Miljökontrollrapport 2007.pdf Pdf, 1007.8 kB.

(1)

Lägesrapport – Uppföljningsperiod 2007 (1 januari 2007 – 31 december 2007)

Fotografi Jonny Skarp

4 juni 2008 Nykvarns kommun

WSP Environmental

(2)

Projekt Turingen – Miljökontroll

Lägesrapport – uppföljningsperiod 2007

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ... 3

Allmänt... 3

Detaljnivå ... 3

KONTROLLPROGRAMMET ... 5

Inledning... 5

Utformning och omfattning... 5

Utförda mätningar ... 6

MÄTRESULTAT OCH INLEDANDE UTVÄRDERING ... 8

Vattenkemi: temperatur, pH, syremättnad, redoxpotential, konduktivitet, alkalinitet ... 8

Vattenkemi: järn, mangan och aluminium ... 13

Vattenkemi: kväve, fosfor och organiskt kol ... 14

Vattenkemi: ljusförhållanden (färg, siktdjup och grumlighet)... 17

Vattenkemi: kvicksilver ... 20

Sediment: fallande sediment ... 24

Sediment: bottensediment ... 29

Biota: zooplankton ... 37

Biota: bottenfauna ... 39

Biota: fisk ... 40

FÖRDJUPAD UTVÄRDERING ... 43

Turingen som sjösystem... 43

Aluminium i vatten och fallande sediment ... 43

Fosfor i vatten... 44

Kvicksilverhalter i vatten och sediment ... 45

Kvicksilverflöden och belastningen på Mälaren ... 46

Kvicksilver i biota ... 47

Zooplankton ... 49

Bottenfauna ... 50

Abborre... 51

Gädda ... 52

Jämförelser med andra sjöar... 52

Generella slutsatser ... 54

Förslag på eventuella förändringar i provtagningssystemet... 55

REFERENSER... 58

BILAGOR ... 59

Bilaga 1: Analysresultat vatten, ofiltrerade prov ... 59

Bilaga 2: Analysresultat bottensediment... 60

Bilaga 2: Analysresultat bottensediment (forts)... 61

Bilaga 3: Analysresultat fallande sediment ... 62

Bilaga 4: Analysresultat zooplankton ... 64

Bilaga 5: Analysresultat bottenfauna ... 65

Bilaga 6: Analysresultat fisk ... 66

(3)

Projekt Turingen – Miljökontroll

Lägesrapport – uppföljningsperiod 2007

SAMMANFATTNING Allmänt

Den tidigare genomförda efterbehandlingen av förorenade sediment i sjön Turingen i Ny- kvarns kommun följs upp med hjälp av ett omfattande provtagnings- och mätprogram. I denna lägesrapport redovisas de viktigaste resultaten från mätningar under den fjärde uppföljnings- perioden (1 januari 2007 – 31 december 2007) samt jämförelser med tidigare resultat. Dess- utom görs en fördjupad utvärdering med syfte att bättre förstå hela sjösystemet och lämna rekommendationer för den framtida uppföljningen.

Omläggning av Turingeån samt muddring och övertäckning av sediment i Turingen har mycket framgångsrikt reducerat kvicksilverhalten i sjövattnet och sedimenterande material i hela sjösystemet. Merparten av allt kvicksilver i sjösystemet är numera otillgängligt för biota.

De minskade kvicksilverhalterna har dock ännu inte återspeglat sig mer än marginellt i biota (zooplankton, bottenfauna och fisk). Dessa halter ökade tillfälligtvis i samband med ingrep- pen, men har sedan återgått till samma ungefärliga nivåer som innan åtgärderna. Det för- väntades dock inte heller annat än att kvicksilverhalterna i biota sakta skulle minska över en period som kan uppgå till decennier.

Det finns vissa frågetecken kring vilka processer som äger rum i sjön och vad dessa kan innebära på längre sikt. Dessa handlar främst om vad som har hänt och händer fortsättningsvis med det konstgjorda sedimenttäcket, om metylering och demetylering av kvicksilver och effekten av detta på biota, samt om eventuell fortsatt tillförsel av kvicksilver med Turingeån.

Till följd av den fördjupade utvärderingen rekommenderas ett antal ändringar i kontrollprogrammet, bl.a. färre stationer men ökad provtagningsfrekvens för biologiska prov; analys av kvicksilver i samlingsprov av växtplankton; vattenflödesmätningar; märkning av fisk; ut- ökad provtagning i Turingeån; samt fördjupade datautvärderingar i form av multivariata analyser och framtagning av en ekosystemmodell över sjön.

Detaljnivå

Halterna i vatten av de flesta undersökta ämnen – inklusive kvicksilver – fortsätter att variera cykliskt och följer årstiderna och sjödynamiken. Under skiktade förhållanden är t.ex. metall- halterna i bottenvatten betydligt högre än i ytvatten då dessa styrs huvudsakligen av t.ex. re- doxförhållandena. Långsiktigt verkar det inte längre som kvicksilverhalterna i vatten minskar.

Dessutom ökade kvicksilverhalterna i Turingeån uppströms sjön något under 2006 och ännu mera under 2007. Analyser av aluminium, järn, mangan, totalkväve och fosfor i bottenvatten visar att övertäckningen med konstgjort sediment endast tillfälligt minskade utläckaget av dessa ämnen, eftersom halterna ökar igen.

Halterna av aluminium i fallande sediment som är lakbar vid pH 4 (s.k. pH4-Al) speglar mycket väl det material som tillfördes som konstgjort sediment. Dessa halter är förhöjda jäm- fört med bakgrundshalterna vid de flesta mätstationerna. Det är möjligt att det finns andra för- klaringar, men resultaten tycks indikera att konstgjort sediment frigörs eller resuspenderar från läggningsområdet och sprids till Lilla Turingen och även till Mälaren.

Efter att ha varit på samma nivå som i Lilla Turingen har kvicksilverhalterna i fallande sediment i Turingen ökat något på senare år. Detta innebär att det fortfarande (eller återigen) finns partikelbunden kvicksilver i omlopp i Turingen, trots efterbehandlingsåtgärderna. Efter-

(4)

som även sedimentationen ökar, ökar kvicksilverbelastningen i Turingen. Sett över hela tids- perioden visar dock kvicksilverhalterna en första ordningens avtagande med tid. Detta tyder på en lyckad efterbehandling av Turingeån och området utanför åns mynning i sjön. Vissa mellanårsvariationer är naturligtvis att vänta då frigörandet av kvicksilver från bottnar eller transport av partikelbundet kvicksilver är processer som påverkas av flera saker än befintlig koncentration i vatten.

Provtagning av bottensediment visar att det finns förhöjda halter av kvicksilver i ytsedimenten. Samtidigt har halterna av pH4-aluminium i ytsedimenten minskat kraftigt och den vertikala gradienten av Hg och pH4-Al verkar vara nästan helt utjämnad i vissa delar av sjön.

Resultaten kan tyda på en omblandning alternativt en förlust eller omkristallisation av de konstgjorda sedimenten, eller en kombination av dessa processer.

Kvicksilverhalter i zooplankton uppvisar fortfarande rumsliga och temporala mönster som är likartade mellan de olika stationerna samt en avtagande gradient från Turingen genom Lilla Turingen till Mälaren. Ännu kan ingen bestående förändring till följd av efterbehand- lingsarbetena i sjön observeras i dessa data. Det finns inga klara samband mellan halten kvicksilver i vatten och i zooplankton, vilket beror på att den största exponeringskällan för zooplankton är via födan, vilket utgörs av lösa partiklar och framförallt växtplankton. Tyvärr finns inga data beträffande kvicksilverhalt i växtplankton från Turingen.

Den rumsliga gradienten som tidigare noterades hos kvicksilverhalter i bottenfauna kvar- står men är något mindre påtaglig. Kvicksilverhalterna i Anisoptera och Zygoptera har sjunkit sedan toppvärdena 2002-2003 vid de flesta stationer i Turingen och Lilla Turingen. I station T strax uppströms Turingen har dock kvicksilverhalterna i bottenfauna ökat markant under 2007, vilket ger anledning att misstänka att ån har börjat läcka kvicksilver, alternativt att eventuella utsläpp från källor i Nykvarn har ökat. Av okänd anledning har inga Chironomider upptäckts vid provtagning i Turingen eller Lilla Turingen.

Kvicksilverhalterna i småabborrar ligger kvar på ungefär samma nivå som innan den stora tillfälliga ökningen 2002-2003. Det finns en tydlig samvariation mellan kvicksilverhalterna i zooplankton och abborrar, men inget samband mellan kvicksilverhalterna i zooplankton och gädda. Hg-halten i abborre uppvisar även ett samband med Hg-halten i bottenfauna.

Kvicksilverhalterna i gädda i Turingen är nu på en nivå som är ca 30 % lägre än 1999, även om halterna har inte sjunkit nämnvärt sedan 2003. Den totala minskningen är i linje med den prognos som gjordes innan efterbehandlingen.

Kvicksilverhalterna i abborre och gädda i Turingen och Lilla Turingen är förhöjda jäm- fört med referensmaterial från Stockholms län och nationellt. Hg-halterna i abborrar är dock inte extremt höga jämfört med hur situationen är i landet som helhet. Däremot har 90 % av sjöarna i det nationella referensmaterialet lägre Hg- halter i gädda än medelvärdena för gäddor från Turingen och Lilla Turingen.

Mätresultaten visar att Turingen under merparten av projektet har fungerat som en netto- sänka för kvicksilver samt att åtgärderna i sjön inte har orsakat någon förhöjning av kvicksilverhalter eller mängder i Turingens utgående vatten. Dock beträffande partikelbundet kvicksilver kan utflödet från Turingen idag vara något högre än inflödet. Det har dock inte varit möjligt att upprätta en massbalans för Turingen eftersom det saknas mätningar av vatten- flöden in och ut ur sjön.

(5)

Projekt Turingen – Miljökontroll

Lägesrapport – uppföljningsperiod 2007

KONTROLLPROGRAMMET Inledning

Efterbehandling av de kvicksilverförorenade bottensedimenten i sjön Turingen i Nykvarns kommun avslutades den 31 oktober 2003. Sedan dess har miljökontrollen fortsatt övervaka miljöpåverkan som entreprenaderna förde med sig samt miljösituationen i övrigt, främst i och nedströms Turingen. Syftet med denna lägesrapport är att redovisa de viktigaste resultaten från mätningar sedan föregående rapportering (juni 2007). För att fortsätta utvärderingen av resultat från samtliga åtgärdsskeden görs även jämförelser med tidigare resultat. Rapporten har huvudsakligen skrivits av Andy Petsonk vid WSP Environmental och utgår från åtta tidigare lägesrapporter, Meili (2000 och 2001) samt Petsonk (2001b, 2002, 2003, 2004, 2006 och 2007). Peter Plantman vid WSP Environmental har svarat för merparten av den fördjupade utvärderingen.

Utformning och omfattning

Kontrollprogrammet innefattar ett flertal fysikaliska, kemiska och biologiska parametrar. Ut- gångspunkten är ett Reviderat miljökontrollprogram (Petsonk 2001a), men programmets om- fattning har minskats sedan de aktiva efterbehandlingsverksamheterna avslutades. Senaste ändringar anmäldes till länsstyrelsen i Stockholms län 2006-03-17. Kontrollprogrammet har ytterligare justerats något under 2007.

Provtagningsstationerna visas i Figur 1. De flesta prover och fältobservationer har samlats in och dokumenterats av Yoldia Environmental Consulting AB och Skarps Miljöteknik genom dagböcker och fotografier. Vissa vattenprov har tagits av Ronald Bergman, Södertälje kommun. Merparten av de kemiska analyserna har sedan 2004-04-01 utförts av ALS Scandi- navia AB (f.d. Analytica AB); tidigare analyser utfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet AB samt Institutet för Tillämpad Miljöforskning vid Stockholms Universitet (ITM). Ålders- bestämning av fisk har utförts av Allumite Konsult AB och artbestämning av zooplankton av Ekströms hydrobiologikonsult.

I huvudsak har mätprogrammet under innevarande period innehållit följande komponenter:

• In-situ mätningar i vattnet med avseende på grumlighet, pH, ledningsförmåga och temperatur har utförts regelbundet vid fyra stationer. Vertikalprofiler av dessa parametrar samt syrgashalt, redoxpotential och siktdjup har undersökts vid två stationer.

• Vattenprover har samlats in för kemisk analys vid fyra stationer. Vid valda tillfällen har prover tagits i både ytligt och djupt vatten samt som filtrerat och ofiltrerat vatten. Analys- omfattningen har varierat, men totalhalten kvicksilver har alltid analyserats.

• Zooplankton har samlats in parallellt med vattenproverna vid tre stationer för analys med avseende på kvicksilver.

• Fallande sediment har samlats in kontinuerligt med hjälp av hängande fällor vid fem stationer. Fällorna har tömts med två till tre månaders intervall, och innehållet analyserats med avseende på mängd nedfallen sediment, GF, Hg, Al-pH4, m.m.

• Kärnprov av bottensediment har tagits vid ett tillfälle. Efter skivning i lämpliga intervaller har utvalda prov analyserats med avseende på GF, Hg, Al-pH4, m.m.

(6)

• Abborrar (tre stationer), gädda (tre stationer) och bottenfauna (åtta stationer) har prov- tagits vid ett tillfälle. Proverna har analyserats med avseende på Hg.

Utförda mätningar

Enligt Yoldias/Skarps dagbok har fältarbeten för miljökontroll utförts under totalt 11 dagar mellan 1 januari och 31 december 2007, exklusive arbete vid provfiske och insamling av bottenfauna. In-situ mätningar i ytvatten vid stationerna T, D, L och M ( Figur 1)¹ samt vertikalprofiler i Turingen (D) och Lilla Turingen (L) har genomförts vid 4 av dessa dagar medan vattenprov till laboratorieanalyser har samlats in vid samma samt ytterligare 2 tillfällen ( Tabell 1). Inga filtrerade vattenprov har analyserats under perioden. Fasta prov till laboratorieanalyser har samlats in vid diverse intervaller ( Tabell 2). Omfattningen av framför allt provtagningen av bottensediment utökades kraftigt med 5 nya stationer i Yngern, Lilla Turingen och Mälaren med analys av prov från flera nivåer i sedimenten.

Tabell 1. Antal in-situ mätningar och vattenprov till laboratorieanalyser vid olika tillfällen.

Datum In-situ Baspaket^a MeHg N, P, TOC Provtagning mätningar Ofiltrerat ofiltrerat ofiltrerat

05-mar-2007 4 4

08-maj-2007 4 4

12-jul-2007 2

31-jul-2007 4 6 3 4

27-sep-2007 4 4

05-dec-2007 4

Summa 16 24 3 4

a Baspaketet omfattar färg, Fe-tot, Mn-tot, Al-tot och Hg-tot.

Tabell 2. Antal fasta prov till laboratorieanalyser vid olika tillfällen.

Fasta prover Datum GF Fe, Mn Ti Al Al-pH4 N,P,TOC HgTot

Bottensediment 01-aug-2007 50 20 20 50 50 5 50

Sedimentfällor 07-mar-2007 8 8 8

03-maj-2007 8 8 8 8

12-jul-2007 8 8 8 8

01-okt-2007^b 4

03-okt-2007 10 10 10 10

27-nov – 02-dec-2007 10 10 10 10

17-dec-2007^b 4 4 4 4

Zooplankton 31-jul-2007 3

27-sep-2007 3

27-nov – 02-dec-2007 3

Bottenfauna

Aeshna sp 23-sep – 03-okt-2007 3

Anisoptera 23-sep – 03-okt-2007 7

Asellus 23-sep – 03-okt-2007 8

Chironomider 23-sep – 03-okt-2007 —

Cordulia aenea^c 23-sep – 03-okt-2007 2

Gammarus 23-sep – 03-okt-2007 3

Somatochlora met^c 23-sep – 03-okt-2007 2

Zygoptera 23-sep – 03-okt-2007 8

Fisk

Abborre sep-2007 9

Gädda sep-2007 15

Summa 98 20 20 98 94 5 164

b Dessa prov togs i Lännerstasundet i Nacka utanför f.d. Tollare pappersbruk som referensprov för Turingen.

c Analyserades som samlingsprov av dessa två arter.

1 Stationsbeckningarna kompletteras oftast med en djupbeteckning, t.ex. D:Y och D:B avser yt- respektive bottenprov i station D.

(7)

M – vatten, zooplankton, fisk, bottenfauna,

bottensediment fallande sediment L – vatten, fisk, zooplankton, bottenfauna, fallande

bottensediment sediment

N – bottenfauna

C – fallande sediment, zooplankton

D – vatten

V – bottenfauna

SN –fallande sediment SM – vatten, fisk,

zooplankton

B –bottenfauna

T –vatten, bottenfauna U

Figur 1. Provtagningsstationer i Turingeåsystemet under Uppföljningsperiod 2007.

Y = Yngern, TS = Turingeån Ströpsta, T = Turingeån Vidbynäs, B = Turingen Brygghusviken, SM = Södra Turingen, SN = Södra Turingen, V = Turingens västra strand, D = Turingens djuphåla, C = Centrala Turingen, N = Norra Tur- ingen, L = Lilla Turingen, U = Utloppsån innan Mälaren, M = Mälaren utanför kraftverket, MS = Mälaren Sundsörsviken, Ä = Mälaren Älgön.

Ä – fallande sediment, bottensediment

MS –bottensediment

TS – bottenfauna

Y – bottensediment

(8)

MÄTRESULTAT OCH INLEDANDE UTVÄRDERING

I detta kapitel redovisas de mest centrala observationerna från mätprogrammet avseende vattenkemi, fallande sediment, bottensediment, zooplankton, bottenfauna och fisk. I de flesta fall redovisas även data från tidigare mätperioder.

Vattenkemi: temperatur, pH, syremättnad, redoxpotential, konduktivitet, alkalinitet

Ytvattentemperaturen i Turingen var betydligt lägre under 2007 än under någon av de före- gående fem år ( Figur 2). Samma mönster finns även i Lilla Turingen. Mätresultaten uppvisar också en stark sommarskiktning av klimatologiskt ursprung. Temperaturprofiler från

Turingens och Lilla Turingens djuphålor ( Figur 3) visar ingen större skillnad mellan de två sjöarna, medan skillnaden mellan 2007 och 2006 framträder tydligt.

Vattentemperatur (^oC)

0 4 8 12 16 20 24 28

jan-95 ap

r-95 jul-95 okt-95 jan-96 apr-96 jul-96 okt-96

jan-97 ap

r-97 jul-97 okt-97

jan-98 ap

r-98 jul-98 okt-98

jan-99 ap

r-99 jul-99 okt-99

jan-00 ap

r-00 jul-00 okt-00

jan-01 ap

r-01 jul-01 okt-01

jan-02 ap

r-02 jul-02 okt-02

jan-03 ap

r-03 jul-03 okt-03

jan-04 ap

r-04 jul-04 okt-04

jan-05 ap

r-05 jul-05 okt-05

jan-06 ap

r-06 jul-06 okt-06

jan-07 ap

r-07 jul-07 okt-07

D:Y D:2 D:3 D:4 D:5 D:6 D:7 D:8 D:B

Figur 2. Vattentemperaturen på olika nivåer i Turingens djuphåla (D) under perioden 1996-2007.

(9)

Station D - Temperaturprofiler (^oC) - Station L

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55

Djup (m)

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Djup (m)

mar-07 maj-07 jul-07

sep-07 mar-06 maj-06

juli-06 okt-06

0 5 10 15 20 25

Figur 3. Temperaturprofiler i vatten från Turingens djuphåla (D, vänster) och Lilla Turingen (L, höger) under uppföljningsperioder 2006 och 2007.

Ytvattnets pH-värden blir förhöjda i samband med algblomning ( Figur 4). I juli 2007 var pH- värdet i Turingens ytvatten återigen högre än i Lilla Turingen men lägre än i Mälaren. pH- värdena i ytvattnet sjönk i vanlig ordning under hösten.

pH

5,5 6 6,5 7 7,5 8 8,5 9 9,5

jan-95 ap

r-95 jul-95

okt-95 jan-96 ap

r-96 jul-96 okt-96 jan-97 ap

r-97 jul-97 okt-97 jan-98 ap

r-98 jul-98 okt-98 jan-99 ap

r-99 jul-99 okt-99 jan-00 ap

r-00 jul-00 okt-00 jan-01 ap

r-01 jul-01 okt-01 jan-02 ap

r-02 jul-02 okt-02 jan-03 ap

r-03 jul-03 okt-03 jan-04 ap

r-04 jul-04 okt-04 jan-05 ap

r-05 jul-05 okt-05 jan-06 ap

r-06 jul-06 okt-06 jan-07 ap

r-07 jul-07 okt-07

T:Y U/M:Y

D:Y D:B

L:Y L:B

Figur 4. Variationer i pH under perioden 1996-2007.

(10)

Syreförhållandena i både Turingen och Lilla Turingen återgick till mera normala förhållanden jämfört med 2006, vilket förmodligen berodde på en återgång till lägre vattentemperaturer ( Figur 5 och Figur 6). Som vanligt noterades mättnad i ytvatten under algblomning, mer eller mindre syrefritt bottenvatten under vinter- och sommarskiktningarna samt syretäring under höstomblandningarna.

Syrgas (% mättnad)

0 20 40 60 80 100 120 140

jan-95 ap

r-95 jul-95 okt-95 jan-96 ap

r-96 jul-96

r-97 jul-97

r-98 jul-98

r-99 jul-99

r-00 jul-00 okt-00 jan-01 ap

r-01 jul-01 okt-01 jan-02 ap

r-02 jul-02 okt-02 jan-03 ap

r-03 jul-03

r-04 jul-04

r-05 jul-05

r-06 jul-06

r-07 jul-07 okt-07

D:Y D:B L:Y L:B

Figur 5. Syrgasmättnad i yt- och bottenvatten under perioden 1996-2007.

Station D - Syremättnadsprofiler (%) - Station L

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260

Djup (m)

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Djup (m)

mar-07 maj-07 jul-07

sep-07 mar-06 maj-06

juli-06 okt-06

0 20 40 60 80 100 120

Figur 6. Syrgasmättnadsprofiler i vatten från Turingens djuphåla (D, vänster) och Lilla Turingen (L, höger) under uppföljningsperioder 2006 och 2007.

(11)

Under 2007 var redoxpotentialen negativ endast under sommarskiktningen i Turingen och i Lilla Turingens bottenvatten. Dock sjönk redoxpotentialen till ungefär noll även i ytvattnet i Turingen vid samma tidpunkt ( Figur 7). Förutom precis ovanför botten (ett resultat av det varmare vattnet) är redoxvärdena under 2007 på ungefär samma nivå som under motsvarande period 2006 ( Figur 8).

Redoxpotential (mV)

-350 -300 -250 -200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200 250 300 350

jan-95 ap

r-95 jul-95

r-96 jul-96

r-97 jul-97

r-98 jul-98

r-99 jul-99

r-00 jul-00

r-01 jul-01

r-02 jul-02

r-03 jul-03

r-04 jul-04

r-05 jul-05

r-06 jul-06

r-07 jul-07 okt-07

D:Y D:B

L:Y L:B

Figur 7. Redoxpotential i yt- och bottenvatten under perioden 1996-2007.

Station D - Profiler över redoxpotential (mV) - Station L

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

-350 -300 -250 -200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 850 900 950 1000 1050 1100 1150

Djup (m)

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Djup (m)

mar-07 maj-07 jul-07

sep-07 mar-06 maj-06

juli-06 okt-06

-350 -300 -250 -200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200 250 300 350

Figur 8. Redoxprofiler i vatten från Turingens djuphåla (D, vänster) och Lilla Turingen (L, höger) under uppföljningsperioder 2006 och 2007.

(12)

Konduktiviteten i Turingens och Lilla Turingens vatten ligger kvar på ungefär samma nivåer som tidigare ( Figur 9), dock är den något lägre under 2007 än vid motsvarande tidpunkter under 2006 ( Figur 10). Turingeån fortsätter att tidvis tillföra vatten med höga konduktivitets- värden, vilket dock inte verkar påverka konduktiviteten i sjöarna i någon större utsträckning.

Konduktivitet (µS/cm)

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

jan-95 apr-95 jul-95 okt-95 jan-96 apr-96 jul-96 okt-96 jan-97 apr-97 jul-97 okt-97 jan-98 apr-98 jul-98 okt-98 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07

T:Y U/M:Y

D:Y D:B

L:Y L:B

T:Y=605 µS/cm

Figur 9. Konduktivitet under perioden 1996-2007.

Station D - Konduktivitetsprofiler (µS/cm) - Station L 0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 375 400 425 450 475 500 525 550

Djup (m)

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Djup (m)

mar-07 maj-07 jul-07

sep-07 mar-06 maj-06

juli-06 okt-06

100 125 150 175 200 225 250 275 300

Figur 10. Konduktivitetsprofiler i vatten från Turingens djuphåla (D, vänster) och Lilla Turingen (L, höger) under uppföljningsperioder 2006 och 2007.

(13)

Vattenkemi: järn, mangan och aluminium

Halterna av mangan och järn fortsätter att variera kraftigt i olika vatten ( Figur 11 och Figur 12); vid syrebrist (under både sommar- och vinterförhållanden) kan mangan- och järnhalterna i såväl Turingen som Lilla Turingen vara cirka hundra gånger högre nära botten än nära ytan.

Mangan (µg/l)

1 10 100 1000 10000

jan-95 ap

r-95 jul-95

r-96 jul-96

r-97 jul-97

r-98 jul-98

r-99 jul-99

r-00 jul-00

r-01 jul-01

r-02 jul-02

r-03 jul-03

r-04 jul-04

r-05 jul-05

r-06 jul-06

r-07 jul-07 okt-07

T:Y D:Y D:B L:Y L:B U:Y M:Y

Figur 11. Manganhalter i vatten under perioden 1996-2007.

Järn (µg/l)

10 100 1000 10000 100000

jan-95 ap

r-95 jul-95

r-96 jul-96

r-97 jul-97

r-98 jul-98

r-99 jul-99

r-00 jul-00

r-01 jul-01

r-02 jul-02

r-03 jul-03

r-04 jul-04

r-05 jul-05

r-06 jul-06

r-07 jul-07 okt-07

T:Y D:Y D:B L:Y L:B U:Y M:Y

Figur 12. Järnhalter i vatten under perioden 1996-2007.

(14)

Aluminiumhalterna ( Figur 13) varierar också kraftigt, i både tid och rum. Dessutom verkar aluminium tidvis tillföras med Turingeån, vilket troligen är en av orsakerna till de förhöjda konduktivitetsvärdena som noterades ovan.

Aluminium (µg/l)

10 100 1000 10000

jan-95 apr-95 jul-95 okt-95 jan-96 apr-96 jul-96 okt-96 jan-97 apr-97 jul-97 okt-97 jan-98 apr-98 jul-98 okt-98 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07

T:Y D:Y D:B

L:Y L:B U:Y

M:Y

D:B=11000 µg/l

Figur 13. Aluminiumhalter i vatten under perioden 1996-2007.

Vattenkemi: kväve, fosfor och organiskt kol²

Totalkvävehalterna i bottenvatten sommartid är fortsatt höga, även om de är något lägre än under 2006 ( Figur 14). Fosforhalterna i bottenvatten är extremt höga sommartid och uppvisar en ökande trend de senaste åren efter att ha sjunkit i samband med övertäckningen ( Figur 15).

Sammantaget tyder dessa resultat att övertäckningen med konstgjort sediment endast tillfälligt minskade utläckaget av fosfor till vattenfasen. Under sommarstagnationen då Turingens djup- bottnar blir syrefria avgår lättrörligt fosfor till vattenfasen.

Kvoten mellan totalkväve- och totalfosforhalterna har tidigare indikerat att dessa ämnen vanligen var i balans i Turingeå-systemet eller att det fanns ett visst kväveunderskott ( Figur 16). Numera finns dock ett stort kväveunderskott, en följd av det ökade utläckaget av fosfor.

Totalhalterna av organiskt kol (TOC) i bottenvatten är höga och har ökat igen efter en nedgång 2006 ( Figur 17). Det verkar inte längre finnas något samband med TOC-halten i in- kommande vatten från Turingeån.

2 Betraktelserna av kväve, fosfor och organiskt kol (TOC) utgår från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 1999).

(15)

Total kväve (mg/l)

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

jan-95 apr-95 jul-95 okt-95 jan-96 apr-96 jul-96 okt-96 jan-97 apr-97 jul-97 okt-97 jan-98 apr-98 jul-98 okt-98 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07

T:Y M:Y

D:B L:B

låg måttligt

hög hög mycket

hög

Figur 14. Totalkvävehalter i vatten under perioden 1996-2007.

Fosfor (µg/l)

10 100 1000 10000

jan-95

apr-95 ju

l-95

okt-95 jan

-96

apr-96 ju

l-96

okt-96 jan

-97

apr-97 ju

l-97

okt-97 jan

-98

apr-98 ju

l-98

okt-98 jan

-99

apr-99 ju

l-99

okt-99 jan

-00

apr-00 ju

l-00

okt-00 jan

-01

apr-01 ju

l-01

okt-01 jan

-02

apr-02 ju

l-02

okt-02 jan

-03

apr-03 ju

l-03

okt-03 jan

-04

apr-04 ju

l-04

okt-04 jan

-05

apr-05 ju

l-05

okt-05 jan

-06

apr-06 ju

l-06

okt-06 jan

-07

apr-07 ju

l-07 okt-07

T:Y M:Y

D:B L:B

låg måttlig

hög mycket

hög extremt

hög

Figur 15. Fosforhalter i vatten under perioden 1996-2007.

(16)

N/P-kvot

0 10 20 30 40 50 60 70 80

jan-95 apr-95 jul-95 okt-95 jan-96 apr-96 jul-96 okt-96 jan-97 apr-97 jul-97 okt-97 jan-98 apr-98 jul-98 okt-98 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07

T:Y D:B

L:B M:Y

extremt u-skott stort u-skott måttligt u-skott kväve- fosfor balans kväve- över- skott

Figur 16. Kvoten mellan kväve- och fosforhalter i vatten under perioden 1996-2007.

Organiskt kol (mg TOC/l)

0 5 10 15 20 25

jan-95 apr-95 jul-95 okt-95 jan-96 apr-96 jul-96 okt-96 jan-97 apr-97 jul-97 okt-97 jan-98 apr-98 jul-98 okt-98 jan-99

apr-99 ju

l-99 okt-99 jan-00

apr-00 ju

l-00 okt-00 jan-01

apr-01 ju

l-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07

T:Y D:B

L:B U/M:Y

mycket låg låg måttligt

hög hög mycket

hög

Figur 17. Totalhalter av organiskt kol (TOC) i vatten under perioden 1996-2007.

(17)

Vattenkemi: ljusförhållanden (färg, siktdjup och grumlighet)³

Ljusförhållanden kan vara avgörande för många organismer. Vid mätningarna i detta projekt⁴ har färgen tidigare bestämts på såväl ofiltrerat som filtrerat⁵ vatten, men numera görs bestäm- ningen bara på ofiltrerat vatten. Färgen i ofiltrerat vatten ger ett indirekt mått på partikel- mängden i vattnet.

Det ofiltrerade yt- och bottenvattnet är oftast svagt eller måttligt färgat, men kan tidvis (främst på sommaren) vara betydligt färgat, vilket indikerar en hög halt av fina partiklar i vattnet ( Figur 18).

Siktdjupet i Turingen och Lilla Turingen har varit relativt likartad de senaste tre åren, men är sämre än under 2003 då övertäckningen med konstgjort sediment pågick ( Figur 19).

Turingen och Lilla Turingens vatten uppvisar oftast en stark grumlighet ( Figur 20). Till- förseln av grumligt vatten från Turingeån verkar vara en av flera faktorer. Bottenvattnen är emellertid betydligt grumligare än ytvattnen, vilket hör samman med syrebrist, i synnerhet under sommarstagnationen ( Figur 21). Sommaren 2007 var grumligheten i Turingens bottenvatten vid åtminstone ett tillfälle tillbaka på liknande nivå som när åtgärderna genomfördes.

Denna bottengrumling, som funnits i sjön under alla år både före och efter saneringsarbetena, bör bli föremål för en fördjupad studie i samband med översynen av kontrollprogrammet.

Färg i ofiltrerat yt- och bottenvatten (mg/l)

0 50 100 150 200 250 300

jan-95

apr-95 ju

l-95 okt-95 jan-96

apr-96 ju

l-96 okt-96 jan-97

apr-97 ju

l-97

okt-97 jan

-98

apr-98 ju

l-98

okt-98 jan

-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00

apr-00 ju

l-00 okt-00 jan-01

apr-01 ju

l-01 okt-01 jan-02

apr-02 ju

l-02 okt-02 jan-03

apr-03 ju

l-03

okt-03 jan

-04

apr-04 ju

l-04

okt-04 jan

-05 apr-05 jul-05

okt-05 jan

-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07

apr-07 ju

l-07 okt-07

T:Y D:Y L:Y

M:Y D:B L:B

U:Y

obet svagt måttligt betydligt

starkt

D:B=450

Figur 18. Färg i ofiltrerat yt- och bottenvatten under perioden 1996-2007. Mätvärdena fr.o.m. 1999 t.o.m. juni 2001 är baserade på absorbans mät vid 750 nm och har korrigerats för byte av analysmetod enligt kalibrering redovisat i tidigare rapport från miljökontrollen (Petsonk 2002).

3 Betraktelserna av färg, siktdjup och grumlighet utgår från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 1999).

4 Mätvärdena fr.o.m. 1999 t.o.m. juni 2001 är baserade på absorbans mät vid 750 nm och har korrigerats för byte av analysmetod enligt kalibrering redovisat i tidigare rapport från miljökontrollen (Petsonk 2002).

5 Filterstorlek 0,45 µm.