Miljökontrollrapport 2005.pdf Pdf, 1.6 MB.

(1)

Lägesrapport – Uppföljningsperiod 2005 (1 november 2004 – 30 november 2005)

Fotografi Jonny Skarp

20 februari 2006 rev 21 juni 2007 Nykvarns kommun

WSP Environmental

(2)

Projekt Turingen – Miljökontroll

Lägesrapport – uppföljningsperiod 2005

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ... 3

INLEDNING ... 4

KONTROLLPROGRAMMET ... 4

Utformning och omfattning... 4

Utförda mätningar ... 5

MÄTRESULTAT OCH UTVÄRDERING ... 7

Hydrologi: vattenflöden och vattennivå ... 7

Vattenkemi: temperatur, pH, syremättnad, redoxpotential, konduktivitet, alkalinitet ... 7

Vattenkemi: klorid, järn, mangan och aluminium... 13

Vattenkemi: kväve, fosfor och organiskt kol ... 15

Vattenkemi: ljusförhållanden (färg, siktdjup och grumlighet)... 18

Vattenkemi: kvicksilver ... 21

Fallande sediment... 26

Bottensediment... 32

Zooplankton ... 36

Bottenfauna ... 38

Fisk ... 38

KVICKSILVERFLÖDEN OCH BELASTNINGEN PÅ MÄLAREN... 41

REFERENSER... 42

BILAGOR ... 43

Bilaga 1: Analysresultat vatten, ofiltrerade prov ... 43

Bilaga 2: Analysresultat vatten, filtrerade prov ... 44

Bilaga 3: Analysresultat bottensediment... 45

Bilaga 4: Analysresultat fallande sediment ... 46

Bilaga 5: Analysresultat zooplankton ... 49

Bilaga 6: Analysresultat bottenfauna ... 51

Bilaga 7: Analysresultat fisk ... 52

(3)

Projekt Turingen – Miljökontroll

Lägesrapport – uppföljningsperiod 2005

SAMMANFATTNING

Efterbehandlingen av förorenade sediment i sjön Turingen i Nykvarns kommun följs upp med hjälp av ett omfattande provtagnings- och mätprogram. I denna lägesrapport redovisas de viktigaste resultaten från mätningar under den andra uppföljningsperioden (1 november 2004 – 30 november 2005) samt jämförelser med tidigare resultat.

Mätningar av grundläggande fysikaliska och kemiska parametrar i vatten visar att den verkan som entreprenadarbetena hade på exempelvis vattnets färg, grumlighet, siktdjup, konduktivitet och kloridhalt är nu helt borta.

Halterna i vatten av andra undersökta ämnen – inklusive kvicksilver – fortsätter att variera cykliskt och följer årstiderna och sjödynamiken. Under skiktade förhållanden är t.ex.

metallhalterna i bottenvatten betydligt högre än i ytvatten då dessa styrs huvudsakligen av t.ex. redoxförhållandena. Långsiktigt fortsätter kvicksilverhalterna att minska. Den tidigare observerade och förväntade trenden med sjunkande halter av aluminium, järn, mangan, total- kväve och fosfor i bottenvatten bröts dock under 2005, vilket kan betyda att övertäckningen med konstgjort sediment endast tillfälligt minskade utläckaget av dessa ämnen.

Kvicksilverhalterna i Turingeån precis uppströms sjön har minskat betydligt, möjligen till följd av den vall som byggdes upp under 2004 mellan nuvarande Turingeån och området kring en tidigare åsträcka vid Långdal.

Halterna av pH-4 aluminium i fallande sediment (aluminium som är lakbar vid pH 4) är fortfarande förhöjda på samtliga mätstationerna jämfört med bakgrundshalterna. Resultaten indikerar att artificiellt sediment frigörs/resuspenderar från läggningsområdet och sprids till Lilla Turingen och även till Mälaren.

Efter att ha varit på samma nivå som i Lilla Turingen har kvicksilverhalterna i fallande sediment i Turingen ökat. Detta antyder att spridningen av partikelbunden kvicksilver i Turingen kan ha ökat under hösten 2005, trots efterbehandlingsåtgärderna.

Provtagning av bottensediment visar att det finns förhöjda halter av kvicksilver i ytsedimenten. Samtidigt har halterna av pH4-aluminium i ytsedimenten minskat kraftigt och den vertikala gradienten av Hg och pH4-Al verkar i stora delar av sjön vara nästan helt utjämnad.

Resultaten kan tyda på en omblandning alternativt en förlust eller omkristallisation av de konstgjorda sedimenten.

Kvicksilverhalter i zooplankton uppvisar fortfarande rumsliga och temporala mönster som är likartade mellan de olika stationerna samt en avtagande gradient från Turingen genom Lilla Turingen till Mälaren. Ännu kan ingen bestående förändring till följd av efterbehand- lingsarbetena i sjön observeras i dessa data.

Den rumsliga gradienten som tidigare noterades hos kvicksilverhalter i bottenfauna kvar- står men är något mindre påtaglig. Kvicksilverhalterna i Anisoptera och Zygoptera har sjunkit sedan toppvärdena 2002-2003 vid samtliga stationer i Turingen och Lilla Turingen.

Kvicksilverhalterna i småabborrar är nu tillbaka på ungefär samma nivå som innan den stora ökningen 2002-2003. Samvariationen mellan kvicksilverhalterna i zooplankton och abborrar är om något ännu tydligare. Med undantag för värdena från 2002 ligger kvicksilverhalterna i gädda kvar på ungefär samma nivå – ca 2 mg/kg vs – som under de senaste tre decennier.

Mätresultaten visar slutligen att Turingen fungerar som en nettosänka för kvicksilver samt att åtgärderna i sjön inte har orsakat någon väsentlig förhöjning av kvicksilverhalter eller mängder i Turingens utgående vatten.

(4)

Projekt Turingen – Miljökontroll

Lägesrapport – uppföljningsperiod 2005

INLEDNING

Efterbehandling av de kvicksilverförorenade bottensedimenten i sjön Turingen i Nykvarns kommun avslutades den 31 oktober 2003. Sedan dess har miljökontrollen fortsatt övervaka miljöpåverkan som entreprenaderna förde med sig samt miljösituationen i övrigt utmed hela Turingeåsystemet. Syftet med denna lägesrapport är att redovisa de viktigaste resultaten från mätningar sedan föregående rapportering (december 2004). För att fortsätta utvärderingen av resultat från samtliga åtgärdsskeden görs även jämförelser med tidigare resultat. Rapporten har skrivits av Andy Petsonk vid WSP Environmental och utgår från sex tidigare läges- rapporter, Meili (2000 och 2001) samt Petsonk (2001b, 2002, 2003 och 2004).

KONTROLLPROGRAMMET Utformning och omfattning

Kontrollprogrammet innefattar ett flertal fysikaliska, kemiska och biologiska parametrar. Ut- gångspunkten är ett Reviderat miljökontrollprogram (Petsonk 2001a), men programmets om- fattning har minskats sedan de aktiva efterbehandlingsverksamheterna avslutades.

Provtagningsstationerna visas i Figur 1. Prover och fältobservationer har samlats in och dokumenterats av Yoldia Environmental Consulting AB och Skarps Miljöteknik genom dag- böcker och fotografier. Merparten av de kemiska analyserna har sedan 2004-04-01 utförts av Analytica AB; tidigare analyser (inkl. analyser map. MeHg under 2004) utfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet AB samt Institutet för Tillämpad Miljöforskning vid Stockholms Uni- versitet (ITM). Åldersbestämning av fisk utfördes av Allumite Konsult AB och artbestämning av zooplankton av Ekströms hydrobiologikonsult.

I huvudsak har mätprogrammet under innevarande period innehållit följande komponenter:

• Pegelavläsningar har utförts vid tre stationer i samband med andra mätningar.

• In-situ mätningar i vattnet med avseende på grumlighet, pH, ledningsförmåga och temperatur har utförts regelbundet vid sju stationer. Vertikalprofiler av dessa parametrar samt syrgashalt, redoxpotential och siktdjup har undersökts vid två stationer.

• Vattenprover har samlats in för kemisk analys vid sju stationer. Vid valda tillfällen har prover tagits i både ytligt och djupt vatten samt som filtrerat och ofiltrerat vatten. Analys- omfattningen har varierat, men totalhalten kvicksilver har alltid analyserats.

• Zooplankton har samlats in parallellt med vattenproverna vid fyra stationer, i första hand för analys med avseende på kvicksilver.

• Fallande sediment har samlats in kontinuerligt med hjälp av hängande fällor. Fällorna har tömts med tre till fyra månaders intervall, och innehållet analyserats med avseende på mängd nedfallen sediment, GF, Hg, Al-pH4, m.m. De s.k. rörkors- och hinkkorsfällorna som användes under den senaste efterbehandlingsentreprenaden har avvecklats.

• Kärnprov av bottensediment har tagits vid ett tillfälle. Efter skivning i lämpliga intervaller har utvalda prov analyserats med avseende på GF, Hg, Al-pH4, m.m.

• Fisk (fyra stationer) och bottenfauna (tio stationer) har provtagits, i första hand för analys med avseende på Hg.

(5)

Utförda mätningar

Enligt Yoldias/Skarps dagbok har fältarbeten för miljökontroll utförts under totalt 11 dagar mellan 1 november 2004 och 30 november 2005, exklusive arbete vid provfiske. In-situ mät- ningar och vattenprovtagningar har genomförts vid 4 av dessa dagar (Tabell 1). Dessa har om- fattat in-situ mätningar i ytvatten vid stationerna T, D, L och M (Figur 1)^* samt vertikalprofiler i Turingen (D) och Lilla Turingen (L). Vattenprov till laboratorieanalyser har samlats in vid samma tillfällen (Tabell 2) liksom från Turingeån uppströms sjön. Fasta prov till laboratorieanalyser har samlats in vid diverse intervaller (Tabell 3).

Tabell 1. Datum för in-situ mätningar och vattenprovtagningar.

Vinter Vår Sommar Höst

28-feb-05 27-apr-05 21-jul-05 22-sep-05

Tabell 2. Antal vattenprov till laboratorieanalyser vid olika tillfällen.

Datum Baspaket* HgTot MeHg N,P,TOC

Provtagning ofiltrerat filtrerat ofiltrerat filtrerat ofiltrerat filtrerat ofiltrerat

28-feb-05 4 7

27-apr-05 4 7

21-jul-05 6 4 9 7 3 3 4

22-sep-05 4 7

Summa 18 4 30 7 3 3 4

* Baspaket: alkalinitet (ej filtrerat), färg (absorbans vid 400 nm), Fe-tot, Mn-tot, Al-tot, Cl (ej filtrerat).

Tabell 3. Antal fasta prov till laboratorieanalyser vid olika tillfällen.

Fasta prover Datum GF Fe & Mn Al Al-pH4 N,P,TOC HgTot MeHg

Bottensediment 28-feb-05 15 15 15 15 15 15

Sedimentfällor

Hinkkors 08-13-nov-04 48 48

Rörkors 13-16-nov-04 5 5 5 5 5

Svävande 05-feb-05 7 7 7 7 7

05-apr-05 9 9 9 9 9

18-jul-05 8 8 8 8 8

05-sep-05 8 8 8 8 8

30-nov-05 8 8 8 8 8

Zooplankton 27-apr-05 4 4

21-jul-05 4 4

22-sep-05 4 4

Bottenfauna

Aeshna sp 21-25-sep-05 3

Anisoptera 21-25-sep-05 8

Asellus 21-25-sep-05 7

Chironomider 21-25-sep-05 —

Gammarus 21-25-sep-05 4

Somatochlora met 21-25-sep-05 2

Zygoptera 21-25-sep-05 7

Fisk

Abborre sep-05 12

Gädda sep-05 10

Summa 60 60 60 108 15 173 12

* Stationsbeckningarna kompletteras oftast med en djupbeteckning, t.ex. D:Y och D:B avser yt- respektive bottenprov i station D.

(6)

Figur 1. Provtagningsstationer i Turingeåsystemet under Uppföljningsperiod 2005.

TS = Turingeån (nedanför Ströpsta-dammen), T2.2 = Turingeån (uppströms Nyhammar), TK/T3.52 = Turingeån (Kungsbro), T3.6 = Turingeån (uppströms Långdal), T = Turingeån (Vidbynäs), B = Brygghusviken, SM = södra Turingen, SN = södra Turingen, V = Turingens västra strand, D = Turingens djuphåla, C = centrala Turingen, N = norra Turingen,

L = Lilla Turingen, U = utloppet vid Sundsvik, M = Mälaren (Sundsörsviken).

M – vatten, zooplankton, fisk, bottenfauna, fallande sediment

L – vatten, fisk, zooplankton, bottenfauna, fallande sediment

N –bottenfauna, fisk

C –fallande sediment, zooplankton

D –vatten

V –bottenfauna

SN – fallande sediment SM –vatten, fisk,

zooplankton

B – bottenfauna

T – vatten, bottenfauna TK, TN, TS –bottenfauna

T2.2, T3.52, T3.6 – vatten U

(7)

MÄTRESULTAT OCH UTVÄRDERING

I detta kapitel redovisas de mest centrala observationerna från mätprogrammet avseende hydrologi, vattenkemi, fallande sediment, bottensediment, zooplankton, bottenfauna och fisk. I de flesta fall redovisas även data från tidigare mätperioder.

Hydrologi: vattenflöden och vattennivå

Uppmätta vattennivåer från pegelmätningar vid olika stationer i Turingeåsystemet redovisas i Figur 2. Alla mätdata har justerats till en gemensam basnivå^*, med nivån vid basflödet i Turingeån som nollnivå^**. Under vintern 2005 var vattenföringen hög i ån, samtidigt ökade sjöns nivå, vilket indikerar att Telge Energi inte nyttjade kraftverket vid Sundsvik i någon större omfattning (station U). Under resten av 2005 sjönk nivåerna igen.

Figur 2. Pegelmätningar i Turingeåsystemet under hela projektet (1999-2005). Pegelskalan är relativ och har för varje station justerats relativt till nivån vid basflöde i Turingeån. Obser- vera att data saknas från vissa mättillfällen.

Eftersom mätning av vattennivåer utförs vid så få tillfällen är det svårt att tolka och använda dessa data. Dessutom saknas förutsättningar att omvandla denna information till flödesdata.

Vi föreslår därför att pegelmätningar utelämnas från kontrollprogrammet i fortsättningen.

Vattenkemi: temperatur, pH, syremättnad, redoxpotential, konduktivitet, alkalinitet Det finns stora likheter mellan vattentemperaturen i Turingens djuphåla under 2005 och tem- peraturen under perioden 2002-2004 (Figur 3). Samma mönster finns även i Lilla Turingen.

Mätresultaten tyder på en stark sommarskiktning med klimatologiskt ursprung. Temperatur-

* Justeringen har gjorts utifrån instruktioner utfärdade av Markus Meili (ITM), som tog fram empiriska relationer mellan de olika pegelmätningarna under Åtgärdsskede 1.

** Observera att det inte är möjligt att översätta pegelmätningar till vattenflöde förutom vid station K. Eftersom tillförlitligheten av avbördningskurvan för station K inte utvärderats, redovisas här inga flödesberäkningar.

Justerade pegelmätningar (cm)

-60 -40 -20 0 20 40 60 80

jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05

K (Kungsbro) T (Vidbynäs) U (Sundsvik)

(8)

profiler från Turingens och Lilla Turingens djuphålor (Figur 4) visar ingen större skillnad mellan de två sjöarna eller mellan resultat från 2005 och föregående år.

Figur 3. Vattentemperaturen på olika nivåer i Turingens djuphåla (D) 1996-2005.

Figur 4. Temperaturprofiler i vatten från Turingens djuphåla (D, vänster) och Lilla Turingen (L, höger) under uppföljningsperioder 2004 och 2005.

Ytvattnets pH-värden blir förhöjda i samband med algblomning (Figur 5). I juli 2005 var pH- värdet i Turingens ytvatten högre än i Mälaren eller Lilla Turingen, men sjönk i vanlig ord- ning under hösten. I Mälaren steg emellertid pH-värdet något, möjligen en effekt av den för- hållandevis milda vintern och större planktonmassa.

Station D - Temperaturprofiler (^oC) - Station L

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55

Djup (m)

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Djup (m)

feb-04 maj-04 juli-04

sep-04 feb-05 apr-05

jul-05 sep-05

0 5 10 15 20 25

Vattentemperatur (^oC)

0 4 8 12 16 20 24 28

jul-96 okt-96 jan-97 apr-97 jul-97 okt-97 jan-98 apr-98 jul-98 okt-98 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05

D:Y D:2 D:3 D:4 D:5 D:6 D:7 D:8 D:B

(9)

Alkaliniteten i Turingen ligger alltid över 0,3 mekv/l (Figur 6), d.v.s. sjön har en god buffertkapacitet (Naturvårdsverket 1999). Alkaliniteten varierar cykliskt, i varje fall i bottenvattnet. Variationen är större i bottenvattnen än i ytvattnen, med kraftiga toppar på sommaren och ibland även på vintern.

Figur 5. Variationer i pH 1996-2005.

Figur 6. Alkalinitet 1996-2005.

pH

5,5 6 6,5 7 7,5 8 8,5 9 9,5

jul-96 okt-96 jan-97 apr-97 jul-97 okt-97 jan-98 apr-98 jul-98 okt-98 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05

T:Y U/M:Y

D:Y D:B

L:Y L:B

Alkalinitet (mekv/l)

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8

T:Y U:Y/M:Y

D:Y D:B

L:Y L:B

(10)

Syreförhållandena i både Turingen och Lilla Turingen var likartad tidigare år (Figur 7). Som vanligt noterades mättnad i ytvatten under algblomning, mer eller mindre syrefritt bottenvatten under vinter- och sommarskiktningarna samt syretäring under höstomblandningarna.

Syreförbrukningen fortsätter vara mest påtaglig i Lilla Turingen med lägre syrehalter i ytlig- are vatten än vid samma tidpunkt i Turingen (Figur 8). Förutom under sommarskiktningen var syrehalterna också något lägre under 2005 än vid samma tidpunkter 2004, möjligen beroende på den mildare hösten och därmed den något högre vattentemperaturen.

Figur 7. Syrgasmättnad i yt- och bottenvatten 1996-2005.

Figur 8. Syrgasmättnadsprofiler i vatten från Turingens djuphåla (D, vänster) och Lilla Turingen (L, höger) under uppföljningsperioder 2004 och 2005.

Station D - Syremättnadsprofiler (%) - Station L

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260

Djup (m)

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Djup (m)

feb-04 maj-04 juli-04

sep-04 feb-05 apr-05

jul-05 sep-05

0 20 40 60 80 100 120

Syrgas (% mättnad)

0 20 40 60 80 100 120 140

D:Y D:B L:Y L:B

(11)

Under 2005 blev redoxpotentialen i Turingens och Lilla Turingens bottenvatten återigen negativ endast under sommarskiktningen, efter att ha även varit negativt under såväl vintern 2003 som vinter 2004 (Figur 9). Redoxvärdena under höstomblandningen 2005 var lägre än under motsvarande period 2004 (Figur 10), sannolikt orsakad av den mildare hösten. Noter- bart är att septembervärdet i Lilla Turingen var lägre än redoxpotentialen vid julimätningen.

Figur 9. Redoxpotential i yt- och bottenvatten 1996-2005.

Figur 10. Redoxprofiler i vatten från Turingens djuphåla (D, vänster) och Lilla Turingen (L, höger) under uppföljningsperioder 2004 och 2005.

Station D - Profiler över redoxpotential (mV) - Station L

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

-350 -300 -250 -200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 850 900 950 1000 1050 1100 1150

Djup (m)

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Djup (m)

feb-04 maj-04 juli-04

sep-04 feb-05 apr-05

jul-05 sep-05

-350 -300 -250 -200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200 250 300 350

Redoxpotential (mV)

-350 -300 -250 -200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200 250 300 350

D:Y D:B L:Y L:B

(12)

Konduktiviteten i Turingens och Lilla Turingens yt- och bottenvatten har nu återgått till unge- fär samma nivåer som innan täckningen med konstgjort sediment^* (Figur 11). Den är dock fortfarande något förhöjd i Lilla Turingens bottenvatten (Figur 12). Konduktivitetsgradienten tycks sammanfalla med sommarskiktningen, vårmätningarna uppvisar en total omblandning.

Figur 11. Konduktivitet 1996-2005.

Figur 12. Konduktivitetsprofiler i vatten från Turingens djuphåla (D, vänster) och Lilla Turingen (L, höger) under uppföljningsperioder 2004 och 2005.

* Under dessa arbeten tillfördes vattnet stora mängder natrium- (Na⁺) och klorid- (Cl^-) joner.

Station D - Konduktivitetsprofiler (µS/cm) - Station L

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 375 400 425 450 475 500 525 550

Djup (m)

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Djup (m)

feb-04 maj-04 juli-04

sep-04 feb-05 apr-05

jul-05 sep-05

100 125 150 175 200 225 250 275 300

Konduktivitet (µS/cm)

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

T:Y U/M:Y

D:Y D:B

L:Y L:B

T:Y=605 µS/cm

(13)

Vattenkemi: klorid, järn, mangan och aluminium

Kloridhalterna i Turingens och Lilla Turingens yt- och bottenvatten har minskat efter täck- ningen med konstgjort sediment i 2003 men fortsätter att åtminstone delvis återspegla variationer i kloridhalten i vattnet i Turingeån (Figur 13). En jämförelse mellan Figur 6, Figur 11 och Figur 13 visar dock att konduktivitets- och alkalinitetsförändringar i åvattnet inte alltid kan kopplas ihop med förändringar i kloridhalten, dvs. även andra ämnen spelar en roll här.

Halterna av mangan och järn fortsätter att variera kraftigt i olika vatten (Figur 14 och Figur 15); vid syrebrist (under både sommar- och vinterförhållanden) kan mangan- och järn- halterna vara cirka hundra gånger högre nära botten än nära ytan i såväl Turingen som Lilla Turingen.

Aluminiumhalterna (Figur 16) varierar också kraftigt, i både tid och rum. Beträffande aluminium bröts trenden med sjunkande maxhalter under 2005.

Figur 13. Kloridhalter i vatten 1996-2005.

Klorid (mg/l)

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

T:Y D:Y D:B

U/M:Y L:Y L:B

T:Y=133 mg/l D:B=69 mg/l

(14)

Figur 14. Manganhalter i vatten 1996-2005.

Figur 15. Järnhalter i vatten 1996-2005.

Mangan (µg/l)

1 10 100 1000 10000

jul-96 okt-96 jan-97 apr-97 jul-97 okt-97 jan-98 apr-98 jul-98 okt-98 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05

T:Y D:Y D:B

M:Y L:Y L:B

Järn (µg/l)

10 100 1000 10000 100000

T:Y D:Y D:B

M:Y L:Y L:B

(15)

Figur 16. Aluminiumhalter i vatten 1995-2005.

Vattenkemi: kväve, fosfor och organiskt kol^*

Totalkvävehalterna i bottenvatten sommartid är fortsatt höga (Figur 17).

Fosforhalterna i bottenvatten är också mycket höga eller extremt höga sommartid (Figur 18). Den tidigare nedåtgående trenden har brutits och halterna ökar igen, vilket kan betyda att övertäckningen med konstgjort sediment endast tillfälligt minskade utläckaget av fosfor till vattenfasen.

Kvoten mellan totalkväve- och totalfosforhalterna indikerar att dessa ämnen vanligtvis är i balans i Turingeå-systemet eller att det finns ett visst kväveunderskott (Figur 19). Under och direkt efter övertäckningen med konstgjort sediment erhölls ett kväveöverskott i sjön, men förändringen har visat sig vara tillfällig.

Totalhalterna av organiskt kol (TOC) ökade kraftigt under 2005 (Figur 20). Det verkar som om mätvärdena i övriga punkter till viss del styrs av TOC-halten i inkommande vatten från Turingeån. Källan till de höga TOC-halterna är okänd.

* Betraktelserna av kväve, fosfor och organiskt kol (TOC) utgår från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 1999).

Aluminium (µg/l)

10 100 1000 10000

okt-95 jan-96 apr-96 jul-96 okt-96 jan-97 apr-97 jul-97 okt-97 jan-98 apr-98 jul-98 okt-98 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05

T:Y D:Y

D:B U/M:Y

L:Y L:B

D:B=11000 µg/l

(16)

Figur 17. Totalkvävehalter i vatten1995-2005.

Figur 18. Fosforhalter i vatten 1995-2005.

Total kväve (mg/l)

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

jan-95 apr-95 jul-95 okt-95 jan-96 apr-96 jul-96 okt-96 jan-97 apr-97 jul-97 okt-97 jan-98 apr-98 jul-98 okt-98 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05

T:Y M:Y

D:B L:B

låg måttligt

hög hög mycket

hög

Fosfor (µg/l)

10 100 1000 10000

jan-95 apr-95 jul-95 okt-95 jan-96 apr-96 jul-96 okt-96 jan-97 apr-97 jul-97 okt-97 jan-98 apr-98 jul-98 okt-98 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05

T:Y M:Y

D:B L:B

låg måttlig

hög mycket

hög extremt

hög

(17)

Figur 19. Kvoten mellan kväve- och fosforhalter i vatten 1995-2005.

Figur 20. Totalhalter av organiskt kol (TOC) i vatten 1996-2005.

N/P-kvot

0 10 20 30 40 50 60 70 80

jan-95 apr-95 jul-95 okt-95 jan-96 apr-96 jul-96 okt-96 jan-97 apr-97 jul-97 okt-97 jan-98 apr-98 jul-98 okt-98 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05

T:Y D:B

L:B M:Y

extremt u-skott stort u-skott måttligt u-skott kväve- fosfor balans kväve- över- skott

Organiskt kol (mg TOC/l)

0 5 10 15 20 25

jul-95 okt-95 jan-96 apr-96 jul-96 okt-96 jan-97 apr-97 jul-97 okt-97 jan-98 apr-98 jul-98 okt-98 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05

T:Y D:B

L:B U/M:Y

mycket låg låg måttligt

hög hög mycket

hög

(18)

Vattenkemi: ljusförhållanden (färg, siktdjup och grumlighet)^*

Ljusförhållanden kan vara avgörande för många organismer. Vid mätningarna i detta projekt^**

har färgen bestämts på såväl ofiltrerat som filtrerat^*** vatten. Färgen i ofiltrerat vatten ger ett indirekt mått på partikelmängden i vattnet medan det filtrerade vattnets färg ger en indirekt in- dikation om humushalten i vattnet. En hög humushalt kan bl.a. minska metallers giftighet.

Det ofiltrerade yt- och bottenvattnet är oftast svagt eller måttligt färgat, men kan tidvis vara betydligt färgat, vilket indikerar en hög halt av fina partiklar i vattnet (Figur 21). Filtrerat yt- och bottenvatten är oftast svagt eller måttligt färgat (Figur 22).

Siktdjupet i Turingen och Lilla Turingen var något bättre under 2005 än under 2004, men betydligt sämre än under 2003 då övertäckningen med konstgjort sediment pågick (Figur 23).

Turingen och Lilla Turingens vatten uppvisar oftast en stark grumlighet (Figur 24). Till- förseln av grumligt vatten från Turingeån verkar vara en viktig faktor. Bottenvattnen är dock betydligt grumligare än ytvattnen, vilket hör samman med syrebrist, i synnerhet under sommarstagnationen (Figur 25). Tendensen verkar dock vara att bottenvattnet de senaste två åren är mindre grumligt än tidigare år.

Figur 21. Färg i ofiltrerat yt- och bottenvatten 1996-2005.

* Betraktelserna av färg, siktdjup och grumlighet utgår från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 1999).

** Mätvärdena har korrigerats för byte av analysmetod enligt kalibrering redovisat i tidigare rapport från miljökontrollen (Petsonk 2002).

*** Filterstorlek 0,45 µm.

Färg i ofiltrerat yt- och bottenvatten (mg/l)

0 50 100 150 200 250 300

okt-95 jan-96 apr-96 jul-96 okt-96 jan-97 apr-97 jul-97 okt-97 jan-98 apr-98 jul-98 okt-98 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05

T:Y D:Y L:Y

U/M:Y D:B L:B

obet svagt måttligt betydligt starkt

D:B=450 mg/l

(19)

Figur 22. Färg i filtrerat yt- och bottenvatten 1996-2005.

Figur 23. Siktdjup i olika sjövatten 1996-2005. Observera att det inte har varit möjligt att mäta siktdjupet när sjöarna var isbelagda.

Färg i filtrerat yt- och bottenvatten (mg/l)

0 50 100 150 200 250 300

T:Y D:Y L:Y

M:Y D:B L:B

obet svagt måttligt betydligt

starkt

Siktdjup (m) 0

0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5

D:Y L:Y M:Y

mycket litet

litet

måttligt

stort

(20)

Figur 24. Grumlighet i yt- och bottenvatten 1996-2005.

Figur 25. Grumlighet och syremättnad i djuphålans bottenvatten (D:B) 1996-2005.

Grumlighet i yt- och bottenvatten (NTU)

0 20 40 60 80 100 120 140

T:Y D:Y L:Y

U/M:Y D:B L:B

betydligt starkt

D:B=200 NTU D:B=160 NTU

Grumlighet (NTU) och syrgas (% mättnad) i djuphålan

0 20 40 60 80 100 120 140

Grumlighet D:B Syrgas D:B

(21)

Vattenkemi: kvicksilver Totalkvicksilver

Totalkvicksilverhalterna i de flesta punkter i Turingeåsystemet ligger på en låg nivå sedan Åtgärdsskede 2 avslutades, och underskrider den av Naturvårdsverket (1999) angiven bakgrundshalt för åar och sjöar i södra Sverige, ca 4 ng/l (Figur 26). Hg-halterna i bottenvatten i Turingens djuphåla (D:B) kan dock under skiktade förhållanden stiga till 3 till 4 gånger bakgrundshalten.

Före 2004 var halterna av totalkvicksilver i Turingeån precis uppströms sjön (T:Y) oftast förhöjda. Förhöjningarna orsakades troligen av erosion av kvarvarande förorenat sediment på flera platser i ån uppströms sjön, men även där är halterna nu oftast under rapporterings- gränsen 2 ng/l (Figur 27), vilket kanske innebär att merparten av det lättillgängliga kvick- silvret nu har eroderats bort. Under våren 2004 byggdes dessutom en vall upp mellan nuvarande Turingeån och området kring en tidigare åsträcka vid Långdal. Området misstänktes vara en källa till kvicksilver i ån i samband med översvämningar, vilka hindras av den nya vallen.

Det är dock fortfarande för tidigt att säga om vallen kommer att ha en bestående effekt.

Kvicksilverhalterna i filtrerat vatten (”löst” totalkvicksilver) har också minskat under projektet (Figur 28). Eftersom totalhalterna har minskat ännu mer har den relativa andelen löst kvicksilver ökat.

Kvicksilverhalterna uttrycka per enhet partikelvikt (där partikelkoncentrationen uppskat- tas från absorbansen/färgen) är av betydelse för både sediment och biota. Föroreningsgraden hos partiklarna minskade betydligt efter både Åtgärdsskede 1 och 2 (Figur 29). Samtliga värden under 2005 underskred den uppskattade bakgrundshalten i sjösediment i södra Sverige (0,16 mg/kg TS enligt Naturvårdsverket 1999).

Figur 30 och Figur 31 belyser den tidsmässiga och rumsliga spridningen av de uppmätta halterna total- och löst kvicksilver i yt- respektive bottenvatten*. I både ytvatten (Figur 30) och bottenvatten (Figur 31) märks dels en tydlig rumslig gradient i totalhalterna från Turinge- ån genom sjösystemet till Mälaren, dels en nedåtgående trend från år till år som verkar ha accelererat under 2004-2005. Halterna i Turingens djuphåla (D:B) under sommarstagnationen är dock fortfarande högre än någon annanstans i systemet.

Metylkvicksilver

Halterna av metylkvicksilver i sjövatten är av betydelse för överföringen av kvicksilver till fisk och andra biota. De högsta värdena finns i Turingens bottenvatten och de lägsta i Mälaren. Halten MeHg ligger under 0,2 ng/l i sjöarnas ytvatten, medan Turingeån har betydligt högre halter (Figur 32)*. MeHg-halterna är flerfaldigt högre i sjöarnas bottenvatten (Figur 33), men även här märks en neråtgående trend.

* Ingen hänsyn har tagits till skillnader i vattenflöden, att antalet analysvärden varierar från år till år, eller att proverna har tagits vid olika tidpunkter under respektive år.

(22)

Figur 26. Tidsutvecklingen av totalkvicksilverhalter 1995-2005.

Figur 27. Halter av totalkvicksilver i vatten vid olika punkter i Turingeån sedan 1996 samt uppskattade mängder kvicksilver i större sedimentansamlingar.

Hg i Turingeån / Hg in Turinge River

0 25 50 75 100 125 150 175 200 225

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000

Avstånd (m) från provpunkt 1 / Distance (m) from sampling point 1

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 Hg-mängd/amt 1996-11-19 1997-02-25 1998-04-07 2001-09-14

2002-02-12 2003-03-14 2003-08-06 2003-09-08 2003-11-17

2004-02-03 2004-05-05 2004-07-29 2004-09-29 2005-02-28

2005-04-27 2005-07-21 2005-09-22

Hg-halt i vatten (ng/l) Hg-conc in water (ng/l) Uppskattad Hg-mängd i åfåran (kg) Estimated amount of Hg in river bed (kg)

Långdal

Nyhammar Kvarn- dammen

Kungsbro Långdal

Kungsbro Kvarndammen Nyhammar

Totalkvicksilver (ng/l)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

apr-95 jul-95 okt-95 jan-96 apr-96 jul-96 okt-96 jan-97 apr-97 jul-97 okt-97 jan-98 apr-98 jul-98 okt-98 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05

T:Y D:Y L:Y M:Y D:B L:B

aug-01 D:B=111 ng/l Bakgrundshalt

[Naturvårdsv, 1999]

Täckning Skede 1 Muddring Skede 1

Täckning Skede 2 jul-96 T:Y=129 ng/l

D:B=114 ng/l