Miljökontrollrapport 2008.pdf Pdf, 1.5 MB.

(1)

Lägesrapport – Uppföljningsperiod 2008 (1 januari 2008 – 31 december 2008)

Fotografi Jonny Skarp

juni 2009

Nykvarns kommun

WSP Environmental

(2)

Projekt Turingen – Miljökontroll

Lägesrapport – uppföljningsperiod 2008

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ...3

Allmänt...3

Detaljnivå ...3

KONTROLLPROGRAMMET ...5

Inledning ...5

Utformning och omfattning...5

Utförda mätningar...6

MÄTRESULTAT OCH ENKEL UTVÄRDERING ...8

Vattenkemi: temperatur, pH, syremättnad, redoxpotential, konduktivitet...8

Vattenkemi: järn, mangan och aluminium ...11

Vattenkemi: kväve, fosfor och organiskt kol ...12

Vattenkemi: ljusförhållanden (färg, siktdjup och grumlighet)...12

Vattenkemi: kvicksilver ...16

Sediment: fallande sediment ...21

Sediment: bottensediment ...27

Biota: zooplankton...36

Biota: bottenfauna...39

Biota: fisk ...40

KVICKSILVERFLÖDEN OCH BELASTNINGEN PÅ MÄLAREN ...48

GENERELLA SLUTSATSER ...49

FÖRSLAG PÅ EVENTUELLA FÖRÄNDRINGAR I KONTROLLPROGRAMMET...51

REFERENSER...52

BILAGOR ...54

Bilaga 1: Analysresultat vatten, ofiltrerade prov...54

Bilaga 2: Analysresultat bottensediment...55

Bilaga 3: Analysresultat fallande sediment...57

Bilaga 4: Analysresultat zooplankton ...59

Bilaga 5: Analysresultat bottenfauna...60

Bilaga 6: Analysresultat fisk ...62

(3)

Projekt Turingen – Miljökontroll

Lägesrapport – uppföljningsperiod 2008

SAMMANFATTNING Allmänt

Den tidigare genomförda efterbehandlingen av förorenade sediment i sjön Turingen i Ny- kvarns kommun följs upp med hjälp av ett omfattande provtagnings- och mätprogram. I denna lägesrapport redovisas de viktigaste resultaten från mätningar under den fjärde uppföljnings- perioden (1 januari 2008 – 31 december 2008) samt jämförelser med tidigare resultat.

Omläggning av Turingeån samt muddring och övertäckning av sediment i Turingen har mycket framgångsrikt reducerat kvicksilverhalten i sjövattnet och sedimenterande material i hela sjösystemet. Merparten av allt kvicksilver i sjösystemet är numera otillgängligt för biota.

De minskade kvicksilverhalterna har dock ännu inte återspeglat sig mer än marginellt i biota (zooplankton, bottenfauna och fisk). Dessa halter ökade tillfälligtvis i samband med ingrep- pen, men har sedan återgått till samma ungefärliga nivåer som innan åtgärderna. Det för- väntades dock inte heller annat än att kvicksilverhalterna i biota sakta skulle minska över en period som kan uppgå till decennier.

Det finns vissa frågetecken kring vilka processer som äger rum i sjön och vad dessa kan innebära på längre sikt. Dessa handlar främst om vad som har hänt och händer fortsättningsvis med det konstgjorda sedimenttäcket, om metylering och demetylering av kvicksilver och effekten av detta på biota, samt om eventuell fortsatt tillförsel av kvicksilver från Turingeån.

Vid den fördjupade utvärderingen efter mätperioden 2007 rekommenderades ett antal ändringar i kontrollprogrammet, bl.a. färre stationer men ökad provtagningsfrekvens för biologiska prov; analys av kvicksilver i samlingsprov av växtplankton; vattenflödesmätningar;

märkning av fisk; utökad provtagning i Turingeån; samt fördjupade datautvärderingar i form av multivariata analyser och framtagning av en ekosystemmodell över sjön. Delar av dessa förslag har genomförts under 2008 och redovisas i denna rapport. Några punkter kvarstår.

Detaljnivå

Halterna i vatten av de flesta undersökta ämnena uppmättes endast två gånger under 2008, men inget tyder på att halterna avviker från tidigare år. Kvicksilver fortsätter att variera cy- kliskt och följer årstiderna och sjödynamiken. Under skiktade förhållanden är halterna av både totalkvicksilver och metylkvicksilver högre i bottenvatten än i ytvatten. Långsiktigt verkar det inte längre som kvicksilverhalterna i vatten minskar. Dessutom ökade kvicksilverhalterna i Turingeån uppströms sjön något under 2006-2007, och under 2008 var maxhalten ännu högre. En mer omfattande provtagning av vattnet i Turingeån under 2008 visade att den största ökningen av kvicksilverhalten i åvattnet sker i ett område där det ligger dels några tidigare konstaterade ansamlingar av kvicksilver, dels utsläpp från kommunens avloppsreningsverk och flera dagvattenutsläpp. Det är möjligt att en eller flera av dessa potentiella källor bidrar till haltökningen.

Halterna av aluminium i fallande sediment som är lakbar vid pH 4 (s.k. pH4-Al) speglar mycket väl det material som tillfördes som konstgjort sediment. Dessa halter är förhöjda jäm- fört med bakgrundshalterna vid de flesta mätstationerna. Det är möjligt att det finns andra för- klaringar, men resultaten tycks indikera att konstgjort sediment frigörs eller resuspenderar från läggningsområdet och sprids till Lilla Turingen och även till Mälaren. Denna spridning verkar dock vara under avtagande.

(4)

Efter att under 2002-2004 ha varit på samma nivå som i Lilla Turingen har kvicksilver- halterna i fallande sediment i Turingen ökat något på senare år. Detta innebär att det fortfarande (eller återigen) finns partikelbunden kvicksilver i omlopp i Turingen, trots efter- behandlingsåtgärderna. Eftersom även sedimentationen ökar, ökar kvicksilverbelastningen i Turingen. Sett över hela tidsperioden visar dock kvicksilverhalterna en första ordningens avtagande med tid. Detta tyder på en lyckad efterbehandling av Turingeån och området utanför åns mynning i sjön. Vissa mellanårsvariationer är naturligtvis att vänta då frigörandet av kvicksilver från bottnar eller transport av partikelbundet kvicksilver är processer som påverkas av flera saker än befintlig koncentration i vatten.

Provtagning av bottensediment visar att det finns förhöjda halter av kvicksilver i ytsedimenten. Samtidigt har halterna av pH4-aluminium i ytsedimenten minskat kraftigt och den vertikala gradienten av Hg och pH4-Al verkar vara nästan helt utjämnad i vissa delar av sjön.

Resultaten kan tyda på en omblandning alternativt en förlust eller omkristallisation av de konstgjorda sedimenten, eller en kombination av dessa processer. Analyser av ca 8 år gamla konstgjorda sediment visade att omkristallisationen verkar vara betydande (endast ca 5 % av förväntad pH4-Al uppmättes i de åldrade proverna). Samtidigt visade bottensediment från den uppströms liggande Yngern att det kan finnas naturliga orsaker till den fördelning av pH4-Al som observerats i Mälaren (svagt ökande halt mot ytan). Sammantaget betyder resultaten att det sannolikt finns mer konstgjort sediment på Turingens botten än vad dagens mätningar av pH4-Al antyder, och att spridningen av det konstgjorda sedimentet till Mälaren är mindre än vad som tidigare befarats.

Kvicksilverhalter i zooplankton uppvisar fortfarande rumsliga och temporala mönster som är likartade mellan de olika stationerna samt en avtagande gradient från Turingen genom Lilla Turingen till Mälaren. Ännu kan ingen bestående förändring till följd av efterbehand- lingsarbetena i sjön observeras i dessa data. Det finns inga klara samband mellan halten kvicksilver i vatten och i zooplankton, vilket beror på att den största exponeringskällan för zooplankton är via födan, vilket utgörs av lösa partiklar och framförallt växtplankton. Tyvärr finns inga data beträffande kvicksilverhalt i växtplankton från Turingen. Den relativa till- växten av zooplankton (räknat som biomassa) i juli jämfört med december, är cirka dubbelt så stor i Mälaren som i Turingen och Lilla Turingen. I Turingen verkar vattnet vid alla årstider innehålla en större andel av hela kvicksilvermängden än vad som finns i zooplankton, medan förhållandet kan vara tvärtom på sommaren i Lilla Turingen och i Mälaren.

Bottenfauna har provtagits vid ett flertal stationer. Inga kvicksilveranalyser har hittills utförts men proverna har konserverats för eventuella kommande analyser.

Kvicksilverhalterna i småabborrar ligger kvar på ungefär samma nivå som innan den stora tillfälliga ökningen 2002-2003. Det finns en tydlig samvariation mellan kvicksilverhalterna i zooplankton och abborrar, men inget samband mellan kvicksilverhalterna i zooplankton och gädda.

Kvicksilverhalterna i gädda i Turingen är nu på en nivå som är ca 30 % lägre än 1999, även om halterna har inte sjunkit nämnvärt sedan 2003. Den totala minskningen är i linje med den prognos som gjordes innan efterbehandlingen. Kvicksilverhalterna i björkna, mört och gärs visar att Hg, precis som för abborre och gädda, ackumuleras mest i Turingen och minst i Mälaren.

Mätresultaten visar att Turingen under merparten av projektet har fungerat som en netto- sänka för kvicksilver samt att åtgärderna i sjön inte har orsakat någon förhöjning av kvicksilverhalter eller mängder i Turingens utgående vatten. Det har dock inte varit möjligt att upprätta en massbalans för Turingen eftersom det saknas mätningar av vattenflöden in och ut ur sjön. Under 2008 har dock mätningar av vattenståndet i Turingeån återupptagets. Dessutom har en ny avbördningskurva upprättats för ån varför det i framtiden bör vara möjligt att

upprätta en grov massbalans avseende kvicksilver i Turingen.

(5)

Projekt Turingen – Miljökontroll

Lägesrapport – uppföljningsperiod 2008

KONTROLLPROGRAMMET Inledning

Efterbehandling av de kvicksilverförorenade bottensedimenten i sjön Turingen i Nykvarns kommun avslutades den 31 oktober 2003. Sedan dess har miljökontrollen fortsatt övervaka miljöpåverkan som entreprenaderna förde med sig samt miljösituationen i övrigt, främst i och nedströms Turingen. Syftet med denna lägesrapport är att redovisa de viktigaste resultaten från mätningar sedan föregående rapportering (juni 2007). För att fortsätta utvärderingen av resultat från samtliga åtgärdsskeden görs även jämförelser med tidigare resultat. Rapporten har huvudsakligen skrivits av Andy Petsonk och Magnus Land vid WSP Environmental och utgår från nio tidigare lägesrapporter, Meili (2000 och 2001), Petsonk (2001b, 2002, 2003, 2004, 2006 och 2007) samt Petsonk och Plantman (2008).

Utformning och omfattning

Kontrollprogrammet innefattar ett flertal fysikaliska, kemiska och biologiska parametrar. Ut- gångspunkten är ett Reviderat miljökontrollprogram (Petsonk 2001a), men programmets om- fattning har minskats sedan de aktiva efterbehandlingsverksamheterna avslutades. Senaste ändringar anmäldes till länsstyrelsen i Stockholms län 2006-03-17. Kontrollprogrammet har ytterligare justerats något under såväl 2007 som 2008.

Provtagningsstationerna visas i Figur 1. Sedan 2007-07-31 har provtagning utförts vid station TV istället för station T, då det fanns indikationer på att prov från station T inte alltid representerade åvatten, utan tidvis sjövatten.

De flesta prover och fältobservationer har samlats in och dokumenterats av Yoldia Environmental Consulting AB och Skarps Miljöteknik genom dagböcker och fotografier.

Vissa vattenprov har tagits av Ronald Bergman, Södertälje kommun. Merparten av de kemiska analyserna har sedan 2004-04-01 utförts av ALS Scandinavia AB (f.d. Analytica AB); tidigare analyser utfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet AB samt Institutet för Tillämpad Miljöforskning vid Stockholms Universitet (ITM). Åldersbestämning av fisk har utförts av Allumite Konsult AB och artbestämning av zooplankton av Ekströms hydrobiologi- konsult.

I huvudsak har mätprogrammet under innevarande period innehållit följande komponenter:

In-situ mätningar i vattnet med avseende på grumlighet, pH, ledningsförmåga, temperatur, syrgashalt, redoxpotential och siktdjup har utförts en gång vid fyra stationer.

Vattenprover har samlats in för kemisk analys av ofiltrerat vatten vid fem tillfällen vid upp till åtta stationer. Vid valda tillfällen har prover tagits i både ytligt och djupt vatten.

Analysomfattningen har varierat, men totalhalten kvicksilver har alltid analyserats.

Zooplankton har samlats in vid fyra tillfällen vid tre stationer för analys med avseende på kvicksilver.

Fallande sediment har samlats in kontinuerligt med hjälp av hängande fällor vid fem stationer. Fällorna har tömts med två till tre månaders intervall, och innehållet analyserats med avseende på mängd nedfallen sediment, GF, Hg, pH4-Al, m.m.

Kärnprov av bottensediment har tagits vid ett tillfälle i 10 stationer. Efter skivning i lämpliga intervaller har utvalda prov analyserats med avseende på GF, Hg, pH4-Al, m.m.

(6)

Bottenfauna har provtagits vid 7 stationer, men har ännu inte analyserats kemiskt.

Abborrar, gädda och flera andra fiskarter har infångats vid ett tillfälle vid 3 stationer.

Individprov från utvalda fisk och samlingsprov har analyserats med avseende på Hg.

Utförda mätningar

Enligt Yoldias/Skarps dagbok har fältarbeten för miljökontroll utförts under totalt 11 dagar mellan 1 januari och 31 december 2008, exklusive arbete vid provfiske och insamling av bottenfauna. In-situ mätningar i ytvatten vid stationerna T, D, L och M (Figur 1)¹ har genom- förts vid ett tillfälle. Inga vertikalprofiler i Turingen (D) och Lilla Turingen (L) har uppmätts under 2008. Vattenprov till laboratorieanalyser har samlats in vid 5 tillfällen (Tabell 1). Inga filtrerade vattenprov har analyserats under perioden. Fasta prov till laboratorieanalyser har samlats in vid diverse intervaller (Tabell 2).

Tabell 1. Antal in-situ mätningar och vattenprov till laboratorieanalyser vid olika tillfällen.

Datum In-situ Hg-tot, färg Fe, Mn, Al MeHg N, P, TOC Provtagning mätningar ofiltrerat ofiltrerat ofiltrerat ofiltrerat

13-mar-2008 5 5

08-maj-2008 5 5

31-jul-2008 4 10 7

01-okt-2008 8 5

01-dec-2008 5 5

Summa 4 33 10 17 0

Tabell 2. Antal fasta prov till laboratorieanalyser vid olika tillfällen.

Fasta prover Datum GF Fe, Mn Ti Al pH4-Al HgTot MeHg

Bottensediment 31-jul – 01-aug-2008 50 20 20 50 50 50

Sedimentfällor 06-mar-2008 10 10 10 10

12-maj-2008 11 11 11 11

19-jul-2008 11 11 11 11

04-okt-2008 10 10 10 10

03-dec-2008 10 10 10 10 10 10

Zooplankton 12-maj-2008 3

31-jul-2008 3

04-okt-2008 3

01-dec-2008 3

Bottenfauna sep-2008 Bottenfaunaprov från 2008 har ännu inte analyserats.

Fisk

Abborre sep-2008 27 12

Gädda sep-2008 20 6

Björkna sep-2008 7

Gärs sep-2008 6

Mört sep-2008 7

Summa 102 30 30 102 102 181 20

1 Stationsbeckningar i sjövatten kompletteras oftast med en djupbeteckning, t.ex. D:Y och D:B avser yt- respektive bottenprov i station D.

(7)

M –vatten, zooplankton, fisk, bottenfauna,

bottensediment fallande sediment L –vatten, fisk, zooplankton, bottenfauna, fallande

bottensediment sediment

N – bottenfauna

C –fallande sediment, zooplankton

D –vatten

V –bottenfauna

SN –fallande sediment SM –vatten, fisk,

zooplankton

B – bottenfauna

TV –vatten, bottenfauna

U

Figur 1. Provtagningsstationer i Turingeåsystemet under Uppföljningsperiod 2008.

YH = Yngern, TS = Turingeån Ströpsta, 2,2 = Turingeån Ström, 3,52 = Turingeån Nyhammar, 3,56 = Turingeån Kungsbro, T = Turingeån Vidbynäs, TV = Turingeån vid Strängnäsvägen,

B = Turingen Brygghusviken, SM = Södra Turingen, SN = Södra Turingen, V = Turingens västra strand, D = Turingens djuphåla, C = Centrala Turingen, N = Norra Turingen, L = Lilla Turingen, U = Utloppsån innan Mälaren, M = Mälaren utanför kraftverket, MS = Mälaren Sundsörsviken,

Ä = Mälaren Älgön.

Ä – fallande sediment, bottensediment

MS –bottensediment

TS – bottenfauna

YH – bottensediment, bottenfauna 3,52 & 3,56 - vatten

2,2 - vatten

(8)

MÄTRESULTAT OCH ENKEL UTVÄRDERING

I detta kapitel redovisas de mest centrala observationerna från mätprogrammet avseende vattenkemi, fallande sediment, bottensediment, zooplankton, bottenfauna och fisk. I de flesta fall redovisas även data från tidigare mätperioder.

Vattenkemi: temperatur, pH, syremättnad, redoxpotential, konduktivitet

De första åren i kontrollprogrammet gjordes in-situ-mätningar mer frekvent (ca 25 gånger/år).

Efterhand glesades mätningarna gradvis ut till ca 4 gånger/år under 2007. Samma årstids- variationer kan ses med den glesa provtagningen som med den täta provtagningen. Under 2008 gjordes därför endast 1 in-situ-mätning (på sommaren). Med så gles provtagning går det inte att påvisa årstidsvariationer, men det går att jämföra de uppmätta värdena under 2008 med värden uppmätta vid samma tidpunkt de föregående åren.

En annan skillnad jämfört med tidigare år är att endast ytvatten och bottenvatten har mätts, det vill säga inga vertikal profiler.

Ytvattentemperaturen i Turingen var högre i juli 2008 än under något av de föregående åren (Figur 2). Även i Lilla Turingen var ytvattentemperaturen bland de varmaste som mätts upp.

Temperaturen i bottenvattnet i Turingen och Lilla Turingen var dock på samma nivå som under tidigare år. Mätningarna kan visa detta, men det fanns troligen en tydlig temperatur- stratifiering i sjöarna även under sommaren 2008.

Vattentemperatur (^oC)

0 4 8 12 16 20 24 28

jan-95 apr-95 jul-95 okt-95 jan-96 apr-96 jul-96 okt-96 jan-97 apr-97 jul-97 okt-97 jan-98 apr-98 jul-98 okt-98 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07 jan-08 apr-08 jul-08 okt-08

D:Y D:2 D:3 D:4 D:5 D:6 D:7 D:8 D:B

Figur 2. Vattentemperaturen på olika nivåer i Turingens djuphåla (D) under perioden 1996-2008.

(9)

Ytvattnets pH-värden blir förhöjda i samband med algblomning (Figur 3). I juli 2008 var pH- värdet i Turingens ytvatten mycket högre än i både Lilla Turingen och Mälaren.

pH

5,5 6 6,5 7 7,5 8 8,5 9 9,5

jan-95 apr-95 jul-95 okt-95 jan-96 apr-96 jul-96 okt-96 jan-97 apr-97 jul-97 okt-97 jan-98 apr-98 jul-98 okt-98 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07 jan-08 apr-08 jul-08 okt-08

T:Y U/M:Y

D:Y D:B

L:Y L:B

Figur 3. Variationer i pH under perioden 1996-2008.

Syreförhållandena i både Turingen och Lilla Turingen var i juli 2008 jämförbara med tidigare år (Figur 4). Ytvattnet var mer eller mindre syremättat medan bottenvattnet i stort sett var syrefritt.

Syrgas (% mättnad)

0 20 40 60 80 100 120 140

jan-95 apr-95 jul-95 okt-95 jan-96 apr-96 jul-96 okt-96 jan-97 apr-97 jul-97 okt-97 jan-98 apr-98 jul-98 okt-98 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07 jan-08 apr-08 jul-08 okt-08

D:Y D:B

L:Y L:B

Figur 4. Syrgasmättnad i yt- och bottenvatten under perioden 1996-2008.

(10)

I juli 2008 var redoxpotentialen negativ i Turingens och i Lilla Turingens bottenvatten. I ytvattnet var redoxpotentialen positiv och högre än under motsvarande tid 2007 (Figur 5).

Redoxpotential (mV)

-350 -300 -250 -200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200 250 300 350

D:Y D:B

L:Y L:B

Figur 5. Redoxpotential i yt- och bottenvatten under perioden 1996-2008.

Konduktiviteten i Turingens och Lilla Turingens vatten ligger kvar på ungefär samma nivåer som tidigare (Figur 6).

Konduktivitet (µS/cm)

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

T:Y U/M:Y

D:Y D:B

L:Y L:B

T:Y=605 µS/cm

Figur 6. Konduktivitet under perioden 1996-2008.

(11)

Vattenkemi: järn, mangan och aluminium

Under 2008 analyserades Mn-, Fe- och Al-halterna i vattenprov endast i mars och i maj; i Turingen och i Lilla Turingen analyserades endast bottenvatten.

Mn-halterna (Figur 7) och Fe-halterna (Figur 8) varierar kraftigt men är jämförbara med motsvarande tidpunkter föregående år.

Mangan (µg/l)

1 10 100 1000 10000

T:Y D:Y D:B L:Y L:B U:Y M:Y

Figur 7. Manganhalter i vatten under perioden 1996-2008.

Järn (µg/l)

10 100 1000 10000 100000

T:Y D:Y D:B L:Y L:B U:Y M:Y

Figur 8. Järnhalter i vatten under perioden 1996-2008.

(12)

Aluminiumhalterna (Figur 9) varierar också kraftigt, i både tid och rum. I mars 2008 var Al- halten i Turingeån 10 gånger högre än i mars 2007. I Turingesjöarna var Al-halterna vid samma tidpunkt knappt dubbelt så höga som i mars 2007. I maj 2008 var Al-halten i Turinge- ån dubbelt så hög som i maj 2007. I Turingesjöarna var däremot Al-haltera hälften så höga i maj 2008 som i maj 2007.

Aluminium (µg/l)

10 100 1000 10000

T:Y D:Y D:B

L:Y L:B U:Y

M:Y

D:B=11000 µg/l

Figur 9. Aluminiumhalter i vatten under perioden 1996-2008.

Vattenkemi: kväve, fosfor och organiskt kol

Vattenproverna har inte analyserats med avseende på kväve, fosfor och organiskt kol under 2008.

Vattenkemi: ljusförhållanden (färg, siktdjup och grumlighet²)

Ljusförhållanden kan vara avgörande för många organismer. De senaste åren har färgen endast bestämts på ofiltrerat vatten, vilket även ger ett indirekt mått på partikelmängden i vattnet³.

Det ofiltrerade yt- och bottenvattnet är oftast svagt eller måttligt färgat, men kan tidvis (främst på sommaren) vara betydligt eller starkt färgat, vilket indikerar en hög halt av fina partiklar i vattnet (Figur 10).

Siktdjupet har endast mätts vid ett tillfälle under 2008. I Turingen och Lilla Turingen har siktdjupet på sommaren varit relativt likartad de senaste tre åren, men är sämre än under 2003 då övertäckningen med konstgjort sediment pågick (Figur 11).

2 Betraktelserna av färg, siktdjup och grumlighet utgår från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 1999).

3 Mätvärdena fr.o.m. 1999 t.o.m. juni 2001 är baserade på absorbans mätt vid 750 nm och har korrigerats för byte av analysmetod enligt kalibrering redovisat i tidigare rapport från miljökontrollen (Petsonk 2002).

(13)

Turingen och Lilla Turingens vatten uppvisar oftast en stark grumlighet (Figur 12). Till- förseln av grumligt vatten från Turingeån verkar vara en av flera faktorer. Bottenvattnen är emellertid betydligt grumligare än ytvattnen, vilket hör samman med syrebrist, i synnerhet under sommarstagnationen (Figur 13). Sommaren 2007 var grumligheten i Turingens bottenvatten vid åtminstone ett tillfälle tillbaka på liknande nivå som när åtgärderna genomfördes.

Sommaren 2008 var grumligheten lägre än sommaren 2007, även om Turingeån samt Turingens och Lilla Turingens bottenvatten fortfarande betecknades som starkt grumliga.

Färg i ofiltrerat yt- och bottenvatten (mg/l)

0 50 100 150 200 250 300

T:Y D:Y L:Y

M:Y D:B L:B

U:Y

obet svagt måttligt betydligt

starkt

D:B=450 mg/l

Figur 10. Färg i ofiltrerat yt- och bottenvatten under perioden 1996-2008. Mätvärdena fr.o.m. 1999 t.o.m. juni 2001 är baserade på absorbans mätt vid 750 nm och har korrigerats för byte av analysmetod enligt kalibrering redovisat i tidigare rapport från miljökontrollen (Petsonk 2002).

(14)

Siktdjup (m) 0

0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5

D:Y L:Y M:Y

mycket litet

litet

måttligt

stort

Figur 11. Siktdjup i olika sjövatten under perioden 1996-2008. Observera att det inte har varit möjligt att mäta siktdjupet när sjöarna var isbelagda.

Grumlighet i yt- och bottenvatten (NTU)

0 20 40 60 80 100 120 140

T:Y D:Y L:Y

U/M:Y D:B L:B

betydligt starkt

D:B=200 NTU D:B=160 NTU

Figur 12. Grumlighet i yt- och bottenvatten under perioden 1996-2008.

(15)

Grumlighet (NTU) och syrgas (% mättnad) i djuphålan

0 20 40 60 80 100 120 140

Grumlighet D:B Syrgas D:B

Figur 13. Grumlighet och syremättnad i djuphålans bottenvatten (D:B) under perioden 1996-2008.

Det har tidigare konstaterats (Petsonk, 2007) att grumligheten verkar vara korrelerad med färgen men inte med TOC-halten, vilket indikerar att grumligheten orsakas mer av oorganiskt än av organiskt material.

(16)

Vattenkemi: kvicksilver Totalkvicksilver

Totalkvicksilverhalterna i vatten i de flesta punkter i Turingeåsystemet ligger på en relativt låg nivå sedan Åtgärdsskede 2 avslutades, och underskrider oftast den av Naturvårdsverket (1999) angivna bakgrundshalten för åar och sjöar i södra Sverige, ca 4 ng/l (Figur 14). Hg- halterna i bottenvatten i Turingens och Lilla Turingens djuphålor (D:B resp. L:B) kan dock under skiktade förhållanden stiga till 3-4 gånger bakgrundshalten.

Före 2004 var halterna av totalkvicksilver i Turingeån precis uppströms sjön (T:Y) oftast förhöjda. Förhöjningarna orsakades troligen av erosion av kvarvarande förorenat sediment på flera platser i ån uppströms sjön. Hg-halterna i denna punkt sjönk markant i slutet av 2003 och förblev låga under de nästkommande åren. Detta kunde tolkas som att merparten av det lätt tillgängliga kvicksilvret i ån hade eroderats bort, eller att vallen som byggdes våren 2004 mellan nuvarande Turingeån och området kring en tidigare åsträcka vid Långdal hade hindrat utsläpp från det området. Effekten har dock inte varit helt bestående, eftersom Hg-halterna i T:Y ökade igen något under andra hälften av 2006 och ännu mer under andra hälften av 2007.

För att försöka klarlägga källan till dessa Hg-halter har provtagning från och med 2008-07-31 skett vid station TV (uppströms T). Halterna vid station TV var i juli ännu högre under 2008 än i juli 2007. Under hösten 2008 sjönk halterna igen.

Kvicksilverhalterna har inte mätts i filtrerat vatten under det gångna året.

Kvicksilverhalterna uttrycka per enhet partikelvikt (där partikelkoncentrationen upp- skattas från grumligheten) är av betydelse för både sediment och biota. Föroreningsgraden hos partiklarna minskade betydligt efter åtgärderna (Figur 15) och förblir relativt låg i bottenvatten. Däremot finns förhöjda värden i ytvatten, både i inkommande vatten (T:Y), i sjöarna (D:Y och L:Y) och nedströms (M:Y). Detta kan indikera att sjön alltjämt tillförs lätta föro- renade partiklar som dock förblir svävande och inte sedimenterar i sjön.

Figur 16 och Figur 17 belyser den tidsmässiga och rumsliga spridningen av de uppmätta halterna total- och löst kvicksilver i yt- respektive bottenvatten⁴. I både ytvatten och bottenvatten märks dels en tydlig rumslig gradient i totalhalterna från Turingeån genom sjösystemet till Mälaren, dels en nedåtgående trend från år till år som verkar ha accelererat under 2004- 2005. Halterna i Turingens djuphåla (D:B) är dock fortfarande förhöjda under sommarstagnationen. Dessa figurer visar ännu tydligare att Hg-halterna ökar mellan 2004 och 2007 i inkommande vatten från Turingeån (T:Y). Under 2008 ökade maxhalten ytterligare, men i övrigt var Hg-halterna lägre än under 2007 (medianhalten minskade) vilket indikerar ett trendbrott.

Sett över hela tidsperioden 1995-2008 visar kvicksilverhalterna i Turingens ytvatten och bottenvatten en avklingande kurva, dvs. en första ordningens avtagande med tid. Det finns naturligtvis en variation kring denna kurva, men allt som allt tyder detta på en lyckad efterbehandling av sjön.

Att kvicksilverhalterna i Turingeåns vatten tidvis återigen uppvisar förhöjda halter är dock ett tecken på att tillförseln av kvicksilver till sjön inte har upphört. Detta borde föranleda närmare studier för att utreda orsaken. Redan från 2008-års data kan det dock konstateras att den största ökningen av kvicksilverhalten i åvatten sker mellan stationerna 2,2 och 3,52. I detta område ligger dels några tidigare konstaterade ansamlingar av kvicksilver vid

Nyhammar och i Kvardammen, dels utsläpp från kommunens avloppsreningsverk och flera dagvattenutsläpp. Det är möjligt att en eller flera av dessa potentiella källor bidrar till halt- ökningen.

4 Ingen hänsyn har tagits till skillnader i vattenflöden, att antalet analysvärden varierar från år till år, eller att proverna har tagits vid olika tidpunkter under respektive år.

(17)

Totalkvicksilver (ng/l)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

1995-01 1995-07 1996-01 1996-07 1997-01 1997-07 1998-01 1998-07 1999-01 1999-07 2000-01 2000-07 2001-01 2001-07 2002-01 2002-07 2003-01 2003-07 2004-01 2004-07 2005-01 2005-07 2006-01 2006-07 2007-01 2007-07 2008-01 2008-07

T:Y D:Y L:Y

M:Y D:B L:B

U:Y aug-01

D:B=111 ng/l Bakgrundshalt

[Naturvårdsv, 1999]

Täckning Skede 1 Muddring Skede 1

Täckning Skede 2 jul-96 T:Y=129 ng/l

D:B=114 ng/l

Figur 14. Tidsutvecklingen av totalkvicksilverhalter under perioden 1995-2008. Från och med 2007-07-31 är provtagning utförd vid station TV istället för station T.

Hg/grum (mg/l)

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

1995-01 1995-07 1996-01 1996-07 1997-01 1997-07 1998-01 1998-07 1999-01 1999-07 2000-01 2000-07 2001-01 2001-07 2002-01 2002-07 2003-01 2003-07 2004-01 2004-07 2005-01 2005-07 2006-01 2006-07 2007-01 2007-07 2008-01 2008-07

T:Y D:Y L:Y

U/M:Y D:B L:B

Figur 15. Vattnets halter av totalkvicksilver relaterad till partikelkoncentration under peri- oden 1996-2008. Partikelkoncentration baserad på fältmätning av turbiditet.