Miljökontrollrapport 2009.pdf Pdf, 1.6 MB.

(1)

Lägesrapport – Uppföljningsperiod 2009 (1 januari 2009 – 31 december 2009)

Fotografi Jonny Skarp

juni 2010

Nykvarns kommun

WSP Environmental

(2)

Projekt Turingen – Miljökontroll

Lägesrapport – uppföljningsperiod 2009

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ... 3

ALLMÄNT... 3

DETALJNIVÅ... 3

KONTROLLPROGRAMMET ... 5

INLEDNING... 5

UTFORMNING OCH OMFATTNING... 5

UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH ANALYSER... 6

MÄTRESULTAT OCH ENKEL UTVÄRDERING ... 8

VATTENKEMI: TEMPERATUR, PH, SYREMÄTTNAD, REDOXPOTENTIAL, KONDUKTIVITET... 8

VATTENKEMI: JÄRN, MANGAN OCH ALUMINIUM...11

VATTENKEMI: KVÄVE, FOSFOR OCH ORGANISKT KOL...12

V^ATTENKEMI: LJUSFÖRHÅLLANDEN (^FÄRG, SIKTDJUP OCH GRUMLIGHET) ...13

VATTENKEMI: KVICKSILVER...16

VATTENKEMI:DETALJERAD PROVTAGNING 2009-08-26...22

SEDIMENT: FALLANDE SEDIMENT...24

SEDIMENT: BOTTENSEDIMENT...30

BIOTA: ZOOPLANKTON...31

BIOTA: BOTTENFAUNA...33

BIOTA: FISK...33

KVICKSILVERFLÖDEN OCH BELASTNINGEN PÅ MÄLAREN...38

GENERELLASLUTSATSER...41

KONTROLLPROGRAMMETSUTFORMNING2010-2013...42

REFERENSER ...43

BILAGOR ...45

Bilaga 1: Analysresultat vatten ...45

Bilaga 2: Analysresultat fallande sediment...47

Bilaga 3: Analysresultat zooplankton ...49

Bilaga 4: Analysresultat fisk ...50

(3)

Projekt Turingen – Miljökontroll

Lägesrapport – uppföljningsperiod 2009

SAMMANFATTNING Allmänt

Den tidigare genomförda efterbehandlingen av förorenade sediment i sjön Turingen i Nykvarns kommun följs upp med hjälp av ett omfattande provtagnings- och mätprogram. I denna läges- rapport redovisas de viktigaste resultaten från mätningar under den fjärde uppföljningsperioden (1 januari 2009 – 31 december 2009) samt jämförelser med tidigare resultat.

Omläggning av Turingeån samt muddring och övertäckning av sediment i Turingen har mycket framgångsrikt reducerat kvicksilverhalten i sjövattnet och sedimenterande material i hela sjösystemet. Merparten av allt kvicksilver i sjösystemet är numera otillgängligt för biota. De minskade kvicksilverhalterna har dock ännu inte återspeglat sig mer än marginellt i biota (zooplankton, bottenfauna och fisk). Dessa halter ökade tillfälligtvis i samband med ingreppen, men har sedan i huvudsak återgått till samma ungefärliga nivåer som innan åtgärderna. Det för- väntades dock inte heller annat än att kvicksilverhalterna i biota sakta skulle minska över en period som kan uppgå till decennier.

Det finns vissa frågetecken kring vilka processer som äger rum i sjön och vad dessa kan innebära på längre sikt. Dessa handlar främst om vad som har hänt och händer fortsättningsvis med det konstgjorda sedimenttäcket, om metylering och demetylering av kvicksilver och effekten av detta på biota, samt om eventuell fortsatt tillförsel av kvicksilver från Turingeån.

Vid den fördjupade utvärderingen efter mätperioden 2007 rekommenderades ett antal ändringar i kontrollprogrammet, bl.a. färre stationer men ökad provtagningsfrekvens för biologiska prov; analys av kvicksilver i samlingsprov av växtplankton; vattenflödesmätningar;

märkning av fisk; utökad provtagning i Turingeån; samt fördjupade datautvärderingar i form av multivariata analyser och framtagning av en ekosystemmodell över sjön. Delar av dessa förslag har genomförts under 2008-2009 och redovisas i denna rapport. Några punkter kvarstår.

Detaljnivå

Halterna i vatten av de flesta undersökta ämnena uppmättes endast tre gånger under 2009, men inget tyder på att halterna avviker från tidigare år. Kvicksilver fortsätter att variera cykliskt och följer årstiderna och sjödynamiken. Under skiktade förhållanden är halterna av både

totalkvicksilver och metylkvicksilver högre i bottenvatten än i ytvatten. Långsiktigt verkar det inte längre som kvicksilverhalterna i vatten minskar. I Turingeån uppströms sjön ökade kvicksilverhalterna tvärtom något under 2006-2008, men under 2009 var maxhalten lägre än maxhalten under 2008. Provtagningen av vattnet i Turingeån under 2009 visade liksom under tidigare år att den största ökningen av kvicksilverhalten i åvattnet sker i ett område där det ligger några tidigare konstaterade ansamlingar av kvicksilver samt flera dagvattenutsläpp. Det har tidigare även funnits ett kommunalt avloppsreningsverk på platsen. Det är möjligt att en eller flera av dessa potentiella källor bidrar till haltökningen.

I augusti 2009 genomfördes en detaljerad vattenprovtagning i en djupprofil vid Turingens djuphåla. Syftet var att få en större förståelse för olika skiktningar och processer i sjön för att kunna optimera mätprogrammet för 2010-2013. Resultaten visar att det fanns en tydlig skiktning i sjön. Indikationer finns också på att järnoxidutfällning sker i gränsskiktet mellan syrerikt och syrefattigt vatten och att sulfidbildning kan ske nära botten. Den högsta halten av löst MeHg

(4)

förekom mellan dessa två djup medan den högsta halten i partikulär fas förekom på samma djup som järnoxidbildning antas förekomma.

Halterna av aluminium i fallande sediment som är lakbar vid pH 4 (s.k. pH4-Al) speglar mycket väl det material som tillfördes som konstgjort sediment. Dessa halter är förhöjda jämfört med bakgrundshalterna vid de flesta mätstationerna. Det är möjligt att det finns andra för-

klaringar, men resultaten tycks indikera att konstgjort sediment frigörs eller resuspenderar från läggningsområdet och sprids till Lilla Turingen och även till Mälaren. Denna spridning verkar dock vara under avtagande.

Efter att under 2002-2004 ha varit på samma nivå som i Lilla Turingen har kvicksilver- halterna i fallande sediment i Turingen ökat något på senare år. Halterna under 2009 var dock generellt något lägre än under 2008. Haltökningen innebär att det fortfarande (eller återigen) finns partikelbunden kvicksilver i omlopp i Turingen, trots efterbehandlingsåtgärderna. Eftersom även sedimentationen ökar, ökar kvicksilverbelastningen i Turingen. Sett över hela tidsperioden visar dock kvicksilverhalterna en första ordningens avtagande med tid. Detta tyder på en lyckad efterbehandling av Turingeån och området utanför åns mynning i sjön. Vissa

mellanårsvariationer är naturligtvis att vänta då frigörandet av kvicksilver från bottnar eller transport av partikelbundet kvicksilver är processer som påverkas av flera saker än befintlig koncentration i vatten.

Provtagning av bottensediment under tidigare år har visat att det finns förhöjda halter av kvicksilver i ytsedimenten. Under 2009 har ingen provtagning av bottensediment gjorts.

Kvicksilverhalter i zooplankton uppvisar fortfarande rumsliga och temporala mönster som är likartade mellan de olika stationerna samt en avtagande gradient från Turingen genom Lilla Turingen till Mälaren. Ännu kan ingen bestående förändring till följd av efterbehand- lingsarbetena i sjön observeras i dessa data. Det finns inga klara samband mellan halten kvicksilver i vatten och i zooplankton, vilket beror på att den största exponeringskällan för zooplankton är via födan, vilket utgörs av lösa partiklar och framförallt växtplankton. Tyvärr finns inga data beträffande kvicksilverhalt i växtplankton från Turingen, men sådana analyser planeras att göras under 2010. Den relativa tillväxten av zooplankton (räknat som biomassa) i juli jämfört med december, var 2009 cirka sex gånger större i Mälaren än i Turingen och Lilla Turingen. Under 2008 var skillnaden mindre. Den totala mängden biomassa i zooplankton var betydligt mindre under 2009 än under 2008 i samtliga provpunkter. Sammantaget var även mängden Hg bundet i zooplankton mindre under 2009 än under 2008.

Kvicksilverhalterna i småabborrar steg något oförklarligt under 2009 och uppgick i Turingen och Lilla Turingen till ungefär samma nivå som vid den tillfälliga ökningen under 2002-2003.

Även i Mälaren steg halterna i abborre under 2009. Det har under tidigare år funnits en tydlig samvariation mellan kvicksilverhalterna i zooplankton och abborrar, men under 2009 bröts det sambandet. Halten i abborrar steg relativt markant samtidigt som halterna i zooplankton minskade något jämfört med 2008.

Kvicksilverhalterna i björkna, mört och gärs ökade också under 2009. Precis som för abborre och gädda ackumuleras Hg mest i Turingen och minst i Mälaren.

Mätresultaten visar att Turingen under merparten av projektet har fungerat som en netto- sänka för kvicksilver samt att åtgärderna i sjön inte har orsakat någon förhöjning av kvicksilverhalter eller mängder i Turingens utgående vatten. En massbalans för Turingen indikerar att det internt i Turingen och Lilla Turingen cirkulerar betydligt större mängder av Hg än vad som transporteras in och ut ur sjöarna. I den beräknade massbalansen finns dock stora osäkerheter, bland annat beroende på att för få Hg-analyser gjordes under 2009. För 2010 kommer en säkrare massbalans kunna upprättas.

(5)

Projekt Turingen – Miljökontroll

Lägesrapport – uppföljningsperiod 2009

KONTROLLPROGRAMMET Inledning

Efterbehandling av de kvicksilverförorenade bottensedimenten i sjön Turingen i Nykvarns kommun avslutades den 31 oktober 2003. Sedan dess har miljökontrollen fortsatt övervaka miljöpåverkan som entreprenaderna förde med sig samt miljösituationen i övrigt, främst i och nedströms Turingen. Syftet med denna lägesrapport är att redovisa de viktigaste resultaten från mätningar sedan föregående rapportering (avseende 2008). För att fortsätta utvärderingen av resultat från samtliga åtgärdsskeden görs även jämförelser med tidigare resultat. Rapporten har huvudsakligen skrivits av Andy Petsonk och Magnus Land vid WSP Environmental och utgår från nio tidigare lägesrapporter, Meili (2000 och 2001), Petsonk (2001, 2002, 2003, 2004, 2006 och 2007), Petsonk och Plantman (2008) samt Petsonk och Land (2009). Olof Regnell vid Cinnobex har bidragit till utvärdering av den detaljerade provtagningen.

Utformning och omfattning

Kontrollprogrammet innefattar ett flertal fysikaliska, kemiska och biologiska parametrar. Pro- grammets omfattning har reviderats flera gånger. Den senaste versionen anmäldes till länsstyr- elsen i Stockholms län 2010-01-15.

Provtagningsstationerna visas i Figur 1. De flesta prover och fältobservationer har samlats in och dokumenterats av Yoldia Environmental Consulting AB och Skarps Miljöteknik genom dag- böcker och fotografier. De kemiska analyserna har sedan 2004-04-01 utförts av ALS Scandi- navia AB (f.d. Analytica AB); tidigare analyser utfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet AB samt Institutet för Tillämpad Miljöforskning vid Stockholms Universitet (ITM). Åldersbestämning av fisk har utförts av Allumite Konsult AB. Avläsning av pegeln i Turingeån och insamling av nederbördsdata har gjorts på frivillig basis av Set Axelsson.

I huvudsak har mätprogrammet under innevarande period innehållit följande komponenter:

· In-situ mätningar i vattnet med avseende på grumlighet, pH, ledningsförmåga, temperatur, syrgashalt, redoxpotential och siktdjup har utförts en gång vid fyra stationer.

· Vattenprover har samlats in för kemisk analys av ofiltrerat vatten vid tre tillfällen vid fem stationer. Vid valda tillfällen har prover tagits i både ytligt och djupt vatten. Analys- omfattningen har varierat, men totalhalten kvicksilver har alltid analyserats.

· Zooplankton har samlats in vid tre tillfällen vid tre stationer för analys med avseende på kvicksilver.

· Fallande sediment har samlats in kontinuerligt med hjälp av hängande fällor vid fem stationer. Fällorna har tömts med två till tre månaders intervall, och innehållet analyserats med avseende på mängd nedfallen sediment, GF, Hg, pH4-Al, m.m.

· Abborrar, mört, björkna och gärs har infångats vid ett tillfälle vid 3 stationer. Individprov från utvalda fiskar och samlingsprov har analyserats med avseende på Hg.

· Bottenfauna och bottensediment har inte provtagits under 2009.

(6)

Utförda mätningar och analyser

Enligt Yoldias/Skarps dagbok har fältarbeten för miljökontroll utförts under totalt 6 dagar mellan 1 januari och 31 december 2009, exklusive arbete vid provfiske. Ofiltrerade vattenprov till laboratorieanalyser har samlats in vid 3 tillfällen från station TV, L, M, U, 2,2, 3,52 samt 3,56, och vid 4 tillfällen från station D. (Tabell 1).

Som ett led i planeringen för det fortsatta kontrollprogrammet (2010-2013) gjordes i augusti 2009 en mer detaljerad provtagning vid station D. Provtagningen gjordes i en profil på 10 olika djup och analyser utfördes på både ofiltrerade och filtrerade prover. Dessutom gjordes mer eller mindre kontinuerliga in-situ-mätningar av temperatur, turbiditet, redoxpotential, pH, syrehalt, syremättnad och konduktivitet i djupprofilen.

Fasta prov till laboratorieanalyser har samlats in vid diverse intervaller (Tabell 2).

Tabell 1. Antal in-situ mätningar och vattenprov till laboratorieanalyser vid olika tillfällen.

Datum In-situ Hg-tot, färg MeHg Fe, Mn, Al, S, Hg-tot, MeHg

Fe, Mn, Al, S, Hg-tot, MeHg

SO4, susp, GR, TOC, S^2-

absorbans Provtagning mätningar ofiltrerat ofiltrerat ofiltrerat filtrerat ofiltrerat filtrerat

14-maj-2008 8 5

27-jul-2008 D, L, U, M 10 7

26-aug-2008 D, DS 10 10 10 10

30-sep-2008 8 7

Summa 26 19 10 10 10 10

Tabell 2. Antal fasta prov till laboratorieanalyser vid olika tillfällen.

Fasta prover Datum GF Fe, Mn Ti Al pH4-Al HgTot MeHg

Bottensediment Ej provtaget

Sedimentfällor 10-feb-2009 10 10 10

14-maj-2009 10 10 10 10

27-jul-2009 10 10 10

30-sep-2009 10 10 10 10 10 10

30-nov-2009 10 10 10

Zooplankton 14-maj-2009 3

27-jul-2009 3

30-sep-2009 3

Bottenfauna Ej provtaget Fisk

Abborre sep-2009 7

Gädda Ej provtaget

Björkna sep-2009 6

Gärs sep-2009 7

Mört sep-2009 6

Summa 50 10 10 50 20 85 0

(7)

M –vatten, zooplankton, fisk, bottenfauna,

bottensediment fallande sediment L –vatten, fisk, zooplankton, bottenfauna, fallande

bottensediment sediment

N – bottenfauna

C –fallande sediment, zooplankton

D –vatten

V –bottenfauna

SN –fallande sediment SM –vatten, fisk,

zooplankton

B – bottenfauna

TV – vatten, bottenfauna

U

Figur 1. Provtagningsstationer i Turingeåsystemet under Uppföljningsperiod 2009.

YH = Yngern, TS = Turingeån Ströpsta, 2,2 = Turingeån Ström,

3,52 = Turingeån Nyhammar, 3,56 = Turingeån Kungsbro, T = Turingeån Vidbynäs, TV = Turingeån vid Strängnäsvägen, B = Turingen Brygghusviken,

SM = Södra Turingen, SN = Södra Turingen, V = Turingens västra strand, D = Turingens djuphåla, C = Centrala Turingen, N = Norra Turingen,

L = Lilla Turingen, U = Utloppsån innan Mälaren, M = Mälaren utanför kraftverket, MS = Mälaren Sundsörsviken, Ä = Mälaren Älgön.

Ä – fallande sediment, bottensediment

MS –bottensediment

TS – bottenfauna

YH – bottensediment, bottenfauna 3,56 - vatten

2,2 - vatten

3,52 - vatten TV

(8)

MÄTRESULTAT OCH ENKEL UTVÄRDERING

I detta kapitel redovisas de mest centrala observationerna från mätprogrammet avseende vattenkemi, fallande sediment, zooplankton, och fisk. I de flesta fall redovisas även data från tidigare mätperioder.

Vattenkemi: temperatur, pH, syremättnad, redoxpotential, konduktivitet

De första åren i kontrollprogrammet gjordes in-situ-mätningar mer frekvent (ca 25 gånger/år).

Efterhand glesades mätningarna gradvis ut till ca 4 gånger/år under 2007. Samma årstids- variationer kan ses med den glesa provtagningen som med den täta provtagningen. Under 2008- 2009 gjordes därför endast 1 in-situ-mätning per år i det ordinarie mätprogrammet (på

sommaren). Med så gles provtagning går det inte att påvisa årstidsvariationer, men det går att jämföra de uppmätta värdena med värden uppmätta vid samma tidpunkt de föregående åren.

Både ytvattentemperaturen och bottenvattentemperaturen i Turingen var i augusti 2009 normal för årstiden (Figur 2). Mätningarna visar också att det fanns en tydlig temperaturstratifiering i sjön även under sommaren 2009.

Vattentemperatur (^oC)

0 4 8 12 16 20 24 28

jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10

D:YD:2 D:3D:4 D:5D:6 D:7D:8 D:B

Figur 2. Vattentemperaturen på olika nivåer i Turingens djuphåla (D) under perioden 1996- 2009.

(9)

Ytvattnets pH-värden blir förhöjda i samband med algblomning (Figur 3). I juli 2008 var pH- värdet i Turingens ytvatten ovanligt högt. I juli 2009 var pH tillbaka på mer normala värden.

pH

5,5 6 6,5 7 7,5 8 8,5 9 9,5

T:Y U/M:Y

D:Y D:B

L:Y L:B

+ +

Figur 3. Variationer i pH under perioden 1996-2009.

Syreförhållandena i Turingen var i juli-augusti 2009 jämförbara med tidigare år (Figur 4).

Ytvattnet var mer eller mindre syremättat medan bottenvattnet i stort sett var syrefritt.

Syrgas (% mättnad)

0 20 40 60 80 100 120 140

D:Y D:B

L:Y L:B

Figur 4. Syrgasmättnad i yt- och bottenvatten under perioden 1996-2009.

I juli och augusti 2009 var redoxpotentialen negativ i Turingens bottenvatten medan den var positiv i ytvattnet. I ytskiktet var den något lägre än under juli föregående år men ändå på en

(10)

normal nivå (Figur 5). I bottenskiktet var redoxpotentialen något högre i juli 2009 än i juli 2008.

I augusti var den dock lägre än vid motsvarande tidpunkt under tidigare år.

Redoxpotential (mV)

-350 -300 -250 -200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200 250 300 350

D:Y D:B

L:Y L:B

Figur 5. Redoxpotential i yt- och bottenvatten under perioden 1996-2009.

Konduktiviteten i Turingens vatten ligger kvar på ungefär samma nivåer som tidigare (Figur 6).

Konduktiviteten var i stort sett lika stor i ytvattnet som i bottenvattnet.

Konduktivitet (µS/cm)

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

T:Y U/M:Y

D:Y D:B

L:Y L:B

T:Y=605 µS/cm

Figur 6. Konduktivitet under perioden 1996-2009.

(11)

Vattenkemi: järn, mangan och aluminium

Under 2009 analyserades Mn-, Fe- och Al-halterna i vattenprov endast i augusti i Turingen (station D).

Mn-halterna (Figur 7) och Fe-halterna (Figur 8) är jämförbara med motsvarande tidpunkter föregående år.

Mangan (µg/l)

1 10 100 1000 10000

jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09

T:Y D:Y D:B L:Y L:B U:Y M:Y

Figur 7. Manganhalter i vatten under perioden 1996-2009.

Järn (µg/l)

10 100 1000 10000 100000

T:Y D:Y D:B L:Y L:B U:Y M:Y

Figur 8. Järnhalter i vatten under perioden 1996-2009.

(12)

Aluminiumhalterna (Figur 9) varierar kraftigt, i både tid och rum. I augusti 2009 var Al-halten i Turingens bottenvatten nära medelvärdet för tidsserien, medan ytvattnet hade den hittills lägsta uppmätta halten.

Aluminium (µg/l)

10 100 1000 10000

T:Y D:Y D:B

L:Y L:B U:Y

M:Y D:B=11000 µg/l

Figur 9. Aluminiumhalter i vatten under perioden 1996-2009.

Vattenkemi: kväve, fosfor och organiskt kol

Under 2009 har vattenprov analyserats med avseende på organiskt kol (TOC) i djupprofilen vid station D, se Figur 10. Vattenproverna har inte analyserats med avseende på kväve och fosfor. I augusti 2009 klassades TOC-halten som låg, nära gränsen till måttlig hög.

(13)

Organiskt kol (mg TOC/l)

0 5 10 15 20 25

jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10

T:Y D:B

L:B U/M:Y

mycket låg låg måttligt

hög hög mycket

hög

Figur 10. Organiskt kol (TOC) i vatten under perioden 1996-2009.

Vattenkemi: ljusförhållanden (färg, siktdjup och grumlighet¹)

Ljusförhållanden kan vara avgörande för många organismer. De senaste åren har färgen endast bestämts på ofiltrerat vatten, vilket även ger ett indirekt mått på partikelmängden i vattnet².

Det ofiltrerade yt- och bottenvattnet är oftast svagt eller måttligt färgat, men kan tidvis (främst på sommaren) vara betydligt eller starkt färgat, vilket kan indikera en hög halt av fina partiklar i vattnet (Figur 11).

Siktdjupet (Se Figur 12) var under 2009 något sämre än under motsvarande årstid 2008 men ändå inte onormalt dåligt. Det kan noteras att siktdjupet var sämre i Mälaren än i Turingen och Lilla Turingen. Detta bero troligen på en större relativ mängd biomassan i vattnet (se avsnittet om Biota: zooplankton nedan).

Turingen och Lilla Turingens vatten uppvisar oftast en stark grumlighet (Figur 13). Till- förseln av grumligt vatten från Turingeån verkar vara en av flera faktorer. Bottenvattnen är emellertid betydligt grumligare än ytvattnen, vilket hör samman med syrebrist, i synnerhet under sommarstagnationen (Figur 14).

1 Betraktelserna av färg, siktdjup och grumlighet utgår från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 1999).

2 Mätvärdena fr.o.m. 1999 t.o.m. juni 2001 är baserade på absorbans mätt vid 750 nm och har korrigerats för byte av analysmetod enligt kalibrering redovisat i tidigare rapport från miljökontrollen (Petsonk 2002).

(14)

Färg i ofiltrerat yt- och bottenvatten (mg/l)

0 50 100 150 200 250 300

T:Y D:Y L:Y

M:Y D:B L:B

U:Y

obet svagt måttligt betydligt

starkt

D:B=450 mg/l

Figur 11. Färg i ofiltrerat yt- och bottenvatten under perioden 1996-2009. Mätvärdena fr.o.m.

1999 t.o.m. juni 2001 är baserade på absorbans mätt vid 750 nm och har korrigerats för byte av analysmetod enligt kalibrering redovisat i tidigare rapport från

miljökontrollen (Petsonk 2002).

Siktdjup (m) 0

0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5

D:Y L:Y M:Y

mycket litet

litet

måttligt

stort

Figur 12. Siktdjup i olika sjövatten under perioden 1996-2009. Observera att det inte har varit möjligt att mäta siktdjupet när sjöarna var isbelagda.

(15)

Grumlighet i yt- och bottenvatten (NTU)

0 20 40 60 80 100 120 140

jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10

T:Y D:Y L:Y

U/M:Y D:B L:B

betydligt starkt

D:B=200 NTU D:B=160 NTU

Figur 13. Grumlighet i yt- och bottenvatten under perioden 1996-2009.

Grumlighet (NTU) och syrgas (% mättnad) i djuphålan

0 20 40 60 80 100 120 140

Grumlighet D:B Syrgas D:B

Figur 14. Grumlighet och syremättnad i djuphålans bottenvatten (D:B) under perioden 1996- 2009.

Det har tidigare konstaterats (Petsonk, 2007) att grumligheten verkar vara korrelerad med färgen men inte med TOC-halten, vilket indikerar att grumligheten orsakas mer av oorganiskt än av organiskt material.

(16)

Vattenkemi: kvicksilver Totalkvicksilver

Totalkvicksilverhalterna i vatten i de flesta punkter i Turingeåsystemet ligger på en relativt låg nivå sedan Åtgärdsskede 2 avslutades, och underskrider oftast den av Naturvårdsverket (1999) angivna bakgrundshalten för åar och sjöar i södra Sverige, ca 4 ng/l (Figur 15). Hg-halterna i bottenvatten i Turingens och Lilla Turingens djuphålor (D:B resp. L:B) kan dock under skiktade förhållanden stiga till 3-4 gånger bakgrundshalten.

Före 2004 var halterna av totalkvicksilver i Turingeån precis uppströms sjön (T:Y) oftast förhöjda. Förhöjningarna orsakades troligen av erosion av kvarvarande förorenat sediment på flera platser i ån uppströms sjön. Hg-halterna i denna punkt sjönk markant i slutet av 2003 och förblev låga under de nästkommande åren. Detta kunde tolkas som att merparten av det lätt tillgängliga kvicksilvret i ån hade eroderats bort, eller att vallen som byggdes våren 2004 mellan nuvarande Turingeån och området kring en tidigare åsträcka vid Långdal hade hindrat utsläpp från det området. Effekten har dock inte varit helt bestående, eftersom Hg-halterna i T:Y ökade igen något under andra hälften av 2006 och ännu mer under andra hälften av 2007. För att försöka klarlägga källan till dessa Hg-halter har provtagning från och med 2008-07-31 skett vid station TV (uppströms T). Halterna vid station TV var i juli ännu högre under 2008 än i juli 2007. I juli 2009 sjönk halterna igen och var lägre än under 2007-2008 men högre än under perioden 2004-2006.

Kvicksilverhalterna uttryckta per enhet partikelvikt (där partikelkoncentrationen uppskattas från absorbansen) är av betydelse för både sediment och biota. Föroreningsgraden hos

partiklarna minskade betydligt efter åtgärderna (Figur 16) och förblir relativt låg i bottenvatten.

Däremot finns förhöjda värden i ytvatten, både i inkommande vatten (T:Y), i sjöarna (D:Y och L:Y) och nedströms (M:Y). Detta kan indikera att sjön alltjämt tillförs lätta förorenade partiklar som dock förblir svävande och inte sedimenterar i sjön.

Figur 17 och Figur 18 belyser den tidsmässiga och rumsliga spridningen av de uppmätta halterna total- och löst kvicksilver i yt- respektive bottenvatten³. I både ytvatten och bottenvatten märks dels en tydlig rumslig gradient i totalhalterna från Turingeån genom sjösystemet till Mälaren, dels en nedåtgående trend från år till år. Sett över hela tidsperioden 1995-2009 visar kvicksilverhalterna i Turingens ytvatten och bottenvatten en avklingande kurva, dvs. en första ordningens avtagande med tid. Det finns naturligtvis en variation kring denna kurva, men allt som allt fortsätter detta tyda på en lyckad efterbehandling av sjön. Halterna i Turingens djuphåla (D:B) är dock fortfarande förhöjda under sommarstagnationen. Figur 17 och Figur 18 visar ännu tydligare att Hg-halterna ökar mellan 2004 och 2008 i inkommande vatten från Turingeån (T/TV:Y). Under 2008 minskade dock medianhalten, vilket indikerar ett trendbrott, och under 2009 var både maxhalten och medianhalten lägre än under 2007.

Att kvicksilverhalterna i Turingeåns vatten tidvis återigen uppvisar förhöjda halter är ett tecken på att tillförseln av kvicksilver till sjön inte har upphört. I tidigare studier (Petsonk, 2004;

Petsonk och Land, 2009) kunde det konstateras att den största ökningen av kvicksilverhalten i åvattnet sker mellan stationerna 2,2 och 3,52 och det mönstret kan ses även 2009 (se Figur 19).

Under 2009 var dock halterna betydligt lägre än under 2008. Båda åren verkar haltökningen ha varit som störst under sommaren. I området ligger dels några tidigare konstaterade ansamlingar av kvicksilver vid Nyhammar och i Kvarndammen, dels utsläpp från flera dagvattenutsläpp. Det är möjligt att en eller flera av dessa potentiella källor bidrar till haltökningen.

3 Ingen hänsyn har tagits till skillnader i vattenflöden, att antalet analysvärden varierar från år till år, eller att proverna har tagits vid olika tidpunkter under respektive år.

(17)

Totalkvicksilver (ng/l)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

1995-01 1996-01 1997-01 1998-01 1999-01 2000-01 2001-01 2002-01 2003-01 2004-01 2005-01 2006-01 2007-01 2008-01 2009-01 2010-01

T/TV:Y D:Y

L:Y M:Y

D:B L:B

U:Y aug-01

D:B=111 ng/l

Bakgrundshalt [Naturvårdsv,

1999]

Background jul-96 T:Y=129 ng/l D:B=114 ng/l A

D C

B

Figur 15. Tidsutvecklingen av totalkvicksilverhalter under perioden 1995-2009. Från och med 2007-07-31 är provtagning utförd vid station TV istället för station T. Under 2009 var halten vid station U ovch M <2 ng/l vid samtliga provtagningstillfällen. Åt- gärdsskede A=omledning av Turingeån, B=övertäckning i mynningsområdet, C=övertäckning med konstgjort sediment. D=vall utmed Turingeån norr om E20

Hg/grum (mg/l/NTU)

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

1995-01 1996-01 1997-01 1998-01 1999-01 2000-01 2001-01 2002-01 2003-01 2004-01 2005-01 2006-01 2007-01 2008-01 2009-01 2010-01

T/TV:Y D:Y L:Y

U/M:Y D:B L:B

Figur 16. Vattnets halter av totalkvicksilver relaterad till partikelkoncentration under perioden 1995-2009. Partikelkoncentration baserad på fältmätning av turbiditet.

(18)

Kvicksilver i ytvatten (ng/l)

-10 0 10 20 30 40 50

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

T/TV:Y D:Y L:Y U/M:Y

Bakgrundshalt (4 ng/l) enligt Naturvårdsverket

(1999)

Station

max median

min Total Hg Åtgärdsskede

82,3 129

D

A B C A B C D A B C D A B C D

Figur 17. Fördelningen av totalkvicksilverhalter i ytvatten 1995-2009, uppdelat årsvis.

Åtgärdsskede A=omledning av Turingeån, B=övertäckning i mynningsområdet, C=övertäckning med konstgjort sediment. D=vall utmed Turingeån norr om E20.

Kvicksilver i bottenvatten (ng/l)

-30 0 30 60 90 120 150

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

T/TV:Y D:B L:B U/M:Y

Bakgrundshalt (4 ng/l) enligt Naturvårdsverket

(1999)

Station

max median

min Total Hg Åtgärdsskede

D A B C D

A B C D

A B C

Figur 18. Fördelningen av totalkvicksilverhalter i bottenvatten 1995-2009, uppdelat årsvis.

Åtgärdsskede A=omledning av Turingeån, B=övertäckning i mynningsområdet, C=övertäckning med konstgjort sediment. D=vall utmed Turingeån norr om E20.