24 22

INNEHALL

Eu fbrandnngens 4 Ar -

SRA bh r

Eru::&~on

Radao

Syllte~M

Erii!SIICinkonwmen 6

7

StyreiR !"E'ViiiOI'\It oth l'ötPUlpledmlll(

Organlilahon och 8 pmduktområden Radaokommunakntlon 9

ÖVriga pradukU!r, produktlon 19 och utveckhnlf Filrvnltninpberittela! 22

&IIUIIIJ'iknangur 24

r. ·inani!IPr!IIJ($111111\'IIet 26

Redova nallj(llpranclpl!r och nowr 27

Re~ 1 Jun.ilberäuel~~e

30

'---~~---~--- --~---

INNEHALL

Eu fOrandringen!i 4 r

SRA blir Enes90n Radio

~ms

~nkoncem

6 n

rel.e revt80t-er 7 OC!h lbrebtplednsng organa:.Uun oeh 8 proc:luktnrnrlld n

.RadiQkoi'JlJIWilikat1on 9

np pnxlukt.er produkt1on och 19 ulve.ckllng Fö

altna~rAttcthw

22

23

&wl&utrtJunngar

Redo\ ummpprmcapor och noter 27

30

Ruvbdotu.berättel

L_ l - --- - - - - - -- - - - - - - ---

DEITA HÄNDE 1982

FOR'fSATTA FÖRSÄLJNINGSFRAMGÅNGAR Faktureringen ökade med 73 procent tilll.499 Mkr,

vilket överträffade fOrväntningarna . KRAFTIG RESULTATFÖRBÄ TTRING

Rörelseresultatet efter finansiella intäkter och kostnader steg från 16 Mkr till40 Mkr.

HELÄGT ERICSSONFÖRETAG

I slutet av året övertog Ericssonkoncernen GEC-Marcnnis aktieinnehav i SRA och blev därmed ensam ägare.

SRA BLIR ERICSSON RADIO SYSTEMS

Beslut fattades om att koncentrera den militära tillverkningen inom Ericssonkoncernen i Sverige genom bildandet av Ericsson Radio Systems, som består av SRA Communications, Ericssonkoncernens

division for Försvars- och Rymdelektronik samt avdelningen for Militär Telekommunikation.

NY A INTRESSANTA FORSKNINGSPROJEKT

Ericsson Radio Sygtems blir en av de största leverantörerna till det nya militärplanet JAS 30 Gripen. Tele-X, den nordiska telesatelliten,

är ett annat intressant projekt där företagets resurser kommer att sättas på :prov.

FOR'l'SA TT GOD TILLVÄXT

Samtliga produktområden, civila och militära, arbetar på murknader med god tillväxt. För 1983 väntas en fakturering på cirka 2.700 Mkr

och en fortsatt resultatforbättring. Största framgångarna bedöms kunna uppnås på exportmarknaderna.

3

ETT FÖRÄNDRINGENs AR- SRA BLIR ERICSSON RADIO SYSTEMS

1982 blev ett år som i flera avEleenden överträffade våra förväntningar rent kom- mersiellt.

Faktureringen nådde 1.499 Mkr, vilket år en ökning med 73 procent jämfört med 1981. Re8ultatet före bokslutsdispositio- ner och skatter blev 40 Mkr, vilket är mer dn en fördubbling av de 16 Mkr vi redovi- sade 1981. Trots den kraftiga resultatfor- bättringen är nivån fortfarande fOr låg för att ge acceptabel avkastning på det i verk- samheten arbetande kapitalet. En ytterli- gare lönsamhetsförbättring nr därför nöd- vändig för att vi skall kunna fortsätta att expandera i den hittillsvarande takten.

Förutom nya försäljningsframgångar inom samtliga verksamheter, präglades 1982 av forberedelser for den stora organi- sationsförändring inom Ericssonkoncer- nen. som i hög grad också berör värt företag.

Alltsedan SRA grundades för drygt 60 år sedan, har Ericsson haft aktiemajorite- ten i företaget. Återstoden har ägts av The Marconi Co. i Storbritannien, i sin tur dot- terbolag i engelska GEC-koncornen.

Mycket av SRAs tidiga verksamhet inom radiotekniken baserade sig på Marconipa- tent, varför ägandeförhållandet i hög grad underlättade SRAs utveckling i begynnel- sen. Under senare år har samarbetet främst gällt försvarsmateriel som strids- ledningssystem och radarutrustning for det svenska försvaret. Därutöver har SRA en omfattande fOrsäljning av Marconikom- ponenter i Sverige.

4

I mitten av 1982

avslutade~

förhand- lingarna mellan de båda ägarna, vilka led- de till att Telefonaktiebolaget LM Erics- son från och med 1982-12-:-:11 ii.r ensam ägare till SRA. Samarbetet med Mnrconi kommer att fortsät ta p.'t det tekniska om- rådet. Bland nkt uelln projekt finns trupp- rudioutntstning och

~:~tridsledningsayRtem

for det svenska försvaret.

TV Å AFFÄRSOMRÅDEN Under året heslöts också att en samman- slagning skulle göras mellan SRA och Ericssonkoncernens övriga verksamheter inom försvarsmaterielomrädet. Härige- nom bildas ett helt nytt företag som ffttt namnet Ericsson Radio Systems. Förutom SRA Communications ingår divisionen för Försvars- och Rymdelektronik och avdel- ningen för Militär Telekommunikation, de båda sistnämnda från moderbolaget. Den nya

organi~atiomm

gäller från och med

1983 o<.:h omfattar två affärsområden inom

F.ric~sonkoncf'rncn,

nfunligcn Radiokom- munikation och Försvarsprodnkter.

Samgåendet ökar slagkraften inom b&da produktomrtldcnn. Inom försvarsav- snittet kan vi nu utveckla och tillverka komplett..1. system inom områden som flyg- radar, stritl::,ledning, truppradio, radiolän- kar, yt- och luftspaning, P.ldledning och ledningskontrolL Vi knn på ett effektivare sätt hantera murknadsföringen av för- s,-arsprodukter, vilkl't framför allt kom- mer att gynna den växande exporten.

ORDERINGÅNG

ÖKADE RESUHSER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING

Forsknings- och utvecklingsarbPte är re- surs- och kostnadskrävande iuom elektro- nik branschen. Vi får nu en betydligt bre- dare bas att arbeta utifrån, vilket ökar vå- ra möjligheter att hänga med i konkurren- sen från utländska tillverkare både på det civila området och inom försvarsprorluk- tcrna. Genom att vi kan erbjuda ett större

~pektrum

av intressanta utvecklingspro- Jekt söker sig allt fler skickliga tekniker

o?h

mark~adsforare

till oss. Slutligen kan v1

su~c~ss1vt sa~nordna

tillverkningen, så attVIpa ett ratiOnellt sätt tillvaratar samtliga enheters

gemeu~?amma

resurser.

INTERNATIONELLT STORA Ericsson Radio Systems blir ett stort fore- tag inom elektrflnikområdet även med

il!-te~a~ion~lla ~ätt ^mätt . h'\gger vi ihop förs1\ljmngen for mgående E>nheter fOr 1982 blir summan 2,2 m iljarder kronor och antalet anställda i det nya företaget uppgår till 6.375, varav 725 utomlands.

Fördelningen mellan militära och civi- ln produkter i Ericsson Ra dio blir ungefii.r 50-50. Flera militära aystem och utrust- ningar har civila tillämpningar eller kan

tmpas~as

fo r civila ändamål utan större tekniska insatser eller kostnader.

.. Båd~ ~rodukto.mrådena visar god till- yaxt. P a forsvarssidan bostår orderstocken

1

stor utsträckning- av beställningar frän

MSEK 2.500

OMSÄTINING

--- ---

Utlandet

2.000 - -- - - -- -

Sverige

5

Försvarets Materielverk avseende Viggen och det nya svenska flygplane t J AS 39 Gripen .. Ericsson Radios engagemang i Industngruppen J AS uppgår nu till16 procent av totalsumman eller cirka l 4 II?-iljarder kronor under en femtonårspe- nod. Leveranserna till det svenska flyg- vapnet garanterar ett tillfredsstä llande utnyttjande av våra forskningsresurser under 1980-talet och ger tillverkning fram mot sekelskiftet.

Vi bedömer också att vi med ökade an- strängningar skall kunna höja v år export- andel på den för& varsmateriel som är goci- känd för försäljning till andra länder.

På den clvib sidan har vi en stabil marknad inom mobilradiosektorn och en i

?.et

~äri?.aste ~xplosionsartud

efterfråge-

?knmg mom b1ltclefonin. Speciellt gläd- Jande för vår del är att utvecklingen i URA

är lovanuc. Här skapas också den krafti- gaste markeringen av koncerntillhörig- heten och Ericssonnamnet ger en ny profil ro;om öppnar nya perspektiv inför fram- tiden.

FORTSATT RESULTATFÖRBÄ TTRING FÖRVÄNTAs

För 1983 bedömer vi att Erics::tan Radio

Syste~s

kommer att uå en fbrsäljning på

2, 7 milJarder kronor . Vi räknar också med

att kunna åstadkoillllU en fortsatt resul-

tatförbättring.

ERICSSONKONCERNEN

Koncernbolag

Ene---tonkoncernens verksamhet ar oroam..arad 1 åtta aff,.rsorn:aden RadlokommurnkatlOI" ocr-F" 0rsva~sprudukiN biiCar Sncswn RadiO S> stems.

Telefonaktiebolaget LM Ericsson med huvudkontor i Stockholm, är moderbolag i Ericssonkoncernen, en av världens le- dande tillverkare av telekommunikationa- utrustning. Koncernen har tillverkning i 15 länder och produkterna säljs i drygt hundratalet länder över hela världen. Un- der 1970-talet gjorde Ericsson omfattande satsningar på utveckling av en ny datori- serad telefonväxel, AXE. Denru\ nya växel blev snabbt en stor framgång och under den senaste femårsperioden har närmare 60 lånder valt AXE fOr sina telefonnät.

Förutom publik telekommunikation, är Ericssonkoncernen verksam inom om- råden som system för kontorsautomation, kraft- och telekabel, nätmaterial och sig- nalsystem samt rorsvarsprodukter och ra- diokommunikation. De båda sistnämnda afiårsområdena representeras av Ericsson Radio Systems. Därutöver har koncernen

6

en <Jmfattande tillverkning av elektronis- ka komponenter.

Ericssonkoncernen har 66.300 anställda, varav 35.170 i Sverige.

1982 uppgick koncernens fakturering till19.567 Mkr, en ökning med 21 procent jämfört med föregående Ar. Fyra femtedelar avsåg andra marknader än tlen svenska.

Orderbeståndet ökade under året från 17.701 Mkr till20.991 Mkr.

Rörelseresultatet efter avskrivningar enligt plan nådde 2.371 (2.198) Mkr.

Resultatet före bokslutsdispositionP-r och skatter blev 1.337 Mkr mot 1.192 Mkr 1981.

Vinsten per aktie uppgick tilll6.84 (16. 73) kronor och utdelningeu för 1982 föreslås till 7.50 (6.50) kronor per aktie.

Telefonaktiebolaget LM Ericsson har cir-

ka 70.000 aktieägare. Förutom på Stock-

holms Fondbörs finns aktien noterad på

börserna i Dusseldorf, Frankfurt am Main,

Geneve , Hamburg, London, Oslo och Paris.

STYREL.SE, REVISORER OCH fÖRETAGSLEDN l NG

ORDINARIE STYRELSELEDAMÖTER Nils H0rjcl, ordförande

Björn Svedberg, vice ordforande Sir Robert Telford

Ivar Ahlgren ·;·

Thure-Gabriel Gyllenkrok

Bo Bergström, arbetstagarledamot Karl-Erik Gewert, arbetetagarledamot Åke Lundqvist, verkställande direktör

SUPPLEANTER Fritz Staffas

LarsEdmark

John W. Sutherlanu

Valter Johansson, arbetstagarledamot Andras Hajdu-Rafis, arbctstagarledamot

REVISORER

David Jones, auktoriserad revisor, Price Waterhouse

Jörgen Eskilson, (suppleant). auktoriserad revisor, Price W aterhouse

LEDNINGSGRUPP

Åke Lundqvist, verkställande direktör Ulf H .Johansson, vice verkställande dirt:ktör Göran N ordlundh, Mobilradio

OlofHöstbeck, Försvarskommunikation Lars Afzelius, Försva!"s- och Rymdelektronik Olle lJlvenholm, Signalsystem

Lennart Alfredsson, Elektroniksystem Göran Kristoffersson , Produktion Bertil Bogrcn, Finans och ADB

Lars Fahlen, Personal och allmän administration

Företagsledning fr

v

Lennart Alfredsson, Lars Fahlim, Ulf H Johansson. Goran KnstoHersson. Olof Hös!beck. Åke LunCqv!St, Lars Atze11us, Bert;l Bogren, Goran Nordlundh och Olle UlvenhOlm

7

ORGANISATION

- - ,,~;-<;l~!

l

~

l

• ... : .•

---

,.... (\ •t' .• ,

D

l .... · l • .. 1' l l l ·: • • l ' ~ ¹ • • l ~ , . .

l

-f'·

^{t · , .} " ' ...

Il

^-:~

,

^~ r ·, ·; . r ·' :

l - - - ~=--

INTRESSEBOLAG

Lehmkuhl-SRA A/S (25%), Norge, Industrigruppen JAS AB

(20%~,

Sverige AB Teleplan (17%), Sverige, LM Ericsson (Nigeria) Ltd (5%), Nigeria.

Radiokommunikation Landn10bil radio Mobiltelefonsystem Signalsystem Service

PRODUKTOMRADEN

Övriga produkter

F örsvarsprodukter Flygelektronik

Luftövervakning och luftforsvar Datorsystem

Försvarskommunikation Anläggning och installation

Fordons- och industrielektronik ADB-terminal

Agenturprodukter

8

)

)

i .

RADIOKOMMUNIKATION

LANDMOBIL RADIO

Mobilradioutrustning är den ftirstiljnings- mässigt mest

betydels~fulla

produktgrup- pen inom det civila området. I programmet ingår mobila stationer, eom antingen är bärbara eller monterade i f(lrdon, manöver- utrustning, kontrollapparatur samt bas- stationer, relästationer och länkstationer.

Under 1982 fortsatte den positiva utveck- ling-en sorr, karaktäriserat den senaste femårsperioden. Blnnd nya stora beställ- ningar noteras ett. rikstäckanlle mobilra- diosystem for Statens Vattenfallsverk till ett värde av 60 Mkr. Vidare tecknades en order med Trondheimd taxi om ett nytt, datoriserat kommunikationssystem, T80, som tidigare sålts till Goteborgs, MalmOs och StockholmR taxifOl'eningar.

~ystemet

invigd{:s 1983 i Göteborg och ha..- hittills visat sig mer än vål motsvara forvJ.ntning- arna. Genom en effektivare kommunika- tion dels via anrop, dels via datorstyrda utskrifter till fåraren av f'årdväg, pris tnm.

har taxibilarnas spilltid knnn3t reduceras med 20·30 procent och servicen till kuu- derna har ökat i motsvarande grad.

T80 är utvecklat i nlira

~amarbcte

med Volvo och kan användas även fOr andra ändamrd. Som oxPmpcl kan nämnas att den kommunala färdtjänsten och taxi i Do·

rås samordnas med h,iälp av T80.

Vidal-e fortsatte leveranserna till Irak.

Första etappen, som

mot~varar

300 Mkr av totA.lt 500 Mkr, genomfordes planenligt under året.

Ji~ricr>svn

Radio Systems l1or en stark l:!lt..<illning i rle nordieka länderna med marknadanndelfrr på 50 procent i Sverige och på vissa produkttlr i Finland. Det del- ägda företaget Lehmkuhl-SRA ir störst i Norge. I övriga Västeuropa

år

andelarna mindre, men i flera länder finns intressan- ta expansionsmöjlig·hcter.

~.å

senare år har Mellanöstern, Fjärran Ostern och Afrika fått ökad

betydel~.

De största konkurrenterna är ameri- kanska Motorola och General Electric, vilka även har verksamhet i Europa samt holländska Philipskoncernen. Darutover finns ett antaljapauska leverantörer, som i fårsta hnnd marknadsfor volymproduk- ter i enklare utfbrandc, vilka endast mar- ginellt konkurrerar med Ericsson Radios sortiment.

Marknaden for mobilradio visar eu till- växt per år på 5-10 procent i volym. Kraf- tigaBte ökningarna sker i limder som Irak och Saudiarabien ⁱ Mellanbstern samt i

Indonesien och Thailand i Sydostasien.

Volymmässigt år de bogindustrialiserade länderna i västvärlden fortfarande vikti- gast.

Efterfrågan på mobilradwutrustning för industrin år konjunkturkänslig. Den låga industriella aktiviteten i vastlånder- na under 1982 äterspeglades också på mo- bilradiomarknaden. I vissa länder notera- des tecken till stagnation. Fakturerings- mässigt visade Ericsson Radio en positiv utveckling. Det är emellertid svårt att gö- ra direktn volyrnjamforclser då produkter- na skiftar i utfOrande och U:>knikinnehåll.

Mobilradiosystem erbjuder i många fall väsentliga möjligheter till kostnads- besparingar inom till exempel transport- näringen. :Sar konjunkturerna vänder och investeringsviljan okar kommer det sanno-- likt att finnas ett uppdåmt behov av både nyinstallationer och ersättningsutrustning.

Gladjeåmnena 1!)82 inkluderar bety- dande framgångar i Danmark, dar Ertcs- son Radio nu fått ordent hgt fotfäste. Bland annnt tecknad$ en order av Försvarets flygkommando rorande ett nytt system, CG()O. Denna order betyder ett g enombrott i Danmark for dc avancerade sy stemen.

Tidigare har fOrsåljningen i forsta hand avsett euklare produkter.

I bötjan av 1983 tecknade det finska , statliga kraftbolaget Imntran Voima Oy en order värd cirka 12 Mkr på datorstödd land.stäck::mde landmobil radio med digi- tal signalering. Imatran Voima Oy blir får9t i Europa med ett datoriserat system av denna typ.

Under &ret integrerades det franska dotterbolaget med det holhindska dotter- bolagets, Nira, verksamhet. Härigenom kommer rationaliseringsvinster att kunna uppnås inom marknadsföringsarbetet.

Ericsson Radio ar en av de ledande till-

verkarnapA världsmarknaden inom mo-

bilradiosektorn. Foretaget har specialise-

rat sig på sofistikeralle, kundanpassade

system med stor flexibilitet med avseende

på räckvidd, antal kA.naler och antal sta-

tioner. Att koncernförhållandet stårks

innebär också okade mojlighete1· till en yt-

terligare integration mellan radioteknik

och t.P.lckunnande. I framtiden kommer

mobilradiosystemen att mer och mer inte-

greras med telena ten, vilket mnebår en

fortRatt breddning av marknaden. Inom

detta område har Er1cs.son Radio ett nåra

och naturligt samarbete med det svenska

televerket.

~ .

r r' · -

<~

Ericsson Radio Systems främsta kon- kurrensmedel är ett avancerat system- kunnande som byggts upp under en lång fOljd av år. Det är en unik kombination mellan radioteknik och teleteknik, som delvis är synergieffekter av den militära tillverkningen. Detta kunnande, tillsam- mans med kvalitet, serviceberedskap och hög driftsäkerhet, är huvudanledningen till att företaget fortsätter att växa genom att vinna marknadsandelar i en stabil, men for närvarande foga expansiv mark- nad. För att åstadkomma betydande ök- ningar av andelama i de länder där före- taget är väl etablerat eller att göra inbryt- ningar på nya mogna marknader, krävs emellertid förvärv av redan existerande företag. Ericsson Radio är inte främmande för att sådana fOrvärv kan bli aktuella i framtiden.

Den tekniska utvecklingen inom mo- bilradio går nu mot allt mer integrerade, datoriserade system, som ökar användbar- heten och breddar marknaden. Ett exem- pel är växlar, utvecklade inom Ericsson Radio baserade på deltamodulering, som används i stora interna system och som medger överföring av krypterade medde- landen. Den alltmer avancerade elektroni- ken innebär att utrustningarna kan

gör~s

mindre, vilket underlättar tillväxten for bärbara system.

När de äldre utrustningar som idag finns i bruk hos kunderna blir mogna att bytas ut, kommer det sannolikt att bli en ny kraftig efterfrågeökning. Ericsson Ra- dios nya handburna radiosystem med pro- grammerbara anrop- P300- förväntas då ha goda marknadsförutsättningar inom många områden, t.ex. polisväsendet, brandförsvaret, kraftbolåg, flygbolag.

MOBILTELEFON- ETT OMRÅDE MED SNABB TILLVÄXT

Mobiltelefonprogrammet omfattar mobila stationer, basstationer och telefonväxlar.

Inom detta område har Ericsson Radio ett mycket intimt samarbete med andra enhe- ter inom Ericssonkoncernen både avseen- de utveckling och marknads!oring, då EricssonsAXE-växlar används i biltele-

fonnäten.

Under 1982 fortsatte uppbyggnaden av det nordiska mobiltelefonnåtet, NMT, där utvecklingsarbetet handlagts av de nor- diska teleadministrationerna i samarbete med bland andra Ericssonkoncemen. Ef- terfrågan på mobila enheter växer nu snabbt och Ericsson Radio befäste under 1982 sin ställning som marknadsledare i de nordiska länderna. Foretaget har två konkurrenskraftiga program för de mobila

enheterna. Det eru avser biltelefoner for fast montering i fordon och det andra, ut- vecklat för dotterbolaget Sona b, omfattar bärbara utrustningar.

Jämfört med mobilradioutrustning kräver mobiltelefoner betydligt lägre in- vesteringar fOr konsumenten och är därför mindre konjunkturkänsliga. Fortfarande är volymerna relativt små, men i framti- den är det realistiskt att räkna med att ungefär 10 procent av bilarna i de indu- strialiserade länderna kommer att vara utrustade med biltelefon. Efterfrågan på bärbara apparater kommer att växa i takt med att den fOrtinade tekniken medger tillverkning av mindre utruetningar än dagens, vilket kommer att vidga biltelefo- nins anviindning60m.råde.

En fOrutsättning är emellertid en fort- satt uppbyggnad av nationella biltelefon- nät. Det nordiska anses vara ett av värl- dens mcRt avancerade och är därför myc- ket värdefullt som referens för Ericsson Radios möjligheter att framgångsrikt kon- kurrera med andra internationella levP- rantörer. NMT är ett så kallut cellsystem, som tillåter automatisk överkoppling från ett växelområde till ett nnnat och dess- utom automatiBk lokalisering av abonnen- terna. Denna teknik är

~ricssonkoncernen

ensam om i världen fOr nLirvarande. Erics- son Radio är redan involverRt i uppbygg- naden av näten i

Spanien~

Nederländerna och Saudiarabien.

1982 innebar ett genombrott på den amerikanska marknaden i

t~kniskt

avse- ende ror Ericsson Radio. I USA finns ett stort antallokala och regionala nät, som dels finansieras av telefonbolag, typ Bell, och dels av lokn.la företag som gttr under den gemensamma beteckningen Radio Common Carriers (RCC). Ericsson Radio vänder sig i första hand till RCC-markna- den med system CMS 8800, som presente- rades i böljan av 1982. Sedan dess har ett stort antal RCC-företag ansökt hos Fede- ral Communication Commission om till- stånd att få bedriva verksamhet grundad på denna systemlösning, bland andra MCI, MetroMobile, MetroMedia.

Ericsson Radio är ledande pa

vårlds~

marknaden för cellsystem. lllnnd andra fö- retag som kan leverera kompletta system finns Motorola samt Harris i USA, NEC i Japan och CitAlcatel/Philips i Europa. In·

gen av dessa har dock hunnit lika långt när det gäller systemlösningar som Erics- son Radio.

Konkurrensen kommer att öka i takt med att nya leverantörer kommer in på marknaden, men Ericsson Radio har bety-

Ioom radtokommumkatlon har Enesson RadiO ett urmrt kunnande genom kombtnationen teletekntk och radtoteknlk Forataget har framst koncentrerat SIQ pik sofistikerade, kundanpassade system med stor flextbilrtet

11

dande fOrdelar genom den starka kombi- r.ationen med Ericssonkor..cernens AXE- växlar.

Satsningen på en vidareutveckling av bärbara biltelefoner har bland annat lett till att Ericsson Radio bygger upp en ny forskningsenhet i Lund i nära samarbete med Lunds Tekniska Höggkola.

EUROPAS STÖRSTA TILLVERKAR~

AV PERSONSÖKARE Ett enkelt och billigt sätt att kommuni- OOi.'a på trådlos väg är via personsökare.

Dessa används för att hålla kontakt med personer inom ett begränsat område.

Ericsson Radio har ett komplett pr o- gram från enkla apparater med lit en råek- vidd till system som kan integreras med lokala telefonnåt och snabbtelefoner.

Kunderna återfinns inom sjukhussek- torn hotell, industrier, bevakningstOretag etc. Aven betrå.ffande personsökningssys · ten1 utnyttjas Ericssonkonce1nens försålj- ningsorganisation, eftersom prodll:kterna ofta är ett naturligt komplement till snabbtelefoner och privata växlar.

Efterfrågan är inte

oårsk~lt konju~­

turkänslig. I likhet med mobiltelefonm befinner sig marknaden i ett uppbygg- nadsskede och visar därfor inga mättnads- tendenser. En fortsatt tillväxt i efterfrå- gan med 10-15 procent !?er år på de

~ark­

nader som Ericsson Radio bearbetar ar dörfOr sannolik under den kommande fem-

årsperioden. .

Ericsson Radio är Europas ladande till- verkare av personsökare med de nordiska länderna Våsttyskland. Nederländenm, Storbrita~ien och Frankrike som vikti- gaste marknader. Andelen i Europa lig- ger totalt sett, kring 40 procent.

i981 fOrvärvades aktiemajoriteten i det holländska företaget Nira. 1982 kon- centrerades arbetet på att integrera Erics- son Radios personsökarorganisation

m~d

Niras. Detta innebär bland annat att N1ra och Ericsson Radio kommer att he en ge- mensam utvecklingsenhet och att Nira blir ansvarigt for all tillverkning av nya framtida produkter.

Liksom inom mobilradio och mobiltele- foni inriktar sig Ericsson Radio i huvud- sak på de mest sofistikerade personsökar- systemen. På de enklaste

volymprodu~ter­

na kommer konkurrensen från lä nder 1 Syrlostasien och även från Japan att bli mycket besvärande i framtiden.

~e

a:van- cerade systemen får allt stöiTe rackv1 dd,

varigenom användbarheten okar och marknaden breddas. Regional- och riks,.

täck ande system blir allt vanliga; e och ut- vecklingen går å ven mot utrustnmgar som

tillit~r

tvåvägskommunikation. Ett komplett produktprogram är emellertid nödvändigt för att

tillgodo~

kundernas skiftande behov, varilir Ericsson Radio även i fr1:tmtiden kommer att ligga väl framme på

vis.~

volymprodukter.

Under 1982 lanserode Nira ett nytt system kallat 2800, speciellt lämpat fOr sjukhus och liknande institutioner. 2800 bygger på mikrodatorteknik och är myc- ket flexibelt hAde avse-ende räckvidd och kanaler. Flera nya produkter kommer att introduceras inom en tvåårsperiod ror att ytterligare stö.rka programmet. .

Ett område som tilldrar sig växande

^In-

tresse är trå dlösa telefoner, som kan an- våndas eom fl.yttlJara anknytningar till den vanliga tclefoninstnllationen. Tekno- logiskt !ett liggE-r den trådlösa telefonen nära personsökaren.

I USA har denna marknad vuxit lavin- artat under senare år. Apparaterna, som tillverkas främst i USA och Japan, är enk- la och Hlliga, men när de använd'3 uppstår lätt störningnr. De är inte tillåtna i Euro- pa, men ett betydande ant..'ll finns ändå i bruk i dc flcrJta länder.

De europeiska tfdeauministrationerna har nyligen enats om en standard för tråd- lösa telcf cner, som skall gälla i hela Euro- pa. Jämfört med de arnerik:mska

oc~ja­

panska

apparate~a

Rkall de

eur~~~~kn

ha en högre tekmsk standard, bh stör- ningsfria och kunna användns pa flera fre- kvenser. De kommer sannolikt att hli dy- rare men en lönsam tillverkniug :forutst\t- ter ån d& storn serier, eftel'S\)m den tr&Jlö- sa telefonen är en utpräglad volympro- dukt. Ericsson Radio följer utvecklingen och en framtida produktlinje inom områ- det är inte utesluten.

PersonlOkare är ett btlhgt och effeldM eatt att hålla kontakt med ;>ersongr nå trådlos vag 1nom e!! t•eg~ansat ge01rohs~<.t område

13

(

j v

FÖRSVARSPROOUKTER

E'IT BRE'IT PROGRAM INOM FÖRSVARSELEKTRONIKEN Genom den nya organisationen, som trädde i kr:1ft 1983, sanilas EricssonkoncernetUI mili- tära utveckling och tillverkning i Sverige till Eric.c;;son Radio. Detta innebär att

företa~t

kan erbjuda ett program inom fOrsvarselcktro- niken, som täcker de flesta behov inom samtli- ga vapenslag.

FLYGELEK'rRONIK

Flygelektroniken är för närvarande det tek- niskt mest avancerade området som Ericsson Radio arbetar inom. Huvudprodukterna är ra- dar och presentationsutrustning för Viggen ochJAS 39 Gripen.

LUFTÖVERVAKNING OCH LUFrFÖRSVAR

En verksamhet med betydande potential på den internationella marknaden. Hit hör produk- ter som spaningsradar fOr övervakning av luft- rum och kuster, for luftvärn tilllands och till sjöss samtIR-och lasersemorer av olika e lag.

FÖRSV ARSKOMMUNIKATION Här inghr flera produkter mt'Cl sitt ursprung i den civila tillverkningen i Ericssonkoncernen.

vilka anpassats for Inilitåra ändnmhl. Avsnit- tet omfattar militära telefonvåxlar lAXT), strategiska och taktiska telefonsyetem, l'adio- länkar, truppradio, krypteringsutruatning

Ram

t annan utrustning för trådlös kommuni- kation.

DATORSYSTEM

Produktgruppen omfattar bland annat led- nings- och övervakningssystem. Har finns även en anlåggningsavdelning med omfattan- de uppdrag for svenska försvaret.

SAMSPEL MELLAN MILlTÅR OCH CIVIL PRODUKTUTVECKLING Tidigare tillverkades produkterna i forsta hand för det svenska forsvaret och utvecklades ofta i intimt samarbete med olika försvars- grenar. I takt med en vaxande export har emellertid andelen egenutvecklade produkter o kat . Detta gynnar ofta ocksil det svenska for- svuret eftersom produkterna kan tillverkas i längre serier och dårmed blir billigare.

Ett exempel på ett

framg~ngsrikt

utveck- lingsarbete med bade milita.r och civil teknolo- gibakgrund finns inom satellitomrf\det. Erics- son Radio är en av de framtida leverantörerna till den nordiska kommunikationssatelliten Tele-X. Den skall overfOra program via två TV-kanaler samt andra data direkt till hem och företag. Tele-X ar ett industripolitiskt samarbetsprojekt mellan Sverige. Norge och

!4'inland, dår Sverige svarar fOr cirka RO pro- cent av kostnaderna. Satdliten

~kt\ll

tas i drift 1987. Ericsson Radio är den dominerande le- verantören och svnrar för

e.ammanhållning~n

av sa tellitem nyttalaRt och marksegment.

Värdet av ordern uppskattas till400 Mkr av totalt cirka 1.200 Mkr. Uppdraget avser ut- veckling och tillverkning av all kommunika- tionsutrustning ombord samt utveckling av markstationer for distribution avinfonnation från satelliten.

En annan produktgrupp med civil använd- ning tir mikrovågsradiolänkar m ro

~tt

be- gränsat antstllronaler för tal och data. De är snabba och enkla att inRtallera och kan åvf'n användas virl proviporiskn forbindelser.

En produkt, som fått ett snabbt genom- brott på våridsmarknaden tir radarfyren Eri- con. Den

kompl~tterar

till exempel

d~n

ordi- narie fyrutrustningen och dänned kan fyren identifieras via ff\J'tygcns radar även vid dålig våderlek och dimma.

FORSVARSM:A'fERIEL -EN

~~~EH-

NATIONF.LL MARKNAD Totalt sett växer världRm.rrknaden för fOr- avarsmatericl,

s~skilt

för de mer avancerade systemen som bygger

p~

dektronik. Detta öppnar intrcssautR möjlighett>r för

Eric~ROn

Radio p!! exportsidan.

D€t

sven~ka

försvaret Lrottas med &jun- kandC' anslag och :Jlluu'\nna

oosparing~pro­

gram. Detta drabbar emelltr tid Eric.c;30n Ra- dio i begrilnsad omfattning ua dektronikanJc- len i försvarsmateriden ökar inom snmtlign vapeuslag. Sv:\ngt"Cmspolitikcn leder dock till att det svenska torsvaret i

högr~

grad ån tidi- gare sbkP.r redan färdiga produkter som kau

anpas.~as

till svenska förhållanden.

lnhem~ka

företn. g har därvidlag inget föruträde utom vid mycket känsligA system. Det ilr ur konkur- renssynpunkt viktigt att även svenska för-

~:~varsmatRrieltillverkare

söker sig ut på ex- portmarknaderna för att bredda basen för ut- veckling av de egna produktkma.

1983 beräknas EricStJon Radios exportan- del for forsvarsprodukter uppgl\ till cirka 40 proc('nt. Forecaget år fortfaranrle ungt som ex- poTtOr i många lånder och det finns en bety- dande potential fOr flera produktgrupper. De mest intressanta marknadernl'\ :ir de låntler i tredje världen som inte ar knutna till någon av de b:\da fo!'Svarspakterna i öst och väst. Det tar emellertid läng tid att bygga upp de stabi- la kundrelationer, som möjliggot en anpass- ning av produkterua till nationella onskemål.

De utiandska kundP.rna år mycket noggranna i vfllet av leverantOr och beslutsprocessen år ofta lång och tidsOdande.

Forsvarsprodukterna ar ett resultat 1lV ett avancerat forakntnga-och utvecklmgsarbete under många år Tidigare togs produ«!ema 1

huvudsak fram for

att

fylla t.hov 1 det svenska forsvaret Idag saktar Enesson Radio på en bl'ed N'ltema&lonelf

taneeong

^{eN stOf'B} delar av programm&t

15

GRIPEN- ETT VIKTIGT PROJEKT EricBBOn Radio har ett starkt program inom flygelektroniken. Samtidigt är detta ett käns- ligt område inom många länders forsvar och är därfOr omgärdat av prestige och protektio- nism. Erics90n Radio räknar dock med att ut- nyttja sitt stora kunnande inom flygelektroni- ken till export av komponenter och delsystem både fOr civila och militära tillämpningar.

För närvarande levereras radar- och pre- sentationsutrustning till jaktversionen av Viggen. Leveranserna varar ytterligare några år och kommer sedan att aviosas av produkter till nästa stora svenska militära satsning.

JAS-projektet eller Gripen som vlanet heter.

Projektet har en uttalat svensk profil. I den for utveckling och tillverkning ansvariga Indu- strigruppen JAS ingår, forutom F.ricsson Ra- dio, Telefon AB LM Ericsson, Saab-Scania, Volvo Flygmotor och FFV. Ericsson Radios del uppgår till16 procent eller 1.4 miljarder kro- nor av fOrsta etappen, som omfattar utveck- ling av systern och apparater samt leveranser till ett 30-tal flygplan. Förutom radar- och presentationsutrustning svarar Ericsson Rn- dio ffir den standardiserade datorkraften i pla- net. Utvecklingen av denna datorteknik grundar sig bl a på AOM, ett system ror över- vakning av telefonstationer.

Gripen kommer att belågga en betydande del av ioretagetD resurser for forskning och ut- veckling inom det militära området fram till slutet av 1980-talet. Koncentrationen av Ericssonkoncernenr; resurser till det nya bola- get innebär en ytterligare samordning, vari- genom möjligheterna okar till ett rationellt och kostnadseffektivt genomforande av pro- jektet.

Leveranserna till Gripen tillfOr betydande kunskaper och har prestigemässigt st.or bety·

delse i internationella sammanhang. Projek- tet ökar tilltron till Ericsson Radios fOrmåga att utveckla och tillverka avancerade produk- ter. För att bli accepterad på exportmarkna- derna krävs nåmligen en mycket stark ståil- ning som leverantor till det inhemska for- svaret.

SPANING- GIRAFFE

En framgångsrik. exportprodukt ar den mobila yt- och luftspaningsradarn GIRAFFE. Den togs ursprungligen fram för det svenska for- svaret och blev snabbt en succe. Detta gav var- defullt referensmaterial för marknadsföring- en utomlands. Giratre är mycket flexibel och lätt att anpassa till olika applikationer. Giraf- fe ärtnav världens tekniskt och ekonomiskt sett bästa radarutrustning i sin nisch. Giratre finns även i marin version. Bland storre order under 1982 märks en till norska försvaret.

Långt framskridna forhandlingar pågår med ett lO-tal länder och några bör resultera i be- ställningar under den närmaste tiden.

MILITÄRA TILLÄMPNINGAR AV CIVIL TEKNIK

Programmet inom området strategisk och tak- tisk kommunikation är en bra illustration till hur den civilR utvecklingen stöder den militä- ra. Här finns till t!Xempel basradiosystem till det svenska flygvapnet, ROm i hög

~ad

bygger på koncept och erfarenheter från tillverkningrm

av lanrunobil radio. Under året ekedde stora le- veranser av basradiosystem, som skall ingå i ett sambandsnät mellan det svenska flygvap- nots baser.

En ny truppradio håller på att tas fram dår Marconi Space & Defence är underleverantör.

Prototyperna skall vara klara 1984 och därof- ter planeras omfattande sedeleveranser till det svenska fOrsvaret till ett varde av flera hundra miljoner kronor.

Radiolänkar är ett annat betydelsefullt område me<d god tillväxt på vårldsmarknnden.

Större order effektueras ror närvarande till ett antal exportkunder vid sidan om det svenska ffirsvaret. Genom dotterbolaget Transvertex ar- betar Ericsson Ra dl o även med key proringsut- rustning och talekydd. Storsta kunden är För- svarets Materielverk. AXT

h~ter

den militära veMionen av Ericsronkoncerneus AXE-växel, som fr.\n och med 1983 marknadsfors gt-nom Ericsson Radio. Den har utvecklat"! for att upp- fylla de speciella krav som ställs på teletrafiken i krigEBituationer.

DATORSYSTEM FÖR MILITÄRT OCH CIVILTBRUK

Inom modern vapenteknologi blir det allt vik- tigare att. kunna samordna och leda olika sys- tem. Detta sker bland annat genom så kallade

C³-~ystem-

Command, Controland Commu- nication Systems. Ericsson R.Rdio ligger väl framme inom detta område dur utveckliugen

AV

nya produkter sker i intimt samarbete med andra P.nheter inom Ericssonkoncernen.

På den civila sidan dominerar ledningssys- tem fdr flygtrafik. I Sverige övervakas all flyg- trafik med datasystem från Ericsson Radio.

Ansträngningarna pä exportmarknaderna ökas nu ytte-rligare efter den betydelsefulla ordern till Heathrowflygplatsen, som erhölls under 1981.

Inom

Eric.~son

Radio finns åven en avdel- ning fOr anläggr..ingsteknik. Den har ett om- fattande samarbete med det

sven.~ka

forsvaret och ansvarar bland annat för service och un- derhåll av teleteknisk utrustning till strids- ledningscentraler.

Anläggningsavdelningen hjålper även andra enheter inom Ericsson Radio. Det kan

g~\lla

montering av tom för länkar eller installationer av utrustning i fordon. Avdel- ningen har också kompetens att utföra avan- cerade länk- och frekvensberåkningar liksom råekviddsmätningar.

Inom flygeleldrontken har Encason Radio ett komplett program for radar· ooh preeenta&tonsutruetmng Det for narvarande meet lOtressanta prof8ktet ar teveransema 1111 det nye svenska flygplanet JAS 39 Gnpen

..

~---....1

16

l !

,.

^-,

r

,l

_ .)

___

^.

^{_ ___}

__::,.____ ..

ÖVRIGA PRODUKTER, PRODUKTION OCH UlVECKUNG

Ericsson Radio Systems tillverkar en del andra produkter som inte naturligt passar

in i några av de två stora verksamhetsom-

rådena. Hit hör elektronikutrustning till fordonsindustrin. Produkterna utvecklas tillsammans med kunden och skräddarsys för vissa ändamål, som styrelektronik för transmission, presentation och funktions- kontroll i tunga fordon och arbetsmaski- ner. Ericsson Radio är ledande i Europa för mönsterkortbaserade elcentraler till lastbilar och bussar samt huvudleverantör till tillverkare av tunga fordon både i Sve- rige och utomlands.

Ericsson Radio tillverkar huvuddelen av de mönsterkort som behövs for de egna produkterna. På senare år har företaget satsat på en försäljning även till utomstå- ende. 1982 gick drygt en fjärdedel av pro- duktionen till kunder utanför de egna leden.

Företaget har utvecklat en ADB-termi- nal, SRA-11, som används i IBMs datorer system 34 och 38. Marknadsföringen star- tade under 1982. Produkten har fått ett gott mottagande och försäljningsutsikter- na i Sverige och Västeuropa är mycket goda.

Inom komponentområdet represente- rar Ericsson Radio ett stort antal utländs- ka leverantörer som English Electric Valve och Marconi. Produkterna bygger på avancerad teknik och används inom elektronik och elektroteknik. De utgörs av specialrör, halvledare, oscillatorer, kri- staller, kontrollinstrument, isolatorer etc.

PRODUKTION

Ericsson Radio Systems har cirka 6 375 anställda, varav 5 650 i Sverige. Av den svenska personalen är 2 200 kollektivan- ställda och arbetar vid någon av företagets sju fabriker i landet.

Dessutom har Ericsson Radio en fabrik

i Finland och en i Nederländerna med

sammanlagt 380 anställda, varav 190 di- rekt i produktionen.

Ericsson Radios huvudkontor ligger i Kista norr om Stockholm. Anläggningen invigdes år 1977 och innehaJler en fabrik som är mycket modern både avseende ma- skinpark, arbetsmiljö och arbetsformer.

I Kista tillverkas delar av det militära programmet. Hit hör radiolänkar och flyg- buren elektronik som presentationsutrust- ning samt motmedeL Serierna är relativt korta och tillverkningen mycket komplice- rad, vilket ställer stora krav på yrkes- skicklighet hos personalen. Varje produkt genomgår en minutiös kontroll för att sä-

kerställa att den uppfyller beställarens specifikationer på kvalitet och prestanda.

Trots att Kistafabriken är ny planeras nu en omstrukturering av tillverkningen.

Materialflödet har ökat mycket kraftigt under senare år, dels beroende på en större volym, dels genom att andelen komponen- ter i produkterna växer. Här krävs åtgär- der för att rationalisera hanteringen och därigenom minska kostnaderna. Fabriken kommer att delas upp i flödesgrupper, som följer produkterna genom hela tillverk- ningen. En sådan organisation finns redan i Kurniafabriken och de positiva effekter- na visar sig i form av kortare genomlopps- tider och minskad kapitalbindning.

I Kurnia tillverkas de mobila enheter- na i mo bilradio- och mobiltelefonsystemen samt det svenska personsökarprogram- met. Produktionen sker i huvudsak i långa serier av standardprodukter.

Den snabba expansionen under de se- naste två åren har krävt en utbyggnad av produktionsresurserna. Under 1981 över- tog Ericsson Radio en fabrik i Örebro från moderbolaget. Örebroenheten fungerar som en satellitfabrik till Kumla. Under 1982 nyanställdes drygt 100 personer och för närvarande är balansen god i båda fab- rikerna.

I Kurnia finns också den egna mönster- korttill verkningen, som i volym är en av Västeuropas största. Fördelen med att kontrollera försörjningen av denna viktiga komponent är framför allt flexibiliteten.

En mönsterkortsprototyp kan tas fram på två-tre dagar, en serietillverkning på ett par veckor. Eftersom Ericsson Radios pro- gram till stor del består av komplexa pro- dukter i små serier, ofta med hög grad av kundanpassning, är denna flexibilitet en förutsättning för en hög leveransberedskap.

Genom övertagandet' av Sonab 1978 fick Ericsson Radio en fabrik i Gävle. som tidigare koncentrerade sig på mo bilradio.

I dag svarar enheten för den fasta utrust- ningen i mobilradio-och mobiltelefonsys- temen, i huvudsak basstationer och växlar.

I Mölndal finns en stor anlåggning som huvudsakligen sysslar med militär till- verkning. Hit hör avancerad radarutrust- ning för flyg- och markspaning. Andelen elektronik i produkterna år mycket hög och tillverkningen sker under stranga krav på renlighet. Andra produkter från Mölndal är antenner för bland annat satel- litmottagning. Här kommer mycket av ut- vecklingen som krävs för Tele-X att bedri-

Bland övnga produkter märks elektrontksystem for fordon mönsterkort samt en omfattande 1nstatlat1onsverksamhet

19

vas. Inte långt från Mölndalligger Borås med ytterligare en fabrik för i huvudsak militär tillverkning. Det civila inslaget ökar emellertid. Till de viktigaste produk- terna hör radar- och mikrovågslänkar.

Dessutom gör fabriken installationer av radioutrustning fOr militära markfordon.

Fabrikerna i Mölndal, Kista och Gävle har även större mekaniska verkstäder, som tillverkar detaljer. Liksom vid möns- terkortstillverkning är det värdefullt att ha en egen detaljtillverkning for att på så sätt kunna hålla en hög flexibilitet och le- veransberedskap.

I Esbo i Finland har Ericsson Radio en enhet som dels tillverkar kundanpassade produkter för den finska marknaden och dels samarbetar med de svenska enhe- terna.

Under 1983 påbörjas en strukturering av den totala tillverkningen av personsö- kare inom Ericsson Radio, som syftar till att koncentrera all produktion till Nira.

En sådan samordning betyder längre se- rier och en betydligt större volym, vilket möjliggör betydande investeringar for att få en modern och rationell tillvorkning.

UTVECKLING

Liksom andra högteknologiska företag in- om elektronikområdet är Ericsson Radio mycket utvecklingsintensivt. För perioden 1983-87 kommer kostnaderna för utveck- ling av nya produkter och system samt modifieringar av äldre generationer, att uppgå till cirka 15 procent av fakturering- en. En stor del av arbetet kommer att gäl- la projekt som till exempel Gripen, det nya truppradiosystemet för armen samt Tele-X, där utvecklingsinsatserna till viss del täcks i ordersumman. Dessa projekt kom- mer att få betydande synergieffekter, som även underlättar och forbilligar utveck- lingen av andra delar av både det civila och militära programmet. För nårvarande görs betydande satsningar inom försvars- kommunikation, satellitforskning, radar- system samt mobiltelefoni och mobilradio.

Den nya organisationen innebär att basen för forskning och utveckling breddas. Ge- nom de stora forsvarsbeställningarna in- om områden med avancerad teknik har fö- retaget alltid kunnat knyta skickliga tek- niker till sig, vilket också kommit den ci- vila tillverkningen till godo.

Tillgången på kvalificerade tekniker och produktutvecklare är en livsnödvän- dighet för att Ericsson Radio skall kunna till fullo utnyttja de möjligheter som den växande marknaden erbjuder. Under 1982 arbetade toretaget intensivt med ett fler- tal rekryteringskampanjer fOr att succes- sivt täcka det behov på mellan hundra och

20

två hundra civilingerijörer och andra tek- niker som för närvarande finns.

Ericsson Radio har ett intimt samarbe-

te med universitet och högskolor framför

allt i Stockholm och Göteborg, som ligger

nära toretagets stora utvecklingsavdel-

ningar i Kista och Mölndal. Under 1983

påbörjas uppbyggnaden av en ny forskar-

grupp i Lund, vars arbete i huvudsak in

^w

riktas på bärbar och trådlös telefoni. En

motsvarande decentralisering av forsk-

nings- och utvecklingsarbetet kan bli aktu-

ell for andra orter både inom och utanför

Sveriges gränser.

21

FöRVALTNINGSBERÄTTELSE

AFFÄRSVERKSAMHETEN Resultat- och balansräkningarna for såväl koncernen som moderbolaget visar på en fortsatt kraftig tillväxt.

Orderingången for koncernen uppgick till2.545 Mkr (1981: 1.827 Mkr) och order- beståndet vid årets slut var 2.637 Mkr järnfort med 1.591 Mkr året innan. A v orderingången avser 162 Mkr under året forvärvad orderstock.

Faktureringen för koncernen ökade under 1982 med 73 procent till1.499 Mkr (1981: 864 Mkr).

En kraftig resultatforbättring har no- terats tack vare omsättningsökningen.

Samtidigt har dock resultatet påverkats av fortsatta satsningar inum produktut- veckling och marknadsroring. satsningar- na under året gäller främst mobiltelefon, mobilradio och taktisk radiokommunika- tion. Inom mobiltelefon bedöms mark- nadstillväxten bli mycket stark och under året fattades beslut om att gå in på den amerikanska marknaden inom detta produktomrude.

Under

år~t

har omfattande beställ- ningar erhållits på mobiltelefonsystem och taktisk radiokommunikRtion från Mellersta Östern.

På den svenska marknaden

av~er

en betydande del av ordP-ringången beställ- ning av elektroniksystom till dot nya svenska flygplanet JAS. Bland civila pro- jekt kan

främ~t nämna~

ett

land~omfat­

tJ.nde mobilradionät fih Statens Vatten- fallsverk.

Under 1982 har omfattande leveranser och installationsarbeten skett på den be- ställning från Irak som erhölls 1981 avse- ende ett landsomfattande mobilradionät Under året har också leveranserna till bil- telefonsystem i Saudiarabien påböijats.

Inom

takti.~k

kommunikation avser leve- ranserna främst beställningar som erhölls under 1981.

UtbyggnRden av det nordiska mobilte- lefonsystemet tNMT) överskrider förvant- ningarna hos teleadministrationerna. Fö- retaget har den största marknadsandelen bland cirka to l v konkurrenter.

Fr o m 1982 har verksamheten avseen- de interaktiva datasystem UDS) överta- gits från Ericsson Information Systems.

Den har under året överflyttats till Kista- området och integrerats i divisionen for elektroniska system.

INVESTERINGAR

Investeringsvolymen har ökat till foljd av såväl den allmänna tillväxten Bom den för- värvadP. IDS-verksamhotcn.

Under hösten 1982 har beslut tagits att lägga sRmman den av SRA bedrivna verk- samheten med divisionen for försvars-, och rymdelektronik och avdelningen för mili- tär telekommunikation, sistnämnda verk- samheter ingår i Telefonaktiebolaget LM EricRson. Sammanläggningen

sk~r

fr o m 1983-01-01 och verksamheten bedrivs i fortsättningen i nytt bolag, Ericsson Radio Systems AB.

I övrigt hänvi8as till efterföljande re- sul ta tråkningar, balansräkningar och finansieringsanalyser för koncernen och moderbolagetjämte noter samt redogörel- ser for redovisningsprinciper vilka utgör en integrerad del av årsrE-dovisningen.

FÖR~LAG TILL VINSTDISJPOSITION HOS MODERBOLAGET

Från tidigare år balan- serade vinstmedel Årets nettovinst

9.~54.746

_ _

1:i.8~5.70-i

Till

bolagsstämman~

förfogande 23.780.4GO

styrelsen och verkställande direktören föreslår

att till aktieägarna utuelas 30 kronor per aktie samt att återstoden överförs

14.202.000 i ny räkning

Dessutom föreslås att

fastigheternas bokförda värde

9.578.450

skrivs upp med 50.000.000 Uppskrivningen sker genom n vsättning till uppskrivningsfond i 1982 å rs räkenskaper.

Stockholm i mars 1983 NilsHörjel

Ivar Ahlgren Thure-Gabriel Gyllenkrok Sir Robert Telford Björn Svedberg

· Bo Bergström Karl-Erik Gewert Åke Lundqvist

Vt!rhl>tallande dll'ektör

•

....

J•)

RESULTATRÄKNINGAR

KONCERN&.'\J ___ :MODERBOLAGET

^__.:.

Belopp i kkr 1932 1981 1982 1981

Fakturering 1.499.216 863.519 1.331.663 714.902

Kostnad för fakturerade varor och t jänster 989.848 530.289 913.056 451.797 509.368 333.230 418.607

~63.105

övriga rörclseintti.kt.:r 1).66& 5.502 4.309 3.625

51 5.036 338.73!::! 422.916 266.730 Försäljnings-,

teknh~ka

och allmänua

omkostnader 435.006

~05.336

361.600 249.945

A vakrivningar enligt plan Not l 28.69 0 21.1;)7 23.520 17.267

Rörelscre~mltat

efter

av~krivnin~ar

51.340

12.23~

37.796 (482) FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Finansiella intäkter Not2 30.116 27.361 30.:JG2 29.210

Finansiella kostnader Not2 41.654 23.340

:~5.996

16.697

-

Vinst fore

bok~-;lutsdiRpositioncr

l>ch skatkr 39.802 16.260 32.352 12 .031 BOKBLUTSDIS POSITIONER

A vsättnin6 till varulagerreserv 9.355 5.945 10.000 6.2 on

Avskrivningar ut0nlr pbnP.nliga Not l 2.902

⁽⁷¹⁾

3.026 (2RG.l Upp)\bning uv (avsättning

till)

reserv

för internvinst i varulager hos

utländl-'ka dotterbolag 200 ( 235)

- - - -

Vinst före skatter 27.545 10.386 19.126 G.3G1

- - - - - ^{- -}

Sk:.tter 4.600 :l. l 52 5.300 300

Het:m l tut i dott-Prhobg Ullder rlcn tid dn

dc f'j t illhiJrde

konc~.:rnl..!n :L~~o

! · - - - - - - - - -- - -

: ~

.. ÅrutP nE-ttovinst 22.855 6.014 1J.826 6.051

l_{~ \} ·~

- - -

! .

J

'

l

BALANSRÄKNINGAR

- - -- - - - -- - - - -- --- - - - _. ---- - ~ _9_:NC~~N

^~-~l(JDERBOLAGET

- ^{- --- ·-· -} - - -- -- ·-

Tillgångar

B~lopp

i kkr 19:oJ2-12-31

19öl~l2-31 198~·12-31 l~dl-12-31

---------·-------~"'""":"

.... _..__ - ... ..

..,.

_ __

^~-....

^{-· - -- - ·- - - --··· ·--·- -· - -}

^·------

OMSÄ TTNINGSTILLGÅ~ GAR

Kassa och banktillgodoha,·anden Not 3 171.530· . 192. 315 167.308 186.- !49

Kundfordringar Not 4 492~593 250.244 432.~61 201.769

Varulager · 361.609 · 307.595 2R3.984 257 .183

Övriga o m <>ättui.ng!:!tillgåm;ar Not5 99.739 ! )4.:-)i)O 97.029 60.846

- - - - - -- -- -- -·--- - - - - - __ ^.. - -- ·- -· ---·

^{--~-- --------~~}

Summu

om8ättningstiUgån~ar

1.125:471

~14.n44

980.682 706.247 - - - - - - - - -- - --- - -- --

^...

- --- ^{.. ·-·-- -}

^{. ....,}

____

^{. ____ ....}

^{· - ---·- - - ---- - - - - - -·-}

Spärrkonton hos Riksbanken Not6 ^{. 3.233} . ·3.233 2.614 2.614

- - - - - - - - -

^{- -- :}

- - - · -;- --- --

^,_

___ _ - - --

ANLÄGGNINe rSTILLGA 'J' GAH Lår1gfrisu ga tillgiulgu.r

Aktier och andelar

Dotter bo.~

o, nga

.LangfriHI 1g3 fordrimc-sr

Uou~rboL-~g

Ovnga

Fasttgheter.

m~kmer

och invenrurier

An.skaffi\mgs,o;u-dc.>

Not 7

Nr-l

':J

27.59~

26514

1.814 1 .322 1.782 ^1.::!9;}

4.023 4.52.3

1 1.794 4.899 926

13.608 38..302 33.3lq

:167.77~

;311.297 257.332

Ack umulerade aYskrtvni.ngar enligt

plan 149.79:3

126.5:~()

l:l2.916 102.283

- --

^----~- ---^--~·--·

- - ... -- ·-- - ·

^{.___.. - -} ...

217.979 18Li:1l 188.381 153.039 Uppskrivningar. netto eft er

avskn'.ni .ng 1R.H4

236.123

Surrm!a anläg-gnin_gslillgangäL 249.731 - - -- - ---

S umma tillgangar L;!7S.43i1

. - · - ·--·--

^{---·------~-------···-}

2t

1 3.9 3 1 3.77b

-~------

193.4H2 196.906 1: ) 8.817

::!00.297 235.208 192. L3:3 - - - -- -

^·-

- - · -- - ·- -· - - l. O J 6 .l!'i -1:

1.21~

.. )04 900 .994

--·--·--

- --- - - --

KO~CEHX.K~

1\..[ 0 DERBOLAUE'f

-~L·--~-~--- - ---

___ ._.,... 0 0 0 ---

^.__.-..~.

00 Skulder ()('.h egf\t kapitalliclupp i kkr

IH!RTI'Hl~TIGA 8KI.~>ER

Levernntörs.o;kulder F ur-.klltt fnm k

^Ull(

ler

Sknite~kulflt,r

Övr .iga kot tfri .. ti;..ia Pkuh1t'.l'

Not

l(t

~ot

11

124.53- 1 W6.7!t.l 3.1:&7

~19.296

~;).J9H

;1n?'.mn

- - - --

_ _ __

^{, .}

^____

^-·--

^{- -··- - -}

^-··

^{-· - ·}

^{-- ·- - -- -}

Sum:ua

kvrtfri~tig:t

.::.kulder

^~54.049

12:{.217

4~6.l34 4.11~

139.Ji2 'i62.9:ll

~~.!'i6ö 3il'i.2~0

Pt).9ti'i

. --- ---· - - ---~-

··-- --· - --- - - - - -- --·- - - - - - - -

- - · -

- - ·-- ----

L\~GFRISTIUA ~hULl >EH

AVF;~tt

tillfjt-nF.iouer- PHf-pe n5'iuncr

Av~~~tt

till ptJH...:iurwr - · önig.J.

{h·ri t;..ll.mgfristi,t; a "knld~r

--· · - - - · - - - · - -- - - -

1~7.793

10.2(5tt 93.öu7

89..'-\SS

~.:--r;-1

~!:!.1;j7

Sumr.1a hmgfri-.,tiga

~Luldt•r

231.719 1f;0.696

---·~-- ---

- - -

^{... - ..}

--

^{.. -------~}

- - - ··--

..

DIVEHSE:

HF.SEitVEl~

La'Jcrr~s

..

"TV

Inn~rt~lmk,.;.

iJCh lilmandt! !Puder Ackumulf'r:Jdt• a\

~kri-.-ning:.n·

uti)\

(.'l'

plu.n ....

'!llip::..i

R~-~~n·

jn t iutt.:rn v i.tt.-t i \.

.mlJ~:~g,_e,..

hu·

utländ.;k~ de~tt(·rlMlt•g·

Nor U

·- - - -- - --^{. -} .

- · - - - ---

~li~IJHlTKfE~S A~DEL

I EOET K.\l'ITAL

~O.t155 ,:-;,~76

I:H.H it;;

11.429

_ . ,

- - · - ·- ·- --·-· ··· - - - - -·--- -- --

·- - -- - -

E'lET

h.Al'.n'~\L

Btmrlt:1

e~l't

k:1pitul Aktie k:tpit;Ll

Hun•lua

rl'.~~n,.t·r

l i

pp~.;krivuiug~foml

Fri

t t 1

'g t·t kapital

R:.dun.-~r:1u d11~t

Aut"'- nettod11-:t

-t7.3· W 2ri.Hl2 50.000 12:1.151

4.0~);)

2 2.S:):i :L6.920

71.r.on

;.~/t;

~5.!.«)1

li• .47J

17.:At•

;l!~.ti7>:t

ll.t ll.W

1.!.H9

ri. vu

Jll.!::l:-u

· - - --

- - - -- --- · - - - - - -- - - -

Summ n

eg~t

kupitul 1.')().072

~UJö1

126.HH 6 lig_u!'l7 2.40.1

:.!.10~

6i.8S~

.'il. ElV

- -

--- 19i.l41i

^14~..104

--~·

-

~1.500

7l.iill0

:;.257 ^!I.!J5'j

- 10.6M9

b~\.2."20

400

^:2.(HI

127.H46 lt.O.:lSf!

47.3- tu

-17.:~--1.!}

9.4fl;S

~Afl~

~0.000

106.RO R

GG.i-0~

- - ·

9.~n:i ~.Ha~

13.R~6 li.iJ:i

1

2:1.7r!1

14.f.SD

~------

130.5R!l 71.497

- - - - -

^{- - - -- -- . ---- · - - · --}

- ^{- - -- - -}

Summa skulder o<:h 8get knpital

Stållda pautcr Am ...

·vardförbindel~r

L01r<.ui-1

- - - - - - - - -

^{-· - · - - --· ·- -}

N(Jt l'J

Nut16

119.660 23.42fl

llUJG(J :O:L"J• }5

1.21tt!ltt1

11:.!.160 23.357

900.!)~1

J.03.8uo

21.367

FINANSI ERINGSANALYSER

MODF.Rt-;OLAGET

·--- - - - - - --- - - - -- - - - - - -

ll( Lopp i Ur

19~2

19S1 19S2 1!JiH

--- - - - -·- - - - - - - -- - - --- - ^{· -} - --- ^{- - ·· -} - - - - - TILLFORDA 1\fEDEL

:\dtovmst lnl' årul (for k· onaerntrn Pxklustve mmont.et.ens and.eD A' skrjvnmgnr e:-nligrplttn A-..· j'lkrivninbtttr utover p.lanPnl.iga Av sätt.ru.nga.r till peu.sioner

Avsuttnin~

ti.ll

di\(',...~ re..~rvt:r

22.R55 :ZR.600

2.90~

:19.803

~.3/l5

6.014 21.157 f';"l )

1~.:i:i4

;).448

13.ft26 6.0.11

~:us:w

17.2g7

3 .0 26 l:l8ill

3~.0R5 1~.02!t

10.200

5.J4~

· - - - - - -- - - - - - 103.605

^{!jJ. ~()3}

RS.6n7 ·lL1J l - · - · -- - -- - ·- -- - - - -·- - - - - - Fö"rRäU uln g a v <lktif!r

\ Jinskning a' hmJ!frh=tiga fordrilll-!ar

Okn ang

<t\

llmg.frl"'Li$11 sku.ldi.!r

^11.~20

~58

·H.tl3- ! 10.4'i1

500

::?U.IJ();}

-~kn!ng ~Y miuon ll't~l!rr -- - - - -·---·- - - - - - · -· - -

11f).~83 10-!.VII~

10il.H1G

G1.!Jl~

_ _ _ _ _

^{, _}

^{-- -} - -·-··- - - -··· ·- - -· --- - ---· - - - -- - -

.\~'V ÅNOA M J~DEL A ru-kaiTnmg av

maskln~, imrenta1·i~r o~h

fa.Qtfgheter ln\-• a.; erin!;!"'.u

1 t~kti

.. r

Öknfng a\· lhngtliit.i~.tl fordrint!ar Ökning

^ti\

spti rrk11nron

Ut.delru ngAr

6:t .159

~92 s.;Jo1

- 1.7J4

- - -- - - --·

^{- ·-}

77.1l*)

:\:/.114 11

1.1:.!1 -4-.1.11

-·-------~ --- -

< JKNlNG XV RÖR.ELSE.KAPITALE'f

---

^---·-·-~

Oknmg (m.inskni4Jj;\ av .ka:s: < l

~:dl

Lanktill gndnhovarrden

(lkning a\· Y~irulagcr

Ökuin~

^RV

amlm umsat.tningstillgänl{ar Ökning- av kortft t s hga !'!kuldcr

(2(}.78:1) 54.014

277.69~

(271.&10)

l'):~.~~;j

!-11.1~7 1::~6.U~·1

(;l4.:J.7(1iij

J7.~fl9 ^~:).I):U)

!!.01~ 14.~11

j.473

!ifiG 4.71-t 1.10 1 - -- - - -·- fl7.4R:J ·iii.OJA

~.q,327 lf}. ~J+i

- ^{- ·}

(19.141) 154-.Gno 2fj,801 ; iG.50(' :.!66.775

0~.102

(236.10ts)

<2~J.Bflf!l

. -·

·- ·· -- ·-- - - - - -

- - -- -- -

- - - -- - - --- -

^{- - -}

39.097

41).~01

:JH.:l27 lb.42fi

---·-·--~~---····--------~----

- - --

26