ERICSSON RADIO SYSTEMs

ERICSSON RADIO SYSTEMs

ARSREOOVISNINC 1983

'·

INNEHÅLL

E n ny epok inleds h företagsledning

isorer oc _ _ _ _ _ _

Styrelse. rev n 1983 . ~---- ^-

Ericssonkon~erne ^{RadiO Sys te m s} organisation. ^- ==~:-::=:;---===- ^·

Ericsson unikation å skommunikatlon

Mobil kom m Försvars.ele~~~n~tveckling .k och mikrov g --- -- - =--

Tillverkning "ttelse Förvaltnings?era Resultaträkmngar Balansräkningar -

· sanalvser t r

Finansier~ng . ciper och no e Redovisnmg~~n~se

Revisionsberatte - Adresser

-:.

-.:·::

,. ^{~ .}

~·~\

^..

~

2

4 6 7 8 12 16 19 21 22 24 25 31 33

• •

1983 l SAMMANDRAG

Under v~ren 1983 bildades Ericsson Radio Systems ETT NYTT FÖRETAG som ett helägt dotterbolag i Ericssonkoncernen med

verksamhet inom tv~ av dess affärsomr~den, För- svarsprodukter och Radiokommunikation.

Resultatet efter finansiella poster blev 96 Mkr. RESULTAT Orderingången uppgick under året till 3 220 Mkr ORDERINGÅNG

och orderstocken var 5 743 Mkr vid årets slut. På den militära sidan dominerar JAS 39 Gripen.

Inom biltelefonin blev årets stora glädjeäm- GENOMBROTT l USA ne genombrottet i USA. Beställningar på

lokala nät erhölls fr~n Chicago, Buffalo och Detroit. det senare i början av 1984.

Första exportordern för den ma rina EXPORT- spaningsradarn Giraffe gick till Kanada. FRAMGÅNGAR

Magnetic. som har basstationer för FÖRVÄRV mobiltelefonnät som dominerande

produkt. övertogs under våren 1983.

Företagets försäljning nådde 73 Mkr

1983 och antalet anställda är 100.

EN NY EPOK INLEDS

1983 blev inledn ingen t ill en ny epok för vå rt företag. Då bilda- des Ericsson Radio Systems . ett helägt dotterbolag i Eri csson koncernen med verksamhet inom t vå av des s affärsområden . Försvars produkter och Radiokommunikation. Båda verksamhetsgrenarna är ungefär lika stora om vi ser till faktureringen . Samarbetet inom och mellan de oli ka områdena ökar slagkraften och stärker konkurrensförm å gan samt id igt som vi kan tillvarata synergieffekter i såväl produktion s om produ k tut - veckling.

1983 präglades i mångt och mycket av arbetet att f inna lämpli- ga organisationsformer och lösa sammansmältnings problem . Vi har bil - dat sju självständiga divisioner. Fyra finns inom f örsv arsel ektronik och mikrovå gskommunika tion och de tre å ters tående inom mobil kommuni- kation . Divisionscheferna rapporterar till de båda p roduktområdes- ansvariga. Vi har också f örs tärkt de centrala staberna inom områden som planering, redovisning o ch ko ntroll.

Arbetet med den nya organisa tionen innebar också att 1983 blev ett konsolideringså r. ett år när vi inte expanderade lika kraftigt som de båda föregående. Detta bedömer jag som positivt. Vi t ar en paus f ör att kontrollera att vi är på rätt väg.

Eftersom Ericsson R adio är ett helt nytt föret a g är det svårt att göra meningsfulla jämförelser med föregående år. Vå r försäljni ng fö r 1983 uppgick till2 654 Mkr, vilket är 22 procent mer än den sam manlagda försäljningen för motsvarande enheter 1982. Resultatet efter finansiella poster nådde 96 Mkr. Utvecklingen är positiv, men res ultat et och därmed lönsamheten är fortfarande otillräcklig. Med tanke på vår omf attande produktutveckling och satsningar på nya geografiska marknader bör vå rt resultat ligga dubbelt så högt.

In om mobil kommunikation var årets stora gl ädje- CENOMBROTT ämne genombrottet i USA på mobiltelefoni. Vi h ar t illsam- 1 USA

mans med moderbolaget och Ericsson lnc fått uppdraget att bygga lokala mobiltelefonnät i Buffalo. Chicago och

Detroit. De tas i drift under 1984.

När det gäller den framtida mobilte le fo - nin i USA är landet uppdelat i många regioner. I dag har företag beviljats tillstånd att bygga upp nät i

sju av dessa . Tre har således best ämt sig f ör vårt system. Vårt största bekymmer är f ör närvara n- de att det tar lång tid för de federala myndighe- terna att behandla ansökningarna. Det fin ns där- för en viss risk att våra kon kurrenter hinner knap- pa in på vårt försprång innan den verkliga ut- byggnaden tar fart.

U S A är den strategiskt viktigaste markna- den för oss med 40-50 procent av den potentiella världsmarknaden för biltelefoni. Vi är idag världsledan - de inom detta område och det är vårt mål att bibehå lla denna position . Jag anser att det är rea listiskt. F ör att komplettera både kunnande och produktprogram över-

tog vi under 1983 det svenska företaget Mag netic. s om utvecklar och t illverkar basstationer f ör mobi l-

telefonnät. Vi har tidiga re samarbetat, bland annat vid uppbyggna-

den av det nordiska mo bilte- lefonnätet Erfarenheterna

var så positiva för båda par - ter att ett samgående kän -

des nat urligt.

Utvecklingen på 'den militära sidan präglas i viss mån av de krympande försvarsanslagen i Sverige och en stagnerad exportmarknad.

Sverige är vår största enskilda marknad. De flesta av våra produkter ut- vecklas för och i samarbete med det svenska försvaret. Ord erstocken är tillfredsställande, mycket beroende på det betydande utvecklingsarb ete, som föregår serietillverkningen av JAS 39 Gripen.

Att utveckla nya produkter är mycket kostsamt och det krä vs volymer för att motivera nya projekt. Vi är ännu i början av vår internati o- nella expansion. Det finns en stor potential för våra produkter, men det tar lång tid från det vi inleder bearbetningen av en kund till dess det blir aktuellt med leveranser.

Vår marina spaningsradar. Sjö-Giraffe, fick sitt internatio nella genombrott under året med order från Kanada. strax före årsskiftet fi ck vi också en viktig beställning på två nya avancerade radarsyst em fö r mö r- kerversionen av Robot 70 till det svenska försvaret. Inom mi krovågsom- rådet har vi haft stora framgångar med Miniii nk.

1983 blev ett bra år för verksamheten inom förs varsele ktronik och mikrovågskommunikation. Leveranserna av stora beställningar gick enligt planerna.

Inför 1984 väntas en fortsatt god tillväxt i såväl förs äljni ng som resultat. satsningarna på ökad export kommer att bidraga till en förb ä tt- ring av resultatet i det längre perspektivet.

Ericsson Radio har ett unikt kunnande i kombi nationen radio- teknik och teleteknik. För att behålla och helst öka vårt försprå ng inom de mest expansiva produktområdena är vi beroende av att kunna rekry- tera bra medarbetare. både tekniker och marknadsförare . Vi ka n emeller- tid inte passivt sitta ner och vänta på att de skall komma till oss. Vi måst e upplevas som attraktiva arbetsgivare, som kan erbjuda intressanta och stimulerande arbetsuppgifter. Ett närmare samarbete mellan universit et, högskolor och industri anser jag därför vara mycket angeläget. Ericsson Radio var det första företaget på plats i forskarbyn i Lund 1983, d är vi nu har ett 30-tal tekniker i färd med att utveckla en bärbar telefon. Min bedömning är att vi kommer att ha flera hundra medarbet are där om några år.

Kista utanför Stockholm, där vårt huvudkontor är beläget, kal- las ofta för Sveriges Silicon Valley. Det vore mycket värdefullt om delar a v Tekniska Högskolan kunde lokaliseras dit. studenterna skulle då kunna varva den teoretiska utbildningen med praktiskt arbete ute på de företag i högteknologiska branscher som är rikt representerade dä r. Lå ngt f ra m- skridna planer på en sådan utflyttning finns redan. En liknande utveckling sker vid Chalmers i Göteborg.

Den snabba expansionen och våra många nya medarbetare be- tyder att organisation och arbetsformer ständigt är under omprövning och så måste vara. Vi håller på att skapa en ny anda i föret aget där alla skall sträva mot gemensamma mål och där alla skall tillåtas utveckla den egna yrkesrollen och de egna arbetsuppgifterna. En ny före tagsanda byggd på respekt och förtroende för varandra växer fram. Den ha r vi sammanfattat i fem F: Förstklassighet, Frihet. Friskhet. Företagssamhet och Framsynthet.

Det tar tid att genomföra den här typen av förändringar, men vi bedömer dem mycket betydelsefulla för att företaget skall kunna bibe- hålla sin framstående position på en mycket konkurrensut satt världs- marknad.

Som jag sade inledningsvis: 1983 inledde vi en ny epok. Både resultat och fakturering för 1984 kommer att visa att den positiva utveck- lingen fortsätter och att vi är på väg att förverkliga våra långsiktiga mål.

ÅKE LUNDQVIST

Verkställande direktör

3

STRATEGISKA FRAMGÅNGAR INOM RADAR- OCH MIKROVÅGS- KOMMUNIKATION

FORTSATT POSITIV RESULTAT-

UTVECKLING

ÖKAD SATSNING PÅ HÖGTEKNOLOGI

EN NY

FÖRETAGSANDA

..

STYRELSE, REVISORER OCH FÖRETAGSLEDNING

ORDINARIE Nils Hörjel _ Ordförande

STYRELSE· Björn Svedberg _ _ _ _ __ _ _ __ _ _ Vice ordförande LEDAMÖTER Sven Fagerlind

Sir Robert Telford Thure-Gabriel Gyllenkrok

Bo Bergström _ _ _ _ _ __ _ _ __ Arb etstagarledamot

Andras Hajdu-Rafis Arbetstagarledamot

Åke Lundqvist Verkställande direktör

SUPPLEANTER Fritz Staffas Lars Edmark

Sten Sandblom - -- - - - - - - -- Arbetstagarledamot Valter Johansson _ _ _ _ _ __ __ _ Arbetstagarledamot

REVISORER David Jones _ _ _ _ _ __ _ _ _ __ Auktoriserad revisor Price Waterhouse Jörgen Eskilson - - - - - Suppleant. Auktoriserad revisor Price Waterhouse

DIVISIONS- Lars Afzelius _ __ _ __ __ _ Försvars- och rymdelektronik

CHEFER Colin Buckingham signalsystem

Ingvar Johansson Datorsystem

Ulf J Johansson Mobiltelefon

S taffan Junel _ La ndmobil radio

Ulf Mimer Försvarskommunikation

Jan Tufvesson Flygelektronik

Lars Fahlen Personal och allmän administration

Göran Kristoffersso n Produktion

Gö ran Sjöblom Ekon omi och ADB-administration

4

LEDNINCS· Åke Lundqvist _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Ve rkställande direktö r GRUPP Ulf H Johansson Vice verkställande direktör Försvarselektronik och mikrovågskommunikation Olle Ulvenholm _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Radiokommunikation

BertilBogren Kontroll och f inans

Lennart Alfredsson Forskning och utveckling

Lennart Alfredsson

5

..

ERICSSONKONCERNEN 1983

Ericssonkoncernen arbetar inom affärsområdena. Publik tele- kommunikation, Informationssystem. Försvarsprodu kter. Radiokom- munikation, Kabel. Nätbyggnad och Komponenter och övriga verk- samheter. Publik telekommunikation, där Ericsson under en följd av år haft stora framgångar med AXE. är koncernens största verksam hets- gren. som 1983 svarade för en tredjedel av E ricssonstotala fakturering på 25.2 miljarder kronor. Ett område under stark utveckling är infor- mationssystem och kontorsautomation med närmare 30 procent av faktureringen.

Ericsson har cirka 200 dotterbolag och samarbetande bolag . Tillverkningen bedrivs i 27 länder och produ k terna säljs öve r hela vä rl- den. Den största enskilda marknaden är Sverige, med cirka 20 p rocent av faktureringen 1983. övriga Europa svarade för 34 procent och USA.

som expanderar m ycket snabbt. hade tillsammans med K anada drygt 10 procent. Antalet anställda var 1983 70 800, varav 34 500 i S verige.

Ericssonkoncernens resu ltat före bokslutsdispositio ner och skatter ökade under 1983 med 30 procent till 1. 758 Mkr. Vinsten per aktie efter betald skatt nådde 34.46 kronor j ämfört med 25,05 kronor 1982. Utdelningen per aktie föreslås till 9,00 kronor. vilket är en höjning med 1 ,50 kronor från fjol året.

Ericsson har cirka 70 000 aktieägare. Knappt 40 procent av ak- tierna innehades av utländska placerare. främst amerikanska. Under 1983 emitterades 4 miljoner nya aktier i USA, varvid bolagets egna kapital ökade med 1,8 miljarder kronor.

Inför 1984 väntas en fortsatt positiv tillvä xt i såväl faktu rering som resultat.

6

ErtcSSOOI<oncemens verksamhet ar organtserad 1 åtta affarsområden Radlok.ommuntkabon och Forsvarsprodukter blidar Enesson RadiO Systems

ERICSSON RADIO SYSTEMS OROANISATION

Ekonomi och adrrunrstriltlon, ControHmg (JCh

ftnans.

Personal och lnformatton.

Produktion, Tekmk FQU ·

7

- ..

MOBIL KOMMUNIKATION

Mobil kommunikation omfatta r mobilt elefoni, landmobil ra - dio och personsökare. Under året organisera des verk samheten i tre självständiga divisioner, var och en med ansvar för utveckling , mark- nadsföring och produktförsörjning. Den totala faktureringen uppgick till1 145 Mkr 1983, en ökning med 52 procentjämfört med fjol å ret.

MOBILTELEFON Den snabbaste tillväxten sker nu inom mobiltelefonin . Under året noterades en betydande försäljningsökning och en hög orderin- gång.

Programmet omfattar mobila enheter ( te rminaler som monteras i bilarnal, basstationer och telefonväxlar. Här har Eric sson Radio ett mycket intimt samarbete med andra enheter inom Ericsson- koncernen både avseende utveckling och marknadsföring , då Erics- sonsAX E -växlar används i mobiltel efonnäten .

Ericsson Radio har hittills i första hand koncentrerat sig på produkter som krävs för själva uppbyggnaden av näten. H it hör bassta- tioner och växlar. l den verk samheten kommer det under 1983 förvärva- de Magnetic in som ett vik tigt komplement. Företaget hade en förs älj- ning på 73 Mkr och cirka 1 00 anställda ( 1983l. Förvärvet var strategis kt värdefullt då det stärker kompetensen inför den fortsatta internationella expansionen. Magnetic har haft stora framgångar beträffande det nor- diska mobiltelefonnätet (NMTl. Som komplement till tidiga re leveranser har Magnetic erhållit beställningar för ytterligare 150 Mkr sedan våren 1983. Orderna gäller i huvudsak basstationer. '

Ericsson Radio har hittills kontrakterats för uppbyggnad av biltelefonnäten i 13 länder, inklusive Norden, Spanien , Nederländerna, Stor- britannien, Saudiarabi en och Oman. Under 1983 kom det verkliga genombrottet i USA, frukten av en flerårig satsning på produktutveckling och marknadsföring.

l USA kommer nu ett stort antallo- kala och regionala nät att byggas upp.

Dessa finansieras antingen av oberoende

telefonbolag, typ Bell, även kallade Wire Line

Common carriers (WCCl eller av lokala företag och konsortier, som går under den gemensamma beteckningen Radio Common Carriers (RCCl.

För att stimulera till konkurrens kommer det alltid att finnas två nät inom varje område. Ericsson Radio marknadsför system CMS 8800. A v s ju RCC- företag som hittills kontrakterat leverantör av utrustning har tre valt Ericsson Radio. De avser Chicago, Buffalo och Detroit till ett sammanlagt ordervärde överstigande 200 Mkr. Leveranserna på b örjas våren 1984.

Ericsson har dessutom erövrat det hittills största mobiltelefonkont raktet i världen. Det gäller Storbritannien och vanns i hård konkurrens med de amerikanska företagen AT& T och Motorola. Beställare är det med British Telecom konkurrerande Racai-Millicom och ordern är värd drygt 300

Mkr.

Mindre, liknande system har beställts av Tunisien och Irland. En annan intressant order avser ett nationellt nät till M alaysia. S ys temet används inte bara som mobiltelefonnät utan kombineras med det fasta telefonnätet för att ge avlägsna delar av landet vanlig tele fon s ervice.

Ericsson leder den tekniska utvecklingen inom biltelefonin i världen. tre olika system tillämpas idag. Ericsson Radio marknadsför samtliga dessa. De tre huvudkonkurrenterna är Motorola, AT&T och Northern Telecom i samarbete med General Electric.

Marknaden för den andra stora produkten in om biltelef onin, terminalen eller själva telefonen, har attraherat många t illverk are. Termi- nalen är en massprodukt, som kräver tillverkning i långa serier. Bara i de nordiska länderna finns 10-12 märken representerade. l må nga länder kommer det att finnas en naturlig koppling mellan upphandling av å ena sidan basstationer och växlar och å andra sidan terminaler. Ericsson R a- dio kommer att aktivera sin utveckling och marknadsföring även inom

detta område. Den bärbara telefonen har my cket gemens amt i fråga om teknik med både personsökare och mobilradio. Under 1983 flyttade Ericsson Radio söm första företag in i fors k arbyn Ideon i Lund med ett 30-tal tekniker och k onst ru k törer. Deras

arbete koncentreras på att utveckla en bärbar telefon.

l produktprogrammet ingår mobila sta- tioner, som antingen är bärbara eller monterade i

fordon, manöverutrustning, kontrollapparatur samt basstationer, relästationer och länksta-

tioner. ·

Ericsson Radio har en stark ställning i de nordiska länderna med en andel på över 60 procent i Sverige. Det delägda företaget L ehm-

kuhl Radio Systerner är störst i Norge. l Dan- mark och Finland har Ericsson Radio stärkt sin

position de senaste två åren efter att tidiga re haft en blygsam andel. 1 övriga Västeuropa är marknadsandelarna mindre. Under den senaste femårsperioden har Mellanöstern och Fjärran östern fått ökad betydelse.

Marknaden för mobilradio i de länder där Ericsson Radio är verksamt har den senaste tioårsperioden visat en stabil tillväxt. sedan ett par år tillbaka märks dock en klar stagnation i efterfrågan

i de industrialiserade länderna.

Denna är med stor sannolikhet konjunkturbet ingad då en betydan- de andel av produkterna avsätts in- om den industriella sektorn . En klar förskjutning noteras också från Mel- lanöstern till Fjärran östern, där de mest expansiva marknaderna finns för närvarande.

De största konkurrenterna är amerikanska Motorola och General Electric, vilka även har verksamhet i Eu- ropa samt holländska Philipskoncernen.

Därutöver finns ett antal japanska leve- rantörer, som i första hand marknadsför enklare utrustningar, vilka endast ma rgi- nellt konkurrerar med Ericsson Radios sor- timent. l Europa arbetar många nationella till- verkare i olika storlek. Med den ansträngda situationen på marknaden ökar överetableringen, vilket i sin tur pressar priser- na. På sikt sker sannolikt en viss utslagning och samgåenden i större konstellationer. De mindre tillverkarna kommer i längden inte att ha resurser för att klara en framgångsrik produktutveckling.

Ericsson Radio kommer att koncentrera sig på de tekniskt mest avancerade systemen där företaget har en stark ställning på marknaden . Sådana exempel är datoriserade kommunikationssystem för taxi, polisväsende, brandförsvar, åkerier etc. 1983 togs det nya taxisystemet TBO i kommersiell drift i ett f lertal storstäder i Sverige.

Systemet har även exporterats till Norge och vidareutvecklas för nya användningsområden.

Ericsson Radio kommer också att utnyttja sitt unika kunnande inom teleteknik och radioteknik för att utveckla integrerade system mellan mobilradio och mobiltelefoni. Tekniken öppnar intressanta möj- ligheter när det gäller att bygga ut servicen till abonnenterna. l förläng- ningen finns koppling till ordbehandlingsapparater, telefax. telex, etc.

Inom dessa områden har Ericsson Radio ett nära samarbete med övri- ga enheter inom Ericssonkoncernen och med det svenska televerket.

10

LANDMOBIL

RADIO

Mot] l radiO

Faktureringen låg kvar på fjolårets nivå. Orderin- gången tyder på en fortsatt positiv utveckling för den när- maste framtiden. En konjunkturuppgång kommer att leda till att ersättningsmarknaden aktiveras. Nya högkvalitativa produkter med väsentligt utökade systemfunktioner kom- mer att påskynda ett utbyte hos många användare.

¹

det längre perspektivet kommer efterfrågan fortfarande att vara stabil, men med låg volymtillväxt på de traditionella pro- dukterna.

Ett enkelt och billigt sätt att på t rådlös väg nå per- PERSONsöKARE soner är att använda personsökare. Ericsson Radio är Euro-

pas största tillverkare med ett komplett program från enkla system med liten räckvidd till regionala syst em som kan inte- greras i telenäten. Andelen av den europei ska marknaden på denna typ av produkter är cirka 40 procent. Kunderna åter- finns inom sjukvården, hotell, industrier, bevakningsf ö retag etc. Även beträffande personsökarna utnyttjas Ericsson- koncernens försäljningsorganisation, eftersom produ kterna ofta är naturliga komplement tilllokala växlar och snabbtele- foner.

Efterfrågan är inte särskilt konjunkturkänslig. Marknaden be- finner sig i ett uppbyggnadsskede och visar inga mättnadstendenser.

Apparaterna får ett allt bredare användningsområde, vilket ökar po- tentialen. En fortsatt volymtillväxt på 1G-15 procent i Europa under återstoden av 1980-talet är därför rimlig. Liksom inom mobilradio och mobiltelefoni inriktar sig Ericsson Radio i huvudsak på de mest sofisti- kerade utrustningarna. På de enklaste volymprodukterna kommer konkurrensen från länder i Svdostasien och även Japan att bli hård.

Under 1983 organiserades personsökarverksamheten i en egen division. De båda distributionskanalerna Ericsson och NIRA bibe- hölls emellertid, då de vidgar kontaktytan mot marknaden. Organisa- tionsförändringen möjliggjorde en sam-

ordning av utvecklingsresurserna samt en koncentration av produktionen till fab- riken i Nederländerna. Härige-

nom kan tillverkningen ske i långa serier, vilket möjliggör betydande investeringar i nya produktionsresurser och mo- dern maskinpark.

Utvecklingen går nu mot landsomfattande person- sökarnät l Sverige öppnar tele- verkets personsökarverksam- het nya intressanta perspektiv.

Under 1983 beställde telever- ket utveckling av ett så kallat minicallsystem från Ericsson Radio Systems. Ordern är värd 10 Mkr. Systemet baseras på Pocsag-koden, en standard som medger export över hela världen utan krav på lokal an- passning.

Per;.onsökare

11

!:

FÖRSVARSELEKTRONIK OCH

_o

MIKROVAGSKOMMUNIKATION

Försäljningen av försvarselektronik och mikrovågskommuni- kation uppgick 1983 till1 415 Mkr, en ökning med 10 procentjämfört med den sammanlagda försäljningen för motsva rande enheter 1982.

Under 1983 organiserades verksamheten i fyra divisioner, vars chefer rapporterar direkt till den produktområdesansvarige. Divisionerna ar- betar inom områdena Försvarskommunikation, Datorsystem, Fl yg- elektronik samt Försvars- och rymdelektronik.

EN INTERNATIONELL Totalt sett växer världsmarknaden för försvarsmaterieL sär- MARKNAD skilt för de mera avancerade systemen med stort elektronikinnehålL

Detta öppnar intressanta möjligheter för Ericsson Radio.

Sverige är företagets viktigaste marknad. Det svenska försva- ret brottas emellertid med sjunkande anslag och allmänna besparings- program. En ökad medvetenhet om behovet av ett effektivt försvar har dock växt fram i Sverige. Detta tenderar nu att höja den politiska viljan att åtminstone söka bibehålla nivån på försvarsanslagen. E ricsson Radio har ett mycket kvalificerat kunnande bland annat inom flygelekt- roniken. Detta kommer till uttryck i JAS-projektet, där f ö retaget är den största elektronikleverantören.

Inom det avancerade flygradarområdet är Ericsson Radio le- dande i Västeuropa. En export av de aktuella produ kterna i större skala är emellertid svår att uppnå.Dels är systemen ofta skrädda rsydda till en viss flygplanstyp, dels värnar de flesta nationer hårt om sin egen flyg- elektronikindustri. Ericsson Radio försöker dä rför att exportera delsys- tem och apparater, för att därigenom kunna etablera sig som en in- tressant underleverantör till andra tillverkare.

Det svenska försvaret utgör inte en tillräckligt stor best ällare för att kunna bära kostnaderna för utveckling av nya produkter. För att komma upp i tillräckliga volymer är det nödvändigt med en breddning av marknadsföringen till andra länder. Detta gynnar också Sverige, ef - tersom produkterna då kan tillverkas i längre serier och därigenom blir billigare. En hel del teknik, militära produkter och utrustning kan också användas eller anpassas till civila ändamål. Ett exempel är Minilin ken, som blivit en exportsucce under 1983.

1983 härrörde 44 procent av försäljningen av försvarspro- dukter från andra länder än Sverige. Ericsson Radio är fortfarande ungt som exportföretag och det finns betydande potential i många länder.

De mest intressanta marknaderna är alliansfria industriländer och de länder i tredje världen som inte är knutna till någon av de båda f ör- svarspakterna i öst och väst.

Det tar åtskillig tid att bygga upp

de förtroendefulla kundrelationer, som

möjliggör en anpassning·

av produkterna till nationella önskemål. Även de utländska kunderna är mycket noggranna i valet av leverantör och beslutsprocessen är ofta lång och tidsödande. För att kunna hålla en kvalifice- rad stab av forskare och tekniker krävs ett stän- digt flöde av nya projekt som kan marknadsföras i större skala. Ericsson Radio intensifierar nu ex- portansträngningarna. Marknadsorganisationen byggs ut och ges ökade resurser. Härvidlag finns mycken erfarenhet och kunskap att hämta från moderbolagets marknadsorganisation . Att ha referens-

objekt på den svenska marknaden är viktigt i den internationella mark- nadsföringen. slutligen ger avancerade, teknologidrivande projekt typ JAS, värdefull draghjälp.

Divisionen utvecklar och tillverkar växlar, radiolänkar, krypte- FÖRSVARS-

ringsutrustning, truppradio samt andra system för trådlös kommuni- KOMMUNIKATION kation. Många av produkterna har sitt ursprung i den civila tillverkning-

en inom Ericssonkoncernen. Hit hör telefonväxeln, AXT, den militära tillämpningen av Ericssonskända AXE-system .

Cirka 85 procent av tillverkningen säUs på export. Under 1983 var orderingången betydligt högre än utleveranserna. För det svenska försvaret utvecklas för närvarande Truppradio 8000. Prototyp skall vara klar 1984 och därefter väntas omfattande tillverkning för återstoden av 1980- ta le t.

Ericsson Radio har ett internationellt sett mycket högt kun-

nande inom detta område, som bygger på teleteknik och radiokom-

munikation. Konkurrensen kommer i första hand från andra företag

med betydande civil tillverkning typ siemens i Västtyskland och Marco-

ni, Racal och Plessey i Storbritannien. De utländska beställningarna

kombineras ofta med lokal sammansättning eller tillverkning av kom-

ponenter.

'

l

:r ,i

i:

i l

~ ·

l l

_l

~ l

•:

i l

i l l

,.

' f 'l

r

~~ ~

=~ ~

DATORSYSTEM Divisionen har specialiserat sig på

system för insamling, bearbetning och presenta- tion av data som skallligga till grund för beslut i olika situationer. Hit hör stridsledningssystem i luften, till sjöss och på land. Dessa har också civila användnings- områden. l Sverige övervakas all civil flygtrafik med hjälp av utrustning från Ericsson Radio. Även här finns en betydande potential på exportmarknaderna. Simula- torsystem för flygtrafikledarträning är en lovande pro- duktlinje. Här har Ericsson Radio fått en första beställ- ning från Folkrepubliken Kina för civila ändamål. Ordern har stor prestigemåssig betydelse och öppnar samtidigt dörren till en mycket bred marknad.

FivlltrafikledningSS'i'tem

En annan framgångsrik produkt är AOM, ett system för datoriserad drift och underhåll av telenät.

Den utvecklades ursprungligen för AXE och efterfrå- gan ökar i takt med försäUningen av dessa växlar.

Utrustningen kan även anpassas till andra typer av växlar. Under 1983 tecknades ett antal order ut- omlands, däribland en stor beställning från USA.

Några konkurrerande kompletta system finns ej på marknaden, varför möjligheterna till fortsatt framgång bedöms vara mycket goda.

Ett annat nytt verksamhetsområde är väderinformationssystem. Tillsammans med SMHI utvecklar Ericsson Radio system som skall kunna ge betyd- ligt tillförlitligare väderprognoser än de som är möjliga att åstadkorr.

ma idag. Det är framför allt närprog- noserna från lokala väderstationer som kan förbättras.

FLYGELEKTRONIK l produktprogrammet ingår flygburen radar. presentationssystem, robotelektronik och motmedel. Det största projektet är för närvarande ut- vecklingen av flygelektroniken i JAS 39 Gripen, som kommer att hålla cirka 200 utvecklingsingenjörer och tekniker sys- selsatta de närmaste åren.

14

o

Flygburen (ad ar

Inom JAs-projektet utvecklas ett högt tekniskt kunnande, som kan komma till nytta även för civila produkter, inte bara i Ericssonkoncernen, utan också i övrig svensk industri.

Flygelektroniken ha r lägst expor- tandel av samtliga divisioner. Orderingången var under 1983 begränsad främst beroende på försvarets ekonomiska problem. Det tekn ikområde som flygelektroniken representerar är väsentligt för försva- ret och prognoserna för 1984 är relativt goda.

Divisionen utvecklar och marknadsför dels radar- och optro- FÖRSVARS- OCH niksystem för försvarstillämpningar och dels radar- och kommunika- RYMDELEKTRONIK tianssystem för civila tillämpningar.

Gemensam nämnare är avancerade system baserade på mik- rovågsteknik och optronik. Teknisk växelverkan mellan civila och militä- ra produkter utgör en hörnsten i divisionens affärside.

U n der 1983 ökade orderingången kraftigt och blev ungefär dubbelt så stor som försäljningen. Huvuddelen av beställningarna av- ser nykonstruerade mikrovågssystem och optroniksystem för spaning och kommunikation. På det sättet blev 1983 en startpunkt för en expansiv period. Bland glädjeämnena kan nämnas:

Giraffesystemet fick ett mycket betydelsefullt genombrott på den norda- merikanska kontinenten i konkurrens med hela värl- dens radarindustrier. Gi- raffe är mycket flexibel och lätt att anpassa till olika förhållanden för spaning tilllands och till sjöss. Tekniskt och ekono- miskt är den överlägsen

de flesta andra produkter i sin nisch på världsmarknaden.

En ny generation "all solid state phased array radar" introducerades i Sverige.

På den civila sidan fördubblades fö r- säljningen av Minilink. Ericon dominerade världs-

marknaden för marina radarfyrar genom teknisk och prismässig överlägsenhet och Tele-X-projektet klarnade genom Norges och Finlands deltagande. Samtliga civila produkter har

·en mycket stark konkurrensposition i expansiva marknad s seg ment.

På optronikområdet har framgångar nåtts på den etablerade delen av avståndsmät-

ning med laser. Infraröd-baserade bildsystem har under året etablerats på den svenska mark- naden. Potentialen är stor både för civila och militära spanings- och analyssystem.

15

TILLVERKNING OCH UTVECKLING

Ericsson Radio har cirka 6 900 anställda, varav 6 100 i Sverige.

Av den svenska personalen är 2 047 kollektivanställda och arbetar vid företagets fem fabriker i landet. Dessutom finns en fabrik i Finland och en i Nederländerna med totalt 585 anställda.

Under 1983 organiserades Ericsson Radios tillverkningsresurser i Sverige i en enhet under gemensam ledning med samordningsans var även för de utländska fabrikerna. Samtidigt påbörjades en strukture- ring av tillverkningen så att varje fabrik blir en resultatenhet. Fabriks- chefen får ansvar för ekonomi, materialadministration. personalfrågor etc samt sköter förhandlingarna med divisionerna.

Avsikten är att inom varje större fabrik skapa produktverkstä- der. som specialiserar sig på leveranser till de oli ka produktlinjerna. På så sätt knyts kund och leverantör närmare varandra. Detta leder till kortare leveranstider. ökad produktivitet, lägre kapitalbindning, förenk- lad administration och bättre prognoser.

Parallellt skapas flödesgrupper, som ansva rar för alla moment i tillverkningen av en produkt. Detta ger ökad motivation, höjer kv alite- ten i arbetet och minskar risken för feL Detta är oerhört vi ktigt i en industri, vars produkter har ett högt teknikinnehåll och som lever på kvalitet. driftsäkerhet och snabb service.

Produktiviteten i fabrikerna kan fortfarande f örbättras. men arbetstakten kan knappast ökas ytterligare. Därför gö rs betydande in-

satser för att höja automatiseringsgraden. Monotona arbet smoment robotiseras, vilket ökar flexibiliteten och ger en jämna re kvalitet. Nya maskiner med korta ställtider förenklar planeringen och f ö rbättrar flö- det i fabrikerna.

l Kista tillverkas delar av det militära programmet. Hit hör ra- diolänkar och flygburen elektronik samt motmedel och krypteringsut- rustning. Serierna är relativt korta och tillverkningen mycket komplice- rad, vilket ställer stora krav på yrkesskicklighet hos personalen.

l Kurnia tillverkas de mobila enheterna i mobilradio- och mo- biltelefonsystemen. Produktionen sker i huvudsak i långa serier av

standardprodukter. örebrofabriken, som är en satellit till Kumla , gjorde under året de sista leveranserna till l rak på ett landsomfat-

tande mobilradiosystem. Viss tillverkning a v t illbehör och inst al- lationsmaterial förs nu över från Örebro t ill Kumla.

1

Mölndal finns en stor anläggning, som huvudsakli- gen sysslar med militär tillverkning. Hit hör avancerad radar- utrustning för flyg och markspaning. Andelen elektronik i

produkterna är mycket hög och tillverkningen sker under sträng kontroll och renlighet. Från Mölndal kommer även de avancerade rymdprodukterna och här kommer den framtida tillverkningen av Tele-x att ske.

1

Borås finns ytterligare en fabrik för tillve rkning av militära produkter. Det civila inslaget ökar emelle rtid.

De viktigaste produkterna är mikro vågslä nkarna. Mini- link, vars volymer kraftigt ökade under 1983. Enheten

utför också installationsarbeten för den svenska armen.

Boråsfabriken har en betydande lego- tillverkning, vilket utgör en bra buffe rt

för att balansera s ysselsättningen.

Fabriken i Gävle tillverkar basstationer för mobilradio och mobiltelefon. En stor produ kt, som fick sitt genombrott 1983, är bild-

skärmen SRA-11. Den kommer i fortsättningen att marknadsföras

.~

-

fJ ' ' ; ' / ..._._

e

av systerföretaget Ericsson Information Systems, men tillverkningen ligger tills vidare kvar i Gävle.

Den finländska fabriken är belägen i Esbo utanför Helsingfors . Den ansvarar för en bärbar radio utvecklad för den finska marknaden samt för komponenter till mobilradiosystemen.

Till Emmen i Nederländerna kommer successivt all tillverkning av personsökare att koncentreras. Fabriken är en av de största i sitt slag i Europa, anpassad för tillverkning av den nya generationen per- sonsökare, som Ericsson Radio nu håller på att lansera.

Utveckling av nya prÖdukter och anpassning av existerande till FORSKNING nationella krav eller ändrade behov på marknaden sker inom ramen fö r OCH UTVECKLING respektive divisions verksamhet. Det innebär att all produ ktutveckling

inom Ericsson Radio i realiteten är decentraliserad.

Vid sidan av divisionerna bedriver företaget viss forskning och utveckling i en till' ledningen centralt knuten stab. Den utgö r ett kom- plement till divisionernas resurser och kan vid behov förstä rka dessa . Den sysslar också med långsiktiga gemensamma projekt till dess de är klara att föras över till någon av produktdivisionerna för lansering på marknaden.

Verksamheten inom Ericsson Radio kräver ett ständigt tillf löde av nya produk . ter och - rsystem för att konkurrenskraften skall kunna

t

J: ·1 bibehållas och stärkas. Cirka 10 ^{procent av}

. ; ' , : faktureringen per år läggs ner på f orskning

J ·- :; och utveckliPlg. Företagets nuva rande vinst- nivå och behovet av förbättrade resultat

skärper kraven på en effe :: tiv : p: ro : d ~ u ; kt ~ u ; tv ~ e ; c ~ kf - if:;~~(i:;:~~~~

ling. En viktig uppgift

~,

för den centrala enhe- • T

ten blir därför att bidra

till att skapa rationella

enheter på divisionerna

utan att därför äventyra

deras självständighet Det

kan ske genom medver-

kan i rekrytering av tekni-

ker och konstruktörer,

hjälp vid uppbyggnad av

pilotanläggningar

oc~1

pro-

duktionslinjer, tillhandahål-

lande av kvalificerad test-

och kontrollapparatur etc.

··

1'-

1

}ob gains

~~return·

i

^J

toD 19vels,.

! •

, e're rising evel of last.

..

.

~1ry•s retaD

:1

December

'!

ⁱ

tbat prevt- , ! · e ^two

^poiJlU

i

^{! four}

potnts

:f. levet. the et.

~

[

.

: .

s . ^~ .

... .._: . . t• .

·1

:"'

ton

. 90/0

-inance

Expansion

Is Slowing,

Survey Says

l '11it•·d l'rtM fatr•mal><>ttCII

ORADELL, N.J.- The- eronorny C'Ontlnued its t>:xpan.-.ion In the

flrst

quarter

öf

1984. altbougb somewnat

slower than before. the n.nUon's

purchau.ing managers

said in

a sur-

vey

issued

Sunday.

Tbe Na&na1 Association of Pur·

chising Management

sald the re-

sults

posed some concem aboUt

ris-

tng prices, althougb all other indlcators of economic activity con- tinued to show some improvement.

Shipments slowed from increased Ot 'der backlOgs, produc- tion and ioroming orders increased, and

employm~nt

was up,

but

gains were less

tban in

the pnwtous repor t.

.. . ,

.~

· Buffalo l Mobile P

Monday, April 2, 1984

u rates one System

8y RICHACH> SCHI<CIEDEf!

,,~·s

grNter number ot

radio

fte.

Buffalo today bl!r'atlw one or the r{uencles and seven radio

tranlmit·

ft.tst

cities

in the

natiOJ• to tum On a

ting

towers wtJ1 aDOW thowiands

of

highly advanced mobile r.eilul;lr ca.lls to

be ~ac'ed.slmultaneously.

telepbone syslt-m. but

the

hrst

lt>lf.'-

Today.•s lnaugural aJao

l*'ought

phone can po!>'OO

an ag<~

old

que~>- an

announcement trom ErfcSIOJl tion: "How•s the 'a:cather''" tbat lt wU1 apouor au award

~

• That

was Mayor

<..i·iffin's fir!:l

ior

a

rollegEt student

to

ellCOUrage

question t.o tht• PI't'sidl!nt of thf> academlc

acbte.vement

In

S\vtodlc;h 1'eJocDmmuniwtions

th· t~hnvlogy.

sociation

durlng

an

intt>rMtl•lnal

()!Je UJvenholm,

vice pn!jfident

e&U placed from a mr telephone of Enccson, said tbe program, caJl..

outlide City

Hall

to a

<'<U'

telephone

ed

Estt-&m, wi1l seond one area stu- in Stock:bolm. dent

t4>

Sweden !or a WMk, where

~

, The occasion v.-as the inaugura-

~

student Will

visit

Erlcslon's fa .. .

~

· tlon of a cellular telepbone syst<>m <'ilities and the Lund University of tbat Will b& operated

in

Erle and Technology. The C()mpanf alsO WIU · ·

Niagara

countles

hy the

Buffalo provide a $500 adlolariJhlp.

TeiP.phone C.'o. • '1'bP Buffalo Telephone lDaugural Mayor Griffi:n <'alled Sweder. t>e • ld-410 wlll

brlng

a

laser light

show to ()' cause a Swedish company, Erks ..

<:tm ··. !'J~JJtown

Butt:do tODight company .

Radio Systems,

provided

l hr

~uuwr;

safd '

swltddng

equipment fo_r the

~~aio

.

~

cxhihlUon. wbich wUl

btgln

Telepbone systt>m,

Eri~on

s

fu

st at 1 P.· m , wm include aeven

laser

customer in the- United Stat.es. .

be~

transmitting a variety of de-

The Buffalo Telephone

sy~t('m ~

Md petterM mto the

sky

and

-->oiWI~:;:;a:~~bscri~

bers to makt>

tel~"

·-ont u downtown

buildtnga.

The show

anywh~,-e

tn the wUl ut'iginate

trom

tbe Rand Bulld-

... ^{~::::J · ~~here Buffalo Telepho~}

^la

. . ...

_{. ....}

. ^{.·( ~}

·.·l ?

.:..·

.. .

. , :.; ... :. t,

I l

,

l

l

I

FÖRVAL TNINCSBERÄ TIELSE

Bolaget, Ericsson Radto Systems AB. började sin verksamhet den första AFFÄRS·

januan 1983 genom en sammanslagning av den verksamhet som tidi- VERKSAMHETEN gare bedrevs inom SRA Communtcations AB och delar av Telefonaktie-

bolaget LM Encsson. Från det senare overfördes till Ericsson Radio, diVIsionen förförsva~s- och rymdelektronik och avdelningen for mtlitår telekommunikation. Overfonngen skedde till bokforda vården.

Orderingången for koncernen uppgick till 3 220 Mkr och orderbeståndet vid årets slut var 5 743 Mkr.

Faktureringen for koncernen var under året 2 654 Mkr.

Vinsten fore bokslutsdispositioner och skatter var för kon- cernen 96,6 Mkr. Denna vinstnivå är inte tillfredsställande. För att fi- nanstera planerade produktutvecklingar och marknadssatsningar kravs en betydligt högre vinstnivå för de nårmaste åren.

Inom mobiltelefonem rådet har flera mycket betvdelsefulla bestallningar erhållits

1

USA, som ger Ericssq11 en stark pos i tion nu då mobiltelefonnaten skall byggas upp 1 USA Aven på andra marknader har stora framgångar registrerats inom mobiltelefonområdet

1

Eng- land har våridens hittills största mobiltelefonorder tagits av Ericsson.

Inom landmobil radio har Ericsson Radio en stark stallning då det galler avancerade system. Denna typ av system används framför allt i form av datoriserade kommunikationssystem for taxi. polisvasen- de, brandförsvar, åkener etc. Under 1983 togs det nya avancerade taxisystemet T80

1

kommersiell dnft i de svenska storstäderna.

Inom personsökningsområdet erhölls en intressant beställ- ning från Televerket av stadstäckande personsökningssystem . Detta system som uppfyller internationell standard ger möjlighet ti ll kom- mrmde exportorder.

Aven for datoriserade drift- och underhållssystem har Erics- son noterat framgångar i USA under 1983, då Ericsson Rad1o erhöll en större order från MC J.

Spaningsradarsystemet Giraffe fick ett mycket betydelsefullt genombrott på den nordamerikanska kontinenten, då Ericsson Radio i konkurrens med hela världens radarindustri erhöll en större beställ- ning i Kanada. Från svenska armen erhölls beställning av en ny central- och lokalspaningsradar för armens Robot 70-system.

Inom flygelektronikområdet har arbetet under året domine- rats av utvecklingen av presentationsutrustning och radar för det nya svenska flygplanet Gripen Inom rafll€n for detta projekt har samarbe- te med europeisk radarindustri etablerats vilket har medfört att ex- portsltuationen for flygelektronik kraftigt förbattrats.

Under året har det tidigaredelagda dotterbolaget NIRA blivit helagt. i INVESTERINCAR samband med detta har arbetet med en långtgående integration mel-

lan Ericsson Radio och NIRA påbö~ats vad galler produktutveckling och tillverkning inom personsokarområdet

För att ytterligare stårka foretagets ställning inom mobiltele- fonområdet har det svenska företaget Magnettc förvarvats under året.

Magnetic år framför allt mriktat på utveckling och tillverkning av bas- stationer för mob1ltelefonnat.

1

efterföliande resultatraknmgar, balansräkn ingar och finan- sieringsanalyser har inga uppgifter från 1982 medtagits Den verksam- het som under 1983 bedrivits i Ericsson Radio ingick på ett integrerat satt i Telefonaktiebolaget LM Ericsson under 1982 så att rattvisande jämförelser inte kan garas mellan 1982 och 1983.

1

ovngt hänvisas till efterföUande resultatrakningar, balans·

rakningar och finansieringsanalyser för koncernen och moderbolaget jämte noter samt redogorelser fbr redovisningsprinciper vilka utgor en integrerad del av årsredovisningen.

19

: l : !

l ~.

•

. . ~

. l

Förslag till vinstdisposition hos moderbolaget Från tidigare år balanserade vinstmedel - - - - -- Arets nettovinst - - - -- - - - - · - - - - Till bolagsstammans f ö r f o g a n d e - - - -- styrelsen och verkståilande direktoren föreslår

att till reservfond avsattes - - - - att återstoden överförs i ny råkn1ng

Stockholm

¹

mars 1984 Nils Hörjel

285 892 44 874028 45 159 918

4 500000 40 659 918

Sven Fagerlind Thure-Gabriel Gyllenkrok Sir Robert Telford Bo Bergström Andras Hajdu-Rafis

Björn Svedberg Åke Lundqvtst

Verltstdlllncte d1rektor

20

(!'

RESULTATRÄKNINOAR 1983

Belopp

1

kkr Koncernen Moderbolaget

Fakturen ng 2 654 037 2 353 359

Kostnad for fakturerade varor och tjånster 1 301 778 1 121 627 1 352 259 1 231 732

OVriga rorelse1ntäkter 47 729 42 769

, 399 988 1 274 501 ForsaUnings-, tekniska och allmanna

omkostnader 1 233 262 1 132 958

Avsknvmngar enhgt plan Not1 61 042 52 841

Rorelseresultat efter avskrivntngar 105 684 88 702

' Finansiella intakte r Not2 40936 44 831

~.

Finansiella kostnader Not2 49 979 39 301

Vinst före bokslutsdispositioner och skatter 96641 94232 BOKSLUTSD!SPOSITION ER

Erhållna koncernbidrag +381 000 +381 000

Avsättning till re5erv för fordnngar

och Internvinst - 35125 - 35125

Avsättning till varulagerreserv -362 537 - 357 000 Avsattning till1nvestenngsfond - 15 31 1 - 14 350 Avsknvningar utover planenliga Not · 1 - 10 533 - '10 883

Vtnst fore skatter 54135 57 874

Skatter '14058 13 000

Resultat 1 dotterbolag under den tJd då

de ej ttllhorde koncernen + 4363

Arets nettovinst 44440 44874

21

BALANSRAKNINCAR ..

l Tillgångar Belopp i l<kr Koncernen Moderbolaget

. l r

OMSA TININGSTILLGÅNGAR

' l

Kassa och banktillgodohavanden Not3 207 310 189 828

Kundford n ng ar Not4 779 629 697 231

Varulager [efter avdrag av förskott

från kunder med 318 OOOl 521 954 414 615

1:

övnga omsåttntngstillgångar Nots 570 671 564 249

; , summa omsattningstJIIgångar 2 079 564 1865 923

-~ Sparrkonton hos Riksbanken Not6 619

ANLAGGNINGSTILLGÅNGAR

. ;l

Långfristiga tillgångar

!

~~-

Kundfordnngar 93 93

i' -:!.

Aktier och andelar Not7

l _:il '

Dotterbolag 68876

i'

~

. ^{övriga 1 623 1597}

.:,•

ÖVriga långfristiga tillgängar Nots 8002 4202

;·:...

\ _,,

10518 74 768

~

~

~ Maskmer. inventarier och fastigheter Not9

,~-

~

Anskaffningsvarde

il Ackumulerade avskrivningar enligt plan ⁵⁶⁹⁰¹³ 278127 ^{462 388} 235195

•· '

~~

290886 227193

j i

t

I f summa anläggningstillgångar 301 404 301 961

·• ·r

i :j

Summa tillgångar 2 381 587 2167 884

~ ;

' lt

. l

•

22

skulder och eget kapital Belopp i kkr Koncernen Moderbolaget KORTFRISTIGA SKULDER

Leverantörskulder Not10 291693 260 33• 1

Förskott från kunder Not11 659 210 631 890

skatteskulder 12 008 11 000

övriga kortfristiga skulder Not12 375 473 314 383

summa kortfnstiga skulder 1 338 384 1 217 604

LÅNGFRISTIGA SKULDER

Avsatt till pensioner- PRI-pensioner 244 820 243 826

Avsatt till pensioner- övriga 13042 819

övriga långfristiga skulder 141 495 65086

Summa långfristiga skulder 399 357 309 731

OIVERSE RESERVER

Reserv för fordringar och internvinst 35 525 35 525

Lagerreserv 444037 438 500

Investeringsfond Not13 15 311 14 350

Ackumulerade avskrivningar

utöver planenliga 55297 55 652

summa dtverse reserver 550170 544027

EGET KAPITAL Not14

Bundet eget kapital

Aktiekapital 50000 50000

Bundna reserver 1362 1362

ACkumulerade omrakningsdifferenser

~2

412

48950 51 362 Fritt eget kapital

Balanserad vinst 286 286

Arets nettovinst 44440 44874

44726 45160

summa eget kapital 93 676 96 522

summa skulder och eget kapital 2 381 587 2167 884

Stallda panter Not15 23 306 15806

Ansvarsförbindelser Nat16 61 922 61 854

23

FINANSIERINOSANAL VSER 1983

Belopp i kkr Koncernen Moderbolaget

LIKVIDA MEDEL DEN 1 JANUARI o o

FRÅN RORELSEN TILLFORDA MEDEL

Arets nettovinst 44440 44874

Avskrivningar enligt plan 61 042 52 841

Bokslutsdispositioner och koncernbidrag 42506 36 358 147 988 134 073

' l OMRÄKNINGSDIFFERENSER, SOM EJ FÖRTS ÖVER

RESULTATRÅKNINGEN -2 412

FÖRÄNDRINGAR l RÖRELSEKAPITALET

Kundfordringar -779629 -697 231

i Varulager -521 954 -414 615

l' övnga omsattningstillgångar -570671 -564 249

!o

Kortfristiga skulder 1 338 384 1 217 604

l i _{-533 870 -458491}

il

FÖRÄNDRINGAR l ANDRA TILLGÅNGAR Anskaffning av fastigheter, maskiner och

inventarier -351 928 -280034

Investeringar i aktier - 1 623 - 70473

åkning av bvriga långfristiga tillgångar 547 4053

· l Ökning av sparrkonton hos R iksbanken 619

-354 717 -346 454

~ j

KONCERNBIDRAG 381000 381 000

~~

!' il

EXTERN FINANSIERING

' i

Ökning av långfristtga skulder 399 357 309 731

overförda diverse reserver 126 664 126 669

Nyemission 43 300 43 300

569 321 479 700

UKVIDA MEDEL DEN 31 DECEMBER 207 3 10 189 828

l ; I l

Il

'

24

(

REDOVISNINGSPRINCIPER OCH NOTER

REDOVISNINCS Koncemredovtsmngen har upprattats enligt forvarvsmetoden Sktllnaden PRINCIPER mellan forvarvat eget kaprtat 1 dotterbolag och anskaffmngsl<ostnaden, efter eventuell JUstenng av vardet for forvarvade tillgångar eller skulder, redov1sas som overvarde

<

undervardel v1d konsolldenng och avsknvs <återfOrs) med 10 procent per år

NOTER

NOt1

NOt2

Not3

Bolag som forvarvats under året medtages som om de tillhart koncernen hela året

V1d omrakmng av utiandska dotterbolags bokslut ttltampas F1nanc1al Accoun·

t1ng standard Boards <U s A

>

standard nr 52 <SFAS 521 Balansrakningsposter for de utiandska dotterbolag for v1lka den lokala valutan ar den naturhga valutan for bolagens kassafloden har omraknats till balansdagens kurs och resultatrakningsposter till årets genomsnittskurs Darvid uppkomna omrakn1ngsd1fferenser redovisas

1

en sarskild post under eget kapital

Fordnngar och skulder

t

frommande valuta har varderats till balansdagens kurs, dock har kundforskott varderats till h1stonsk kurs

Varulagret har varderats ttll anskaffningskostnaden enligt FIFD-metoden l anskaffningskostnaden 1ngår differentierade pålagg som tacker forråds· och t1llverk·

nmgsomkostnader

Storre kontrakt vmstavraknas 1 takt med utforda prestationer, den s k per- centage of complet1on-metoden om återstående kostnader på sådana kontrakt be·

raknas overstiga återstående 1ntakter upplaggs reserv for beraknade forluster

Belopp 1 kkr 1983

Avsknvn1ngar Koncernen Moderbolaget

Bokfonngsmass1ga avskrivmngar

Byggnader 2 311

Maskmer och Inventarier 70 539 64 952

72850

64952 Aterfonng av overavsknvmngar på sålda tillgångar - 1 275 -1 228 71 575

63 724

Pianenltga avsknvmngar

Markanlaggn;ngar 5

Byggnader 1942

Mask1ner och tnventaner 59095 52 841

61042 52 841

~vsknvnmgar

utover planenliga 10 533 10883

Fmanstella mtakter och kostnader Koncernen Moderbolaget

F1nans1€lla mtakter

Utdeln1ng från dotterbolag 6000

Utdelningar, ovnga 128 128

Rante1 ntakter 40808 38 703

40936 44831

F1nans1ella kostnader

Rantekostnadef 47942 37 974

Realiserade och orealiserade kursforlu!>ter, netto 2 037 1 327 49979 39 301

Kassa och bankt1"godohavanden Koncernen Moderbolaget Av kassa och banktillgodohavanden

ar deponerat hos moderbolaget 128 209 128 209

25

Not 4 Kundfordnngar Kontoford n ng ar Moderbolag Dotterbolag ovnga

NOt 5 OVnga omsattntngstlllgångar

Forutbetalda kostnader och upplupna 1ntakter

ovnga fordnngar Moderbolag Dotterbolag Ovnga

Forskott ttllleverantorer

Not 6 Sparrkonton hos Riksbanken

Koncernen Moderbolaget 23 480

23480

17 975 756 149 655 776 779 629 697 23'1

Koncernen Moderbolaget

8929

5 350 386 376 386 376 4023 96 451 88 237 78 9 15 80263 570671 564 249

Koncernen Moderbolaget

---

For Vlnstfond 619

619

Not7 Aktter och andelar

Procent

Antafet andel a v Nomtnellt Bokfort

Bolagsnamn aktter aktiekap varde varde

DOTIERBOLAG

SRA Tele AB 500 100% SEK '100 50

Sonab Communtcattons AB 200000 100% SEK 100 7383

AB Sonab 500 100% SEK 100 45

Magnettc AB 100

100%

SEK 1000 30000

Ntra s A , Franknke 200 1,25%* FRF 100 20

Oy Enesson Rad1opuhehn Ab,

Ftnland 1200 100% FIM 2000 2 116

N1ra 1nternat1011al B v,

Nederlanderna 1350 100% NLG 1000 29 262

68876

OVRIGA BOLAG AGDA DIREKT AV MODERBOLAGET

AB Teleplan 2 500

17%

SEK 100 234

Lehmkuhl Rzdto Systerner A S,

Norge 500 25% NOK 1000 363

Jndustngruppen JAS AB 10000 20% SEK 100 1 000

1 597 OVRJGA BOLAG AGDA INDIREKT AV MODERBOLAGET

Ovnga 1nnehav 26

1 623

*J Jamte 1nneh2v v~<: ctotte.-bolag ager k:::~ncernen 100 procent

Not8 Ovnga långfnst1ga ullgångar Koncernen Moderbolaget

Immatenella ullgångar 3477

av ^ngt s 325 4202

8802 4202

26

Not9

Fast~gh€ter.

mas1<1ner och 1nventaner Koncernen Moderbolaget Anskaffningsvarden

Mark 1179

Markanlaggmngar 225

Byggnader 51 652

Maskiner och 1nventaner 497 157 443 588

Anlaggnmgar under utforande 18800 18800

569 013 462 388 Ackumulerade avsl<nvmngar enligt plan

Markanlaggnrngar 84

Byggnader ₁₀₀₂₈

Maskiner och m ventarler 268 015 235 195

278127 235 195

Planenligt restvarde 290886 227 193

Ackumulerade bokforingsmasstga avsknvn1ngar

Markanlaggmngar 225

Byggnader 10 469

Maskiner och mventaner 322 730 290 B47

333 424 290 B47 Ack u mulera de avsknvnmgar

utover planenliga

^*)

55 297 ss ⁶⁵²

Bokfort varde 235 589 171 541

Taxenngsvarde på fastigheter i Svenge

Mark 900

Byggnader 11 500

12 400

*)Av detta belopp har 44 769 uppkommit genom att an laggningstillgångar overtagits t1U bokfort varde

Not10 Leverantarskulder Koncernen Moderbolaget

Kontosku].der

Moderbolag _{23 779 23 779}

Dotterbolag _{1 425}

OVnga 267 914 235127

291 693 260 331

Not11 Forskott från kunder Koncernen Moderbolaget

Moderbolag 1 834 1 834

Dotterbolag 41

OVnga 657 376 630 015

659210 631 890

NOt12 OVnga kortfnstlga skulder Koncernen Moderbolaget

Upplupna ~ostnader

och forutbetalda mtakter 194 349 173 079

Kortfnsttg

upplåning

48 210

kortfnsttg del av Jångfnst1ga skulder ·13 377 12 ' 156 Ovnga skulder

Dotterbolag 16850

Ovnga 119 537 112 298

375 473 314 383

27

Not13 lnvestenngsfond Koncernen Moderbolaget

lnvestenngsfond 15 311 14350

15 311 14 350

NOt14 Forandnngar

1

eget kaprtal

Fntt Aktre- Bundna Ack cm- eget

kapital

reser-ver rakn dr ff kapr tal Summa KONCERNEN

Enligt balansrakmngen

1982·12-31 6 700 1 362 286 8348

Nyemrssr on 43 300 43 300

l ^Forandnng

1

ackumulerade

omrakn1ngsdrfferenser -'2 412 -2412

~ NettoVInst 1983 44440 44440

l Enltgt balansraknrngen

1983-12-31 50000 1362 -2 412 44 726 93 676

MODERBOLAGET

~ Enligt balansraknrngen

l

1982-12·31 6 700 1 362 286 8 348

t Nyemtssron 43 300 43300

Nettovmst 1983 44874 44874

~ Enhgt balansraknrngen

1983·12-31 50000 1 362 45160 96 522

t Not15 Stallda panter Koncernen Moderbolaget

' ' Fastighetsinteckningar 7 500

' Sparrade bankrakmngar 15 806 15 806

23 306 '15806

Not16 Ansvarsforbrndelser Koncernen Moderbolaget

., l

Borgensforbtndelser och ovnga ansvarsforbrndelser

;~ Dotterbolag 31 346 31 346

,C

OVrrga 30576 30 500

il

i ^{61922 61854}

l

l l

· ,

28

SÄRSKILDA Medelantalet anstalida UPPCJFTER Svenge

stockhol m Molndal Kumla Borås Gavle Orebro Goteborg Jarfalla Mal mo Upplands-8m Hassieholm

Arbetsplatser med mer an 20 anstalida Belgren

Frnland Franknke

ltal~en

Nederlan de rna Vasttyskland Ovnga lander

Lo ner och andra ersattmngar styrelse och verkstallande drrektor Ovnga anstalida

Sven ge

Belgfen

Fmland Franknke

ltalfen

Nederlanderna vasttyskland Ovnga lander

lnkop och forsaumng avseende andra bolag

Koncernen Moderbolaget

2 165 2 066

2 092 2 092

639 639

382 382

361 351

164 164

53 52

47 47

40 40

40 40

23 23

123 122

20 95 68 28 481 21

61 5 8

6 903 6 076

Koncemen Moderbolaget 1107

573 961 1 958 9047 6224 2185 43 720 3154 3 467

5E5 575

5 112 645 716 571 794

rnom Enessonkoncernen Moderbolaget

Andel av årets tnkop son1 avser andra koncernbolag 19%

Andel av arets forsatmmg som avser andra koncernbolag 12%

Vissa lån och torbindelser från mOderbolaget Boldget har eJ nägra lånefordnngar. stalida panter eller ansvarsforbmdel5er for vtlka upplysnmgsskyldiQhet forehgger

1

forvaltmngsberattelsen enltQt aktiebolagslagen

29

o

'l l

,,

'·

30

REVISIONSBERÄ TTELSE

Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, rakenskaperna samt styrelsens och verkståltande direktörens förvalt- ning för år 1983. Granskningen har utförts enligt god revis1onssed.

MODERBOLAGET

Arsredovisningen är uppgjord enligt al<tiebolagslagen.

Jag tillstyrker

att resultaträkningen och balansråkningen fastställes,

att vinsten disponeras i enlighet med förslaget i forvaltningsberat- telsen samt

att styrelsens ledamöter och verkståilande direktören beviljas an- svarsfrihet för räkenskapsåret.

KONCERNEN

Koncernredovisningen är uppgjord enligt aktiebotagslagen.

Jag tillstyrker att koncernresultaträkningen och koncernbalansråk- ningen fastställes.

stockhalm den 17 maj 1984

1\uktonserad rev1sor Pnc.e Waterhouse

31

-~ ~' ;

~ ^~t

:-1

~. J

·~·

'

:• :~ :t

'

^:i

1:* ·~

:··

'?>