Stora Enso har sitt säte i Finland.

V•~t'!l• h hull'll<!r

rv9a M lip

ftu'fgl

MuQ<ri10IIHJ!!U

IM1Jf!.Oir,I~MII'!J

l>;k>clem<>l"9" ll

L!JI,mu~kt,•rtg

MOdefbul.tgeu

flfl.lTl\lOOOt-1'-~0.Ify\

Nol<!f l,tf r.,.toYl\ll~nq~ •

~l)lltllt • t

CO'J'O'i'le ~Oll(o ~

Org\tnl~tiOO orh ~ttn~i a •

lnfcrmouo

utt oll\lll"!)t~·ll'r!4 •

sido 2

1 korthet

Stora Enso Oyj är en av världens ledande skogsindustrikoncerner; vars aktier finns noterade på börserna i Helsingfors och Stockholm. Bolaget har bildats genom sammanslagning av finska Enso och svenska STORA, i slutet av 1998.

Stora Enso har sitt säte i Finland.

Stora Enso är en integrerad skogsindustrikoncern med tillverkning av journal-

pappe~

tidningspapper; finpapper och förpackningskartong. Stora Enso har en världsledande ställning inom dessa produktområden. Stora Enso äger 2, 1 mil- joner hektar produktiv skogsmark och bedriver en omfattande sågverksrörelse.

Årsomsättningen är cirka 1

miljarder euro. Antalet anställda uppgick 7998

till cirka 40.000, i fler än 40 länder. Huvudmarknaden är Europa. Genom sin

globala struktur kan koncernen betjäna kunder och utveckla verksamheter

över hela världen.

STORA ENsa BILDADES genom samgående mellan fin- ska Enso och svenska STORA.

Ensogrundades i Kotka 1872 och bolagets aktier noterades på Helsingforsbörsen 1916. Bolaget har utvecklats genom ett flertal förvärv och fusioner, till en av de främsta pappers- och massatillverkarna i världen.

STORA kan dateras tusen år bakåt i tiden, när kopparbrytning inleddes i Falun. I slutet av 1860- talet började bolaget sin skogsindustriverksamhet.

STORAs aktier noterades på stockholmsbörsen 1901. Under årens lopp har bolaget utvecklats till ett av de ledande skogsbolagen i världen.

! •

:l iNJ'<i l ;;.;JB godkände styrelsen i respektive bolag

samgåendet mellan Enso och STORA.

F f>.:rc: F 5~'9.:\ fattade det finska parlamentet beslut om att upphäva bestämmelsen som krävde att den finska staten innehade en tredjedel av rösterna i Enso.

llf_i,m! ~'?:!}J lämnades ansökan in till EU om till- stånd att genomföra samgåendet.

. L. hr!! r'Iö'NI; godkände en extra bolagsstämma

Enso samgåendet, under förutsättning att vissa vill- kor, såsom godkännandet från EUs konkurrens- myndighet, uppfylldes.

.~·; Jll>'i 1998 tillkännagav EUs konkurrensmyndig-

het att man behövde mer tid för att undersöka samgåendet och påbörjade därmed den andra fasen i undersökningen.

Z/ m!q<i:.f} r~t:;I;? trädde erbjudandet om aktiebyte till STORAs aktieägare i kraft. Tiden för att anta erbjudandet om aktiebyte förlängdes två gånger, till följd av att handläggningstiden hos Elis konkur- rensmyndighet blev längre än väntat.

ZS .'"'<'.<>--cmh·er 1998 lämnade EUs konkurrensmyn- dighet godkännande till samgåendet på följande villkor: försäljning av Pure-Pak konverteringsenhet till Elopak, marknadsstyrd prissättning på vätske- kartong under en begränsad tid samt att Stora Ensa ger sitt stöd till en tullfri kvot på vätskekartong från Nordamerika till EEA.

2.?. /:>.<XJi'hi-> 1998 ökade Ensa Oyj sitt aktiekapital.

Samtidigt ändrades bolagsordningen samt namnet till Stora Enso Oyj och den nya styrelsen registrera- des i det finska handelsregistret.

29 d,;,:C'•1fJet 1 ''}9?) noterades Stora Ensos aktier på stockholmsbörsen och den nya Stora Enso-aktien på fondbörsen i Helsingfors .

r ..

Z·> _.:,m1w•·; ~9?'~ upphörde noteringen av STORAs aktier på börserna i Stockholm, London och Frank- furt.

sida 3

, ,

>ida 4

r

STORA ENsO ÄR FÖR NÅRVARANDE ett av världens ledande skogsbolag och har som mål att bli ett verkligt attraktivt investeringsalternativ för världens investerare. I en bransch som under decennier sällan nått marknadens kapitalkrav och kanske inte ens har förstått vad marknadens krav inne- burit är målsättningen utmanande.

För att skapa värde för investera- re i framtiden krävs dels en mer rea- listisk syn på nya investeringar än tidigare, dels att man i större ut- sträckning fokuserar på bolagets kapitalflöden. Ett av aktiemarkna- derna numera alltmer omhuldat

mått är EVA "Economic Value Added" som är ett slags justerat kassaflödesmått. EVA, eller någon variant därav, visar sig ha en mycket god korrelation med avkastning- en till aktieägarna.

Massa-och pappersindustrin har en i jämförelse med andra industrier mycket fragmenterad struktur. De fem största producenterna i världen står för endast 15 %av världsproduktionen. Härtill kännetecknas industrin av en hög kapitalintensitet. I kombination med den frag- menterade strukturen leder detta till överkapacitet och cyklikalitet i både priser och resultat. Genom samgå en- det mellan STORA och Enso till Stora Enso har ett steg tagits i den nödvändiga konsolideringen av branschen.

Förhoppningsvis kommer samgåendet att följas av fler inom de närmaste åren. Detta skulle på sikt leda till en bättre och järnnare lönsamhetsnivå för branschen som helhet.

För att ett samgående skall lyckas, krävs en stark, mål- medveten ledning, en god personkemi mellan nyckel- personer i ledningen samt likartade företagskulturer. I ett samgående över nationsgränser blir svårigheterna och utmaningarna i dessa avseenden ännu större.

Min erfarenhet efter ett stort antal möten och kon- takter med ledningsgrupperna i såväl STORA som Ensa under det knappa år som gått sedan fusionsdiskussio- nerna inleddes, har givit mig den bestämda uppfatt- ningen, att förutsättningarna vad gäller ledning, per- sonkemi och företagskultur inom Stora Enso för ett lyckat samgående är mycket goda.

-

Stora Enso har i VD Jukka Härmä- lä och VDs ställföreträdare Björn Hägglund en utomordenligt stark ledarduo som på ett förnämligt sätt kompletterar varandra.

Även i övrigt har bolaget genom samgåendet kunnat skapa en led- ningsorganisation av mycket hög klass.

Jag vill gärna ta tillfället i akt att å styrelsens vägnar tacka företagets ledning för utomordentliga insatser under den tid som gått sedan fusio- nen presenterades, inte minst under den påtvingade stiltjen i fusionsarbe- tet som inträffade i avvaktan på Brys- selkommissionens godkännande. Ett varmt tack går även till alla anställda i företaget som naturligtvis påverkats i hög grad av uppmärksamheten och oron över vad den planerade fusionen skulle innebära.

J ag vill slutligen tacka samtliga styrelseledamöter i såväl Stora Ensa som STORA och Ensa för deras värde- fulla insatser under året. Ett särskilt tack till STORAs tidigare ordförande Bo Berggren, vars framstående insatser för STORA under många år bl a som VD och styrelsens ordförande, skapade den bas som möjlig- gjorde samgåendet med Ensa.

För STORA kan samgåendet med Enso ses som 'ett nytt kapitel i Kopparbergets över tusenåriga historia - ett modernt exempel på den typen av förändringar som måste ske över tiden för att företaget skall överle- va på det sätt som Stora Kopparbergs Bergslags AB gjort sedan urminnes tider.

Enso har varit ett av Finlands mest traditionsrika företag med över 125 år av skoglig verksamhet. Samgå- endet med STORA är för Enso ytterligare ett fram- gångsrikt steg i den expansionsstrategi bolaget fastställ- de för ett antal år sedan och vars lyckade genomförande väckt stor respekt även långt utanför de skogsindustriella kretsarna.

HELS!NGFORS DEN 10 FEBRUARI1999 Claes Dahlbäck

f m n r •

1998 BLEV ETI FÖRÄNDRINGARNAs ÅR

för två väletablerade skogsindustri- företag. Sammanslagningen, Stora Enso, skapade en unik global kon- cern med alla resurser som krävs för att bli framgångsrik i nästa årtusende.

Sammanslagningen ger en starka- re marknadsposition, en bredare bas i fråga om råvaror och energi, bättre logistik, ökad finansiell styrka och möjlighet att påverka omstrukture- ringsprocessen inom skogsindustrin runt om i världen.

När Stora Enso startade sin verk- samhet i december 1998 påbörjades arbetet med att definiera strategier

för koncernen som helhet och för dess divisioner. Paral- lellt kommer en process som_ rör bolagets !Dålsättning, vision och värderingar att bedrivas under våren.

Huvuddragen i de olika strategierna kornmer att anges av styrelsen i slutet av våren.

Stora Ensos främsta mål är att skapa värde för aktie- ägarna genom ökad effektivitet, lönsam tillväxt och en balanserad utdelningspolitik.

Effektivitetsförbättringarna kommer främst att nås genom årliga synergifördelar motsvarande 300 MEUR från och med år 2002. Mer djupgående analyser som divisionerna har gjort visar att de årliga synergifördelar- na blu väsentligt större än vad som tidigare antagits.

Fördelama kommer främst genom effektiviserad pro- duktion, förbättrade inköps- och logistikfunktioner, samt bättre marknadsföring och administration.

Produktiviteten kommer också att förbättras genom kontinuerliga program som syftar till att höja tillverk- ningseffektiviteten och att frigöra kapital som är bundet i operativt kapital eller i lager. Vi lägger stor vikt vid "best practice" -metoden, benchmarking och tillämpningen av våra TQM-system (fotal Quality Management).

Vissasynergifördelar uppkommer genom att de båda företagens marknadsföringsresurser kan kombineras och effektiviseras. Därigenom kan vi stärka vår position på befintliga marknader och etablera försäljningskana- ler på nya utvecklingsmarknader. Genom vår globala struktur och genuint internationella kultur kan vi verka effektivt, med expertkunskap och kännedom om lokala förhållanden.

För att Stora Enso skulle kunna "börja från början"

gjordes nedskrivningar och avsättningar på 455 MEUR i bokslutet för 1998. Dessa åtgärder påverkar inte bola- gets mål att ha en skuldsättningsgrad under 1,0.

stora Ensos mål är klart- att bli en global aktör med förstklassig kund- service, ett heltäckande produktsorti- ment och en högeffektiv produk- tionsapparat. För att hålla jämna steg med konsolideringstrenden i bran- schen måste de ledande aktörerna fortsätta att växa den närmaste fram- tiden. Mycket av denna tillväxt kom- mer att ske genom förvärv, samman- slagningar och strategiska allianser.

Stora Ensos affärsverksamhet är in- riktad på att ge avkastning på kapita- let. En genomsnittlig avkastning på 13% på sysselsatt kapital över en konjunkturcykel har satts som mål.

Detta gäller även nya investeringar, och ska ses som ett minimikrav. Investeringarna under 1999 kommer att uppgå till cirka l miljard EUR eller mindre än 10% av omsättningen.

Utdelningen beräknas på den långsiktiga vinsten i affärsverksamheten och inte på fluktuerande resultat år från år, till följd av branschens konjunktursvängningar.

Styrelsen har föreslagit en utdelning på 2,10 FIM per aktie, vilket ligger i linje med utdelningspolitiken att dela ut en tredjedel av den totala nettovinsten över en kon junkturcykeL

De vinstdelningssystem som har införts, både för företagsledningen och för de anställda kommer att för- bättras ytterligare. Incitamentssystemen är knutna både till vinsten och till räntabiliteten.

Stora Ensos 40.000 medarbetare bidrar i sitt dagliga arbete till att uppfylla behoven från krävande kunder i den grafiska branschen och i förpacknings-och bygg"

industrin. Denna serviceinriktning, tillsammans med vår storlek, gör att vi kan skapa bättre värde för kunder- na. Det gör också att vi kan upprätthålla en tvåvägs- kommunikation med våra kunder och att vi kan göra omfattande satsningar på forskning och utveckling.

Dessa är endast några av de styrkefaktorer som kom- mer att stödja bolagets utveckling under 1999, ett år när skogsindustrins marknader överskuggas av ett fler- tal o*kerhetsfaktorer. Det är vår uppgift att konsoli- dera det nybildade företaget 'till en stark och effektiv enhet, och att göra det till den aktör som ägare, kun- der och anställda väljer.

HELS!NGFORS DEN lO FEBRUARI 1999 Jukka Hännälä

sida 5

sida 6

svar

Koncernchef Jukka Härmälä och vice koncernchef Björn Hägglund besvarar frågor om framtids- strategierna i Stora Ensa. '

IHJr rfdtgarr btJiu \ r .Unm lnso M n 11u1 rJ~o orlLt tr~n Ula n

}uklm H::>rmiJID ·

lmon ~lfo mckn '

o l t gin L l or o U den

Som ni vet kom ED-kommissionens godkännande till samgåendet först i slutet av november 1998. En strategiprocess som innebär att ta fram detaljerade beskrivningar för vad vi långsiktigt vill att olika pro- duktområden ska uppnå, kräver mycket tid och resurser. Vi har bara kunnat arbeta några månader med en process som normalt tar något längre tid.

Som framgår av diagrammet här intill koncentre- rar vi oss kortsiktigt på de åtgärder som måste göras omedelbart. Samtidigt förbereds strategiska över- väganden, både på koncern- och divisionsnivå och det kommer att ta några månader innan vi kan ange vår strategi.

Vm'ltfH:onor d nred om~ddboro ofgurdc:r

Viktigast är att få fram de synergieffekter som är basen för samgåendet. Vi måste också se till att den nya organisationen kommer i gång och börjar fun- gera effektivt. De är också mycket viktigt att vår nya säljorganisation sammansmälts på ett bra sätt för att undvika störningar i kundledet

Dessutom är det en hel del affärsrelaterade saker som ska ses efter, t ex de produktivitets- och effekti- vitetsprogram som startats före samgåendet. De måste hållas vid liv, samordnas och ge de resultatef- fekter som vi tidigare utlovat.

Därtill måste de nya maskinerna komma igång på ett bra sätt och få upp kapadtetsutnyttjandet Detta gäller framför allt Port Hawkesburys SC-maskin, Skoghalls kartongmaskin och massaproduktionen i Skutskär.

m r clcltu tl f pa i tiC !el

:,);if., Hamwld

Synergieffekterna från samgåendet beräknar vi ska ge 50 MEUR under 1999 för att successivt öka och uppgå till 300 MEUR från år 2002.

Produktivitets- och effektivitetsprogrammen beräknas ge cirka 350 MEUR från år 2000. Häri ingår infasning av de nya maskinerna vilket är av stor vikt för resultatet med potential om cirka 200 MEUR.

Här är vi dock beroende av marknadens utveckling för att nå bästa effekt. Det är nödvändigt med såda- na kontinuerliga förbättringar för att möta den reala prisutvecklingstrenden för skogsindustriprodukter.

De avyttringar vi hittills genomfört, Dalum, Flensburg, Hillegossen och Tervakoski medför min- skat sysselsatt kapital och lägre framtida investe- ringar i dessa verksamheter.

Sammanfattningsvis innebär detta att de ome- delbara åtgärderna beräknas ge en total resultatef- fekt på drka 700 MEUR från år 2002.

'.,1' 2:

Kort/rn~den~nq ill.t Medel/lång sikt iiu

q trat

Den process jag beskrev tidigare innebär att de stra- tegiska övervägandena tar ett antal månader att genomföra.

För att få basen för koncernens långsiktiga plane- ring gör vi ett antal scenarioplaneringar inom olika produktområden. Jag kan ge några exempel:

Hur kommer multimedia tekniken att påverka konsumtionen av tryckpapper, vad kommer att hända inom förpackningsområdet och transportsi- dan som påverkar våra kartongprodukter och kun- dernas behov? Vi måste också göra olika långsiktiga scenarios som ingångsvärden för strategiprocessen.

Vi arbetar med strategierna både ur koncern-och divisionsperspektivet. Siktet är inställt på att vi vid halvårsskiftet ska kunna säga mer om koncernens strategi.

Bföm Hl.'~gJurrd;

Vi har infört en ny planeringsprocess för investe- ringar. Den innebär att varje projekt utvärderas striktare gentemot sin avkastning och kassagenere-

ringsförmåga. Ett flertal faktorer behandlas och bedöms, exempelvis den allmänna ekonomiska utvecklingen, marknadsutsikter, förändringar i industrins kapadtet, förändringar i kundbeteenden och potentiella konkurrenter och substitut i form av andra produkter.

Dessutom är uppföljningskontrollen hårdare.

Projekt revideras under löpande gång och med en efterkalkyl. Man tittar på att tidplanen hållits och att antagandena om kostnader, intäkter, priser och råmaterial inte överskridits. Med det här sättet att arbeta lär vi oss mer samtidigt som divisionerna blir mer försiktiga i sina äskanden.

Cut mir

l"' er1 ua1

/Jjon' Hil5fr;lur:J.

Det finns definitivt fler likheter än skillnader, men naturligtvis är människor också olika. skillnaden är också en tillgång eftersom vi kan finna flera lös- ningar till ett problem. Ett antal aktiviteter genom- förs för att öka förståelsen och driva på samarbetet.

De undersökningar vi genomfört internt tyder på att de grundläggande värderingarna är mycket lika, varför vi bedömer att en ny Stora Enso kultur snart kommer att finnas. De olika egenheterna som finns ser vi som något positivt vilket kan skapa nya ideer och förbättringar.

sida 7

~. ^{.. .} ,_ ^•

sida 8

• Finansiella mål

Stora Ensos mål, som är att skapa värde för aktieägarna och vara den mest attraktiva noterade skogsindustrikon- cernen, kräver en avkastning som överstiger kostnaden för totalt kapital. Koncernens interna lönsamhetsmål är en genomsnittlig räntabilitet på sysselsatt kapital (ROCE) om 13% över en konjunkturcykel.

Ett effektivt utnyttjande av kapitalet är väsentligt. l framtiden fordras högre avkastning på nyinvesteringar.

Finansiell styrka är betydelsefull i en kapitalintensiv och cyklisk bransch som skogsindustrin. En väl awägd skuld- sättning minskar de finansiella riskerna och garanterar koncernens finansiella handlingsfrihet, vilket ger möjlig- het till fördelaktig lånefinansiering.

1996

Avkastning på sysselsatt kapital, % ... 7,8

skuldsättningsgrad ···-···- 1,01

Stora Ensos mål är att skuldsättningsgraden, skall vara mindre än 1 ,0. Vid utgången av 1998 var skuldsättnings- graden 1,04. Målet för skuldsättningen skall betrak~s som långsiktigt men kan komma att överskridas i sam- band med eventuella förvärv.

Vid fastställaodet av skuldsättningskravet har hänsyn tagits till att en del, cirka 20%, av det sysselsatta kapitalet består av kraft och skogstillgångar vilka har en låg rörelse- risk och betydande övervärden.

Den redovisade avkastningen på sysselsatt kapital upp- gick till 6,2%. Om justering görs för avsättningar och engångsposter uppgick avkastningen till 10,2% vilket bättre speglar koncernens verkliga intjäning.

1997 1998 Justerat 1998 Mål

8,0 6,2 10,2 13,0

1,05 1,04 <1,0

':>--'

• Beräkning av genomsnittlig kostnad för totalt kapita'l (WACC) Den vägda genomsnittliga kostnaden för kapital, engelsk

förkortning WACC, varierar över tiden beroende på bland annat ränteläge, inflation och börskurs. Nedan har en beräkning gjorts utifrån förutsättningar vid årsskiftet 1998/99 för Stora Ensa:

Det egna kapitalet har marknadsvärderats per den 30 december 1998, övriga balansuppgifter är redovisade värden per boklutsdagen.

Räntan för lånat kapital har satts till 5,5%. Minoriteten har antagits ha samma räntekurs.

1998.12.31

Marknadsvärderat eget kapital ... ..

Minoritetsintresse ...... ..

Räntebärande nettoskuld... ... _ Marknadsvärderat sysselsatt kapital ... -... .

Räntekostnaden för eget kapital måste beräknas före skatt och har samma riskfria ränta och inflationsantagan- den som lånat kapital. Därutöver tillkommer en riskpre- mie som är satt till 5%.

Beräkningen ger därmed en vägd genomsnittlig kost- nad för kapitalet om 1 0,3%, vilket motsvarar ett avkast- ningskrav om l 0,8% på det bokförda värdet av sysselsatt kapital. Detta skall jämföras med det uppsatta avkast- ningskravet för koncernen, 1 3%. skillnaden indikerar en ambition att generera ett mervärde utöver kostnaden för kapitalet.

Ränte· Vägd

MEUR %fördelning kostnad,% kostnad,%

5.801 48,9 15,4 7,5

279 2,4 5,5 0,1

5.783 48,7 5,5 2,7

l 1.863 100,0 10,3

---

• Marknadsutveckling

Västeuropa, som är Stora Ensas huvudmarknad, har haft en volymtillväxt inom de flesta produktområden, men mattades något mot slutet av året huvudsakligen inom området förpackningskartong. Marknaden i Nordameri- ka har varit balanserad bland annat beroende på strejk inom tidningspappersområdet Den försämrade utveck- lingen för den asiatiska ekonomin har begränsat eftertrå-

Årsföriindrlngar, % 1985-90

Tidningspapper ... ··· 6 se (obestruket journalpapper) ... ···- 4

LWC (bestruket journalpapper) ... ... lO

Bestruket finpapper-··· ... 12 Obestruket finpapper .. ... 5 Förpackningskartong ... ... 3

stora Ensos totala leveranser av papper- och kartongpro- dukter ökade med cirka 4%. Ökningen är hänförbar till ökad produktion i Holtzmann och Port Hawkesbury vad avserjournalpapperoch ökad produktion i Oulu samtför- värvet av Suzhous finpappersbruk.

Avseende marknadsmassa minskade leveranserna med cirka 7,7%. Om hänsyn tas till nedlagd massakapacitet var minskningen knappt 3%. sågade trävaror ökade leve- ranserna med närmare 1 Oo/o.

Färdigvarulagret i ton respektive m' var på samma nivå som vid föregå~nde årsskifte.

Orderstocken för de flesta av stora Ensos produkter var vid årsskiftet mellan 1 och 4 veckor.

Nettoomsättning och resultat

Koncernens nettoomsättning ökade med 4,9% till1 0.490 MEUR (9.998). Ökningen förklaras huvudsakligen av den ovan beskrivna volymökningen. Förbättrade priser för tid- nings-och journalpapper, samt försämrade priser avseen- de massa och sågade trävaror påverkade också omsätt- ningen. Valutornas förändringar har varit begränsade till följd av deras anpassning inför den nya valutan EUR.

Resultatet före skatt och minoritetsintressen uppgick till 339 MEUR (636). justerat för avsättningar och andra jäm- förelsestörande poster uppgick resultatet till 822 MEUR.

Det justerade resultatet återspeglar den löpande rörelsens utveckling. Resultatet har påverkats negativt från igång- körningen av den nya anläggningen i Port Hawkesbury där kalandrarna medfört att planerad kvalitet inte upp- nåtts. tn låg orderingång för kartongprodukter under andra halvåret medförde bland annat att låg beläggning vid KM 8 i Skoghall.

gan i detta område. Även i Ryssland och Sydamerika har störningar i ekonomin påverkat utvecklingen.

Tabellen nedan visar hur efterfrågan/leveranserna ut- vecklats på stora Ensos huvudmarknad Europa under de senaste åren. Efterfrågan varierar mellan åren men ge- nomsnittstalen visar på en tillväxt.

Marknad l

1991-95 1996 1997 1998 1.000ton

3 -6 6 4 9.100

l -4 8 ^l 2.800

6 -11 25 9 5.600

7 12 12 8 5.900

3 4 5 ^-1 6.100

2 3 5 2 5.400

BNP-urvecklingen brukar traditionellt vara en av de ledande indikatorerna för utvecklingen av efterfrågan på skogsindustriprodukter.

Leveranser, 1.000 ton 1997 1998 %forandr.

journalpapper ... 2.230 2.560 14,8 Tidningspapper ... 3.022 3.086 2,1

Finpapper. ... ... 2.524 2.743 8,7

Förpackningskartong ... 3.281 3.130 -4,6

Specialpapper ···-···· 234 239 2,1

Totalt papper och kartong ... 11.292 11.758 4,1

sågade trävaror, 1.000 m' .... 2.520 2.764 9,7

Marknadsmassa, l .000 ton ... 2.127 1.964 -7,7

Wellpapp millioner, m' 343 339 -1,2

l resultatet ingår nedskrivningar och avsättningar direkt hänförbara till samgåendet vilka uppgår sammanlagt till cirka 21 O MEUR, varav 60 MEUR utgörs av nedskrivningar av anläggningstillgångar och 150 MEUR är relaterade till kostnader för omstrukturering, avgångsvederlag samt arvoden till rådgivare. Utöver nedskrivningar och avsätt- ningar hänförbara till samgåendet ingår ytterligare avsätt- ningar och nedskrivningar uppgående till 245 MEUR.

Huvuddelen avser strukturförändringar som kommer att genomföras inom de närmaste åren. För detta ändamål kommer 45 MEUR att redovisas som avsättningar för strukturförändringar och 11 O MEUR som nedskrivningar på maskiner och inventarier. Återstående 90 MEUR är extraordinära nedskrivningar av goodwill avseende an- läggningar med svag lönsamhet. De planmässiga avskriv- ningarna kommer att minska med cirka 1 O MEUR per år till följd av anläggningsnedskrivningarna.

.·~

sida 9

~

' ^~

o

sida l O

- -- - - -- :·.:t:-::

1. 1QQr' 19?7

Rörelseresultat

Rörelseresultat före jämförelsestörande poster Rörelseresultat, %

Rörelseresultat, % före jämförelsestörande poster

Härutöver finns andra jämförelsestörande poster upp- gående till 24 MEUR. Dessa består bland annat av realisa- tionsförlust vid avyttring av enheterna för produktion av självkopierande- och termopapper samt Svenska Dagbla- det och nedskrivning av kvarvarande sekunda kartong i Skoghall. Dessutom ingår återbetalda kapitalskatter i Tysk- land och upplösning av reserver för garantiåtagande som löpt ut avseende det tidigare avyttrade bruket Newton Falls, USA.

Finansnettot uppgick till-379 MEUR (-280). Justerat för jämförelsestörande poster var finansnettot -368 MEUR.

Av justeringarna är 8 MEUR hänförbara till samgåendet samt 11 MEUR till övriga jämförelsestörande poster.

Dessutom har finansnettot påverkats av valutadifferen- ser på finansiella mellanhavanden.

Årets resultat var 191 MEUR ( 409). Den på perioden belöpande skatten var -148 MEUR (-206). Efter avsätt- ningar som engångsposter uppgick skatten ti11219 MEUR.

ResuitctnJ~niny

Justerat

MEUR 1998 1998 1997

Nettoomsättning .. 10.490 10.490 9.998

Rörelsens kostnader ... .. -8.621 -8.409 -8.252

Avskrivning enligt plan -1.151 -891 -830

Rörelseresultat... ... . 719 1.190 916 Finansnetto ... .. -379 -368 -280 Resultat före skatt och

minoritetsintressen ... . 339 822 636

skatt ... .. -148 -206

Minoritetsandel ... . -0 -22

Årets resultat ..... . 191 409

] 000

Resultat före skatt och minoritetsintressen Resultat före skatt, minoritetsintressen och engångsposter

A\'.1:. :1:;tnit19 p;;: ~Y-'i'''.h..!ct !<opital,. :<::

'.J"'.:J{

Avkastning på sysselsatt. kapital, % Avkastning på sysselsatt kapital, % före jämförelsestörande poster

.ANoJrs {Bi !;·;·;.~n't.:h'~~'('()

- --- -

EMUR 1998

Räntenetto ...... . -337,9 Jämförelsestörande poster ... .. -11,1 Valuta differenser ...... .. -30,3 Flnansnetto ... . -379,3

---

1997 -302,8 22,7 -280,1

Nettoomsättning och rörelseresultat per produktområde

Nettoomsättning Rörelseresultat Avkastning på operativt kapital

MEUR ¹⁹⁹⁸

Journalpapper ...•... 1.851,1 Tidningspapper ...... 1.693,7

Finpapper ... 2.079,8

Förpackningskartong 2.396,9

G rossister ... . ... 830,3 s pedalpapper ... ... 323,4

sågade trävaror ... 733,9

Massa ... ···- 846,6

skog ··· 1.645,8

Energi 481,2

övrigt ···•··· 468,9

Elimineringar ···- -2.862,7 Totalt. . ... 10.489,6

Avyttrade enheter. ..

Samgående och omstruktureringskostnader Andra engångsposter ...

Totalt ... . ... 10.489,6

För det största produktområdet förpackningskartong för- sämrades resultatet. Den relativt kalla sommaren medför- de minskade leveranser och lagerreduktioner hos kunder under senare delen av året.

Finpapperförbättrade resultatet något till följd av öka- de volymer och något högre genomsnittspriser. Volym- ökningen kommer huvudsakligen från den nya maskinen iOulu.

Tidningspapper och journalpapper förbättrade sina resultat. Förbättringen förklaras av högre försäljningspri- ser. För journalpapper ökade volymerna i och med star- ten av den nya maskinen i Port Hawkerbury.

Lägre priser försämrade resultatet för sågade trävaror.

Även resultatet för marknadsmassa försämrades på grund av låga priser.

Stora Ensas hemmamarknad är Europa som svarar för 86% av omsättningen. Försäljningens distribution per marknad framgår under avsnittet Marknads- och försälj- ningsorganisation.

• Finansiell ställning

Koncernens kapitalstruktur framgår av nedanstående tabell. Stora Ensas skuldsättning uppgick till l ,04 ggr (l ,05) vid årets utgång vilket är något över koncernens mål. Om tvångsinlösenförfarandet avseende utestående STORA-aktier vore avklarat samt föreslagen utdelning skuldförd, skulle skuldsättningen uppgått till 1,19 ggr.

Efter årsskiftet har avyttringar gjorts, vilka förbättrar skuld- sättningen med l, l 6 g gr.

1997 1998 1997

1.475,8 276,3 85,9

1.534, l 302,9 192,0

1.891,6 191,8 139,4

2.485,5 209,3 234,9

800,4 2,0 5,4

324,4 -6,6 9,8

722,2 11,1 51,0

958,7 9,7 29,4

1.161,8 111,0 111,2

530,3 114,5 123,8

484,0 -32,3 -13,9

-2.839,0

9.984,8 1.189,7 968,9

l 3,3 --{),5

--447,0

-24,1 -52,0

9.998,1 718,6 916,4

MEUR

Anläggningstillgångar Rörelseresultat ... ..

Operativt kapital... . ... ···- skatteskuld ...

Sysselsatt kapital ....

Eget kapita 1. ..

Minoritetsintressen ..

Räntebärande nettoskuld Finansiering ... ...

Sku ldsättn i ng, g g r ...... .

---

1998 1997 14,2 4,6 19,4 12,2 8,4 6,1 8,8 9,4 1,0 2,6 -3,3 3,3 3,3 18,6 0,8 2,2 7,9 8,0 8,2 8,6

9,1 7,4

5,5 7, l

31 dec 31 dec 1998 1997 11.549 11.737 1.317 1.638 12.866 13.375 -1.511 -1.500 11.355 11.875 5.294 5.513

279 272

5.783 6.090 11.355 11.875 1,04 1,05

Det egna kapitalet uppgick till5.294 MEUR (5.513) vil- ket motsvarar 6,97 EUR (7,26) per aktie.

l den räntebärande nettoskulden som uppgår till 5.783 MEUR (6.090) ingår pensionsskulder uppgående till 532 MEUR (564). Nettoskulden ökade löpande under året till följd av investeringsutbetalningar men minskade mot slu- tet av året till följd av en försvagad SEK samt ett minskat rörelsekapitalbehov på grund av lägre försäljning under årets sista månader.

Vid årsskiftet fanns outnyttjade kreditlöften uppgående till 2.472,4 MEUR.

Kassaflödet från koncernens löpande rörelse, efter utdelningar, uppgick till 671 MEUR vilket översteg effek- terna av koncernens expansionsinvesteringar och andra jämförelsestörande poster med 11 O M EUR.

.~·

sida 1 l

~-~

'·-. ^{.. .}

Bland jämförelsestörande poster redovisas, förutom engångsavskrivningar och avsättningar för omstrukture- ringar, bland annat investeringen i Port Hawkesbury, för- värven av Holtzmann, Schweighofer, Advanced Agro, Suzhou samt försäljningen av enheterna Flensburg och Hillegossen.

IS

o

ltlpande

MEUR verlc.samhet

Rörelseresultat 1.180

Avskrivningar... _ _ 857

Förändringar i rörelsekapital ... .. 78

Kassaflöde före investeringar ... . 2.115 Investeringar ... . -789

Övriga förvärv av anläggningstillgångar ... .. -34

22 16 Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar ... .. Övriga förändringar l anläggningskapitalet ... . Operativt kassaflöde ...... .. 1.330 Finansnetto ... _ _ -359 $katter ... . -60

Minoritetsintressen ... -.... . -3

Kassaflöde före transaktioner... .. ... .. 908

Utdelning ... . -238

Andra förändringar i eget kapital ... . Förändring i räntebärande nettoskuld ... .. 671

Den här redovisade kassaflödesanalysen överensstäm- mer till formen inte med IAS utan följer koncernens intema kassaflödesbegrepp. Uppföljningen är fokuserad på opera- tivt kassaflöde och förändring av den räntebärande netto- skulden. För att uppnå en avstämning av nettoskulden mot koncernens balansräkning inkluderas här omräkningseffek- ter och den fulla effekten av förvärv och avyttringar.

Rafllcbiinmdt! ntltmlculd

!\ 'J(~r "M.I ...

l,., "•''

..

-- -

Jämförelse- Omräkning Effekt på

störande av utländska balans-

poster Kassaflöde bolag räkningen

-461 719 719

301 1.158 1,158

228 306 15 321

67 2.183 15 2.198

_-107 -896 -896

-651 -685 -685

135 156 156

-25 -9 464 455

-582 748 479 1.227

-20 -379 -379

-6 -66 -71 -137

19 16 -9 7

-589 319 399 718

-238 -238

29 29 -202 -173

-560 110 197 307

---- ^{- - -}

sida l 2

Det operativa och sysselsatta kapitalets fördelning per land framgår av tabell nedan. Huvuddelen av kapitalet

Flnland ...... . Sverige ... . Tyskland ... . Kanada ... . Frankrike ... . Portugal ... . ÖVriga ... . Totalt ... .

Operativt kapital

ME.UR %

4.767 4.271 1.830

543 353 204 898 12.866

37 33 14 4 3 2 7 100

finns i Finland och Sverige, men stora belopp finns även i Tyskland, Kanada och Frankrike.

skatteskulder Sysselsatt kapital

MEUR % MEUR %

- ---

355 23 4.412 39

794 53 3.477 31

328 22 1.502 13

14 1 529 5

2 o 351 3

20 1 184 2

-2 o 900 8

1.511 100 11.355 100

-

. -~·

• justerat eget kapital

Vid bedömningen av den finansiella styrkan bör hänsyn tas till de betydande värden som finns i skogs-, och kraft- tillgångar. Det justerade egna kapitalet framkommer då de dolda värdena i dessa tillgångar adderas till det redo- visade egna kapitalet. De dolda värdena är uträknade som skillnaden mellan beräknade marknadsvärden och bokförda värden med hänsyn tagen till skatt.

Det egna kapitalet uppgick till 5.294 MEUR, motsva- rande 6,97 EUR per aktie. De dolda värdena uppgår till

/luti!TUI ~qd flop/Ini

1998.12.31 MEUR E UR/aktie

Redovisat eget kapital ... . 5.294 6,97

Dolda värden i skogstillgångar ... . 980 1,29

Dolda värden i kratttillgå ng ar ... . 538 0,71 Dolda värden i

marknadsnoterade aktier ... . 88 0,12

justerat eget kapital 6.900 9,09

Marknadsvärderat eget kapital

(Börskurs per 30 dec 1998) ... 5.801 7,63

Risker och resultatpåverkande faktorer

Den allmänna ekonomiska utvecklingen i världen och på respektive marknad, är den övergripande faktor som har störst påverkan på all affärsverksamhet. Här beskrivs inte den ekonomiska utvecklingens komponenter i stort utan sammanfattad till ett antal variabler som har direkt påver- kan på Stora Ensas resultatutveckling och som kan kvan- tifieras.

r, • o.:h ··ol~·r

Koncernens lönsamhet är känslig för förändringar l för- säljningspriser och leveransvolymer. Obalans i utbud och efterfrågan påverkar konkurrensen och skapar från tid till annan svängningar i både priser och volymer.

Känslighetsanalysen i tabellen intill visar hur de större produktområdenas rörelseresultat kan påverkas av en femprocentig förändring i försäljningspris och volym.

Som synes har prisförändringen störst påverkan på resultatet.

MEUR

journalpapper ... . Tidningspapper ... . Finpapper ... ..

Förpackningskartong

Sågade trävaror---== = = ==-- -

+/-5% Förändr.

Pris Volym

90 45

70 40

110 50

75 40

50 15

1.606 MEUR, bestående av 980 MEUR r skogstillgångar, 538 MEUR i krafttillgångar och 88 MEUR i marknadsno- terade aktier. Det justerade egna kapitalet uppgick där- med till6.900 MEUR, motsvarande 9,09 EUR per aktie.

skogstillgångarnas värde baseras på en avkastningsbe- räkning av virkesuttaget. Beräkningen bygger på en upp- skattning av uthålliga awerkningsnivåer, ved- och tim- merpriser, skogsbrukskostnader och skatt. Resultatet har diskonterats med en realräntefaktor på 4%. Beräkningen omfattar endast de nordiska skogsinnehaven. Värdet på skogstillgångarna uppgick till 528 EUR per ha.

Krafttillgångarna har värderats till bedömda mark- nadsvärden, justerat för skatt.

Koncernens innehav i noterade aktier har värderats till marknadsvärdet vid årsskiftet och efter avdrag för skatter.

De största innehaven var Finnlines Oyj och Försäkrings- bolaget Sampo.

Olike •!il fii'OnffYV!r urr ,nåvc;lmrl

Resultatet påverkas av pris- och volymutvecklingen för de olika kostnadskomponenterna i koncernen. De större rörliga kostnadskomponenterna är transporter och för- säljningskommissioner, motsvarande cirka 12% av om- sättningen, ved och timmer svarar för samma andel, kemikalier och fyllnadsmaterial för cirka l 0% samt energi cirka 7%. De effektiviserings- och synergiprogram som pågår har tillsyfte att finna lösningar som reducerar voly- måtgången och utnyttjar den billigaste råvaran.

Bland kostnadskomponenterna av fast natur motsva- rar personalkostnaden cirka 17% av omsättningen.

Avskrivningarna, justerat för engångseffekter, motsvarar cirka 8%.

En lönekostnadsökning på 3% innebär att koncernens totala kostnader ökar med cirka 54 MEUR.

'ullr D<IH

Förändring i faktureringsvaluta medför en valuta risk. För- säljningens fördelning på olika marknader framgår av tabell under avsnittet Marknads- och försäljningsorgani- sation. Var tillverkningen sker, och därmed i vilken valuta huvuddelen av kostnaderna uppstår, framgår av tabellen under "Investeringar i anläggningar''.

Risken att Stora Ensas resultat förändras till följd av valutaförändringar benämns transaktionsrisk.

'•.

sida 1 3

sida 14

Stora Enso täcker upptill sex månaders flöden utanför EUR-området med undantag för GBP och USD. Dessa undantag motsvarar en betydande exponering för kon- cernen och kan därför täckas för en period upp titt 12 månaders flöden.

Risken att värdet av Stora Ensas nettotittgångar (eget kapital) förändras till följd av valutaförändringar benämns omräkningsrisk.

För att minimera risken sker koncernbolagens låne- finansiering, så långt det är möjligt, i respektive lokal valuta. Någon säkring av nettotillgångarna sker inte efter- som huvuddelen av dessa, cirka 90%, ligger inom EUR- området.

F!:it!!J:~:;,..,_~~~~:}·t;n o·.:J1 iinttr:~;!otr~ttg$l:x:rr.11ri'EI1

Risken att Stora Enso får svårigheter att vid given tidpunkt uppta nya lån benämns upplåningsrisk. För minimering av denna risk har koncernen som målsättning att det sys- selsatta kapitalet skall vara långfristigt överfinansierat.

Långfristig finansiering definieras som summan av eget kapital, minoritetsintressen, långfristiga lån, avsättningar för pensioner samt långfristiga kreditlöften. Den genom- snittliga iöptiden för utestående lån och kreditlöften skall uppgå till minst 3-5 år.

Risken att minskad avkastning på sysselsatt kapital inte kan kompenseras med reducerad räntekostnad för dess finansiering benämns ränterisk. Ränteutvecklingen ten- derar att följa konjunkturen. För att minimera ränterisken eftersträvas kortare räntebindning än ett år. Målsättning- en är att 60-80% av låneportföljen skatt ha kortare ränte- bindning än ett år.

För att stödja och underlätta externa långivares bedömning av bolaget finns kredit rating. Stora Enso har från .ratinginstitutet Moody's erhållit betyget Baa1 för långfristig upplåning och P-2 får kortfristig upplåning.

Från standard & Poor's finns en kortfristig rating, A-2/

K-2, för STORAs interna finansbolag. Stora Kopparbergs Bergslags AB med långfristig rating, A-, har satts på obser- vationslista med risk för nedgradering. En utvärdering av det nya Stora Ensa pågår hos Standard & Poor's.

Amir~l rMlc•

Brand, olycksfall, maskinhaverier, transporter kan innebä- ra avbrott och skador. Inom risk managementområdet har rutiner, för att identifiera risker samt ta fram åtgärder för att undvika och minimera dessa, utarbetats.

Huvuddelen av koncernens operativa kapital består av anläggningar. En framtida teknikutveckling kan påverka dess framtida värde. En utveckling som påverkar använd- ningen av papper och kartong har också stor betydelse.

För att bevaka och ta del av utvecklingen finns betydan- de forsknings-och utvecklingsresurser inom koncernen, se vidare under avsnittet "Forskning och utveckling".

Koncernens kundkrediter är självfinansierade varför uteblivna betalningar innebär förluster. För att minimera denna risk sker därför löpande kreditprövning och upp- följning av kundernas ställning. Interna kreditbetyg upp- rättas för samtliga kunder.

Att leverantörer kan fullgöra sina åtaganden avseende kvalitet, miljöhänsyn och leveranstider är av väsentlig betydelse för såväl effektiv produktion som vid investe- ringar. För att säkerstätta detta sker löpande kontroll och utvärderingar av såvälleverantörer som produkter, trans- portsätt och övriga tjänster.

!T-informationssystem är av stor betydelse för de flesta rutiner och processer. Ett betydande säkerhetsarbete görs löpande inom koncernen för att säkerställa !T-stödet. För att åstadkomma anpassning till senaste utveckling används modem metodik och teknik.

furo

Koncernen redovisar och rapporterar från årsskiftet 1998/99 i euro (EUR). Inga svårigheter vad avser kom- mersiella eller interna angelägenheter har observerats.

Bland kunderna är det i huvudsak de större multina- tionetta företagen som valt EUR som handelsvaluta från årsskiftet. De mindre kunderna har varit awaktande till förändringen. Under senare år har viss en utjämning av prisnivån skett inom nuvarande EUR-området varför några dramatiska förändringar inte förutses. Kostnaden för övergången till EUR har varit begränsad.

Koncernens enheter arbetar med att lösa identifierade åtgärder inför millennieskiftet. Projektet startades i januari 1997. Huvuddelen av enheterna kommer att innehålla den internt uppsatta sluttiden l juli 1999. Några enheter blir fördröjda till följd av att åtgärder inte kan göras när produktionen är igång utan awaktar tidpunkter för underhållsstopp i anläggningarna under hösten 1999.

Avseende ekonomisystemen är cirka 50% av dessa anpassade för år 2000 och de övriga kommer att hålla tidplanen. Av det totala arbetet är cirka 70% av det tek- niska arbetet genomfört. Kostnaden förförändringen har uppskattats till cirka 45 MEUR.

De interna riskerna bedöms som begränsade. De befintliga riskerna avser huvudsakligen beredskapen hos råvaru- och andra leverantörer, kunder samt samhälls- strukturen i olika länder. För att minska dessa risker sker beredskapsplanering för oförutsedda händelser.

• Investeringar i anläggningar

Stora Ensos investeringar i anläggningar, exklusive förvärv, uppgick till 896 MEUR.

MEUR 1997 1998

journal papper ... .. 322,5 219,9

Tidningspapper.... . ... . 98,2 103,8

Finpapper ...... . 282,3 129,7

Förpackningskartong ...... . 215,5 211,7

Grossister ......... . 9,7 12,0

Specialpapper ... . 14,9 17,8

sågade trävaror ... . 20,1 33,9

Massa.... .. ...... . 107,6 96,3

Skog ... . 21,4 22,3

Energi... .. ... .. 19,6 19,6

övrigt... .......... . 21,8 29,4

Totalt.. ... .. 1.133,6 896,4

Avskrivningar enligt plan' ...... .. 816,3 878,3

---

"Exklusive engångsavslcrivningar

Huvuddelen av investeringarna avser produktivitets-och kvalitetshöjande projekt. Därtill kommer några tillväxt- projekt.

De enskilt största investeringarna under de senaste åren, tillika tillväxtprojekt, var nya pappersmaskiner i Oulu, Finland, och Port Hawkesbury, Kanada, samt en ny kartongmaskin i Skoghall, Sverige.

Bland de större projekten under 1998 kan, förutom PM2 i Port Hawkesbury, nämnas ombyggnad av PM8 i

lmc.sterir;~r.r per land

MEUR

Finland ....

Sverige ... . Tyskland ... ..

Kanada ...... ..

Frankrike.

Portugal .. ..

Övriga ... ..

Totalt... .... .

Finland ...

Sverige Tyskland

Frankrike ... . Belgien ...

Nederländerna ... ..

Spanien ... . Storbritannien ... . Kanada ......... . Kina ... ..

Totalt... ... ..

1997

331,2 387,6 87,4 262,4 8,4 15,2 41,3 1.133,6

1.000 ton

5.290 3.575 2.220 595 240 165 145 35 545 120 12.930

Maxau, Tyskland, bestrykare till BM3 l Fors, Sverige, och softkalander till PM2 i Veitsiluoto, Finland.

Investeringarnas fördelning per land styrs i hög grad av var befintlig kapacitet finns. Nedanstående tabell visar i var 1998 års investeringar genomfördes. En jämförelse kan görs motvidstående tabell där tillverkningskapacite- ten av papper och kartong fördelats per land. Här fram- går att 41% av kapaciteten och 21% av investeringarna hänför sig till Finland, för Sverige är motsvarande tal 28%

respektive 40%.

1998 %av total

190,5 21,2

359,4 40,1

115,5 12,9

127,6 14,2

15,1 1,7

20,4 2,3

68,0 7,6

896,4 100,0

Finland 41%

J"

Tyskland l 7%

Frankrike 5%

Kanada 4%

Övriga länder 5%

sida l 5