2. BESKRIVNING AV RESULTATET 2.1. Effekt, ekonomi och produktivitet
2.1.1. Grundutbildningen
Det kvantitativa målet för grundexamina är i genomsnitt 540 avlagda grundexamina årligen under 2001–2003. Enligt vetenskapsområde är målet som följer: teologi 15, humaniora 90, pedagogik 95, samhällsvetenskaper 90, psykologi 10, hälsovårdsvetenskap 15, merkantila vetenskaper 70, naturvetenskaper 75, tekniska vetenskaper 80.
Under treårsperioden 1998–2000 var det kvantitativa målet för grundexamina i genomsnitt 459.
Enligt vetenskapsområde var målet: teologi 15, humaniora 77, pedagogik 89, samhällsvetenskaper 76, psykologi 10, hälsovårdsvetenskap 15, merkantila vetenskaper 55, naturvetenskaper 62, tekniska vetenskaper 60
Tabell 3. Grundexamina avlagda vid Åbo Akademi
Område Examensmål Medeltal
1999 – 2001 1999 2000 2001 Teologiska 15 12 13 7 16 Humanistiska 90 82 73 78 96 Pedagogiska 95 75 82 84 60 Samhällsvetenskapliga 90 70 64 73 72
Psykologiska 10 11 12 12 10 Hälsovetenskapliga 15 15 15 15 15
Merkantila 70 52 75 42 39 Naturvetenskapliga 75 59 63 64 49
Tekniskvetenskapliga 80 51 57 42 53
Summa 540 427 454 417 410 Lägre examina
Barnträdgårdslärare 40 39 43 34 40
Farmaceut 18 20 13 28 18 Vice-/Rättsnotarie 9 9 7 15 6
Summa 67 68 63 77 64
Under året avlades 410 högre högskoleexamina vilket är strax under tioårsmedeltalet (417 examina) men långt under det överenskomna målet om 540 examina. På de olika utbildnings- områdena märks främst att tioårsmedeltalet inte uppnåddes i ekonomi och pedagogik.
Examensmålet underskreds kraftigt utöver på de nämnda områdena även i samhällsveten- skap, naturvetenskap och teknik. Inom pedagogiken uppnådde klasslärarutbildningen endast 40 examina mot tioårsmedeltalet 60 examina. På det ekonomiska utbildningsområdet var nedgången särskilt märkbar i ämnena företagets organisation och ledning, redovisning och internationell marknadsföring där endast 21 examina mot tioårsmedeltalets 39 examina avlades.
Ett särskilt utvecklingsområde under senare år har varit informations- och kommunikations- utbildningen. Den är fördelad på informationsbehandling (naturvetenskap) där en utbyggd grundutbildning inleddes 1996, informationssystem (ekonomi) från 1999, informationsför- valtning (samhällsvetenskap) från 2001 och datateknik (tekniska området) från 1996. Vid utbildningen i informationsbehandling inskrevs 1996 18 studerande och i datateknik 15 studerande. Utexaminerade blev 8 i den förstnämnda och 6 i den senare. I ämnet informa- tionssystem avlades hela 14 examina.
Akademins andel av totalantalet högre högskoleexamina i Finland år 2001 var 3,5 % vilket är en sänkning från år 2000 då andelen var 3,6 % och 1999 då den var 3,8 %.
Antalet presterade studieveckor ökade till 140 681 (+1,1 %). Den största ökningen presterade Språktjänsten i Vasa vilket torde vara en följd av den förbättrade lärarsituationen där. Den största minskningen uppvisar TF.
Per den 30 september 2001 hade av samtliga år 1994 inskrivna studerande 39,5 % avlagt examen inom sju år vilket är en lägre andel än året innan (45,2 %). Av samma grupp hade 50,6 % avbrutit utan examen vilket var färre än året innan (52,2 %).
De avlagda examinas omfång var som ända från år 1992 ca 180 sv. De minsta examina av- lades vid SVF:s samhällsvetenskapliga utbildning (170,7 sv) medan de största avlades i psy- kologi (199,5 sv).
Medianstudietiden för alla examina vid Akademin var 6 år. Medianstudietiden i humaniora förefaller att ha gått ned till 7 år och i ekonomutbildningen till 5 år.
Nedan anges några mått på hur effektiv och ekonomisk utbildningen för grundexamen varit inom de olika utbildningsområdena. I de kostnader som angivits i tabell 5 har medtagits användningen av alla anslag under resultatområdet grundutbildning och därtill hörande forskning under de aktuella åren 1999–2001, dividerat med medeltalet av antalet grund- examina under det aktuella året och de två föregående åren (ett treårs medeltal).
Tabell 4. Antalet högre grundexamina/undervisningspersonal
Utbildningsområde 1997 1998 1999 2000 2001
Teologiska 0.9 1.9 1,0 0,5 1,3
Humanistiska 1.1 1.3 1,3 1,4 1,8
Pedagogiska 1.1 1.2 1,1 1,2 0,9
Samhällsvet. 2.3 2.1 1,5 1,7 1,6
Psykologiska 1.2 2.0 2,4 2,4 2,5
Hälsovårdsvet. 1.0 1.7 2,1 2.1 2,1
Merkantila 2.4 2.4 3,4 1,8 1,4
Naturvetensk. 0.8 1.0 1,1 1,1 0,8
Tekniskvet. 1.5 1.4 1,2 0,9 1,1
Medeltal 1.2 1.3 1,2 1,2 1,1
Hela landet 1,41 1,56 1,63 1,56 1,53
Tabell 5. Kostnad per magistersexamen utbildningsområdesvis (1.000 mk) samt budgetfinan- sieringens andel åren 1999- 2001.
Område År 1999 År 2000 År 2001
Kostnad Budg % Kostnad Budg% Kostnad Budg %
Teologiska 188 93,8 232 90,9 223 89,4
Humanistiska 242 91,5 221 88,8 213 87,8
Pedagogiska 260 93,8 236 92 303 91,2
Samhällsvet. 180 93,0 169 90,1 144 87,9
Psykologiska 145 91,9 120 88,8 156 88,1
Hälsovårdsvet. 163 94,2 135 91,8 98 90,1
Merkantila 131 90,3 143 87,5 164 85,8
Naturvetensk. 339 88,8 309 88,2 336 90,4
Teknisktvet. 206 93,8 246 91,6 314 91,1
ÅA medeltal 227 91,4 222 89,3 247 88,4
Hela landet 248 90,6 252 92,6 - -
Internationellt samarbete
Det internationella studentutbytet har alltjämt varit mycket aktivt. Sammanlagt bedrev 252 akademistuderande gäststudier vid utländska universitet. Detta överskrider målsättningen (205) och visar också en liten ökning jämfört med fjolåret. Gäststudier bedrevs främst inom ramen för utbytesprogrammen ERASMUS, NORDPLUS och ISEP samt inom bilaterala avtal.
En del studerande skaffade även sina studieplatser i utlandet på egen hand. Av 30 mottagarländer var Tyskland och Sverige de mest populära. Största delen av de utresande studerandena var från ESF och HF.
Antalet gäststuderande vid akademin hölls vid samma nivå som året innan och var 182 per- soner (mot 180 året innan). De flesta bedrev studier vid ESF. På grund av bristande resurser måste akademin begränsa antalet studerande i de ekonomiska ämnen. Antalet gäststu- derande vid ESF minskade därför. Minskningen vid ESF motsvarar dock den sammanlagda ökningen av inkommande gäststuderande vid de andra fakulteterna. Gäststuderande kom främst från Tyskland, Spanien, Italien och Frankrike.
På grund av studenternas intresse har utväxlingen geografiskt sett förskjutits alltmer till Oceanien. Förhandlingar om studentutbyte har förts med universitet i Australien och ett nytt avtal om studentutbyte har slutits med University of Waikato i Nya Zeeland.
Samarbetet med universiteten i Coimbra- och Santander-grupperna fortsatte. Inom Coimbra- gruppen startade studentutbytesprogrammet Coimbra Student Exchange Network (SEN).
Samarbetet med Åbo universitet och Åbo handelshögskola fortsatte inom konsortiet International University of Turku/Åbo (IUTÅ). Inom samarbetet ordnades bl.a. den gemen- samma orienteringskursen för nya utländska studerande i början av höst- och vårterminen samt informationsspridning om undervisning på engelska i Åbo. Samarbetet kulminerade i det gemensamma Meetturku-mötet då ca 120 utländska gäster bl.a. från de universitet, som akademin samarbetar med, besökte Åbohögskolorna för att bekanta sig med utbildningsut- budet här.
Arbetsforum
Akademins sysselsättningsbefrämjande verksamhet i Åbo och Vasa, Arbetsforum, har under år 2001 inriktats på utveckling av två centrala funktioner: handledning och arbetslivs- kontakter. Från och med år 2001 erbjuder akademin handledning och yrkesvalsinformation till abiturienter i Svenskfinland. Karriärplanering för andra årets studerande ökade i omfatt- ning under verksamhetsåret.
Inom ramarna för graduförmedlingsprojektet GRADUNET får studerande handledning i hur man skriver en beställningsgradu. Studerande och utbildningsansvariga informeras om för- ändringarna på arbetsmarknaden i samband med personlig handledning och ämnesvisa seminarier.
Arbetslivskontakterna har ökat under verksamhetsåret; allt fler delfinansierade praktikplatser för studerande innebär att det totala antalet praktikplatser stigit, arbetsplatsuppdragen ökade rekordartat under det första halvåret medan konjunktursvängningen under hösten minskade rekryteringsvolymen.
Forskarutbildades såväl som nyutexaminerades sysselsättningssituation undersöktes och rapporterades i den årliga statistikrapporten Placering på arbetsmarknaden. Utexaminerade från Åbo Akademi 2000.
Det nationella samarbetet mellan sysselsättningsbefrämjande verksamheter vid universiteten, förstärktes genom ett samarbetsavtal som undertecknades av 17 universitet i oktober 2001.
Under år 2001 inleddes inom COIMBRA-gruppen samarbete kring karriärvägledning, kvali- tetssäkring och internationell praktik.
Akademin finansierar den sysselsättningsbefrämjande verksamheten med medel i grundbud- geten.
Åbo Akademi har under de senaste åren kontinuerligt ökat antalet praktikplatser. År 1998 förmedlades sammanlagt 438 praktikmånader, varav 393 med budgetfinansiering. År 2001 var motsvarande tal hela 551,5 respektive 393. Antalet delfinansierade praktikplatser ökade till 103 jämfört med 79 platser år 2000.
2.1.2. Forskarutbildningen
Målet är i medeltal 55 årligen avlagda doktorsexamina för perioden 2001–2003. Enligt vetenskapsområde är målet för antalet doktorsexamina följande: teologi 4, humaniora 6, pedagogik 3, samhällsvetenskaper 6, psykologi 2, hälsovårdsvetenskap 2, merkantila vetenskaper 2, naturvetenskaper 18 och tekniska vetenskaper 12.
För perioden 1998–2000 var målet i medeltal 37 årligen avlagda doktorsexamina. Enligt vetenskapsområde var målet följande: teologi 4, humaniora 4, pedagogik 3, samhällsvetenskaper 5, psykologi 1, hälsovårdsvetenskap 1, merkantila vetenskaper 2, naturvetenskaper 10 och tekniska vetenskaper 7.
Akademistyrelsen har dessutom uppställt som mål att identifiera områden med speciellt goda förutsättningar för framgångsrik forskarutbildning men också bristområden, särskilt på finlandssvenska ansvarsområden, med dålig vetenskaplig återväxt, och att aktivt satsa på forskarutbildning inom dem.
Tabell 6. Licentiatexamina avlagda vid Åbo Akademi
Område 1998 1999 2000 2001
Teologiska 3 1 1 1
Humanistiska 6 7 4 7
Pedagogiska 1 1 2 1
Samhällsvetenskapliga 6 11 4 6
Psykologiska 1 1 0 0 Hälsovetenskapliga 2 3 2 0
Merkantila 0 2 0 0
Naturvetenskapliga 6 5 5 4 Tekniskvetenskapliga 6 4 9 5
Summa 31 35 27 24
Licentiatexamina avlades i mindre utsträckning än tidigare och minskningen är mest på- fallande i naturvetenskap och teknik.
Akademins andel av samtliga licentiatexamina i landet uppgick år 2001 till 3,5 % vilket är en liten minskning från år 2000 (3,6 %).
Tabell 7. Doktorsexamina avlagda vid Åbo Akademi
Område Examensmål Medeltal
1999 - 2001 1999 2000 2001
Teologiska 4 4 4 4 4
Humanistiska 6 7 5 9 6
Pedagogiska 3 3 3 5 0
Samhällsvetenskapliga 6 5 6 1 8 Psykologiska 2 1 0 2 0 Hälsovårdsvetenskapliga 2 2 3 2 2
Merkantila 2 1 0 1 2
Naturvetenskapliga 18 13 10 16 12 Tekniskvetenskapliga 12 12 11 10 15
Summa 55 47 42 50 49
Doktorsexamina uppgick till 49 vilket är mycket fler än tioårsmedeltalet 33 examina men mindre än examensmålet 55 examina. Inga doktorsexamina avlades i pedagogik och psyko- logi medan de naturvetenskapliga uppgick endast till 12 mot examensmålet 18. I samhälls- vetenskap och teknik överskreds examensmålet. I informations- och kommunikationsveten- skaperna avlades 5 doktorsexamina.
Akademins andel av samtliga doktorsexamina i landet uppgick år 2001 till 4,1 % vilket är en minskning från år 2000 (4,3 %).
Av de nationella forskarskolorna har 7 letts från akademin: informationsbehandling, kemisk processteknik, bioinformatik och strukturell biologi, materialforskning, miljöforskning och -teknologi, stokastik samt människorättsforskning. Forskarstuderande från akademin har också deltagit i 18 av andra universitet ledda forskarskolor.
Under året uppgick antalet årsverken för doktorander inom de nationella forskarskolorna an- ställda av Åbo Akademi till 72.
Medianåldern respektive medelåldern för de nya doktorerna åren 2000 och 2001 utbildnings- områdesvis var följande:
2000 2001
Område medelålder median medelålder median
Teologiska 45 44 39 39,5
Humanistiska 41,5 41 41,6 40
Pedagogiska 45,7 53 - -
Samhällsvet. 32 34 35,7 35
Psykologiska 30 30 - -
Hälsovårdsvet. 47,5 47,5 47 47
Merkantila 36 36 41,5 41,5
Naturvetensk. 32,9 30 35,4 33,5
Tekniskvet. 40,6 35 33,3 31
Nedan anges några mått på hur effektiv och ekonomisk utbildningen för doktorsexamen varit inom de olika utbildningsområdena. I de kostnader som angivits i tabell 9 har medtagits användningen av alla anslag under resultatområdet forskarutbildning och därtill hörande forskning år 2000 dividerat med medeltalet av antalet doktorsexamina per år under perioden 1998–2000.
Tabell 8. Doktorsexamina per professor (inkl. biträdande professorer)
Område 1998 1999 2000 2001 Hela landet
2001
Teologiska 0.7 0,7 0,7 0,7 0,6
Humanistiska 0.2 0,3 0,6 0,4 0,5
Pedagogiska 0.2 0,3 0,5 0,0 0,6
Samhällsvet. 0.2 0,4 0,1 0,5 0,4
Psykologiska 0.5 0,0 1,0 0,0 0,5
Hälsovårdsvet. 2.0 1,5 1,0 1,0 1,0
Merkantila 0.2 0,0 0,1 0,3 0,4
Naturvetensk. 0.5 0,6 0,9 0,7 0,7
Tekniskvet. 0.8 0,6 0,6 0,8 0,5
Medeltal 0.4 0,4 0,5 0,5 0,5
Tabell 9. Kostnad per doktorsexamen utbildningsområdesvis (1.000 mk) samt budgetfinansieringens andel åren 1999, 2000 och 2001
Område År 1999 År 2000 År 2001
Kostnad Budg % Kostnad Budg% Kostnad Budg %
Teologiska 868 67 766 65,4 813 62,7
Humanistiska 2285 64 1528 66,5 1794 59
Pedagogiska 2609 74 1426 67,8 2131 61,2
Samhällsvet. 1939 60,1 2784 54 1734 50,3
Psykologiska 3987 84,6 3840 63,9 1010 71,1
Hälsovårdsvet. 651 80,5 592 77,8 740 74,1
Merkantila 8004 44,6 9711 38 5731 41
Naturvetensk. 3093 62,7 2836 57,6 2235 53,2
Teknisktvet. 3366 50 3334 49,9 3122 49,1
Medeltal 2698 58,5 2437 55,1 2447 52,8
Hela landet 1957 69,2 1888 67,6 - -
2.1.3. Forskningsverksamheten
Åbo Akademi har förbundit sig att identifiera ett begränsat antal styrke-/satsningsområden inom forskningen. Vid behandlingen av verksamhets- och ekonomiplanen 1998–2000 den 6 februari 1997 fastställde akademistyrelsen kriterier för satsningsområden, samtidigt som man indelade områdena i olika faser. Med tillämpande av dessa kriterier har identifierats ett antal områden i utvecklingsfasen (aggressionsforskning, tvåspråkighetsforskning, neuropsykolo- gisk forskning och funktionell hjärnavbildning, kvinnoforskning, beslutsplanering och infor- mationssystem, internationell företagsverksamhet, välfärd och inkomstfördelning samt barn- litteratur) och områden i styrkefasen (litteraturpragmatik, exegetik, mänskliga rättigheter, informationsbehandling och datateknik, materialforskning, kemiteknik och bioteknik).
I egenskap av svenskt vetenskapssamfund har universitetet satsat speciellt på medierelaterad forskning och utbildning och på högskolepedagogisk och pedagogisk forskning och utbild- ning.
I egenskap av internationellt vetenskapssamfund har akademin satsat speciellt på följande forskningsområden på hög internationell nivå: Processkemi, exegetik, informationsbehand- ling och datavetenskap, miljö- och biovetenskap och Unizon-projektet.
Vid nomineringen av nya spetsforskningsenheter för perioden 2000–2005 har Finlands Akademi till spetsforskningsenheter utsett forskargruppen för processkemi vid Åbo Akademi och forskargruppen för utformningen av tidig judisk och kristen ideologi som är gemensam för de exegetiska institutionerna vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet, samt räknat från år 2002 också forskargruppen i programmeringsteknik.
Som en indikation på hög kvalitet i forskningsverksamheten har förutom nominering till spetsenhet också betraktats finansieringen via Finlands Akademi på grund av den gransk- ningsprocess som ansökningarna om finansiering genomgår. Som positivt kan därför noteras att den finansiering som gått via Åbo Akademis bokföring kontinuerligt ökat från år till år (18,6 Mmk år 1998, 21,6 Mmk år 1999, 22,99 Mmk år 2000 och 23,9 Mmk år 2001).
När det gäller de kvalitativa målen kan man med tillfredsställelse konstatera att 40 % av an- sökningarna från akademin inom EU:s femte ramprogram har fått finansiering, medan det europeiska medeltalet ligger på 20 %.
Antalet rapporterade vetenskapliga publikationer har under de fem senaste åren varierat mycket kraftigt både inom utbildningsområdena, inom Åbo Akademi som helhet och inom hela landet. Akademins nationella andel av alla publikationer har under åren 1997–2000 växlat mellan 4,8 och 5,2 % och av publikationer utgivna utomlands mellan 4,8 och 5,7 %. De preliminära uppgifterna för år 2001 tyder nu på en ökning av antalet publikationer vid akademin efter den nedgång som skett efter rekordåret 1999. Ökningen tycks synas speciellt i uppgifterna om publikationer publicerade utomlands.
Av tabell 11 kan man se att antalet publikationer per professor vid Åbo Akademi fortsätt- ningsvis överstiger medeltalet för hela landet.
Tabell 12 visar att målsättningen att öka den externa nationella och internationella forsknings- finansieringen uppfylls successivt. Den totala finansieringen har jämfört med år 2001 ökat med 8 % samtidigt som andelen finansierat med anslag ur universitetsbudgetens ordinarie anslag minskat från 44 till 41 % (år 1999 var andelen hela 48 %).
Tabell 10. Vetenskapliga publikationer åren 1999–2001
Antal publikationer sammanlagt Varav publicerade utomlands
Område 1999 2000 2001 1999 2000 2001
Teologiska 38 39 52 17 15 23
Humanistiska 140 154 124 70 81 62
Pedagogiska 33 50 28 14 10 13
Samhällsvet. 154 134 151 82 59 98
Psykologiska 24 21 24 22 15 19
Hälsovårdsvet. 20 14 14 11 5 9
Merkantila 66 70 55 42 59 49
Naturvetenskapl. 287 304 287 247 253 240
Teknistkvet. 278 206 251 238 185 215
Farmaceutiska 2 5 5 2 3 4
ÅA totalt 1 109 1 011 1 014 801 699 750
Hela landet 21 555 20 614 - 13968 13983 -
ÅA % 5,14 4,90 - 5,73 5,0 -
Tabell 11. Antalet vetenskapliga publikationer per professor åren 1999–2001
Område 1999 2000 2001
Teologiska 6,3 6,5 8,7
Humanistiska 8,2 9,6 7,8
Pedagogiska 3,3 5 2,8
Samhällsvet. 9,6 10,2 9,4
Psykologiska 12 10,5 12
Hälsovårdsvet. 10 7 7
Merkantila 9,4 8,8 6,9
Naturvetenskapl. 16,8 16,9 16,4
Teknisktvet. 15,4 11,4 12,6
Farmaceutiska 1 2,5 2,5
ÅA i medeltal 11,3 10,3 10,1
Hela landet 10,5 9,8 -
Tabell 12. Utgifter för forskning som inte inkluderar forskarutbildning (1 000 mk) 1999–2001
Område 1999 % budget- 2000 % budget- 2001 % budget- anslag anslag anslag Teologiska 2 060 64 2 323 60 3 454 58 Humanistiska 7 493 61 7 106 63 6 081 55 Pedagogiska 5 738 74 5 227 68 3 378 61 Samhällsvet. 14 195 56 14 393 50 20 360 44
Psykologiska 582 82 740 64 546 71 Hälsovårdsvet. 950 78 997 75 711 72 Merkantila 7 380 42 9 198 36 12 799 37
Naturvetensk. 32 233 47 35 370 43 32 279 42 Teknisktvet. 32 071 35 34 956 34 33 962 33
Farmaceutiska 478 74 334 88 449 88 Juridiska 281 77 299 72 598 75
Totalt 103 462 48 110 943 44 119 984 41
Hela landet 2 335 169 43 2 567 080 41 - -
2.1.4. Vuxenutbildningen
Akademins mål är att antalet studerande som på basis av studier inom den öppna universitetsunder- visningen godkänns för examensstudier årligen skall vara sammanlagt 40.
Inom det öppna universitetet är målsättningen under avtalsperioden att det kalkylerade antalet heltids- studieplatser skall uppgå till minst 1 100 per år.
År 2001 övergick 10 personer till examensinriktade studier på basis av studier inom öppen universitetsundervisning. Motsvarande tal för år 2000 var 12 och för 1999 likaså 12, vilket innebär att Åbo Akademi ännu ligger under målsättningen 40.
Antalet kalkylerade heltidsstudieplatser uppgick år 2001 till 1 069 medan motsvarande note- ringar för 2000 var 1 204 och för 1999 1 073, vilket ger medeltalet 1 115 på tre år, vilket innebär att akademin uppnått målsättningen.
Utbudet av undervisning inom det öppna universitetet var år 2001 1 303 sv, dvs. på samma nivå som år 2000, men eftersom det totala utbudet i landet svagt minskat, så har akademins relativa andel stigit från 4,2 till 4,3 %. Däremot har antalet avlagda studieveckor sjunkit från 18 323 till 17 845, vilket samtidigt minskat akademins nationella andel från 6,3 till 5,6 %.
Nettoantalet studerande inom det öppna universitetet var 4 506, en liten ökning jämfört med år 2000 (4 497) vilket ger den nationella andelen 5,4 %.
Den totala volymen på fortbildningsverksamheten har i likhet med trenden i hela Finland gått ned. Antalet fortbildningskurser som år 2001 var 202 har jämfört med det föregående året minskat med 18 %, (minskningen i hela landet var 8 %), antalet studerande (5 112) har minskat med 19 % (nedgången i hela landet 12 %) och antalet undervisningstimmar (6 279) har minskat med 34 % (nedgången i hela landet 15 %). År 2001 var akademins relativa andel av fortbildningskurserna 4,2 %, av antalet studerande 4,8 % och av antalet undervisnings- timmar 2,4 %.
Under året har satsningen på hög kvalitet i verksamheten, vilken belönats genom att vuxen- utbildningen vid akademin av högskolornas utvärderingsråd utsetts till nationell kvalitetsen- het räknat från år 1999, fortsatt bl.a. genom satsning på flerformsstudier med ökade inslag av informations- och kommunikationsteknologi och på utveckling av utvärderingsmetoder inom skolväsendet samt inom ett särskilt kvalitetsprojekt (Pro Q).
Åbo Akademi använde år 1998 av sina totala utgifter 8,0 % och av sina budgetanslag 4,8 % för vuxenutbildning. År 1999 sjönk andelen av de totala utgifterna till 6,9 % och av de budget- finansierade till 4,2 % på grund av att anslagen för fortbildning minskat. Den nedåtgående trenden har fortsatt ännu åren 2000 och 2001, då andelen av de totala utgifterna uppgick till 5,7 % respektive 5,3 % och av de budgetfinansierade till 4,0 respektive 3,9 %.
Tabell 13. Utgifter för vuxenutbildning (1 000 mk)
Område 1999 % budget- 2000 % budget- 2001 % budget- anslag anslag anslag Teologiska 173 97 173 95 374 95 Humanistiska 427 96 431 94 479 94 Pedagogiska 1 047 95 1 076 93 1146 93 Samhällsvet. 597 96 513 95 155 95 Psykologiska 27 95 24 93 7 92 Hälsovårdsvet. 41 96 43 94 23 94 Merkantila 262 96 270 95 182 95 Naturvetensk. 168 95 166 94 966 94 Tekniskvet. 286 97 306 95 136 95 Farmaceutiska – – – – 30 91 Juridiska 54 94 55 92 12 92 Ospecificerade 18 216 36 17 797 35 17307 35 (inkl. FC o FC/ÖH)
Totalt 24 250 39 20 866 43 20819 45
2.1.5. Stödfunktionerna Förvaltningen
En arbetsgrupp avgav i september 2001 ett förslag till ny allmän strategi för Åbo Akademi.
Detta förslag kommer efter remissbehandling att slutbehandlas i akademistyrelsen våren 2002.
Styrelsen antog i december 2001 en strategi för utvecklande av grundexamina.
En vuxenutbildningsstrategi godkändes av styrelsen i november 2001.
En arbetsgrupp för Åbo Akademis strategi för lärarutbildningen har tillsatts under året och överlämnade sitt betänkande den 14 februari 2002. Arbetsgruppens förslag kommer att vara vägledande för framtida beslut om uppläggning och dimensionering av lärarutbildningen samt även ge riktlinjer för samarbete och information.
En strategisk plan för den externa finansieringen antogs av styrelsen i november 2001.
Styrelsen beslöt under hösten 2001 om en gradvis övergång till interna hyror från början av år 2003.
Styrelsen fastställde våren 2001 miljöpolicy för Åbo Akademi. Denna policy samt miljöplanen för hållbar utveckling från år 1999 har varit riktgivande vid hanteringen och utvecklingen av anskaffningar, lokalvård, avfallshantering och trafikarrangemang. I anslutning till denna plan har akademin med finansiellt bidrag från Stiftelsen för Åbo Akademi fortsatt att satsa på forskning och undervisning kring miljöfrågor.
Som underlag för kalkyleringen av kostnader inom de olika resultatområdena har fakulteter- na sammanställt uppgifter från lärarnas arbetsplaner som vid behov reviderats enligt den faktiska tidsanvändningen. I anslutning till detta har fakulteterna genom separata för- frågningar riktade till lärare och forskare utrett andelen tjänstearbete i externa projekt.
Utvärderingsverksamheten
För att universiteten bättre skall kunna dra nytta av det europeiska rektorsrådets (EUA) ut- värderingar, har verksamheten utökats med en möjlighet till uppföljning. Åbo Akademi ut- värderades av EUA (tidigare CRE) i oktober 1998 och på universitetets begäran gjordes ett uppföljningsbesök i maj 2001. Uppföljningen granskade utvecklingen utgående från rapporten som utgavs över det första besöket.
Rapporten fäster uppmärksamhet vid de strukturella ändringar som ägt rum. ”Bland de åtgärder som vidtagits kan nämnas styrelsebesluten om övergång till tre undervisningsterminer räknat från hösten 2001 och om en sammanslagning och därmed också en minskning av antalet institutioner, likaså från ingången av hösten 2001. Ytterligare har det skett en delegering av beslutsrätt från styrelsen till fakulteterna och från fakultetsråden till dekanerna. Också inom förvaltningsämbetet har beslutsrätt tilldelats de olika områdena. Rektor håller regelbundna överläggningar med dekanerna. Ett antal strategiska planer har utarbetats avseende bl.a. internationalisering, vuxenutbildning, lärarutbildningen, miljö och virtualisering av undervisningen. En arbetsgrupp har kommit med ett antal förslag till strukturella åtgärder.”
EUA-rapporten betonar akademins satsningar inom utbildningen. Forskarskolorna har intro- ducerats inom många ämnesområden. Med hjälp av obligatoriska kurser i pedagogik vill man utveckla den akademiska personalens förmåga att ge undervisning. I övrigt är EUA imponerad av akademins samarbetsförmåga. Rapporten tar särskilt upp den externa finansieringen till forskningen och interaktionen mellan högskolorna i Åbo.
Uppföljningsrapporten framför kritik mot akademins fåtaliga åtgärder att förändra universitetspersonalens åldersstruktur. Utvärderarna konstaterar även att den splittrade för- valtningsstrukturen fortfarande medför ineffektivitet. Strandkvarnen-projektet välkomnas eftersom nybygget, som skall stå klart under 2003, medför att enheten i Vasa blir mer kon- centrerad. Utmaningar för framtiden är att minska antalet studerande som avbryter sina studier samt att bibehålla kvalitetskraven i ett system som först och främst bedömer universitetets kvantitativa resultat.
I januari 2001 överlämnade en arbetsgrupp det förslag till vuxenutbildningsstrategi för akademin som senare antogs av styrelsen. Vuxenutbildningen var även aktuell i.o.m. Rådets för utvärdering av högskolorna granskning av det öppna universitetets verksamhet. En arbetsgrupp sammanställde, utgående från rådets frågor, en självutvärdering som omfattar det öppna universitetets hela verksamhet. Resultatet av utvärderingen är avsett att främja utvecklingsarbetet av verksamheten.
Under år 2001 fortgick även arbetet med att utvärdera studiehandledningen. Målet med utvärderingen var att få reda på hur handledningen genomförs ur såväl studerandenas som universitetets synvinkel. Genom utvärderingen försökte man identifiera flaskhalsarna i systemet. Studiehandledningen utgör ett av de områden där Akademin satsar på snabb och omfattande kvalitetsutveckling.
Den examensinriktade fortbildningen utvärderades under hösten 2001. Utvärderingen ingick i ett nationellt projekt som försöker utreda vilka åtgärder universiteten vidtagit för att inkorporera programmen i verksamheten. Avsikten med projektet, som slutförs under år 2002, är att skapa effektiva rutiner för den fortsatta utvecklingen inom området.
”Utvärderingen av utbildningen vid akademin har alltsedan år 1995 genomförts så att institutioner och laboratorier har gjort en egen självutvärdering som sammanfattats i fakulteternas årliga självutvärdering. Fakulteternas och de utbildande fristående institutionernas självutvärderingar har sammanfattats för styrelsens räkning. På förslag av nämnden för kvalitetsutveckling och utvärdering har styrelsen sedan beslutat om riktlinjer och principer för den fortsatta utbildningsverksamheten.”
För år 2001 genomförde akademin ingen självutvärdering av hela verksamheten. Ett flertal nationella utvärderingsprojekt medförde att belastningen på enheterna blev väldigt stor.
Enheterna uppmanades dock att fortsätta att utföra kursutvärderingar. I april 2001 tog styrelsen ett beslut om att genomföra en extern utvärdering av utbildningen. Målgruppen för år 2002 är HF, ESF:s samhällsvetenskapliga utbildning och SVF. År 2003 kommer turen till KTF, ESF:s ekonomutbildning och TF samt år 2004 till MNF och PF.
Införandet av systemet med tre undervisningsterminer har väckt intresse även allmänt i Finland. Den nya indelningens inverkan på bl.a. planering och undervisning inom de olika enheterna observeras från början. Under år 2002 kommer en första utvärdering av systemet att utföras.
Informationstekniken
Åbo Akademis styrelse antog den 14 december 2000 en ny utvecklingsplan för databehand- lingen och informationsförvaltningen för åren 2000–2004. Till planen ansluter sig även en datasäkerhetspolicy om vilken styrelsen fattade beslut den 8 juni 2000.
Verksamheten på detta område har under året utvecklats i enlighet med de antagna planerna och riktlinjerna, vilket bl.a inneburit fortsatt förstärkning av närstödet för datoranvändarna och ökad satsning på datasäkerheten bl.a. genom förnyandet av e-postservicen, uppgrade- ringen av NT-domänen AKADEMI till W2K med namnet abo.fi och förnyandet av antivirus- servicen.
Ett campusavtal med Microsoft har slutits.
Fortsatta satsningar på utbyggnad av den centrala utrustningen och datanätets kapacitet har gjorts och med hjälp av anslag från Stiftelsen för Åbo Akademi har ett betydande antal under- visningsutrymmen försetts med videoprojektorer.
En planerare för anställts vid datacentralen för att stöda utvecklingen av det virtuella universitetet och e-lärande.
IT-grundutbildning för studenterna har givits både i Åbo och i Vasa.
Biblioteksverksamheten
Centrala mål för Åbo Akademis bibliotek är förbättrad tillgång till bibliotekets material, ändamålsenlig vård och konservering av samlingarna, förbättring av verksamhetens fysiska ramar och utnyttjandet av nya informationstekniska möjligheter. På alla dessa områden har skett en betydande utveckling under året.
Arbetet på digitaliseringen av det finlandssvenska kulturarvet fortsatte under året med stöd av Stiftelsen för Åbo Akademi.
Det nya nationella bibliotekssystemet Voyager togs i bruk i slutet av sommaren 2001.
Förutsättningarna för biblioteksverksamheten i Vasa förbättrades avsevärt då det nya för de tre universiteten i Vasa gemensamma vetenskapliga biblioteket inledde sin verksamhet som- maren 2001 i nybyggnaden Tritonia. I anslutning till detta bibliotek verkar även in- lärningscentrum.
Möjligheterna att anskaffa relevant ny litteratur har avsevärt förbättrats genom att akademin kommit i åtnjutande av avkastningen av Gösta Branders forskningsfond.
Rektors beslut att för tredje året i rad befria studerande för grundexamen från avgifter för fjärrlån genom att bevilja biblioteket ett specialanslag för att täcka de utgifter fjärrlånen medför har mottagits ytterst positivt.
2.1.6. Samhällelig verksamhet
Åbo Akademi utvecklar ytterligare sina insatser för samhällsservice och förvaltar det finlandssvenska kulturarvet
Åbo Akademi har strävat att förbättra effektiviteten i sin verksamhet genom att utöka sina forsknings-, utbildnings- och andra kontakter till omgivningen, vilket också framkommit i avsnitten ovan avseende grundutbildning, forskning och vuxenutbildning.
Den centrala målsättningen för Åbo Akademi att vara ett kulturbärande samfund och att förvalta det finlandssvenska kulturarvet har uppfyllts genom att akademin vidareutvecklat sina museer, arkiv och samlingar och ställt dem till forskningens, undervisningens och allmänhetens disposition och genom att understöda den verksamhet som sker inom sång- körer och orkestrar och de olika ämnes- och specialföreningar som verkar i anslutning till Studentkåren vid Åbo Akademi.
Som ett led i upprätthållandet av den värdefulla byggnadsmiljön i området kring Åbo Domkyrka har Stiftelsen för Åbo Akademi under året, förutom de årliga underhållsarbetena i de fastigheter som Stiftelsen ställer till akademins förfogande, också inlett en omfattande grundreparation av Sibeliusmuseums utrymmen.
Planeringsarbetet har framskridit enligt tidtabellen på de särskilda satsningar som under avtalsperioden görs för att i årsskiftet 2003–2004 ta i bruk enhetliga campusområden i kultur- historiskt värdefulla miljöer, dels för verksamheten i Åbo genom det s.k. Arkenprojektet, som möjliggör en koordinering och samverkan av undervisning och forskning inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området, dels genom det s.k. Strandkvarnprojektet, som skapar förutsättningar för samverkan mellan pedagogisk och samhälls-vårdvetenskaplig forskning och undervisning i Vasa.
Genom sin samhällsdelegation och sin informationsverksamhet (bl.a. Meddelanden från Åbo Akademi, tidningen Skärgård och nya elektroniska media, t.ex. webben) har akademin fortsättningsvis breddat sin växelverkan och informationen till samhället.
Fortbildningscentralerna i Åbo och Vasa har genom sitt utbud av undervisning inom det öppna universitetet och fortbildningen och genom projekt i samarbete med kommuner och statliga myndigheter skapat en betydande samhällelig kontaktyta. Tack vare extern finansiering från olika fonder har upprätthållits det Finlandssvenska läromedelscentret i Vasa med uppgift att främja tillgången till och informationen om finlandssvenska läromedel. Åbo Akademi har också tillsammans med Svenska studiecentralen inrättat ett center för lokal utveckling LUC, som driver lokala utvecklingsprojekt runtom i Svensk-Finland, t.ex. be- träffande informationsteknologi.
I Vasa har man genom Mediahuset skapat kontakter till massmedia, lokala myndigheter och också till tv-bolag och privata filmproducenter.
Universiteten i Åbo har i anslutning till Åbo teknologicentrum byggt upp en miljö med bred anknytning till näringslivet via organisationer för teknologi och kunskapsöverföring (DCC,
AboaTech, företagsinkubatorn DIO, kompetenscentren för materialforskning och kultur, biomaterialcentret m.fl.). Dessa satsningar har fått ökad synlighet och samordning genom konceptet Turku Science Park.
Som ett led i satsningen på extern finansiering och överföringen av teknologi, innovationer och forskningsresultat till näringslivet samordnade och fysiskt sammanförde universiteten i Åbo år 2000 sina administrativa resurser för forskningsservice och industrikontakter. Denna verksamhet har vidareutvecklats under året.
Forskarutbildades såväl som nyutexaminerades sysselsättningssituation undersöktes och rapporterades av enhet den årliga statistikrapporten Placering på arbetsmarknaden.
Utexaminerade från Åbo Akademi 2000.
Åbo Akademi har samarbetat med landets övriga universitet inom projektet ”Det virtuella universitetet”. Insatserna har berört examensutbildning, öppen universitetsutbildning och akademisk fortbildning samt utbildningens stödfunktioner.
Av tabell 14 framgår att akademin ökat sina satsningar på samhällsservice. Ökningen jämfört med år 2000 är 6,5 %.
År 1999 använde Åbo Akademi av sina totala utgifter 7,9 % och av sina budgetanslag 9,3 % för samhällsservice. Siffrorna för 2000 var 8,03 respektive 10,1. År 2001 var andelen något lägre än året innan dvs. 7,97 respektive 10,01 %.
Tabell 14. Utgifter för samhällsservice (1 000 mk) åren 1999–2001
Område 1999 % budget- 2000 % budget- 2001 % budget- anslag anslag anslag Teologiska 569 97 610 95 343 94 Humanistiska 2 612 95 2 638 94 1 415 94
Pedagogiska 1 866 95 2 402 93 1 161 78 Samhällsvet. 1 983 96 1 703 95 4 081 95
Psykologiska 180 95 163 93 147 92 Hälsovårdsvet. 134 96 138 94 679 94 Merkantila 656 96 675 95 1 897 94 Naturvetensk. 3 561 80 3 429 80 3 862 79
Teknisktvet. 1 277 96 1 364 95 737 95 Farmaceutiska 53 94 49 91 107 91 Juridiska 91 95 92 92 217 92 Ospecificerat 14 581 68 16 084 68 16 631 64
(PET, FÄ, FC m.fl)
Totalt 27 564 77 29 347 78 31 276 76
Ett mått på samhälleliga och internationella kontakter är också antalet lärar- och forskarbe- sök, både avseende de egna lärarnas och forskarnas besök utomlands och gästforskares och lärares besök vid det egna universitetet. Tabell 15 ger vid handen att Åbo Akademis lärares och forskares besök utomlands under den senaste treårsperioden hållits på samma nivå, medan trenden i hela landet är minskande. Däremot har antalet gästforskare och lärare minskat vid akademin, och minskningen har varit kraftigare vid akademin än för landet som
helhet. Man kan också konstatera att akademins andel av de gästande forskarna och lärarna är mindre än man skulle förvänta sig
Tabell 15. Lärar- och forskarbesök åren 1999–2001
Område Lärar- och forskar- besök utomlands
>1 månad
antal besök/antal mån.
Lärar- och forskar- besök utomlands 2v. -1 mån
antal besök/antal mån.
Gästforskare & -lärare
>1 månad,
antal besök /antal mån.
Gästforskare & -lärare 2v-1månad
antal besök/antal mån.
1999 2000 2001 1999 2000 2001 1999 2000 2001 1999 2000 2001
Teologiska 3/10 4/20 3/15 1/1 2/2 3/4 -/- -/- -/- -/- -/- -/-
Humanistiska 9/28 8/20 5/10 13/1
1 15/9 12/8 3/11 3/9 4/29 4/2 3/2 2/1
Pedagogiska 1/4 2/9 2/9 4/3 8/6 4/4 -/- -/- -/- 4/3 1/1 1/1
Samhällsvet. 2/12 3/9 8/26 8/7 2/2 8/6 1/7 4/19 -/- 1/1 -/- 2/2
Psykologiska 1/7 -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- 1/1 -/- 1/1
Hälsovårdsvet. -/- -/- -/- 2/1 -/- -/- -/- 1/1 -/- 3/2 3/2 -/-
Merkantila 1/6 5/22 2/6 4/4 3/3 2/2 1/4 2/14 1/2 3/3 2/1 -/-
Naturvetenskapl. 8/44 8/39 9/27 10/7 10/5 11/9 24/
91 18/
77 18/
95 3/2 16/9 8/5 Teknisktvet. 11/
34 11/
52 11/
33 7/5 5/3 1/6 23/
117 24/
139 18/
110 4/2 2/1 4/4
Farmaceutiska -/- 1/1 -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/-
Juridiska -/- 1/1 -/- -/- -/- 1/1 -/- -/- -/- -/- -/- -/-
Summa ÅA 36/
145 43/
173 40/
126 49/
39 45/
30 51/
40 52/
230 52/
259 41/
236 24/
17 28/
17 18/
14 Hela landet 825/
3554 743/
3435 735/
3093 749/
465 726/
455 617/
404 1177/
5370 1153/
5602 1030/
5345 866/
540 859/
532 713/
463 ÅA% 4,4/
4,1 5,8/
5,0 5,4/
4,1 6,5/
8,3 6,1/
6,6 8,2/
9,9 4,4/
4,3 4,5/
4,6 4,0/
4,4 2,8/
3,1 3,3/
3,2 2,5/
3,0
2.1.7. Riksomfattande uppgifter
Av verksamheten vid Åbo Akademi har farmaceututbildningen, rättsnotarieutbildningen, specialiseringsstudierna för lärare, ett lektorat som baserar sig på ett utbytesavtal inom kultursektorn samt det medicinska PET-centret, som är gemensamt med Åbo universitet, under avtalsperioden 2001–2003 givits status som sådana riksomfattande enheter eller uppgifter som berättigar till tilläggsfinansiering i universitetsbudgeten som ett komplement till den finansiering som baserar sig på kalkylmodellen för fördelning av anslag mellan universiteten i Finland.
2.1.8. Vasa övningsskola
Vasa övningsskola består av tre skolenheter. Inom den grundläggande utbildningen finns förskola – årskurs 6 och årskurserna 7 – 9 och inom andra stadiets utbildning ett gymnasium.
Skolan erbjuder för närvarande ett brett språkprogram med fyra A-språk (fi, en, ty, fra) som kompletteras av TCE undervisning (ämnesundervisning på engelska) inom hela grundut- bildningen. I gymnasiet erbjuds utöver ordinarie gymnasiekurser specialprogram inom musik och bildkonst samt en IB-linje. Det totala elevantalet är ca 800, lärarantalet ca 80 och den övriga personalen består av ca 20 personer.
Vasa övningsskola betjänar den finlandssvenska lärarutbildningen så att professionellt hand- ledd utbildningspraktik tillhandahålls för blivande klasslärare, ämneslärare, lärare i slöjd, bildkonst, musik, huslig ekonomi, gymnastik, specialundervisning och elevhandledning.
Samarbete och utveckling av utbildningspraktiken Handledningsfunktionerna
Vasa övningsskola har under år 2001 haft ett nära samarbete med Åbo Akademis pedago- giska fakultet för att utveckla lärarutbildningen och utbildningspraktiken. Skolans lärare har haft möjlighet att delta i kortare och längre fortbildningsprogram för handledare. I fakulte- tens regi har ordnats studiehelheter omfattande 5 sv resp. 20 sv. Rektor Ulla Granfors och lektor Benita Kavander utgav 2001 en handledningsmanual inom ramen för sina 20 sv hand- ledningsstudier: Handledning – en (o)möjlig konst? En handbok om handledning inom lärar- utbildning (Vasa övningsskolas rapportserie 1/2001).
Under hösten 2001 har Vasa övningsskola uppgjort en plan för en intern genomgång av handledningsfunktionerna i syfte att få en analys och utvärdering som grund för en utveck- lingsstrategi. Genom metodvalet i processen (totalt tolv protokollförda hearingtillfällen för lärargrupper om 5–8 personer i varje grupp, där lärarna presenterar och diskuterar sin hand- ledarprofil och sina handledningsmetoder) strävar skolan till att redan i analys- och utvärde- ringsskedet nå ökad medvetenhet hos de enskilda handledarna samt öppna för dialog och ytterligare utveckling av handledarfunktionen. (Mötesserien genomförs våren 2002.)
I några ämnen inom ämneslärarutbildningen utprövas en specifik smågruppshandledning.
Praktik – teori
Under 1998 inleddes ett samprojekt mellan institutionen för lärarutbildning vid pedagogiska fakulteten och Vasa övningsskolas lågstadium. Detta s.k. PT-projekt (Praktik och Teori- projekt) syftar till att finna stödjande samverkan mellan den teoretiska delen av utbildningen och utbildningspraktiken. Projektet är inriktat på att utveckla samarbetet mellan olika ut- bildarkategorier. Det främsta syftet är att försöka överbrygga klyftan mellan utbildningens teoretiska och praktiska moment genom att organisera och innehållsligt harmonisera utbild- ningspraktiken i kongruens med de teoretiska studiemomenten i klasslärarutbildningen.
Dessa syften stämmer väl med de slutsatser och förslag om samarbete mellan teori och praktik i lärarutbildning som framförs i OPEPRO-rapporten (Luukkainen 2001) Detta PT- projekt avslutas år 2002. En uppföljning av projektet planeras inom ämneslärarutbildningen.
Representation i ledningsgrupper
Vasa övningsskola har representation i de ledningsgrupper som pedagogiska fakulteten ut- sett för antagning till fakulteten, för anordnandet av grundutbildning, för pedagogisk kompetensutveckling och för ämneslärarutbildning, Denna representation möjliggör ett effektivt informationsflöde och ger därmed också potential för välriktade åtgärder i utveck- lingssyfte.
Övrigt samarbete och internationalism
Under 2001 har kontakt tagits till den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten inom Åbo Akademi för att få till stånd ett närmare samarbete. Ämneslärarbristen inom det matematisk- naturvetenskapliga området är alarmerande och Vasa övningsskola önskar söka vägar till att tillsammans med ämnesfakulteten och pedagogiska fakulteten öka intresset för lärarstudier inom området. En gemensam sammankomst mellan berörda personalgrupper ordnas under år 2002.
Inom EU-projektet Uni-Zons delprojekt Luis (Lärarutbildning i samverkan) planerades och genomfördes ett slöjdpraktikutbyte under år 2001. Samarbetsparter var pedagogiska fakulte- ten i Vasa, Vasa övningsskola och Umeå universitet. För huvudämneslärarstuderandena
inom slöjdpedagogik genomfördes hösten 2001 den s.k. praktik 4 som är 3 sv. Praktikperio- den genomfördes vid Vasa övningsskola, främst i högstadiet. Ca 1 sv av denna praktikperiod skedde som ett utbyte med Umeå universitet. Syftet var att skapa internationella samarbets- möjligheter slöjdlärare emellan. För att maximera effekterna av studentutbytet skapades inom Blackboard en virtuell inlärningsmiljö där studerande samarbetade, utförde uppgifter och gjorde sin utvärdering.
Projekt för utökad internationalism samt för utökade kontakter med näringslivet har främst genomförts i gymnasiet och ger lärarstuderande modeller och exempel på användbara ar- betsmetoder. Gymnasiesamarbete med skolor i Frankrike, Schweiz, Italien och Belgien pågår och årskurserna F-6 har haft lärarstuderande från Österrike som utbytesstuderande till följd av att Österrike och Finland har ett snarlikt lärarutbildningssystem med någon form av officiella övningsskolor. Näringslivssamarbetet sker framför allt inom gymnasiets Pre-IB och IB-linje.
En mångsidig utbildningspraktik
Utbildningspraktiken inom ämneslärarutbildningen har utvecklats så att en föreläsningsserie i praktisk didaktik införts för att öka de blivande ämneslärarnas känsla för och kännedom om det mångfacetterade lärarskapet. De blivande ämneslärarna får bekanta sig med lärarens uppgifter utöver själva undervisningen i klass såsom utvecklingssamtal, krishantering, läro- plansutveckling, elevkårsverksamhet, mobbning, läraren som fostrare etc.
Utbildningspraktiken för studerande av olika kategorier har gjorts mångsidigare genom att allt flera möjligheter givits till att bekanta sig med annat stadium. Således har klasslärare gjort en del av sin utbildningspraktik inom årskurserna 7–9 medan ämneslärare gått in i års- kurserna 1–6.
De svenskspråkiga lärarstuderandena inom ämnena slöjd, huslig ekonomi, gymnastik, musik, bildkonst, drama och specialundervisning utför sin utbildningspraktik integrerat i såväl klasslärar- som ämneslärarpraktiken inom Vasa övningsskola och tillför sålunda ett breddat perspektiv rent ämnesmässigt.
Utvärdering
Inom Vasa övningsskola har utvärderingsmodellerna utvecklats så att de så mångsidigt som möjligt mäter de studerandes tillfredsställelse och så att resultaten av utvärderingarna smidigt kan användas till att förbättra verksamheten. De studerande utvärderar utbildningen efter varje modul och utvärderingsresultaten får i dagens läge en direkt uppföljning där så är möjligt i planeringen av kommande verksamhet. Kritik som framförts angående bristande möjligheter att flexibelt kunna tidslägga de pedagogiska studierna för lärare inklusive den professionellt handledda utbildningspraktiken vid Vasa övningsskola har tagits ad notam.
Initiativ har tagits till förbättrat och intensifierat samarbete mellan alla aktörer inom ämnes- lärarutbildningen.
Inom klasslärarutbildningen utvecklas för närvarande en studerande-portfolio som ett red- skap för reflektion och uppföljning för såväl den studerande som för handledarna.
Pedagogisk utveckling av IKT
Vasa övningsskola har under många års tid målmedvetet strävat till att höja basfärdigheterna för både personal och elever inom IKT-området i enlighet med skolans IKT-strategi. Under år 2001 har inriktningen varit ställd på en datapedagogisk utveckling där de uppnådda basfär- digheterna direkt kopplats till och använts i ämnesundervisningen. Lärarstuderande av olika
kategori ges möjlighet att under sin handledda utbildningspraktik bekanta sig med och pröva också virtuella inlärningsmiljöer som hjälpmedel i undervisningen.
Exempel på projekt förverkligade under 2001:
Projekt ”Afrika” och ”Island” med hjälp av IKT (åk 4-6 Media)
Alla basfärdigheter (textbehandling, desktop publishing, PowerPoint som stöd för presenta- tion, internet, e-post) har ingått som naturliga delar för eleverna. Fördjupning har skett inom digital bildbehandling och digital filmbearbetning. Projektets resultat syns i elevernas tema- böcker, filmproduktioner, temakvällar, audiovisuella presentationer samt i lärarnas doku- mentationer i form av film och bild. Projektet involverade klasslärarstuderande (K1) samt lanserades i samband med beställd lärarfortbildning (Helsingfors stad; Cygnaeus).
Projekt ”Musiken & Datorn” (åk 1-6)
Projektet har involverat allt från omstrukturering av den fysiska miljön och ett musikdidak- tiskt nytänkande till en utveckling av innehållet i klasslärarstuderandenas undervisnigsöv- ningar. Datorn som redskap i musikundervisning har skapat en ny typ av basfärdighet inom musiken. Projektet har involverat klasslärarstuderande med musikinriktad praktik. Ytterli- gare fördjupning av projektet har lanserats i separat kurs för klasslärarstuderande med musik som specialiseringsämne.
Projekt ”Högstadiets inlärningsportal” (åk 7-9)
Högstadiets inlärningsportal (http://www.vasa.abo.fi/vos/hogstad) skapar ett gemensamt virtuellt rum för information och kommunikation. Eleverna, lärarna och lärarstuderande har tillgång till online-kurser, ämnesinformation, aktuellt i skolan, länkar ut i världen, hjälpverk- tyg, egna publikationer, musik, animation, streaming film etc. på ett och samma ställe. Det interna informationsflödet (arbetsschema, blanketter, tider, listor, möteskallelser, kontakt- uppgifter, utvärderings- och betygsinmatningar) för personal är ständigt tillgängligt. Skolans elever bekantar sig med virtuella inlärningsmiljöer redan i grundutbildningen. Eleverna er- bjuds möjligheter till inlärningssituationer som är flexibla i rum och tid. Detta ger eleverna möjlighet att välja situationer som gagnar den egna kunskapsutvecklingen.
Projekt ”Datakörkort” (7-9, lärar- personalfortbildning)
Elever, lärare och personal vid Vasa övningsskola skall kunna stå sig väl i en nationell jäm- förelse av IKT-basfärdigheter. Skolan erbjuder alla möjlighet att avlägga A-datakörkortet.
Projektet ger eleverna, efter avslutad grundutbildning, fördelar (i form av studieveckor/kur- ser) vid ansökning till vidareutbildning samt vid arbetsansökan.
Projekt ”Digital Film” (1-9 och gymnasium)
Film fokuserar på en bit av verkligheten. Som filmskapare måste man kunna analysera, välja och begränsa. Filmproduktion i undervisningssammanhang ger elever, lärare och lärarstude- rande ett förhållningssätt till kunskap. Produktionsprocessen är både nyskapande och repe- terande. Processen skapar inlärning (ämnet styr området). Information omvandlas till kun- skap då den vidareförmedlas i ett aktivt påverkningssyfte. Projekt ”Digital Film” ger färdig- heter för analys och val av kunskap. Projektet ger aktiva mediapåverkare i ett aktivt medium.
Projekt ”Online”
Skolan satsar på en produktion av online-kurser, främst för gymnasiet men även de högre klasserna i grundutbildningen. Under 2001 har Religion 1 för gymnasiet färdigställts, samt geografikurserna om Europa, Sydamerika och Nordamerika bearbetats.
Språkundervisning
Språkundervisningen inom samtliga stadier drar nytta av den teknik som finns till för- fogande.
DPC – en datapedagogisk central
Under 2001 har långtgående planer uppgjorts i samverkan med Pedagogiska fakulteten för att få konkreta och synliga resultat för lärarutbildning och -fortbildning och kunna arbeta med en helhetsplanering på längre sikt när det gäller den pedagogiska utvecklingen av IKT.
Vasa övningsskola kommer under 2002 att inleda förverkligandet av en datapedagogisk central (DPC) med helhetsansvar för utvecklingen inom följande områden:
Utbildning och handledning av lärarstuderande i IKT
Utveckling av ett system där alla blivande lärare i samband med sina undervisnings- övningar får praktisk didaktisk erfarenhet av IKT-användning och arbete i virtuella miljöer
Utveckling av virtuella inlärningsmiljöer, on-line-kurser och övrigt digitalt undervis- ningsmaterial för en finlandssvensk dimension
Fortbildning och handledning av lärare i användningen av IKT och arbete i virtuella miljöer
IKT-läroplansutveckling och samverkan med Pedagogiska fakulteten i utvecklingen av lärarutbildningen inom IKT-området
Implementering av IKT-baserade inlärningsmodeller i skolvardagen i samverkan med övriga övningsskolor inom de tyngdpunktsområden som är aktuella i e-norssi (utbildning av obehöriga lärare, handledarutbildning, undervisningsövningar och pedagogiska studier, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning, IKT-ut- bildning) samt samarbete med Kas-Vi.
DPC planeras som ett femårigt projekt (2002–2007), där en del av de personella resurserna med kompetens för ledning och konkret verksamhet av det slag som ovan skisserats, kan lös- göras från nuvarande undervisnings- och utvecklingsuppdrag i skolan. Vikariatsarrange- mang bör följaktligen åstadkommas för dessas del under hela projektperioden. Övriga resurspersoner knyts till DPC i form av projektanställningar för viss tid.
IB-utbildningen som resurs för lärarutbildningen
Den regelbundna internationella fortbildning som IB-lärarna får gagnar den övriga gymna- sieutbildningen både direkt i form av varierande pedagogiska angreppssätt, breddat stoffval etc. men också indirekt genom det internationella nätverk som skapas och som ger lärarna internationella perspektiv även i handledningen av de studerande.
Den fokusering på laborationer och skriftlig rapportering inom de naturvetenskapliga ämnena som IB-gymnasiet har, sprids även inom det övriga gymnasiet och ger lärarkandi- daterna möjlighet att diskutera varierande didaktiska principer, pröva olika angreppssätt och sålunda utvecklas i metodhänseende.
Det mångkulturella klassrummet ger de studerande möjlighet att utveckla sin undervisnings- förmåga på en kulturmötesarena under sin utbildningspraktik. Också undervisningen i finska som modersmål ger lärarstuderande breddade möjligheter.
Theory of Knowledge genomsyrar allt mera hela tänkandet och undervisningen inom IB. Här ges de studerande möjlighet att vidga sina perspektiv när det gäller lärande, information och kunskapsbildning.
IB:s språkundervisning, inklusive modersmålsundervisningen är litteraturbaserad. Analytiskt tänkande och förmågan att se helheter poängteras. För lärarstuderande innebär detta an- greppssätt ett utmanande metodmässigt perspektivbyte.
2.2. Lönsamhet
Kostnadsmotsvarighetskalkylerna för kundtjänsten och de offentligrättsliga prestationerna (se s. 31) visar att målet för intäkterna av akademins kundtjänst, som prissätts enligt företags- ekonomiska principer, uppnåtts till 92,9 %. Motsvarande siffra för år 2000 var 97,4 %. Målet i resultatavtalet för år 2001 är 27 Mmk och resultatet 25,1 Mmk. Målet beträffande lönsamheten är 540 000 mk (2 % av intäkterna) och resultatet enligt kostnadsmotsvarighetskalkylen 1,2 Mmk, dvs. 4,8 % av intäkterna. För att förbättra tillförlitligheten i kostnadsmotsvarighets- kalkylerna har en förfrågan gjorts till resultatenheterna om andelen tjänstearbete i kund- tjänstprojekten. Samtidigt har man försökt förbättra kalkyleringen av de belopp som visar projektens andel av gemensamma kostnader, dvs. kostnader för utrymmen, bibliotek, ADB, ekonomihantering, löneräkning mm.
Enligt tabellen på s. 32 angående utgifter och inkomster för gemensamt finansierad verksam- het visar TEKES-projekten ett överskott om 2,6 Mmk och EU-projekten 0,4 Mmk. Om man på motsvarande sätt som för kundtjänsten kalkylerar andelen av stödfunktionerna och ut- rymmeskostnaderna med användande av årsverken och dessutom lägger till andelen tjänste- arbete i den gemensamt finansierade forskningen, förvandlas ett överskott om 3 Mmk till ett underskott om 6 Mmk. Men som redan namnet säger är detta fråga om gemensamt finansie- rad forskning där akademin bidrar med infrastrukturen.
