Samrådsredogörelse

(1)

1

Samrådsredogörelse

Översiktsplan Ulricehamns kommun

Upprättad 2014-06-09, reviderad 2014-10-20

(2)

2 Bakgrund

Översiktsplanen för Ulricehamns kommun har tagits fram enligt uppdrag från kommunfullmäktige 2011-04-26.

Hur samrådet har genomförts

Handlingar och underrättelse har sänts till kommunala och statliga myndigheter samt föreningar och intresseorganisationer. Underrättelsen har annonserats i Ulricehamns tidning.

Handlingarna har ställts ut under samrådstiden på biblioteken i kommunen och i stadshuset.

Samrådsförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen har varit föremål för samråd under tiden 16 december 2013 – 28 februari 2014.

Ett offentligt samrådsmöte hölls den 5 februari 2014. Fullmäktiges översiktsplaneberedning har under arbetets gång haft offentliga möten och bjudit in särskilda grupper för att hämta in synpunkter i ett tidigt skede. Det beskrivs i samrådshandlingarna.

Ett tidigt samråd om miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning hölls med länsstyrelsen under hösten 2011.

Under samrådstiden har det inkommit totalt 43 skriftliga yttranden, samt yttranden från det offentliga samrådsmötet. De sammanfattas och kommenteras i denna samrådsredogörelse.

Eftersom namn på personer enligt personuppgiftslagen inte ska läggas ut på internet utan att personerna ifråga har tillfrågats, har inga fullständiga namn skrivits ut tillsammans med synpunkterna. Fullständiga handlingar finns dock på Miljö- och samhällsbyggnad.

Lista på de som har skickat in yttranden, vissa har endast meddelat att de inte har några synpunkter eller att de avstår från att yttra sig:

1. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län 3. Försvarsmakten

4. Västra Götalandsregionen 5. Regionförbundet Jönköpings län

6. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 7. Trafikverket (TRV)

8. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 9. Skanova

10. Vattenfall

11. Mullsjö kommun 12. Jönköpings kommun 13. Falköpings kommun 14. Borås stad

15. Herrljunga kommun

16.

Centerpartiet

17. Folkpartiet liberalerna

18.

Moderaterna 19. Vänsterpartiet 20. Kristdemokraterna 21. Ulricehamns energi

22. Tidans vattenförbund – Tidans vattenråd 23. Viskans Vattenråd

(3)

3 24. PRO (pensionärernas riksorganisation)

25. Föreningen Miljövärn Fänneslunda – Grovare 26. Cityföreningen i Ulricehamn

27. Södra Vings IF 28. Ulricehamns OK 29. Hökerum Bygg AB

30. Nitta Rundvirke/Hökerum Entreprenad 31. O2 Vindkompaniet

32-47, 16 st yttranden från privatpersoner 48. Yttranden från Offentligt samrådsmöte

Statliga verk och myndigheter

1. Länsstyrelsen Inledning

Ulricehamns kommun har överlämnat planförslaget till Länsstyrelsen för samråd enligt 3 kap 9 § plan- och bygglagen (2010:900, PBL). Enligt 3 kap 10 § PBL ska Länsstyrelsens under samrådet särskilt

1. ta till vara och samordna statens intressen,

2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,

3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken (MB) tillgodoses, att

miljökvalitetsnormer (MKN) enligt 5 kap. MB följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket MB, 4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och

5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

En översiktsplan som vunnit laga kraft är vägledande för kommande beslut. För att den ska kunna vara vägledande i alla delar, är det viktigt att kommunen och staten är överens om sådant som berör statliga intressen.

Samlad bedömning

Länsstyrelsen välkomnar att kommunen har tagit fram en ny översiktsplan på samråd. Det är ett gediget arbete med ett lättläst bra upplägg. Översiktsplanen lyfter fram kommunens strategiska läge vid den östliga länsgränsen och de regionala kommunikationslederna, rv40 och vägarna 46

& 157. Därmed även tydliggörs den regionala och interregionala kopplingen. Planförslaget presenterar kommunens val av utvecklings inriktning genom att uttrycka väl med både bilder &

kartor och ledord som Storskalig flerkärnighet med småskaliga lösningar. De grundläggande stukturfrågorna behandlas i planen och riktlinjer för utveckling anges tydligt. Särskilt positivt är att kommunens ambition är att ta avstamp i de befintliga etablerade samhällena och

förutsättningarna för att uppnå sitt mål uppsatt för 2030. Denna ambition behöver få genomslag och uttryck i det framtida detaljplanarbetet för att kommunens vision för en hållbar utveckling förverkligas. Planen har på ett exemplariskt sätt visualiserat de möjliga variationerna i

bebyggelseutveckling. Småskalig pärlbands struktur längs med de infrastrukturlederna mot småskaliga utspridda bebyggelseutvecklingen. En konsekvensbedömning och jämförelse av hur

(4)

4

det samma fast storskalig utveckling kan utgöra för kommunens framtid. Planen lyfter fram flera lediga detaljplanelagda områden för både bostäder och verksamheter. Ett resonemang hur dessa potentiella exploateringsområden kan bidra till den önskvärda framtids vision bör tas upp i översiktsplanen.

Kommentar: Det framgår av planbeskrivningen att det finns ca 75 kommunala bostadstomter utanför centralorten, utspridda på de flesta av kommunens orter. Om dessa tomter bebyggs, bidrar de till en utveckling av befintliga orter och den service som finns där. Med andra ord är befintliga byggrätter en resurs som vi räknar med i de byggrätter som behövs för önskad befolkningsutveckling. Planen kompletteras med siffror på antal nya bostäder i olika områden.

Stor vikt läggs på förverkligande av den planerade Götalandsbanan och den fortsatta byggnation av riksväg 40 till motorvägstandard. Länsstyrelsen kan bara instämma i det resonemanget och hoppas på att ett gott samarbete sker mellan kommunerna längs med sträckan för att jobba mot samma mål. Samtidigt behöver översiktsplanen att lyfta fram vikten av att vid pågående och framtida exploaterings planer inte försvåra fortsatt planering för att möjliggöra dessa viktiga infrastruktursatsningar.

De föreslagna bebyggelseutvecklingsområdena i kommunens olika orter bedömer Länsstyrelsen som lämpliga i de flesta fall. Dock bygger det i fler fall på att nödvändiga utredningar eller underlag visar på att föreslagna utveckling inte skadar höga naturvärden och/ eller kulturvärden som kan vara av riksintresse eller allmänintresse. Inte minst gäller det områdena i Ulricehamn- Kardslätt, Hössnamotet, Granhagen 2, Marbäck-Storgården, Söder om Timmele. Synpunkter i detalj angående respektive områdena ges separat under kommentarer om utpekade områden för bebyggelseutveckling.

I översiktsplanen ingår en s.k. LIS-plan, plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Här pekas ut ett antal områdena som potentiella utvecklingsområden. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning gällande några av de utpekade områden, men anser samtidigt att flertalet utpekade områdena behöver stödjas med tydligare motivering hur de bidrar till utveckling av

landsbygden. Det är ytterst viktigt att planera för ett resurssnålt transportsystem som inte motverkar målet att uppnå en hållbarutveckling. Specifika kommentarer angående de olika utpekade områdena bifogas separat. Se bilaga 1 - Synpunkter angående utpekade LIS områdena.

Generella synpunkter Social hållbarhet

I PBL (2010:900) står att kommunen i planarbetet ska främja ”en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper” samt att kommunen i sin översiktsplan ska ”ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen”.

Ulricehamn har hållbar utveckling som en utgångspunkt i sin översiktsplan och kopplar den sociala hållbarheten till ett brett utbud av bostäder, trygghet, mötesplatser och ett omväxlande fritidsliv. Vad gäller relevanta nationella mål inom social hållbarhet så lyfter Ulricehamn

folkhälsomålen. Det är positivt att Ulricehamn gör en bred definition av folkhälsa där inte bara levnadsvanor och vikten av grönområden poängteras utan också faktorer som delaktighet, samhörighet och medborgerligt engagemang. Länsstyrelsens vill dock uppmärksamma att det finns betydligt fler nationella mål som har kopplingar till den sociala hållbarheten. Det handlar framför allt om de jämställdhetspolitiska, funktionshinderpolitiska, integrationspolitiska, ungdomspolitiska och barnpolitiska målen. När det gäller den regionala nivån kopplar Ulricehamn översiktsplanen till visionen ”Det goda livet”, men även här finns fler relevanta

(5)

5

program, framför allt handlingsplanen för jämlik hälsa och den regionala jämställdhetsstrategin som tagits fram i samverkan mellan Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen.

Kommentar: Översiktsplanen kompletteras med relevanta nationella mål med kopplingar till den sociala hållbarheten, samt med regionala program som handlingsplanen för jämlik hälsa och den regionala

jämställdhetsstrategin.

Som översiktsplanen är utformad i nuläget synliggörs flera perspektiv inom social hållbarhet på ett föredömligt sätt. Översiktsplanen lyfter exempelvis jämställdhet och barnperspektivet samt vikten av medborgardialog. Genom att koppla planen till fler relevanta nationella och regional mål kan ytterligare aspekter synliggöras. Att tydliggöra relevanta mål kan också vara ett sätt att ta med sig frågorna och perspektiven från mål och visioner ner i konsekvensbeskrivningar,

åtgärdsprogram och konkret handling. Arbetet med en barnchecklista är ett exempel på ett sådant konkret verktyg.

Att uppmärksamma social hållbarhet i planarbetet handlar också om hur befolkningsstatistiken är utformad och används. Ulricehamn gör enklare analyser av befolkningen utifrån kön, utbildningsnivå och geografisk spridning. För att integrera exempelvis ett barn- och jämställdhetsperspektiv i planarbetet behövs också en kartläggning och analys av kvinnor och män, pojkar och flickors behov, önskemål och förutsättningar. Med en sådan statistik kan kommunen synliggöra fler i processen. Det kan handla om allt från hur män respektive kvinnor använder kollektiva färdmedel till trygghetsaspekter ur ett barnperspektiv.

Kommentar: Inga ytterligare analyser görs i detta läge. Det finns en övergripande bild av jämställdheten i kommunen och utbildningsnivån hos män och kvinnor. Det görs även återkommande trygghetsmätningar som utgör underlag för bland annat den fysiska planeringen. Det är dock intressant för kommunen att arbeta vidare med analyser och utredningar för att belysa dessa frågor.

Det framgår i översiktplanen att Ulricehamns kommun vill öka sin befolkning. I det

sammanhanget vill Länsstyrelsen lyfta invandringens betydelse för befolkningsutvecklingen. Att uppmuntra nyanlända att flytta in i länets kommuner är viktigt för såväl utveckling som tillväxt i hela länet. Positivt i sammanhanget är att Ulricehamn i sin satsning på medborgardialog särskilt uppmärksammat behovet av dialog med nyinflyttade. Planen skulle dock med fördel kunna kompletteras med en analys av segregationen som en regional fråga, det vill säga Ulricehamns roll på bostadsmarknaden i Sjuhärad och i länet.

Kommentar: Planen kompletteras angående denna fråga. Befolkningsökningen i Ulricehamns kommun beror av inflyttningen. Även när födelsenettot är negativt, har befolkningen i stort ökat. En stor del av de inflyttade kommer från andra länder men också från andra kommuner i Sverige. Utifrån detta kan vi konstatera att Ulricehamns kommun bidrar till befolkningsutvecklingen i regionen och till länets utveckling och tillväxt.

Sammanfattningsvis lyfter kommunen i sin översiktsplan flera aspekter och perspektiv som har en koppling till social hållbarhet vilket är positivt. Utmaningen framöver blir att få med sig perspektiven ner i detaljplaner, konsekvensbeskrivningar och åtgärdsprogram.

Kommentar: Planen kompletteras med att det pågår ett arbete med att ta fram en checklista för hälsa i samhällsplaneringen som kan användas i plan- och byggärenden. Den tidigare framtagna barnchecklistan kommer att införlivas i denna checklista.

(6)

6 Bostadsförsörjning

Bostadsförsörjningen har en framträdande roll i kommunens ambition med utveckling och tillväxt. Det är viktigt att arbetet med bostadsförsörjning kopplas till översiktsplaneringen eftersom det finns ömsesidiga och tydliga samband mellan dem. Genom boendeplaneringen tas invånarnas behov av bostäder upp och hur man ska tillgodose efterfrågan från människor i olika skeden av livet, och olika behov och önskemål när det gäller boendeform, bostadstyp, läge, etc.

Vissa grupper har större svårigheter på bostadsmarknaden och är därför extra viktiga att

uppmärksamma. Det handlar exempelvis om ungdomar, nyanlända flyktingar, stora barnfamiljer och ensamstående föräldrar. Äldres och funktionsnedsattas situation bör också analyseras i kommunens plan för bostadsförsörjningen. För dessa båda grupper finns särskilda lagkrav.

Ulricehamn uppmärksammar i sin översiktsplan vikten av ett brett utbud av bostäder.

Problematiken kring hemlöshet uppmärksammas dock inte. Länsstyrelsen vill påminna om att ett fungerande boende är en mänsklig rättighet och arbetet med ett fungerande boende för alla är ett viktigt steg mot en hållbar samhällsutveckling.

Kommentar: Olika befolkningsgruppers behov uppmärksammas i planen men texten förtydligas ytterligare.

För att lyckas tillhandahålla rätt typ av bostäder, krävs det att kommunen har arbetsformer som underlättar strategiska ställningstaganden i tidiga skeden. Till exempel kan det behövas ett forum kring bostadsfrågor med kompetenser från olika håll där frågorna lyfts och förslag på lämpliga lösningar tas fram. I kommunens pågående arbete med befolkningsprognosen kommer det att finnas ett bättre underlag för att övergripande visa på behoven av olika typer av bostäder i olika delar av kommunen. Nybyggnation av olika typer av bostäder kan bidra till bostadsrotation, vilket också kan vara ett bidrag till att tillgodose behoven som finns.

Naturvärden och friluftsliv

I Ulricehamns kommun har tre stora och mycket värdefulla områden pekats ut som Riksintressen för naturvård, dessa är Åsunden-Torpasjöområdet (NRO-14-160), Ätradalen (NRO-14-129) och Komosse (NRO-14-163). Det är framförallt de två förstnämnda områdena som berörs av kommunens planer på nya bostäder och verksamheter. Konsekvenser av planerad bebyggelse inom riksintresseområden för naturvård behöver beskrivas utförligare. Kommunen behöver redogöra för påverkan på riksintresset utifrån detta också. Synpunkter angående respektive delområdena ges separat under kommentarer om utpekade områden som föreslås för

bebyggelseutveckling. Vad gäller arter som omfattas av artskyddsförordningen (2007:845) så har Ulricehamn stora förekomster av fladdermöss och hasselmus. Inventeringar av dessa arter bör göras i de områden som är utpekade för planerad byggnation då det enligt 4§ i

artskyddsförordningen är förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Dispens från artskyddsförordningen får endast ges enligt de punkter som finns i 14§.

Kommunens översiktskarta med föreslagen mark- och vattenanvändning är så detaljrik att det är svårt att urskilja planområden och exempelvis naturskyddade områden. Kartan bör delas upp i flera kartor vilket skulle ge en bättre överblick. Vad gäller markering av framtida och pågående bergtäkter så bör de markeras med olika färg. Även markeringen av framtida pendelparkeringar ger upphov till frågor då t.ex. den planerade parkeringen i höjd med Vings-Torp 1:3 saknas på kartan.

Kommentar: Påverkan på föreslagen exploatering inom riksintresseområde för naturvård minskar eftersom flera områden tas bort eller ändras, så att viktiga naturvärden inte ska påverkas. Beskrivningarna av de olika områdena kompletteras.

Översiktskartan ses över och ändras. Bergtäkternas markering ändras så att pågående och framtida täkter skiljs åt.

(7)

7 Kulturvärden

Kulturmiljön är endast summariskt behandlad trots att Ulricehamns kommun har både bebyggelsemiljöer och ett stort antal fornlämningar av högt kulturhistoriskt värde.

Översiktsplanen berör flera av dessa områden och Länsstyrelsen betonar att kulturmiljövärdena ska ses som en kvalitet och resurs i planeringsarbetet och att dessa värden berikar miljön för de boende. I planen saknas tydliga målsättningar för att ta tillvara, bruka och utveckla kulturarvet på ett hållbart sätt. När det gäller kulturhistoriskt värdefulla områden och bebyggelse är det angeläget att kommunen i översiktplanen anger riktlinjer och rekommendationer. Genom att i

översiktplanen ta ställning till områden med särskilda värden och vilka egenskaper som gör dessa värdefulla, kan kommunen skaffa sig handlingsberedskap för att möta utvecklingen och

oförutsedda förändringsanspråk. Det är också lämpligt att i översiktsplanen markera kulturhistoriskt särskilt värdefull bebyggelse som inte får förvanskas.

Kommentar: Planen kompletteras angående kulturvärden. Värdefull bebyggelse redovisas på kartan och kulturarvets roll i kommunens utveckling beskrivs.

Riksintresseområden inom kulturmiljö

Det finns fyra riksintresseområden för kulturmiljö i kommunen. Dessa listas i texten men en av dem har dock ett avvikande namn, Fästeredssund (s. 28). Det bör förtydligas att den miljön ligger som en del inom riksintresseområdet Torpa [P 53 ]. Vidare så har motiveringarna och uttrycken för riksintresseområdena sammanskrivits. Med fördel bör vart riksintresseområde beskrivas var för sig.

Kommentar: Beskrivningarna baseras sig på länsstyrelsens beskrivningar som finns som planeringsunderlag på hemsidan. Om det finns annat underlag, vore det önskvärt att det fanns tillgängligt på hemsidan. Beskrivningarna justeras.

Jordbruksmark och landsbygden

Det saknas en redovisning av jordbruksmarken i översiktsplanen. Särskilt de som är utpekade inom regionalt värdefullt odlingslandskap. Det bör tydligt framgå att exploatering av

jordbruksmark inte får ske så att det förhindrar markägaren att bruka kvarvarande delar av sin brukningsenhet. Om endast små områden lämnas kvar finns stor risk att brukaren överger dessa områden. Det är ett av våra miljökvalitetsmål: Ett rikt odlingslandskap. Miljöbalken säger att

brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Därför bör det framgå i översiktsplan att motivering krävs vid detaljplanering inom jordbruksmark (MB 3 kap 4§). Vidare ska hänsyn tas till biotopskyddade miljöer, såsom stenmurar, öppna diken, åkerholmar och odlingsrösen, och i första hand försöka skydda dessa miljöer inom naturmark. I avsnittet Miljökonsekvensbeskrivning bör det framgå tydligt konsekvenser av att exploatera ett rikt odlingslandskap. Hur det påverkar landskapsbilden i området särskilt inom de delar av området som är regionalt värdefullt

odlingslandskap.

Kommentar: Plantexten kompletteras angående jordbruksmark. Förändringar av exploateringsområden görs för att regionalt värdefullt odlingslandskap inte ska påverkas.

Vatten och avlopp

Generellt behöver vatten och avloppsfrågan beaktas i en större utsträckning än vad som framgår i ÖP: en. Länsstyrelsen ser positivt på om nya LIS-områden kan medföra att även intilliggande områden ansluts till kommunalt VA. Det kan bli mindre påverkan på t.ex. Åsunden om fler områden blir anslutna till kommunalt avlopp och vattensystem. Om exploatering av östra sidan

(8)

8

av Åsunden innebär samlad hantering av avloppsvatten ser Länsstyrelsen positivt till utvecklingen.

Av översiktsplanen framgår att kommunen satsar på sjönäraboende. Vid planering av sjö nära bostäder ska variation av vattenstånden till följd av sjöreglering beaktas. Vidare bör noteras att även intressekonflikter kan uppstå på grund av att ianspråkta relativt opåverkade vattenområden som i stort sett är tillgängliga för allmänheten i dag.

Kommentar: Planen kompletteras främst angående dagvatten och VA för vissa exploateringsområden.

Våtmarker och vattendrag

Kommunen behöver i sitt fortsatta planarbete ta hänsyn till de avrinningsområden/vatten som är särskilt känsliga med avseende på olika typer av påverkan samt överväga vilken påverkan olika markbearbetningar har på vattenmiljöerna. Markavvattning i våtmarker kan medföra mycket stora skador på våtmarkernas naturvärden. Våtmarker har generellt sett högt skydds- och

bevarandevärde, vilket framgår av miljömålet "myllrande våtmarker". Markavvattning är förbjudet i hela länet enligt förordningen om vattenverksamhet mm (men dispens kan meddelas om det finns särskilda skäl).

Kommentar: Hänsyn kommer att tas till konsekvenser för våtmarker och vattenmiljöer i det fortsatta planarbetet genom att relevant planeringsunderlag tas fram.

Buller

Översiktsplanen sätter människan och folkhälsa, goda livsvillkor samt hälsofrämjande livsmiljöer i fokus. Den bebyggelseutveckling som förordas innebär utveckling längs med de huvudstråken för vägar/ järnvägen. Vilket kan innebära att buller blir en utav de problematiska konsekvenserna som planeringen måste hantera. Buller är ett hälsoproblem och Länsstyrelsen önskar att planen lyfter fram just detta. Hur planerar kommunen att handskas med buller och vad för slags verktyg kommer att rekommenderas vid planering för att undvika skadliga effekter från störande

ljudmiljöer?

Det är bra att förslaget pekar ut delar av kommunen som s.k. tysta områden. Likaså är det bra om planen beskriver de bullerutsatta områdena och en vägledning för att komma tillrätta med det.

Riksdagens uppsatta riktlinjer för trafikbuller som ska gälla vid planering av bostäder ska

redovisas. Utgångspunkt vid planering ska vara att klara riktvärdena för trafikbuller samt att utgå från Boverkets allmänna råd vid planering i bullerutsatta lägen.

Kommentar: Planen kompletteras med en redovisning av gällande bullerriktlinjer, tidigare genomförda utredningar och med en matris som redovisar på vilket sätt kommunen kan arbeta med bullerfrågan på olika platser. Även områden där kommunen kan tillåta avvikelser från bullerriktvärdena redovisas i planen.

Luft

Översiktsplan beskriver att miljökvalitetsnormer för luft överskrids inte men att högsta halterna av kvävedioxid finns vid några vägsträckor och trånga gaturum. Det bör mätas för att utgöra underlag vid framtida exploatering.

Kommentar: Planen kompletteras angående miljökvalitetsnormer för luft.

(9)

9 Markföroreningar

Det är viktigt för att få med föroreningsfrågan tidigt i planeringsprocessen! Finns

föroreningssituationen med som en planeringsförutsättning i ÖP så finns också bättre möjlighet att hantera frågan tidigt! Här är tre exempel på lämpliga frågor att hantera i ÖP.

Lämpliga frågor att behandla i en översiktsplan:

• Vilka kända potentiella förorenade områden finns i kommunen^?

• Vilka strategier finns i kommunen för att hantera förorenade områden vid ändrad markanvändning och exploatering?

• Vilka strategier finns generellt för att hantera förorenade områden i kommunen?

I EBH-stödet finns drygt 200 objekt registrerad i Ulricehamns kommun (Länsstyrelsens databas för potentiellt/ konstaterade förorenadeområden). De branscher som är mest representerade är verkstadsindustrier med halogenerade lösningsmedel, bensinstationer, drivmedelshantering, bilvårdsanläggningar. Det finns 6 st. objekt i riskklass 1(mycket hög risk), dessa är sågverk med doppning och verksamheter med träimpregnering. De är jämnt utspridda i kommunen.

Information om förorenade områden finns i databasen EBH-stödet som finns hos länsstyrelsen.

Man kan även se alla objekten från EBH-stödet i Länsstyrelsen webb GIS.

Översiktsplan bör ange generella och övergripande riktlinjer om vilken typ av överväganden som behöver göras vid planläggning av förorenad mark men mer detaljerade riktlinjer för planläggning vid förändrad markanvändning av sådana förorenade markområden. Mer detaljerad information om enskilda objekt kan finnas i EBH-stödet.

Kommentar: Planen kompletteras angående markföroreningar.

Radon och säker strålmiljö

Finns det radonkänslig mark i kommunen? Översiktsplanen bör beröra det och likaså om säker strålmiljö.

Kommentar: Planen kompletteras med uppgifter om radon.

Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten

Kommunen bör hantera MKN för vatten i översiktsplanen genom att:

1. tydligt redovisa med text och kartor de vattenområden som har dålig vattenkvalitet och som därför särskilt måste beaktas vid planering och byggande

2. analysera miljöproblemen i de vatten som inte når god status

3. ange kommunens mål, rekommendationer och strategier för hur påverkan på vattenkvaliteten ska hanteras i efterföljande planer och beslut

4. analysera konsekvenserna av de föreslagna strategierna

5. samverka mellan översiktsplaneringen och arbetet med lokala åtgärdsprogram för vatten 6. arbeta avrinningsområdesvis, mellankommunala frågor

Ulricehamns kommun har arbetat mycket med att förbättra fiskvandring i olika vattendrag, det har dock inte belyst i översiktsplanen. Vilka planer finns för att fortsätta med detta arbete inom ramen för MKN bör framgå också.

Vattenkartan behöver göras tydligare och lättläst.

(10)

10

Kommentar: Planen kompletteras avseende miljökvalitetsnormer.

Geoteknik

Statens geotekniska Institut (SGI) har granskat planförslaget och konstaterar att i samrådshandlingen saknas en redovisning av geotekniska förutsättningar

och geotekniska riskfaktorer. Vilket anses vara en generell brist i en över översiktsplan. Allmänt anser SGI att i en översiktsplan bör geotekniska förutsättningar översiktligt redovisas med avseende på geotekniska säkerhetsfaktorer. Dessa faktorer kan vara avgörande för bedömning av lämpligheten utifrån ett geotekniskt perspektiv. De bör därför redovisas tidigt i planprocessen.

Grova värderingar kan göras utifrån bl.a. geologiska och topografiska kartor. MSB (f.d.

Räddningsverket) har år 2003 utfört en översiktlig stabilitetskartering för bebyggda områden inom delar av kommunen.

En samlad kartredovisning av eventuella riskområden kan rekommenderas.

Vidare anses att det skulle vara värdefullt att inkludera en strategi för hur geoteknisk lämplighet bör hanteras vid framtida detaljplaneläggning och bygglovgivning.

(Bilaga 2. Yttrande från SGI dt 2014-01-30 Ref 5.2-1401-0068)

Kommentar: Planen kompletteras med jordartskartan och kommentarer till den, samt resultatet av den översiktliga stabilitetskarteringen som genomfördes 2003. Det ger en uppfattning om de geotekniska förutsättningarna i kommunen.

Risker från översvämning, ras och skred

Översiktsplanen beskriver risken för skred och översvämning och de bedöms som små. Texten kan gärna kompletteras med en karta där områden med risk för översvämning och skred är utmärkta. Översvämningsrisk för vägar är markerat på vattenkartan. Det är bättre att visa detta på en separat karta som även visar de områden med befintlig eller planerad bostadsbebyggelse som riskerar att översvämmas.

Områden som kräver särskild uppmärksamhet ska lämpligen redovisas i översiktsplanen. I översiktsplanen nämns inget om handboken Stigande Vatten som Länsstyrelsen tagit fram.

Länsstyrelsen anser att kommunen bör förhålla sig till de rekommendationer och riktlinjer som finns i handboken.

Kommentar: Planen kompletteras med en beskrivning av hur handboken Stigande Vatten har använts och med en redovisning av en genomförd analys av centralorten. I övrigt finns de få platser där ras- och skredproblem identifierats redovisade i fördjupningen av översiktsplanen för Ulricehamns stad.

Farligt gods

Översiktsplan beskriver vilka vägar som är rekommenderade transportleder för farligt gods.

Hänvisning finns till Länsstyrelsens riskpolicy och att den ska tillämpas. En bild över zonerna med möjlig markanvändning skulle kunna kompletteras och förtydligas i den text som finns.

Kommentar: Planen kompletteras med en bild över rekommenderade transportleder för farligt gods.

Riksintressen för totalförsvaret

I Ulricehamns kommun finns inga geografiskt utpekade områden av riksintressen för totalförsvarets militära del. Trots det kan höga objekt i Ulricehamns kommun påverka

riksintresset negativt. En generell text om riksintresset bör införas i plandokumentet. Yttrandet från Försvarsmaktens Högkvarteret är bifogad (Bilaga 3) och där följer ett förslag på text.

(11)

11

Kommentar: Föreslagen text om riksintresset för totalförsvaret och höga objekt bifogas.

Riksintressen för kommunikationer

Den planerade framtida järnvägen Götalandsbanan som ska passera Ulricehamn är ett utpekat riksintresse. I nuläget är det i form av en korridor för möjliga sträckningsalternativen som berör Ulricehamns tätort. Fortsätt arbete med planering av Götalandsbanan bör inte äventyras genom exploatering inom områdena som ligger i eller för nära den utpekade korridoren. Samråd med Trafikverket ska ske i god tid. Detta för att undvika en situation där den kommande

järnvägsplanen inte kan fastställas om den är i strid mot någon detaljplan. Därför anser Länsstyrelsen att det inte är realistisk att redovisa en järnvägssträckning så som det görs i översiktsplanen. Underlaget för bedömningen av påverkan på/ av Götalandsbanan inte är tillräckligt.

Länsstyrelsen instämmer med Trafikverket och vill gärna se att fortsätt arbete med översiktsplan tar med och redovisar Luftfartens riksintresse, Jönköpings flygplats.

Kommentar: Planen kompletteras med ett resonemang om hur kommunen hanterar det osäkra planeringsläget för Götalandsbanan.

Planen kompletteras med Luftfartens riksintresse för Jönköpings flygplats.

Kraftledningar

Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag. För övergripande information rörande Svenska kraftnäts framtida planer för stamnätet för el hänvisas till Perspektivplan 2025. Detta dokument finns publicerat via deras hemsida:

http://www.svk.se/Global/02_Press_Info/Pdf/20130429-erspektivplan2025.pdf (Se bilaga 4 för själva yttrandet)

Energiplanering och miljömål

Länsstyrelsen ser positivt att Ulricehamns kommun tagit ansatsen att ta med både miljömål, energi och klimatstrategi i er ÖP. Dock finner Länsstyrelsen det svårt att utläsa av texten hur energiplanen ska integreras i samhällsplaneringen?

Den fysiska planeringen har en viktig roll att fylla för att uppnå miljökvalitetsmålen. Det gäller inte minst för att komma till rätta med transporternas miljöpåverkan, men också vad gäller energifrågorna och arbetet för att göra användningen av mark och vatten hållbar. En framsynt fysisk planering kan skapa förutsättningar för människor att göra långsiktigt hållbara val och på så sätt minska belastningen på vår gemensamma miljö. En framsynt fysisk planering är strategisk och innehåller en integrerad analys av miljömålen och andra samhällsmål, där målkonflikter synliggörs. Den anger spelregler och rekommendationer samt gör ställningstaganden.

Ulricehamns kommun kan med fördel utveckla detta resonemang i sin översiktplan i det fortsatta programarbetet. Länsstyrelsen har tagit fram en vägledning som kan vara en inspiration i detta framtida arbete. http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/samhallsplanering-och- kulturmiljo/planfragor/planeringsunderlag/Pages/miljokvalitetsmalen-i-den-fysiska- planeringen.aspx

Länsstyrelsen tycker kommunen har kommit en bra bit på väg genom att arbeta med olika framtidsscenarier i miljökonsekvensbedömningen. Bra att Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram integrerat med planförslaget. Det finns inslag av spelregler så som: Naturvårdsplanen och

(12)

12

de lokala miljömålen ska användas som inriktning och kunskapsunderlag för hur vi ska arbeta med kommunens naturområden. Bra!

Kommunen anger att Planeringsprinciperna också har stämts av mot de nationella

miljökvalitetsmålen. Länsstyrelsen skulle vilja se en utveckling av hur detta resonemang sett ut.

Vilka för och nackdelar man sett för miljömålen och möjliga kompensationsåtgärder i anslutning till planeringsprinciperna. Det bör framgå tydligt vilka planeringsprinciperna är.

Kommentar: Planen kompletteras med en beskrivning av hur planeringsprinciperna (lokaliseringsprinciperna) har stämts av mot de nationella miljökvalitetsmålen.

Specifika synpunkter ang. Utvecklingsområdena för ny bebyggelse

Geoteknik

De geotekniska förhållandena kan i huvudsak bedömas vara relativt gynnsamma men det kan lokalt finnas områden med sämre geotekniska förhållanden som kan påverka lämplig

markanvändning inom föreslagna utbyggnadsområden. För markområden i anslutning till vatten kan geotekniska säkerhetsrisker vara särskilt aktuella. Vi rekommenderar att översiktsplanen kompletteras med ett avsnitt som rör geotekniska förutsättningar med koppling till geotekniska riskfaktorer för lämplighetsbedömning vid markanvändning.

Kommentar: Planen kompletteras med ett avsnitt om de geotekniska förutsättningarna och riskfaktorer.

Vattenområde

Byggande av bostäder i närliggande av ett vattenområde kan ge upphov till båtplatser och andra vattenanläggningar därför bör dessa aspekter beaktas i förebyggande syfte. Att föredra är då en koncentrerad exploatering på mindre yta än att dessa anläggningar utförs var för sig. Det är lämpligare att effektivisera och utveckla befintliga båtplatsområden än att ta nya områden i anspråk. Finns det planer att exploatera vattenområde, betraktas den som vattenverksamhet och kan kräva olika prövningar enligt 11 kap. Miljöbalken.

Det bör precisera för områdena hur många bostäder som kan betraktas som lämplig att bygga.

Kommentar: Planen kompletteras med föreslaget antal nya bostäder i de olika exploateringsområdena.

Kulturmiljö (3 kap 6§ MB)

Länsstyrelsen vill betona att kulturmiljölagens (KML) krav på att bevara och skydda kulturmiljöer delas av alla. Med hänsyn till fornlämningsbilden i Ulricehamns kommun så kan Länsstyrelsen komma att ställa krav på arkeologiska utredningar i framtida detaljplanearbeten. Det innebär att kommunen i detaljplaneplaneringen kan komma att behöva frångå intentioner i översiktsplanen för att tillgodose exempelvis fornlämningsmiljöer. Viktigt att poängtera är att ändringar i KML kap 2 (fornlämningar) kan komma att innebära att några lämningskategorier exempelvis kan övergå från en tidigare bedömning som ”övrig kulturhistorisk lämning” till att bli klassad som fornlämning.

Kulturmiljövärdena redovisas inte så tydligt i kartor som övriga intresseområden redovisas, exempelvis karta för naturvärden och vattenkarta. Med fördel kan en karta pressenteras som innehåller riksintressen, kulturmiljöer, fornlämningar mm. Fornlämningar ska vara tydligt utmärkta på kartorna med utvecklingsområden. Exempelvis så är områdena vid Marbäck 1:42 och Tolkabro olämpliga.

(13)

13

I översiktsplanen bedöms inte heller den påverkan på kulturmiljön, som den föreslagna

exploateringen i landskapet kommer att medföra, ha redovisats tillfredställande. Det finns ingen konsekvensbeskrivning av hur programmet påverkar kulturmiljöerna. Vid

miljökonsekvensbeskrivningen av valt alternativ (s. 81-84) finns inte kulturmiljö med som parameter.

Kommentar: Planen kompletteras med en tydligare karta och förtydliganden angående konsekvenserna för kulturmiljön. Några exploateringsområden tas bort och några områden får en förändrad gräns.

Klimatförändringar och dess påverkan

Kommunen har tagit beslut om nivåer som villkor för bygglov vid Åsunden, Yttre Åsunden, Sämsjön samt Mogden. Det är lämpligt att det framgår att det är i avvaktan på mer detaljerade beräkningar, där klimatförändringar med högre nederbördsmängder ingår. På annan plats i översiktsplanen anger kommunen att ytterligare analyser behövs med hänsyn till klimatpåverkan.

Det bör framgå i översiktsplanen om fler platser riskerar att översvämmas vid högre nederbördsmängder. Inte minst viktigt då kommunen vill erbjuda sjönäraboende.

Kommentar: En utredning av klimatförändringarnas påverkan på vattennivåerna är påbörjad men är inte klar att redovisas i planen.

Planerade Vägar:

Väg mellan Hössnamotet och Marbäck: Länsstyrelsen upplyser att flera fynd av hasselmus har gjorts på denna sträcka. Då hasselmusen är fridlyst enligt artskyddsförordningen rekommenderar Länsstyrelsen att alternativa områden bör utredas för den planerade vägsträckningen.

Kommentar: Kommunen avser att utreda alternativa lösningar för genomfartstrafiken.

Nya områden för bostadsbebyggelse Ulricehamn, Granhagen 2 och Granhagen 3

Sydvästra delen berörs av riksintresse för naturvård. Då området Granhagen 2 är så stort och berörs av riksintresse för naturvård så bör området naturvärdesinventeras. Området Granhagen 3 saknar dokumenterade naturvärden och kan lämpa sig för byggnation av verksamheter.

Kommentar: Det pågår ett planprogramarbete för området. En trafikutredning har tagits fram som underlag för att kunna ta fram ett förslag på hur området kan disponeras. Mycket små ytor av jordbruksmark tas i anspråk. Området består till stora delar av barrskog. Delområden med rekreationsvärden kommer att sparas för att kunna användas som bostadsnära grönområden. Nivåskillnaderna i området kommer att ha stor betydelse för hur området kan exploateras. När mer planeringsunderlag har tagits fram, bl a naturvärdesinventering, kan områdets avgränsning bestämmas närmare.

Ulricehamn, Karlslätt

Lövskogsinventeringen, klass 2, särskilt värdefullt för friluftslivet. Området är en del av ett sammanhängande skogsområde som är klassad som värdefullt i lövskogsinventeringen och då framförallt för friluftslivet. Bör alternativen undersökas. Området bedöms utgöra ett högre värde som grönområde.

Kommentar: Området vid Karlslätt tas bort från planen.

Ulricehamn, Stadsskogen södra och Marbäck, vid norra utfarten

Området saknar dokumenterade naturvärden men en del av ytan består av jordbruksmark.

Områdena kan lämpa sig för byggnation av bostäder.

(14)

14

Kommentar: Områdena ligger strategiskt bra till i kommunen. Centralorten har en stark tillväxt och det krävs att omgivande mark tas i anspråk i vissa delar där det inte finns viktigare intressen. I Marbäck har det varit svårt att hitta lämpliga lägen för bostadsbebyggelse eftersom det finns många andra värden och intressen att ta hänsyn till. Det är ett relativt stort samhälle i kommunen och kan få bättre underlag för befintlig linjetrafik och skola om befolkningsmängden ökar något.

Marbäck, Storegården

Hela området ligger inom Riksintresse för naturvård och större delen av planerat området ligger på jordbruksmark. Delar av området ligger även inom regionalt värdefullt odlingslandskap.

Bebyggelseutveckling här bör föregås av underlag som visar att riksintressevärdena inte påverkas negativt.

Kommentar: Marbäck omgärdas av stora ytor åkermark som inte föreslås exploateras. Marbäck har definierats som ätt bra läge för bebyggelseutveckling i kommunen. Det är dock svårt att hitta intressanta lägen för bostäder utan motstående intressen. De största och viktigaste jordbruksmarkerna kring Marbäck föreslås lämnas oexploaterade. Åkermarken som föreslås exploateras är en mycket liten yta som gränsar till befintliga bostäder.

Den kan endast ha marginell betydelse för jordbruket i Marbäck men har stor betydelse för bebyggelseutvecklingen på orten.

Det värdefulla odlingslandskapet här omfattar området kring Källebackaån, som vid Storegården rinner samman med Bäckagårdsån. De huvudsakliga naturvärdena på denna plats är kopplade till bäckarna och lövridåerna kring dessa. Områdets gräns justeras så att det inte går så nära vattendragen.

Framtida Bergtäkter:

På mark- och vattenanvändningskartan visas ett antal möjliga bergtäkter. Länsstyrelsen

uppmärksammar att innan dessa områden pekas ut behöver kommunen upprätta underlag t.ex.

naturvärdesinventering. Detta pga. att det i de föreslagna områdena finns utpekade naturvärden i form av bland annat förekomst av hasselmus i området Sydväst om Älmestad (skyddad enl.

artskyddsförordningen 2007:845), marker som ingår i Länsstyrelsens våtmarksinventering, marker som ingår i Ängs- och betesmarksinventeringen samt marker som är utpekade som riksintressen för kulturmiljövård (Söder om Marbäck). Dessa underlag är nödvändigt vid tillståndsprövning.

Kommentar: Befintliga och föreslagna bergtäkter ändras så att de redovisas med olika beteckning i kartan.

Ovanstående information skrivs in i översiktsplanen.

Anläggning av Pendelparkeringar:

Eventuellt bör anläggningen av pendelparkeringar föregås av en översiktlig naturvärdesinventering.

Kommentar: Pendelparkeringarnas exakta läge är inte bestämda. När det blir aktuellt att genomföra kan lämplig placering föreslås utifrån funktionen och de värden som finns på platsen. Det skrivs in i planen att naturvärdesinventeringar kan behöva göras innan pendelparkeringarnas läge beslutas i detalj.

Nya områden för verksamheter Söder om Timmele. 200,000 kvm.

Området berörs av strandskydd (delvis), regionalt värdefullt landskap, riksintresse naturvård och kulturmiljövård. Länsstyrelsen vill särskilt uppmärksamma att förslaget för en stor bebyggelse utveckling i den Norra delen av området kommer att påverka kulturmiljön. En

arkeologiskutredning har utförts då påträffades tre stycken fornlämningar i form av förhistoriska boplatser som ytterligare förstärker riksintresse områdets värde. Under dessa förutsättningar kan successiv exploatering av mark i detta område eventuellt påverka riksintressets värde negativt.

(15)

15

Anläggning av en bro över Ätran kan riskera att påverka värdena kopplade till riksintresset för naturvård på ett negativt sätt. I nuläget går det inte att utesluta påtaglig skada på riksintresset.

Kommentar: Gränsen mot Ätran behöver bestämmas noggrannare vid detaljplanearbetet. Den norra delen av området ansluter till befintlig betongfabrik och bedöms inte påverka de kulturhistoriska värden som finns vid Timmele kyrkby, nordost om befintlig verksamhet. Befintlig verksamhet är en viktig del av näringslivet i kommunen och en möjlighet till expansion är av stor betydelse för kommunen. I Ätrans dalgång föreslås en minimal mängd exploateringsområden men expansionsmöjligheterna för befintlig verksamhet prioriteras i detta läge. Dalgången har här en storskalig karaktär, vilket innebär att landskapet inte är så känsligt för exploatering i denna del. Här finns också möjlighet att göra en väganslutning mellan det befintliga industriområdet Vist väster om Ätran med väg 46, via en bro över Ätran och söder betongfabriken som ligger öster om Ätran. Placering och utformning av bron behöver studeras närmare i samband med detaljplanearbete och vattendom. Planen

kompletteras med denna beskrivning.

Mellankommunal samordning

Länsstyrelsen anser att översiktsplanen har på ett exemplariskt sätt tagit upp frågor som särskilt angår även andra kommuner under kapitlet: Samspel och omvärlden. Vilken respons kommunen kommer att få och hur inkomna synpunkter kommer att behandlas blir synlig i det fortsätta planarbetet.

Beredning/ deltagande

Inför Länsstyrelsens bedömning i ärendet har berörda statliga sektorsföreträdare beretts tillfälle att lämna synpunkter vid Länsstyrelsens beredningsmöte för samhällsbyggnadsärenden den 5 februari 2014. Yttranden över planen har till Länsstyrelsen inkommit från SGI, Försvarsmakten, Svenskakraftnät. Kopior av yttrandena överlämnas till kommunen för kännedom.

Detta samrådsyttrande har beslutats av Karin Slättberg efter föredragning av arkitekt Nirmala Blom-Adapa. I den slutliga handläggningen har även företrädare för naturvård, kulturmiljö, vattenvård, miljöskydd och enheterna för social hållbarhet samt skydd och säkerhet deltagit.

Samrådsyttrandet utgör statens samlade uppfattning om planförslaget.

Bilagor:

Bilaga 1: Synpunkter riktade specifikt till de utpekade LIS-områdena Bilaga 2: Yttrande från SGI dt 2014-01-30 Ref 5.2-1401-0068

Bilaga 3: Yttrandet från Försvarsmaktens Högkvarteret dt 2013-12-19 FM2013-4361:2

Bilaga 4: Yttrande från Svenska kraftnät dt 2014-01-30 2014/183/3 Bilaga 5: Yttrande från Vattenfall Eldistribution AB dt 2014-02-04

Synpunkter riktade specifik till de utpekade LIS områden Lämplighets bedömning av de utpekade LIS områden

I det PM som Länsstyrelsen har tagit fram, 2010-09-20, för lokalisering av LIS-områden står det bland annat att områden som är utpekade som riksintressen för naturvård, friluftsliv och

kulturmiljövård ska undvikas. Flera av de LIS-områden som har pekats ut berörs av riksintresse för naturvård och friluftsliv, vilket i många fall innebär att strandskyddets syfte motverkas.

Ett av LIS-områdena är dessutom placerat så att det berör ett Natura 2000-område samt ett naturreservat!

(16)

16

Flera av de utpekade LIS-områdena är placerade så att delar av dem inte omfattas av strandskydd.

Det är viktigt att kommunen tydligt markerar att de delar som inte omfattas av strandskydd inte ingår i LIS-områdena.

Kommentar: Riksintresseområdena i kommunen omfattar stora delar av de exploaterade delarna av

kommunen. Inom riksintresseavgränsningen finns områden av skiftande karaktär. Vissa delar kan exploateras utan att riksintressets värden eller strandskyddets syfte påverkas. Näsboholm som ligger nära Natura 2000- området och naturreservat tas bort från förslaget.

Samtliga LIS-områden som har pekats ut för bostäder, saknar beskrivning om hur många bostäder bör planeras för respektive område. Detta gör att det blir svårt att bedöma vilken utveckling områdena kan ge upphov till.

Till varje LIS-område bör det finnas en beskrivning av befintlig bebyggelse samt hur den planerade bebyggelsen är tänkt att se ut, t.ex. hur många bostäder finns i dag och hur många bostäder planerar man för det specifika området som är utpekat för landsbygdsutveckling (LIS).

Detta gäller förstås även för de områden som pekats ut för verksamheter. Vidare bör kommunen förtydliga begrepp ”i anslutning till befintlig bebyggelse” då det i de föreslagna LIS-områdena varierar från allt mellan 10 och 300 meter.

Det vore lämpligt att även beskriva i vilken ordning områdena prioriteras.

Kommentar: Planen kompletteras med en beskrivning av hur många bostäder som föreslås i varje område. En prioritering av områdena kan inte göras, då kommunen i de flesta fall inte äger marken och kan därför inte besluta att bygga ut områdena i en viss ordning.

Miljömål-LIS

Ur miljömålssynvinkeln är det viktigt att de utpekade LIS områdena följer de riktlinjer som länsstyrelsens naturvårdsenhet tagit fram. Där de listat vilka förutsättningar som föreligger för att ett LIS-område ska vara lämpligt som LIS-område. Vissa av de utpekade LIS-områdena såg ut att ha ett alltför långt avstånd till service, vilket skulle leda till en bebyggelseutveckling som är

beroende av bilen och därav negativ ut miljömålssynpunkt.

Kommentar: LIS-områdena är framtagna utifrån länsstyrelsens riktlinjer. Kommunen har sett över de föreslagna områdena och tar bort vissa områden som ligger för långt ifrån befintlig service. Tydligare lokaliseringsprinciper har också tagits fram.

Markavvattning

Om markavvattning är aktuell i de förslagna LIS-områdena ska en detaljerad utredning om hur markavvattningen kommer påverka våtmarkerna utföras och dispens från förbudet ska avklaras innan man kan gå vidare med planeringen. Befintliga markavvattningsföretag ska beaktas.

Den förslagna LIS planen kan innebära påverkan på vattenförekomsterna i kommunen.

Kommunen har gjort en generell bedömning om att Miljökvalitetsnormer för vatten (MKN) inte överskrids. Dock inte fört ett resonemang om hur man har kommit fram till denna slutsats.

Kommunen ska vidare redogöra för vilka sjöar och vattendrag som inte uppfyller miljökvalitetsnormen för vatten och vilka åtgärder som planeras. Hänsyn ska då tas till påverkanskällorna, och en plan för den gemensamma påverkan på vattnet utredas.

Kommentar: Planen kompletteras avseende miljökvalitetsnormer.

(17)

17 Områden som kan accepteras som Lämpliga:

Länsstyrelsen har bedömt att områdena som i översiktsplanen kallas 14, A2, B och D kan lämpa sig som områden för landsbygdsutveckling (LIS).

Områden som kan vara lämpliga men där det behövs förtydligande av motivering och/eller avgränsning:

Länsstyrelsens naturvårdsenhet bedömer att de nedanstående områdena kan lämpa sig för

bebyggelse eller verksamheter inom ramen för landsbygdsutveckling (LIS). Ulricehamns kommun måste dock tydligare beskriva på vilket sätt landsbygden gynnas av att bostäder/verksamheter uppförs i dessa områden. Dessutom så har vissa av områdena placerats delvis utanför

strandskyddat område. En tydligare avgränsning av områdena behövs därför göras. Motiveringar till varför byggnation av bostäder och verksamheter är viktigare än att bevara produktiv åkermark bör också göras. Det är även viktigt att byggnationernas omfattning beskrivs mer ingående, exempelvis hur många bostäder som planeras och hur en förtätning av befintlig byggnation uppnås. Ulricehamns kommun bör göra en definiering av vad som avses med ”befintlig bebyggelse” samt vad som avses med ”i anslutning till befintlig bebyggelse”.

Nedan ges en sammanfattning av de utpekade områdena som behöver ytterligare motivering, förtydligande samt avgränsning för att kunna anses lämpliga som LIS-områden.

1. Mogden. Hökerum Ving 1:136 m fl.

Naturvärden inom strandskydd:

- Biotopskyddad allé samt dike.

Länsstyrelsens synpunkter:

Större delen av området omfattas inte av strandskydd och kommunen bör se över området som ska omfattas av LIS.

Kommentar: Området Hökerum Ving 1:136 (sågverksområdet) tas bort från planen.

3. Tolken. Vings Sjögården 1:3 m fl.

- Lövskogsinventeringen, klass 2.

Lövsskogen som ingår i lövskogsinventeringen (klass 2) är inte en lämplig som en del av LIS- området pga. höga naturvärden. LIS-områdets östra och centrala delar ligger delvis utanför strandskydd, dessa ytor kan inte omfattas av LIS. Kommunen bör motivera varför byggandet av enfamiljshus är viktigare än att bevara produktiv åkermark. Området kan dock vara lämpligt för LIS förutsatt att man minskar ner området i öst samt att en fri passage på 30 meter lämnas mot vattnet.

Kommentar: Vings Sjögården. Områdets avgränsning ändras; det minskas ner i den östra delen och en fri passage på 30 meter lämnas mot vattnet, utom där det redan finns bebyggelse närmare vattnet. Det är viktigt att även befintlig bebyggelse omfattas av kommande detaljplan med tanke på genomförandefrågor, t ex vatten- och avloppslösningar. Kommunen har valt ut några utvecklingsområden för ny sammanhållen bebyggelse, varav området kring Hökerumsmotet är ett, med anledning av närheten till ett av kommunens huvudstråk för

transporter. Vings Sjögården är ett befintligt sommarstugeområde med viss permanentbosättning, som är lämpligt att komplettera med mer bebyggelse. De små ytorna med jordbruksmark som tas i anspråk ligger i direkt

(18)

18

anslutning till befintlig bebyggelse och bedöms ha större betydelse för kommunens bebyggelseutveckling än för jordbruket. Lövskogen bedöms också viktigare att bevara än jordbruksmarken i detta fall.

5. Tolken. Mastunga 1:5

- Lövskogsinventeringen, klass 3

- Skogsstyrelsens sumpskogsinventering Länsstyrelsens synpunkter:

Nordöstra delen ligger utanför strandskydd och kan inte omfattas av LIS.

LIS-området kan vara lämpligt förutsatt att man minskar ner området med den oexploaterade ytan i söder samt lämnar en 30 meter bred, fri passage ner mot vattnet.

Kommentar: Mastunga 1:5. Områdets avgränsning ändras; det minskas ner i söder och en 30 meter bred passage lämnas mot vattnet.

9. Åsunden. Marbäck 1:42, väster.

- Riksintresse naturvård - Riksintresse kulturmiljövård Länsstyrelsens synpunkter:

Områdets norra del ligger utanför strandskydd varför LIS inte kan användas på denna del. Det resterande LIS-området ligger på produktiv jordbruksmark, kommunen bör därför motivera varför byggandet av enfamiljshus är viktigare än att bevara produktiv åkermark.

Kommentar: Området tas bort från planen.

16. Rånnavägssjön. Rånnaväg 17:1. 12:1 m fl.

- Klockgentiana (fridlyst)

Naturvårdsenhetens (Länsstyrelsens) synpunkter:

Området kan vara lämpligt förutsatt att området minskas ner i väst, där ett mycket stor

jordbruksmarksområde tas i anspråk. En fripassage på 30 meter ska också lämnas. Strandängen i sydost ska lämnas utanför LIS-området.

Innan exploatering av Rånnavägssjön är aktuellt bör hänsyn tas till sjöregleringsfrågan. Generellt vid planering av sjönära bostäder bör variation av vattenstånden till följd av sjöreglering beaktas.

Kommentar: Rånnavägssjön. Områdets avgränsning ändras; det minskas ner och en fri strandremsa lämnas.

A1. Stora Kleven, Kyrkarp 3:1 m.fl.:

- Kräftförekomst i Stora Kleven (signalkräfta)

- Ljungpipare och tornseglare har noterats inom fastigheten Varnum 8:13, drygt 120 meter från LIS-området.

(19)

19 Länsstyrelsens synpunkter:

En stor del av sjöns strandområden är medtagna som LIS-områden, drygt 50 % tillsammans med område A2. Det är i dagsläget långt mellan de befintliga byggnaderna. Avståndet mellan Varnum 7:5 och Väla kursgård uppgår till drygt 200 meter och består av oexploaterad mark, med undantag från skogsbruksåtgärder. En utbyggnad av Befintlig verksamhet i anslutning till den befintliga byggnationen i söder kan dock vara möjlig, förutsatt att en fri passage lämnas mot vattnet.

Avståndet mellan ny byggnation och den befintliga byggnationen bör inte överstiga 100 meter.

Kommentar: Stora Kleven, Kyrkarp. Områdets avgränsning ändras; det minskas ner i norr och en fri passage lämnas mot vattnet.

A3. Viskan, Ågården 17:1:

- Inga dokumenterade naturvärden Länsstyrelsens synpunkter:

LIS-området berör bara en fastighet med en butik/bostadshus. En tydligare motivering till hur utökningen av butiken inom denna mindre fastighet kan ge för utveckling av landsbygden bör ges.

Kommentar: Verksamheten inom fastigheten är, precis som redan beskrivs i planen, en av många

verksamheter i området som samarbetar med olika typer av produkter och service i sin marknadsföring för turister.

Hela fastigheten ligger inom strandskydd och kan därför ha svårigheter att utvecklas om det inte har pekats ut som LIS i översiktsplanen.

C. Tolken, Tolkabro, Vings Torp S:1 (samfällighet) m.fl.:

- Inga dokumenterade naturvärden.

- Kulturlämning Skvaltkvarn.

Motivering varför det oexploaterade området i norr ska omfattas saknas.

Kommentar: Tolkabro. Områdets avgränsning ändras.

F. Åsunden, Marbäcksviken, Marbäck 2:30 m.fl.:

- Riksintresse naturvård - Riksintresse kulturvård

- Regionalt värdefullt odlingslandskap Länsstyrelsens synpunkter:

De aktuella åtgärderna bedöms för ovidkommande för att området ska kunna användas som ett LIS-område. Större delen av området utgörs av en fotbollsplan som är tänkt att fortsätta

användas som detta. Ulricehamns kommun behöver tydligare motivera syftet med LIS-området.

Kommentar: Marbäcksviken. Området tas bort från planen.

(20)

20

G. Åsunden, Skottek 1:10:

- Lövskogsinventeringen, klass 3 - Riksintresse naturvård

- Skyddsvärda träd, 2 st Länsstyrelsens synpunkter:

Det är viktigt att allmänheten även i fortsättningen har tillgång till badstranden. Campingen bör inte utökas åt väst. Vid exploatering av lövskogen i öst bör en översiktlig naturvärdesinventering göras.

Kommentar: Badstranden sköts av campingen redan idag och allmänheten kommer att ha samma tillgång till badplatsen som nu. En omdisponering av campingen, så att parkeringsytan i väst används för uppställning av t ex husbilar och parkeringen flyttas till den östra sidan, skulle upplevas som mer naturlig. Idag används det mest sjönära läget för bilparkering. Det finns ingen lövskog i den östra delen av området.

I. Ätran, Humla 13:1:

- Riksintresse naturvård - Riksintresse kulturvård

- Ängs- och betesmarksobjekt, 2 st.

- Regionalt värdefullt odlingslandskap - Hotade arter: Backsippa, slåttergubbe Länsstyrelsens synpunkter:

Pga. höga naturvärden bedöms området inte lämpligt som LIS-område. I det markerade området finns bara befintliga byggnader norr om vägen, södra delen består av en betesmark. Är det Farfars handelsbod som avses så är det ett museum snarare än en lanthandel (turism).

Kommentar: Humla. Området tas bort från planen.

K2. Lönern, Baggekulla 1:4:

- Regionalt värdefullt odlingslandskap Länsstyrelsens synpunkter:

Området kan lämpa sig för utökning av turismverksamhet. Åkern i väst bör dock undantas från LIS-området.

Kommentar: Baggekulla. Områdets avgränsning ändras; åkermarken i väst lämnas utanför området.

N. Trehörningen, Komosse, Mörkö 1:4:

- Dokumenterade naturvärden saknas.

(21)

21

Möjligen kan vindskydd eller liknande anläggas i området. Inga större ingrepp bör göras då området är oexploaterat.

Trehörningen har hög ekologisk status och kommunen har i ÖP skrivit att statusen inte får sjunka. Trots det har ett förslag att etablera enklare övernattning. Detta bör förtydligas m.a.p.

miljökvalitetsnormer (MKN för vatten).

Kommentar: Området minskas ner och beskrivningen preciseras.

Områden som Länsstyrelsen bedömer som olämpliga:

Länsstyrelsens naturvårdsenhet bedömer att följande områden är olämpliga som LIS-områden pga. höga naturvärden som i hög grad riskerar att påverkas negativt, att oexploaterade områden berörs eller att de eventuella byggnationerna får en avhållande effekt på friluftslivet.

Flertalet av dessa områden har placerats inom riksintresse för friluftsliv, naturvård och

kulturmiljövård, vilket gör att strandskyddets syfte motverkas. Vidare så är vissa utpekade LIS- områden placerade inom skyddade områden som Naturreservat och natura 2000 vilket är mycket olämpligt.

De utpekade områdena som bedöms som olämpliga är:

2. Mogdens fritidshusområde. Hökerum:

Området omfattas inte av strandskydd och kan inte utpekas som LIS-område.

Kommentar: Vid detaljplaneläggning måste ställning tas till strandskyddet på nytt, eftersom det annars återinträder. Därför finns det ett behov att ta med området som LIS i översiktsplanen.

4. Tolken. Vings-Torp 1:3

Området är helt oexploaterat och bedöms därför inte lämpligt som LIS-område.

Kommentar: Kommunen anser att det är helt orimligt att som enda anledning till att inte exploatera ett område ange att det är oexploaterat. I planen har sjöar vars stränder runt hela sjön är helt oexploaterade markerats för att visa att de har ett särskilt värde av den anledningen. Även strandsträckor och punkter av särskilt intresse för det särskilda friluftslivet är utpekade.

Vings Torp 1:3 ligger med närhet till Hökerumsmotet, som blir en av tre trafikplatser på den nya

motorvägssträckningen och de boende i området kommer att ha goda möjligheter att arbets- och studiependla. Ny bebyggelse här kommer att bli en fortsättning på den bebyggelse som finns i sjöns norra ände. Precis norr om sjön vill kommunen inte föreslå ny bebyggelse med anledning av att det är troligt att Götalandsbanan kommer att byggas här. Någonstans behöver kommunen föreslå lite större områden för exploatering. Det kan vara svårt att få ekonomi i exploateringsområden med för liten volym. Detta område ligger strategiskt bra i kommunen och har inga stora värden som riskerar att påverkas av en exploatering. Det är inte heller ett område där kommunen ser att det finns särskilda intressen för friluftslivet. Området avgränsning kan studeras noggrannare vid

detaljplaneläggning.

6. Tolken. Gröna Udde.

Området är idag oexploaterat och ligger långt från kommunikationer.

Området är olämpligt som LIS-område.

Kommentar: Gröna Udde. Området tas bort från planen.

(22)

22

7. Åsunden: Granhagen – Skottek, Granhagen 1:86, Skottek 1:1 m fl.

Område är olämpligt som LIS-området pga. att det är oexploaterat samt att det här finns höga naturvärden i form av ett rikt fågelliv knutet till sjön samt förekomst av hasselmus. Områdets östra delar omfattas inte heller av strandskydd.

Kommentar: Granhagen – Skottek. Området ligger öster om befintlig bebyggelse och söder om stadens

centralort. Ulricehamn är en attraktiv boendeort och behöver ha möjligheter att växa. Det finns många motstående värden kring staden som gör att alla utvecklingsinriktningar inte är möjliga. I detta område finns relativt få värden som kan påverkas av exploatering. Möjlighet bör ges till stadens tillväxt. Ett planprogramarbete har påbörjats för området i sin helhet. När mer planeringsunderlag har tagits fram, kan områdets avgränsning bestämmas närmare.

8. Åsunden. Sjögunnarsbo 3:1.

Olämpligt LIS-området pga. riksintresse naturvård där naturvärdena utpekas som lövskog, vilket det föreslagna LIS-området består av. Fågellivet är dessutom rikt i området varför det inte lämpar sig för byggnation.

Kommentar: Sjögunnarsbo. Området tas bort från förslaget.

10. Åsunden. Näsboholm 1:1. Näsboholms fritidshusområde

Delar av området ingår i Korpebo Bergs Natura 2000-område och

Naturreservat, vilket är mycket olämpligt. Naturvärdena i området som helhet är så höga att LIS-området inte är lämpligt. Stora delar av det föreslagna LIS-området omfattas inte heller av strandskydd.

Kommentar: Näsboholm. Området tas bort från förslaget.

11. Yttre Åsunden. Hulu. Skärvenäs 1:6.

Då området ligger inom riksintresse för naturvård där lövskog är utpekad som värdegrund, bedöms området inte lämpligt som LIS-område.

Kommentar: Skärvenäs, Hulu. Området tas bort från förslaget.

12. Åsunden och Yttre Åsunden. Fästeredssund 1:24 m fl.

Området som berörs av lövskogsinventeringen (klass 1) är inte lämpligt att ha med i LIS-område.

Övriga delar är tveksamma då mycket jordbruksmark tas i anspråk. Att det saknas VA-lösningar är också negativt.

Kommentar: Fästeredssund. Områdets avgränsning ändras så att den del som berörs av lövskogsinventeringen lämnas utanför, samt minskas där jordbruksmark tas i anspråk.

13. Sämsjön, Vegby, väster. Finnekumla 10:1.

Området är idag helt oexploaterat och bedöms därför inte lämpligt som LIS-område för bostäder.

Kommentar: Vegby väster. Området tas bort från planen.

15. Sämsjön. Udden, Vegby. Vegby 1:7.

Området är idag helt oexploaterat och bedöms därför inte lämpligt som LIS-område för bostäder.

(23)

23

Kommentar: Kommunen anser att det är helt orimligt att som enda anledning till att inte exploatera ett område ange att det är oexploaterat. I planen har sjöar vars stränder runt hela sjön är helt oexploaterade markerats för att visa att de har ett särskilt värde av den anledningen. Även strandsträckor och punkter av särskilt intresse för det särskilda friluftslivet är utpekade.

Detta område ligger mellan det befintliga fritidshusområdet Udden och samhället Vegby. Det ligger heller inte långt från väg 1700 som är en av de viktigare vägarna i kommunen med möjlighet till pendling till Gällstad och Borås. Detta stråk har av kommunen valts ut som ett möjligt tillväxtstråk. I centrala Vegby med närhet till Sämsjön, finns dock begränsade möjligheter att bygga bostäder med anledning av att det ligger lågt i förhållande till vattennivån. Även Uddens fritidshusområde ligger lågt och är därför inte aktuellt att komplettera med ny

bebyggelse. Sämsjön har långa sträckor oexploaterade strandområden kvar, bland annat det parti som ingår i riksintresse för kulturmiljö.

17. Strängseredssjön. Strängsered 8:1.

Området är idag oexploaterat med förutsättningar som häckningsplats för flertalet hotade fågelarter. Området är inte lämpligt som ett LIS-område.

Kommentar: Området ligger nära väg 40 med goda möjligheter till studie- och arbetspendling och med närhet till samhället Strängsered. När väg 40 dras om till en annan sträckning, förändras Strängsereds

utvecklingsmöjligheter radikalt. När den planeringen görs, är det möjligt att områden närmare samhället frigörs för bebyggelse. Innan dess är det intressant att ha möjlighet att utveckla ett bostadsområde vid Strängsereds östra strand. Det område som är viktigast för fågellivet ligger på sjöns västra sida. Området minskas ner i norr, vilket innebär att ett stort område lämnas oexploaterat.

E. Yttre Åsunden, Sjörred 1:2 m.fl.:

Olämpligt område. En utökning av golfbanan skulle motverka strandskyddets syfte genom att det undanhåller allmänheten samt att det kan få negativa effekter på växt- och djurliv. Åtgärden känns även tveksamt med hänvisning till 3 kap 4§ i miljöbalken, borttagande av produktiv jordbruksmark.

Kommentar: Sjörred. Områdets avgränsning ändras men kvarstår som LIS-område. Skogsridån närmast stranden lämnas utanför föreslaget område. Föreslagen användning som golfbana innebär inte att möjligheten att återta marken för jordbruksändamål försvinner. Allmänheten kan få bättre tillgång till badplatsen om det finns parkering.

H. Åsunden, ”Åsastugan”, Brunnsnäs 2:9:

Området bedöms olämpligt som LIS-område. Risken för negativ inverkan på naturvärdena, framförallt de som är knutna till Kråkebos naturreservat, är för stor.

Kommentar: Åsastugan. Området minskas till att omfatta befintlig stuga och ytorna närmast den. Platsen kan ses som en tillgång för friluftsliv och turism.

J. Ätran, Trädet, Kölaby 5:36:

Området omfattas inte av strandskydd och bör således redovisas separat och inte som LIS- område.

Kommentar: Vid detaljplaneläggning måste ställning tas till strandskyddet på nytt, eftersom det annars återinträder. Därför finns det ett behov att ta med området som LIS i översiktsplanen.