Ftirekomsten av stinkflyn i sydsvenska jordgubbsodlingar
CARL―AXEL GERTSSON
Gertsson, C.-A.: Fcirekomsten av stinkflyn i sydsvenskajordgubbsodlingar. [The occur- rence of bugs (Hemiptera-Heteroptera) in strawberry fields in southern Sweden'l - Ent.
Tidskr. l0l:71-74. Lund, Sweden 1980. ISSN 0013-886x.
Attacks by bugs have been rather common in strawberry plantations in the province of Smiland (the Urshult area, southern Sweden). To get better information about the occur- ring species investigations were carried out in 46 fields. In the field surveys the bugs were coliected in a sweep-net held in a vertical position at the base of a strawberry plant. The plant was bent into the bag and shaken. The most abundant species were Lygus ruguli' pennis (Popp.), Plagiognathus arbustorum (F.), P. chrysanthemi (Wlff'), Calocoris nor- vegicus (Gmel.), Nabis ferus (L), Scolopostethus affinis (Schill). and Dolycoris baccarum (L.). A short discussion of the most harmful species, according to the catches, ends the article.
C.-A. Gertsson, van Diirens viig 5, 5'222 30 Lund, Sweden.
I bёrian av 1970-talet patraffades ijordgubbsfalti
sёdra Smaland(urShultsomradet)en h6g fre‐
kvens av deformerad fruktkart Att skinnbaggar var orsak till dessa skador nlissthnktcs pl ett tidigt stadium. Misstankarna verifierades 1975, dl ett antal provhavningar utf6rdes i nagra falt.
Under tidcn 197(■1978 har jag inventerat he―
tcropterfaunan i sydsvenska odlingar. Under‐
sёkningarna koncentrerades till Urshultsomra―
det Andamalet med studierna var att tt uppgi■
ter onl artsaminanshttning och tidpunkt fёr stink‐
flynas upptradande l odlingarna.De senare stu‐
dierna rlnns redovisadc i en annan uppsats (Gertsson 1979).
Bland de nistan 600 arter stinkayn,sOnl fOre‐
kommer i vart land,ar en del betydande skade―
両ur pa kulturvaxterna.Sambandet mellan miss―
bildade bir och stinkflyfёrekomst har med stor tydlighet redovisats i norska undersёkningar (TakSdal&Sφrum 1971).Pajordgubbar ar dcssa insekter i norra Svcrigc ofta orsak till deforme―
rade bar pa grund av stickskador pa den unga karten(Henqvist&Pettersson 1972).
UndersOkningslokaler
Undersё kningsomradet omfattade kommersiella
odlingar i sёdra Sverige.Lokalerna,24 till anta―
let(Tab. 1),Var fё rdelade pa Hanands, Krono‐
bergs,Kalmar,Gotlands och Osterg6tlands lan.
Material och metoder
Saminanlagt har stinkayfaunan i 46jordgubbsfilt studerats(Tab. 1)Dominerande jordgubbssor―
ter var Senga Sengana och Zephyr. Havningar‐
na,som agde rum fran slutet av ma till slutet av juli,giordCS efter en metod som tilllmpats vid
norska undersёkningar(Taksdal&sφrum 1971).
Insektshaven kantstalldes vid vatte jordgubbs‐
planta,som b● des brsiktigt in i haven.Plantan skakades direfter kraftigt. Havinnchallct fё rdes ncr i en glasburk,dar det pa konventionellt satt
fёrvarades i etylacetatindrankt sagSpin.
Resultat
Artfordeiningen i det insamlade materialet fram―
gar av Tab. 2. Ett 30‐ tal arter fOrdelade pa 8 famijer patraffades.Artantalct var stё rst inom fam. ν ′r′グα′. Fёrharskande arter inom denna famij var Lッg″s r″g″′炒′″″iS(POpp.), P′α―
g′οg″α′/t〃sα′♭frsrο″ι774(Fabr.),P C力 ,sαr7′力′″1′
(Wiff.)OCh Ca′ οcο″is″ο″ν
`gFc″s(Geml).Dessa
arter,samtliga vixtsugare,16rekom i 32,30,29 rcspektive 10 av dc 46 inventerade tilten lnom
72 Cαrr―Иχ′′G`′ ′ssO′1
Tab. 1.FOrteckning ёver fangstlokaler.
List of 10calities.
Falt nr (Field No)
Landskap (Province)
Fangstlokal (Locality)
1-4
5-10
11 12 13-15 16 17-18 19-21 22 23 24 25 26 27-29 30L33 34 35 36 37 383Чl
42_44 45 46
smaland smaland smaland smaland smaland smaland smaland smaland smaland smaland smaland smaland smaland Hanand Halland 9Stergё tland osterg6tland 9Stergodand OStergotland 9Stergё tiand
Oland Oland 01and Gotland
Urshult,Froaryd Urshult,助ёaryd Urshult,Karatorp Ryd,Vrangabёke Urshult,Visterbotorp Ryd,Hёnshylte Urshult,Skalierlid Urshult,Kurrebo Urshult,Tryteke Urshult,Sirkёn Urshult,Uggickun Urshult,R6smala Tingsryd Getinge
Varberg,Varcborg Motala,Stubbetorp Vreta kloster,Henfallet Vreta kloster,Sjamevik Mantorp,Gudhem
Norrkёping,Stora Bergstorp
F五lestaden,Karle宙 FarJestaden,Eriks6re Algutsrum
Katthammarsvik,Gammelgarn
fam. ノVαι′′α′, rovstinkflyn, infangades Nab′s
ル″〃s(L.)1 15 falt.Scο′οροs′′r力
“S ι』7″お (SChill.),fam.Lygα′Jdaι,inhavades i 15 odling―
ar.Dο″でοriSら′ccα″″″(L.)var den dOmineran‐
de representanten bland pentatonliderna (26 ぬlt).
En betydande skillnad i artantal fё relag savュl
menan landskampen som inellan de ollka ttilten.
De nesta arterna f6rekom i de smalindska och ёlandska odlingarna, dar huvuddelen av hav―
ningama ttgde rum. De mest frekventa arterna hade en ungettrlig jhmn brdeining mellan land―
skapen.Ett undantag utgiorde cα ′οεοガs″ οrl,′―
gFε″s,som tt patraffades i de smalandska och gOtlandska fttlten
Avslutning
Den redovisade artsammansattningen ёverens―
stammer i stora drag med tidigare giOrda under―
sokningar.
Vid inventeringar i norska odlingar,aren 1968 och 1969, var P′agJο g″αr力″s α″♭rrsrο″7r″ och
Lyg′ s ′″grr′:ρ′″″JS de donlinerande arterna. I
nagra fi falt patraffades P. ε/1″ysα″r/1′771′ och
Cα′οεο″is 770″ν′gFc″s(TakSdal&S￠rum 1971).
Dcn nimnda lygusarten var den allmannast f6rekommande i inventeringsmatcrialct frin norrlindska jordgubbsodlingar(HCHqvist&Pct‐
tersson 1972).
Av dessa arter ger P.α′わfrs′ο″″721 oCh L.″77g″―
′
`ρ
′471ブS,enligt norska studier,upphov till frukt―
deformationer. Naringspreferensf6rsёk visar att de tvi arterna fёredrog blommor och frukter framf6r bladdelar Norrminnens undcrsёkningar visar vidare att agglaggning hos ι.″Irgrr′′ρ′″″ノ∫ ar kOncentrerad till blomfoder och blomsJalkar (TakSdal & s￠ runl 1971). C. ″ο″ヽでg′CンS har i Canada varit observerad som skadcg6rare pa jordgubbsplantor (S￠rum & Taksdal 1970).
Huruvida S.ζJ,771S OCh υ.わαccαr″771 Skau rak―
nas till skadegё rarna ener indiffcrenta arter ar oklart.Southgatc(1954)och TakSdal(1971)fann ei nagot samband mellan fruktdeformationcr och antaletlarver av dessa tva arter.
Jag har ei i litteraturen kunnat rlnna Om P.
c力,sα71r力′′plノ ar en lika stark skadegё rare som dess slakting. Egna laboratoriestudier visar
Fdrekomster av stinkfl-yn i jordgubbsodlingar 73 Tab. 2. Artsammansittningen i inventerade jordgubbsfdlt.
List ofbugs found in strawberry plantations.
Fiilt nr (Field no.) Landskap (Province)
Sm1-26 27-33Hall.
39-45 01.
Antal
●lt
(No.of
flelds) ４６
Ｇｔ
絆∝
Art (SpeCies)
Miridae
Phytocoris ulmi (L.)
Ad elp hoc ori s li ne ol at us (Goeze) C alocoris norve g ic us (Gmel.) C. roseomaculatas (De Geer) Lygocoris pabulinus (L.) Lygus pratensis (L.) L. rug ulipe nnis (Popp.) Z. sp. (nym0
Capsus ater (L.) Stenodema sp. (nymf) Notosira sp.
Psallus variabilis (Fall.)
C hlamy dat u s p u lic ar i us F all.) Pla g io g nat hu s c hry s a nt he mi (Wlff .) P. arbustorum (F .)
Anthocoridae
Anthocoris ne morum (L.) Nabidae
Nabidae (nymf) Nabis brevis (Scholtz) N. ferus (L.)
Aptus mirmicoides (Costa) Piesmatidae
Piesma mac ulatum (Lap.) Lygaeidae
S coloposte t hu s alinis (Schill.) S. sp. (nymf1
Gas trode s abie t u m (Bergr.) Rhyparochromus pini (L.) Trapelonotus sp.
Rhopalidae Rhopalidae (nymf)
Rhopalus paru mpunc t at us (Schill.) R. subrufus (Gmel.)
Pentatomidae
H olc oste t hus uernalis (Wlff.) Palomena prasina (L.) Dolycoris baccarum (L.\
Eurydema oleraceum (L.) Acanthosomatidae
Elas moste t hus inte rs t inct us (L.) Elasmucha grisea (L.)
1
1
2 14 14
1
1
3 4 2 19 17
2
cmellcrtid att arten kan orsaka kraftiga deforma‐
tioner pajordgubbar(Gertsson 1979).
Arbetet har adnlinistrerats av och utforts vid Lantbruksnamndens vttxtskyddslaboratorium i
Kalmar.Tin dess fёrestandare agr lic Uif Hac―
germark villjag rikta ctt stort tack br vardefulla rad och anvlsningar.
74 Cα″′_Иχ′′G′″rssο′,
Litteratur
Gertsson,C‐A 1979.Stinknyn(Hemiptera― Hcterop―
tera)ijOrdgubbsodlingar ―Vaxtskyddsnotiser.43:
81-86.
Hellqvist,H.&Pettersson,J 1972 Stinknyn och blad_
16ss pa svarta vinbar ― Vixtskyddsnotiser. 36:
11-18.
Southgatc, B J. 1954. Notes on the fccding habits of Scolopostethus afflnis(Schill)(HCm. Lygaeidae).
―Ent.Mon.Mag.90: 192
Recenslon
Matthews,R.W.&Matthcws,J R 1978.′ ″‐
s′(・rb′力αl,′ο″ John Wiley:Chichester,U.K &
New York,507 sid.Prisi￡ 15.85
En stor lucka inom den entomologiska litteratu‐
ren har″1ltS genOm makarna Matthews nyut―
komna,utomordentligt vardefulla verk om insek―
ternas beteende. Dct ar dcn fё rsta omfattandc 6versikten av grundlaggandc fakta inom detta omride. I facktidskrifter har publicerats ett 6vcrvaldigande stort antal artiklar i amnet. De blda f6直attarna har istadkommit en mycket bra 6versikt med stor brcdd Bokcn frar dessutonl ett specient ●up gCnom de 20 'case― studies' bland
v‖ka kan namnas redogёrclscr for kcmisk kom‐
munikation hos silkesttarilen,宙 suell kommuni‐
kation hos silverstreckade parlemo崎arilen,
akustisk kommunikation hos gula febernmyggan och syrsors aggressiva beteende. Dessa 20 redo―
g6relser ar utmarkta exempel pi fё rsёksmetodik inonl entomologisk etologi och visar,att l,ltfё r‐
s6k oftast ar nёdvandiga fё r att lnan skan kunna 16rsti rcsultaten frin manga laboratoric― experi―
ment.
I det inledande kapitlct varnar fёrfattarna fёr
att ge insektcrna manskliga karaktarer(antr。 _ pomorrlsm). Bctccndets gcnctik bchandlas ty―
varr summariskt pi sex sidor Det betonas,att a forskare noggrant kontroncrar｀ kvalit6n'pi sina laboratoric‐odlade insekter. Sclcktionstrycket for spcciflka beteenden ar sann。 1lkt rnyckct olik―
artat mcnan olika laboratorie― populationer, vil―
kct kan fёrklara de beteendeskillnader,som ofta kannetecknar oHka kolonicr av salnma art
l tre kapitcl rcdogё rs fёr ncrv6sa cch hormo‐
nena mekanismcr,lokomotion,orienterings‐ och spridningsmekanismer samt tempcraturreglering och naringssokande
Dc avslutandc scx kapitlcn ener 3/5 av boken
S￠rum,0 &Taksdal,G 1970.Teger som arsak til knartbaer ijordbaer ―Gartneryrket 67:43●444.
Taksdal,G.&S￠ rum,0.1971.Capsids(HCteroptera,
Miridac)in Strawberries and their influence on fruit malformation.― J hort.Sci.46:43-50
Taksdal,G.1971 Reduction of strawberry fruit mal―
formation by chemical control of Plagiognathus ar―
bustortlm(Fabr)(Heteroptera,Miridac).― J.hort Sci.46:51-54
bchandlar inscktcn sisOm kOmmunicerandc va―
relse Vardera ett kapitcl onl respektive kemisk, visucH och mekanokommunikation utgё r karnan i bokcn och leder till tre avslutande kapitel om
fёrsvars―,fortplantnings― och sociala beteenden N4ycket vardefulla ar dc hanvisningartll nyare ёversiktsartiklar och grundlaggande arbeten, som flnns inonl dc olika hmnessektionerna.Bo‐
ken ar synncrligcn pedagogiskt upplagd. En sammanfattning avslutar vatte kapitel Den in―
nehiner 214 illustrationer,dvs nastan en pi var‐
annan sida,vilket gёr bokcn mycket iattlast.Dct
bёr plpckas, att inte enbart insckter behandlas utan avcn spindel(巧urs betccnde beskrivs i viss man.
Den negativa kritikcn av boken bё r bli kortfat―
tad Naturligtvis flnncr man enstaka tryckfcl i textcn Tyvarr ar den tckniska kvalit6n pa vissa av inustrationcrna undermilig.Vagiangder torde b,ttre anges i SI‐cnhcter,dvs i nanomcter(nm) snarare an i nn. Inseminering deinicras pl sid.
361 sonl 'thc mccting of sperm and cggs inside the female's body'.Denna deflnition bёr i sthllet ges it tcrmcn inre befruktning(internal fcrtiliza―
tiOn), mcdan insenlinering bё r derlnieras som oveJ6rande av semen fran hanen in l honan
Bokcn kommerlange att vara av mycket stort varde for cntomologer och zoologer liksom fё r minga andra katcgoricr av biologer inklusive be―
tccndcvetare och mcdicinska forskarc.助 01Vklart bёr den vara obligatorisk kurslitteratur fё r ento―
mologi― och ctologi―studerande vid univcrsitct och fackhlgskolor Genom sin pedagogiska upp―
llggning och sitt rikhaltiga illustrationsmaterial b6r itskilliga yngre amatё rentomologcr som ar vana att lasa cngCisk facktcxt fi stor behi‖ ning av boken
7■(′″,αs Jα′″sο″
