Barns grundläggande behov har fått konkurrens
-En litteraturstudie om hur barns hälsa påverkas av skärmtid
Självständigt arbete, 15hp
Abstrakt
Bakgrund: Då ett barn får uppleva uppmuntran, bekräftelse, positiva och
kärleksfulla känslor från sina föräldrar lägger det grunden för utveckling av en god interaktion mellan barn och förälder. Barns skärmanvändning har under de senaste åren ökat och tiden för familjens interaktioner får ge vika.
Syfte: Syftet med studien är att belysa skärmtidens påverkan på barns interaktion med sina föräldrar. Samt frågeställningarna: Vilken betydelse har interaktionen för barns mående och utveckling? Hur kan skärmtid formas till långsiktigt hållbara vanor med stöd av barnhälsovårdssjuksköterskan?
Metod: Studien genomfördes med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Litteratur har sökts i databasen Cinahl. Tretton artiklar från de tio senaste åren inkluderades i syntesen.
Resultat: Analysen av det insamlade materialet gav de tre kategorierna; Påverkan på den sociala interaktionen, Negativ påverkan på barnets utveckling samt
Barnhälsovårdens roll. Inom dessa kategorier identifierades subkategorierna; Barns skärmtid påverkar interaktionen, Föräldrars skärmtid påverkar barnet, Sömnbrist och stress, Försenad språkutveckling, Stöd till hållbar skärmtid samt Intervention till hållbara vanor.
Slutsats: Denna studie visar vikten av föräldrars ansvar gentemot sitt barn. Ansvar för att ge sitt barn de bästa grunder och förutsättningarna till långsiktigt, hälsosamt mående. Skärmtiden i sig kan ses som mindre farlig, under förutsättning att den inte blir för lång och ensidig utan att föräldrarna deltar i aktiviteten. Det väsentliga är hur barnet mår, hur matintaget ser ut, tid för utomhuslek, läxläsning, sociala kontakter och sömnvanor.
Nyckelord: barn, barnhälsovård, föräldrar, interaktion, skärmtid
Abstract
Background: When a child receives encouragement, confirmation and positive, loving feelings from his parents, it provides the basis for the development of good interaction, between child and parent. Children's screen use has increased in recent years and the time for family interactions has decreased.
Purpose: The purpose of the study is to shed light on the impact of screen time on children's interaction with their parents. And the questions: What significance does the interaction have for children's mood? How can screen time be shaped into long- term sustainable habits with the support of the child health care nurse’s?
Method: The study was conducted using a systematic literature study.
Results: The analysis of the collected material yielded the three categories; Impact on social interaction, Negative impact on the child's development and the role of child health care. Within these categories, the subcategories were identified;
Children's screen time affects the interaction, Parents' screen time affects the child, Sleep deprivation and stress, Delayed language development, Support for
sustainable screen time and Intervention for sustainable habits.
Conclusion: This study shows the importance of parents' responsibility for their child. Specifically, responsibility for giving your child the best foundations and conditions for a long-term, healthy mood. The screen time itself can be seen as harmless, as long as the child's mood is monitored.
Keywords: child health care, children, interaction, parents, screen time
Tack
Författaren är tacksam för intressanta, givande och inspirerande samtal med sin handledare Kristina Schildmeijer.
Innehållsförteckning
Inledning 1
Bakgrund 1
2.1 Det digitaliserade samhället 2
2.2 Skärmtid 2
2.3 Barns mänskliga rättigheter 2
2.4 Barnhälsovårdens roll 3
Teoretisk referensram 3
3.1 Systemteori 3
3.2 Centrala begrepp 4
Familj 4
Interaktion 5
Bekräftelse 5
Problemformulering 6
Syfte 6
Metod 7
6.1 Litteraturstudie 7
6.2 Inklusions- respektive exklusionskriterier 7
6.3 Datainsamlingsmetod 7
6.4 Urvalsprocess 8
6.5 Kvalitetsgranskning 8
6.6 Analysmetod 8
6.7 Forskningsetiska överväganden 9
Resultat 9
7.1 Påverkan på den sociala interaktionen 9
Barns skärmtid påverkar interaktionen 9
Föräldrars skärmtid påverkar barnet 10
7.2 Negativ påverkan på barnets utveckling 11
Sömnbrist och stress 11
Försenad språkutveckling 11
7.3 Barnhälsovårdens roll 12
Stöd till hållbar skärmtid 12
Intervention för att främja hållbara vanor 12
Diskussion 12
8.1 Metoddiskussion 12
Urvalsprocess 13
Inklusions- respektive exklusionskriterier 13
Datainsamlingsmetod 13
Kvalitetsgranskning 14
Analysmetod 14
Forskningsetiska överväganden 15
8.2 Resultatdiskussion 15
Kliniska implikationer 17
Framtida forskning 18
Referenser 19
Bilagor
Bilaga 1 Sökmatris
Bilaga 2 GRADE kvalitetsgranskning och sammanställning av inkluderade artiklar i studien
Inledning
Då ett barn får uppleva uppmuntran, bekräftelse, positiva, kärleksfulla känslor från sina föräldrar ger det grunden för utveckling av en god interaktion mellan barn och förälder (Fagerlund, 2019; Blair, Stewart-Brown Hjern, & Bremberg, 2013).
En anledning till valt ämnesområde är att skärmtid är ett högaktuellt ämne globalt.
Skärmtidens positiva samt negativa påverkan diskuteras bland föräldrar, i
samhällsdebatter och barnhälsovården får frågor från föräldrar gällande skärmtid.
Författaren tycker att ämnet är intressant och har tidigare skrivit om interaktion mellan barn och förälder. Interaktionens essentiella inverkan på barns hälsa och utveckling väckte även det intresse hos författaren till denna studie.
Det ingår en period av verksamhetsförlagd utbildning på barnhälsovården under distriktssköterskeutbildningen. Under perioden på barnhälsovården iakttog
författaren interaktionen mellan barn och förälder, vilken utspelar sig på flera olika sätt.
Föräldrar berättar med glädje hur deras spädbarn intresserar sig för surfplattor och smarta telefoner. En förälder berättade att barnet vägrade äta om ingen surfplatta med underhållning stod på matbordet. Författaren är medveten om interaktionens betydelse för barnets utveckling och har noterat hur generösa föräldrar är att sträcka fram sin smarta telefon till de små händer som sträcks upp i luften. Då barnen är små etableras grunden för goda livslånga hälsovanor. Under de tre första levnadsåren utvecklas hjärnan som mest och är extra känslig under den tiden (Muñiz, Silver & Stein, 2014).
Världshälsoorganisationen (WHO) har i hälsopreventivt syfte presenterat riktlinjer gällande barns skärmtid (WHO, 2019). Författaren önskar att studiens resultat kan vara till hjälp för barnhälsovårdssjuksköterskan när det gäller att informera och diskutera med föräldrar gällande skärmtid. Resultatet önskas kunna bidra till en god interaktion mellan barn och föräldrar.
Bakgrund
Föräldrar ansvarar för sitt barns etablering av hälsosamma och långsiktigt hållbara vanor (Rainie & Zickuhr, 2015). Föräldrar kan liknas vid vägledare för sina barn och visar vägen för att de ska utveckla förståelse för omvärlden. Omvärlden i sin tur visar vägen till kognitiv, social samt språklig utveckling och en vägledare som visar omsorg genom dess interaktion. Genom föräldrars kommunikation med barnet kan en bra och trygg kontakt skapas sinsemellan (Fagerlund, 2019; Bergman &
Edenhammar, 2007). Direkt efter förlossningen inleds en utveckling av föräldra- barninteraktionen genom att föräldrarna har hud-mot-hudkontakt med det nyfödda barnet (Velandia, Matthisen, Uvnäs-Moberg & Nissen, 2010). Kommunikationen mellan förälder och barn påverkar interaktionens utveckling (Fagerlund, 2019;
Bergman & Edenhammar, 2007). Interaktionen mellan barn och förälder har fått konkurrens. Konkurrens utav skärmtid och av den snabba utvecklingen inom digital media.
2.1 Det digitaliserade samhället
Den smarta telefonen blev mer och mer vanlig under 2010-talet. Produktionen av smarta telefoner ökade då ett växande intresse spreds globalt och tekniken för olika former av skärmar utvecklas ständigt. I samma stund som ny statistik gällande det digitala användandet presenteras blir den inaktuell (Stiglic & Viner, 2019). Digital media används i bred utsträckning globalt och symboliserar modern tid. Digital media är en daglig rutin för många människor. Användningsområden är underhållning, fritidsaktivitet, som distraktion till barn, kommunikation och utbildning via applikationer. Smarta mobiltelefoner och surfplattor är de mest använda enheterna för digital media. Enheterna är lätta att bära med sig och kan användas i stort sett överallt. Tillgängligheten möjliggör och ökar användningen av digital media hos vuxna och barn. Det ökande användandet av digital media medför en potentiell störning av familjens interaktion (Rainie & Zickuhr, 2015
2.2 Skärmtid
Skärmtid definieras som den tid som spenderas på digitala medier, till exempel smarta mobiltelefoner och surfplattor. Skärmtid är vanligt förekommande i de flesta familjer. Barn spenderar allt mer tid vid skärmar. Tekniken utvecklas och har blivit mer och mer tillgänglig för alla åldrar. Konsekvenser av skärmtid har under det senaste decenniet fått betydande uppmärksamhet i hälso- och samhällsdebatter och undersökningar. Det finns en oro i samhället för hur barns beteende i ung ålder följer barnet i stigande ålder (Veisani, Jalilian & Mohamadian, 2020). De unga i dagens samhälle är den första generationen som tyder på att få sämre mental hälsa än sina föräldrar (Karlsson, 2012). Rekommendationen är att avstå
skärmanvändning helt för barn yngre än 18 månader samt undvika att barn ensamma använder skärm i åldrarna 18 till 24 månader. Barn under fem år rekommenderas en timme och barn under två år bör undvika skärmtid helt. Riktlinjerna är en del i processen att främja den naturliga leken. Världshälsoorganisationen
rekommenderar, i en rapport från 2019, begränsad skärmtid för barn och föräldrar.
Världshälsoorganisationen rekommenderar istället föräldrar till att läsa högt för sina barn. Högläsning kan bidra till en bättre interaktion förälder och barn emellan, ge ökad närhet i familjen och gynna språk- och talutvecklingen hos barnet (WHO, 2019). Enligt författarens beskrivning i inledningen av hur spädbarn visar intresse för skärmar finns det behov av riktlinjer. Enligt Barnkonventionen så har alla barn rätt till högläsning och förutsättning till utveckling (Unicef, 2019).
2.3 Barns mänskliga rättigheter
Barnkonventionen är FN:s konvention om barns mänskliga rättigheter. Det är ett juridiskt, internationellt bindande avtal som 196 länder förbundit sig att följa.
Barnkonventionen har som uppdrag att hjälpa länderna att hålla vad som står i avtalet. Alla under arton år räknas som barn. Enligt Barnkonventionen har alla barn rätt till att bli lyssnade på av en vuxen och att få komma till tals. Barn är egna individer med egen vilja och grundläggande behov. Ett barn är inget som en förälder eller annan vuxen äger. Alla barn är lika värda, inget barn får diskrimineras. Alla barn har rätt till utbildning och att få känna trygghet i hemmet. För barnets uppfostran och utveckling ansvarar barnets förälder för att stötta sitt barn så att barnets rättigheter uppnås. Föräldrar ansvarar för att ge sitt barn bästa
förutsättningarna till god hälsa och ge barnet rätt till lek, vila och fritid. I Sverige blev Barnkonventionen lagstadgad den 1 januari, 2020 (Unicef, 2019).
2.4 Barnhälsovårdens roll
Barnhälsovårdens uppdrag är hälsovägledning, föräldrastöd samt hälsoövervakning.
Enligt Socialstyrelsen har barnhälsovårdssjuksköterskan skyldighet att göra orosanmälan vid misstanke om att barnet eller någon annan i familjen far illa (Socialstyrelsen, 2019). Barnhälsovården ska enligt lag vara av god kvalitet, bygga på respekt för barnets- samt förälderns integritet och barnets behov av trygghet och kontinuitet. Barnhälsovårdssjuksköterskan arbetar utifrån Socialstyrelsens riktlinjer, föreskrifter och allmänna råd gällande hälso- och sjukvård (Rikshandboken, 2019;
Socialstyrelsen, 2014). Barnhälsovårdssjuksköterskan arbetar för att främja barns välmående och utveckling samt arbetar preventivt för att undvika ohälsa hos barn.
Barnhälsovårdssjuksköterskan bör skapa en god, vårdande relation till barnet och vårdnadshavaren (Fagerlund, 2019; Patientlagen SFS 2014:821; Patientlag SFS 2017:30; Rikshandboken, 2019). Barnhälsovården erbjuder regelbundna besök från det att barnet är nyfött fram till skolåldern. Under besöken förs en dialog med barnet och föräldrarna för att följa barnets utveckling och hälsa. Dessa tillfällen ger
barnhälsovårdssjuksköterskan möjlighet att tidigt fånga upp missförhållanden i barnets sociala nätverk (Cabana & Jee, 2004; Fagerlund, 2019; Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin, 2009; Socialstyrelsen, 2014). Barnhälsovården arbetar med att stödja föräldrar i deras föräldraskap med syfte att skapa god och mångsidig förutsättning för barnets utveckling. Föräldrar får stöd av
barnhälsovården i att utveckla god interaktion mellan sig och sitt barn. Ett stöd som individanpassas efter barn och förälders behov. Stödet baseras på samtal,
information samt vägledning. Interaktionens kvalitet och utveckling mellan barn och förälder har ofta sin bakgrund i föräldrarnas omsorgsförmåga. Föräldrar behöver anpassa sig efter sitt barns behov av uppmärksamhet, vara emotionellt tillgänglig och lära sig tyda sitt barns signaler. Brist på föräldrars bekräftelse kan få betydelse för barnets utveckling (Inera AB, 2018; Sarkadi, Gredebäck & Risholm Mothander, 2018; Socialstyrelsen, 2014).
Teoretisk referensram
3.1 Systemteori
Systemteoretiskt perspektiv innebär ett förhållningssätt där alla individer ses som komponenter vars interaktioner påverkar varandra. Varje individs interaktion bidrar till helheten samtidigt som helheten påverkas av individen (Benzein, Hagberg, Saveman & Syrén, 2010). Systemteorin ligger som grund i familjefokuserad omvårdnad och det salutogena perspektivet lyfts fram. Salutogent perspektiv har hälsans grund i fokus och faktorer som bidrar till välmående är centrala (Medin &
Alexanderson, 2000). Det salutogena perspektivet arbetar med att lyfta fram individens resurser och stärka deras självkänsla. Inom barnhälsovården kan detta appliceras på mötet barnhälsovårdssjuksköterskan har med föräldrarna (Benzein, et al., 2010). Familjefokuserad omvårdnad ser familjen som en helhet och anser att sjukdom och ohälsa hos en individ i familjen påverkar de övriga individerna i familjen och familjen som system. Ett barns beteende och mående påverkas av
barnets suprasystem, föräldrar, syskon, den närmsta familjen. Suprasystemet påverkas i sin tur av yttre system, som kan vara familjens sociala nätverk, förskola, fritidsaktiviteter. Familjen kan liknas vid ett suprasystem och ett subsystem där familjemedlemmarna påverkar varandra (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012). Det kan finnas flera subsystem i en familj beroende på tillfälle. Subsystem kan bestå av att syskon går samman, förälder – son, förälder- dotter. Hindrar ett subsystem i familjen ett annat subsystem kan utvecklingen av individerna hämmas. Bildar pappan i familjen ett subsystem med sin son kan det påverka dotterns mående, dottern kan känna sig exkluderad (Hårtveit & Jensen, 2012). Familjefokuserad omvårdnad utgår ifrån områden som individens föreställningar om verkligheten samt relationen mellan familjen och barnhälsovårdssjuksköterskan. Vilket gör att familjefokuserad omvårdnad kan appliceras på mötet barnhälsovårdssjuksköterskan har med familjen (Benzein et al., 2012).
3.2 Centrala begrepp
Familj
En familj består av de individer som anser sig tillhöra familjen, oavsett blodsband eller giftermål (Wright & Leahey, 2009). Familjen kännetecknas av starka
känslomässiga band mellan individerna som skapar delaktighet och välvilja att ta hand om varandra i familjen. Individer i familjen kan ses som enskilda delar i familjesystemet och tillsammans bidrar de till familjens egenskaper (Abramsson &
Blom, 2011; Benzein, et al., 2012). Egenskaper kan visa sig vara omedvetna resurser och resurser finns i alla familjer (Wright, Watson & Bell, 2009). I ett system kan familjen ses som ett subsystem till släkten som är suprasystem. Oavsett systemets grupper så har varje familjemedlem sin roll, sina egna föreställningar och egenskaper. Familjen som helhet utvecklas och påverkas i olika faser beroende av levnadsfas. Dess miljö och arv påverkar även barns utveckling. Genetiskt sett utvecklas barn gällande mognad och fysik i en liknande bana. Rutiner hos familjer gällande näringsintag, fysisk aktivitet och sociala nätverk påverkar barnet i sin helhet. Familjer hanterar information olika, förhåller sig till ny information på olika sätt beroende av sina föreställningar, tidigare kunskap och erfarenhet. En familj fungerar som bäst då båda föräldrarna är välmående (Magnusson et al., 2009;
Wright, Watson & Bell, 2009).
Då barnhälsovården ska försöka få en bild av individen kan kommunikationen inom familjen vara av större betydelse att förstå än att förstå individens beteende i sig.
Utöver familjens kommunikation behöver barnhälsovårdssjuksköterskan skapa sig en uppfattning av familjens specifika egenskaper. Egenskaper som i sin tur påverkas av föräldrarnas yrken, sociala relationer, familjens ekonomi och interaktionen mellan dessa faktorer. Då obalans hos individen uppstått kan en identifiering av gränser mellan systemen i familjen inledas och en kartläggning av dessa kan ge insikt till att hantera obalansen. En familj kan ha som en regel att under måltider sker ingen användning av skärmar, då blir den regeln som en gräns mot
yttervärlden. Även en osynlig gräns mellan förälder och barn kan uppstå, då barnen avbryter sina föräldrar i deras dialog trots en regel som inte tillåter att barnen avbryter föräldrarna i pågående samtal (Hårtveit & Jensen, 2012; Magnusson et al., 2009).
Interaktion
Interaktion, ett begrepp med synonym som samspel och en ömsesidig påverkan finns mellan människor som är i varandras närhet i olika sammanhang (Fagerlund, 2019; Karlsson, 2012). Interaktion finns på individ, lokal, nationell och global nivå.
Oavsett nivå påverkas de olika delarna av interaktion sinsemellan och av varandra.
Beslut som fattas på hög nivå påverkar den enskilde individen i sitt sammanhang.
Den enskilde individens beslut påverkar i sin tur sitt nätverk. På individnivå finns ofta utrymme för att välja sina handlingar och styra sina val. Beroende på individens val kommer interaktioner mellan andra människor att finnas och påverka (Korp, 2016). En individs medvetna val grundas på hur individen tolkar situationen, reflekterar kring tolkningarna och vilket val som skapar meningsfullhet för individen. Det medvetna valet påverkas även av socialisation och tidigare erfarenhet. Den livsstil en individ utvecklar formas av interaktioner mellan individens val och handlingar. Interaktioner på olika nivå kan ses i en familj. Flera individer med sina egna erfarenheter och viljor skapar interaktioner mellan varandra och bidrar till familjens utveckling. Dess utveckling styrs främst av föräldrarna och deras mående påverkar interaktionens kvalitet i familjen. Välmående föräldrar avspeglas ofta i en god interaktion (Korp, 2016). Interaktion kan variera från låg till hög intensitet. En intensiv interaktion kan vara leken mellan barn eller barn och förälder. (Fagerlund, 2019; Karlsson, 2012). Leken är betydelsefull i barns utveckling. En lek är en spontan, lustfylld aktivitet som barn själv väljer. Barn behöver leka dagligen. Leken främjar många av barnets sinnen, har positiv effekt både fysiskt och psykiskt och barn utvecklar sin interaktion till omvärlden. Då barn samarbetar med andra barn i leken främjas den sociala interaktionen och viktiga egenskaper som färdigheter i konflikthantering utvecklas. Barn utvecklar genom lek en inre säkerhet då uppfattningen om kroppens möjligheter och jag-känslan stärks.
Genom att barns självkänsla och självförtroende stärks, främjas barns psykiska hälsa. Barn behöver uppmuntras till lek och fysisk aktivitet i sin vardag vilket barnhälsovården har som mål i sitt folkhälsoarbete. Folkhälsoarbetet strävar efter att främja barns hälsa på lika villkor för alla barn (Rikshandboken, 2019).
Bekräftelse
Stor, liten, gammal, ung, alla människor har behov av bekräftelse i olika grad.
Bekräftelse kan uppnås genom positiv eller negativ uppmärksamhet. Då barnet får bekräftelse uppstår en känsla av meningsfullhet vilket stärker barnets självkänsla (Bergman & Edenhammar, 2007; Fagerlund, 2019). Bekräftelse finns på olika nivå i samhället och i olika sammanhang. Företag önskar ekonomisk bekräftelse på att deras investeringar är rätt, andra företag får bekräftelse genom nöjda kunder.
Bekräftelse eller beröm kan nås genom sociala medier. Den ökade skärmtiden i samhället har hos individer utvecklat ett beroende av att få bekräftelse, vilken fås genom att andra gillar dina bilder, inlägg och händelser du delar på sociala medier.
Denna snabba väg till belöning är det svårt att se några konsekvenser av i stunden.
Däremot känner vi till konsekvenserna av att äta för mycket sötsaker. Intag av sötsaker är en annan snabb väg till belöning och ett sockerberoende är lättare att märka av. Beroendet av mental bekräftelse genom lättillgängligt beröm är svårare att upptäcka (Veisani et al., 2020). Inom familjesystemet känner ofta alla
individerna till vad som är tillåtet att göra eller inte. Bekräftelse kan då uppnås genom att testa gränserna för vad familjen tillåter. Dessa gränser testas ofta av barn och barnet har då ofta behov av närhet. Barn kan tycka att det är svårt att uttrycka
sitt behov av närhet. Beteendemönstret som visas hos barnet för att få
uppmärksamhet och bekräftelse resulterar ofta i att barnet gör något medvetet utanför gränserna. Uteblir emotionell närhet och kontakt då, resulterar det ofta i att barnet blir mer argt, gör fler medvetna fel och familjen som system hamnar i obalans. En obalans som är vanligt förekommande i familjers vardag. En obalans som familjen till synes kunde undvikit om föräldrarna hade varit uppmärksamma på sina barns behov. I en familj där alla individer får sin röst hörd och får vara
delaktiga vid beslut uppnås en känsla av bekräftelse på individnivå och i familjen som helhet (Bergman & Edenhammar, 2007; Rikshandboken, 2019).
Barnhälsovårdens folkhälsoarbete syftar till att främja familjens behov av
bekräftelse genom samtal och sina möten med familjer. Bekräftelse kan ges genom återkoppling i samtal, genom ögonkontakt och genom uppmuntran till föräldrarna och barnet. Barnhälsovårdssjuksköterskans roll blir även att uppmärksamma föräldrarnas engagemang av bekräftelse till sitt barn. Barnhälsovårdens roll är att främja barnets välbefinnande och utveckling. Föräldrar får vid behov stöd från barnhälsovården i att främja sina resurser till att bekräfta barnets behov
(Rikshandboken, 2019). Såväl fysisk som emotionell närhet ger barnet bekräftelse (Bergman & Edenhammar, 2007; Fagerlund, 2019). Emotionell och fysisk närhet kan i familjelivet uppnås genom föräldrars umgänge med barnen, umgänge genom lek, högläsning, vardagsrutiner och samtal (Rikshandboken, 2019).
Problemformulering
Barn behöver bli uppmärksammade, få känna trygghet, kärlek och uppskattning för sitt välbefinnande (Unicef, 2019). Barns grundläggande behov har fått konkurrens av skärmar. Den tid som barnet tillbringar framför en skärm kan ske på bekostnad av interaktionen i familjen, att tid går förlorad från de vardagliga samtalen,
delaktighet och närvaro mellan föräldrar och barn. Barn utvecklas både psykiskt och fysiskt samt främjar flera av sina sinnen genom den vardagliga leken och dess interaktioner till sin omgivning. Föräldrar har ansvar för sitt barn, de val som ska göras och behöver uppmuntra sitt barn till lek och fysisk aktivitet. Barnhälsovårdens främsta uppgift är att se till barnets bästa och arbeta för att tillgodose barnets hälsa och utveckling (Rikshandboken, 2019). Mot denna bakgrund är det av vikt att belysahur skärmtiden påverkar interaktionen mellan barn och föräldrar och vilka följderna blir.
Syfte
Syftet med studien är att belysa skärmtidens påverkan på barns interaktion med sina föräldrar.
Frågeställningar:
Vilken betydelse interaktionen har för barns mående och utveckling?
Hur kan skärmtid formas till långsiktigt hållbara vanor med stöd av barnhälsovårdssjuksköterskan?
Metod
6.1 Litteraturstudie
Författaren valde att göra en litteraturstudie. En systematisk litteraturstudie utgår från en adekvat fråga som besvaras genom att vetenskaplig forskning har bearbetats systematiskt och det sammanställda forskningsresultatet leder till ny forskning inom området. Både kvantitativa samt kvalitativa material inkluderas, då systematisk litteraturstudie grundar sig i undersökning av allt relevant material som kan besvara forskningsfrågan (Friberg, 2017). I studier där syftet är att tolka, identifiera samt beskriva anses kvalitativa studier vara relevanta. Kvalitativa studier har använts med fördel då människans upplevelse skulle redovisas (Alvesson & Sköldberg, 2017).
Vid kvantitativa studier samlas data in genom observationer eller mätningar och resultaten redovisas ofta genom statistik eller numeriska värden, vilket författaren ansåg kunde komplettera de kvalitativa studierna (Polit & Beck, 2016). För att genomföra litteraturstudien valde författaren att använda sig av en metodbok framtagen av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), (2017).
6.2 Inklusions- respektive exklusionskriterier
De studier som inkluderades handlade om skärmtid i förhållande till interaktionen mellan barn och förälder, hur interaktionen påverkar barn och hur barnhälsovården arbetar informativt med skärmtid. Författaren var intresserad av internationell forskning och valde artiklar som var skrivna på engelska, var i original samt Peer reviewed. Artiklar med barn äldre än fem år exkluderades. Sökningen avgränsades till tidsspannet 2010-01-01 till 2020-12-31 och äldre artiklar exkluderades då utvecklingen av surfplattor, smarta telefoner och forskning om skärmtidens påverkan på människor snabbt går framåt.
6.3 Datainsamlingsmetod
Systematisk sökning utfördes via relevant databas för studiens område. Cinahl är en referensdatabas med vetenskapligt granskade artiklar inom omvårdnad, hälso- och sjukvård och blev den databas som sökningsförfarandet huvudsakligen utgick ifrån.
I Cinahl användes ämnesorden i Subject Headings, som ger korrekt översättning till engelska av aktuella sökord. Aktuella sökord var: föräldrar, interaktion, barn, skärmtid och barnhälsovård. Valda kärnbegrepp diskuterades med handledare samt vilken översättning till engelska som blev optimalt i sökprocessen. Författaren ville undvika att gå miste om relevant litteratur och var medveten om vikten av att rätt terminologi inom studiens valda område nyttjades (SBU, 2017). Vid sökprocessen valde författaren att inkludera universitetets bibliotekarie för rådgivning gällande val av sökord, sökförfarande samt optimerad sökning. Till den systematiska sökningen kombinerades aktuella ämnesord med de booleska termerna AND och OR. En sökmatris finns under bilaga 1. Sökning på varje ämnesord utfördes och delades in i olika block. Blocken kombinerades och sökning med booleska
sökoperatörer optimerade sökprocessen. Sökningsförfarandet i Cinahl genomfördes vid två olika tillfällen för att säkerställa att träffarna blev desamma (SBU, 2017).
SBU (2017) beskriver hur sökning med valda, översatta kärnbegrepp och dess synonymer ger fler termer att inkludera i sökningen. Författaren gjorde även en fritextsökning där sökorden kombinerades med hjälp av booleska operatören
”AND” och ”OR” för bredare sökning och fler sökresultat. Författaren granskade
referenslistorna i det utvalda materialet för att finna mer relevant material. I samråd med bibliotekarien och handledaren beslutades att tillräcklig mängd material hittats.
6.4 Urvalsprocess
Sökprocessen gav 94 träffar och det ansåg författaren vara rimligt antal för att ge studien tillräcklig bredd. Antalet studier bedömdes även rimligt i förhållande till studiens tidsram. Det ursprungliga urvalet minskade genom systematisk granskning, där inventering av titlar och abstrakt genomfördes. Författaren exkluderade studier som ej berörde skärmtid. Flera studier som exkluderades hade äldre barn än fem år i sina urvalsgrupper. Studier i urvalet som berörde barn och skärmtid blev irrelevanta då innehållet ofta riktades mot fysisk aktivitet, övervikt hos barn, hur skärmtid påverkar specifika diagnoser. Studier som ej var i original valdes bort. Vidare exkluderades studier som inte uppfyllde författarens förbestämda kriterier (SBU, 2017). Författaren fann studier med hög evidens men exkluderade dessa då de ej svarade på frågeställningen. 34 artiklar återstod efter granskning av titel och abstrakt utifrån inklusions- och exklusionskriterierna. En relevansbedömning av de
kvarstående artiklarna genomfördes och författaren skapade sig ett intryck av texten genom att titel, sammanfattning, rubriker och innehållsförteckning översiktslästes (SBU, 2017).
6.5 Kvalitetsgranskning
De 13 studier som återstod skummades först igenom med syfte att ge författaren en uppfattning om textens omfång, innehåll och form. Sedan lästes artiklarna noggrant för att kunna kvalitetsgranskas och värdera deras tillförlitlighet. De 13 studierna utgörs av sex stycken tvärsnittsstudier, en studie med frågeformulär som metod, en pilotstudie, en kvalitativ intervjustudie, en kohortstudie, en randomiserad
kontrollerad studie, en studie med analys av videoinspelning samt en längsgående kohortstudie. Författaren valde att arbeta med GRADE, det verktyg som Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) använder vid
kvalitetsbedömning av systematiskt utvalt material. GRADE är en fyrgradig skala som används internationellt (Atkins et al. 2004; SBU, 2017; GRADE, 2020).
Kvalitetsgranskningen av de 13 studierna resulterade i att fem studier bedömdes till GRADE 4, sju studier med GRADE 3 samt en studie med GRADE 2. Samtliga av dessa inkluderades. De studier som bedömdes till GRADE 4 hade ett tydligt beskrivet syfte, metod, resultat, diskussion och risk för bias var låg. Vidare värderades studier till GRADE 3 då de ansågs vara användbara trots att syfte, metod, resultat eller diskussion ej uppfyllde högsta kvalitet. Den studie som
författaren bedömde till GRADE 2 inkluderades då den ansågs tillförlitlig trots lägre vetenskaplig kvalitet men data i studien ansågs relevant till författarens syfte (SBU, 2017).
6.6 Analysmetod
Författaren använde sig av Burnards (1996) modell för innehållsanalys vid artikelgranskningen, modellen utgörs av fyra steg. Först blev selektiv läsning aktuellt med syfte att identifiera relevant information och lyfta fram meningsenheter som svarade på studiens syfte (Burnard, 1996). Ur de valda meningsenheterna valdes irrelevanta ord bort för att komprimera enheterna och de relevanta orden
utvecklades. Författaren kodade enheterna och sammanfattade dessa i grupper.
Vidare utsågs tre kategorier som svarade på studiens syfte och frågeställning.
Relevanta subkategorier framkom och underrubriker med enhetsbärande meningar sammanställdes åter igen för vidare resultat och en ny helhet framkom (Burnard, 1996).
6.7 Forskningsetiska överväganden
Etikprövningslagen (SFS 2003:460) har till uppgift att skydda de personer som deltar i en studie samt visa respekt för människovärdet. Författarens urval av artiklar för studien behövde vara etiskt korrekt granskade och godkända av den etiska kommittén. Resultatet i denna studie grundar sig på resultat från tidigare forskning vilket författaren ansåg riskfritt enligt riskvinstbedömning. Utifrån den valda forskningsdesignen kunde ingen negativ påverkan ses av de forskningsetiska aspekterna (Vetenskapsrådet, 2018). Författaren valde att inkludera allt resultat, även om det var av annan åsikt än författarens. Författaren har arbetat
sanningsenligt och utgått från endast originalartiklar som uppfyllde kraven i kvalitetsgranskningen.
Resultat
Resultatsammanfattningen är indelad i de tre funna kategorierna; Påverkan på den sociala interaktionen, Negativ påverkan på barnets utveckling samt
Barnhälsovårdens roll.
7.1 Påverkan på den sociala interaktionen
Barns skärmtid påverkar interaktionen
Det sociala utbytet mellan barn och förälder är nödvändigt för att främja den optimala tillväxt och utveckling i barnets uppfostran. Mycket tyder på att ju högre nivå av skärmanvändning desto sämre uppvisad prestation vid rutinkontroller på
Påverkan på den sociala interaktionen
Barns skärmtid påverkar interaktionen
Föräldrars skärmtid påverkar barnet
Negativ påverkan på barnets utveckling
Sömnbrist och stress
Försenad språkutveckling
Barnhälsovårdens roll
Stöd till hållbar skärmtid
Intervention till hållbara vanor
barnhälsovården. Barn kan använda mobil, dator och TV samtidigt, vilket påverkar uppmärksamheten och den sociala interaktionen (Kabali et al., 2015). Den mest effektiva metoden till förbättrad utveckling hos barnet är en högkvalitativ interaktion mellan barn och förälder utan distraktion av skärmar
(Madigan, Browne, Racine, Mori & Tough, 2019; Kabali et al., 2015). Användandet av skärmar ökar drastiskt och föräldrar utgör en viktig roll i sitt barns tillgång till skärm (Sanders, Parent & Forehand, 2018). Barn introduceras till skärmtid sitt första levnadsår. Vid två års ålder sker ofta daglig användning av skärm och barnet kan ha utvecklat förmåga att hantera skärmar utan hjälp. Mer än hälften av alla barn i två- och treårs-åldern överskrider rekommendationerna för digitala medier (da
Conceição Guedes et al., 2019). Vid fyra års ålder har flera barn en egen enhet (Ahearne, Dilworth, Rollings, Livingstone & Murray, 2015; Meta van den Heuvel et al., 2019; Kabali et al., 2015; da Conceição Guedes et al., 2019). Föräldrar upplever trots rekommendationer ambivalens gällande gränssättning för sina barns
medieanvändning (Kabali et al., 2015). En timme dagligen med kvalitativa program är tillräckligt, de flesta barn i åldern noll till fem år tillbringar minst två timmar dagligen med skärm (Baker, Morawska & Mitchell, 2020). Föräldrar tillåter användning av skärm i syfte att lugna barnet, för att söva barnet, distrahera barnet i offentliga miljöer, vid utförande av hushållssysslor och vardagliga rutiner (Meta van den Heuvel et al., 2019; Kabali et al., 2015; da Conceição Guedes et al., 2019).
Föräldrar använder indirekt skärmanvändning för att straffa alternativt belöna barnets beteende. Föräldrar tar skärmen från barnet då barnet inte uppför sig alternativt mutar barnet till att uppföra sig (Kabali et al., 2015).
Viktig utveckling av mänsklig interaktion och lek ersätts av skärmar. Skärmar ger inte den värdefulla utvecklingen av lärande oavsett innehåll (Ahearne et al., 2015).
Föräldrar som rapporterar mindre skärmtid för sina barn rapporterar även bättre social interaktion än de barn som har mer skärmtid (Sanders et al., 2018; Yilmaz, Demirli Caylan & Karacan, 2014).
Föräldrars skärmtid påverkar barnet
Tiden föräldrar ägnar sig åt skärmar, minskar tiden som kunde blivit meningsfull för interaktionen mellan barn och förälder. Då en TV är igång i ett rum där barn och förälder befinner sig uppstår färre och mindre kvalitativa interaktioner mellan barn och förälder. Föräldrars användning av skärmar under förälder- barninteraktion försämrar den verbala och ickeverbala responsen från förälder till barn (Meta van den Heuvel et al., 2019). Användning av mobil under måltider begränsar
interaktioner mellan förälder och barn, så som verbal samt ickeverbal interaktion.
Måltider anses vara en viktig, skyddande rutin inom barnhälsa. Främjande och uppmuntrande interaktioner med flera hälsovinster för barnet begränsas. Föräldrars användning av mobil under måltider är vanligt förekommande. Då föräldrar visar mer engagemang och uppmärksamhet för sin mobil under måltider, istället för sitt barns sällskap, har det visat sig uppstå fler konflikter mellan förälder och barn.
Föräldrar har svårt att finna balans mellan användning av skärm och interaktion med sitt barn i vardagen (Carson & Kuzik, 2017; Radesky et al., 2014). Den tid som annars bidrar till barns utveckling genom interaktion mellan barn och förälder minskar. Interaktion genom lek och samtal ges mindre tid. Föräldrars
skärmanvändning bidrar också, föräldrar är oroliga över sin egen skärmtid och hur
7.2 Negativ påverkan på barnets utveckling
Sömnbrist och stress
Det finns ett samband mellan skärmtid och sömnbrist hos små barn.
Skärmanvändning påverkar sömnens varaktighet och kvalitet. Sömnbrist ger konsekvenser på måendet. Minskad sömn försämrar barnets möjligheter till
utveckling (Chindamo et al., 2019; Sanders et al., 2018). Föräldrar är oroliga för att deras barn, 18-24 månader gamla, kommer att gå miste om betydelsefulla
kunskapstillfällen om barnen nekas skärmtid. Föräldrar tror på fördelarna med skärmtid och tillåter skärmtid för att stimulera sitt barns utveckling (Meta van den Heuvel et al., 2019). Föräldrar tror även att deras barn utvecklas mer av
skärmanvändning än av att leka med leksaker, då barnet är mer motiverat till skärmanvändning (Sanders et al., 2018). Överdriven skärmanvändning har flera negativa effekter på barn, till exempel stress, beroende, depression, känslomässiga problem, påverkan av kognitiv- och moralisk utveckling (Nugraha, Izah, Nurul Hidayah, Zulfiana & Qudriani, 2019; Sanders et al., 2018). En trygg relation mellan förälder och barn är ett starkt skydd mot psykosocial stress hos barn (Radesky et al., 2014). Barn får svårt att ge uppmärksamhet till omgivningen vid skärmanvändning (Nugraha et al., 2019; Sanders et al., 2018).
Försenad språkutveckling
Hur tekniken påverkar hjärnan långsiktigt är oklart men konstaterat är att skärmar indirekt påverkar barns utveckling (Chindamo et al., 2019). Det finns ett tydligt sammanhang mellan skärmtid och föräldrar som rapporterar förseningar i sina barns språkutveckling. Den tidiga språkutvecklingen hos barn försenas då, möjligheten till interaktion mellan barn och förälder ersätts med skärmanvändning (Radesky et al., 2014; Meta van den Heuvel et al., 2019). Barnets interaktion till sina föräldrar störs av skärmtid och möjligheter till verbal – och ickeverbal kommunikation begränsas.
Kommunikationen mellan förälder och barn blir lidande (Madigan, et al., 2019;
Kabali et al., 2015). Överdriven skärmtid visar på försenad utveckling av språket, kommunikation, motorik, socioemotionell hälsa samt begränsad interaktion mellan barn och förälder (Madigan et al., 2019). Föräldrar tillåter skärmanvändning för att kunna arbeta ostört och för att trösta sitt barn. Interaktion mellan förälder och barn påverkas. Barns språkutveckling påverkas, begränsat vokabulär, otydlig artikulation och emotionella problem (Nugraha et al., 2019; Sanders et al., 2018). Spädbarn, yngre än 30 månader utvecklar inte sitt språk genom skärmanvändning. Spädbarn har svårigheter att applicera vad de lärt sig från olika sammanhang. De tar inte heller till sig kunskap från skärmanvändning, de gör det från interaktionen ansikte mot ansikte. Skärmanvändning bidrar till minskad verbal interaktion samt tillfälle för lek mellan barn och förälder, vilket kan vara anledning till försenad
språkutveckling. Sambandet mellan skärmanvändning och försenad verbal
utveckling kan vara att föräldrar till barn med språksvårigheter tillåter sina barn mer skärmanvändning i hopp om att barnet ska utvecklas kunskapsmässigt (Madigan et al., 2019; Meta van den Heuvel et al., 2019).
7.3 Barnhälsovårdens roll
Stöd till hållbar skärmtid
Föräldrar oroar sig för sitt barns hälsa i relation till skärmanvändning och anser att information gällande rekommendationer är lättillgängliga, trots det efterföljs inte dessa. Föräldrar underskattar det viktiga med att följa rekommendationer då inga tydliga fördelar märks omgående (Baker et al., 2020). Barnhälsovården kan ha en betydande, hjälpande roll i att minska barns användning av skärmar. Då en förändring ska genomföras är det barnets föräldrar som har störst chans att lyckas med en förändring och de önskar stöd för att implementera hälsosamma vanor hos sina barn. Föräldrar som erhåller evidensbaserad information gällande riktlinjer och önskar implementera dessa med sina barn stöter ofta på motstånd hos barnen, konflikter uppstår och förändringar uteblir (Baker et al., 2020). Barnhälsovården behöver poängtera vikten av måttlig skärmtid, stödja föräldrar till förändring samt diskutera konsekvenser av överdriven skärmtid (Madigan et al., 2019).
Intervention för att främja hållbara vanor
Grundläggande, hälsofrämjande beteenden som skapas i ung ålder har betydelse för beteendet när barnet blir äldre. Vanor gällande skärmtid, hälsosamma
grundläggande rutiner skapas i ung ålder. Barnhälsovården kan informera om skadliga konsekvenser av skärmtid och hjälpa till med olika typer av strategier (Chindamo et al., 2019; Yilmaz et al., 2014; Downing, Hinkley, Salmon, Hnatiuk,
& Hesketh, 2017; Sanders et al., 2018). Barnhälsovården kan hänvisa föräldrar till hjälpmedel för att utveckla en mediaplan i syfte att försäkra dem om att skärmtiden inte överskrids eller inkräktar på ansikte-mot-ansikte interaktionen eller
familjetiden. Mediaplanen tillhandahåller riktlinjer för gränssättning och
upprätthållande av dessa regler. Regler som anpassats, i förhållande till barnets ålder och riktlinjer för hur skärmfria områden i huset skapas. Mediaplanen ska underlätta föräldrars planering gällande hur tiden ska avsättas och balanseras mellan skärmtid och fysisk aktivitet för att främja fysisk aktivitet och prioritera familjens interaktion (Madigan et al., 2019). Föräldrar som har uppmuntrats av barnhälsovården till att introducera en intervention i familjen, i syfte att minska sitt barns skärmanvändning, har visat sig vara effektiva. Interventionen har tydliggjort för föräldrarna hur de ska navigera i sitt barns skärmanvändning på bästa sätt (Sanders et al., 2018).
Förskolebarn tillbringar flera timmar dagligen med stillasittande aktiviteter och få följer rekommendationerna gällande skärmtid. Interventioner med strategier att reducera det stillasittande beteendet hos förskolebarn skulle främja deras hälsa.
Barnhälsovården skulle kunna utforma strategier för minskat stillasittande beteende hos förskolebarn. Interventioner som appliceras i förskolans regi med syfte att reducera barns skärmtid skulle främja barns sociala interaktion (Yilmaz et al., 2014).
Diskussion
8.1 Metoddiskussion
Litteraturstudiens syfte var att belysa skärmtidens påverkan på barns interaktion till
för barns mående? Hur skärmtid kan formas till långsiktigt hållbara vanor med stöd av barnhälsovårdssjuksköterskans?
Författaren ansåg att en systematisk litteraturstudie till metod passade studiens syfte samt att studien hade en begränsad tidsram.
Urvalsprocess
Författaren valde att skapa sig en uppfattning om vilka tillgängliga resurser och relevanta källor som fanns kopplat till valt ämne genom att titta på tidigare artiklar, deras referenser och vilka sökord som använts. Denna förgranskning gav författaren en inblick i vilka sökord som kunde vara optimala för studien och en bredare allmän uppfattning av ämnesområdet. Detta anser författaren ökar studiens trovärdighet (Polit & Beck, 2016).
Inklusions- respektive exklusionskriterier
Studiens urval begränsades till barn i åldern fem år och yngre då det är i den åldern barn besöker barnhälsovården. Urval av studier valdes efter författarens inklusions- och exklusionskriterier. Artiklar i original inkluderades för att öka trovärdigheten.
Författaren valde att inkludera studier där fokus låg på barns interaktion med sina föräldrar, hur interaktionen påverkar barns utveckling och hur barnhälsovården arbetar informativt med skärmtid. Författaren hade som inklusionskriterie att de studier som skulle inkluderas fick vara som mest fem år gamla med tanke på teknikens utveckling. Under sökprocessen fann dock författaren relevanta studier som var äldre än fem år. Författaren valde därför att i samråd med sin handledare att vidga kriterierna kring publiceringsår upp till tio år. Då författaren insåg att det fanns risk att gå miste om relevant material vilket hade publicerats utanför bestämd tidsintervall övervägdes en revidering av detta. Justeringen ansågs öka studiens trovärdighet då författaren insåg en svaghet i sin sökprocess.
Datainsamlingsmetod
Författaren valde sökord som ansågs relevanta för ämnet och kunna svara på problemformuleringen. Aktuella sökord var: föräldrar, interaktion, barn, skärmtid, barnhälsovård. Under sökprocessen användes sökorden översatta till engelska;
parents, interaction, children, screen time, child health care. Utifrån valet av sökord anser författaren att resultatet svarar på studiens syfte och frågeställningar. För att stärka studiens trovärdighet och överförbarhet kunde ändå begreppet utveckling inkluderats till sökord. Antalet sökord och att kunna kombinera flera sökord anser författaren vara en styrka. Antalet sökord anses oväsentligt och det är i slutändan resultatet som räknas. Trots detta kunde författaren möjligtvis ändå ha valt att inkludera fler sökord (Riencker & Jörgenssen, 2014).
Författaren rekommenderades av universitetsbibliotekarien och sin handledare att genomföra sina sökningar via databasen Cinahl, där tidskrifter inom omvårdnad finns och det finns möjlighet att avgränsa sökningen till vetenskapligt granskade artiklar. Den bestämda tidsramen för studien påverkade författaren att begränsa sina systematiska sökningar. Begränsning av antal databaser kan vara en svaghet i studiens tillvägagångssätt då relevant data kan uteblivit. Författaren hade från början planerat att undersöka barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av hur
interaktionen mellan barn och förälder påverkas av skärmtid. Under sökprocessen fann författaren svårigheter i att finna studier gällande
barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse i rätt kontext. Författaren valde då att istället inkludera studier där barn i åldersgruppen fem år och yngre var
representerade i samband med skärmtid och undersökningar som beskrev hur barn påverkas av skärmtid. Detta bedömde författaren öka pålitligheten och innehållets rimlighet i sin studie. Studiens överförbarhet kan påverkas av att barnhälsovård, som den svenska, inte verkar finnas i så många länder.
Kvalitetsgranskning
Urvalet av artiklar bedömde författaren utifrån kvalitetsmått. Kvalitetsgranskning av valda studier bedömdes utifrån GRADE. Författaren undersökte information om GRADE och ansåg att det var ett tillförlitligt verktyg till sin studie. Statens
beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) använder sig av GRADE vid sina kvalitetsbedömningar. Det kan ses som en styrka till studien att GRADE även används internationellt. En artikelmatris sammanställdes och finns som bilaga.
Författaren bedömde artiklarnas trovärdighet, innehållets rimlighet, överförbarhet, pålitlighet och hur innehållet kan tolkas. Ett exempel på en svaghet i en artikel kan vara att bara mammor deltog tillsammans med sitt barn. Författaren menar att resultatet gällande skärmtid under måltider hade blivit mer trovärdigt, bredare och mer överförbart om pappor inkluderats i urvalsgruppen.
Studier där forskaren själv har ifrågasatt sin metod och lyft fram sina egna styrkor samt svagheter i sin studie ansågs öka trovärdigheten. Artiklar som valdes behövde visa en logisk samstämmighet i metodvalen. Då författaren ansåg att det fanns en kontextbundenhet i innehållet bedömdes artikeln som pålitlig. Författaren
uppskattade graden av subjektivitet i bedömning av rimlighet och bekräftelsebarhet.
De artiklar där tolkningarna ansågs rimliga valde författaren att spara. Artiklarna som sparades för vidare granskning behövde visa på överförbarhet. Data i resultaten behövde kunna appliceras i aktuell studies kontext. Artiklarnas autencitet bedömdes, artiklar där beskrivningens tydlighet framkom sparades även de (SBU, 2017; Polit
& Beck, 2016). Data som identifierades under litteraturgenomgången och från början ansågs relevant för författarens ämne exkluderas senare då textens mening framkom som irrelevant i förhållande till författarens problemformulering (Bettany- Saltikov & McSherry, 2016). Författaren förde systematiskt anteckningar under arbetets gång om innehållet samt vad innehållet skulle användas till i studien (Henricson, 2017).
Analysmetod
Under analysgenomgången lästes studierna mer ingående och författaren identifierade essensen.
Likheter och skillnader i resultaten jämfördes, liknande textavsnitt kodades och grupperades. Författaren syntetiserade data och resultatet till denna studie växte fram. Flera av studiens resultat har visat sig beröra barns utveckling och vilken påverkan interaktionen har på barns utveckling. Författaren hade inte utveckling som sökord men med de valda sökord författaren hade valt blir det i resultatdelen tydligt hur barns utveckling påverkas. När det blev tydligt för författaren att mycket av resultatet berör barns utveckling valde författaren att presentera aktuella resultat.
Det som författaren funderar kring är hur resultatdelen blivit annorlunda om utveckling inkluderats som sökord. Skulle studiens syfte varit att undersöka barns
studiens syfte och att de valda sökorden gav detta resultat anser författaren inte att det är någon svaghet för studiens resultat.
Föräldrars användning av skärm var från studiens början inte med i syftet men då resultatet visar att föräldrars skärmtid påverkar interaktionen till sina barn har författaren ändå valt att presentera detta resultat. Studiens syfte med att belysa skärmtidens påverkan på barns interaktion till sina föräldrar och vilken betydelse interaktionen har för barns mående anser ändå författaren innefattar föräldrarnas skärmtid vilket även kan öka överförbarheten.
Forskningsetiska överväganden
Forskningsetiska överväganden tillämpades under analysgenomgången. Författaren är medveten om att individens omsorg alltid bör tillgodoses före vetenskapens och samhällets intressen. Trovärdigheten för forskaren i artiklar ökar då forskaren redovisar sin förförståelse och sitt egna perspektiv. I denna studie har allt resultat valts att inkludera, även om det var av annan åsikt än författarens. Författaren har arbetat sanningsenligt och utgått från endast originalartiklar som presenteras i artikelmatrisen.
8.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att belysa skärmtidens påverkan på barns interaktion med sina föräldrar. Samt besvara frågeställningarna: Vilken betydelse interaktionen har för barns mående och utveckling? Hur kan skärmtid formas till långsiktigt hållbara vanor med stöd av barnhälsovårdssjuksköterskan?
Studiens huvudfynd såsom; Påverkan på den sociala interaktionen, Negativ påverkan på barnets utveckling samt Barnhälsovårdens roll kommer i följande stycke att diskuteras.
Författaren ansåg att de fakta som använts i ett tidigare arbete fortfarande var aktuell och valde att dra nytta av sina resurser.
Resultatet visar hur barn vid ett års ålder använder skärm dagligen och många barn får en egen skärm några år senare. Användandet av skärmar ökar och föräldrar upplever det svårt med gränssättning för sina barns skärmtid. Detta resultat styrker även att barnhälsovårdens folkhälsoarbete är högst relevant och att
barnhälsovårdssjuksköterskans stöd till föräldrar behövs.
Världshälsoorganisationens (2019) riktlinjer om begränsad skärmtid i syfte att främja barns naturliga lek anser författaren vara högst relevanta i förhållande till studiens resultat.
Ett oväntat resultat i studien var hur pass mycket ett barn påverkas av skärmtid och hur många negativa effekter det medför. Risken för stress ökar hos barn,
emotionella problem samt påverkan av kognitiv- och moralisk utveckling vid överdriven skärmanvändning. Även om skärmtiden visat sig ha flera negativa effekter på barn så anses ändå skärmtiden i sig som ofarlig. Det som framkommer är hur skärmtiden behöver balanseras med andra behov som uppmuntran, positiva, kärleksfulla känslor från sina föräldrar. En trygg relation mellan barn och förälder är värdefull då det ger ett starkt skydd mot psykosocial stress hos barn. Den tid som barn ägnar åt skärmar borde istället användas i hälsofrämjande syfte (Veisani, et al., 2020).
Interaktionen mellan barn och förälder har studerats under måltider. Under måltider visade det sig att föräldern ägnade mer tid åt sin mobiltelefon än sitt barns sällskap.
Barns utveckling påverkas av familjens miljö och arv. Föräldrars beteende och vanor avspeglas i barns beteende. Då ett barn växer upp i en miljö där skärmtid anses ofarligt oavsett tidsintervall och där föräldrarna saknar kunskap om konsekvenserna av överdriven skärmtid stärker det den familjefokuserade teorin som beskriver om barnets påverkan av sitt suprasystem (Benzein, et al., 2010).
Detta innebär att då en familjemedlem väljer att ägna delar av sin tid till skärmtid, kan resten av familjen komma att påverkas av dennes val. Flera av studierna styrker systemteorins perspektiv att när barn eller förälder använder skärm påverkas interaktionen inom hela familjen.
Okunskap hos föräldrar gällande skärmtidens påverkan hos barn visas i flera studier.
Föräldrar tror att barn utvecklar sitt språk genom skärmanvändning och att barn som redan har språksvårigheter utvecklas kunskapsmässigt av skärmtid. Samma studier visar att spädbarn har svårt att applicera vad de lärt sig från olika sammanhang och att deras språk ej utvecklas av skärmanvändning. Resultatet visar att det är från interaktionen ansikte mot ansikte som barn tar till sig kunskap och utvecklar sitt språk. Interaktionen ansikte mot ansikte mellan små barn och deras föräldrar har minskat medan skärmtiden ökat vilket visar sig i förseningar i barns språkutveckling (Bell, Bishop & Przybylski, 2015; Kardefelt-Winther, 2017).
Det är när barnet är litet som grunden till långsiktiga och hållbara vanor läggs vilket gör denna studie högst relevant. Med anledning av försening av barns språk- och talutveckling anser författaren att WHO (2019) och Unicef (2019) utgör en betydelsefull roll i sitt arbete för barns förutsättningar till utveckling.
Utifrån detta resultat finns det anledning att ställa sig frågan om vem som ska informera föräldrar om barnhälsovården inte gör det?
Barnhälsovårdssjuksköterskan behöver medvetandegöra och informera om riktlinjer med skärmtid och skärmtidens påverkan anser författaren. Föräldrar behöver informeras om deras ansvar gentemot sitt barns hälsa och att relationen grundas från födseln och vilken betydande roll föräldrar har i att bekräfta sitt barn. Nyblivna föräldrar kan vara osäkra, okunniga och det är till barnhälsovården nyblivna föräldrar kommer.
I barnhälsovårdssjuksköterskans möten med barn och föräldrar kan positiva händelser som föräldrarna berättar om uppmärksammas och tydliggöras för föräldrarna. Det ökar föräldrarnas vetskap om vilka resurser och tillgångar de besitter. När omedvetna resurser lyfts fram under samtalen stärks den positiva bilden av sig själv som förälder. Föräldrarna stärks i sitt föräldraskap av upptäckten av sina talanger. Medvetenheten om sina resurser ger föräldrarna större möjlighet att klara av stressen och påfrestningarna som kan uppstå i rollen som förälder.
Resultatet av denna studie visar hur barns hälsa inom flera områden påverkas av skärmtid och hur den optimala tillväxt och utveckling i barnets uppfostran uppnås genom det sociala utbytet mellan barn och förälder. Den mest effektiva metoden till förbättrad utveckling hos barnet är genom högkvalitativ interaktion mellan barn och förälder utan distraktion av skärmar. Det är av stor vikt att området på barns mående och utveckling i förhållande till skärmtid får större uppmärksamhet då det är
