Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT
Per Eriksson Hanna Söderqvist
Chaos Paintball
– En Investerings och Finansieringsbedömning
Chaos Paintball
-An Investment and Finance evaluation
Företagsekonomi C-uppsats
Termin: HT 2008
Handledare: Tommy Bood
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se
Sammanfattning
I uppsatsen "Chaos Paintball, en investerings- och finansieringsbedömning"
har en undersökning gällande en nyinvestering och finansieringen avseende nya aktiviteter och en byggnad genomförts. Undersökningen har utförts genom att tre olika byggnadsalternativ har tagits i beaktande och beräkningar på byggnadsalternativen har gjorts. Företagets planerade aktiviteter har undersökts genom att, med hjälp av kalkyler, genomföra beräkningar. Detta har lett fram till en rekommendation om vilka aktiviteter som företaget bör genomföra och satsa på. Undersökningarna har gjorts genom att intervjua företagets ägare, en byggfirma, en bank samt beräkningar av olika investeringskalkyler.
Syftet med uppsatsen är att undersöka om det är ekonomiskt lönsamt för företaget att starta upp nya aktiviteter och att investera i en byggnad.
Vi har dragit slutsatsen att företaget bör genomföra alternativet där en varmdel byggs till i en befintlig byggnad. Vi gör även bedömningen att företaget har goda förutsättningar att lyckas med de tidigare verksamheterna samt att starta upp de nya aktiviteterna Stuntman för en dag och Hyper Hockey.
Innehållsförteckning
1. Inledning ...1
1.1 Företaget...1
1.2 Problembakgrund ...1
1.3 Problemformulering ...3
1.4 Syfte ...3
1.5 Avgränsning ...3
2. Metod ...5
2.1 Intervju med företagets ägare...5
2.2 Beräkningar ...5
2.3 Val av kalkylmetoder ...6
2.4 Intervju med byggfirma...6
2.5 Intervju med bank ...6
2.6 Analys ...7
2.7 Slutsats ...7
2.8 Reliabilitet & Validitet...7
3 Teori...8
3.1 Investeringskalkylering ...8
3.2 Självkostnadskalkyl ...8
3.3 Omkostnadsfördelning ...8
3.4 Pay-off & Pay-back...9
3.5 Kalkylmässig ränta...9
3.6 Nuvärdeskalkyl ...10
3.7 Scenarioanalys...10
3.8 Känslighetsanalys...10
3.9 Break-even analys ...11
3.10 Avskrivningar ...11
3.11 Eget kapital...11
3.12 Lånat kapital ...12
3.13 Ränta...12
3.14 Finansieringsalternativ ...13
3.14.1 Bank ...13
3.14.2 ALMI Företagspartner AB ...14
3.14.3 Kreditgarantiföreningen...14
4 Empiri ...15
4.1 Självkostnadskalkyl med omkostnadsfördelning...15
4.2 Grundinvestering...16
4.2.1 Byggnad ...16
4.2.2 Aktiviteter ...17
4.3 Pay-back tid aktiviteterna...18
4.4 Kalkylmässig ränta...19
4.5 Nuvärdeskalkyl ...19
4.6 Scenarioanalys...20
4.7 Känslighetsanalys & Break-evenanalys...21
4.8 Finansieringsalternativ ...22
4.9 Säkerhet...22
4.10 Ränta...23
4.11 Avskrivningar ...23
5 Analys ...24
5.1 Självkostnadskalkyl ...24
5.2 Grundinvestering...24
5.3 Pay-back analys...24
5.4 Nuvärde ...25
5.5 Scenarioanalys...25
5.6 Känslighetsanalys & Break-even analys...25
5.7 Ränta ...26
5.8 Säkerhet för lån ...26
6 Slutsats och Rekommendation...27
6.1 Aktiviteter ...27
6.2 Val av byggnad ...28
6.3 Problem med undersökningen...29
7 Källförteckning ...30
8 Bilagor ...32
1. Inledning
När uppsatsämne skulle väljas ville vi undersöka hur ett företag väljer mellan olika investeringsalternativ. Vi ville även undersöka vilka finansieringsalternativ ett företag väljer mellan vid en investering. För att få undersöka problematiken i verkligheten började vi leta efter ett företag som kunde ligga till grund för vår undersökning. Valet föll på företaget Chaos Paintball eftersom de planerar att genomföra en investering i en byggnad, vilket ger oss ett konkret problem att arbeta med.
1.1 Företaget
Chaos Paintball är ett handelsbolag som bildades 1997. Verksamheten består av uthyrning av paintball och mångkampstjänster för privatpersoner och företag.
Företaget har utvecklats stabilt under årens lopp och är i dagsläget det tredje största paintballföretaget i Sverige. Verksamheten finns på sex orter i Värmland och Närke, nämligen Karlstad, Örebro, Filipstad, Kristinehamn, Charlottenberg och Hällefors. Företagets största inkomstkällor kommer ifrån de två största städerna; Karlstad och Örebro. Chaos har bland annat ett samarbete med nöjesfabriken i Karlstad, där Chaos erbjuder vissa inomhusaktiviteter.
Företaget har två delägare och 18 st. deltidsanställda vars arbetstid motsvarar 4,5 heltidstjänster. Antalet kundgrupper var 2007 600 st. och företaget hade en omsättning på ca 2,2 miljoner kr.
1.2 Problembakgrund
Företaget erbjuder i dagsläget mångkamp och paintball. Vad gäller mångkampen har Chaos ca 20 olika aktiviteter, Fyra av dessa är stjärnaktiviteter;
sumobrottning, känguruboxning, jättehandskeboxning och gladiatorkampen.
Sedan har de även enklare aktiviteter som t ex yxkastning, pilbågeskytte och blindemannen. Av aktiviteterna kan tre eller fem grenar väljas ut till en kamp.
Paintball går ut på att deltagarna ska skjuta på varandra med färgkulor avlossade från ett gevär. Oftast delas deltagarna in i lag, sedan ”strider” de båda lagen mot varandra. Färgkulorna går sönder när de träffar en person, vilket leder till att det syns färgstänk på personens klädsel. Företaget har en iordningställd bana i närheten av Karlstad där aktiviteten utförs.
1
De planerar att bredda sin verksamhet genom att erbjuda Stuntman för en dag, Hyper Hockey och Sumofotboll. Stuntman för en dag innebär att deltagaren får prova på att vara stuntman. Den kommer att bestå av flera delaktiviteter, bland annat att falla från hög höjd, springa genom minfält, bli skjuten, att brinna, actionaffisch och bli slagen med en flaska i huvudet. Oftast är det bara en eller ett par personer som kommer att genomföra aktiviteten medan resten tittar på.
I några delaktiviteter kommer däremot hela gruppen att delta. En annan ny aktivitet kallas Hyper Hockey. Aktiviteten liknar ett bordshockeyspel men utövas på en stor plan. Aktiviteten förväntas passa Karlstadborna bra då hockeyn är stor i Karlstad. Aktiviteten kommer även att bli en mångkampsgren i den ny sjukampsaktiviteten på sikt. I sumofotboll ska åtta deltagarna spela fotboll med en stor boll iklädda sumodräkter. Aktiviteten kommer även den att vara ett alternativ i den nya sjukampen och eventuellt även i den redan befintliga femkampen.
För att kunna genomföra planerna behöver företaget investera i en byggnad för inomhusaktiviteter. En sådan byggnad kan inte uppföras där man har nuvarande aktiviteter vilket innebär att även dessa måste omlokaliseras.
En av anledningarna till att företaget vill göra detta är för att växa på marknaden och på så sätt kunna behålla sin personal även under vintern.
Företagets verksamhet har tidigare varit tydligt säsongsbetonad under vår- och sommarhalvåret. På våren måste ny personal utbildas vilket kostar mycket pengar och är tidskrävande. Kunderna kan även uppleva sämre kvalitet på servicen under personalens upplärningsperiod. Företaget vill även skapa bättre förutsättningar för kunderna under den andra halvan av året genom inomhusaktiviteter.
Företagets främsta konkurrent på mångkampssidan är Projekta. Ett flertal paintballföretag finns i Örebroområdet medan i Karlstadområdet finns endast ett fåtal konkurrenter, bland annat Seffle Paintball. Aktiviteten stuntman för en dag bedrivs bara av ett fåtal företag i Sverige, därför blir de konkurrenter till varandra trots avståndet mellan dem.
En benchmarkinganalys planerades att genomföras då företagets ägare inte anser att en marknadsundersökning skulle ge ett trovärdigt resultat. Tidigare undersökningar har inte fallit ut som förväntat och ägarna har gått över till att välja sina investeringar utifrån sin känsla inför investeringen.
2
Benchmarking innebär att ett företag jämför och utvärderar sin verksamhet i förhållande till andra aktörer på marknaden (Bendell et al. 1994).
En jämförelse försökte genomföras med de största konkurrenterna inom paintball och mångkamp i Sverige, men de var inte intresserade av att delta i vår undersökning.
1.3 Problemformulering
Företaget ser stora möjligheter på marknaden och vill därför utveckla sin verksamhet. De vill bredda sin verksamhet med nya aktiviteter för att skapa en tryggare framtid för företaget och dess anställda. Företaget vill därför investera i en byggnad för att kunna erbjuda de nya aktiviteterna. Problem uppstod då det saknades bra beslutsunderlag i företaget och på marknaden vilket ledde till att det blev svårt för företaget att genomföra en trovärdig investeringskalkyl. Vår uppgift blev då att genomföra en kalkyl på de siffror och underlag som fanns att tillgå och visa hur investeringen påverkas om de siffror som användes visade sig vara felaktiga.
Frågeställningarna som kommer att beröras i uppsatsen är följande:
• Är det lönsamt för företaget att utvidga sin verksamhet med nya aktiviteter och därmed investera i en ny byggnad?
• Ska företaget bygga en helt ny byggnad, köpa en befintlig byggnad och göra förändringar i den eller göra en tillbyggnad på en befintlig anläggning för sin verksamhet? Hur bör investeringen finansieras utifrån de alternativ företaget har?
1.4 Syfte
Vårt syfte är att ta reda på om det är ekonomiskt lönsamt för företaget Chaos paintball att bredda sin verksamhet genom att starta upp nya aktiviteter och därmed investera i en byggnad för aktiviteterna?
1.5 Avgränsning
Uppsatsens undersökning berör frågan om det är lönsamt att investera i en byggnad för företaget Chaos paintball. Resultatet gäller bara för byggnaden,
3
som är en tänkt investering till den befintliga verksamheten i Karlstad.
Eftersom byggnaden ska placeras i Karlstad genomförs beräkningarna endast på den delen av företaget. Övriga delar berörs inte. De finansieringsalternativ som undersökts är de som företagets ägare ansett vara attraktiva alternativ.
Övriga finansieringsalternativ kommer inte att beröras i uppsatsen.
4
2. Metod
I denna del presenteras de olika metoder som har används för att genomföra undersökningarna och hur arbetet har gått tillväga. Arbetet har genomförts med hjälp av investeringskalkyler och intervjuer.
2.1 Intervju med företagets ägare
Arbetet har lagts upp på flertalet intervjuer med företagets ägare. Under de inledande intervjuerna behandlades företaget och företagets planer för investeringen. Kontakt har hållits med företagets ägare under arbetets gång för att få svar på frågor och komma vidare i arbetet. Kontakten har varit en nödvändighet då företaget varit mitt uppe i processen angående denna investering. Arbetet är genomfört med en kvalitativ metod, då djupa intervjuer är genomförda med en person. En kvalitativ metod används för att nå djupet i en undersökning istället för bredden (Jacobsen 2002). Arbetet inleddes med att teori undersöktes för att sedan undersöka empirin genom intervjuer.
Information från intervjuerna behandlades sedan teoretiskt och ny teori skapade nya frågeställningar som behandlades empiriskt med en ny intervju.
Det gör att arbetet genomfördes med en abduktiv ansats (Gren & Hallin 2003).
Informationen som härrör sig ifrån företagets ägare är primärdata eftersom den kommer direkt från företaget (Jacobsen 2002).
2.2 Beräkningar
För att genomföra beräkningarna användes företagets resultat- och balansräkning som grund. När informationen består av siffror som kan behandlas med datorer och inga personliga bindningar skapas, föreligger en kvantitativ ansats (Jacobsen 2002). Det finns även en kvalitativ ansats då all information inte gick att utläsa ur rapporterna, utan företagets ägare fick förmedla informationen, vilket innebär att djupare information från en person förmedlas (Jacobsen 2002). Det föreligger en abduktiv ansats eftersom siffrorna från resultat- och balansräkningen låg till grund för valet av kalkylmetod. De siffror som saknades letades upp av företagets ägare för att sedan föras in i kalkylerna (Gren & Hallin 2003). Det är såväl primär- som sekundär information eftersom den är hämtad från företagets ägare och resultat- och balansräkningen (Jacobsen 2002).
5
2.3 Val av kalkylmetoder
Beräkningarna genomfördes med en självkostnadskalkyl. Kalkylen passar väl att använda när endast ett fåtal tjänster produceras i företaget, den fördelar alla kostnader på aktiviteterna och visar tydligt varje aktivitets intäkter och kostnader (Ohlsson 2003). Alla kostnader gick inte att härröra till aktiviteterna och de fördelades därför med omkostnadsfördelning. Grundinvesteringen granskades och låg som underlag för en pay-back kalkyl. Den genomfördes för att få en första inblick i om investeringarna är möjliga att genomföra. Kalkylen är en enkel kalkyl som ger en första inblick men inte tillräcklig information för att ta beslut utifrån (Ohlsson 2003). Nuvärdeskalkylen valdes ut för att se om investeringen är lönsam även när en nuvärdesberäkning sker, nuvärdeskalkylen visar om det är mest lönsamt att behålla pengarna och få ränta på dem eller om investeringen ger mer pengar än räntan. Investeringen är lönsam om PV är positivt (Ohlsson 2003). Scenarioanalys, känslighetsanalys och break-even analys genomfördes för att se hur känslig investeringen är för förändringar i förutsättningarna (Ohlsson 2003).
2.4 Intervju med byggfirma
För att undersöka hur mycket investeringskostnaden skulle kunna uppgå till kontaktades byggfirman Flexogem. De kommer eventuellt att anlitas för att genomföra bygget. Eftersom inga antaganden gjordes beträffande de olika byggnadsalternativen genomfördes arbetet med en induktiv ansats. Det innebär att empirin undersöks först och teorin undersöktes sedan för att se vad varje byggnad skulle kosta och om det var genomförbart för företaget (Jacobsen 2002). Siffrorna användes sedan som underlag för beräkningarna.
Undersökningen är en blandning av kvalitativ och kvantitativ ansats. Intervjun med byggfirman är djup och individuell och därmed kvalitativ (Jacobsen 2002).
Det handlar enbart om primärdata eftersom informationen mottogs direkt från respondenten (Jacobsen 2002).
2.5 Intervju med bank
En intervju genomfördes med en bankman på Handelsbanken för att se vilka finansieringsalternativ som är genomförbara för investeringen. Eftersom intervjuerna genomfördes med en person och behandlade frågeställningen på djupet genomfördes den med en kvalitativ metod (Jacobsen 2002). Arbetet utfördes med en deduktiv ansats eftersom teorin skrevs innan intervjun, och intervjufrågorna baserades på den teori som behandlats (Jacobsen 2002).
6
Informationen som framkom är sekundärdata då det är bankens standardkriterier som återgetts (Jacobsen 2002).
2.6 Analys
I analysen för investeringsdelen, behandlades empirin utifrån de teoretiska förutsättningarna som presenterats. Investeringsalternativen analyserades utifrån nuvärdesmetoden enligt den teoretiska utgångspunkten att investeringen är lönsam när PV är positivt. Pay-back metoden analyserades med utgångspunkt från teorin att investeringen är lönsam om återbetalningen sker inom återbetalningstiden. Självkostnadskalkylen analyserades utifrån att varje produkts resultat ska vara positivt för att en investering ska vara lönsam.
I finansieringsdelen analyserades säkerhet för lån och ränta utifrån bankens synsätt mot den teori som behandlats i teoriavsnittet.
2.7 Slutsats
Slutsatserna har dragit utifrån den information som framkommit i analysen.
Författarna har även vägt in egna reflektioner på resultatet. I avsnittet presenteras även rekommendationerna till företaget.
2.8 Reliabilitet & Validitet
Information hämtades genom intervjuer med en person till varje delmoment i arbetet, vilket leder till att informationen inte ifrågasätts av annan part och är därmed inte helt tillförlitlig (Jacobsen 2002). Informationen som framkommit gäller bara den investeringen som undersökts i arbetet. Den information som används i beräkningarna kommer ifrån företagets resultat och balansräkning.
Rapporterna har inte kunnat förmedla informationen korrekt då den inte är tillräkligt utarbetad och inte heller alltid är korrekt konterad. Alla siffror gick inte att utläsa, utan företagets ägare fick förmedla dem. Det innebär att informationen inte kan bevisas vara helt giltig (Jacobsen 2002). Både reliabiliteten och validiteten i arbetet sviktar.
7
3 Teori
I denna del presenteras den teori som ligger till grund för att kunna genomföra intervjuerna och beräkningarna som ska leda fram till en investerings och finansieringsbedömning.
3.1 Investeringskalkylering
När företag ska ta beslut om kommande investeringar råder det ofta osäkerhet.
Det kan vara svårt att förutse de framtida betalningsströmmarna, när investeringen bör göras och under hur lång tid investeringen kommer att kunna användas. Investeringskalkylering kan användas till att underlätta och förbättra investeringsbesluten. Det finns flera faktorer som har betydelse för hur viktig kalkylen är, bland annat hur stor investeringen är, hur ofta företaget gör liknande investeringar och hur stor säkerhet det finns i kalkylförutsättningarna.
Vid investeringar av mellanstorlek passar kalkyler i allmänhet bra att genomföra och är ett viktigt beslutsunderlag. Dock bör det påpekas att kalkylen är en del av flera beslutsunderlag, och hur viktig den aktuella kalkylen är beror på hur komplicerad beslutssituationen är. Den som använder en kalkyl behöver sätta in den i sitt sammanhang för att kunna göra en bedömning av dess relevans (Olsson 2005).
3.2 Självkostnadskalkyl
Självkostnadskalkylen utgår ifrån tjänstens fasta och rörliga kostnader och använder sig av fullständig fördelning av alla kostnader, det vill säga att alla kostnader kan hänvisas till en specifik produkt. Denna modell ger ett mycket bra beslutunderlag då den är komplett med alla kostnader till varje produkt.
Dock kan det bli svårt att fördela kostnaderna på ett korrekt sätt och antaganden måste ibland göras, till exempel med en omkostnadsfördelning, som ökar risken för felaktigheter. En självkostnadskalkyl lämpar sig bäst för företag med ett fåtal produkter (Ohlsson 2003).
3.3 Omkostnadsfördelning
För att få reda på vad en produkt kostar att tillverka måste hela kostnadsbilden vägas in. Uppdelningen mellan kostnadsställena mellan de traditionella
8
kostnadskalkylerna är ofta densamma. Beroende på vilken typ av produkt företaget erbjuder varierar svårigheten att hitta de direkta kostnaderna. För att beräkna den faktiska kostnaden för produkten måste även företagets övriga kostnader, de indirekta kostnaderna, fördelas på produkterna på ett rättvisande sätt. För att fördela kostnaderna på ett så bra sätt som möjligt ska företaget välja den viktigaste resursen produkten förbrukar inom företaget som fördelningsnyckel. En av de vanligaste teknikerna är att använda resultaträkningen för att lokalisera produkternas kostnader. Detta är vanligast i mindre företag då det är praktiskt och inte fullt så resurskrävande (Ohlsson 2003).
3.4 Pay-off & Pay-back
Pay-off metoden används för att se hur stort inbetalningsöverskott investeringen måste göra varje år för att klara återbetalningen. Formeln är G/N=O där G är grundinvesteringen, N är nuvärdefaktorn och O är det årliga inbetalningsöverskottet (Ohlsson 2003).
Pay-back metoden som även kallas för återbetalningsmetoden kan användas i investeringssammanhang för att beräkna hur lång tid det kommer att ta för att de årliga inbetalningsöverskotten på en framtida investering skall ha betalat tillbaka utgiften för investeringen. Formeln för att beräkna återbetalningstiden är Å=G/O, där Å står för återbetalningstiden, G betyder grundinvesteringen och O är de årliga inbetalningsöverskotten. Anledningen till att denna metod kan användas i investeringssammanhang är att den är en grovsållningsmetod för att investeraren ska få en uppfattning om huruvida ett tilltänkt investeringsprojekt är lönsamt eller inte. Metoden lämpar sig bra om det finns flera olika projekt som ska övervägas (Löfsten 2002).
För att en investering ska vara lönsam ska återbetalningstiden vara kortare än en på förhand längsta tillåten återbetalningstid. När olika investeringsprojekt övervägs är projektet med kortast återbetalningstid lönsammast (Löfsten 2002).
3.5 Kalkylmässig ränta
Kapitalkostnaden beräknas med hjälp av den kalkylmässiga räntan, vilken består av två delar. Första delen är den ränta som kreditgivaren tar vid ett lån. Den andra delen är det avkastningskrav som ägarna har på tillgången. När tillgångarna finansieras med enbart eget kapital ska den enligt teorin ändå
9
beräknas med en ränta. Den totala kalkylräntan beräknas på företagets arbetande kapital (Ohlsson 2003).
3.6 Nuvärdeskalkyl
En investeringskalkyl som kan användas i syfte att studera en investerings lönsamhet är nuvärdesmetoden. Metoden innebär att alla betalningsströmmar, som kommer att uppstå till följd av investeringen, diskonteras till ett nuvärde.
För att kunna göra detta krävs att man använder sig av en kalkylränta. Nuvärdet visar vad alla framtida betalningsströmmar är värda idag (Ohlsson 2003).
Ett annat namn som även kan användas för nettonuvärde är kapitalvärde.
Metoden kan även benämnas för kapitalvärdesmetoden. Principen för metoden är rätt enkel; en tänkt investering är lönsam om nuvärdet (kapitalvärdet) är positivt, är nuvärdet istället negativt är investeringen inte lönsam och den bör inte genomföras (Yard 2001). Nuvärdesmetoden är lämplig att använda sig av för att jämföra olika investeringsalternativ. De olika delar som beaktas i metoden är grundinvestering, kassaflöde och restvärde (Ohlsson 2003).
3.7 Scenarioanalys
En scenarioanalys bygger på att en jämförelse mellan olika scenarier genomförs för att se hur en investering kan komma att utvecklas. Den används för att ändra flera olika parametrar i en och samma modell. Ett exempel kan vara vad som skulle ske om både antalet kunder sjunker, priset sjunker och att kostnaderna ökar. Metoden används av till exempel prognosmakare när de ska förutspå framtiden gällande t ex intäkter och kostnader. Dock gör de det ibland under en viss förutsättning, scenario, snarare än att enbart säga något optimistiskt eller negativt (Brealey et al. 2006).
3.8 Känslighetsanalys
Hans Löfsten skriver i sin bok att ”Känslighetsanalysen syftar huvudsakligen till att bestämma det kritiska värdet för en eller flera osäkra variabler och blir resultatet av marginella förändringar av en eller flera parametrar i taget (Löfsten 2002 s.123).” Känslighetsanalysens syfte är att bedöma osäkerhetens och riskens inverkan på kalkylresultatet (Löfsten 2002).
10
När en beräkning behöver utföras för att visa hur tillförlitligt ett kalkylresultat är, kan en känslighetsanalys användas. Analysen innebär att en förutsättning i taget ändras till dess att ett värde erhålls som gör att kalkylresultatet ändras. De vanligaste delarna som studeras närmare är inbetalningsöverskott, ekonomisk livslängd och kalkylränta. Ibland krävs endast små förändringar i en förutsättning för att erhålla ett negativt nuvärde, medan det ibland kan ske en större förändring innan ett negativt nuvärde erhålls (Andersson 1997).
3.9 Break-even analys
Break-even, kritisk punkt eller nollpunkt innebär när en investering börjar ge vinst. Metoden används för såväl produkter, investeringar som ett företags hela verksamhet. Modellen studerar förhållandet mellan fasta kostnader, rörliga kostnader och avkastning (Stevensson 2007).
Lite mer i detalj förklarat innebär break-even punkten den volym som måste säljas för att de totala intäkterna ska motsvara de totala kostnaderna. D v s där verksamheten går jämnt upp. Om volymen är mindre än break-even punkten uppkommer en förlust och när volymen är större än break-even punkten blir det istället en vinst. Ju större avvikelsen är åt ena eller andra hållet, desto större blir vinsten eller förlusten (Stevensson 2007).
3.10 Avskrivningar
När ett företag gör en avskrivning på en materiell anläggningstillgång, t ex en byggnad eller inventarier, ska avskrivningen spegla företagets planerade nytta av tillgången. Oftast tillåts att göra linjär avskrivning, dvs. lika stor avskrivning varje år, av praktiska skäl, även om det tros att den faktiska värdeminskningen är degressiv, det vill säga störst under de första åren för att sedan minska (Johansson et al. 2004).
3.11 Eget kapital
Eget kapital innebär att ägaren till företaget själv, vid starten av företaget betalar in en summa pengar till företaget. Om företaget går med vinst och den inte delas ut till ägarna ökar det egna kapitalet. För bolagsformen handelsbolag gäller att om inte företagarens eget kapital räcker kan ägaren skaffa kompanjoner för att få in mer eget kapital i bolaget (Hansson 1998).
11
Det egna kapitalet i ett företag, i motsats till det lånade, har vissa betydelsefulla egenskaper för företagets existens, stabilitet och överlevnad, till exempel behöver det inte amorteras eller betalas tillbaka till finansiärerna (i normalfallet) och att det möjliggör upplåning på grund av att det är det egna kapitalet som ska stå för förluster. Hade det inte funnits denna möjlighet skulle det bli betydligt svårare att låna pengar och även kostnaden för detta ändamål skulle kunna bli alltför hög (Hansson 1998).
3.12 Lånat kapital
Skillnaden mot det egna kapitalet är att lån i olika former ska betalas tillbaka.
De aspekter en beslutsfattare behöver fundera över när ett lånebeslut ska tas är bland annat hur stor kapitalkostnaden, det vill säga räntekostnaden, blir för lånet. Problem som kan uppstå i och med detta är att det kan vara svårt att beräkna denna kostnad eftersom den kan variera över tiden. Andra aspekter är risken för lånet och även vilken flexibilitet som är önskvärd. När ett beslut om att ta ett lån har tagits är det kapitalmarknaden som ska se till att företaget kan låna pengar. Detta sker genom i första hand banker, som förmedlar pengar från insättare till låntagaren. Bankerna är oerhört viktiga för mindre och medelstora företags möjligheter att kunna låna pengar till bland annat investeringar (Andrèn et al. 2003).
3.13 Ränta
En övervägande del av bankernas inlåning sker till rörlig ränta. Stiger marknadsräntorna från t ex 2 till 4 %, dubbleras bankernas kostnader för sin inlåning. När banken istället ska låna ut pengar till låntagarna måste banken anpassa sina utlåningsräntor till dessa. Höjs inlåningsräntorna måste följaktligen utlåningsräntorna också höjas. Detta kallas för rörlig ränta. Lån till rörlig ränta kan föra med sig en betydande risk för företaget eller privatpersonen vad gäller räntekostnaden, vid sidan av de andra risker som finns i samband med investeringar, marknader och konkurrens (Andrén et al. 2003).
Ett annat alternativ för att låna pengar hos t ex en bank är att låna till fast ränta.
Fördelen med fasta räntevillkor är att det räntemässiga risktagandet begränsas.
Den som lånar pengar vet exakt hur stor kapitalkostnaden eller räntekostnaden blir under hela bindningstiden. När ett lån med fast ränta tas, kan det ha en högre ränta, och därmed kostnad, än för lånet med rörlig ränta. Vilket lån som är fördelaktigast vet man först efter bindningstidens slut. Visar det sig att den
12
rörliga räntan har sjunkit har den fasta räntan inneburit en större nackdel än de procent som utgick från början. Har dock den rörliga räntan stigit tom över den fasta räntenivån har det varit en fördel att ha lån till fast ränta (Andrèn et al.
2003).
3.14 Finansieringsalternativ
Nedan presenteras de olika finansieringsalternativ som företaget överväger att använda.
3.14.1 Bank
Det som en bank är intresserad av när de ska låna ut pengar är investeringar som ger inkomster för banken i form av ränteinkomster. Till skillnad mot t ex riskkapitalister som kan acceptera en högre risk för sin investering, vill banken ha en låg risk när de lånar ut pengar till företag. När banken ska göra en bedömning om de kan bevilja ett lån måste de beakta ett antal faktorer för att se om låntagaren har möjlighet att betala tillbaka lånet. En sak att titta närmare på är företagets försäljningsresultat, om det är ett företag som redan har en verksamhet. Företaget ska även visa upp sin affärsplan. I affärsplanen ska till exempel framgå vilka kunder som är påtänkta för verksamheten, och om kunder redan finns, bör deras lojalitet styrkas. Även avtal med leverantörer bör tas med. En annan sak är företagets ekonomiska ställning. Det är nödvändigt för banken för att avgöra om företaget kan betala av ett lån. Företagets betalningshistorik med punktliga och korrekta betalningar är viktig, och det bidrar till att ett redan etablerat företag har lättare att få ett lån än ett nytt företag (Alm 2004).
Banken ser även över entreprenören som person. Skulle det visa sig att entreprenören som privatperson har betalningsanmärkningar påverkar det möjligheten för företaget att få lån. Banken tar hjälp av kreditupplysning för att göra en bedömning av både privatpersonen och företaget (Alm 2004).
Banken kan begära säkerhet av låntagaren för att öka chansen att få tillbaka sina utlånande pengar om kunden får problem med att betala tillbaka lånet. Om banken anser att säkerhet inte behövs kan de avstå från säkerhet. När det gäller att låna ut pengar till företag som inte har funnits så länge kräver dock de flesta bankerna att företaget lämnar någon form av säkerhet. De vanligaste säkerheterna är realsäkerheter och namnsäkerheter. Realsäkerhet innebär att låntagaren ställer något fysiskt med värde till förfogande för banken som i sin
13
tur kan sälja denna sak om banken inte får sin utlåning återbetald. Detta kan t ex vara pantbrev i en fastighet eller företagsinteckning (Garmer & Kyllenius 2004).
Namnsäkerheter innebär ett borgensåtagande. Kan inte företaget betala en skuld, t ex ett banklån, går någon annan person in som en garant för låntagaren (Garmer & Kyllenius 2004).
3.14.2 ALMI Företagspartner AB
En annan alternativ finansieringsform för företag är ALMI. Almi förmedlar kontakt för lån, men har även egna fonder för utlåning för ett företags finansiering. Skillnaden mot en vanlig bank är att Almi har lägre säkerhet, men det kompenserar de genom att ha högre ränta. Ett företag kan t ex få hjälp hos Almi med företagsetablering, export, marknadsföring och kontakter. Det främsta syftet är att främja utvecklingsbara projekt och företag som har lönsamhetspotential, och inte de som har kommit i kris (Andrèn et al. 2003).
3.14.3 Kreditgarantiföreningen
Kreditgarantiföreningen består av ett nätverk av regionala eller branschspecifika ekonomiska föreningar i Sverige. Föreningen jobbar mot små och medelstora företag och erbjuder dem en borgen antingen vid nystart eller vid utvidgning av sin verksamhet, när annan formell säkerhet saknas. En stor fördel är att företagets ägare slipper att riskera sin egen privatekonomi när de ska göra en investering. Om kreditgarantiföreningen beviljar en ansökan från ett företag tecknas avtal med kreditgarantiföreningen och banken som företagaren har valt, och pengarna betalas ut från den banken. Takbeloppet är 900 000 kr. Avgift för borgen tas sedan ut med några procent (Kreditgarantiföreningen 2008).
14
4 Empiri
I empirin presenteras de beräkningar och undersökningar som legat till grund för besluten. Till att börja med kommer aktiviteternas intäkter och kostnader att presenteras innan de används för beräkningar för byggnaden. Några analyser för att bedöma investeringens känslighet för förändringar presenteras sedan innan kapitlet avslutas med undersökningen angående finansiering av investeringen.
De beräkningar som genomförts gäller en investering till anläggningen i Karlstad. Därför har endast resultaträkningen och statistik i från denna del av företaget används. Övriga delar av företaget berörs inte av undersökningen.
Antalet grupper uppgick 2007 till 400 st. i Karlstad. Företaget uppskattar att antalet grupper kommer att öka med ca 60 % till följd av utvecklandet av nya aktiviteter och en byggnad till anläggningen. Beräkningarna utfördes därför med 650 grupper som underlag.
4.1 Självkostnadskalkyl med omkostnadsfördelning
I självkostnadskalkylen har aktiviteternas direkta kostnader beräknats och de indirekta kostnaderna har fördelats ut på aktiviteterna med omkostnadsfördelning.
Självkostnadskalkylens beräkningar bygger på innevarande års resultaträkning med en 10 % ökning på intäkter och kostnader för att få ett resultat för hela året. Som fördelningsnyckel för de indirekta kostnaderna valdes antalet grupper/aktivitet.
Företagets resultaträkning är förhållandevis outvecklad, den visar inte alltid de enskilda aktiviteternas kostnader på ett tydligt sätt. Många kostnader presenteras som indirekta kostnader, vilket gjort att de i självkostnadskalkylen fördelas på aktiviteterna med omkostnadsfördelning. Intäkter, direkta kostnader och personalkostnader har beräknats på siffror som företagets ägare presenterat, medan för omkostnaderna har resultaträkningens siffror legat till grund för beräkningen. I självkostnadskalkylen har en ökning på personalomkostnaderna gjorts till ca 8 %, samma summa som den uppgick till tidigare. De nya aktiviteterna Hyper Hockey och Sumofotboll belastades med
15
en lika stor direkt kostnad för förbrukningsmaterial som mångkampen förbrukar. Företagets vinstkrav lades in som en kostnad efter bruttoresultatet.
Intäkterna har beräknats genom att antalet kunder/grupp multiplicerats med antalet grupper och priset/person. För stuntman beräknades intäkterna genom att multiplicera priset/grupp med antalet grupper.
Intäkter Mångkamp Paintball Stuntman Hyper
Hockey Sumofotboll Totalt
Antal personer 8 12 12 12
Antal grupper 230 190 130 50 50 650
Pris/person (grupp) 249 349 6200 249 249
Direkta intäkter 458160 795720 806000 149400 149400
Övriga intäkter 17987 14859 10167 3910 3910
Summa intäkter 476147 810579 816167 153310 153310 2409513
Kostnader
Direkt lön(personal kostnad) 92000 76000 52000 20000 20000
Personalomkostnader 7785 6431 4400 1692 1692
Direkt objektskostnad 4863 286630 104000 5000 5000
Direkta objektsomkostnader 15313 12650 8655 3329 3329
Hyra 29723 24554 16800 6462 6462
Övriga kostnader 59322 49005 33530 12896 12896 167 648
Självkostnad 209005 455269 219385 49379 49379 982416
Bruttoresultat 267142 355310 596782 103932 103932 1427097
Vinst 26714 35531 59678 10393 10393 142710
Nettoresultat 240428 319779 537104 93538 93538 1284387
4.2 Grundinvestering
Nedan presenteras de grundinvesteringar som krävs i byggnad och aktiviteter för att företaget ska kunna utveckla sin verksamhet.
4.2.1 Byggnad
Att utvidga verksamheten med inomhusaktiviteter innebär att hela verksamheten omlokaliseras. Företaget har arbetat fram tre olika byggnadsalternativ att investera i.
16
Det första alternativet är att hyra in sig i en befintlig anläggning. Anläggningen innehåller omklädningsrum, kontor, kiosk etc. Det som behöver byggas är en hall för att utföra aktiviteterna i.
Det andra alternativet är att införskaffa en lada som finns till salu och bygga en varmdel i denna byggnad.
Det tredje alternativet är att bygga en helt ny byggnad.
Alt. Kr/m2 Byggyta Byggkostnad Grundinvestering 1 Hall till befintlig
anläggning 2 500 kr 800 m2 2 000 000 kr 2 000 000 kr 2 Varmdel i
befintlig lada 10 000 kr 200 m2
Inköp lada 2 000 000 kr
1 000 000 kr 3 000 000 kr 3 Nybygge 5 000 kr 1 000 m2 5 000 000 kr 5 000 000 kr
För att investeringen ska vara lönsam måste en återbetalning göras årligen tills dess att eget kapital och lånet från banken är återbetalt. Nedan presenteras de återbetalningar som måste göras årligen för de olika byggnadsalternativen.
Räntan som används är 16 %, se punkt 4.4, och den planerade återbetalningstiden är satt till 10 år, se punkt 4.11. En jämförelse gjordes för att visa hur återbetalningstiden påverkar kostnaden.
PV=Nettoresultat x Nuvärdesfaktor (r/t) Nuvärdesfaktor (16%/10 år)= 4.8332
Nuvärdesfaktor 3.2743 4.8332 5.5755
Pris 5 år 10 år 20 år
2 000 000 610 818 413 805 358 712 3 000 000 916 226 620 707 538 068 5 000 000 1 527 044 1 034 511 896 781
4.2.2Aktiviteter
I och med omlokalisering och nysatsning kommer det att krävas investeringar i både befintliga och nya aktiviteter.
17
För närvarande har företaget två aktiviteter i Karlstad; paintball och mångkamp.
De planerar tre nya aktiviteter i den nya byggnaden. Dessa är Stuntman för en dag, Hyper Hockey och Sumofotboll.
De investeringar som måste behöver genomföras är en ny bana till Paintballen.
Stuntman för en dag behöver pyroteknik, skyddsutrustning samt övrig utrustning för att kunna utföra aktiviteterna. Hyper Hockeyn behöver en is, klubbor och mål och Sumofotbollen behöver en bana, sumodräkter, boll, och mål.
Investeringskostnaderna presenteras nedan Aktivitet Investering Mångkamp 0 kr
Paintball Ca 130 000 kr Stuntman Ca 80 000 kr Hyper Hockey Ca 50 000 kr Sumo Fotboll Ca 200 000 kr
Nyinvesteringskostnaden i utrustning för aktiviteterna kommer att uppgå till 460 000 kr totalt.
Nuvärde 16 % i 5 år = 3.2743 460 000 kr/3.2742= 140 488 kr
Det innebär en årlig återbetalning på 140 488 kr/år i 5 år.
4.3 Pay-back tid aktiviteterna
För att visa hur fort aktiviteterna kan återbetala sin investering genomförs en pay-back analys på aktiviteterna. Grundinvesteringskostnaden är hämtad från offerter från företagets leverantörer och inbetalningsöverskotten är hämtade från punkt 4.1.
Aktivitet Grundinvestering Inbet.översk. Pay-back tid
Mångkamp 0 kr 240 428 kr -
Paintball 130 000 kr 319 779 kr 0,41 år Stuntman 80 000 kr 537 104 kr 0,14 år Hyper Hockey 50 000 kr 93 538 kr 0,53 år Sumo Fotboll 200 000 kr 93 538 kr 2,18 år
18
Alla aktiviteterna är enligt Löfsten (2002) lönsamma. Tre av aktiviteterna är återbetalda inom det första året. Endast en av dem, Sumofotbollen, behöver mer tid för att återbetala investeringen.
Efter att aktiviteterna återbetalats till fullo finns 1 284 387 – 460 000= 894 387 kr kvar till att återbetala på byggnaden första året. Formeln för beräkningen som används är:
PV sjk = 894 387 kr * 4.8332=4 322 751 kr
Investeringen kan kosta upp till 4 322 751 kr för att klara en återbetalning första året, vilket innebär att aktiviteterna är helt återbetalade.
Om det i stället väljs att återbetala aktiviteterna under 5 år finns 1 284 387 kr (se punkt 4.1) – 140 488 kr (se punkt 4.2.2)= 1 143 899 kr kvar till att återbetala på byggnaden.
PV= 1 143 899 kr * 4.8332=5 528 692 kr
När företaget väljer att återbetala aktiviteterna under 5 år kan investeringskostnaden uppgå till 5 528 692 kr. I det här fallet är alla alternativen möjliga att genomföra.
4.4 Kalkylmässig ränta
Den kalkylmässiga räntan ska beräknas på ägarnas avkastningskrav och långivarens utlåningsränta. I vårt fall uppgår avkastningskravet till 10 %1 och inlåningsräntan till 6 %2 = 16 %.
4.5 Nuvärdeskalkyl
Nuvärdesberäkningen genomfördes enligt nedan.
PV sjk= 1 284 387 kr (se punkt 4.1) *4.8332 = 6 207 699 kr
1 Carl Danielsson, ägare Chaos Paintball intervju 2008-11-14
2 Pär Höijer , Handelsbanken, intervju 2008-12-08
19
Beräkningarna visar att alla byggnadsalternativen är möjliga att genomföra då investeringen kan kosta upp till 6 207 699 kr –460 000 kr för återbetalning av aktiviteterna = 5 747 699 kr.
4.6 Scenarioanalys
För att få bättre underlag för vad som kommer ske om kalkylerna inte stämmer genomförs en scenarioanalys på självkostnadskalkylen
Två olika scenarier har valts där det i det första har antagits att det i sämre tider blir färre deltagare i aktiviteterna samt att kostnaderna stiger. I det andra scenariot har det antagits att de tre nya aktiviteterna inte alls fungerar som beräknat. Inga kunder besöker dem.
Scenario 1
Vad kommer ske om antalet kunder sjunker med ca 30 %, 200 grupper, jämt fördelat på de olika aktiviteterna, priset på paintballbollarna ökar med 10 %, och personalens löner ökar med 8 %?
Sjk= 629 745 kr (bilaga 8.3.1)
PV=629 745 kr *4.8332=3 043 683 kr
Efter att investeringen av aktiviteterna räknats bort med 460 000 kr finns 2 583 683 kr kvar till byggnadens investering.
Scenario 2
Vad skulle ske om de tre nya aktiviteterna blir en flopp och inga kunder utför aktiviteterna? Mångkamp och Paintball kommer att besökas av de kunder som beräknats tidigare.
Sjk= 446 721 kr (bilaga 8.3.2)
PV=446 721 kr *4,8332= 2 159 091 kr
När investeringen för aktiviteterna räknats bort med 140 488 kr finns endast 2 018 603 kr kvar till investeringen.
20
4.7 Känslighetsanalys & Break-evenanalys
För att se hur investeringens lönsamhet påverkas när vissa kostnader ökar eller när intäkterna minskar genomförs en känslighetsanalys. Känslighetsanalys innebär att en parameter ändras åt gången. Samtidigt genomförs en Break- evenanalys. Break-evenanalysen visar hur stora förändringar som kan ske för ett antal parametrar innan investeringen blir olönsam.
Nedan presenteras tre olika analyser.
Analys 1
Hur många grupper måste minst genomföra aktiviteterna för att ett positivt resultat ska göras för en byggnadsinvestering på 2 000 000 kr, jämfört med de 650 grupper som uppskattats tidigare?
PV=0
Sjk =413 805 kr (se punkt 4.2.1) + 140 488 kr (se punkt 4.2.2) =554 293 kr Break-even= 415 grupper (bilaga 8.3.3)
415/650=0,64 = 64 %
För att företaget ska göra ett positivtresultat måste 64 % av det förväntade antalet grupper genomföra aktiviteterna.
Analys 2
Hur mycket kan kostnaderna öka/år utan att företaget gör ett negativt resultat vid en investering på 2 000 000 kr?
PV=0
Sjk= 413 805 kr+ 140 488 kr= 554 293 kr
Break-even= 978 864 kr (bilaga 8.3.4)- 167 648 kr (se punkt 4.1) =811 216 kr Procentuell ökning av kostnaderna= 1 793 632 kr/982 416 kr=1.83= 83%
När de övriga kostnaderna från den här beräkningen jämförs med samma kostnad från punkt 4.1 visas att kostnaderna kan öka med 811 216 kr innan investeringen på 2 000 000 kr blir olönsam. När självkostnaden från den här beräkningen divideras med samma kostnad från punkt 4.1 visas en procentuell förändring.
21
Analys 3
Vad händer när kostnaderna ökar med 15 %? Hur stor investering är möjlig att genomföra?
Sjk= 1 151 761 kr (bilaga 8.3.5)
PV=1 151 761 kr * 4.8332=5 566 691 kr
Om kostnaderna ökar med 15 % kan en investering på upp till 5 566 691 kr- 140 488 kr (se punkt 4.2.2) = 5 426 203 kr genomföras.
4.8 Finansieringsalternativ
Företagets ägare ser tre möjliga alternativ för finansiering av investeringen. De ser helst att ett banklån kan täcka större delen av finansieringen, men att företaget själva betalar ca 10 %. Det andra alternativet är att ALMI och kreditgarantiföreningen går in som garanter för lånet från banken. Det tredje alternativet är att ägarna personligen belånar sina privata tillgångar.
4.9 Säkerhet
Företaget befinner sig i en bransch där marknaden är relativt osäker och är därför svår för banken att bedöma. Banken behöver en stor säkerhet för att kunna bevilja ett lån. Banken ser helst en realsäkerhet i en byggnad eller annan tillgång som säkerhet. Finns inte den möjligheten kan en företagsintäckning genomföras, men det är en osäker metod och genomförs endast i finansiellt stabila företag. Namnsäkerhet ses inte av banken som lika bra säkerhet som en realsäkerhet. När det gäller företagslån är namnsäkerhet ovanligt och godkänns bara när borgenären har oerhört stabil ekonomi.
Placeringen av byggnaden påverkar dess värde och möjligheten för byggnaden att ställas som säkerhet för lån. Vid ett bra läge finns en större möjlighet till värdeökning på byggnaden. Banken ser det som en fördel om kunderna har lätt att ta sig till platsen där aktiviteterna utförs, risken för sviktande kundunderlag minskar vid bra placering.
22
4.10 Ränta
För företagets investering behövs ett bottenlån med räntan 6 %. Det finns en möjlighet för företaget att få en fast ränta för lånet, men det vanligaste vid liknande investeringar är att rörlig ränta används. Under den senaste tiden har räntan sjunkit och förväntas fortsätta sjunka den närmaste tiden.
4.11 Avskrivningar
Alternativ 1 kommer att skrivas av på 10 år då hyreskontraktet förväntas löpa på den perioden. Även alternativ 2 kommer att skrivas av på 10 år.
Aktiviteterna kommer att skrivas av på 5 år.
23
5 Analys
I den här delen analyseras resultatet av den information som framkommit i empirin. Analysen genomförs genom att informationen jämförs med den teori som presenterats i teoriavsnittet. Först kommer aktiviteterna att analyseras innan byggnadens analys tar vid.
5.1 Självkostnadskalkyl
I självkostnadskalkylen har antalet grupper som beräknats uppgått till 650 st.
Det är en ökning med 250 grupper från det antal som besökte företaget i Karlstad under 2007. Ökningen av grupper gör att intäkterna ökar avsevärt och ger ett nettoresultat på 1 284 387 kr.
De olika aktiviteterna gör alla ett positivt nettoresultat och är därför enligt Ohlsson (2003) lönsamma och investeringen bör genomföras.
5.2 Grundinvestering
Grundinvesteringen visar de tre olika byggnadsalternativens samt aktiviteternas investeringskostnad och återbetalningskostnad/år. Kalkylen visar att om företaget väljer att återbetala byggnaden helt under första året är alternativ 1 och 2 möjliga att genomföra medan alternativ 3 är en för stor investering för företaget att kunna återbetala. Om företaget istället väljer att återbetala aktiviteterna under 5 år finns möjlighet till en investering på upp till 5 528 692 kr. Om företaget skulle välja en återbetalningstid på 5 år är alla byggnadsalternativen lönsamma att genomföra enligt Löfsten (2002).
5.3 Pay-back analys
Pay-back kalkylen visar hur lång tid det skulle ta för aktiviteternas årliga inbetalningsöverskott att återbetala investeringen. Kalkylerna visar att alla aktiviteterna klarar att återbetala sig inom 5 år och är därför lönsamma enligt Löfsten (2002). Tre av investeringarna återbetalar sig inom det första året medan, Sumofotbollen, behöver över två år på sig. Orsaken till att Sumofotbollen tar längre tid beror på att det är den största investeringen och att det är en ny aktivitet som är svår att beräkna antalet kunder på.
24
5.4 Nuvärde
Nuvärdesberäkningen visar att en investering på upp till 5 747 699 kr är möjlig att genomföra innan investeringen blir olönsam. Det innebär att alla byggnadsalternativen är lönsamma att genomföra enligt Yard (2001). En investering på 2 000 000 kr är en mer lönsam investering än en investering på 5 000 000 kr. Det innebär att alternativ 1 är den mest lönsamma investeringen och alternativ 3 den minst lönsamma (Yard 2001).
5.5 Scenarioanalys
Två scenarioanalyser genomfördes i empiriavsnittet. Scenario 1 innebär att antalet grupper sjunker och att personal- och materialkostnaderna ökar. I scenario 2 har inte de nya aktiviteterna dragit de kunder som förväntats. I beräkningen har inga kunder utövat aktiviteterna. Mångkamp och Paintball har besökts av de kunder som förväntats i punkt 4.1.
Om scenario 1 skulle inträffa är endast en investering på 2 948 508 kr lönsam.
Det innebär att endast byggnadsalternativ 1 på 2 000 000 kr är möjlig att genomföra.
I scenario 2 skulle en investering på som mest 2 018 603 kr vara lönsam att genomföra. Det innebär att endast alternativ 1 på 2 000 000 kr skulle vara möjlig att genomföra.
5.6 Känslighetsanalys & Break-even analys
Känslighetsanalys och Break-evenanalys genomfördes för att visa hur känslig investeringen är för förändringar.
I kalkyl 1 undersöktes hur många grupper som måste genomföra aktiviteterna för att en investering på 2 000 000 kr ska vara lönsam. Beräkningen visar att minst 415 grupper måste genomföra aktiviteterna varje år, vilket är en ökning med 15 grupper från 2007 års statistik Om antalet grupper skulle underskrida gränsen är investeringen inte längre lönsam.
Kalkyl 2 visar hur mycket kostnaderna kan öka/år innan en investering på 2 000 000 kr blir olönsam. Beräkningen visar att kostnaderna kan öka med 83
% innan investeringen blir olönsam.
25
Kalkyl 3 visar hur stor investering som är möjlig att genomföra om alla kostnader skulle öka med 15 %. Den här beräkningen visar att en investering på upp till 5 426 203 kr är en lönsam investering.
5.7 Ränta
Enligt banken är det sannolikt att en rörlig ränta används för investeringen vilket därför ligger till grund för beräkningarna. Enligt teorin finns inga rekommendationer för vilken typ av ränta som bör användas. Valet görs utifrån företagets ekonomiska förutsättningar och en individuell bedömning görs utifrån varje enskilt fall.
5.8 Säkerhet för lån
Banken vill i första hand att låntagaren i det här fallet ska lämna en realsäkerhet i byggnad eller annan tillgång. Företagsinteckning används endast i stabila företag som har funnits en längre tid och namnsäkerhet används endast vid en mycket säker borgenär. Bankens svar stämmer väl överens med teorin om vilka säkerheter som är tänkbara vid finansiering. Teorin säger att realsäkerheter och namnsäkerheter är de vanligast förekommande säkerheterna vid lån. Banken förespråkade dock utan att tveka realsäkerhet, och i andra hand företagsinteckning. Namnsäkerhet är ingen säkerhet banken använder sig av ofta. Banken använder i undantagsfall nämnsäkerhet som säkerhet.
26
6 Slutsats och Rekommendation
I den här delen presenteras vilka slutsatser vi har kommit fram till i vårt arbete.
6.1 Aktiviteter
I beräkningarna har antalet kunder ökat med ca 60 % från 2007 års statistik.
Det är en rejäl ökning och frågan är om en så stor ökning kommer att ske. Vi är något tveksamma till detta och väljer våra rekommendationer efter att investeringarna ska vara lönsamma även om en inte fullt så stor ökning skulle ske.
Mångkamp och Paintball är aktiviteter som funnits på Chaos Paintball under en lång tid. Det är troligen nödvändigt att genomföra investeringarna och utveckla verksamheten för att kunderna ska återkomma till företaget även om inte investeringen i aktiviteterna visar sig vara mycket lönsamma. Mångkampen behöver ingen ny investering för att kunna utföras i den nya byggnaden, medan Paintballen behöver en ny paintballbana för ca 130 000 kr. Båda aktiviteterna gör ett tillräckligt stort nettoresultat för att en investering ska vara lönsam.
De tre nya aktiviteterna är alla tänkta att bredda och utveckla verksamheten.
Aktiviteten Stuntman för en dag är en aktivitet som förväntas dra mycket kunder till företaget och därmed skapa intäkter. Aktiviteten är jämfört med de andra aktiviteterna dyr att genomföra, men tack vare de förväntade intäkterna kommer aktiviteten att vara lönsam.
Hyper Hockeyn och Sumofotbollen är de två aktiviteter som är svårast att avgöra om de har möjlighet att göra ett tillräckligt stort resultat för att en investering ska vara motiverad. Det är svårt att veta hur många kunder som kommer att utföra aktiviteterna då det är nya aktiviteter som företaget inte erbjudit tidigare. Det är även svårt att avgöra vilken av aktiviteterna som kommer att locka flest kunder. I våra beräkningar har vi räknat med samma antal kunder och att aktiviteterna har samma pris. Båda aktiviteterna är dessutom kandidater för att ingå i mångkampen. Båda aktiviteterna visar ett positivt nettoresultat och är lönsamma investeringar.
Vi rekommenderar företaget att investeringarna i Paintball och Stuntman för en dag genomförs. Även investeringen för aktiviteten Hyper Hockeyn bör genomföras, eftersom en ny ”Stjärnkamp” kan locka kunder. Investeringen av
27
aktiviteten Sumofotboll borde företaget avvakta med tills de ser att kunderna kommer som förväntat till de andra nya aktiviteterna.
6.2 Val av byggnad
Det första alternativet, att hyra in sig i en befintlig anläggning på Sörmon och endast bygga en hall att utföra aktiviteten i, är enligt investeringsberäkningarna den mest lönsamma investeringen. Den är lönsam i alla de olika beräkningar som genomförts. Antalet grupper måste uppgå till minst 415 st. för att investeringen ska göra ett positivt resultat. Dessutom visar kalkylerna att kostnaderna kan öka med upp till 83 % utan att ett negativt resultat görs. Ur finansieringssynpunkt är det en mindre bra investering då byggnaden placeras på hyrd mark och inte finns kvar i företagets ägo efter att hyrestiden har löpt ut.
Det gör att byggnaden inte kan användas som säkerhet för lån utan företaget måste hitta en annan säkerhet, till exempel belåna privat egendom.
Det andra alternativet, att köpa en redan befintlig byggnad och bygga en varmdel i den är också en lönsam investering enligt investeringskalkylerna.
Investeringen är dock inte lika lönsam som alternativet ovan. Den blir olönsam i scenarioanalyserna och är ur investeringssynpunkt en sämre investering. Ur finansieringssynpunkt är den här investeringen bättre än det första alternativet då byggnaden kan användas som säkerhet för lånet
Det tredje alternativet, att investera i en helt ny byggnad är även det en lönsam investering. Investeringen är dock väldigt känslig för förändringar då den är såpass dyr att genomföra. Skulle antalet kunder bli lägre än vad företaget förväntat kommer investeringen eventuellt bli olönsam.
Vi rekommenderar Chaos Paintball att de investerar i en befintlig byggnad och bygger till en varmdel. Fördelen med det här alternativet är att företaget själva äger byggnaden och har inget kontrakt att rätta sig efter. De har möjlighet att sälja byggnaden och göra förändringar på anläggningen för att utveckla verksamheten ytterligare. Även om detta alternativ inte är lika lönsamt som alternativ 1, är alternativet bättre ur finansieringssynpunkt då byggnaden kan gå in som säkerhet för lån. Ägarens risk blir då lägre när inte privat egendom behöver ställas som säkerhet.
28
6.3 Problem med undersökningen
Företagets prognos som ligger till grund för våra undersökningar är inte helt tillförlitlig eftersom de bland annat har uppskattat antalet kunder utan något underlag från marknadsundersökningar eller benschmarking. Om företagets prognos visar sig felaktig innebär det att vårt arbete blir missvisande. Företaget anser inte att en marknadsundersökning är en bra metod då tidigare marknadsundersökningar i företaget varit missvisande. Därför valde vi att inte genomföra en marknadsundersökning utan istället göra en benshmarkinganalys, men undersökningen misslyckades eftersom konkurrenterna inte var intresserade av att lämna ut uppgifter till oss.
29
7 Källförteckning
Alm, D., Brodersen, M., Jacobson, M., Jansson, B., Pèrez, D., Trummer, M. &
Vahlne, D. (2004) Idèhandboken – Finansiering och strategier – från idé till förverkligande . Stockholm: Ljungbergs Tryckeri AB.
Andersson, G. (1997) Kalkyler som beslutsunderlag. Lund: Studentlitteratur.
Andrén, N., Eriksson, T. & Hansson, S. (2003) Finansiering. Malmö: Liber ekonomi.
Bendell, T., Boulter, L. & Kelly, J. (1994) Benchmarking for Competitive Advantage.
Oskarshamn: AB Primo.
Brealey, R.A., Myers, S.C., & Marcus, A.J. (2006) Fundamentals of corporate finance.
Boston: Mc Graw-Hill Companies Inc.
Garmer, F. & Kyllenius,M. (2004) Finasiering för små och nystartade företag. Malmö:
Liber ekonomi.
Gren, M. & Hallin, P.O. (2003) Kulturgeografi – en ämnesteoretisk introduktion.
Lund: Wallin och Dahlholm Boktryckeri AB.
Hansson, S. (1998) Finansiering. Malmö: Liber ekonomi.
Jacobsen, D.I. (2002) Vad, hur och varför? Lund: Studentlitteratur.
Johansson, C., Johansson, R., Marton, J & Pautsch, G. (2004) Externredovisning. Malmö: Bonniers.
Kreditgarantiföreningen, http://www.kreditgaranti.se/kredgrant.htm (2008-12- 09)
Löfsten, H. (2002) Investeringsprocessen (kalkyler, strategier och finansiering). Lund:
Studentlitteratur.
30
Ohlsson, G. (2003) Företagskalkyler. Uddevalla: Media Print.
Olsson, U.E. (2005) Kalkylering för produkter och investeringar. Lund:
Studentlitteratur.
Stevenson, W.J. (2007) Operations management. Boston: The McGraw-Hill Companies, Inc.
Yard, S. (2001) Kalkyler. Lund: Studentlitteratur.
31
8 Bilagor
I denna del presenteras de bilagor som legat till grund för arbetet 8.1 Bilaga 1
Intervjufrågor Chaos Paintballs ägare Carl Danielsson
1. Hur ser er fördelning av kunder ut under året, när är det flest kunder?
2. Varför är just dessa månader bäst?
3. Till vilka olika målgrupper vänder ni er till?
4. Ni funderar på att utöka verksamheten betydligt mer under vintern, vad är främsta anledningen?
5. Har ni genomfört någon marknadsundersökning gällande en nyinvestering av byggnad för de nya aktiviteterna?
6. Vilka ser ni som era främsta konkurrenter?
7. Kan du berätta lite mer om hur du skulle vilja att lokalen ser ut?
8. Hur mycket får den kosta och när ska den vara klar?
9. Hur många kundgrupper tror du ni kan få under vintern?
10. Hur skulle du vilja att byggnaden finansieras?
11. Kan du berätta lite mer om aktiviteten stuntman för en dag?
32
12. Kan du berätta lite mer om mångkampen? Vad finns det för olika aktiviteter?
13. Hur lång tid tar aktiviteterna?
14. Hur många per grupp tror ni det kommer att bli?
15. Vilka fler aktiviteter planerar ni till den nya byggnaden?
16. Hur mycket kommer utrustningen till detta att kosta?
17. Hur stor avkastning vill du ha på ditt eget satsade kapital?
18. Hur lång avskrivningstid planerar du på byggnaden och utrustningen?
19. Vad tror du generellt om prisnivån på aktiviteterna när en ny byggnad kommer till?
20. Vilka delaktiviteter innehåller stuntman för en dag? Namn på dem och vad de innebär?
21. Vad är kostnaden för dig att tillhandahålla delaktiviteten? Allt som ingår, t ex material och avskrivningar på gjorda investeringar för just denna aktivitet. T ex pyroteknik, säkerhetsselar, skyddskläder etc.
etc.
22. Hockeyaktivitet; vad ingår i den? Vad är investeringskostnaden? T ex hockeybordet, puckar, klubbor och annan utrustning. Vad är priset för var och en av dessa delar för att tillhandahålla denna aktivitet inkl. avskrivningar?
33
23. Om byggnaden förläggs till ett nytt ställe, kommer ni att bygga en ny paintballbana? Kostnad för detta? Ska marken köpas?
34
8,2 Bilaga 2
Intervjufrågor Handelsbanken.
1. Vilka krav har Handelsbanken, när ni utför en kreditbedömning?
2. Är det läget eller värdet på en byggnad som påverkar möjligheten att få ett lån?
3. Krävs det någon egen insats och i så fall hur stor den är i förhållande till lånet?
Finns det någon procentsats, som extra buffert, som låntagarna måste klara av för att få lån ifall offerten inte visar sig stämma?
4. Vad kräver ni för säkerhet vid denna typ av lån?
Real säkerhet byggnad/skog? Kreditgivarföreningen? Namnsäkerhet?
5. Hur stor andel bottenlån/topplån skulle passa den här investeringen?
6. Vilken ränta rekommenderas för vår investering, fast eller rörlig?
35
Bilaga 8.3
I bilagan presenteras de kalkyler som är beslutsunderlag för arbetet.
8.3.1 Scenario 1
Antalet kunder har sänkts med 200 grupper, Kostnaden för paintballbollar har ökat med 10 % och personalens löner har ökat med 8 %
Intäkter Mångkamp Paintball Stuntman Hyper
Hockey Sumofotboll Totalt
Antal personer 8 12 12 12
Antal pass 190 130 70 30 30 450
Pris/aktivitet 249 349 6200 249 249
Direkta intäkter 378480 544440 434000 89640 89640
Övriga intäkter 21463 14685 7907 3389 3389
Summa intäkter 399943 559125 441907 93029 93029 1587033
Kostnader
Direkt lön(personal kostnad) 82080 56160 30240 12960 12960 216400
Personalomkostnader 9289 6356 3422 1467 1467
Direkt objektskostnad 4863 305130 56000 5000 5000
Direkta objektsomkostnader 18272 12502 6732 2885 2885
Hyra 35467 24267 13067 5600 5600
Övriga kostnader 70785 48432 26079 11177 11177
Självkostnad 220755 452846 135539 39088 39088 887316
Bruttoresultat 179188 106280 306368 53941 53941 699717
Vinst 17919 10628 30637 5394 5394 69972
Nettoresultat 161269 95652 275731 48547 48547 629745
36
8.3.2 Scenario 2
De tre nya aktiviteterna har inga kunder.
Intäkter Mångkamp Paintball Stuntman Hyper
Hockey Sumofotboll Totalt
Antal personer 8 12 0 0
Antal grupper 230 190 0 0 0 420
Pris/person (grupp) 249 349 0 0 0
Direkta intäkter 458160 795720 0 0 0
Övriga intäkter 27837 22996 0 0 0
Summa intäkter 485997 818716 0 0 0 1304713
Kostnader
Direkt lön(personal kostnad) 99360 82080 0 0 0 203440
Personalomkostnader 12048 9952 0 0 0
Direkt objektskostnad 4863 305130 0 0 0
Direkta objektsomkostnader 23698 19577 0 0 0
Hyra 46000 38000 0 0 0
Övriga kostnader 91807 75841 0 0 0
Självkostnad 277776 530580 0 0 0 808356
Bruttoresultat 208221 288136 0 0 0 496357
Vinst 20822 28814 0 0 0 49636
Nettoresultat 187399 259322 0 0 0 446721
37
