Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ60E
HT År 2016
Examensarbete 15 hp
LIVSKVALITÉ I PALLIATIV VÅRD
En kvalitativ litteraturstudie.
Författare:
Pamela Elmersson Elin Ernst
Titel LIVSKVALITÉ I PALLIATIV VÅRD En kvalitativ litteraturstudie.
Författare Pamela Elmersson & Elin Ernst Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Handledare Martin Olsson
Examinator Judy Chow
Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap 351 95 Växjö
Nyckelord Livskvalité, Palliativ vård, Patientperspektiv
Sammanfattning
Bakgrund: Det primära i palliativ vård är att öka patientens välbefinnande och livskvalité.
Det finns fyra hörnstenar som den palliativa vården ska utgå ifrån för att nå detta primära mål.
Dessa är: symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd till de närstående.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar patienters upplevelser av livskvalité i palliativ vård.
Metod: En kvalitativ litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar. Nio valdes ut genom systematiska sökningar i tre olika databaser. Därefter genomfördes en kompletterande osystematisk sökning för att säkerställa att inget relevant material missades. Vid den sökningen valdes en artikel ut.
Resultat: Resultatet innehåller tre kategorier: att känna sig normal, stöd från vården och förberedelser inför döden. Till varje kategori finns tre underkategorier. Resultatet innefattar faktorer som patienter i palliativ vård upplever sänker och höjer deras livskvalité.
Slutsats: Vad som påverkar patienters livskvalité är individuellt. De flesta patienter upplever att kunna göra vardagliga saker som de gjort innan höjer livskvalitén i nuet. Förändringar som inträffar i sjukdomssituationen såsom trötthet och smärta upplevs sänka livskvalitén.
Beroende på hur förberedelser inför döden ser ut och fortskrider så påverkas också patientens upplevelse av livskvalité.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Palliativ vård ... 1
Symtomlindring ... 2
Samarbete ... 2
Kommunikation och relation ... 2
Stöd till de närstående ... 2
Livskvalité ... 2
Tidigare forskning ... 3
TEORETISK REFERENSRAM ... 3
Patient ... 4
Livsvärld ... 4
Lidande ... 4
KASAM ... 4
PROBLEMFORMULERING ... 5
SYFTE ... 5
METOD ... 5
Datainsamling ... 5
Urvalsförfarande ... 5
Analys ... 6
Etiska överväganden ... 6
RESULTAT ... 7
Att känna sig normal ... 7
Självständighet ... 7
Bevarad identitet ... 8
Begränsningar ... 8
Stöd från vården ... 9
Hjälp från vården ... 9
Vårdande samtal ... 9
Att känna ensamhet ... 9
Förberedelse inför döden ... 10
Anpassa och acceptera sin sjukdom ... 10
Reflektioner över livet ... 10
Att se det positiva ... 11
DISKUSSION ... 11
Metoddiskussion ... 11
Resultatdiskussion ... 13
Slutsatser ... 15
Fortsatt forskning ... 15
REFERENSER ... 16 BILAGOR ...
Bilaga 1. Sökschema ...
Bilaga 2. Kvalitetsgranskning ...
Bilaga 3. Exempel på analysförfarande ...
Bilaga 4. Artikelöversikt ...
INLEDNING
Intresset för den palliativa vården och dess komplexitet började växa under den gångna sommaren då författarna arbetade som undersköterskor i hemsjukvården och kom där i kontakt med patienter i palliativ vård. Det är många olika aspekter som sjuksköterskorna måste kunna bemästra för att kunna vårda dessa patienter med god kvalitet. Sjuksköterskan agerar som spindeln i nätet och drar i flera trådar samtidigt och det kan bli lite mycket från sjuksköterskans perspektiv. Vi vill använda ett patientperspektiv och försöka att förstå vad som påverkar upplevelsen av livskvalité både positivt och negativt för hen i sin sista tid. För att kunna öka förståelsen om vad som innebär kvalité för dessa patienter har vi valt att undersöka deras upplevelse av livskvalitet i livets slutskede.
BAKGRUND
Palliativ vård
Palliativ vård definieras som vård i livets slutskede, när sjukdom inte går att bota längre alternativt när fysisk hälsa inte längre går att uppnå (Willman, 2013). Enligt Nationella Rådet för Palliativ Vård (NRPV, 2016) ska den palliativa vården utgå ifrån ett helhetsperspektiv av patienten där patientens önskemål tillgodoses för att minska lidande. Detta kan bland annat innebära önskemål om boendesituation och individualiserad palliativ vård (Ibid.).
Allmänsjuksköterskan möter patienten under olika omständigheter och har hand om flera olika tidsperioder under patientens liv (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). I livets slutskede inträder den palliativa vården (NRPV, 2016). Sjuksköterskan ska arbeta utifrån International Counsil of Nurses (ICN, 2012) etiska kod som innefattar fyra ansvarsområden, dessa är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. I palliativ vård så handlar det främst om att lindra lidande eftersom det då inte längre finns behandlingar som kan bota (NRPV, 2016).
Det finns en värdegrund som sjuksköterskan ska arbeta efter (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Den etiska medvetenheten som ska eftersträvas innebär bland annat att sjuksköterskan ska arbeta för alla patienters hälsa och alla patienter ska behandlas lika och visas samma etiska respekt. Detta gäller speciellt i den palliativa vården där patientens välbefinnande står i fokus (Ibid.).
Enligt NRPV (2016) är det primära i palliativ vård att öka patientens välbefinnande och livskvalité. Enligt socialdepartementet (SOU 2001:6) finns det fyra hörnstenar som den palliativa vården ska utgå ifrån för att nå detta primära mål. Dessa hörnstenar är:
symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd till de närstående (SOU 2001:6).
Symtomlindring
Symtomlindringen innebär lindring av fysiska, psykiska, sociala ochexistentiella behov (SOU 2001:6). Enligt Cipoletta och Oprandi (2014) innebär en värdig död att den är fri från smärta och alla människor förtjänar att dö med värdighet. När en människa befinner sig i livets slutskede kan upplevelsen av en existentiell ensamhet förekomma trots att man är omgiven av nära och kära (Sand, 2012). Denna typ av ensamhet kan innebära att patienten befinner sig i en värld och känner att den inte kan förstås av andra oavsett hur många människor som finns runt omkring. Vissa bördor kan man inte dela och döden är en av dem. Detta kan få patienten att känna sig väldigt övergiven eftersom den existentiella ensamheten hotar behovet av
gemenskap och samhörighet (Ibid.). För att som sjuksköterska kunna bemöta dessa subjektiva behov (fysiska, psykiska, existentiella och sociala) så krävs det förståelse för patientens livsvärld (Dahlberg & Segesten, 2010). Det är i livsvärlden som patientens samspel med hälsa, sjukdom, välbefinnande och lidande utspelar sig (Ibid.).
Samarbete
Samarbetet ska utgå från ett arbetslag med flera olika vårdprofessioner (SOU 2001:6). Enligt Pype et al. (2013) har sjuksköterskor i palliativa team expertis och kompetens att samarbeta med olika professioner, t.ex. allmänläkare, för att ge patienten bästa möjliga vård ur ett livsvärldsperspektiv.
Kommunikation och relation
Både kommunikationen och relationen syftar till att främja patientens livskvalitet och innebär att det ska finnas kommunikation och relationer inom och mellan arbetslag till patienten och hens närstående (SOU 2001:6). Allmänläkare och sjuksköterskor tycker att det är lättare att vårda palliativa patienter när de har en relation med patienten och hens anhöriga (Pype et al., 2013).
Stöd till de närstående
Stödet innebär att de närstående ska erbjudas att delta i vården och få stöd både under patientens sjukdomstid och efter dödsfallet (SOU 2001:6). I den palliativa vården är det inte bara patienten som står i fokus utan det pågår ett nära arbete med anhöriga för att om anhöriga och närstående är delaktiga i patientens vård mår patienten bättre och får lättare ett
meningsfullt sammanhang (Andershed, 2013).
Livskvalité
Livskvalitet är en subjektiv upplevelse eller bedömning av livssituationen
(Nationalencyklopedin, u.å.) och vad varje människa upplever som livskvalitet har sitt ursprung i vad som befinner sig i livsvärlden eftersom det också är genom livsvärlden som patienten upplever sin levda kropp som innebär de psykiska, fysiska, andliga och existentiella
upplevelserna (Dahlberg & Segesten, 2010). I denna studie innefattar begreppet livskvalitet de komponenter som är viktiga för patienten och leder till att hen mår bättre i stunden.
Tidigare forskning
Det finns olika syn på vad som är viktigast i den palliativa vården. Tankar och inställning till palliativ vård hos sjuksköterskor står i relation till hur mycket utbildning som vederbörande har i ämnet (Wilson, Avalos & Dowling, 2016). Enligt da Silva et al. (2014) anser
sjuksköterskor att det mest primära i den palliativa vården är att göra det bekvämt för
patienten. Att känna bekvämlighet är en subjektiv upplevelse av patienten och för att kunna ge patienten detta behöver sjuksköterskan förståelse för patientens livsvärld (Dahlberg &
Segesten, 2010)
Det är positivt för patienter att bli integrerade i palliativ vård med specialiserad personal i ett tidigt skede (Back et al., 2014). Detta kan bland annat innebära att vårdpersonalen kan vara ett emotionellt stöd men även hjälpa patienten med hantering, att acceptera och planering för att kunna öka patientens livskvalitet. Patienter har även lättare att förstå och ta till sig
informationen från läkare om en sjuksköterska är med och kan svara på eventuella frågor senare om informationen som läkaren gett (Ibid.). Om patienten förstår sin situation och sjukdom har hen lättare att acceptera och känna livskvalitet (Dahlberg & Segesten, 2010).
Patienter mår även bättre av att flera olika professioner samarbetar i den palliativa vården (Back et al., 2014). Patienter upplever att det är positivt att tidigt veta sjukdomens förlopp för att kunna planera inför framtiden och återfå kontrollen (Siu, Leung, Liu & Leung, 2012).
Detta ger möjlighet att få större kunskap om sin sjukdom och att få en uppfattning om hur länge kroppen kommer att orka (Ibid.).
Tidigare forskning visar även att palliativa patienter kan få följder av grundsjukdomen t.ex.
känna orkeslöshet, ångest och tvivel (Siu et al., 2012), och dessa känslor kan medföra att de inte orkar göra vardagliga saker som de gjort innan vilket leder till minskad livskvalité
(Fisher, O´Connor & Abel, 2008; Siu et al., 2012). Biverkningar av läkemedel har både fysisk och psykisk negativ inverkan på livskvaliteten (Siu et al., 2012).
TEORETISK REFERENSRAM
Studien genomfördes med ett vårdvetenskapligt förhållningssätt (Dahlberg & Segesten, 2010).
Ett vårdvetenskapligt perspektiv används som teoretisk referensram eftersom studien
undersöker patientens subjektiva upplevelser. Det vårdvetenskapliga förhållningssättet har ett tydligt patientperspektiv där patientens upplevelser och erfarenheter står i fokus. För att vårda med patientperspektiv behöver vårdaren utgå ifrån livsvärldsperspektivet. Det
vårdvetenskapliga synsättet utgår ifrån de fyra konsensusbegreppen som är: patient, hälsa, miljö och vårdande, i norden används även lidande som ett centralt begrepp (Ibid.). I föreliggande studie är även KASAM ett centralt begrepp då det är en faktor som påverkar livskvalitén (Langlius-Eklöf & Sundberg, 2014).
Patient
Begreppet patient har ursprungligen en negativ betydelse som innebar den lidande (Dahlberg
& Segesten, 2010). Detta försöker sjukvården ändra på i form av det vårdvetenskapliga perspektivet där det är fokus på patienten och dennes delaktighet i sin vård. Det anses som viktigt inom vårdvetenskap att en patient känner sig delaktig i sin vård för att lättare känna välbefinnande i en sjukdomssituation eftersom det är möjligt att känna välbefinnande och hälsa trots sjukdom (Ibid.).
Livsvärld
I vårdvetenskapen står patientens livsvärld i fokus och det är i den som patientens upplevelser och erfarenheter finns (Dahlberg & Segesten, 2010). Livsvärlden är viktig i vårdvetenskapen eftersom den vårdande parten behöver ta hänsyn till livsvärlden för att kunna vårda med ett livsvärldsperspektiv med patienten i fokus (Ibid.). Vid patientcentrerad vård så ökar chansen att vårdpersonalen ser patientens perspektiv och individuella behov (Hörnsten, 2013) som är särskilt viktiga i den palliativa vården att ta hänsyn till (NRPV, 2016).
Lidande
Det finns tre olika former av lidande: livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande (Eriksson, 2015). Ett livslidande innebär att någon form av händelse eller förlust av möjlighet påverkar personen på ett sådant sätt att denne inte kan fullfölja ett livsprojekt eller leva sitt liv på det sätt som önskas och skapar på det vis ett livslidande hos personen. Sjukdomslidande är en form av lidande som uppkommer i samband med sjukdom. Patienten känner inte längre igen sig och sina förmågor och gränser på grund av sitt sjukdomstillstånd som därmed skapar ett lidande. Den sista formen av lidande är vårdlidandet som skapas i den vårdande miljön när vården brister och patientens livsvärld inte blir lyssnad till (Ibid.). Enligt NRPV (2016) är det ett huvudsakligt mål inom den palliativa vården att minska lidande för patienten.
KASAM
En patients känsla av sammanhang (KASAM) är en viktig faktor som påverkar livskvalitén (Langlius-Eklöf & Sundberg, 2014). Begreppet KASAM har tre sammanflätade komponenter och dessa är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Meningsfullhet är den viktigaste komponenten eftersom det inte är troligt att utan mening kunna förstå och hantera sin situation (Ibid.). Upplevelsen av mening och sammanhang kan påverkas av sjukdom och lidande (Dahlberg & Segesten, 2010). Det som är meningsfullt för en patient kan upplevas som helt meningslöst för en annan, det är individuellt (Ibid.).
PROBLEMFORMULERING
Det finns få tillfällen när en människa är så utsatt och ensam som inför väntan på döden. Den subjektiva upplevelsen som patienten erfar bär denne på själv och kan därmed vara svår för andra att sätta sig in i.De etiska riktlinjer som sjuksköterskan ska följa bygger på att respektera varje enskild patient och det talas om att dö med värdighet. Den sista tiden i
patientens liv kan skilja sig från patientens tidigare liv och det är viktigt som sjuksköterska att vara medveten om detta och bemöta patienten med samma värdighet som alla andra
människor. Det är viktigt att patienten fortfarande kan känna sig som en delaktig medmänniska som fortfarande kan bestämma över sitt liv.
Upplevelserna hos patienter i palliativ vård kan se olika ut och te sig på olika sätt. Det som sjuksköterskor uppfattar är det primära i den palliativa vården kan vara något annat för patienten. Därför är det viktigt att ta reda på vad patienten i den situationen upplever. En individ kan uppleva hälsa trots sjukdom. Kan detta fenomen förekomma i den palliativa vården i form av att patienten kan uppleva livskvalitet trots situationen patienten befinner sig i? Eftersom upplevelser är subjektiva bör det undersökas vad som kan påverka patientens livskvalitet, både positivt och negativt, i livets slutskede.
SYFTE
Syftet var att undersöka vad som påverkar patienters upplevelser av livskvalité i palliativ vård.
METOD
Studien var en litteraturstudie och genomfördes med en vårdvetenskaplig ansats och kvalitativ metod. En kvalitativ metod användes eftersom syftet var att beskriva patienternas subjektiva upplevelser och enligt Polit och Beck (2008) passar denna metod bra för att tolka människors känslor och upplevelser.
Datainsamling
Studien baserades på vetenskapliga originalartiklar. En originalartikel innehåller information som publiceras för första gången och är oftast skriven med IMRaD struktur; introduktion, metod, resultat och diskussion (Segesten, 2012).
Urvalsförfarande
Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo (Bilaga 1).
Ämnesorden till sökningarna valdes ut ur databasernas ämnesordlistor utifrån nyckelorden i syftet (Polit & Beck, 2008) vilka var: patienters upplevelser, livskvalitet och palliativ vård.
Ämnesorden som valdes i sökningarna var bland annat: palliative care, quality of life och
patient attitudes. Sökningar gjordes med ämnesorden och booleanen AND (Ibid.), de
relevanta artiklarnas (som inte var fjärrlån på grund av tidsbegränsning) abstract lästes för att begränsa antalet ytterligare, sedan lästes återstående artiklarna i fulltext (Ibid.). De artiklar som var relevanta för syftet kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengströms (2016) checklista för kvalitativa artiklar (Bilaga 2). Slutligen valdes relevanta artiklarna med god kvalitet ut och analyserades till resultatet (Polit & Beck, 2008).
Efter den systematiska informationssökningen gjordes osystematisk informationssökning (Bilaga 1) som ett komplement till de tidigare sökningarna för att inte gå miste om relevant information i Onesearch (Östlundh, 2006). Ett av sökorden i frisökningen var “Berterö” på grund av att denna författare skrivit en artikel som redan valts ut och ansågs vara av god kvalité. Sedan genomfördes samma urvalsförfarande som vid de systematiska sökningarna.
Det var en artikel som motsvarade syftet och valdes därmed ut. Inklusionskriterierna var:
kvalitativa artiklar, peer reviewed, etiskt granskade och att resultatet beskrev patienters upplevelser i palliativ vård. Exklusionskriterier var: artiklar publicerade innan år 2008 och informanter yngre än 18 år.
Analys
Analysen genomfördes enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012) innehållsanalys, se exempel på analysförfarande (Bilaga 3). Artiklarna lästes enskilt och meningsenheter ur resultaten plockades ut enskilt. Meningsenheterna jämfördes och de som var samma lades ihop till en meningsenhet. Sedan kondenserades meningsenheterna tillsammans och
tilldelades koder. De kondenserade meningsenheterna skrevs ned på små papper tillsammans med sin kod, för att få en överblick och kunna se vilka kondenserade meningsenheter/koder som hörde ihop. Dessa koder sammanfördes till underkategorier som sedan byggde upp kategorier i studiens resultat (Ibid.).
Etiska överväganden
För att säkerställa att intervjuerna i artiklarna skulle vara etiskt genomförda var det ett
inklusionskriterium att artiklar hade godkännande av etisk kommitté eller likvärdigt. Detta var för att garantera att informanterna hade fått tillräcklig information i samband med intervjuerna och att de inte fick ökat lidande av intervjuerna i enlighet med Helsingforsdeklarationen (2013).
RESULTAT
Resultatet delades in i följande kategorier och underkategorier:
Kategori Underkategori
Att känna sig normal Självständighet Bevarad identitet Begränsningar
Stöd från vården Hjälp från vården Vårdande samtal Att känna ensamhet
Förberedelse inför döden Anpassa och acceptera sin sjukdom Reflektioner över livet
Att se det positiva
Att känna sig normal Självständighet
Att leva normalt trots sin palliativa diagnos var ett önskvärt fenomen och som innebar att patienterna kunde fortsätta att leva sina liv som tidigare (Berterö, Vanhanen & Appelin, 2008;
Dorman, Hayes & Pease, 2009; Vargens & Berterö, 2012). Komponenterna som bildade en normal vardag var olika för patienterna och kunde t.ex. vara att umgås med sina barn (Ek &
Ternestedt, 2008), gosa med sina hundar (Landers, Wiseman, Pitama & Beckert, 2015) eller matlagning (Dorman et al. 2009). Att planera inför framtiden verkade som en drivkraft för patienterna så att de kunde fortsätta leva normala liv så länge som det var möjligt (Ek &
Ternestedt, 2008). En annan drivkraft som upplevdes öka livskvalitén var att behålla sin självständighet (Berterö et al. 2008; Landers et al. 2015) och integritet (Berterö et al. 2008).
Självständigheten innebar att kunna ta ansvar för vardagliga saker (Ek & Ternestedt, 2008) och göra så mycket som möjligt själv (Andersson, Hallberg & Edberg, 2008) såsom att t.ex. ta hand om sin personliga hygien (Landers et al. 2015). Detta gav en känsla av kontroll
(Walczak et al. 2013) som stärkte självkänslan (Andersson et al., 2008) och bidrog till att behålla värdigheten (Landers et al. 2015).
Känslan av trygghet var viktig och infann sig i hemmet (Landers et al. 2015) däremot var upplevelsen komplex för att hemma upplevde patienten att hen kunde bli en börda för familjen och den känslan minskade livskvalitén (Ibid.). Att vara en börda för familjen kunde innebära att inte vara självständig (Berterö et al. 2008; Aoun, O’Connor, Skett, Deas & Smith, 2012) och för att undvika den situationen så höll patienten uppe fasaden och försökte klara sig själv (Andersson et al., 2008).
Bevarad identitet
Identiteten som en hel människa var det viktigaste att bevara och att inte enbart bli sedd som en döende patient (Walczak et al. 2013).Det upplevdes som viktigt att bevara sin status vilket innebär att bli behandlad som den person de alltid har varit och känna att det fanns en mening i livet (Berterö et al. 2008). Känslan av att vara betydelsefull för andra var önskvärd och innebar även att känna sig stolt över sitt liv och vad som uppnåtts i livet (Andersson et al., 2008; Ek & Ternestedt, 2008). Det var viktigt att bli bekräftad, sedd (Ek & Ternestedt, 2008) och värderad på samma sätt som innan (Berterö et al. 2008; Vargens & Berterö, 2012) och detta ökade livskvalitén (Ek & Ternestedt, 2008).
Begränsningar
Patienter upplevde att det var stressande att inte veta från den ena dagen till den andra hur de skulle må (Ek & Ternestedt, 2008). Därför var det viktigt med känsla av kontroll och att biverkningar av behandling och medicinering inte tog överhand i livet, om detta gick att uppnå så gav det en känsla av hopp (Berterö et al, 2008). Denna osäkerhet hos patienterna orsakade ångest vilket minskade livskvalitén. Patienterna kände att de behövde sina närstående för de ökade livskvalitén. Däremot så kunde de samtidigt orsaka känslor av oro hos patienterna eftersom patienterna kände sig tvingade att vara starka och stötta sina närstående när de själva var i behov av stöd. Av detta komplexa samband gällande stöd uppkom känslorna skam och skuld (Ibid.) samtidigt som patienterna oroade sig för att lämna de närstående genom döden (Best, Butow & Olver, 2014).
Patienterna upplevde att de varit tvungna att göra förändringar i sin livsstil sedan de blev sjuka (Ek & Ternestedt, 2008). Deras dag präglades av smärta, trötthet och illamående som begränsade deras livskvalité och förmåga att utföra vardagliga aktiviteter (Andersson et al.
2008; Ek & Ternestedt, 2008). För många patienter blev det ett stort fokus på smärta i vardagen (Best et al. 2014; Walczak et al. 2013) som kunde leda till depression (Walczak et al. 2013). En patient uttryckte det såhär angående fysiska begränsningar:
Yes, I´ve got the grandchildren coming over, but I don´t get the same level of enjoyment that I used to. I am not able to do all the things I want to with them anymore. (Landers et al. 2015,
Det var många patienter som upplevde att deras aktivitetsnivå påverkade deras relationer till andra (Landers et al. 2015). Avsaknaden av fysisk styrka upplevdes även som misslyckande, skamfullt och ledde till känslan av meningslöshet (Ek & Ternestedt, 2008).
Stöd från vården Hjälp från vården
När patienterna upplevde att de inte längre klarade av de vardagliga sakerna kände de ett behov av stöd från vården (Vargens & Berterö, 2012). Stöd från vården gav en känsla av trygghet i både hemmet och i annan vårdande miljö (Landers et al. 2015; Andersson et al.
2008). Patienter upplevde att vårdpersonal minskade deras bördor genom att hjälpa till med det som patienten inte längre klarade av (Aoun et al. 2012). Stödet var både fysiskt och psykisk (Aoun et al. 2012; Vargens & Berterö, 2012). Till exempel gav en fotmassage en positiv inverkan på livskvalitén genom att öka självkänslan samtidigt som patienten känner sig bortskämd och sedd som en normal människa igen (Aoun et al. 2012). En annan viktig aspekt var att patienten hade någon att prata med vilket hade en lugnande effekt (Landers et al. 2015). Patienten upplevde det som positivt att sjuksköterskan även gav stöd till närstående (Berterö et al. 2008).
Vårdande samtal
Patienter ville ha kunnig vårdpersonal som de kunde lita på och som inte kom med tomma löften (Best et al. 2014). De önskade individualiserad vård där de kunde ventilera sina tankar och funderingar (Best et al. 2014; Walczak et al. 2013). Denna kommunikation minskade ångesten hos patienterna och därmed ökade livskvalitén (Rowlands & Noble, 2008).
Patienterna såg även kommunikationen som en viktig del i att kunna diskutera sin prognos och frågor som dök upp med vårdpersonal (Walczak et al. 2013). Information om prognos och fortlöpande vård uppskattades av patienterna genom hela den palliativa processen. Det
uppstod frustration hos patienterna om vårdpersonalen inte hade tid för sådana samtal eller gav otydliga svar på frågor och funderingar (Best et al. 2014). Det var viktigt att patienterna kände stöd hos vårdpersonal för att kunna prata om sin situation och känslor som uppstod (Berterö et al. 2008). Skam var en känsla som kunde uppstå och bemötandet från vården var då viktigt för att patienten skulle hitta modet som krävdes för att be om den hjälp som hen behövde (Ek & Ternestedt, 2008). Bemötande och kommunikation från positiv personal lättade upp stämningen och det kändes helande för patienterna (Rowlands & Noble, 2008).
Att känna ensamhet
Patienterna upplevde existentiell ensamhet som vårdpersonalen sällan frågade om (Ek &
Ternestedt, 2008). De beskrev ensamhet och social isolering trots att de hade närhet till familj och vänner. De upplevde även att de undvek relationer med andra människor och att andra människor undvek dem (Ibid.). När patienterna träffade andra människor så upprätthöll de en fasad (Andersson et al., 2008) för att sedan släppa ut känslorna som de bar på i ensamhet (Ek
& Ternestedt, 2008). En patient uttryckte att hen kände sig ensam trots att hen hade andra
människor runtomkring sig och detta hade en negativ inverkan på livskvalitén. Den
existentiella ensamheten upplevdes av patienterna som en viktig aspekt för vårdpersonalen att uppmärksamma för att kunna öka möjligheten till stöttning hos patienterna (Ibid.).
Förberedelse inför döden
Anpassa och acceptera sin sjukdom
I sitt sjukdomsförlopp befann sig patienterna i en ny och utsatt situation där de kastades mellan hopp och förtvivlan (Berterö et al., 2008). På vilket sätt som patienterna valde att hantera sin situation hade betydelse (Walczak et al., 2013). Med aktiva hanteringsmetoder som karaktäriserades av fokusering på problemlösning och strävan efter information och stöd kunde patienterna lättare acceptera och anpassa sig till sin situation (Ibid.). Detta
underlättades även av en positiv inställning, smärta och symtom under kontroll och känslan av att vara klar med livet (Ibid.).
Att ha någon form av religiös eller spirituell tro hjälpte många patienter att anpassa sig och acceptera sin situation på grund av att de hade en tilltro till att deras liv var i en högre makts händer (Walczak et al., 2013; Best et al., 2014). Detta ansågs som det största stödet hos troende (Vargens & Berterö, 2012). Tron gav även känslor av lugn och trygghet och ökade livskvalitén i situationen (Andersson et al., 2008).
Reflektioner över livet
Patienterna reflekterade över livet som de levt och tänkte på erfarenheter och höjdpunkter som gett värde till deras liv (Andersson et al., 2008). Dessa minnen gav trygghet, glädje och stödde känslan av att ha levt ett rikt liv samtidigt som de gav inre frid i väntan på döden (Andersson et al., 2008).
I had what was, to me, a normal life. I did what I want when I wanted, and that was fine.
(Best et al., 2014, s. 1142)
Patienterna kom till insikt med att döden var ofrånkomlig men de försökte att inte fokusera så mycket på döden för att den beskrevs som något främmande och oförståelig (Best et al., 2014;
Vargens & Berterö, 2012). Patienter som nått inre frid var generellt mindre rädda för att dö (Best et al., 2014). De försökte att leva livet fullt ut och njuta av den tid de hade kvar med så god livskvalité som möjligt (Dorman et al., 2009; Best et al., 2014; Walczak et al., 2013). För de flesta var kvalitén av den tid de hade kvar viktigast men för en del patienter var det primära att leva så länge som möjligt (Dorman et al., 2009), patienterna kände sig inte redo att dö (Best et al., 2014).
När livskvalitén försvann så försvann även meningen med livet för patienterna (Ek &
Ternestedt, 2008). De var nödvändigtvis inte rädda för att dö men de kunde vara oroliga för vad som hände efter döden både med sig själva och hur deras närstående skulle uppleva det
grund av sina närstående som ville att de skulle genomgå aggressiva behandlingar (Walczak et al., 2013).
Having things in place for my wife’s future care would be the only thing that would give me any sort of peace at all. (Best et al., 2014, s. 1142)
Att se det positiva
Efter patienterna blev sjuka upplevde en del det som en brytpunkt i livet och att de
omvärderade vad som var viktigt i livet och bestämde sig för att leva livet fullt ut (Vargens &
Berterö, 2012). De såg att det fanns möjligheter i sjukdomen och dessa kunde vara att
uppmuntra vänner, lära barnbarn om livet eller att delta i kliniska studier för att kunna hjälpa framtida patienter (Best et al. 2014).Det blev viktigt och högt uppskattat att njuta av små saker i livet som bidrog till ökad livskvalité (Andersson et al. 2008). Det var olika saker men gemensamt var att materiella ting tog mindre plats för att lämna rum för det mer jordnära (Ibid.). Det kunde vara att vakna upp i ett ljust rum (Rowlands & Noble, 2008), följa och diskutera nyheter genom att titta på tv och lyssna på radion med andra (Andersson et al. 2008) och att umgås med nära och kära (Andersson et al. 2008; Dorman et al. 2009; Vargens &
Berterö, 2012). En annan upplevelse som uppskattades var att komma ut på promenad och njuta av naturen (Dorman et al. 2009; Ek & Ternestedt, 2008). Patienterna uttryckte önskemål om god livskvalité genom att utföra aktiviteter och njuta av livet utan stress (Berterö et al.
2008).
DISKUSSION
Det framkom i resultatet att det var viktigt för patienterna att känna sig normala. Denna normalitet kunde innebära att få vara självständig och bevara sin identitet trots de nytillkomna begränsningarna i livet. Patienterna upplevde att stöd från vården kunde påverka livskvalitén både positivt och negativt. Trots att patienterna ville leva normalt liv i nuet så reflekterade de över det gångna livet och förberedde sig inför döden. En kvalitativ metod användes eftersom syftet var att beskriva patienternas subjektiva upplevelser och enligt Polit och Beck (2008) passar denna metod bra för att tolka människors känslor och upplevelser.
Metoddiskussion
Den kvalitativa metoden som användes valdes för att den ansågs som mest passande för studiens syfte vilket var att tolka patienters upplevelser, men det finns begränsningar (Polit &
Beck, 2008). En begränsning är att människors är felbara och deras subjektiva upplevelser som informationskälla kan vara missvisande. Vidare finns det begränsningar hos forskarna som utför kvalitativa studier, forskare som inte är så duktiga kanske bara kan upptäcka de triviala och uppenbara fynden i informantens berättelse. Sedan kan resultatens överförbarhet ifrågasättas på grund av bland annat små undersökningsgrupper (Ibid.). Denna studie
grundades på tidigare vetenskapliga artiklar och därmed ökade antalet informanter gentemot vad det vanligtvis är i en intervjustudie.
Litteratursökning bör göras i flera databaser för att ingen databas är heltäckande enligt
Östlundh (2006). Studiens systematiska litteratursökningar gjordes därför i tre olika databaser för att stärka tillförlitligheten. Sedan gjordes en osystematisk sökning som enligt Östlundh (2006) kan användas för att komplettera den systematiska sökningen för att säkerställa att inget relevant material missas. Valet att göra en kompletterande osystematisk sökning kan ha medfört att resultatet blev mer heltäckande och tillförlitligt.
Ämnesord från de egna databasernas ämnesordslista används för att synliggöra vad artikeln handlar om och dem gör den lättare att hitta (Östlundh, 2006). Ämnesord användes för att säkerställa att sökningen innefattar de artiklar som motsvarade studiens syfte. Ordet AND är en boolean som kan användas för att effektivisera sökningar i databaser och används när alla orden i sökningen ska finnas med i artiklarna (Polit & Beck, 2008). Denna boolean användes för att hitta de artiklarna som är relevanta mot syftet vilket ökar tillförlitligheten.
I studien gjordes ingen avgränsning gällande språk i sökningarna. Däremot gjordes en
exkludering av artiklar som var skrivna på andra språk än svenska och engelska där det fanns en risk att översättningen blev fel och därmed ett feltolkat resultat i studien. Enligt Axelsson (2012) är det en brist i sökningen om den bara inkluderar artiklar skrivna på svenska och engelska. I praktiken innebar det att vid läsningen av sökningarnas resultatlista valdes artiklar bort som var skrivna på språk som författarna inte behärskar redan innan läsning av abstract.
Detta kan ha medfört att relevanta artiklar inte inkluderades och därmed kan resultatet ha påverkats negativt. I sökningarna gjordes ingen geografisk avgränsning men de inkluderade studierna genomfördes i flera olika länder: Sverige, Storbritannien, USA, Nya Zeeland, Australien och Brasilien. Trots att informanterna levde i olika länder så var upplevelsen av vad som påverkar livskvalité i palliativ vård liknande. Detta skulle kunna innebära att upplevelserna är likartade ur ett globalt perspektiv.
Artiklarna som valdes var inte publicerade innan år 2008, för att vetenskaplig forskning uppdateras konstant och därför är nyare forskning att föredra (Östlundh, 2006). Däremot kan bra artiklar missats på grund av detta kriterium för att patientens upplevelse är subjektiv och inte beroende av tid. För att säkerställa att artiklarna som söktes var publicerade i
vetenskapliga tidskrifter valdes funktionen peer reviewed. Detta är en hjälpfunktion som databaserna har som avgränsningsalternativ (Östlundh, 2006). Artiklar med informanter under 18 år exkluderades för att studien gjordes ur en allmänsjuksköterskans arbetsområde.
Enligt Friberg (2006) är det av stor vikt att artiklarna som ska inkluderas är av god kvalité.
Därför kvalitetsgranskades artiklarna innan de inkluderades. De som inkluderades var av god kvalité och det stärker trovärdigheten i studien. De inkluderade artiklarna hade etiskt
godkännande som ansågs vara viktigt för informanternas integritet (Rosberg, 2012).
Artiklarna som valdes ut var grundade på intervjuer. Detta kan ses som en svaghet enligt Polit och Beck (2008) eftersom metodtriangulering, då flera metoder att samla in data används,
När artiklarna lästes i urvalsprocessen valdes de ut som motsvarade studiens syfte. Detta är en viktig del i tillförlitligheten att texterna speglar syftet (Axelsson, 2012). Syftet var att
undersöka upplevelser hos patienter i palliativ vård. Detta medförde att informanterna i artiklarna hade palliativ vård men det fanns inga begränsningar angående diagnos. Det här valet kan ha haft både positiv och negativ betydelse för resultatet. Det positiva är att detta gav ett bredare perspektiv än om det bara hade varit patienter med samma diagnos. Däremot så hade det gett en tydligare klinisk betydelse med en riktad patientgrupp.
Analysen av artiklarna inleddes enskilt för att inga relevanta delar i materialet skulle missas och för att författarna inte skulle påverkas av varandra. Carlsson (2012) menar att om flera personer analyserar materialet ökar noggrannheten i analysen och trovärdigheten höjs.
Artiklarna lästes flera gånger för att reflektera och förstå innebörden i materialet, vilket är en viktig utgångspunkt enligt Dahlborg Lyckhage (2006). Detta leder till att meningsbärande enheter som motsvarar syftet framträder (Ibid.) I analysen av materialet uppnåddes en mättnad då ingen ny information framkom. Enligt Polit och Beck (2008) är det vid den punkten
kvalitativa forskare bör avsluta sin datainsamling, denna mättnad av information ökar tillförlitligheten i studien.
Resultatdiskussion
Det framkommer i resultatet att det är önskvärt från patienternas sida att kunna fortsätta leva sina liv precis som de gjort tidigare, innan det palliativa skedet. Normalitet är en viktig faktor för att patienterna ska kunna bibehålla känslan av att det fortfarande är de själva som styr och kontrollerar vardagen som samma självständiga individ som innan. Maloney, Doyle Lyons, Li, Hegel, Ahles och Bakitas (2012) studie talar om att använda sig av aktiva strategier och genom delaktighet i sin egen vård så ökar känslan av att fortfarande vara i kontroll. Resultatet visar detsamma men även att självständighet är viktigt för patienterna i palliativ vård för att de inte vill bli en börda för familjen. Andra studier visar också att patienter inte vill vara en börda för sin familj och därmed vill klara av att t.ex. handlar och städa själva för att behålla sin självständighet (Fischer, O’Connor och Abel, 2008; Johnston och Noble, 2012; Siu et al., 2012). Det är viktigt för patienterna att känna sig normala och upprätthålla en fungerande vardag. Att ha förmåga att utföra vardagliga saker höjer livskvalitén (Ibid.). Vad som är positivt och negativt för patientens livskvalité är individuellt och för att sjuksköterskan ska kunna se, hjälpa och bemöta patienten så behöver sjuksköterskan beakta patientens livsvärld och vårda med ett livsvärldsperspektiv.
Enligt socialdepartementet (SOU 2001:6) finns det fyra hörnstenar i den palliativa vården och den första är symtomlindring som innefattar att psykiska, fysiska och existentiella behov ska beaktas. Resultatet visar på att patienter är i behov av fysisk symtomlindring eftersom de beskriver en vardag där bland annat smärta, trötthet och illamående begränsar dem och ger upphov till lidande. Det framkommer även att patienterna upplever existentiell ensamhet som även Sand (2012) beskriver kan förekomma vilket också leder till lidande för patienterna.
Cipoletta och Oprandi (2014) beskriver att alla människor förtjänar att dö med värdighet.
Detta framkommer också i resultatet, i formen av att patienterna vill behålla sin värdighet intill döden.
Den andra hörnstenen handlar om samarbete mellan olika professioner i patientens vård (SOU 2001:6). I resultatet framkommer det inte från patienterna att eller hur detta samarbete har påverkat deras livskvalité. Den tredje hörnstenen är kommunikation och relation som innebär att kommunikation och relationer ska finnas inom och mellan arbetslag till patienten och hens närstående (SOU 2001:6). Resultatet beskriver patientens upplevelse av kommunikationen med vården och hur denna kan öka eller minska livskvalitén hos patienten beroende på hur kommunikationen till patienten fungerar, det är en viktig del för patientens välbefinnande.
Den fjärde hörnstenen handlar om stöd till närstående och att närstående ska erbjudas att delta i vården (SOU 2001:6) och i resultatet beskriver patienterna att de tycker att det är positivt att sjuksköterskan även ger stöd till närstående och inte bara till patienten.
I resultatet framkommer att patienterna har olika funderingar inför döden om ensamhet, rädslor, de liv som de levt och hur döden kommer att se ut både för de själva och för deras närstående. Resultatet visar att de patienter som nått inre frid inte är rädda för att dö. Ryan (2005) visar också att en del patienter inte är rädda för att dö utan att de accepterar det och att patienter reflekterar över sina levda liv och finner trygghet i minnen men även i religiösa och spirituella tankar. Det är vanligt att patienter i palliativt skede reflekterar över sitt liv enligt Hack et al. (2010). Detta framkommer i resultatet och att reflektionen görs för att minnena ger trygghet, glädje och ger inre frid inför döden.
Stöd från vården är en viktig faktor i att ge patienter bekräftelse och hopp (Maloney et al.
2012). Att ha en stöttande samtalskontakt ger patienter trygghet och underlättar den palliativa processen (Ibid.). Detta visar även resultatet och att samtalskontakten även kan minska ångesten hos patienterna och därmed lidandet. Patienterna önskade individualiserad vård och ett öppet bemötande från vården. För att tillgodose det behöver patienten bli sedd ur ett livsvärldsperspektiv (Dahlberg & Segesten, 2010). Eftersom det är i livsvärlden som patientens upplevelse av livskvalité finns (Ibid.). Vidare visar resultatet att det är viktigt att vården inte kommer in och tar över hela ansvaret som kan leda till att patienten känner sig mindre värdig och på så sätt förlora meningen med livet då detta minskar patientens
upplevelse av livskvalité. Att känna mening med livet är en viktig komponent för känsla av sammanhang (KASAM) som påverkar upplevelsen av livskvalitén (Langius-Eklöf &
Sundberg, 2014).
Studiens resultat beskriver att det är viktigt för patienterna att känna stöd från närstående och att vara tillsammans med sina närstående för att detta ökar livskvalitén även om det finns komplexa känslor om att ha närstående omkring sig. Enligt Hack et al. (2010) är detta en faktor som ökar livskvalitén för patienterna, att ha sina närstående nära och känna stöd från dem. Resultatet visar på att patienterna var oroliga för deras närstående och de skulle hantera den kommande döden. Duggleby, Holtslander, Steeves, Duggleby-Wenzel och Cunningham (2010) beskriver den oron hos palliativa patienter men även att patienterna kan känna hopp
Slutsatser
Det är viktigt för patienter i palliativ vård att få känna sig så normala som möjligt och det som avviker från normaliteten upplevs sänka livskvalitén. Vad som är normalt är en individuell uppfattning men de flesta patienter upplever att kunna göra vardagliga saker som de gjort innan höjer livskvalitén i nuet. Förändringar som inträffar i sjukdomssituationen såsom
trötthet och smärta upplevs därmed sänka livskvalitén. En stor del i patientens palliativa skede innebär att förbereda sig inför döden och hur denna förberedelse ser ut och fortskrider
påverkar också livskvalitén.
Fortsatt forskning
Upplevelsen av livskvalitet i palliativ vård är utifrån resultatet likartade i de olika länderna.
Det finns ett behov av vidare forskning för att undersöka hur det ser ut ur ett globalt
perspektiv. Det behövs även vidare forskning för att ta reda på om upplevelsen av livskvalité hos patienter i palliativ vård skiljer sig eller är likartad inom olika patientgrupper. Till
exempel om upplevelserna är beroende av ålder, kön eller diagnos
REFERENSER
Vetenskapliga originalartiklar som resultatet bygger på är markerade med * i referenslistan.
Andershed, B. (2013). Delaktighet och utanförskap. I B. Andershed, B-M. Ternestedt & C.
Håkansson (Red.) Palliativ vård begrepp & perspektiv i teori och praktik. (s. 201-212). Lund:
Studentlitteratur.
* Andersson, M., Hallberg, I. & Edberg, A-K. (2008). Old people receiving municipal care, their experiences of what constitutes a good life in the last phase of life: A qualitative study.
International Journal of Nursing Studies, 45, 818-828. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2007.04.003
* Aoun, S., O’connor, M., Skett, K., Deas, K. & Smith, J. (2012). Do models of care designed for terminally ill ‘home alone’ people improve their end-of-life experience? A patient
perspective. Health and Social Care in the Community, 20(6), 599-606. doi: 10.1111/j.1365- 2524.2012.01074.x
Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 203-220). Lund: Studentlitteratur.
Back, A., Park, E., Greer, J., Jackson, V., Jacobsen, J., Gallagher, E. & Temel, J. (2014).
Clinician Roles in Early Integrated Palliative Care for Patients with Advanced Cancer: A Qualitative Study. Journal of palliative medicin, 17(11), 1244-1249. doi:
10.1089/jpm.2014.0146
* Berterö, C., Vanhanen, M. & Appelin, G. (2008). Receiving a diagnosis of inoperable lung cancer: Patients’ perspectives of how it affects their life situation and quality of life. Acta Oncologica, 47, 862-869. doi: 10.1080/02841860701654333
* Best, M., Butow, P. & Olver, I. (2014). The doctor´s role in helping dying patients with cancer achieve peace: A qualitative study. Palliative medicine, 28(9), 1139-1145. doi:
10.1177/0269216314536455
Carlsson, G. (2012). Critical incident. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 43-56). Lund: Studentlitteratur.
Cipolletta, S & Oprandi, N (2014) What is a Good Death? Health Care Professionals’
Narrations on End-of-Life Care. Death Studies, 38: 20–27. DOI:
10.1080/07481187.2012.707166
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande – I teori och praxis. Stockholm:
Natur & Kultur.
Dahlborg Lyckhage, E. (2006). Att analysera berättelser. I Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 139-151). Lund:
* Dorman, S., Hayes, J. & Pease, N. (2009). What do patients with brain metastases from non-small cell lung cancer want from their treatment? Palliative medicine, 23, 594-600. doi:
10.1177/0269216309105787
Duggeby, W., Holtslander, L., Steeves, M., Duggleby-Wenzel, S. & Cunningham, S. (2010).
Discursive Meaning of Hope for Older Persons with Advanced Cancer and their Caregivers.
Canadian Journal on Aging, 29(3), 361-367. doi: 10.1017/S0714980810000322
* Ek, K. & Ternestedt, B-M. (2008). Living with chronic obstructive pulmonary disease at the end of life: a phenomenological study. Journal of Advanced Nursing, 62(4), 470-478. doi:
10.1111/j.1365-2648.2008.04611.x
Eriksson, K. (2015). Den lidande människan (2. uppl.). Stockholm: Liber AB
Fisher, C., O´Connor, M. & Abel, K. (2008). The role of palliative day care in supporting patients: a therapeutic community space. International Journal of Palliative Nursing, 14(3), 117-126.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & kultur.
Hack, T., McClement, S., Chochinov, H., Cann, B., Hassard, T., Kristjanson, L. & Harlos, M.
(2010). Learning from dying patients during their final days: life reflections gleaned from dignity therapy. Palliative Medicine, 24(7), 715-723. doi: 10.1177/0269216310373164
Helsingforsdeklarationen. (2013). World medical association declaration of Helsinki: ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 2016-09-28, från WMA, http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html.pdf
Hörnsten, Å. (2013). Målet är ökad patientcentrering. Hämtad 2016-11-22, från Vårdhandboken, http://www.vardhandboken.se/Texter/Bemotande-i-vard-och-omsorg- patientperspektiv/Malet-ar-okad-patientcentrering/
International Counsil of Nurses. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2016- 09-30, från Svensk sjuksköterskeförening, http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Johnston, S. & Noble, H. (2012). Factors influencing patients with stage 5 chronic kidney disease to opt for conservative management: a practitioner research study. Journal of Clinical Nursing, 21(9/10), 1215-1222. doi: http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1365-
2702.2011.04001.x
* Landers, A., Wiseman, R., Pitama, S. & Beckert, L. (2015). Patient perceptions of severe COPD and transitions towards death: a qualitative study identifying milestones and
developing key opportunities. Primary Care Respiratory Medicine, 25. doi:
10.1038/npjpcrm.2015.43
Langlius-Eklöf, A. & Sundberg, K. (2014). Känsla av sammanhang. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 53-74). Lund: Studentlitteratur
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär &
B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 187- 202). Lund: Studentlitteratur.
Maloney, C., Doyle Lyons, K., Li, Z., Hegel, M., Ahles, T. & Bakitas, M. (2012). Patient perspectives on participation in the ENABLE II randomized controlled trial of a concurrent oncology palliative care intervention: Benefits and burdens. Palliative Medicine, 27(4), 375- 383. doi: 10.1177/0269216312445188
Nationalencyklopedin. (u.å.). Livskvalitet. Hämtad 2016-09-28, från Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/livskvalitet
Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV (2016). Vad är palliativ vård? Hämtad 2016-11- 22, från Nationella Rådet för Palliativ Vård, http://www.nrpv.se/vad-ar-palliativ-vard/
Polit, D. F., & Beck C. T. (2008). Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Pype, P., Symons, L., Wens, J., Van den Eynden, B., Stess, A., Cherry, G. & Deveugele, M.
(2013). Healthcare professionals' perceptions toward interprofessional collaboration in palliative home care: A view from Belgium. Journal of Interprofessional Care, 27(4), 313- 319. doi: http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.3109/13561820.2012.745488
Rosberg, S. (2012). Fenomenologi. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 109-134). Lund: Studentlitteratur.
* Rowlands, J. & Noble, S. (2008). How does the environment impact on the quality of life of advanced cancer patients? A qualitative study with implications for ward design. Palliative medicine, 22, 768-774. doi: 10.1177/0269216308093839
Ryan, P. (2005). Approaching death: a phenomenologic study of five older adults with advanced cancer. Oncology Nursing Forum, 32(6), 1101-1108. doi:
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1188/05.ONF.1101-1108
Sand, L. (2012). Den ensamma patienten. I P. Strang & B. Beck-Friis (Red), Palliativ medicin
Segesten, K. (2012). Användbara texter. I Friberg, F (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
da Silva, W., Silva, R., Pereira, E., Silva, M., Marins, A. & Sauthier, M. (2014). Nursing team perception of oncological palliative care: a phenomenological study. Online Brazilian Journal of Nursing, 13(1): 72-81
Siu, S., Leung, P., Liu, R. & Leung, T. (2012). Patients’ Views on Failure to Gain Expected Clinical Beneficial Outcomes From Participation in Palliative Medicine Clinical Trials.
American Journal of Hospice & Palliative Medicine, 30(3): 239-248. doi:
10.1177/1049909112447673
Socialdepartementet SOU 2001:6. (2001). Döden angår oss alla: värdig vård vid livets slut:
slutbetänkande. Stockholm: Socialdepartementet.
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 2016-09-30, från Svensk sjuksköterskeförening, http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
* Vargens, O. & Berterö, C. (2012). The phantom of Death Improving Quality of Life: You Live Until You Die. American Journal of Hospice & Palliative Medicine, 29(7), 555-562. doi:
10.1177/1049909111432450
* Walczak, A., Butow, P., Davidson, P., Bellemore, F., Tattersall, M., Clayton, J., Young, J., Mazer, B., Ladwig, S. & Epstein, R. (2013). Patient perspectives regarding communication about prognosis and end-of-life issues: How can it be optimised? Patient Education and Counseling, 90, 307-314. doi: 10.1016/j.pec.2011.08.009
Willman, A. (2013). Förord. I Andershed, B., Ternestedt, B-M. & Håkansson, C. (Red.), Palliativ vård begrepp & perspektiv i teori och praktik (s. 29-30). Lund: Studentlitteratur.
Wilson, O., Avalos, G. & Dowling, M. (2016). Knowledge of palliative care and attitudes towards nursing the dying patient. British Journal of Nursing 25(11): 600-605
Östlundh, L. (2006). Informationssökning. I Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 45-70). Lund: Studentlitteratur.
