Skärpedjupets påverkan på
trovärdigheten i nyhetsinslag på TV
Mattias Bergström
Oskar Lindgren
Filosofie kandidatexamen
Medie- och kommunikationsvetenskap
Luleå tekniska universitet
Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Oskar Lindgren tfn 073 - 027 35 64 osalin-8@student.ltu.se
Mattias Bergström tfn 073 - 839 75 77 matbeq-8@student.ltu.se
Skärpedjupets påverkan på
trovärdigheten
i nyhetsinslag på TV
Handledare:
Christer Kuttainen Seppo Luoma-Keturi
Institutionen för musik och medier
2
Förord
Vi vill rikta ett tack till vår handledare Seppo Luoma-Keturi, samt tacka Helene Åberg för hennes medverkan i uppsatsen. Ett speciellt stort tack riktar vi också till vår handledare Christer
Kuttainen som har varit ett stort stöd under hela processen.
3
Abstract
This study investigates the use of depth of field in segments of a news programmes, also called news videos, and the perceived experience of the audience. The research problem is related to how depth of field can influence the perception of the audience in relation to credibility, presence and qualification. The study is based on the increased use of DSLR cameras for daily newspapers when producing television meant for the internet. Using DSLR cameras results in a shorter depth of field than a video camera would produce in an equal situation.
In a between subjects experiment, two identical news videos were produced where only the depth of field separated them as a sole factor. The information and the picture compositions in both videos remained almost identical which allowed us to examine only the depth of field as a sole factor. To gain background information in the matter an interview with a producer was performed and calls were made to newspapers to map out the camera equipment. In addition an empirical collection of news videos were also investigated. Two larger screenings were carried out for students at Luleå University of Technology in relation to course introductions. One group of students were shown the news video with a short depth of field and the other group viewed the one with a long depth of field. The larger screenings resulted in fewer participants than expected.
Therefore complement screenings were carried out in the same type of environment in smaller groups of two to three participants until the number of participants were sufficient. The study consisted in a total of 82 subjects, which means 41 participants in each group.
After the screening the participants were asked to fill in a survey which covered the variables credibility, qualification and sensation of presence. The survey consisted of a number of sub questions which in total were used to describe each variable. A t-test were performed as a method of analysis for each of the variables using SPSS.
The final result does not demonstrate any significant disparity between the groups for any of the variables. Although we could find indications of that the use of a long depth of field had a positive influence on the qualification experienced by the audience in news television. We conclude that if the primary cause is to produce a news video which is to be perceived as professional a long depth of field could be preferred.
4
Sammanfattning
Den här studien omfattar användningen av skärpedjup i nyhetsinslag på TV och hur publiken upplever detta. Forskningsproblemet är centrerat kring skärpedjupets påverkan på upplevd trovärdighet, närvaro samt välgjordhet. Den sistnämnda med bedömning av fotografens arbete.
Bakgrunden till studien är en ökad möjlighet att filma med systemkameror i produktion av Webb-TV för tidningsredaktioner. Ett resultat av användningen av dessa typer av kameror är ett kortare skärpedjup än vad en videokamera genererar.
Som undersökningsmaterial producerades två identiska nyhetsinslag med endast skärpedjupet som avskiljande variabel. Informationen och även bildutsnitten i de båda inslagen var i övrigt näst intill identiska. Detta upplägg tillät oss att undersöka skärpedjup som en oberoende variabel.
För att få bakgrundsinformation genomfördes en innehållsanalys av nyhetsinslag, en producentintervju samt en kartläggning av kamerautrustning vid tidningsredaktioner.
Som undersökningsmetod genomfördes ett experiment med elever på Luleå Tekniska Universitet som subjekt. En grupp fick se ett nyhetsinslag filmat med kort skärpedjup, och den andra
gruppen ett inslag med långt skärpedjup. Då visningen genererade en mindre mängd deltagare än väntat genomfördes också kompletterande visningar i samma miljö för mindre grupper om två och tre personer tills mängdkravet var uppfyllt. Totalt antal deltagare var 82 personer, vilket innebär 41 personer per visningsgrupp.
Efter att deltagarna hade sett inslagen fick de besvara en enkät i pappersform. Enkäten täckte variablerna trovärdighet, välgjordhet samt upplevd närvaro. Ett antal delfrågor användes för att mäta varje variabel.
T-test genomfördes sedan som analysmetod av variablerna i statistikprogrammet SPSS.
Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan grupperna för någon av variablerna. Vi kunde dock se indikationer på att långt skärpedjup hade en positiv inverkan på hur välgjort nyhetsinslag upplevs. Vi gör tolkningen att om syftet är att producera ett välgjort nyhetsinslag kan ett långt skärpedjup vara att föredra.
5
Innehållsförteckning
1 Bakgrund 7
1.1 Skärpedjup 7
1.2 Kameran 8
1.2.1 Bländaren 8
1.2.2 Slutaren 8
1.2.3 Relationen mellan bländare och slutare 8
1.2.4 ISO 9
1.3 Trovärdighet i nyheter 9
1.4 Systemkameror och Webb-TV 11
2 Forskningsproblem 13
2.1 Forskningsfrågor 13
2.2 Hypoteser 13
2.3 Syfte 15
2.4 Avgränsningar 15
3 Teori 16
4 Metod 18
4.1 Kvantitativ innehållsanalys 18
4.2 Intervju med producent 18
4.3 Kartläggning av utrustning vid tidningsredaktioner 19
4.4 Inslag till undersökning 19
4.4.1 Förarbete inslag 20
4.5 Kvantitativ metod 21
4.6 Utformning av enkät 21
4.6.1 Närvaro 24
4.6.2 Trovärdighet 25
4.6.3 Välgjordhet 25
6
4.7 Urval 26
4.8 Experiment 26
4.9 Undersökningsprocedur 26
4.10 Analysmetod 28
5 Resultat 29
5.1 Resultat av insamling av nyhetsinslag 29
5.2 Resultat av kartläggning av utrustning vid tidningsredaktioner 31
5.3 Resultat av enkät 31
5.4 Respondenter 34
6 Analys 36
6.1 Kvantitativ innehållsanalys 36
6.1.1 Intervjubilder 36
6.1.2 Genrebilder 36
6.1.3 Detaljbilder 36
6.1.4 Spionbilder 37
6.2 Analys av intervju med producent 37
6.3 Analys av enkätsvar 39
6.4 Analys av t-test 39
7 Diskussion 42
7.1 Förslag till vidare forskning 47
8 Referenser 48
9 Bilagor 50
9.1 Enkät 50
9.2 Kartläggning av utrustning vid tidningsredaktioner 52
9.3 Transkribering intervju 53
9.4 T-test tabeller 56
7
1 Bakgrund
TV som medie är en av de största källorna för nyhetsförmedling (Hadenius & Weibull, 1998) Den här uppsatsen behandlar ämnet skärpedjup i nyhetsinslag, mer specifikt kort respektive långt skärpedjup. Nyhetsinslag är något som traditionellt filmas med ett långt skärpedjup. Vi har däremot noterat att kort skärpedjup är förekommande och intresseras av i vilken omfattning det sker, samt hur det påverkar publikens upplevelse.
1.1 Skärpedjup
Rent teoretiskt kan en kamera endast fokusera på en sak åt gången vilket bidrar till att objekten bakom eller framför det man fokuserat på hamnar mer eller mindre i oskärpa. (Peterson, 2008) Ett kort skärpedjup innebär att objektet i bilden vi har fokuserat på är skarpt och resterande delar av bilder är isolerade av oskärpa och att man som betraktare har svårt för att urskilja vad som finns i förgrund och bakgrund. Ett långt skärpedjup innebär att större delar av bilden är skarp.
Som exemplet nedan demonstrerar. (Peterson, 2008)
Figur 1:Exempel på kort skärpedjup Figur 2: Exempel på långt skärpedjup
För att förstå möjligheterna att påverka skärpedjupet i bilden och förstå dess mekanism är vi tvungna att veta hur en kamera fungerar. Det är viktigt att veta att alla kameror fungerar enligt samma grundprincip oavsett om det är en videokamera eller en systemkamera.
Att filma eller fotografera kan beskrivas på så sätt att vi målar en bild med ljus. Det är ljuset som studsar från objekten du fotograferar genom objektivet till sensorn i kameran som skapar bilden.
Det finns tre olika sätt att påverka hur bilden kommer se ut genom att bestämma hur mycket ljus
8 som släpps in till sensorn. Eftersom en korrekt exponering är en högst individuell åsikt diskuterar vi kamerans syn på vad en korrekt exponering är, vilket är när kamerans ljusmätare anser att bildsensorn tar emot tillräckligt med ljus. (Peterson, 2008)
1.2 Kameran
1.2.1 BländarenDet första som ljuset tar sig igenom på väg till sensorn är bländaren, som sitter i objektivet. Det är en mekanik av sex överlappande lameller som med olika inställningar avgör hur mycket ljus som släpps in. Man brukar diskutera i begreppen liten bländare och stor bländare. En stor bländare har ett litet bländartal. Ett litet bländartal kan vara f1.8 (f:et indikerar att värdet gäller bländaren). Med en bländare på f1.8 har lamellerna bildat en stor öppning som släpper in mycket ljus. För att släppa in mindre ljus till sensorn bländar vi ner till t.ex. bländare f22 som är ett stort bländartal där lamellerna bildat ett litet hål. Bländarens funktion är dock inte bara att reglera ljusinsläppet utan det har även en stor påverkan på hur skärpedjupet kommer att bli. En stor bländaröppning på f1.8 skapar ett väldigt kort skärpedjup i förhållande till en mindre
bländaröppning på f22. Det är dock inte bara bländaren som avgör hur kort, respektive långt skärpedjupet kommer att bli utan även avstånd till objektet och brännvidden på objektivet. Ju närmare ett objekt vi kommer, desto kortare skärpedjup får vi. (Peterson, 2008)
1.2.2 Slutaren
Slutaren är tillsammans med bländaren de två verktygen som används för att påverka hur mycket ljus som släpps in till sensorn och skapar bilden. Hur mycket ljus som släpps in bestäms av hur lång tid som slutaren är öppen, den så kallade slutartiden. Men liksom bländaren ger slutartiden också en bieffekt beroende på hur lång slutartid det är. Är slutartiden lång kommer objekt som rör sig i bilden att bli oskarpa, en så kallad rörelseoskärpa. Rörelseoskärpa och skärpedjup bör ej förväxlas då de är helt skilda saker. Är slutartiden däremot snabb kommer bilden att bli skarp och rörelsen fryst. (Peterson, 2008)
1.2.3 Relationen mellan bländare och slutare
Vi diskuterar nu relationen mellan bländare och slutare i ett stillbildsperspektiv. Vi gör detta eftersom det blir lättare att förstå hur de samverkar, dock gäller samma princip vid rörlig bild.
9 Som tidigare poängterat är kamerans två främsta verktyg för att exponera en bild bländaren och slutaren. Säg att vi har en bländare på f1.8 och en slutartid på 1/200s där kameran anser det vara en korrekt exponering. Eftersom vi valt en stor bländaröppning på f1.8 kommer skärpedjupet vara väldigt kort och om vi vill att det skall vara längre får vi minska bländaröppningen. Som exempel skulle vi kunna ändra bländaren till f11. Nu kommer kameran att visa att bilden är mörkare och underexponerad. För att åtgärda det måste vi ändra slutartiden till en längre tid så vi får in mer ljus till sensorn. Säg att vi ändrar slutartiden till 1/10s och kameran anser det vara en korrekt exponering. Som en konsekvens att vi vill ha ett längre skärpedjup kommer vi nu att få en längre slutartid som resulterar i att allt som rör sig i bilden blir oskarpt, den så kallade
rörelseoskärpan. Detta är relationen mellan bländaren och slutaren och hur det påverkar resultatet av bilden. (Peterson, 2008)
1.2.4 ISO
Det finns emellertid ett till sätt att påverka ljuset i bilden utan att ändra bländaren och slutaren.
Den funktionen kallas ISO (liknande funktion i videokameror kallas för Gain) och styrs av ett tal där ett lågt värde, t.ex. ISO 100 inte påverkar bilden nämnvärt men där ett högt värde, säg t.ex.
ISO 2000 kommer att göra bilden markant ljusare. Vi kanske har hittat en önskad inställning för bländaren med ett lagom skärpedjup och en snabb slutartid som fryser rörelsen, men upplever ändå bilden för mörk och underexponerad. Vi kan då ljusa upp bilden genom att höja ISO-talet.
Konsekvensen som uppstår vid för höga ISO-tal är att bilden kommer att bli märkbart brusig. Av den anledningen undviker man ofta höga ISO-tal.
(Peterson, 2008)
1.3 Trovärdighet i nyheter
Vi har för vana att kritisera och bedöma fiktionsbaserade TV-program efter hur realistiska eller orealistiska de framställs. Men många tittare lägger dessa bedömningar åt sidan när de tänker på TV-nyheter. Faktum är att om TV-nyheter speglade världen utan förvrängning så skulle det finnas liten anledning att studera dem, sett i ett medie- och kommunikationsperspektiv, eftersom det vore att studera världen. Vi måste se TV-nyheter som en form av representation av
10 omvärlden, med utvalda bilder och ord som används som en del av den kreativa processen.
(Creeber, 2008)
Hadenius och Weibull (1998) skriver att nyhetsförmedling är en process i två olika steg. Det första steget innebär ett urval där det bestäms vilka nyheter som ska förmedlas till tittarna.
Nyhetskällor, nyhetsbyråer och nyhetsvärdering befinner sig på denna nivå. Det andra steget ligger på journalistikens nivå och är nyhetens presentation, med andra ord hur nyheterna skall redovisas. Med den bakgrunden måste vi förstå att TV-nyheter inte är en exakt spegling av världen, därför blir det intressant att fråga: Hur trovärdig är denna spegling? (Creeber, 2008) Eftersom nyhetsprogram presenterar viktig information om händelser och samhälle, och skapar förutsättningar för vår uppfattning av omvärlden, är det viktigt att det som förmedlas är
tillförlitligt. Trovärdighet är en viktig faktor att ta hänsyn till i bedömningen av nyheter. Enligt Edin (2007) så överlever inget nyhetsprogram i kampen om tittare utan någon form av
trovärdighet. Miller och Kurpius (2010) hävdar att trovärdighet och pålitlighet är kärnan i amerikansk journalistik. Ingenting annat värderas högre. Newhagen och Nass (1989) definierar trovärdighet som: graden av hur en individ bedömer sina uppfattningar vara en korrekt reflektion av verkligheten.
Selby och Cowdery (1995) skriver att användningen av kort skärpedjup avgränsar publikens uppmärksamhet och signalerar "titta på det här!"
En användning av kort skärpedjup i detta syfte skulle enligt oss kunna tolkas som att
producenten tar större kontroll över vad vi ska se. Om någon styr över vad vi ska se är det rimligt att anta att det kan påverka vår upplevda trovärdighet.
Användningen av ett kort skärpedjup har viss påverkan på informationen som förmedlas
eftersom det blir svårare för publiken att tyda partier i bilden som hamnar ur fokus. Detta kan ha betydelse, speciellt i fall där exempelvis skyltar och logotyper blir svåra att tyda. Utöver den eventuella informationsförlusten kan även den visuella upplevelsen skiljas åt vid användning av kort, respektive långt skärpedjup. (Peterson, 2008)
Studier som har undersökt TV-nyheter har ofta undersökt nyhetssändningen rent
innehållsmässigt. (Creeber, 2008) Att undersöka den visuella upplevelsen, med andra ord formen
11 i nyhetsinslag, är mer sällsynt även om forskning existerar inom området. Bracken (2006)
undersökte i en studie sambandet mellan en ökad bildkvalitet (HDTV gentemot NTSC) och trovärdighet. Hon kom fram till att en ökad bildkvalitet hade en positiv inverkan på den upplevda trovärdigheten eftersom det tydligare efterliknade verkligheten. Reeves och Nass (1996)
genomförde ett experiment där de undersökte hur mängden av klipp mellan olika kameror förhöll sig till publikens uppfattning av politiska kandidater. Resultatet visade att fler klipp hade en positiv inverkan på uppfattningen av kandidaterna. Vid fler klipp upplevdes kandidaterna mer ärliga, pålitliga och mer intelligenta. En annan studie av Bracken, Neuendorf och Jeffres (2003) undersökte hur skärmstorleken förhöll sig till publikens uppfattning av de amerikanska
presidentkandidaterna som kandiderade år 2000. Deltagarna fick se politiska debatter på en 20- tums”-skärm eller en 120-tums”-skärm. Resultatet visade att debatter som demonstrerades på den större skärmen upplevdes som mindre trovärdiga. Ovanstående studier pekar på att även den visuella upplevelsen och formen på nyhetsinslag kan ha påverkan på trovärdigheten.
1.4 Systemkameror och Webb-TV
En av anledningarna till att vi vill undersöka skärpedjup i nyheter är utbredningen av Webb-TV på tidningsredaktioner. Den typen av nyhets-TV filmas ofta med ett kortare skärpedjup än vad vi är vana att se i TV-sända nyheter. Detta beror mestadels på att reportrarna bland annat använder systemkameror för att producera inslagen.
2008 kom de första systemkamerorna med filmfunktion. Filmfunktionen har blivit så accepterad att till och med en episod av TV-serien House spelades in med en Canon 5D Mark II.
(PC Magazine, 2012)
Ett fenomen som vi har upptäckt är att Webb-TV hos svenska dagstidningar har blivit en standard och detta har lett till att fotografer som tidigare bara hade som uppdrag att fotografera med sina systemkameror nu mer också har i uppdrag att filma nyheter. Utöver det finns även anställda som arbetar med Webb-TV på heltid.
En stor skillnad mellan en videokamera och en systemkamera är bildsensorn. Storleken på bildsensorn påverkar skärpedjupet i den mån att en större bildsensor genererar ett kortare
12 skärpedjup och vice versa. En videokamera har en mycket mindre bildsensor än en
systemkamera vilket innebär att skärpedjupet blir markant kortare på en systemkamera.
(Douglas, 2006) Till exempel har videokameran JVC GY-HM700 som används i TV- produktionsutbildningen i Piteå under LTU en bildsensor med diagonalen 8.5mm. Om man jämför med videokamerans 8.5 mm mot för t.ex. Canon 5D Mark II:s bildsensor som har en diagonal på 43.3mm ser man att skillnaden är markant. Detta leder till Canon 5D Mark II:s skärpedjup kommer att vara mycket kortare än videokamerans. (Canon Service Center, 2008) (Victor Company of Japan, 2009) Generellt kan vi alltså poängtera att användningen av systemkameror i nyhetsinslag resulterar i ett kortare skärpedjup än om en traditionell videokamera skulle använts.
13
2 Forskningsproblem
Forskningsproblemet i denna uppsats rör skärpedjupets påverkan på upplevd trovärdighet, närvaro samt välgjordhet i nyhetsinslag på TV. Det sistnämnda med bedömning av fotografens arbete. Vår litteraturstudie visar att i dagsläget finns ingen eller endast lite kunskap om hur skärpedjupet förhåller sig till dessa variabler i nyhetsinslag.
Vi har tidigare nämnt studier där den visuella upplevelsen och formen på ett nyhetsinslag hade påverkan på trovärdigheten. Därav anser vi det vara högst intressant att undersöka detta
ytterligare och då ta reda på om skärpedjupet, som är en del av formen i ett nyhetsinslag, också kan påverka trovärdigheten.
2.1 Forskningsfrågor
Huvudfråga. Påverkar skärpedjupet hur trovärdigt ett nyhetsinslag upplevs
av publiken?
Delfråga 1. Påverkar skärpedjupet hur välgjort ett nyhetsinslag upplevs av publiken?
Delfråga 2. Påverkar skärpedjupet den upplevda närvaron hos publiken i ett nyhetsinslag?
Delfråga 3. I vilken utsträckning används kort skärpedjup i nyhetsinslag i svensk media?
Delfråga 3 syftar till att största delen ge oss förståelse och bakgrundsinformation i ämnet.
Studiens primära forskningsfråga är således huvudfrågan. Dock anser vi även delfråga 1 och delfråga 2 vara intressanta i sammanhanget. Med bakgrund av tidigare forskning har de också en påverkan på trovärdigheten som undersöks i huvudfrågan. (Bracken, 2006)
2.2 Hypoteser
Vi har formulerat en hypotes att utgå ifrån till respektive forskningsfråga, dock inte till delfråga 3 då den inte ska besvaras med hjälp av en hypotes.
14 H1 Publiken upplever ett nyhetsinslag med långt skärpedjup mer trovärdigt än ett filmat med kort skärpedjup.
Definitionen av trovärdighet i nyhetsinslag enligt Newhagen och Nass (1989) löd: Trovärdighet är graden av hur en individ bedömer sina uppfattningar vara en korrekt reflektion av
verkligheten.
Denna definition banar väg för vår första hypotes. Rent visuellt upplever vi att bilden vi ser med våra egna ögon ej visar en värld med kort skärpedjup. Mot bakgrund av detta så tror vi att användningen av kort skärpedjup inte bör reflektera verkligheten i samma grad som långt skärpedjup, och därför minska den upplevda trovärdigheten.
Mot bakgrund av de studier som vi hittat så tror vi vidare att inslagen med kortare skärpedjup även kan förknippas med fiktion och film och att inslag med längre skärpedjup då uppfattas som mer realistiskt och trovärdigt. En bakgrund till detta är att bildsensorn i en fullformats
systemkamera är lika stor som en 35mm film som ofta används vid filminspelningar.
(Douglas, 2006)
H2 Publiken upplever ett nyhetsinslag med kort skärpedjup mer välgjort än ett filmat med långt skärpedjup.
Vår andra hypotes grundar sig på att kort skärpedjup enligt oss är vanligt förekommande i Hollywood-produktioner, som vi uppfattar ofta vara välgjorda. Vi tror att publiken gör
associationer till Hollywood-film när de ser kort skärpedjup och således upplever inslaget som mer välgjort.
H3 Publiken upplever en större närvaro vid ett nyhetsinslag filmat med ett långtskärpedjup, än ett filmat med kort skärpedjup.
Vi anser att långt skärpedjup efterliknar verkligheten i större grad än vad ett kort skärpedjup gör.
Vi tror därför att publiken upplever en större närvaro med ett långt skärpedjup, eftersom verkligheten i sig innebär en maximal grad av närvaro. Associerar vi långt skärpedjup med verklighet bör vi därför uppleva en större närvaro.
15
2.3 Syfte
Syftet med den här uppsatsen är att förstå om skärpedjupet har någon påverkan på främst trovärdigheten i nyhetsinslag. Dessutom vill vi undersöka om skärpedjupet har någon påverkan på den upplevda närvaron, samt hur välgjort ett inslag upplevs. Vi vill jämföra hur mottagaren uppfattar kort skärpedjup i nyhetsinslag gentemot långt skärpedjup. Detta är intressant eftersom skärpedjupet är en faktor som faktiskt går att styra över direkt i inspelningssituationen.
Fotografen har mer eller mindre alltid en möjlighet att välja mellan ett kort respektive långt skärpedjup, med förutsättning för goda ljusförhållanden. Om skärpedjupet visar sig ha en
påverkan på våra utvalda variabler är det ett viktigt val fotografen ställs inför som eventuellt kan avgöra den slutgiltiga upplevda trovärdigheten i nyhetssändningen. Dessa frågeställningar är intressanta för alla som producerar nyheter. Från stora TV-kanaler till mindre lokala
tidningsredaktioner, eftersom trovärdigheten är en av de viktigaste grundpelarna i ett nyhetsinslag.
2.4 Avgränsningar
Vi har i vårt utförande valt att avgränsa oss till nyheter producerade i Sverige. Detta eftersom det är ett material som vi har god tillgång till och dessutom för att vår undersökning också behandlar en svensk publik.
I vår innehållsanalys har vi utgått från både TV-sända nyheter och nyheter från Webb-TV.
Vi utgick från TV4-nyheterna för tillgången till TV-sänt material, samt Norrländska Socialdemokraten (NSD) för tillgången till inslag som har producerats för Webb-TV. TV4 valdes eftersom det är en av de största disponenterna av TV-sända nyheter i Sverige, samt att vi hade god tillgång till materialet. (Mediamätning i Skandinavien, 2012) NSD valdes ut eftersom redaktionen konsekvent använder systemkameror för produktionen av nyhetsinslag.
16
3 Teori
Gaziano och McGrath (1986) genomförde en studie med syfte att beskriva hur trovärdighet mäts i nyheter. De ansåg att trovärdighet skulle behandlas som ett multidimensionellt koncept och identifierade 12 olika faktorer som tillsammans skulle bedöma trovärdigheten. Dessa faktorer var: rättvist, opartiskt, berättar hela historien, exakt, hänsyn till enskildhet, ser efter människors intressen, omtanke för samhällets välmående, skillnad på fakta och åsikt, pålitligt, omtanke för offentligt intresse, saklighet och reporterns skicklighet.
Skalan är vanligt förekommande i studier som undersöker trovärdighet i media. Den har bland annat använts i en studie av Abdulla, Garrison, Salwen, Driscoll och Casey (2002) där de undersökte trovärdigheten i dagstidningar, nyheter i TV, samt nyheter på internet.
Meyer (1988) kritiserade dock skalan som Gaziano och McGrath utvecklade. Han ansåg att den led av brist på giltighet och hade en bristfällig teoretisk grund. Han besvarade då Gaziano och McGrath genom att utgå från deras skala och utveckla en egen komprimerad version av den.
Den innehöll faktorerna: rättvist, opartiskt, berättar hela historien, exakt och pålitligt. Meyer ansåg att sin skala medgav en högre grad av giltighet eftersom konceptet tillförlitlighet reflekterades i alla av de fem faktorerna. (Rubin, Palmgreen, & Sypher, 1994)
För att besvara hur variabeln trovärdighet förhåller sig till skärpedjupet i vår undersökning har vi valt att använda oss av Philip Meyers fem faktorer. De har visat sig vara relevanta i
sammanhanget och användes av Bracken (2006) i en studie som behandlade trovärdighet i förhållande till bildkvalitet i nyheter. Med bakgrund av användningen i tidigare forskning anser vi den vara passande för vår undersökning.
Lombard och Ditton (2000) genomförde en studie som undersökte närvaro i media med syftet att identifiera dess komponenter och åstadkomma ett standardiserat index som skulle kunna
användas för att mäta närvaro i olika medier. De identifierade sex dimensioner av den upplevda närvaron som var: social rikedom, realism, transportering, försjunkande, koppling till aktören och mediet som aktör. Dessa dimensioner har modifierats och också använts av Bracken (2006).
Vi har utgått från dimensionerna social rikedom, realism, samt försjunkande. Det är samma urval som gjordes av Bracken (2006) med undantaget att vi valde bort dimensionen koppling till aktören som ett resultat av vår pilotstudie. Vi diskuterar det ytterligare i det kommande avsnittet
17 om undersökningsprocedur. Vi ansåg att de tre dimensionerna vi valde ut skulle kunna besvara vår forskningsfråga om skärpedjupets koppling till närvaro.
Berlo, Lemert och Mertz (1969-1970) genomförde en studie för att bedöma trovärdighet gentemot källan i nyheter. Studien resulterade i tre dimensioner som kunde användas som ett index i studier om trovärdighet i nyheter. Dessa dimensioner var säkerhet, kvalifikation och dynamik. Studien poängterar även att det finns ett samband mellan kvalifikation och
trovärdighet. Dimensionerna användes även i studien av Bracken (2006). Vi ansåg det vara användbart även för oss. Vi ville dock besvara om ett kort, respektive långt skärpedjup upplevdes som mer respektive mindre välgjort. Vi utgick då från dimensionen kvalifikation och använde då den för att besvara vår variabel välgjordhet.
Ovanstående studier har vi använt som underliggande teorier för att konstruera vår enkät. De har visat sig vara relevanta inom forskningsområdet och vi anser att det ger oss en hög validitet i undersökningen.
18
4 Metod
4.1 Kvantitativ innehållsanalys
För att besvara delfråga 3 genomförde vi en insamling av nyhetsinslag med syfte att genomföra en kvantitativ innehållsanalys för att kartlägga användningsområdena för kort skärpedjup i dessa.
En kvantitativ innehållsanalys är en lämplig metod för att göra ett större material tillgängligt för analys. (Ekström & Larsson, 2010) I vårt fall var då syftet att kunna dra generella slutsatser av hur kort skärpedjup används i nyhetsinslag.
För materialet från TV4 gjorde vi ett urval från perioden onsdag 22 februari till tisdag 28 februari. Anledningen till detta urval var att vi ansåg att det var en tidsperiod som gav oss tillgång till en tillräckligt stor mängd material för att representera den generella förekomsten av kort skärpedjup. En annan anledning var att vi ville ha så färsk information som möjligt, då vi också misstänkte att användningen av kort skärpedjup har ökat i popularitet under den senaste tiden.
Under den valda perioden tittade vi på 54 inslag sända på TV4play.se, varav vi valde ut sju av dessa som vi ansåg kunna representera alla de olika typer av situationer vi kunnat urskilja där kort skärpedjup förekommer.
För materialet från Webb-TV gjorde vi ett urval från en längre period, 1 december 2011 till 29 februari 2012. Detta eftersom produktionstakten för inslagen är betydligt långsammare än det TV-sända materialet. Med den valda perioden fick vi tillgång till ungefär samma mängd som det TV-sända materialet. Under den valda perioden tittade vi på 48 inslag från NSD:s Webb-TV, varav vi valde ut sju av dessa som vi även ansåg representera de olika typer av situationer där kort skärpedjup förekommer.
4.2 Intervju med producent
För att få en syn på hur producenterna tänker i frågan om användningen av skärpedjupet inom nyhetsproduktion har vi genomfört en kvalitativ intervju med Helene Åberg som jobbat som bildproducent åt SVT och TV4 men som nu frilansar inom samma bransch.
19 Syftet med en intervju är att uppnå insikt och förståelse genom intervjuobjektets erfarenhet inom ämnet. En kvalitativ intervju lämpar sig väl då meningen är att få en förståelse för ett fenomen.
(Ekström & Larsson, 2010)
Med bakgrund av ovanstående stycke ansåg vi det vara en lämplig metod för att erhålla en förståelse för hur det korta skärpedjupet används i nyheter.
Helene Åberg valdes ut eftersom hon besitter stor erfarenhet inom området och vi ansåg hon vara lämplig för att hjälpa oss att besvara delfråga 3. Intervjun genomfördes över telefon den 18 april 2012.
4.3 Kartläggning av utrustning vid tidningsredaktioner
Vi konstaterade tidigare att användningen av systemkameror förekommer vid produktion av Webb-TV hos tidningsredaktioner. För att förstå i vilken utsträckning det förekommer
genomförde vi en kartläggning per telefon och ringde till tio tidningsredaktioner i Sverige som producerar Webb-TV. Vi gjorde ett icke slumpmässigt urval dock geografiskt utspritt över hela Sverige. Redaktionerna sträckte sig från Skåne till Norrbotten.
4.4 Inslag till undersökning
Vi producerade två näst intill identiska nyhetsinslag, där endast skärpedjupet skiljde dem åt. Det ena inslaget filmades med kort skärpedjup och det andra inslaget med ett långt skärpedjup.
Genom detta kunde vi kontrollera andra faktorer som skulle kunna komma att påverka trovärdigheten eftersom de återfinns i samma grad i båda inslagen.
Det fanns inget undersökningsmaterial att tillgå som erbjöd möjligheterna att variera skärpedjupet och av den anledningen valde vi därför att producera vårt eget material.
Inslagen producerades på det sätt att vi gjorde två konsekutiva tagningar av varje scen, där vi endast manipulerade skärpedjupet men behöll samma bildutsnitt och generella händelseförlopp i scenen. Vår tanke var att göra skillnaden mellan skärpedjupet i inslagen så extrem som möjligt och därav använda kort, respektive långt skärpedjup genomgående i varje bild i vardera inslag.
20 Vi ansåg att om vi endast skulle använt kort skärpedjup i somliga bilder skulle risken vara att det blir svårt att uppfatta och möjligt generera ett likvärdigt resultat för båda inslagen.
Vi använde oss av en systemkamera modell Canon EOS 550D när vi producerade inslagen, med vetskapen att vi lätt kunde åstadkomma ett kortare skärpedjup med den utrustningen.
Vi filmade våra inslag under en och samma dag. Detta för att efterlikna proceduren vid vanlig nyhetsproduktion. Inslagen filmades i centrala Luleå 18 april. Personerna som var med i inslagen var medvetna om att vi skulle göra två tagningar, en med kort och en med långt skärpedjup. De hade dock inte fått information om vilka frågor som skulle ställas.
4.4.1 Förarbete inslag
Vi avsåg att välja en nyhet som inte hade ett behov av att vara dagsfärsk för att uppfattas som trovärdig. Med motiveringen att inslagen kommer att visas veckor efter att de hade producerats behövde vi en nyhet som inte tappar trovärdighet med tiden. Att exempelvis använda ett inslag om en tillfällig sporthändelse skulle innebära en trovärdighetsförlust eftersom andra
sporthändelser redan överskuggat den händelsen.
Vi avsåg att välja en nyhet inom en genre som är vanligt förekommande i nyhetssändningar för att undvika att det skulle framstå som en tillfälligt daterad händelse. Lämpliga kategorier ansåg vi kunna behandla en händelse inom utbildning, vård och omsorg, kommun och landsting. Med anledning att dessa genrer är vanligt förekommande i dagliga nyhetssändningar.
Vi avsåg att välja ut en nyligt lokalproducerad nyhet inom en lämplig genre för att sedan producera egna inslag med samma bakgrundsinformation. Anledningen till valet av en redan producerad nyhet är att den har ett bevisat nyhetsvärde. Genom det slipper vi problem med trovärdigheten som kan uppstå om vi själva skulle producera en fiktiv nyhet. Att eftersträva för oss var dock en nyhet som ändå var så aktuell som möjligt och inte kunde uppfattas som utdaterad.
Inslag som till större delen behövde produceras inomhus valdes bort eftersom det blir svårt att åstadkomma den ljusmängd som krävs för att skapa det långa skärpedjupet. Ett alternativ var att öka ISO-talet för att kunna använda en tillräckligt liten bländaröppning för att åstadkomma ett långt skärpedjup, men det skulle medföra en förlust i bildkvalitet i form av brus som uppstår vid
21 höga ISO-tal. Det skulle kunna ha påverkan på tolkningsresultatet och av den anledningen
undvek vi att förändra ISO-talet. En annan anledning till att undvika inomhusmiljö är att när vi förändrar bländaren för att kontrollera skärpedjupet måste vi även ändra slutartiden för att bibehålla samma exponering. En konsekvens som uppstår vid filmning med korta slutartider är att vissa typer av armaturer genererar ett flimmer eller ljusband som rullar över skärmen. Med ett inslag producerat utomhus så undvek vi det problemet.
Vårt egenproducerade inslag handlar om en minskande trend bland ungdomar att ta körkort.
Vi baserade inslaget på ett liknande nyhetsinslag som sändes 14 mars på den lokala TV-kanalen 24Norrbotten. Nyheten valdes ut då vi ansåg den uppfylla ovan diskuterade kriterier.
För att ha möjlighet att åstadkomma ett nyhetsinslag med konsekvent kort skärpedjup i alla bilder blev vi tvungna att se till att vi hade något objekt i förgrunden i samtliga scener. Utan förgrund är det omöjligt att åstadkomma ett kort skärpedjup i större miljöbilder. Vi ansåg större miljöbilder vara ett krav för att kompositionsmässigt återskapa ett traditionellt nyhetsinslag och tog därför beslutet att använda förgrund i samtliga bilder.
4.5 Kvantitativ metod
För att besvara vår huvudfråga samt delfråga 1 och 2 valde vi en kvantitativ metod. Mer specifikt valde vi att arrangera en visning av våra inslag i experimentform för att sedan låta deltagarna fylla i en enkät. En av styrkorna med att använda en kvantitativ metod är att vi kan se ett mönster och att vi faktiskt kan berätta något om hur en population uppfattar ett fenomen. Oavsett vilket svar vi i slutändan får kommer vi att åstadkomma fakta som också är användbar för andra, både de som forskar inom närliggande områden men även för alla som arbetar med nyheter i TV.
Detta förutsätter då självklart en välgjord undersökning med tillräckligt många deltagare.
4.6 Utformning av enkät
Syftet med en enkät är att kunna uttala sig om förhållanden som gäller för en större population genom att ställa frågor till ett mindre urval personer av gruppen. Enkäter används ofta för att studera mediernas publik. (Ekström & Larsson, 2010)
22 När vi utformade enkäten utgick vi från en tidigare studie av Bracken (2006) som undersökte trovärdighet i förhållande till bildkvalitet i nyheter. I den studien drogs också slutsatsen att en högre upplevd närvaro hade en positiv inverkan på trovärdigheten. Vi ansåg vår undersökning vara väldigt närliggande och vår enkät är i stora drag en översättning och modifiering av den, dock med två egna frågor adderade. Vi valde ut de frågor i enkäten som vi ansåg kunna hjälpa oss besvara våra forskningsfrågor. Genom att utgå från den tidigare studien som även använt samma teoretiska referensram minskar vi validitetsproblem som skulle kunna uppstå med en ej beprövad enkät. Svarsalternativen bestod av en sjugradig Likertskala, där 1 var Inte alls, och 7 var Mycket väl. Respondenten fick således uttrycka hur väl denne höll med i påståendena, enligt exemplet nedan.
Figur 3: Exempel på enkätfråga
Se bilaga 1 för utformning av hela enkäten.
23 Figur 4: Forskningsmodell
Vi har en oberoende variabel i vår undersökning, med två nivåer. Denna är skärpedjupet, med nivåerna långt och kort. Vi har ytterligare tre beroende variabler som skärpedjupet kopplas till.
Dessa är trovärdighet, närvaro samt välgjordhet.
Variabeln trovärdighet i vår undersökning baserades på Philip Meyers fem faktorer (Meyer, 1988) För variabeln närvaro utgick vi från Lomard och Ditton (2002) och för variabeln
välgjordhet utgick vi från kategorin kvalifikation framtagen av Berlo, Lemert och Mertz (1969- 1970)
Varje variabel undersöktes genom besvarandet av ett batteri av delfrågor. I originalenkäten bestod varje variabel av underkategorier med tillhörande delfrågor.
Enkäten utformades med löpande frågor och respondenterna var inte medvetna om varken vilken beroende och oberoende variabel som undersöktes till respektive fråga. Detta för att inte skapa något förvirrande moment hos respondenterna.
24 Kommande stycken beskriver frågorna som användes i enkäten.
4.6.1 Närvaro
• Social närvaro
Under inslaget, hur väl kunde du observera intervjupersonernas...
1 ) Kroppsspråk 2 ) Ansiktsuttryck 3 ) Skillnader i röstläge 4 ) Klädstil
• Försjunkande
Hur involverad kände du dig i inslaget?
• Upplevd realism
Hur väl kände du att omgivningen och personerna i inslaget såg ut som de brukar i verkligheten?
Hur väl kände du att händelserna i inslaget verkligen inträffade på riktigt?
Lombard och Ditton (2000)
Under inslaget, hur väl kunde du observera vilken omgivning de befann sig i?
Ovanstående är en egen utvecklad fråga. Vi ansåg den vara relevant då den skulle kunna besvara om en eventuell informationsförlust i bilden genom användningen av kort skärpedjup skulle kunna påverka närvaron.
25 4.6.2 Trovärdighet
Upplevde du inslaget som...
Orättvist - Rättvist Partiskt - Opartiskt
Berättar inte hela historien - Berättar hela historien Ej exakt - Exakt
Ej pålitligt - Pålitligt
Meyer (1988)
Fiktion - Realistiskt
Ovanstående är också en egen utvecklad fråga. Vi ansåg denna fråga kunna bidra till att besvara våra tankar om kort skärpedjup och eventuella kopplingar till Hollywood-film.
4.6.3 Välgjordhet
• Kvalifikation
Upplevde du fotografen i inslaget som...
Oerfaren - Erfaren
Okvalificerad - Kvalificerad Okunnig - Kunnig
Ej informerad - Informerad Berlo, Lemert och Mertz (1969-1970)
26
4.7 Urval
Urvalsgruppen var studenter vid Luleå Tekniska Universitet. Studenter inom media och kommunikation valdes bort. Vi ansåg att dessa studenter skulle kunna besvara enkäten på ett annat sätt som inte blir rättvist jämförbart med studenter som inte studerar media och
kommunikation.
Visningarna skedde i samband med förbestämda kursintroduktioner, vilket innebär att inte alla studenter på LTU hade möjlighet att bli utvalda. Således har vi gjort ett icke-sannolikhetsurval.
Vi valde att inte göra något urval av olika åldersgrupper eftersom vi ej ansåg att det var av större vikt.
4.8 Experiment
Undersökningen gjordes i experimentform. Genomgående för en experimentundersökning är att man försöker kontrollera alla faktorer som kan påverka undersökningen. (Patel & Davidson, 2009)
En experimentmetod sammansätts vanligen utifrån något som kallas between subjects design, eller within subjects design. Ett experiment innehåller alltid ett antal testgrupper. Grupperna får antingen testa alla olika produkter som undersöks eller så får varje grupp testa en separat produkt. Detta för att sedan kunna jämföra skillnaden mellan grupperna. I ett experiment med between subjects design får testpersonerna tillhöra en testgrupp och endast utföra en del av experimentet. Detta görs för att undvika att testpersonerna ska överföra erfarenheter från tidigare test som kan påverka resultatet. (Rubin & Chisnell, 2008)
I vårt fall har vi utgått från between subjects design och låtit vardera grupp endast se ett av inslagen. Detta eftersom vi ansåg att om deltagarna skulle ha sett båda inslagen skulle det vara uppenbart vad som undersöktes och generera i ett missvisande resultat.
4.9 Undersökningsprocedur
Vi genomförde två mindre pilotstudier av enkäten med tre involverade personer i första studien och två personer i den andra. Att poängtera är att pilotstudierna inte utfördes i samma typ av
27 tänkta lokal som de riktiga visningarna. Detta eftersom vi inte hade tillgång till någon liknande lokal vid den tidpunkten. Deltagarna i pilotstudien fick därför se inslagen enskilt på en
datorskärm. Syftet med pilotstudien var främst att få vetskap om någon av enkätfrågorna var svåra att förstå, därav ansåg vi det inte vara något större problem att pilotstudien utfördes i en annan typ av lokal.
I den första pilotstudien fick vi synpunkter på en fråga som upplevdes svårtolkad. Två
respondenter påpekade oberoende av varandra detta. Vi tog då beslutet att plocka bort frågan helt från enkäten för att minska feltolkningar. Frågan som plockades bort löd: Hur ofta upplevde du att människorna du såg i inslaget även kunde se och höra dig? Detta var även den enda frågan i enkäten som täckte dimensionen koppling till aktören. Därmed föll även den dimensionen bort från undersökningen.
I den andra pilotstudien upplevde ingen av respondenterna något problem med att förstå frågorna. Vi fick däremot synpunkter på att några av alternativen i enkäten kändes upprepande och relativt lika varandra.
Vi valde ändå att inte genomföra någon ytterligare förändring i enkäten. Dels eftersom vi ville behålla den kompletta strukturen från originalenkäten, men också för att inget egentligen upplevdes svårt att förstå. Därför såg vi inget problem med att behålla alternativen.
Två större visningar genomfördes i samband med kursintroduktioner inför helklass. Detta eftersom erbjöd oss kontroll över en redan samlad grupp människor. Salarna som användes var hörsalar med tillgång till projektor med plats för ca 100 studenter. I slutskedet av lektionerna presenterade vi undersökningen för alla potentiella deltagare. Vi poängterade att det var en frivillig undersökning men erbjöd alla som ställde upp att vara med i en utlottning av två
biobiljetter. Enkäter med ett blankt försättsblad delades ut bland alla medverkande och vi visade därefter nyhetsinslaget. Deltagarna fick se det en gång och fyllde sedan i enkäten. Varje visning tog 15 minuter. Detta gjordes inför två grupper där den första gruppen fick se inslaget med kort skärpedjup, och andra gruppen det med långt skärpedjup. I visningen med kort skärpedjup deltog 38 elever och i visningen med långt skärpedjup deltog 30 elever.
På grund av att kursintroduktionerna innehöll färre elever än väntat, samt att somliga enkäter ej var fullständigt ifyllda blev vi tvungna att genomföra kompletterande visningar för att uppnå vårt
28 mängdkrav på populationen, vilket var minst 40 personer i varje visningsgrupp. Kompletterande enskilda visningar genomfördes därför i samma typ av visningsmiljö, i mindre grupper om två och tre personer i samma urvalsgrupp som tidigare. Studenter handplockades slumpvis på Luleå Tekniska Universitet. De informerades om undersökningen på likvärdigt sätt som tidigare visningsgrupper. Vid medgivande till undersökningen fördes deltagarna till visningssalen. De fick därefter se nyhetsinslaget och besvara enkätfrågorna. Detta gjordes fram till vi uppnådde vårt mängdkrav på antalet deltagare.
4.10 Analysmetod
Vi har som analysmetod valt att göra ett t-test. Ett t-test är ett statistiskt test där syftet är att jämföra om någon skillnad förekommer mellan två normalfördelade populationer. Ett typiskt användningsområde är ett experimentupplägg där två grupper av respondenter får värdera en annons av två olika slag: informativ respektive emotionell. T-testet beräknar skillnaden i
standardavvikelse mellan de två urvalen (Hair, Anderson, Tatham & Black, 1998) T-test används alltså för att se om resultatet visar en signifikant skillnad mellan två grupper.
Vi samlade in all rådata från enkäten och sammanställde den i ett exceldokument. Vi
importerade sedan all data från exceldokumentet till statistikprogrammet SPSS för att kunna analysera resultatet.
29
5 Resultat
5.1 Resultat av insamling av nyhetsinslag
Vi har kunnat urskilja fyra typer av tillfällen eller situationer där kort skärpedjup är ett
återkommande grepp. Utöver dessa situationer återfinns kort skärpedjup mer på slumpmässiga bilder, där vi inte kunnat urskilja något mönster.
Intervjubilder
Figur 5: Exempel på intervjubild från TV4 Figur 6: Exempel på intervjubild från NSD
Den första situationen som vi lyckats urskilja är intervjubilder. Vi kan inte avgränsa detta till någon viss typ av inslag, utan det är slumpvis förekommande i alla typer av inslag där intervjubilder används.
Genrebilder
Figur 7: Exempel på genrebild från TV4 Figur 8: Exempel på genrebild från NSD
Den andra situationen är bilder där människors identitet måste döljas, även kallade genrebilder.
Genrebilder är ofta relativt kontrollerade situationer där objektet i förgrunden är fast och
30 eventuella rörelser i bakgrunden inte påverkar bilden eftersom dessa hamnar ur fokus. I dessa typer av bilder är det ett väldigt medvetet val av fotografen att använda ett kortare skärpedjup.
Detaljbilder
Figur 9: Exempel på detaljbild från TV4 Figur 10: Exempel på detaljbild från NSD
Den tredje situationen är närbilder, även kallade detaljbilder. Små detaljer som kan stärka den historia som berättas.
Spionbilder
Figur 11: Exempel på spionbild från TV4 Figur 12: Exempel på spionbild från NSD
Den fjärde situationen är spionbilder. Med det menar vi bilder med en oskarp förgrund. Ofta fotograferade med en lång brännvidd. Publiken upplever situationen som om de spionerar på någon. Av det material vi tittat på ser vi att det förekommer mer frekvent på Webb-TV än traditionell TV.
31
5.2 Resultat av kartläggning av utrustning vid tidningsredaktioner
Vi ringde till tio tidningsredaktioner runt om i Sverige som producerar Webb-TV och fann då att på de största redaktionerna filmas det primärt med videokameror men att systemkameror också används av fotograferna. På de mindre redaktionerna användes dock systemkameror primärt att filma med. Det som är intressant att poängtera är att systemkameror faktiskt är vanligtförekommande inom produktion av Webb-TV. Se bilaga 2 för komplett tabell över utrustningen.
5.3 Resultat av enkät
Figur 13: Sammanslagning av enskilda frågor
Varje enskild fråga i enkäten fick ett eget variabelnamn, som framgår av figur 13. Exempelvis fick enkätfrågan "Under inslaget, hur väl kunde du observera vilken omgivning de befann sig i?"
Variabelnamnet Närvaro1. Vi räknade sedan ut ett medelvärde för varje respondent genom att slå samman varje delvariabel. På så sätt åstadkom vi en summerad variabel som beskriver respektive respondents exempelvis upplevda närvaro. Dessa summerade variabler har vi utgått ifrån när vi redovisat resultaten samt använt i analysen.
32 Figur 14: Resultat, Summa Närvaro
Vi fick ett medelvärde på 5,15 för den sammanlagda Närvaro-variablen i visningsgruppen med kort skärpedjup. I visningsgruppen med långt skärpedjup fick vi ett medelvärde på 5,32.
Skillnaden i medelvärdet för Närvaro-variabeln mellan de två grupperna blev således 0,17.
Se histogrammet ovan för spridningen av enkätsvaren för varje enskild respondent.
Svarsalternativen på enkätfrågorna sträckte sig mellan 1-7 och staplarna visar medelvärdet över hur vardera respondent svarade.
33 Figur 15: Resultat, Summa Trovärdighet
Vi fick ett medelvärde på 5,05 för den sammanlagda Trovärdighets-variablen i visningsgruppen med kort skärpedjup. I visningsgruppen med långt skärpedjup fick vi ett medelvärde på 4,98.
Skillnaden i medelvärdet för Trovärdighets-variabeln mellan de två grupperna blev således 0,07.
Se histogrammet ovan för spridningen av enkätsvaren för varje enskild respondent.
34 Figur 16: Resultat, Summa Välgjordhet
Vi fick ett medelvärde på 5,14 för den sammanlagda Välgjordhets-variablen i visningsgruppen med kort skärpedjup. I visningsgruppen med långt skärpedjup fick vi ett medelvärde på 5,54.
Skillnaden i medelvärdet för Välgjordhets-variabeln mellan de två grupperna blev således 0,4.
Se histogrammet ovan för spridningen av enkätsvaren för varje enskild respondent.
5.4 Respondenter
Det var totalt 87 personer som deltog i vår undersökning. Men dock var det sammanlagt fem personer som inte besvarade hela enkäten och det genererade i enkätsvar som vi ej kunde använda. Vi upplevde således ett internt bortfall på fem personer i form av ej fullständigt ifyllda enkäter.Vi upplevde även ett externt bortfall på totalt tre personer som valde att inte medverka i den frivilliga visningen.Undersökningen genererade 82 fullständiga svar, vilket innebär 41 personer per visningsgrupp.
35 Åldersgruppen vi undersökte var mellan 18 och 41. Vi upplevde dock ett stort överskott av den yngre åldersgruppen 18-25. Åldersgruppen 18-25 år utgör en stor del av studenterna på LTU.
Således är det inte så konstigt med ett överskott i den åldersgruppen. Det var totalt 32 män och 50 kvinnor som deltog i undersökningen. Vi upplevde där ett mindre överskott av kvinnor.
Figur 17: Åldersfördelning i undersökningen Figur 18: Könsfördelning i undersökningen
36
6 Analys
6.1 Kvantitativ innehållsanalys
6.1.1 IntervjubilderVi tror att en bidragande anledning till användningen av kort skärpedjup är att det är en
kontrollerad situation där kameramannen vet vad som kommer att hända i bilden, och därmed får möjlighet att använda ett kortare skärpedjup. Risken för att objektet ska hamna ur fokus är nästintill obefintlig. Ytterligare en anledning kan vara viljan isolera och lyfta fram
intervjuobjektet från bakgrunden. Möjligtvis för att det som intervjuobjektet säger är det som anses vara viktigast, och därför väljer fotografen att minimera övriga informationskällor och intryck som kan stjäla fokus från det som sägs. Det kan även handla om ett estetiskt val av kameramannen.
6.1.2 Genrebilder
Vi anser att anledningen till det korta skärpedjupet i dessa sammanhang är att bevara anonymiteten hos människorna i bilden, men ändå illustrera en genre.
Genrer som exempelvis äldreomsorgen, arbetsplatser, skolor och dagis är svåra att illustrera utan att använda människor i bilden. En annan anledning är att genrematerial av dessa typer ofta återanvänds i andra framtida inslag med närliggande berättelser. I de fallen vore det missvisande om personen i bilden gick att identifiera då det inte rör sig om samma fall. Därav de anonyma genrebilderna.
6.1.3 Detaljbilder
Den största anledningen till det korta skärpedjupet tror vi är användningen av en längre brännvidd. Detta genom att fotografen ofta zoomar in på objektet som närbilden rör. Detta resulterar, medvetet eller omedvetet, i ett kortare skärpedjup. En annan anledning kan vara att fotografen medvetet vill isolera objektet från all övrig information i bilden. Detaljbilder tas nästan uteslutande på statiska objekt. Detta innebär en kontrollerad situation där fotografen har god förmåga att förutse det som kommer att hända i bilden. Av den anledningen ges det
möjlighet att använda kort skärpedjup i alla detaljbilder
37 6.1.4 Spionbilder
Vi tror att detta val av bild kan handla om att skapa en känsla av objektivitet. Att genom detta val av bild förstärka en objektivt granskande känsla. Att genom detta kunna distansera sig från rummet där objektet befinner sig. Det som sticker ut i dessa typer av bilder är att situationerna inte är lika kontrollerade som övriga situationer. Fotografen är väldigt beroende över att det som händer i den skarpa bakgrunden inte försämrar kompositionen. Det som skiljer spionbilder och genrebilder åt är att skärpan ligger i bakgrunden respektive förgrunden. I båda typen av bilder förekommer kort skärpedjup, men det resulterar i helt olika upplevelser.
6.2 Analys av intervju med producent
Nedan följer ett urval av transkriberingen från intervjun med Helene Åberg.
Vi diskuterade med Helene Åberg varför nyhetsinslag ser ut som de gör idag och hur användningen av kort skärpedjup påverkar arbetsprocessen.
För har du kort skärpedjup får du mindre information i bilden och då måste du klippa fortare också. [...] Det gör ju att man måste hinna ta så mycket mer bilder om man använder kort skärpedjup som fotograf. Och den tiden är det heller inte säkert att den alltid finns.
Detta skulle kunna vara en bidragande anledning till att kort skärpedjup inte används i större grad i nyhetsinslag. Vi anser att nyhetsproduktion är en tidspressad bransch där det gäller att vara före sin konkurrenter. När Åberg påpekar att det krävs mer tid att producera inslag med kort skärpedjup kan vi förstå varför det endast används i den grad det gör idag.
Enligt Åberg görs valet av skärpedjup mestadels av estetiska skäl eller om man medvetet vill dölja personers identitet, i exempelvis genrebilder. Detta styrker även resultatet av vår datainsamling om hur det korta skärpedjupet används i nyhetsinslag.
Vi frågade också Åberg om hon tyckte att ett kort skärpedjup endast lämpade sig i vissa genrer.
Säg till exempel att du gör ett inslag om veckan i Göteborg. Lite rundare inslag, lite mer
featureinslag. Då kan jag mycket väl tänka mig ett inslag med kort skärpedjup men inte i de här raka nyhetsinslagen har jag tyvärr svårt att se det.
38 [...] En ensam gunga med kort skärpedjup till exempel. En sån bild som nästan har blivit
synonymt med incest eller barnmisshandel.
Åberg poängterar att kort skärpedjup endast tillhör vissa typer inslag eller genres och att det handlar om hur vi som publik blivit inlärda att se nyheter.
Gällande våra producerade inslag reagerade Åberg som följer: Mina spontana tankar var att trots att det handlade om körkortstagning att mina tankar gick till andra inslag som handlar om typ barnmisshandel, incest. Sådana svåra frågor som inte går att redovisa i bilder.
Det är möjligt att användningen av kort skärpedjup kan skapa förvirrig hos publiken eftersom vi är inlärda att se det i andra situationer. Detta skulle även kunna vara en bidragande anledning till varför kort skärpedjup används relativt sparsamt generellt i nyheter.
Se Bilaga 3 för transkribering av hela intervjun.
39
6.3 Analys av enkätsvar
Nedan har vi ställt det totala medelvärdet av varje variabel mot varandra i en tabell.
Figur 19: Översikt av totala medelvärden för respektive variabel och undersökningsgrupp
Diagrammet ovan är inzoomat på Y-axeln för att göra resultatet visuellt överskådligt. Överlag ser vi att skillnaden mellan de två grupperna är relativt liten. Det som sticker ut en aning är Summa Välgjordhet. Vi tror att den lilla avvikelsen mellan de två grupperna kan bero på att deltagarna bedömer nyhetsinslagen efter väldigt många olika faktorer förutom skärpedjupet. Det kan handla om exempelvis bildspråk, retorik, typ av nyhet, miljö och geografiskt igenkännande etc. där skärpedjupet endast är en av alla dessa faktorer. Om vi räknar med att alla andra faktorer
genererar lika stort mått av påverkan hos båda grupperna tror vi skärpedjupet är en så pass liten del i förhållande till alla övriga faktorer att det inte kan utmärka en markant skillnad i den totala bedömningen av nyhetsinslagen. Även om vi kan se vissa tendenser.
6.4 Analys av t-test
Vi genomförde ett t-test i SPSS där vi undersökte vardera summerad variabel gentemot de två undersökningsgrupperna, ett så kallat independent t-test.
40 Sig. (2-tailed) är ett värde som bedömer den signifikanta skillnaden. Är det värdet mindre än 5 procent, det vill säga mindre än 0,05, kan resultatet räknas som signifikant och inte någon slumpmässig avvikelse. Vi kallar hädanefter detta värde för signifikansvärde och det är värdet som för oss kommer vara avgörande i vår hypotesprövning.
Då t-testet visade ett signifikansvärde över 0,050 med Levene's test (Sundell, 2010) för alla variabler har vi således fokuserat på kolumnen "Equal variances assumed" för t-testet i SPSS.
Tabellen nedan visar utvalda värden från det genomförda t-testet.
Se bilaga 4 för komplett tabell över t-test från SPSS.
Medelvärde Std. Avvikelse Skillnad medelvärde Signifikans
Summa Trovärdighet
Kort skärpedjup 5,05 0,86
Långt skärpedjup 4,98 0,92 0,07 0,72
Summa Närvaro
Kort skärpedjup 5,15 0,65
Långt skärpedjup 5,32 0,57 0,17 0,21
Summa Välgjordhet
Kort skärpedjup 5,14 1,01
Långt skärpedjup 5,54 1,04 0,23 0,08
Figur 20: Resultat av t-test.
Notering: Alla värden har avrundats till två decimaler.
T-testet för Summa Trovärdighet genererade ett signifikansvärde på 0,72 vilket innebär att det inte på något sätt är en signifikant skillnad i medelvärde mellan de två grupperna.
T-testet för Summa Närvaro genererade ett signifikansvärde på 0,21 vilket innebär att vi kan tyda en differens mellan de två grupperna, men skillnaden är alldeles för liten för att kunna anses som signifikant.
41 T-testet för Summa Välgjordhet genererade ett signifikansvärde på 0,08 vilket faktiskt visar sig vara en relativt stor skillnad mellan de två grupperna, men som dock inte kan anses som
signifikant, även om det är väldigt nära.
42
7 Diskussion
Vi formulerade utifrån litteraturstudien fyra forskningsfrågor. Utifrån forskningsfrågorna ställde vi upp tre hypoteser med syftet att i slutändan antingen kunna bekräfta eller avfärda dessa, med hjälp av analyser av vårt undersökningsmaterial.
Huvudfråga. Påverkar skärpedjupet hur trovärdigt ett nyhetsinslag upplevs av publiken?
Delfråga 1. Påverkar skärpedjupet hur välgjort ett nyhetsinslag upplevs av publiken?
Delfråga 2. Påverkar skärpedjupet den upplevda närvaron hos publiken i ett nyhetsinslag?
Delfråga 3. I vilken utsträckning används kort skärpedjup i nyhetsinslag i svensk media?
Vi väljer att diskutera delfråga 3 först då den rör bakgrundsinformation i ämnet. Vi kunde urskilja fyra olika typer av situationer där kort skärpedjup var vanligt förekommande. Vi
noterade kort skärpedjup i dessa bilder men dock var det aldrig något som användes konsekvent genom ett helt inslag.
Resultatet av vår innehållsanalys gör det möjligt att dra slutsatsen att det ofta krävs planerade situationer för att det ska vara möjligt att använda kort skärpedjup. Fotografen är i behov av att kunna förutse en händelse. Något som är relativt svårt och ovanligt vid produktion av nyheter.
Vi bör även diskutera vårt urval av nyhetsinslag. Trots att vi utgått från endast TV4 och NSD anser vi dessa ge en rättvis bild över hur nyheter ser ut i Sverige. Detta får vi delvis bekräftat av Helene Åberg som även uppmärksammat samma situationer utifrån hennes egna erfarenheter som bildproducent. Vi ansåg det ändå vara tillräckligt för att kunna urskilja de generella situationerna där kort skärpedjup förekommer. Även om vi skulle utökat urvalet till fler
nyhetsstationer och en större mängd inslag skulle vi troligtvis ändå finna samma situationer där kort skärpedjup förekommer.
43 Enligt Helene Åberg används kort skärpedjup endast i vissa situationer och vissa typer av genrer, vilket även bekräftar resultatet av vår innehållsanalys. Hon poängterade även att ett långt
skärpedjup är vad publiken är vana att se i nyhetsinslag och att materialet produceras därefter. Vi kan göra tolkningen att de som producenter konventionellt tillfredsställer publikens nyhetsbehov.
De producerar nyheter med långt skärpedjup eftersom det är så publiken är vana att se nyheter.
Vi kan tolka det som att det råder ett konservativt förhållningssätt kring produktionen av nyhetsinslag och att de fortsätter producera inslag som de gjort förut eftersom det fungerar.
Med hänsyn till vår innehållsanalys och intervjun med Helene Åberg kan vi även konstatera att det krävs en större tidsram vid användningen av kort skärpedjup och att det är en bidragande anledning till den sparsamma användningen. Vi kan dra slutsatsen att användning av kort skärpedjup förekommer i nyhetsinslag i svensk media, men endast i vissa situationer och aldrig konsekvent i hela inslag.
Vår första hypotes som rör huvudfrågan var att publiken upplever ett nyhetsinslag med långt skärpedjup som mer trovärdigt än ett filmat med kort skärpedjup.
Helene Åberg spekulerade i ett homogent resultat mellan de två grupperna, dock möjligtvis en liten avvikelse till att det långa skärpedjupet upplevdes mer trovärdigt.
Vi blev förvånade över resultatet då vi enligt vår hypotes hade andra spekulationer.
Inget annat i journalistik värderas högre än trovärdighet (Miller & Kurpius, 2010) Enligt vårt resultat kan vi göra tolkningen att skärpedjupet som variabel inte har någon påverkan på trovärdigheten och således är en faktor som inte behövs ta hänsyn till när man vill producera något trovärdigt.
Helene Åberg trodde att om undersökningen gjordes för en relativt ung publik skulle den
upplevda trovärdigheten inte skilja sig markant åt. Detta eftersom hon ansåg den yngre publiken vara mer vana kort skärpedjup och inte skapa lika stark reaktion på det.
Då majoriteten av deltagarna i vår undersökning bestod av åldersgruppen 18-25 år tror vi att det kan vara en bidragande orsak till att skillnaden blev så liten. Det kan också bero på vårt val av nyhet. Om vårt producerade inslag skulle behandla ämnen som brott, skottlossning, bränder och i
