Upplevelsen av att leva med en stomi
-! En litteraturstudie
The experience of living with a stoma -! A literature study
Johanna Strömberg Angelica Vedemar
!
Fakulteten!för!Hälsa,!natur1!och!teknikvetenskap!
Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet!
Grundnivå!
Handledare:!Desirée!Burenlind!&!Helena!Simonsson!
Examinerande!lärare:!Barbro!Renck!
2018111102!
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
SAMMANFATTNING
Titel: Upplevelsen av att leva med stomi
The experience of living with a stoma
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: Johanna Strömberg och Angelica Vedemar Handledare: Desirée Burenlind och Helena Simonsson
Sidor: 19
Nyckelord: Upplevelse, stomi, omvårdnad
!
!
!
!
!
!
! !
Introduktion: En stomi kan bli en aktuell åtgärd vid sjukdom som drabbar mag-tarmkanalen för att bota eller reducera en persons smärta eller obehag. Syfte: att belysa personers upplevelse av att leva med stomi. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som följde Polit och Becks (2017) nio-stegs flödesschema. Artiklarna som användes var från tidigare forskning inom ämnet. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed.
Artiklarna granskades enligt Polit och Becks (2017) granskningsmodeller för att säkerhetsställa vetenskaplig kvalitet. Databearbetningen gjordes induktivt. Antal artiklar som användes i resultatet var tio stycken. Resultat: Det framkom två huvudkategorier. Den första huvudkategorin Påverkan i det dagliga livet delades in i underkategorierna ”Fysisk begränsning”, ”Social begränsning” och ”Stöd”. Den andra huvudkategorin Förändrad självbild delades in i underkategorierna ”Accepterande av en förändrad kropp” och
”Sexualitet”. Slutsats: Resultaten visade att det dagliga livet påverkades i form av olika begränsningar som exempelvis påverkan i det sociala livet. Information och stöd från vårdpersonal samt stöd från familjen ansågs vara viktigt för att kunna anpassa sig till situationen. Personens självbild påverkades i form av bristande kroppsuppfattning samt psykiska och sexuella problem.
I NNEHÅLLSFÖRTECKNING
Introduktion! ___________________________________________________________________________!4!
Bakgrund!______________________________________________________________________________!4!
Tarmstomi!_________________________________________________________________________!4!
Upplevelse!_________________________________________________________________________!4!
Sjuksköterskans roll! _________________________________________________________________!5!
Problemformulering! _________________________________________________________________!5!
Syfte! _____________________________________________________________________________!5!
Metod!_________________________________________________________________________________!6!
Litteratursökning!____________________________________________________________________!6!
Urval 1! ___________________________________________________________________________!8!
Urval 2! ___________________________________________________________________________!8!
Urval 3! ___________________________________________________________________________!8!
Databearbetning och analys! ___________________________________________________________!8!
Forskningsetiska överväganden! ________________________________________________________!9!
Resultat!______________________________________________________________________________!10!
Påverkan i det dagliga livet! __________________________________________________________!10!
Fysisk begränsning!_______________________________________________________________!10!
Social begränsning!_______________________________________________________________!11!
Stöd!___________________________________________________________________________!11!
Förändrad självbild! ________________________________________________________________!11!
Accepterande av en förändrad kropp! _________________________________________________!11!
Sexualitet! ______________________________________________________________________!12!
Diskussion!____________________________________________________________________________!13!
Resultatdiskussion!___________________________________________________________________!13!
Påverkan i det dagliga livet! __________________________________________________________!13!
Förändrad självbild! ________________________________________________________________!14!
Metoddiskussion! ____________________________________________________________________!14!
Klinisk betydelse!____________________________________________________________________!15!
Förslag till fortsatt forskning!__________________________________________________________!15!
Slutsats!____________________________________________________________________________!16!
Referenser!____________________________________________________________________________!17!
!
Bilaga 1. Artikelmatris !
I
NTRODUKTIONEnligt Stubberud och Nilsen (2011) upplever en person som drabbas av svår sjukdom i mag- tarmkanalen ofta en form av kris, där de pendlar mellan upplevelsen av hopp och förtvivlan. En stomi kan bli aktuell vid olika sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen, exempel på dessa sjukdomstillstånd är Crohns sjukdom, ulcerös kolit eller kolorektalcancer. Hur personen blir påverkad beror på vad den för stunden är redo att ta emot, och själv väljer att prata om när det gäller frågor och känslor (Stubberud & Nilsen 2011). I Sverige lever cirka 43000 personer med stomi (ILCO 2017) Ur ett globalt perspektiv är det i stort sett lika många män och kvinnor som lever med stomi. Cirka 71% av männen och cirka 45% av kvinnorna är över 60 år (Coloplast 2017).
B
AKGRUND TarmstomiInom tarmkirurgins historia var tarmöppningar via hudytan en åtgärd av bråckbildning, krigsskador eller traumatiska skador (Berndtsson 2008). Ordet stomi betyder mun eller öppning och härstammar från det grekiska ordet stoma (Persson 2008). En öppning görs i huden som tarmen sedan dras ut genom. Tarmen vrängs därefter ut och in och sys sedan fast på huden.
Tarmen ska alltid vara fuktig och ha en röd färg (Nilsen 2011). En stomi är okänslig för beröring, smärta och tryck då den saknar nerver. En stomi kan vara tillfällig eller permanent (Persson 2008). Muskulaturen i tarmen styrs inte på samma sätt som slutmuskeln kring ändtarmen gör. Därför har personer med stomi inte någon kontroll över tömningen av avföring eller gas. Avföringen töms i en stomipåse som fästs med en platta runt tarmöppningen (Nilsen 2011).
Olika sjukdomar samt operationer på grund av kolorektalcancer kan leda till bildande av en stomi. Kolorektalcancer och inflammatoriska tarmsjukdomar är de vanligaste sjukdomarna som kan leda till att personer måste opereras och få en stomi (Burch 2013). En stomi kan bli aktuell vid kolorektalcancer och det är beroende av storleken på tumören och vart den är lokaliserad.
En temporär stomi kan vara aktuell som kan reverseras vid ett senare tillfälle. Även en permanent stomi kan vara aktuell om hela rektum inklusive analkanalen och anus måste tas bort (Nilsson 2008). Crohn´s sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom och kan drabba hela mag-tarmkanalen. Vanligaste symtomet är diarré som kan vara blodblandad. Buksmärtor och viktnedgång är också vanligt förekommande (Brinkberg Lapidus 2008). Ulcerös kolit är en konstant inflammation i rektum och kolon. Vanligaste symtomen är blod och slem i avföringen.
En stomi kan bli aktuellt om det sker en försämring eller otillräcklig effekt av en viss behandling. Det kan även vara aktuellt vid en stor blödning eller perforation som inte kommer läka av en konservativ behandling (Halfvarson 2008). Ändamålet med att få en stomi är att bota eller reducera en persons smärta och obehag. Detta påverkar i sin tur personernas hälsa och funktion (Dabirian et al. 2010).
Upplevelse
Ordet uppleva betyder att vara med om något, en händelse som direkt berör personen, ofta på ett anmärkningsvärt sätt. Det betyder även att värdera och uppfatta en händelse på ett känslomässigt plan, antingen positivt eller negativt. Känslan att uppleva något behöver inte vara logisk (Nationalencyklopedin u.å). När en person blir sjuk innebär det att livet förändras, det liv som var innan påverkas av sjukdomen. När kroppen upplevs frisk känns ofta tillvaron positiv, om kroppen däremot upplevs sjuk är det många som känner att de inte har samma förutsättningar som förut (Öhman et al. 2003).
Sjuksköterskans roll
Målet med hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30 ) är en god vård och hälsa som ska vara på lika villkor för hela befolkningen. Alla människor har lika värde och ska därför få vård med respektfullhet. Hälso- och sjukvården ska ge företräde till den personen som har störst behov.
Vård och behandling ska vara av god kvalité, hygienisk, tillgänglig och inge trygghet för personen. Patientlagen (SFS 2014:821) står för att främja goda kontakter mellan personen och hälso- och sjukvårdspersonalen samt att ha självbestämmande och integritet i beaktande. Lagen stödjer även personens delaktighet i vården och bygger framförallt på att hälso- och sjukvårdspersonalen har skyldigheter som vårdgivare. Enligt International council of nurses (2014) är de fyra grundläggande ansvarsområden som sjuksköterskan har att återställa hälsa, lindra lidande, förebygga sjukdom samt att främja hälsa. Sjuksköterskan ska uppvisa respektfullhet, trovärdighet, lyhördhet, empati och beakta integriteten till personerna.
Omvårdnad handlar om att tillgodose personliga och allmänmänskliga behov. Sjuksköterskan ska bedöma personens resurser och förmåga till egenvård, undervisa och stödja personer och närstående med syfte att främja hälsa och förhindra ohälsa (Willman 2010; Jakobsson och Lützén 2010). Det anses uppskattat av närstående att få vara delaktiga, då en del personer behöver extra stöd vid specifika sjukdomstillstånd. För att personen ska uppnå välbefinnande är det angeläget att inge hopp och stöd (Rydholm 2009).
Brown och Randle (2005) hävdar att sjuksköterskan kan hjälpa personer med stomi genom att identifiera deras problem och därmed öka deras välbehag. De hjälper personerna att anpassa sig till livet med en stomi. Lindström (1999) beskriver att känna till de vanligaste problemen som kan uppkomma och vad patienterna kan vara i behov av är viktiga aspekter vid omvårdnad.
Flertal patienter kan sköta sina stomier bra, dock mindre vid uppkommen problematik. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är att först och främst att använda sig av patienters möjligheter att själv svara för sina behov, och sedan ge stöttning och god omvårdnad utifrån patienters förmåga (Lindström 1999).
Problemformulering
I Sverige lever cirka 43000 personer med stomi (ILCO 2017). Genom att belysa personers upplevelser av att leva med en stomi ökar förståelsen och kunskapen hos sjuksköterskan, för att möta personer med stomi. Sjukdomar i mag-tarmkanalen medför en rad symtom och obehag som får konsekvenser för personen. Sjuksköterskan behöver ha kunskaper för att helt eller delvis kunna hjälpa personer med en stomi.
Syfte
Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med stomi. ! !
M
ETODEn litteraturstudie innebär att göra en sökning av information inom ett valt ämne, sedan kritiskt granska den information som tagits fram och därefter göra en sammanställning av informationen. Litteraturstudien ska skapa en sammanställning av tidigare data och information och ska fokusera på aktuell forskning inom det valda området (Forsberg & Wengström 2013).
Metoden som användes för att göra en litteraturstudie var Polit och Becks (2017) nio-stegs flödesschema. De nio stegen är:
1.! Formulera ett syfte.
2.! Tänka ut en sökstrategi. Söka upp databaser, sökord samt välja urvalskriterier.
3.! Söka, identifiera och samla potentiella artiklar. Dokumentera sökningarna.
4.! Genom att läsa artiklarnas titel och abstrakt granska relevansen för litteraturstudien.
5.! Läsa igenom artiklarna.
6.! Genom en djupare granskning, hitta samband i artiklarna och koppla samman till valt syfte.
7.! Kritiskt granska artiklarna.
8.! Bearbeta och analysera artiklarna för att identifiera viktiga kategorier.
9.! Sammanställa informationen från artiklarna och dra en slutsats.
Polit och Beck (2017) fritt översatt.
Litteratursökning
Utifrån Polit och Beck (2017) formulerades ett syfte i steg 1. I steg 2 valdes databaserna CINAHL och PubMed att användas för att få relevanta artiklar inom omvårdnad och medicin.
Sökorden som användes var “Ostomy” och ”Perception” i båda databaserna och för att få artiklarna inriktade på upplevelser fanns sökord som “Life experience” och “Life change events”. Sökorden användes i form av Headings-termer i CINAHL och som MeSH-termer i PubMed. Orden ”Experience”,”Living with” och ”Adjustment” valdes att användas som fritext för att få artiklarna inriktade på upplevelser.
Inklusionskriterierna var vetenskapligt granskade (Peer reviewd) artiklar. Artiklarna ska vara publicerade från och med januari 2013 till och med september 2018. Artiklarna ska vara skrivna på svenska eller engelska och involvera vuxna över 18 år. Exklusionskriterierna var litteraturstudier (reviews). Annan sorts stomi än tarmstomi exkluderades manuellt.
I steg 3 söktes artiklar. Sökningarna började med att varje ord söktes enskilt först för att sedan kombineras. I CINAHL kombinerades ”Ostomy” AND ”Perception”, ”Ostomy” AND
”Experience” och ”Ostomy” AND ”Living with”, se tabell 1. I PubMed kombinerades
”Ostomy” AND ”Perception”, ”Ostomy” AND ”Experience” och ”Ostomy” AND
”Adjustment”, se tabell 2. När ”Ostomy” kombinerades med sökorden “Life experience” och
“Life change events” gav det inte några relevanta träffar och valdes därför bort i båda databaserna. Ordet “Adjustment” användes endast i PubMed för att få en bredare sökning.
Tabell 1.
* Antal interna dubbletter i CINAHL Tabell 2.
*!Antal dubbletter interna i PubMed. ** Antal dubbletter externa från CINAHL Databassökning CINAHL den 3 september 2018.
Databas Sökning Sökord Antal träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
Cinahl S1 Ostomy 2051
S2 Perception 5761
S3 ”Experience” 48839 S4 ”Living with” 29872
S5 S1 AND S2 8 4 2 2
S6 S1 AND S3 162 13 3 3
S7 S1 AND S4 101 26 (8)* 3 3
Totalt
Cinahl 43 8 8
Databassökning i PubMed den 3 september 2018.
Databas Sökning Sökord Antal träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
PubMed S1 Ostomy 215
S2 Perception 72973
S3 ”Experience” 161270 S4 ”Adjustment” 166366
S5 S1 AND S2 8 1 1 1
S6 S1 AND S3 28 3 (1)*
(2)**
0 0
S7 S1 AND S4 6 2 1 1
Totalt PubMed
3 2 2
Urval 1
I steg 4 lästes artiklarnas titel och abstrakt för att få en överblick över vilka artiklar som var relevanta för litteraturstudien. Sammanlagt granskades 271 artiklar i CINAHL och 42 i PubMed. Det resulterade i 43 artiklar från CINAHL och tre artiklar från PubMed som ansågs svara mot litteraturstudiens syfte, efter att elva dubbletter räknats bort. Totalt togs 46 artiklar vidare till nästa urval, se tabell 1 och 2.
Urval 2
I steg 5 lästes materialet igenom. Artiklarna lästes först enskilt för att sedan granska artiklarna gemensamt för att kunna diskutera vilka artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. Antal artiklar som exkluderades var 35 i CINAHL och en i PubMed, se tabell 1 och 2. De artiklar som exkluderades utgick från ett annat perspektiv än personens och svarade därför inte på litteraturstudiens syfte. Artiklar som undersökte upplevelsen av att leva med annan typ av stomi än tarmstomi uteslöts. Även artiklar som hade för få medverkande uteslöts. En artikel som hade gått vidare till urval 2 beställdes, när den hade mottagits visade det sig vara en litteraturstudie och exkluderas därför i detta stadie. I steg 6 granskades artiklarna igen för att hitta samband och samla information från artiklarna som är relevanta utifrån litteraturstudiens syfte. Totalt togs tio artiklar vidare till nästa urval.
Urval 3
I steg 7 gjordes en kritisk granskning av artiklarnas kvalitet enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar ”Guide To An Overall Critique Of a Qualitative Research Report” och
”Guide To An Overall Critique Of a Quantitative Research Report”. Totalt gjordes en granskning av tio artiklar och samtliga artiklar höll vetenskaplig kvalitet och användes till resultatet.
Databearbetning och analys
I steg 8 bearbetades och analyserades artiklarna för att identifiera kategorier. Artiklarna lästes upprepade gånger för att få en bättre förståelse för artiklarna samt för att undvika att missa viktiga detaljer i artiklarna. Databearbetningen gjordes induktivt. Polit och Beck (2017) hävdar att en induktiv ansats är att objektivt samla in fakta för att sedan utveckla nya begrepp (Polit och Beck 2017). Artiklarna bearbetades för att identifiera de delar som svarade på syftet och färgades med en markeringspenna. Artiklarna fick sedan varsin färg och de delarna skrevs över på post-it lappar i den färgen artikeln hade. Post-it lapparna sorterades sedan genom att para ihop de lappar som beskrev liknande resultat. För att kunna göra övergripande kategorier gjordes en ytterligare sortering för att kunna gruppera de liknande resultaten till olika kategorier. Kategorierna fick sedan namn som beskrev vad kategorin innehöll. I steg 9 sammanställdes alla delar som svarade på syftet från artiklarna.
Forskningsetiska överväganden
Artiklarna har lästs och översatts enskilt för att tillsammans välja ut de som är relevanta för litteraturstudien. Egna värderingar och förförståelse har uteslutits, dels för att det ska vara så neutralt som möjligt samt att resultatet kan feltolkas eller förvrängas. Artiklarna i denna litteraturstudie har genomgått etiska överväganden och valda artiklar är godkända av en etisk kommitté. Forsberg och Wengström (2013) hävdar att allt resultat som svarar till litteraturstudiens syfte ska presenteras, då det är oetiskt att endast redovisa det som stöder den egna åsikten. Fusk i form av plagiering eller stöld av information eller metod förekommer inte.
Resultatet är styrt av den data som svarade på litteraturstudiens syfte. Citaten som används är inte översatta från engelska för att förhindra feltolkning. Alla artiklar som inkluderades i litteraturstudien redovisades i en matris, se bilaga 1.
! !
R
ESULTATResultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar, fyra kvantitativa och sex kvalitativa artiklar.
Resultatet delas in i två kategorier. Den första huvudkategorin är Påverkan i det dagliga livet med underkategorierna ”Fysisk begränsning”, ”Social begränsning” samt ”Stöd”. Den andra huvudkategorin var Förändrad självbild med underkategorin ”Accepterande av en förändrad kropp” och ”Sexualitet”.
Påverkan i det dagliga livet
Påverkan i det dagliga livet beskriver hur det är att få en stomi samt vilken påverkan den har i vardagen. Kategorin är uppbyggd av nio artiklar, tre kvantitativa och sex kvalitativa artiklar.
Kategorin har tre underkategorier; “Fysisk begränsning”, “Social Begränsning” och “Stöd”.
Fysisk begränsning
Personer med Crohn´s upplevde mycket smärta, magkramper och problem med avföringen som exempelvis förstoppning eller diarré. När en person får en stomi på grund av ovan beskrivna besvär upplevdes av några som en positiv förändring då det minskar och lättar problemen (Morris & Leach 2017; Mols et al. 2014; Smith et al. 2016). Smith et al. (2017) hävdar att trots den positiva förändringen en stomioperation kan tillföra kan det även finnas svårigheter att komma tillbaka till det liv som var innan. För att kunna leva som andra människor såg en del personer stomin som en nystart.
“Life with Crohn´s and a stoma is a hundred times better than life with Crohn´s. It really is.” (Morris & Leach 2017, s. 37)
Det framkom i en av artiklarna att förmågan till egenvården och skötseln av stomin var begränsad och att deltagarna upplevde att det var svårare att sköta sin stomi utan assistans från vårdpersonal. Anledningen till detta var att den information personen delgivits innan stomioperationen glömdes bort. Vidare beskrev några av personerna att de kände sig styrda av sin stomi och när de skulle sköta sin hygien var de rädda att det skulle ske en olycka. Däremot uppgav några som haft sin stomi en längre period att de inte upplevde några begränsningar relaterat till skötsel av sin stomi (Cengiz & Bahar 2017).
Tiden efter operation upplevdes det vara obehagligt att sköta sin stomi. Efter upprepad information och undervisning av vårdpersonal om egenvård samt stomiskötsel minskade obehaget och självförtroendet ökade (Kjaergaard et al. 2013; Cengiz & Bahar 2017; Thorpe et al. 2016; Hu et al. 2014). Då stomins utflöde inte går att kontrollera upplevdes gaser och avföring komma överraskande (Sarabi et al; Thorpe et al. 2016; Kjaergaard et al. 2013). Då personerna hade en rädsla för läckage bytte de stomipåsen mer frekvent än nödvändigt (Kjaergaard et al. 2013; Cengiz & Bahar 2017).
Thorpe et al. (2016) beskrev att stomiläckage på natten var traumatiskt och väckte obehagskänslor. Cengiz och Bahar (2017) beskrev att sömnsvårigheter var vanligt. Det upplevdes vara svårt att falla i sömn och personerna hade flertalet uppvaknanden under natten.
Stomin upplevdes vara obekväm och sömnställningen i sängen påverkades. Den kunde orsaka spänning när den blev fylld och om det fanns behov att tömma sin stomi på nattetid upplevdes det vara besvärande. Sömnen påverkades mest av vilken sida av buken stomin satt på. Mols et al. (2014) beskrev att de som hade haft stomin en längre tid hanterade stomin utan sömnproblem.
Nichols (2015) och Cengiz och Bahar (2017) hävdar att personer med stomi upplevde mer begränsningar i fysiska aktiviteter än de utan stomi. Måttligt ansträngande aktiviteter som att lyfta och bära saker, huka sig eller böja sig ner var svårt att utföra. De var även begränsade i mer ansträngande aktiviteter som att gå i trappor, längre promenader eller löpning. Nichols (2015) påstod att dessa begränsningar skulle kunna bero på en stigande ålder i samband med en stomi, då personer med en stomi oftast var äldre.
Social begränsning
Det sociala livet påverkades för personerna med stomi. De var rädda att uppmärksamheten skulle hamna på dem och deras stomi och vill inte att andra ska tycka synd om och se dem som
“den sjuka” (Mols et al. 2014; Smith et al. 2016; Cengiz & Bahar 2017). Flertalet artiklar lyfter fram att det anses vara av stor vikt för många att låta andra människor vara så ovetande som möjligt om deras stomi (Sarabi et al; Thorpe et al. 2016; Kjaergaard et al. 2013; Smith et al.
2016). Personerna agerade mer självbegränsande och framstod mer distanserat mot andra människor så ingen ska kunna märka att de hade en stomi (Kjaergaard et al. 2013; Smith et al.
2016; Cengiz & Bahar 2017).
Visioner om att kunna återvända till jobb och vänner raserades då de ofta uteslöt att gå till jobbet och att träffa vänner (Morris & Leach 2017; Cengiz & Bahar 2017; Kjaergaard et al.
2013). Smith et al. (2016) beskrev att inte kunna delta på utflykter med familjen kunde kännas som en personlig förlust och kunde väcka känslor hos personen att inte känna sig lika mycket värd (Smith et al. 2016). Relationen mellan par påverkades då de skapade en distans sinsemellan och inte ville ha närhet, relationerna kunde bli kyliga och kaotiska med mycket irritation och likgiltighet sinsemellan (Hu et al. 2014; Sarabi et al. 2017; Smith et al. 2016).
Stöd
Cengiz och Bahar (2017) och Smith et al. (2016) beskrev att stöd från familjen är viktigt då det annars kan leda till en emotionell stress. Smith et al. (2016) beskrev att barn i familjen upplevs som ett stort stöd. Barnen upplevde situationen som oförändrad och personen fick vara den förälder barnen alltid har haft. Thorpe et al. (2016) och Smith et al. (2016) beskrev att det var av stor vikt att personer i deras närhet accepterar, stöttar och förstår deras situation, vilket gav en bättre självkänsla. Sarabi et al. (2017) och Hu et al. (2014) beskrev vikten av en stabil relation, där förståelse är betydelsefullt, då partnern är ett stort stöd för personer med en stomi.
Förändrad självbild
Förändrad självbild beskriver påverkan av bristande kroppsuppfattning, psykiska problem och sexuella begränsningar. Kategorin är uppbyggd av åtta artiklar, två kvantitativa och sex kvalitativa. Kategorin har två underkategorier; “Accepterande av en förändrad kropp” och
“Sexualitet”.
Accepterande av en förändrad kropp
Fanns det en underliggande allvarlig sjukdom, till exempel kolorektalcancer, upplevdes det vara lättare att acceptera stomin. För att klara av att leva med en stomi var det viktigt att acceptera balansen mellan kropp och själ, speciellt innan stomioperation (Cengiz & Bahar 2017; Thorpe et al. 2016). De med en stomi hade en sämre kroppsuppfattning än de utan stomi. Stomin upplevdes som generande och pinsam (Mols et al. 2014; Sarabi et al. 2017; Thorpe et al. 2016).
Några personer upplevde en sämre självkänsla av att ha en stomi. Brist på kroppsuppfattning kunde bero på en dålig självkänsla redan innan stomioperation. När de såg stomin eller att kläderna stack ut gav en känsla av obehag. De var rädda att stomin skulle synas under tajta kläder och använde därför kläder som satt lösare, vilket ledde till att de kände sig mindre attraktiva. Resultaten i några artiklar visade att kroppen fick ett nytt utseende, det ledde till att personerna inte kände igen sin nakna kropp när de såg sig i spegeln (Kjaergaard et al. 2013;
Thorpe et al. 2016; Smith et al. 2016).
“My son is going to get married. I will have to wear trousers at the reception. I’m thinking about it… I’m worried that I may look ugly or the stoma can be recognized by people since trousers may fail to hide it” (Cengiz & Bahar 2017, s.64).
Thorpe et al. (2016) och Smith et al. (2016) beskrev att stomin upplevdes som en process av okontrollerbara saker som händer med kroppen när de får en stomi. Det kunde väcka känslor av skam samt att de kunde känna sig lemlästade. Smith et al. (2016) beskrev även att personer med stomi kände sig mycket äldre än vad de egentligen var.
En studie visade att psykiska problem kunde finnas hos personer med en stomi. Det kunde innefatta ångest, depression och stress. Att uppleva ångest är mest förekommande bland de psykiska problemen. Detta gjorde att accepterandet av stomin försvårades. Faktorer som kön, ålder, hur länge de har haft stomin samt om den var temporär eller permanent var det som påverkade de psykiska begränsningarna (Rafiei et al. 2017). Mols et al. (2014) beskrev att de som hade haft stomin en längre tid inte kände av någon förändring i det psykiska måendet jämfört med personer utan stomi.
Sexualitet
Mols et al. (2014) och Sarabi et al. (2017) beskrev att sexuella problem var påtagligt bland personer med en stomi. Problem som de upplevde kan vara minskad sexlust, svårt att få orgasm eller ejakulation. Männen upplevde oftast erektionsproblem. Kvinnorna upplevde dyspaureni, det vill säga smärta under hela samlaget eller vid penetrationen. Smith et al. (2016) och Cengiz och Bahar (2017) beskrev att sexualiteten blir påverkad efter en stomioperation och att det fanns olika samband i det sexuella samspelet i en relation. Det kunde vara att partnern skulle känna avsmak till sexlivet, vilket upplevdes påfrestande.
Vidare hävdade Smith et al. (2016) att homosexuella män som genomgått en rektumamputation upplevde att det hade en permanent inverkan på den sexuella funktionen. Sarabi et al. (2017) beskrev att sexuella problem hade en inverkan hos båda parter i en relation när någon av dem har en stomi. När de inte kunde tillfredsställa sin partner väcktes känslor av skuld och resulterade i sämre sinnesstämning. Sarabi et al. (2017) och Smith et al. (2016) beskrev att de som inte levde i en relation var rädda att de aldrig skulle träffa någon som skulle acceptera deras situation.
D
ISKUSSIONSyftet med litteraturstudien var att belysa personers upplevelser av att leva med stomi.
Resultatet delades in i huvudkategorierna Påverkan i det dagliga livet och Förändrad självbild med respektive underkategorier.
Resultatet i studien diskuteras samt vägs mot andra studier med liknande resultat. Förhållandet mellan sjuksköterskan och personer med stomi diskuteras i resultatdiskussionen för att öka kunskapen om hur sjuksköterskan kan påverka anpassningen till en stomi.
RESULTATDISKUSSION
Påverkan i det dagliga livet
I litteraturstudiens resultat framkom det att få en stomi på grund av olika sjukdomar i mag- tarmkanalen kunde upplevas som en positiv förändring. González et al. (2016) styrker stomin som en positiv förändring då många av de intervjuade lyfte fram deras tacksamhet att ändå få överleva kolorektalcancern, vilket gjorde att de redan från början hade de en positiv inställning till sin stomi. Personerna var kapabla till att leva ett normalt liv med sin stomi och såg sin kropp som väl fungerande för att den klarade mycket (González et al. 2016).
Resultatet visade att personer med stomi var rädda att andra skulle tycka synd om dem och att de ska ses som “den sjuka”. De personer som kände oro inför hur andra personer skulle reagera blev begränsade i sitt umgänge. Lim et al. (2015) visar i sin studie att vissa personer inte öppnade upp sig för sina familjemedlemmar, då de var rädda att vara en börda för dem (Lim et al. 2015). Resultaten visade att det fanns för- och nackdelar med att få en stomi. Då vissa problem underlättades upplevde många personer att det ändå var en påtvingad process att få en stomi, med hjälp av sjuksköterskan kan problemen i vardagen underlättas.
Resultaten i Cengiz och Bahars (2017) studie visade att egenvården och skötseln av stomin var begränsad då personerna upplevde att de behövde assistans från vårdpersonal samt att informationen de hade fått innan operation var bortglömd. Lim et al. (2015) styrker detta i sin studie då många personer beskrev att informationen de fått innan operation var otillräcklig.
Även information och undervisning efter operation ansågs vara otillräcklig. Personerna i studien beskrev att de hade föredragit att få information om vad en stomi är, hur den ser ut och olika typer av stomipåsar. Personerna hävdade att en bättre förberedelse hade hjälpt dem både fysiskt och mentalt. Litteraturstudiens resultat visade att efter upprepad information och undervisning av vårdpersonal visade resultaten att personerna upplevde det lättare att sköta sin stomi. Lim et al. (2015) visar i sin studie att personerna hade önskat få häften med information och undervisning efter operation. Även uppföljning i form av telefonsamtal eller fysiskt möte önskades för att anpassa sig till stomin (Lim et al. 2015).
Resultatet visade att stöd från familjen var viktigt. Lim et al. (2015) och González et al. (2016) styrker detta då deras resultat visar att fysiskt stöd från partner och barn var av stor vikt för att kunna acceptera samt hantera sin stomi. Barnen och barnbarnen upplevde stomin som spännande vilket var rofyllt (Lim et al. 2015; Gonzaléz et al. 2016). Oavsett om det fanns stöd från familjen eller inte var det väsentligt att hälso- och sjukvård hade kunskap om stomivård och att de var noggranna med att informera vart personerna kunde vända sig, då de själva inte lyfte fram frågan.
Förändrad självbild
Personer med en stomi upplevde en sämre självkänsla vilket även påverkade känslor av obehag och att de inte kände sig attraktiva. Personerna upplevde en förändrad spegelbild, eftersom de valde en annan klädsel som döljer deras stomi. Det var även besvärligt att se sig själv naken. I en tidigare studie beskriver González et al. (2016) att mentalt lidande och sämre accepterande gav kroppsliga begränsningar för en person med en stomi. Det framkom att hela 18% inte kände någon acceptans alls till sin nya situation. De stora besvären var associerade med klädstilen och sociala aktiviteter. Det fanns ofta en oro över att stomin skulle läcka när personerna befann sig på till exempel stränder, konserter eller i badhus (González et al. 2016).
I resultatet framkom det att den största psykiska begränsningen var ångest bland personer med en stomi, Cotrim och Pereira (2008) menar dock att depression var mer framträdande och att äldre personer med stomi upplevde lägre livskvalité. Nichols (2015) beskrev likaså att begränsningar kunde vara mer framträdande bland äldre personer då de med stomi var i en stigande ålder (Nichols 2015). Dålig självkänsla och brist på kroppsuppfattning ledde till ett sämre psykiskt mående. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om just denna problematik för att kunna uppmuntra och ge rätt vägledning som passar den enskildes specifika situation.
Resultaten visade att erektionsproblem för män samt smärta vid samlag för kvinnor är en del av de sexuella begränsningar som personer med stomi upplever. Resultaten visade även att personer med stomi upplever andra sexuella begränsningar som en minskad sexlust eller svårigheter att få orgasm eller ejakulation. I en tidigare studie beskriver Ramirez et al. (2009) att personerna var tvungna att ha en ny stomipåse på, eller att den skulle vara tömd för att kunna ha samlag. Personerna kände även att de ville dölja stomin med en tröja för att deras partner inte skulle se den. Istället för att ha samlag beskrev personerna att oralsex eller andra erotiska aktiviteter kunde vara alternativ för samlag. Vissa kvinnor i studien beskrev att det var så smärtsamt att ha samlag att de hellre låter bli. González et al. (2016) beskriver i sin studie att stomiläckage var en stor begränsning även i det sexuella livet då personerna upplevde att det hämmade deras sexlust. Ramirez et al. (2009) menar att personerna i studien upplevde att det var extremt svårt att ha en sexuell relation med någon eller att hitta en partner, vilket även framkom i två utav artiklarna i litteraturstudiens resultat.
Vidare upplevde personerna att stomin påverkade dem så att de inte kände sig som en önskvärd sexuell eller romantisk partner (Ramirez et al. 2009). Sexuella begränsningar var ett stort problem, ett ämne som inte alltid var lätt att prata om. Många lider därför i onödan av att inte ha ett sexuellt samliv. I sjuksköterskans roll är det viktigt att ha detta i åtanke, våga lyfta fram intima frågor och att inge trygghet för personen. Vilket även framkom i en studie om sjuksköterskan som en konstruktiv och seriös samtalspartner och som visar att känsliga och intima frågor kan vara till stor hjälp (Hulter 2009).
METODDISKUSSION
Studien genomfördes som en litteraturstudie. Metoden som användes var Polit och Becks (2017) nio-stegs flödesschema för att få processen så strukturerad som möjligt. Det gjordes en litteratursökning i databaserna CINAHL och PubMed för att få relevanta artiklar inom omvårdnad som svarade på litteraturstudiens syfte. Eftersom sökningen bara gjordes i två databaser fanns det en risk att relevanta artiklar missades. Trots sökningar i endast två databaser var antalet artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte tillräckligt. Därför gjordes inte någon ytterligare sökning.
När första sökningen gjordes i båda databaserna gav det inte tillräckligt många artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. Därför gjordes ytterligare sökningar med andra sökord. De sökningarna gav inga artiklar som svarade på studiens syfte i CINAHL eller PubMed och i PubMed gav sökningen “Ostomy” AND “Life change events” inga träffar. För att göra en bredare sökning i båda databaserna användes därför vissa ord att sökas i fritext.
Sökningen inkluderade vetenskapliga artiklar från januari 2013 till september 2018.
Tidsperioden ansågs lämplig då det gav möjlighet till att hitta relevanta artiklar över en längre tidsperiod som svarade på litteraturstudiens syfte. Urvalet begränsades inte geografiskt och gav artiklar från sju olika länder. De länder där studierna genomförts var Turkiet, Kina, Danmark, Nederländerna, England, USA och Iran. Resultatet kan därmed inte ses ur ett mångfaldsperspektiv, då upplevelsen skulle kunna se annorlunda ut i Kina jämfört med Sverige.
Ingen utav artiklarna var från Sverige och resultatet kan därför inte ge en bild av hur upplevelsen av att leva med stomi är i Sverige. Då Sverige är ett mångkulturellt land skulle resultatet ändå kunna implementeras i Sverige. Artiklarnas språk begränsades till engelska och svenska.
Samtliga artiklar var skrivna på engelska och en fri översättning med hjälp av lexikon har gjorts, detta kan ha påverkats språkets nyanser.
En utav artiklarna användes bara en gång i resultatet, för att den svarade mot litteraturstudiens syfte då den bidrog med information om personernas upplevelse av fysisk aktivitet och stärktes av en ytterligare artikel. En annan artikel som endast togs upp en gång i resultatet beskrev upplevelsen av det psykiska måendet i samband med att ha en stomi. Den artikeln var den enda som tog upp det ämnet och därför ansågs den relevant då artikelns resultat var av stor vikt.
Resultatet baseras på 6 kvalitativa artiklar och 4 kvantitativa artiklar. Detta är positivt då det ger både ett beskrivande och ett mätbart resultat. Majoriteten av artiklarna var kvalitativa, vilket gör att ett beskrivande perspektiv av personernas upplevelse har uppmärksammats. Forsberg och Wengström (2013) beskriver att kvalitativa studier kan få en mer djupgående beskrivning, då de riktar in sig på att förstå och förklara en upplevelse eller erfarenhet.
KLINISK BETYDELSE
Denna litteraturstudie kan bidra till ökad kunskap och förståelse om personers upplevelser av att leva med stomi. Resultatet visar att personer som lever med stomi påverkas på många olika sätt, det anses vara svårt att anpassa sig till sin nya situation och det uppkommer många begränsningar. Sjuksköterskan måste ha kunskap om personens upplevda begränsningar, för en ökad förståelse i mötet med personer som har en stomi. All vårdpersonal som möter personer med stomi ska bidra till att underlätta anpassning till stomin.
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING
Ett förslag till fortsatt forskning inom ämnet är att undersöka betydelsen av sjuksköterskans stöd och hur de förmedlar information i omvårdnadsarbetet hos personer med stomi, för att kunna bemöta och ge en personcentrerad vård. Ytterligare ett förslag kan vara att undersöka de anhörigas upplevelse och fånga upp deras begränsningar och påfrestningar, för att ge en bättre förståelse och ett helhetsperspektiv. Resultaten av den här studien visar även att det finns en begränsad mängd vetenskaplig litteratur inom området psykisk påverkan av stomi. Genom att rikta forskning mot de psykiska aspekterna kring stomi är det möjligt att lära sig mer om varför vissa mår psykiskt bättre än andra trots liknande förutsättningar. Det skulle även kunna ge en
SLUTSATS
Resultaten av den här litteraturstudien visade att det dagliga livet påverkas samt att personens självbild förändras. Det dagliga livet påverkas i form av olika begränsningar, till exempel anpassningen till stomin, stomins funktion samt påverkan i det sociala livet och aktiviteter.
Resultaten visade även att information och stöd från vårdpersonal är viktigt för att kunna anpassa sig till stomin. Vidare visade resultaten att stöd från familj och vänner är viktigt för personens välmående. Personens självbild påverkades i form av bristande kroppsuppfattning samt psykiska och sexuella problem. Sjuksköterskan behöver ta detta i beaktande för att kunna vårda samt möta personer som lever med en stomi.
!
REFERENSER
Resultatartiklar är markerade med *
Berndtsson, I. (2008). Stomiteknik- och terapi i ett historiskt perspektiv. I Persson, E., Berndtsson, I. & Carlsson, E. (red.). Stomi- och tarmopererad- ett helhetsperspektiv.
Lund: Studentlitteratur, ss. 17-22.
Brinkberg Lapidus, A. (2008). Crohns sjukdom. I Nyhlin, H. (red.). Medicinska mag- och tarmsjukdomar. Lund: Studentlitteratur, ss. 359-370.
Brown, H. & Randle, J. (2005). Living with a stoma: a review of the literature. Journal of Clinical Nursing, 14 (1), 74-81. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2004.00945.x Burch, J. (2013). Care of patients with a stoma. Nursing standard, 27(32), 49-56.
doi:10.7748/ns2013.04.27.32.49.e7347
*Cengiz, B. & Bahar, Z. (2017). Perceived barriers and home care needs when adapting to a fecal ostomy. A phenomenological study. Journal of wound and ostomy care nursing, 44(1), 63-68. doi: 10.1097/WON.0000000000000271
Coloplast. (2017). Insights from the Coloplast Ostomy Life study review 2016/2017.
https://www.coloplast.com/Documents/Corporate/OLS/CPOC_OLS_snapshot%20of
%20the%20ostomy%20population.pdf [2018-10-31]
Cotrim, H. & Pereira, G. (2008). Impact of colorectal cancer on patient and family: Implications for care. European Journal of Oncology Nursing, (12), 217-226.
doi:10.1016/j.ejon.2007.11.005
Dabirian, A., Yaghmaei, F., Rassouli, M. & Zagheri Tafreshi, M. (2010). Quality of life in ostomy patients: a qualitative study. Patient Preference and Adherence, (5), 1-5. doi:
10.2147/PPA.S14508
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier- värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3 uppl. Stockholm: Natur & Kultur.
González, E., Holm, K., Wennström, B., Haglind, E. & Angenete, E. (2016). Self-reported wellbeing and body image after abdominoperineal excision for rectal cancer.
International Journal Of Colorectal Disease, 31(10), 1711-1717. doi:
10.1007/s00384-016-2628-0
Halfvarson, J.(2008). Ulcerös kolit. I Nyhlin, H. (red.). Medicinska mag- och tarmsjukdomar.
Lund: Studentlitteratur, ss. 371-382.
* Hu, A., Pan, Y., Zhang, M., Zhang, J., Zheng, M., Huang, M., Ye, X. & Wu, X. (2014).
Factors influencing adjustment to a colostomy in chinese patients. A cross-sectional study. Journal of wound, ostomy and continence nursing, 41(5), 455-459. doi:
10.1097/WON.0000000000000053
Hulter, B. (2009). Sexualitet. I Edberg, Anna-Karin & Wijk, Helle (red.). Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 677-709.
ILCO Magasinet. (2017). Julia möter ångesten. Stockholm: Tarm- uro- och stomiförbundet (ILCO).
Jakobsson, E. & Lützén, K. (2010). Omvårdnad som profession och akademiskt ämne. I Edberg, A-K (red.). Omvårdnadens grunder: en specialutgåva för sjuksköterskor. 1.
uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 15-37.
*Kjaergaard Danielsen, A., Elgaard Soerensen, E., Burcharth, K. & Rosenberg, J. (2013).
Learning to live with a permanent intestinal ostomy. Impact on everyday life and educational needs. Journal of wound, ostomy and continence nursing, 40(4), 408-412.
doi: 10.1097/WON.0b013e3182987e0e
Lim, S., Chan, S. & He, H-G. (2015). Patients’ experience of performing self-care of stomas in the initial postoperative period. Cancer Nursing, 38 (3), 185-193. doi:
10.1097/NCC.0000000000000158
Lindström, A. (1999). Urin-, faeces- och tarmbesvär. Lund: Studentlitteratur.
*Mols, F., Lemmens, V., Bosscha, K., Van Den Broek, W. & Thong, M. (2014). Living with the physical and mental consequences of an ostomy: a study among 1-10-year rectal cancer survivors from the populations-based PROFILES registry. Psycho-Oncology, (23), 998-1004. doi: 10.1002/pon.3517
*Morris, A. & Leach, B. (2017). A qualitative exploration of the lived experiences of patients before and after ileostomy creation as a result of surgical management for crohn´s disease. Ostomy Wound Management, 63(1), 34-39.
Nationalencyklopedin. (u.å). Uppleva.https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/uppleva [2018-09-27]
*Nichols, T. (2015). Health-related quality of life in community-dwelling persons with ostomies. The physical functioning domain. Journal of wound, ostomy and continence nursing, 42(4), 374-377. doi: 10.1097/WON.0000000000000153
Nilsen, C. (2011). Omvårdnad vid stomi. I Almås, H., Stubberud, D-G. & Grønseth, R. (red.).
Klinisk omvårdnad. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 103-132.
Nilsson, P-J. (2008). Kolorektala tumörer. I Nyhlin, H. (red.). Medicinska mag- och tarmsjukdomar. Lund: Studentlitteratur, ss. 405-414.
Persson, E. (2008). Stomier. I Persson, E., Berndtsson, I. & Carlsson, E. (red.). Stomi- och tarmopererad- ett helhetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur, ss. 59-68.
Polit, D. & Beck, C.(2017). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Tenth edition. Philadelphia: J.B. Lippincott Company.
*Rafiei, H., Hoseinabadi Farahani, M., Aghaei, S., Hosseinzadeh, K., Naseh, L. & Heidari, M.
(2017). The prevalence of psychological problems among ostomy patients: a cross- sectional study from Iran. Gastrointestinal Nursing, 15(2), 39-44.
https://doi.org/10.12968/gasn.2017.15.2.39
Ramirez, M., McMullen. C., Grant, M., Altschuler, A., Hornbrook, M. & Krouse, R. (2009).
Figruing out sex in a reconfigured body: experiences of female colorectal cancer survivors with ostomies. Women Health, 49(8), 608-624. doi:
10.1080/03630240903496093.
Rydholm, A-M., (2009). Aktivitet, rörelse och rörlighet. I Edberg, Anna-Karin & Wijk, Helle (red.). Omvårdnadens grunder- Hälsa och ohälsa. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss 385-415.
*Sarabi, N., Navipour, H. & Mohammadi, E. (2017). Sexual performance and reproductive health of patients with an ostomy: A qualitative content analysis. Sexuality and disability, 35(2), 171-183. doi: 10.1007/s11195-017-9483-y
*Smith, J., Spiers, J., Simpson, P. & Nicholls, A. (2016). The psychological challenges of living with an ileostomy: An interpretative phenomenological analysis. Health Psychology, 36(2), 1-9. http://dx.doi.org/10.1037/hea0000427
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm. Socialdepartementet.
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Stubberud, D-G. & Nilsen, C. (2011). Omvårdnad vid sjukdomar i mag-tarmkanalen. I Almås, H., Stubberud D-G. & Grønseth, R. (red.). Klinisk omvårdnad. 2. uppl. Stockholm:
Liber, ss. 427-446.
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf [2017-12-07]
*Thorpe, G., Arthur, A. & McArthur, M. (2016). Adjusting to bodily change following stoma formation: A phenomenological study. Disability and Rehabilitation, 38(18), 1791- 1802. https://doi.org/10.3109/09638288.2015.1107768
Willman, A. (2010). Hälsa och välbefinnande. I Edberg, Anna-Karin (red.). Omvårdnadens grunder: en specialutgåva för sjuksköterskor. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 39- 55.
Öhman, M., Söderberg, S., & Lundman, B. (2003). Hovering between suffering and enduring:
the meaning of living with serious chronic illness. Qualitative Health Research, (4), 528-542. doi:10.1177/1049732302250720
Bilaga 1. Artikelmatris
Författare, År, Land Titel, Tidskrift Syfte Metod, Urval Resultat Cengiz, B. & Bahar, Z.
2017 Turkiet
Perceived barriers and home care needs when adapting to a fecal ostomy.
A phenomenological study.
Journal of wound, ostomy and continence nursing
Att undersöka upplevda
begränsningar vid anpassningen av en nyupplagd stomi, samt identifiera behov av vård i hemmet.
Metod: Fenomenologisk kvalitativ studie
Datainsamling:
djupgående
semistrukturerade intervjuer Urval: Strategiskt urval Antal deltaganden: 12 Dataanalysmetod:
induktiv innehållsanalys Bortfall: 0
Personerna upplevde begränsningar i det dagliga livet som påklädning, hygien, störd sömn, fysisk aktivitet, sexuell funktion samt det sociala livet. Det visade även faktorer som gjorde det svårare att anpassa sig till stomin, som osäker egenvård, svårt att acceptera stomin samt om de upplever socialt stöd.
Hu, A., Pan, Y., Zhang, M., Zhang, J., Zheng, M., Huang, M., Ye, X. &
Wu, X.
2014 Kina
Factors influencing adjustment to a colostomy in chinese patients. A cross-sectional study.
Journal of wound, ostomy and continence nursing
Att utvärdera upplevelsen hos personer som lever med stomi för att
karakterisera och beskriva likheter med att kunna anpassa sig, upplevt socialt stöd samt att utföra egenvård.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie.
Datainsamling:
frågeformulär
Urval: Strategiskt urval Antal deltaganden: 129 Dataanalysmetod: SPSS=
Social package for social sciences
Bortfall: 8
Personerna upplevde
svårigheter med att anpassa sig till sin stomi. Anpassningen var relaterad till om personen kunde utföra egenvård och om de hade socialt stöd. För att de skulle kunna anpassa sig bättre till sin stomi upplevde de att de behövde utbildning i egenvård.
Författare, År, Land Titel, Tidskrift Syfte Metod, Urval Huvudresultat Kjaergaard Danielsen,
A., Elgaard Soerensen, E., Burcharth, K. &
Rosenberg, J.
2013 Danmark
Learning to live with a permanent intestinal ostomy: impact on everyday life and educational needs.
Journal of wound, ostomy and continence nursing
Att utforska inverkan i det dagliga livet hos personer med permanent stomi.
Metod: Kvalitativ studie
Datainsamling:
Fokusgruppsintervjuer Urval: Strategiskt urval Antal deltaganden: 15 Dataanalysmetod:
Kvalitativ innehållsanalys Bortfall: 0
Personerna upplever att de känner skam och rädsla för att deras stomi ska uppmärksammas bland andra. Även att de behövde gå på kontroller gjorde att de kände sig till besvär. Personerna hade svårigheter att identifiera sig själva med det nya livet som de gjorde innan operation. De upplevde att de ville bli sedda som en hel person och ha nära kontakt med sjukvård.
Mols, F., Lemmens, V., Bosscha, K., Van den Broek, W. & S.Y Thong, M.
2014
Nederländerna
Living with the physical and mental consequences of an ostomy: a study among 1-10-year rectal cancer survivors from the population-based PROFILES registry.
Psycho-Oncology
Att jämföra
skillnader gällande livskvalitet, ångest, depression,
sjukdomsuppfattning och behovet av vård hos överlevande patienter med 1-10 år ändtarmscancer med eller utan stomi.
Metod: Prospektiv kvantitativ studie Datainsamling:
Frågeformulär
Urval: Strategiskt urval Antal deltaganden:
1019
Dataanalysmetod:
Bortfall: 1
Studien visade att personer med stomi upplevde lägre fysisk och social funktion samt lägre livskvalitet men färre problem med förstoppning och diarré jämfört med de utan stomi. De hade även sämre kroppskänsla och sexuell funktion. Det visade inte på någon större skillnad med ångest och depression.
Författare, År, Land Titel, Tidskrift Syfte Metod, Urval Huvudresultat
Morris, A. & Leach, B.
2017 England
A qualitative exploration of the lived experiences of patients before and after ileostomy creation as a result of surgical managemant for chron´s disease.
Ostomy wound management
Att beskriva och utveckla förståelsen för erfarenheter och
upplevelser innan och efter operation.
Metod: Fenomenologisk kvalitativ studie.
Datainsamling:
semistrukturerade intervjuer Urval: målmedveten
stickprovsundersökning där brev skickades ut för att identifiera potentiella deltagare.
Antal deltaganden: 10 Dataanalysmetod:
Fenomenologisk tolkningsanalys.
Bortfall: 0
Det visade att före operation kände personerna sig
kontrollerade av deras crohn´s sjukdom, efter operation så upplevde personerna att det fick ett nytt liv. Det visade även att minnet av tiden med crohn´s sjukdomen påverkade det nya livet med stomi på olika sätt.
Nichols, T-R.
2015 USA
Health-Related quality of life in community-
dwelling persons with ostomies: The physical functioning domain.
Journal of Wound, Ostomy and Continence Nursing.
Att undersöka hälsorelaterad livskvalitet hos personer med stomi.
Syftet var också att undersöka omfattningen med fysiska
begränsningar.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie Datainsamling:
Frågeformulär.
Urval: Randomiserat Antal deltaganden: 2329 medverkade
Dataanalysmetod:
Beskrivande innehållsanalys och SAS v9.2
Bortfall: 0
Personer med stomi hade mer begränsningar i måttligt ansträngande samt mer kraftigt ansträngande aktiviteter än personer utan stomi. Dessa aktiviteter kan vara att lyfta och bära varor, gå i trappor, gå längre sträckor samt påklädning.
Det visade även
begräsningar i att böja sig framåt och att huka sig.
Författare, År, Land Titel, Tidskrift Syfte Metod, Urval Resultat
Rafiei, H., Hoseinabadi- Farahani, M., Aghaei, S., Hosseinzadeh, K., Naseh, L. & Heidari, M.
2017 Iran
The prevalence of psychological problems among ostomy patients: a cross-sectional study from Iran.
Gastrointestinal Nursing.
Att undersöka förekomsten av depression, stress och ångest hos personer med stomi.
Metod: Kvantitativ Datainsamling:
Frågeformulär Urval:
Bekvämlighetsurval Antal deltaganden: 70 Dataanalysmetod:
Beskrivande tvärsnittsstudie Bortfall: 0
Det framgick att stress, ångest och depression var stora
bekymmer för patienter med en permanent stomi och mindre besvärande för de som hade en tillfällig stomi. Faktorer som sex, ålder och typ av stomi samt duration av stomi påverkade patienters upplevelser gällande ångest, depression och stress.
Sarabi, N., Navipour, H.
& Mohammadi, E.
2017 Iran
Sexual performance and reproductive health of patients with on ostomy:
A qualitative context analysis.
Sexuality and Disability
!
Att undersöka upplevelsen av den sexuella prestationen hos patienter med stomi och deras partner.
Metod: Induktiv kvalitativ studie
Datainsamling:
ostrukturerade intervjuer under ett år.
Urval: Strategiskt urval.
Antal deltaganden: 27 personer med stomi samt 10 partners
Dataanalysmetod:
Konventionell innehållsanalys Bortfall: 0
De med stomi upplevde
inverkan på den sexuella hälsan och sexuell lust. Sexlivet förändras efter stomioperation på grund av många anledningar.
Vissa försöker lösa problemen medan vissa negligerar
problemen och deras partners är apatiska till situationen.
Författare, År, Land Titel, Tidskrift Syfte Metod, Urval Resultat Smith, J., Spiers, J.,
Simpson, P. &
Nicholls, A.
2016 England
The psychological challenges of living with an ileostomy: An
interpretative phenomenological analysis
Health Psychology
Att undersöka de psykologiska utmaningarna av att leva med en ileostomi.
Metod: Kvalitativ Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer.
Urval: Målmedvetet urval.
Antal deltagare: 21 Dataanalysmetod:
Förklarande
fenomenologisk analys.
Bortfall: 0
Det visade att personer med stomi upplevde förändringar i
självkänslan som störd
kroppsuppfattning och förändrad sexuell funktion. Relationer till andra blev också förändrad, familjen sågs som ett stöd medans de blev mer distanserade från vänner.
Thorpe, G., Arthur, A.
&
McArthur, M.
2016 England
Adjusting to bodily change following stoma formation: A
phenomenological study.
Disability and Rehabilitation
Att undersöka
upplevelsen av att leva med en nyopererad stomi.
Metod: En longitudinell fenomenologisk kvalitativ studie
Datainsamling: Enskilda djupgående intervjuer vid tre tillfällen
Urval: Målmedvetet urval Antal deltaganden: 12 Dataanalysmetod: En fem-stegs
upprepningsanalys.
Bortfall: 0
Personer som får en stomi får förändrade förhållanden till sin kropp när det gäller dess funktion, känsla och utseende. Över tid kan vana och ökad kontroll över sin stomi ge mer medvetenhet och acceptans om sin förändrade kropp samt ge mer självacceptans.
