Uppsala Universitet
Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats
Vårterminen 2008
Private Equity
Riskkapitalbolagens bidrag till portföljbolagens utveckling
Sammandrag
Begreppsförklaring
Den tidigare studien – Detta begrepp som används i denna studie syftar till den tidigare undersökningen ”Private Equity – Skapas bestående värde?”1 som författarna valt att bygga vidare på.
Förvaltning – detta begrepp som tas upp i studien syftar till hur ledningen i respektive företag sköter och administrerar företagets tillgångar för att ge ekonomisk avkastning till aktieägarna.
Jämförelsebolag – är benämningen på den referensgrupp som ingick i den tidigare undersökningen och som utvecklingen av portföljbolagen jämfördes med.
Portföljbolag – är ett samlingsnamn för de bolag som ingår i ett riskkapitalbolags investeringsportfölj eller innehav2.
Private Equity – är ett engelskt begrepp som används som synonym till ordet riskkapital3.
Riskkapital – ”är samlingsnamnet för det kapital som investeras i företag och där investeraren får aktier i utbyte mot sin investering”4. Det kan således användas synonymt med begreppet ”eget kapital” i ett företag men kommer i studien betyda det kapital som investeras av ett riskkapitalbolag.
Riskkapitalbolag – ”är företag som går in som delägare i andra företag. Ett riskkapitalbolag är generellt villigt att ta större ekonomiska risker än normalt. Större delen av ägandet finns i onoterade bolag och dessa står i fokus på private equity-marknaden (riskkapitalmarknaden)”5.
Värdeskapande – syftar i denna studie till det långsiktiga ekonomiska värde som riskkapitalbolagen, enligt teorin, sägs skapa för portföljbolagen.
1Swärd J & Toresson C, Private Equity – Skapas bestående värde?, Kandidatuppsats, Företagsekonomiska
institutionen, Uppsala Universitet, 2008a
2
Nutek – verket för näringslivsutveckling, företagarguiden, ordlista, portföljbolag (19.05.2008), (uppdaterad 01.07.2007)
3 Nutek, Private Equity, (19.05.2008) 4 Nutek, Riskkapital, (19.05.2008) 5
Innehållsförteckning
1 INLEDNING... 6
1.2 PROBLEMDISKUSSION... 7
1.3 AVGRÄNSNINGAR... 8
1.4 MÅLGRUPP... 8
2 DEN TIDIGARE STUDIEN ... 9
3 BAKGRUND ... 11 3.1 VAD ÄR ETT RISKKAPITALBOLAG? ... 11 3.2 RISKKAPITALBOLAGENS ARBETSPROCESS... 11 3.2.1 Selektiv investering ... 12 3.2.2 Utvecklad affärsplan... 12 3.2.3 Rätt ledningsgrupp ... 13 3.2.4 Lönsam avyttring ... 13
3.3 VAD ERBJUDER ETT RISKKAPITALBOLAG?... 13
3.3.1 Finansiell utveckling... 13
3.3.2 Ägarstyrning ... 14
3.3.3 Operationell utveckling ... 14
3.4 HUR FUNGERAR AKTIVT ÄGANDE? ... 15
4 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 16
4.1 VAL AV INTERVJUMETOD... 16
4.2 VAL AV INTERVJUPERSONER... 16
4.3 UTFORMNING AV ENKÄTEN... 17
4.4 ENKÄTENS GENOMFÖRANDE... 19
4.5 EFTER ENKÄTENS GENOMFÖRANDE... 19
4.6 VALIDITET... 19 4.7 RELIABILITET... 21 4.8 INFORMATIONSSÖKNING... 21 4.9 KÄLLKRITIK... 22 5. RESULTATEN AV ENKÄTERNA ... 23 5.1 BORTFALLSANALYS... 23 5.2 PORTFÖLJBOLAGENS ENKÄTSVAR... 23
5.2.1 Hur arbetar portföljbolagen med strategiska frågor?... 24
5.2.2 Vilken påverkan har riskkapitalbolagen haft?... 26
5.3 JÄMFÖRELSEBOLAGENS ENKÄTSVAR... 28
5.3.1 Hur arbetar jämförelsebolagen med strategiska frågor? ... 28
5.3.2 Vilken inställning har jämförelsebolagen till riskkapitalbolag? ... 30
6 ANALYS AV RESULTATEN... 32
6.2 STRATEGISKA SKILLNADER MELLAN PORTFÖLJBOLAGEN OCH JÄMFÖRELSEBOLAGEN... 32
6.3 VAD BIDRAR RISKKAPITALBOLAGEN MED? ... 33
6.4 DISKUSSION OCH SLUTSATSER AV RESULTATEN... 35
FIGURFÖRTECKNING
FIGUR 1 RISKKAPITALBOLAGENS ARBETSPROCESS... 12 FIGUR 2 PORTFÖLJBOLAGENS ARBETE MED LÅNGSIKTIGA MÅL SAMT LÅNGSIKTIGA FOKUSERING PÅ FINANSIELLA
ELLER OPERATIONELLA MÅL... 25 FIGUR 3 PORTFÖLJBOLAGENS FOKUSERING PÅ TILLVÄXT KONTRA LÖNSAMHET... 25 FIGUR 4 JÄMFÖRELSEBOLAGENS ARBETE MED LÅNGSIKTIGA MÅL SAMT LÅNGSIKTIGA FOKUSERING PÅ
1 Inledning
Private Equity (riskkapital) är ett mytomspunnet begrepp som fascinerar och engagerar människor världen över. Riskkapital innebär högriskinvesteringar i företag med stort kapitalbehov. Då risken ofta är hög kräver investerarna oftast en högre avkastning. Konceptet är accepterat och uppskattat av entreprenörer och branschfolk samtidigt som den samhällsekonomiska nyttan ofta ifrågasätts, främst av fackförbunden. Riskkapitalbolagen är mer riskbenägna än traditionella investerare och kommer därmed att genomföra investeringar där utgången är mer osäker6. För vissa företag kan detta vara den enda möjligheten att få tillgång till nödvändig finansiering7. Utöver kapital erbjuder riskkapitalbolag idag en rad andra tjänster så som erfarenhet från styrelsearbete och affärskunskap. För många entreprenörer och företag kan därmed en riskkapitalist utgöra en viktig mentor och ett bollplank8. Det är av stor vikt att riskkapitalisterna är väl insatta i företagen som de väljer att investera i och det blir allt vanligare med specialisering varför ytterligare industrikunskap hos riskkapitalbolaget ofta efterfrågas9.
Generellt leder riskkapitalbolagens investeringar till en del förändringar hos de uppköpta bolagen eftersom riskkapitalbolagens strategi är att investera i företag som inte utnyttjar sina resurser optimalt eller som befinner sig i omvälvande skeden av sin utveckling. Riskkapitalbolagen förser dessa företag med den kompetens och de resurser som krävs för att maximera utvecklingen. De åtgärder som vidtas kan gälla kapitalanskaffning, rekrytering av nyckelpersoner samt utvidgning av kontaktnätet. I de fall företaget är utsatt för större problem kan genomgripande åtgärder så som försäljning av tillgångar och nedläggning av produktion bli nödvändiga. Dessa åtgärder kan leda till att riskkapitalbolaget initialt tvingas skära ned på antalet anställda i företaget något som fackförbunden motsätter sig starkt.10
Det är framförallt nedskärningsåtgärderna som lyfts fram från fackförbundens sida i debatten kring riskkapitalbolagen. Fackförbunden menar att riskkapitalbolagen förstör jobb och dränerar företagen på kapital samt att de därmed lämnar portföljbolagen sämre rustade för
6Wallentin C, 2006, Ekonomernas uppsatsbok – för alla, 9: e upplagan, Malmö, Liber AB, s.430 7Wallentin C, 2006, s.430
8
Landström H, 2003, Småföretaget och kapitalet – Svensk forskning kring små företags finansiering, 1:a upplagan, Stockholm, SNS Förlag, s.173-178
9Kaplan S.N & Strömberg P, 2008, Leveraged Buyouts and Private Equity, s.14
10Svenska riskkapitalföreningen, (12-05-08), Startsida: För entreprenörer/ riskkapitalbolagen – fokuserade
framtiden än vid investeringstillfället. De hävdar även att riskkapitalbolagens åtgärder är fokuserade på att driva upp värdet i portföljbolagen på kort sikt, fram till avyttringstillfället samt att de kortsiktiga åtgärderna hämmar företagets långsiktiga utveckling.11
En mycket stark och talande bild angående fackets inställning till riskkapitalbolagen målas upp i broschyren ”Arbetstagarens guide till riskkapital” där värdeladdade uttalanden så som att riskkapitalbolagen ”pumpar ut pengar” ur portföljbolagen, att ”vinster skapas genom aggressiva omstruktureringar, besparingar och genom finansiella manipulationer” samt att ”målet är att suga pengar ur företagen, inte investera i produktion, tjänster eller anställda”.12
Riskkapitalbolagen å andra sidan hävdar att de i samarbete med ledningen i portföljbolagen utvecklar en affärsplan där tydliga mål för företagets framväxt ställs upp med förändringar som skall resultera i en fördubbling av rörelseresultatet och en väsentligt lägre skuldsättning inom tre till fem år. De arbetar med längre tidshorisonter, vanligen mellan fem och tio år, där långsiktigt värdeskapande är en viktig del.13
Den intressanta aspekten att studera blir således huruvida riskkapitalbolagens inverkan på portföljbolagen bidrar till att skapa en värdeutveckling utöver den som återfinns i jämförbara bolag och följaktligen även om riskkapitalbolagen är effektiva i sin investeringsstrategi. Författarnas förhoppning är att denna studie skall kunna bidra med det senaste inlägget i den pågående debatten.
1.2 Problemdiskussion
Debatten om riskkapital och riskkapitalbolag har föranlett många undersökningar i ämnet. För att bringa klarhet i riskkapitalbolagens inverkan på portföljbolagen samt långsiktigheten i densamma har författarna valt att utgå ifrån en tidigare studie, skriven av författarna själva, ”Private Equity – Skapas bestående värde?”14. Detta görs för att värdeutvecklingen här är känd för både portföljbolagen och jämförelsebolagen vilket möjliggör en djupare analys av enkätsvaren.
11
DI.se, (4.2.2008), LO delar oron för riskkapitalets makt (publicerad 8.5.2007)
12 IUL, (12.5.2008), Arbetstagarens guide till riskkapital, (publicerad 2007), s.8
13Svenska riskkapitalföreningen, (12-05-08), Startsida: För entreprenörer/ riskkapitalbolagen – fokuserade
värdeskapare,
14
Den tidigare studien behandlar långsiktigheten i riskkapitalbolagens värdeskapande genom att studera utvecklingen av ett antal lönsamhets- och tillväxtmått hos utvalda portföljbolag, från avyttringsåret och två år framåt. En relevant fråga blir då vilken påverkan riskkapitalbolagen haft på portföljbolagen och hur det kan ha påverkat utfallet i den tidigare studien. Studien visade att portföljbolagen upplevt en snabbare ökning av lönsamhetsmåtten än jämförbara bolag under samma tidsperiod.
Med avstamp i resultatet från den tidigare studien ämnar författarna undersöka huruvida det föreligger några skillnader i förvaltningen av portfölj- och jämförelsebolagen, om de båda grupperna arbetar strategiskt annorlunda med finansiella och operationella mål samt vilken roll riskkapitalbolagen spelat i utformningen av dessa. Dessutom kommer författarna att föra en diskussion kring hur dessa skillnader kan ha påverkat resultatet i den tidigare studien.
Syftet med denna studie är att undersöka huruvida strategiska skillnader mellan portföljbolagen och jämförelsebolagen har påverkat värdeutvecklingen i den tidigare studien samt hur riskkapitalbolagens inblandning har bidragit till dessa skillnader.
1.3 Avgränsningar
Författarna ämnar endast undersöka de bolag som ingått i den tidigare studien och därför kommer endast slutsatser angående den studerade urvalsgruppen att dras. Detta innebär att de avgränsningar och de urval som gjordes i den tidigare studien kommer att gälla även här. De viktigaste av dessa är att portföljbolagen i studien avyttrades av ett riskkapitalbolag under 2003 eller 2004 på den svenska marknaden samt att företagen är mer etablerade och befinner sig i buyout-fasen. Utvecklingen av dessa studerades under en tidsperiod om två år och fokuserade på värde i form av lönsamhet, tillväxt och kapitalstruktur.15
1.4 Målgrupp
Studien riktar sig till studenter inom den företagsekonomiska institutionen med ett intresse för riskkapital, ägarstrukturer och styrelsearbete i mindre bolag. Författarna tror även att den pågående samhällsdebatten kan bidra till ett intresse för uppsatsen utöver det akademiska.
15
2 Den tidigare studien
I detta avsnitt redogörs för den tidigare studien som denna uppsats bygger på. Här kommer förutsättningar, avgränsningar och resultat att presenteras. Syftet med detta avsnitt är att ge läsaren information som måhända underlättar tolkningen av resultaten i denna studie.
Författarna har, som nämnts tidigare, i denna studie valt att bygga vidare på en tidigare undersökning, ”Private Equity – Skapas bestående värde”16 där syftet var följande:
”Syftet med denna undersökning är att studera och utvärdera värdeutvecklingen för några utvalda svenska portföljbolag, från avyttringstillfället och två år framåt, samt ställa denna i relation till utvecklingen av liknande företag, som inte tidigare varit ägda av något riskkapitalbolag” - Swärd J & Toresson C, 2008a, s. 8
Den tidigare studien har, likt denna, sin grund i den pågående samhällsdebatt som råder mellan olika grupper i samhället angående huruvida riskkapitalbolagen skapar långsiktigt lönsamma och livskraftiga bolag eller om de investerar kortsiktigt och genomför kraftiga nedskärningar för att maximera vinsten vid en framtida försäljning. En central frågeställning för studien är:17
”Har riskkapitalbolagen varit framgångsrika i sin strävan att skapa bestående värde för portföljbolagen?” – Loc cit
Portföljbolagen som ingår i den tidigare studien avyttrades under endera år 2003 eller år 2004 och en förutsättning för de medverkande bolagen var att bokförda värden fanns tillgängliga hos Bolagsverket fram till och med år 2006 för alla portföljbolag. Detta innebar att bolag som exempelvis gått i konkurs eller sålts till utländska företag exkluderades ur studien. Antalet medverkande portföljbolag i den tidigare studien var 13 stycken, vilket utgjorde hela populationen av företag som matchade ovannämnda kriterier.18
Författarna valde sedan slumpmässigt ut lika många jämförbara bolag, som inte tidigare varit ägda av riskkapitalbolag, som matchades mot portföljbolagen storleksmässigt och
16Swärd J & Toresson C, 2008a,
17Swärd J & Toresson C, 2008a, s.6 - 8 18
verksamhetsmässigt. Mätperioden i studien omfattade perioden från avyttringstillfället och två år framåt. Två år kan anses vara otillräckligt för att mäta en långsiktig värdeutveckling men avsikten med undersökningen var att mäta utvecklingen av portföljbolagen efter avyttringen, för att se om riskkapitalbolagen bidrog till att skapa långsiktigt värde hos sina portföljbolag. Tidsperioden ansågs tillräcklig eftersom det under de närmaste åren efter avyttringen blir tydligt huruvida värdeutvecklingen ökar eller avtar efter riskkapitalbolagets inblandning och således även om riskkapitalbolagets åtgärder var långsiktigt eller kortsiktigt inriktade. Utvecklingen för de båda grupperna jämfördes sedan inom vissa utvalda lönsamhets- och tillväxtmått. Dessa utgjordes främst av vanligt förekommande nyckeltal och marginalmått. Dessutom jämfördes även kapitalstrukturen för de båda grupperna i form av företagens soliditet.19
Resultatet av den tidigare studien var att portföljbolagen hade utvecklats bättre än jämförelsebolagen inom lönsamhetsmåtten, vilket gick i linje med studiens teori där riskkapitalbolagens presenterade strategi var att skapa långsiktigt lönsamma och konkurrenskraftiga bolag. Utvecklingen av tillväxtmåtten och kapitalstrukturen skiljde sig dock inte så mycket åt mellan de båda grupperna.20
19Swärd J & Toresson C, 2008a, s.20 - 23 20
3 Bakgrund
I detta avsnitt redogörs teorier och studier som läsaren bör vara bekant med för att på ett önskvärt sätt tillgodogöra sig innehållet i undersökningen. Författarna kommer att förklara viktiga begrepp och företeelser inom ämnet.
3.1 Vad är ett riskkapitalbolag?
Riskkapitalbolag är företag som går in som delägare i andra företag. Vanligen investerar riskkapitalbolag i snabbväxande företag som har svårt att hitta finansiering på annat håll, exempelvis genom banklån eller börsnotering. Utvecklingen av dessa företag är ofta osäker varför riskkapitalbolagen bör vara villiga att ta större ekonomiska risker än normalt.21
Riskkapitalbolag fungerar som intermediär mellan kapitalägare och entreprenörer genom att skapa kontakter mellan dem som har kapital att investera och de som behöver kapital för nödvändig expansion. För kapitalägarna är denna möjlighet effektivare än att själva tillgodogöra sig den kompetens som krävs för att framgångsrikt utvärdera, välja ut och investera i mindre företag. Exempel på sådana kapitalägare kan vara pensionsfonder, försäkringsbolag, banker etc. Riskkapitalbolagen erbjuder dessa kapitalägare den kompetens som krävs för de efterfrågade investeringarna. Detta arrangemang underlättar även för företagen som istället för att söka upp alla potentiella investerare personligen kan vända sig till ett fåtal riskkapitalbolag.22
3.2 Riskkapitalbolagens arbetsprocess
Riskkapitalbolagen följer vanligen en arbetsprocess (se figur 1) som innebär att de söker efter lämpliga objekt (deal generation) då även skriftliga affärsplaner utarbetas, utför en noggrann värdering (valuation), genomför investeringen och skriver avtal (structuring) samt planerar och genomför avyttringen (exiting).23
21Wallentin C, 2006, s.430 22 Landström H, 2003, s.173 23
FIGUR 1 RISKKAPITALBOLAGENS ARBETSPROCESS
Källa: Landström H, 2007, s.292-304, (illustrerat av författarna)
En del i riskkapitalbolagens framgång kan vara att de genom alla led i arbetsprocessen gör medvetna och välgrundade val. Alla delar av processen är viktiga och några av dem belyses nedan.
3.2.1 Selektiv investering
Riskkapitalbolag är väldigt selektiva med sina investeringar, det är av stor betydelse eftersom de flesta endast gör ett fåtal investeringar per år. De investeringar som görs är betydande och varje riskkapitalbolag har enbart en handfull företag under förvaltning åt gången. Riskkapitalbolagen är därför ytterst pålästa innan de genomför en investering. Ibland kan förarbetet pågå under flera år innan investeringen genomförs. Förarbetet omfattar vanligen att undersöka marknader och industrier, lära känna ledningen samt arbeta fram en värdeskapande utvecklingsplan.24
Dessutom görs ofta en grundläggande värdering av objektet för att säkerställa att den nödvändiga avkastningen kan uppnås. Ju högre premie som riskkapitalbolaget betalar för objektet desto fler utvecklingsmöjligheter krävs för att uppnå en hållbar avkastning.25
3.2.2 Utvecklad affärsplan
Förvaltningen av portföljbolagens verksamhet är en viktig del i riskkapitalbolagens strategi och de arbetar ofta tillsammans med ledningen för att ta fram en affärsplan och en strategi samt implementera dessa. En rapport som gjordes av Ernst & Young 2006 visar att 85 % av investeringarna genomfördes tack vare de planerade långsiktiga förändringarna istället för att
24Ernst & Young, 2006, How do Private Equity investors create value?, EYGM Limited, s.2 25
Landström H, 2007, s. 297
Exiting Valuation
Deal Generation
förlita sig på konjunkturer eller förändringar i kapitalstruktur. Ägarskiftet som följer av ett riskkapitalbolags investering i ett portföljbolag fungerar som ett naturligt avstamp för vidare förändringar och förbättringar.26
3.2.3 Rätt ledningsgrupp
Det är av stor vikt att ledningen besitter den kunskap som krävs för att driva portföljbolagen framåt. En stor del av värdeskapandet börjar hos ledningen. I portföljbolag har ledningen höga krav på sig då riskkapitalbolagen ofta har höga målsättningar, dessutom utsätter en ökad belåning ledningen för en ny, ofta okänd, miljö. Riskkapitalbolag är inte heller främmande för att byta ut hela eller delar av den ledning som inte lever upp till förväntningarna.27
3.2.4 Lönsam avyttring
Då riskkapitalbolag agerar inom en bestämd tidsram, vanligtvis 4-7 år är det viktigt att gå in i varje investering med en avyttringsplan. Det är av stor vikt att investeringen är lönsam för riskkapitalbolaget och denna lönsamhet realiseras inte förrän vid försäljningen av bolaget. Det finns normalt sett fyra sätt för ett riskkapitalbolag att avsluta sitt innehav i ett portföljbolag. Dessa är försäljning till en industriell eller strategisk köpare, försäljning till en finansiell köpare, notering på en värdepappersmarknad eller konkurs.28
3.3 Vad erbjuder ett riskkapitalbolag?
Riskkapitalbolagens värdeskapande hos portföljbolagen sker oftast inom tre områden. Dessa är finansiell utveckling, ägarstyrning och operationell utveckling, som kommer att beskrivas närmare i detta avsnitt.
3.3.1 Finansiell utveckling
En del i riskkapitalbolagens strategi är att öka ledningens incitament att agera i överrensstämmelse med ägarnas intressen. Detta sker vanligtvis genom att ledningen köper in sig med en betydande del i företaget och därmed påverkas av företagets utveckling både i
26 Ernst & Young, 2006, s. 2-3 27 Ernst & Young, 2006, s. 3 28
egenskap av ledning och av ägare. Incitamenten stärks ytterligare genom att det, i privata företag, inte finns någon marknad för att handla med aktierna och därmed har ledningen svårt att sälja sin andel innan värdet realiseras vid avyttringstillfället.29
Riskkapitalbolagen använder sig även av belåning för att, genom skattelättnader, öka värdet på portföljbolagen. En alltför hög belåning kan däremot leda till att ett företag hamnar i finansiella svårigheter vilket i så fall skulle medföra betydande kostnader för företaget. Hög belåning kräver således att ägarna är riskbenägna, något som riskkapitalbolag vanligtvis är.30
3.3.2 Ägarstyrning
Ägarstyrning handlar i det här fallet främst om hur styrelsen i portföljbolagen kontrolleras. Riskkapitalbolag är normalt sett mer engagerade i övervakningen av styrelse och ledning i sina bolag än ägare till publika bolag. Portföljbolagens styrelser är mindre än i publika bolag och de träffas oftare, ungefär 12 formella samt flertalet informella möten om året. Dessutom är riskkapitalbolag benägna att byta ut medlemmar i ledning och styrelse om de inte lever upp till de krav som ställs. En del av riskkapitalbolagens affärsidé är att hitta företag vars förvaltning inte är optimal och värde kan därigenom uppnås genom att förändra förvaltningen eller byta ut ledning och styrelse.31
3.3.3 Operationell utveckling
I en allt mer konkurrensutsatt marknad, där riskkapitalbolag tävlar om att få sköta den finansiella utvecklingen har kravet på specialisering ökat. Många riskkapitalbolag är numera branschinriktade eftersom en sådan fokusering hjälper dem att lättare hitta nya objekt, identifiera företag med stor potential för värdeskapande verksamhetsförbättringar samt implementera dessa förbättringar. Dagens riskkapitalbolag ser denna specialisering som ett viktigt led i värdeskapandet hos portföljbolagen då den öppnar för konkurrensfördelar gentemot andra riskkapitalbolag samtidigt som den ökar möjligheten att fatta välgrundade strategiska beslut. Många riskkapitalbolag använder konsulter för att lyfta fram
29 Kaplan S.N & Strömberg P, 2008, s.13 30Kaplan S.N & Strömberg P, 2008, s.13 31
verksamhetsförbättringar såsom kostnadsbesparingar, tillväxtmöjligheter och strategiska förändringar. Dessa implementeras sedan genom aktivt ägande.32
3.4 Hur fungerar aktivt ägande?
En viktig skillnad mellan riskkapitalbolag och andra investerare är ambitionen att tillföra värde till sina investeringar, portföljbolagen. Deras affärsidé är att med kapital och kunskaper om affärsutveckling tillföra värde för portföljbolagen. Riskkapitalbolagen tillämpar ofta en aktiv investeringsstrategi där de går in i ett aktivt samarbete med portföljbolagens ledning. Utsträckningen i vilken riskkapitalbolagen är aktiva i sitt samarbete med portföljbolagen kan bero på vilken situation portföljbolaget befinner sig i. En svår och osäker situation borde öka riskkapitalistens incitament att aktivt samarbeta och styra portföljbolagen eftersom att risken för en sämre utveckling då ökar. I ett välmående och stabilt företag har aktivt ägande troligtvis inte lika stor påverkan på utvecklingen33
Rent praktiskt är det vanligast att samarbetet mellan riskkapitalbolag och portföljbolag sker genom aktivt styrelsearbete och/eller passiv rapportering. Riskkapitalisten spelar också en viktig roll som mentor, coach och allmänt bollplank. Det aktiva engagemanget och intresset i företagens utveckling kan vara ett naturligt resultat av att portföljbolagen faktiskt är riskkapitalbolagens investering. Det är ett sätt för riskkapitalisterna att styra och kontrollera sin investering för att förhoppningsvis nå en högre avkastning.34
32Kaplan S.N & Strömberg P, 2008, s.14 33Landström H, 2003, s.173
34
4 Tillvägagångssätt
I detta avsnitt presenteras de metoder och tillvägagångssätt som använts för att ta reda på den information som är nödvändig för studiens genomförande. Författarna kommer även att diskutera närmare kring trovärdigheten och tillförlitligheten av de valda metoderna för undersökningen.
För att kunna utreda om det föreligger några tydliga skillnader i förvaltningen av portföljbolagen och jämförelsebolagen samt om dessa kan ha bidragit till resultatet i den tidigare studien valde författarna att kontakta de inblandade företagen direkt. Denna studie baseras därför främst på primärdata.
4.1 Val av intervjumetod
Då den tidigare studien utgjordes av 26 stycken geografiskt skilda företag och detta är en ytterst tidspressad studie ansåg författarna att personliga intervjuer med varje respondent inte var möjligt. Dessutom är företagsledare generellt sett mycket upptagna och tidsåtgången för deras insats då är avgörande för huruvida de väljer att medverka eller inte. Då strategiska frågor ofta innehåller känslig information har författarna valt en metod som säkerställer respondenternas anonymitet. Dessa omständigheter tillsammans har bidragit till att författarna anser att en enkätundersökning är bäst lämpad för denna studie. En enkät anses vara tillräcklig eftersom studien endast ämnar undersöka hur företagen arbetar med strategiska frågor i stort utan vidare fördjupning i detaljer. Enkäten skickas ut till respondenterna elektroniskt vilket möjliggör att svaren är anonyma och underlättar mycket då respondenterna befinner sig på olika platser geografiskt sett. Enkäten kunde även göras tidseffektiv och således öka deltagande hos respondenterna.
4.2 Val av intervjupersoner
studien. I de fall då denna inte var lämpad kontaktades den personen med mest kunskap på området.
För att säkerställa att svarsfrekvensen av enkäten inte skulle bli för låg kontaktades varje utsedd respondent per telefon för att bekräfta personens medverkan. Detta gjordes då författarna ville förhindra bortfall på de enkäter som skickades ut eftersom urvalet var mycket begränsat.
Författarna hade till en början tankar om att ställa tidigare matchade bolag emot varandra och därigenom utläsa eventuella skillnader men bortfallet ledde till att endast sex företag hade medverkat i en sådan studie varpå författarna ansåg att ett högre deltagande var mer relevant för studien. Det skulle dessutom bli svårare att dra några paralleller till den tidigare studien eftersom det där inte genomfördes några sådana matchningar i redovisningen av resultatet.
4.3 Utformning av enkäten
För att begränsa tidsåtgången och således minimera risken för bortfall var författarna noga med att inte ställa för många frågor samt undvika alltför omfattande frågor. Frågorna utformades därför till att vara mycket informativa, kortfattade och relevanta för undersökningens syfte. Några frågor ställdes dock i allmänintresse eller fyllde en kontrollerande funktion. Författarna började med att dela upp enkäten i två delar, där den ena delen behandlade frågor beträffande företagens strategi och verksamhet och det andra området tog upp respondenternas syn på riskkapitalbolag och deras påverkan på portföljbolagens verksamheter.
I enkätens andra del ombads portföljbolagen att återge hur de anser att riskkapitalbolagen påverkat verksamheten och de gavs alternativ för vad riskkapitalbolagen bidragit med i form av kapital, kompetens, nätverk och ägarstyrning. Frågorna är utformade för att belysa de huvudpunkter som riskkapitalbolagen, enligt teorin, anses fokusera på i investeringsprocessen. Eftersom jämförelsebolagen i den tidigare studien inte haft något inflytande av riskkapitalbolag tidigare var de inte lämpade att besvara frågor angående riskkapitalbolagens påverkan, enkätens andra del fick därför olika utformningar för de båda grupperna. Jämförelsebolagen ombads svara på frågor av en mer öppen karaktär samt ange deras allmänna uppfattning om riskkapitalbolag.
Frågorna i enkäterna var av tre olika karaktärer. Den första av dessa var så kallade fritextfrågor där respondenten ges möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter, där bland annat frågor om företagens uttalade strategier och respondenternas befattning inom företagen ställdes. Den andra typen var flervalsfrågor där respondenten kan välja ett eller flera alternativ. Denna typ av fråga användes enbart en gång, då jämförelsebolagens respondenter fick ange vad de uppfattar att riskkapitalbolagen bidrar med till sina portföljbolag. Den sista typen av frågor som enkäterna bestod av, som också utgjorde majoriteten av frågorna var såkallade attitydfrågor, där respondenten tvingas välja ett alternativ. Denna frågekaraktär användes exempelvis inom de frågor som behandlade företagens arbete med kort- och långsiktiga mål samt i vilken utsträckning företagen fokuserar på lönsamhet och/eller tillväxt.
I attitydfrågorna ombads respondenten ta ställning till ett påstående eller ange sin uppfattning inom ett visst område på en femgradig skala. Respondenterna ges då möjlighet att vara neutrala i frågan, genom ett ”varken eller” alternativ. Författarna anser, i enlighet med K Dahlström, att en femgradig skala är lämplig att använda då respondenterna ges möjlighet att inte välja sida om de är neutrala i någon fråga, det är alltså inte att likställa med ett ”vet ej” alternativ35. Detta är inte möjligt vid en skala med ett jämt antal alternativ, dessutom är en femgradig skala omfattande för att respondenterna skall kunna fatta ett snabbt val. Enkäternas utformning till de båda grupperna i studien finns att tillgå i bilagorna ett och två.
35 Dahlström K, Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning, 2000, studentlitteratur,
4.4 Enkätens genomförande
När enkäterna var färdiga skickades de till en analytiker på svenska riskkapitalföreningen som gick igenom utformningen av frågorna och kommenterade innehållet. Enkäterna testades även av några studenter för att säkerställa att svaren registrerades som de skulle och att enkäten inte tog för lång tid att svara på, eftersom flera respondenten efterfrågat en tidseffektiv enkät. Därefter skickades enkäterna ut till respondenterna som därefter hade tio dagar på sig att besvara den.
4.5 Efter enkätens genomförande
När alla svar inkommit och registrerats återstod tolkningen och analyseringen av svaren. Här tog författarna kors- och statistiktabeller till hjälp för att lättare kunna se sambanden mellan respondenternas svar. Med hjälp av korstabeller kunde författarna urskilja hur samma respondent tagit ställning till två olika frågor. För att underlätta jämförelser utformades korstabellerna på samma sätt för båda grupperna. Författarna ansåg inte att en redovisning av alla dessa korstabeller var nödvändig och har således valt att presenterade endast de mest intressanta svaren och sambanden. Författarna har även här valt att skilja frågorna som berör förvaltningen från dem som behandlar riskkapitalbolagens inblandning.
4.6 Validitet
För att öka validiteten i studien läste författarna in sig ordentligt på underliggande teorier innan enkätfrågorna utformades för att säkerställa att frågorna som ställdes var relevanta för studien. Författarna har även försökt att använda så aktuell litteratur som möjligt vid skapandet av studiens teoretiska referensramar. Förutom böcker i ämnet har författarna använt sig av vetenskapliga rapporter samt tidigare genomförda studier. Validiteten påverkas dock i viss mån negativt av att några av de använda teorierna är hämtade från svenska riskkapitalföreningen, en stark förespråkare av riskkapital samt från rapporter publicerade av Ernst & Young, som samarbetar med riskkapitalbolag vid värderingar av potentiella objekt. Som motvikt har författarna på sina håll tagit upp den syn som förmedlas av facket, en stor motståndare till riskkapitalbolagen, även om denna information är begränsad.
tidigare studien gavs tillsammans med information om vilken typ av frågor som respondenten kunde förvänta sig. Respondenterna kunde på så sätt förbereda sig på de ämnen som enkäten behandlade och på förhand skaffa sig nödvändig information. Författarna försåg även respondenterna med exempel i de frågor där risken för missuppfattningar var stor för att ytterligare minimera risken för feltolkningar av frågorna. Enkäterna testades därför noga på ett antal personer för att säkerställa att frågorna var lätta att förstå och att de följde studiens syfte.
Alla personer som medverkat i den empiriska delen av studien uppfyllde författarnas krav vad gäller befattning inom företaget och kunskap om företagets förvaltning. Nio av de 13 medverkande personerna har befattningen verkställande direktör (VD) på företaget. Två av de medverkande var ekonomichefer medan av de resterande två var en teknisk chef och en var styrelseordförande. Däremot har fyra av respondenterna varit anställda i företaget under en kortare period än fem år, vid besvarandet av enkäten. Av dessa tillhör två personer gruppen av jämförelsebolag och två personer tillhör gruppen med portföljbolag. Detta kan innebära att de två respondenterna från portföljbolagen har en begränsad kunskap om riskkapitalbolagens påverkan på företagets förvaltning. Författarna informerade företagen om att sådana kunskaper var en förutsättning för studien innan lämplig respondent valdes ut. Vid händelse att denna person varit verksam i företaget kortare tid än fem år ombads personen i fråga att på annat håll inom företaget ta reda på de frågor som denne inte kunde besvara själv. Detta för att möjliggöra ett representativt resultat.
4.7 Reliabilitet
Metoden som använts i studien anser författarna vara den bäst lämpade för genomförandet, då den bäst uppfyller de villkor som respondenterna efterfrågat för att medverka i studien. Metoden är enkel, effektiv och lätt att återskapa. Enkäterna har varit i stort sett lika för de båda grupperna av respondenter men då ena gruppen varit under inflytande av riskkapitalbolag och den andra gruppen inte varit det, var det naturligt att enkäternas andra del utformades på olika sätt för de båda grupperna. Dock låg tyngdpunkten i den jämförande delen av undersökningen i de strategiska frågor som behandlades i enkätens första del och således var densamma för de båda grupperna. Tidsbegränsningen hos respondenterna gjorde att en undersökning i detta format uppskattades eftersom de då hade möjlighet att medverka utan att det kostade dem alltför mycket i tid.
Vidare ökade metoden respondenternas förtroende för att deras svar skulle förbli anonyma, därav undvek författarna risken att respondenterna påverkas av intervjuarens fysiska närvaro som kan ha inverkan på de svar som intervjuobjekten avger, något som kallas för intervjuareffekten36.
Det är dock svårt att med säkerhet fastställa att resultatet skulle bli detsamma om undersökningen skulle göras om i ett senare skede eftersom risken finns att respondenterna inte längre är kvar i respektive företag eller att strategierna förändrats så att svaren inte kommer att bli desamma.
Då författarna valt att enbart presentera vissa utav svaren i form av grafer, är det svårt för läsarna att kontrollera att alla svaren är korrekt tolkade och presenterade. Författarna erbjuder därför läsarna att tillhandahålla enkätunderlaget på begäran.
4.8 Informationssökning
Informationen som använts i studien är främst inhämtad med hjälp av databaser och elektroniska informationskällor. Vid sökningar i dessa informationskällor för att hitta teoretiskt material till studien samt för att öka författarnas kunskaper och förståelse inom det valda ämnet har begreppet ”Private Equity” till största delen använts. Begreppet har även
36 (Groves & Kahn 1979) i Jacobsen DI, Vad, hur och varför? – Om metodval i företagsekonomi och andra
använts i kombination med ett antal andra begrepp för att begränsa sökningen till att enbart omfatta relevant information. Några av dessa andra begrepp är; buyout, LBO (Leveraged buyout), styrelsearbete, corporate governance, värdeskapande samt strategi. Teorierna är främst inhämtade från böcker inom ämnet men även från vetenskapliga tidskrifter samt några tidigare genomförda studier.
Författarna har även sökt i olika databaser och elektroniska källor efter de metodböcker som använts vid utformningen av enkäterna. K Dahlströms bok; Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning från år 200037 ansågs vara speciellt intressant och användbar i denna studie.
4.9 Källkritik
Mycket av den information som författarna använt sig av har inhämtats från bolag och organisationer som belyser de subjektiva sidorna av riskkapitalbolagens verksamheter. Det beror dock på att det finns väldigt få helt fristående studier i ämnet. Trovärdigheten i dessa källor kan givetvis kritiseras men författarna anser att då flertalet källor behandlar ett liknande beteende hos portföljbolagen borde grundbudskapet vara trovärdig även kontexten är färgat av källornas egna intressen. Författarna anser därmed att dessa källor varit lämpliga att använda för att utreda om teorierna från dessa källor överrensstämmer med resultatet från denna studie. Dessutom är informationen som hämtats från dessa källor väldigt aktuell och relativt nyskriven.
37
5. Resultaten av enkäterna
I detta avsnitt redovisas de svar som inkommit från portföljbolagen och jämförelsebolagen. Resultaten kommer att redovisas varje grupp för sig och endast de mest intressant svaren kommer att tas upp under detta avsnitt. Svaren på övriga frågor finns att tillgå hos författarna och lämnas på begäran.
5.1 Bortfallsanalys
Alla de bolag som användes i den tidigare studien erbjöds att delta även i denna. Av 26 möjliga bolag valde 13 stycken att delta i undersökningen. Anledningen till varför några företag valde att inte delta i undersökningen är svårt att svara på då inga tydliga samband finns. Däremot så är merparten av bortfallet bolag av större karaktär (över 100 miljoner kronor i omsättning), med något undantag. Anledningen till detta kan vara att ledningen i större företag har fler och mer tidskrävande åtaganden och därmed inte är lika benägna att ta sig tid att medverka i en undersökning. För portföljbolagen gäller att större delen av bortfallet utgjordes av företag som har sålts till industriella ägare och numera ingår i en stor koncern, det är alltså möjligt att dessa valt att inte medverka för att ledningen bytts ut eller avancerat inom koncernen och därmed inte längre är representativ för den tidsperiod som studien avser.
Bland de företag som valde att medverka är de flesta, i sammanhanget, medelstora företag med en omsättning mellan 60 och 100 miljoner kronor och små företag (0-60 miljoner kronor i omsättning) där det möjligen råder en mer familjär stämning och företagsledarna möjligen har mer tid över. Det är även troligt att dessa företag endast får ett fåtal liknande förfrågningar och känner sig smickrade av att vara utvalda till att medverka i en studie. Tillsammans utgör dessa tänkbara anledningar till att dessa bolag valde att medverka i studien.
5.2 Portföljbolagens enkätsvar
5.2.1 Hur arbetar portföljbolagen med strategiska frågor?
Nedan följer en redogörelse för hur portföljbolagen arbetar med långsiktiga och kortsiktiga mål samt deras syn på tillväxt och lönsamhet. Trots att enkätens genomförande var helt anonymt kan författarna, genom korstabulering, urskilja samband över hur samma respondent valt att förhålla sig till olika frågor. Relevanta samband kommer här att redovisas.
Resultaten ger inget entydigt svar på hur portföljbolagen generellt arbetar med kortsiktiga mål, två företag indikerar att kortsiktiga mål används i en ganska låg grad medan ytterligare två stycken menar på att det används i en ganska hög grad inom företaget. Resterande indikerar att de arbetar med kortsiktiga mål i varken hög eller låg grad. Av dem som tagit ställning är fördelningen mellan hög och låg grad således lika. Däremot säger majoriteten av företagen att då de använder kortsiktiga mål så är dessa övervägande finansiella. De enda som arbetar med övervägande kortsiktiga operationella mål är två av de företag som har angett att kortsiktiga mål varken används i en hög eller låg grad.
Svarsfördelning 0 1 2 3 4 Mycket låg grad Ganska låg grad Varken låg eller hög grad Ganska hög grad Mycket hög grad Grad av långsiktiga mål Antal svar Operationella mål Finansiella mål
FIGUR 2 PORTFÖLJBOLAGENS ARBETE MED LÅNGSIKTIGA MÅL SAMT LÅNGSIKTIGA FOKUSERING PÅ FINANSIELLA ELLER OPERATIONELLA MÅL
Det framgår också att fyra utav företagen arbetar övervägande med finansiella mål både på kort och lång sikt, ett företag föredrar operationella mål i båda perspektiven, ett annat använder operationella mål på kort sikt och finansiella på lång sikt medan det sista gör tvärtom, finansiella mål på kort sikt och operationella på lång sikt.
Fem av sju företag fokuserar i ganska hög grad på tillväxt och fyra av dessa satsar till ganska hög eller mycket hög grad på lönsamhet medan det femte företaget förhåller sig neutralt till fokuseringen på lönsamhet. De två resterande företagen fokuserar på lönsamhet ganska hög grad men är neutrala till tillväxten. Alltså fokuserar sex av sju företag till ganska eller mycket hög grad på att förbättra lönsamheten. Portföljbolagen värderar därmed både tillväxt och lönsamhet högt med ett något högre fokus på lönsamheten vilket illustreras i figur 3.
Svarsfördelning 0 1 2 3 4 5 6 Mycket låg grad Ganska låg grad Varken låg eller hög grad Ganska hög grad Mycket hög grad Grad av lönsamhetsfokus Antal svar
Mycket högt fokus på tillväxt
Ganska högt fokus på tillväxt
Varken lågt eller högt fokus på tillväxt
Ganska lågt fokus på tillväxt
Mycket lågt fokus på tillväxt
Vid en jämförelse av graden av kortsiktighet och fokusering på tillväxt eller lönsamhet är svaren väldigt spridda. Det finns inget tydligt mönster för om företag med högre grad av kortsiktighet tenderar att fokusera mer eller mindre på tillväxt eller lönsamhet. Bland de företag som lägger stort fokus på tillväxt eller lönsamhet varierar de kortsiktiga målsättningarna kraftigt, från ganska låg grad till ganska hög grad. I samma jämförelse fast med långsiktiga mål ser mönstret likartat ut även om det här verkar som att företag med en ganska hög eller mycket hög grad av långsiktighet också arbetar med lönsamhet i ganska eller mycket hög grad. När det gäller tillväxten syns inga sådana tydliga tendenser. Därmed är det svårt att hitta tydliga samband mellan kortsiktighet och fokusering av verksamheten däremot tenderar de portföljbolag som arbetar med en hög grad av långsiktighet att fokusera lite extra på lönsamheten.
5.2.2 Vilken påverkan har riskkapitalbolagen haft?
Vidare ställdes portföljbolagen inför ett antal frågor som berörde vilken påverkan riskkapitalbolagen haft och vad de konkret bidragit med. Företagens representant gavs initialt ett antal påståenden som de ombads instämma eller inte instämma med på en fem-gradig skala.
Portföljbolagen anser generellt att riskkapitalbolagen bidragit med kapital då genomsnittet svarade att de instämde delvis med påståendet. Värt att notera är att ett företag svarade att de inte alls instämde och ett annat att det inte instämde, resterande svarade att de instämde delvis eller helt. Till antalet var företagen som svarade att de instämde helt i klar majoritet.
Sedan ställdes frågan om riskkapitalbolagen bidragit med kompetens i form av exempelvis allmän affärskunskap eller branschspecifik kompetens. Här gav de tillfrågade i genomsnitt ett obestämt svar och mycket riktigt var majoriteten också obestämda i denna fråga. Av dem som tog ställning svarade två att de inte instämde och två att de instämde delvis.
Däremot verkar de mer positiva till riskkapitalistens bidrag vad gäller lednings- och styrelsearbete. Alla svarar att riskkapitalbolagen erbjudit hjälp inom dessa områden och det är ingen deltagare som valt att inte ta ställning till detta. De ansåg dock inte att riskkapitalbolagen bidragit till några strategiska förändringar eller implementering av nya affärssystem. Här svarade nämligen flera företag att de inte instämde, två var obestämda och två instämde delvis. Alla höll således med om att riskkapitalbolagen hjälpte till med styrelsearbetet men endast ett fåtal ansåg att de bidrog till större strategiska förändringar. Intressant är att de två som instämde delvis med påstående vid en senare fråga har svarat att riskkapitalisten inte bidrog till en förändring av företagets strategi eller målsättning. De vidhåller alltså att riskkapitalbolaget hjälpt till med strategiska förändringar dock verkar dessa inte vara radikala eftersom en förändring av strategin inte varit nödvändig. Alternativt har de misstolkat någon utav frågorna.
Majoriteten av företagen ansåg att riskkapitalbolagen varit ganska aktiva i förvaltningen av portföljbolaget men endast två säger att de nya ägarna bidragit till en förändring av företagets strategi och målsättning, en av dem arbetar fortfarande enligt denna förändring. Dessa menar att riskkapitalbolaget bidrog med ett modernare produktutbud, billigare produktion samt en förbättrad fokusering. Inget av dessa företag upplevde några nackdelar med riskkapitalbolagens inblandning. Däremot fanns det tre företag som upplevt hela eller delar av riskkapitalbolagens påverkan som negativ samtidigt som de inte anser att riskkapitalbolaget bidragit till en förändring av strategin eller målsättningen. Två av dem tycker att riskkapitalbolaget varit ganska aktivt i förvaltningen medan det sista företaget upplevde en ganska passiv påverkan. De negativa aspekter som dessa tre företag förmedlar innefattar framförallt brist på långsiktighet, överdriven fokusering på nyckeltal och bristande utveckling på marknaden. Ett av dem säger att riskkapitalbolaget inte lyckats vända den negativa trenden i företaget.
5.3 Jämförelsebolagens enkätsvar
Fyra av de personer som medverkade i undersökningen från jämförelsebolagens sida har varit verksamma i respektive bolag i mer än fem år och haft god insyn i hur företaget förvaltats under den tiden. Tre av dessa personer har befattningen VD och en av personerna är teknisk chef. De andra två personerna, som inte varit verksamma i mer än fem år inom sitt företag, är båda ekonomichefer. Den ena av dessa två personer har varit anställd i två år och sex månader och den andra personen har enbart varit anställd i åtta månader. Åtta månader kan i detta sammanhang anses som en för kort tid för att kunna medverka men respondenten har, som tidigare nämnts, ombetts att internt ta reda på de frågor som denne inte kunnat besvara.
5.3.1 Hur arbetar jämförelsebolagen med strategiska frågor?
I denna del kommer de svar som behandlar jämförelsebolagens strategier att presenteras. Jämförelsebolagen ställdes här inför samma frågor som portföljbolagen. Svaren har ställts mot varandra på samma sätt som för portföljbolagen för att upptäcka eventuella samband som kan vara av intresse för undersökningen.
Inledningsvis utreds hur jämförelsebolagen arbetar med kortsiktiga mål. Fyra av sex företag svarade att de kortsiktiga målen som används huvudsakligen är finansiella men i vilken utsträckning de arbetar med kortsiktiga mål skiljer sig mycket åt mellan dessa företag. En person svarade att de arbetar med kortsiktiga mål i ganska låg grad, en annan svarade varken hög eller låg grad och de resterande två svarade ganska hög grad samt mycket hög grad. De resterande två företagen angav att de i ganska hög grad eller i mycket hög grad arbetar med kortsiktiga mål och att deras kortsiktiga mål i första hand är operationella.
Svarsfördelning 0 1 2 3 4 Mycket låg grad Ganska låg grad Varken låg eller hög grad Ganska hög grad Mycket hög grad Grad av långsiktiga mål Antal svar Operationella mål Finansiella mål
FIGUR4 JÄMFÖRELSEBOLAGENS ARBETE MED LÅNGSIKTIGA MÅL SAMT LÅNGSIKTIGA FOKUSERING PÅ FINANSIELLA ELLER OPERATIONELLA MÅL
Merparten av företagen använder likartade typer av mål oavsett om målen är långsiktiga eller kortsiktiga. Två företag arbetar mest med finansiella mål och ytterligare två arbetar främst med operationella mål både på kort och på lång sikt. Resterande företag arbetar med finansiella mål på kort sikt och operationella mål på lite längre sikt.
Därefter behandlas företagens syn på tillväxt och lönsamhet, se figur 5. De flesta jämförelsebolagen är eniga om att både tillväxt och lönsamhet är viktiga begrepp för företaget. I stort sett alla företagen arbetar i ganska hög eller mycket hög grad med både tillväxt och lönsamhet. Däremot ställer sig ett företag helt neutral till båda begreppen.
Svarsfördelning 0 1 2 3 4 5 Mycket låg grad Ganska låg grad Varken låg eller hög grad Ganska hög grad Mycket hög grad Grad av lönsamhetsfokus Antal svar
Mycket högt fokus på tillväxt Ganska högt fokus på tillväxt Varken lågt eller högt fokus på tillväxt
Ganska lågt fokus på tillväxt Mycket lågt fokus på tillväxt
Det framgår från resultaten att de företag som arbetar mycket med både kortsiktiga och långsiktiga mål också i ganska hög eller mycket hög grad fokuserar på att öka tillväxten. Resultatet visar sig vara det samma för de bolag som arbetar mycket med kortsiktiga och långsiktiga mål vad gäller fokusering på lönsamhet, vilket gör det svårt att fastställa några tydliga samband för jämförelsebolagen mellan kort- och långsiktiga mål och fokusering på lönsamhet eller tillväxt.
5.3.2 Vilken inställning har jämförelsebolagen till riskkapitalbolag?
Författarna ställde i enkäten till jämförelsebolagen även en del frågor angående deras uppfattning om riskkapitalbolagens verksamheter, huruvida de sökt riskkapital någon gång tidigare samt hur ägarstrukturen och kapitalstrukturen ser ut i bolagen. Detta gjordes för att ge författarna information om jämförelsebolagens synpunkter på riskkapitalindustrin som sedan kunde jämföras med portföljbolagens åsikter men också för att båda sidor skulle få en möjlighet att yttra sig om ämnet. Endast de mest intressanta svaren kommer att redovisas här eftersom studiens fokus ligger på riskkapitalbolagens faktiska påverkan på portföljbolagen.
Svarsfördelning 4 1 2 3 1 0 1 2 3 4 5
Kapital Kompetens Nätverk Ägarstyrning Ingen uppfattning Antal svar
6 Analys av resultaten
I detta avsnitt kommer de svar som redovisats i föregående avsnitt att tolkas och paralleller dras till den information som redovisats tidigare i studien. Avsnittets huvudsakliga uppgift är att försöka tolka resultaten i enlighet med uppsatsens syfte.
Inledningsvis kommer författarna att redogöra för hur portfölj- och jämförelsebolagen skiljer sig åt förvaltningsmässigt, i form av hur de arbetar med de strategiska frågor som utgjorde enkätens första del. Därefter kommer en diskussion kring hur detta förhåller sig till det teoretiska underlaget att föras och slutligen kommer resultatet från den tidigare studien att utvärderas med hjälp av det nya empiriska materialet.
6.2 Strategiska skillnader mellan portföljbolagen och jämförelsebolagen
Generellt förefaller kortsiktiga mål vara underprioriterade hos de båda grupperna. De jämförelsebolag som arbetar aktivt med kortsiktiga mål anger att dessa i huvudsak är operationella medan portföljbolagen i samma kategori främst använder sig av finansiella mål. När det gäller långsiktiga mål används dessa flitigt hos jämförelsebolagen och även här är operationella mål vanligast. För portföljbolagen är merparten av de långsiktiga målen främst finansiella, dock så är det endast tre av portföljbolagen som säger sig arbeta med långsiktiga mål i någon högre grad. Med andra ord föreligger det vissa skillnader i förvaltningen vad gäller de målsättningar som prioriteras hos företagen på kort och lång sikt. Portföljbolagen är mer fokuserade på nyckeltal och mäter framgång främst i finansiella termer medan jämförelsebolagen satsar mer på att förbättra produktiviteten i verksamheten och utvecklingen mäts där således främst i sådana förbättringar.
Portföljbolagen arbetar i högre grad med långsiktiga mål än kortsiktiga mål. Även om det bara är mindre än hälften av portföljbolagen som arbetar med långsiktiga mål i någon högre grad så är dessa de facto fler än de som arbetar i motsvarande grad med kortsiktiga mål. Den låga andelen i båda fallen beror på att en hög andel av portföljbolagen svarat varken hög eller låg grad på dessa frågor. Då respondenterna svarat varken hög eller låg grad betyder det inte att respondenterna inte arbetar med långsiktiga eller kortsiktiga mål överhuvudtaget utan kan tolkas som att de arbetar med dessa i lagom grad, alltså är dessa typer av mål inte helt irrelevanta men de förfaller inte heller ha hög prioritet i företaget. Detta ger inget hundraprocentigt stöd för att riskkapitalbolagen skulle öka långsiktigheten hos portföljbolagen på det vis som teorin och den tidigare studien indikerar. Däremot kan påpekas att det endast är ett portföljbolag som arbetar i låg grad med långsiktiga mål men för jämförelsebolagen är samma andel noll. Det verkar alltså som att jämförelsebolagen använder långsiktiga mål i högre grad än portföljbolagen.
När det kommer till lönsamhet kontra tillväxt är det mycket svårt att urskilja några större skillnader mellan grupperna. Båda förefaller lägga stor vikt vid båda dessa begrepp. Portföljbolagen verkar prioritera lönsamhet högre än tillväxt samtidigt som jämförelsebolagen lägger något högre fokus på tillväxten än lönsamheten. Den tidigare studien visar att portföljbolagen upplevde en bättre lönsamhetsutveckling än jämförelsebolagen vilket kan bero på att portföljbolagen faktiskt prioriterar lönsamheten högre. Samtidigt borde jämförelsebolagens utveckling av tillväxtmåtten, i den tidigare studien, varit högre än portföljbolagens eftersom de fokuserar något mer på tillväxt. I den tidigare studien hittades dock inga sådana tendenser.
Teorin säger att riskkapitalbolagens syfte är att förbättra lönsamheten i portföljbolagen samt göra detta ur ett långsiktigt perspektiv. Resultaten visar, tillsammans med resultaten från den tidigare studien, att riskkapitalbolagen framgångsrikt bidrar till en ökad lönsamhet men att deras påverkan på portföljbolagens långsiktighet lämnar övrigt att önska.
6.3 Vad bidrar riskkapitalbolagen med?
riskkapitalbolaget kan ha köpt upp existerande aktier utan att tillföra något nytt kapital till bolaget, alternativt har respondenten saknat kunskap i frågan. I stort verkar det dock som att riskkapitalbolagen faktiskt bidrar med nödvändigt kapital till sina portföljbolag vilket bekräftar det teoretiska underlaget.
Det förefaller även som att riskkapitalbolagen bidrar med kompetens i flera av fallen. Att resultaten här inte är hundraprocentiga kan bero på att riskkapitalbolagen endast bidrar med specifika kunskaper i företag där dessa saknas eller efterfrågas. I de fall som ledningen i portföljbolaget sitter på mer kunskap och branschspecifik kompetens än riskkapitalbolaget blir en inblandning onödig för att inte säga oönskad. Detta stämmer överrens med vad teorin säger, i avsnitt 3.4, om att aktivt ägande blir mindre viktigt i ett stabilt och välmående företag. Dessutom så lägger riskkapitalbolagen, enligt 3.2.3, ned mycket energi på att hitta rätt ledningsgrupp till portföljbolagen för att möjliggöra att ett högre resultat uppnås. Detta innebär att riskkapitalbolagen kanske snarare rekryterar rätt kompetens än att riskkapitalisterna själva kliver in med denna.
Riskkapitalbolagens nätverk verkar mindre uppskattat och det är möjligt att det föreligger svårigheter för portföljbolagen att tillgodogöra sig dessa på ett bra sätt. Dessutom så är det troligt att eventuella nya nätverksförbindelser, förmedlade av riskkapitalbolagen, upphör vid avyttringstillfället.
De flesta såg riskkapitalbolagen som aktiva ägare och ganska delaktiga i förvaltningen. Detta visar att riskkapitalbolagen i stort tillämpar en aktiv investeringsstrategi genom aktivt ägande samt indikerar att riskkapitalbolagen faktiskt har bidragit till den utveckling som syntes i den tidigare studien.
Författarna anser att det aktiva ägandet borde resultera i strategiska förändringar av något slag. De flesta portföljbolagen anser likväl, som nämnts ovan, att riskkapitalbolagen inte bidragit med några strategiska förändringar; detta tror författarna kan vara ett resultat av feltolkningar. Detta då flera respondenter vittnar om att riskkapitalbolagen bidragit med modernare produkter, effektivare och billigare produktion, samt ökad fokusering. Dessa är åtgärder som skulle kunna tolkas som förbättringar av den nuvarande strategin snarare än en förändring av företagets strategi. Att liknande åtgärder kan tolkas på olika sätt kan ha bidragit till den låga ja-kvoten i svaret på denna fråga men det behöver inte vara så.
Tre portföljbolag upplevde negativa aspekter med riskkapitalbolagens inblandning. Dessa var främst brist på långsiktighet samt överdriven fokusering på nyckeltal. Svaren är konsekventa med resultaten från övriga delar av enkäten där det framgår att långt ifrån alla portföljbolag arbetar med långsiktiga mål samt att de flesta mäter prestationer i form av marginaler och nyckeltal. Däremot kan argumenteras huruvida den kraftiga fokuseringen på nyckeltal är negativ eftersom resultaten visar att merparten av portföljbolagen lägger stort fokus på nyckeltal även efter avyttringen, vilket tyder på att detta beteende trots allt tillämpas i majoriteten av bolagen.
Att portföljbolagen anser att riskkapitalbolagen främst bidrar med kapital och ägarstyrning stämmer väl överrens med den bild som jämförelsebolagen har eftersom jämförelsebolagens uppfattning om vad riskkapitalbolagen bidrar med är nästan identiskt med hur portföljbolagen upplevde de faktiska bidragen.
6.4 Diskussion och slutsatser av resultaten
Den tidigare studien visar att portföljbolagens lönsamhet utvecklats bättre än jämförelsebolagens, under mätperioden, vilket styrks av portföljbolagen själva som anger att de satsar mer på lönsamhet än tillväxt. Riskkapitalen eftersträvar att tillföra långsiktig lönsamhet till portföljbolagen och resultaten (både från den tidigare studien och den här studien) visar att de visserligen lyckats bidra med ökad lönsamhet men när det gäller långsiktigheten känner författarna att tre av sju inte är ett tillfredställande resultat.
Breddningen av portföljbolagens nätverk är ett av de områden där riskkapitalbolagen enligt portföljbolagen inte lever upp till vad som utlovas då de flesta portföljbolag anser att de inte dragit nytta av några nya nätverk. Vad detta beror på är svårt för författarna att uttala sig om mer än att dessa kan vara svåra att överföra mellan parter.
En annan punkt som förbryllar författarna är att många portföljbolag inte anser att riskkapitalbolagen genomfört några förändringar av strategin. Det kan tyckas vara märkligt då majoriteten av portföljbolagen medger att riskkapitalbolagen de facto varit aktiva och delaktiga i förvaltningen. Författarna misstänker därför att detta utfall är ett resultat av feltolkningar av frågan. Som nämnts tidigare kan det vara så att de förändringar som riskkapitalbolagen genomfört, av ledningen, ansetts vara förbättringar av den nuvarande strategin och således inte benämnts som en strategisk förändring. Detta är endast författarnas egna spekulationer och eftersom de saknar empirisk grund kan det självklart vara så att riskkapitalbolagen faktiskt misslyckats med att genomföra strategiska förändringar. Om så är fallet innebär det dock att riskkapitalbolagen misslyckats med något som teorin lyfter fram som essentiellt för deras framgång.
Utöver detta så pekar några av portföljbolagen på att de upplevt en oönskad kortsiktighet samt en överdriven fokusering på nyckeltal hos riskkapitalbolagen vilket också pekar på att riskkapitalbolagens förvaltning misslyckats på några punkter.
Slutligen konstateras att portföljbolagens positiva lönsamhetsutveckling, i den tidigare studien, troligtvis är ett resultat av riskkapitalbolagens aktiva ägande och krav på finansiell utveckling. Dock misslyckas riskkapitalbolagen med att fullt ut implementera den långsiktighet som enligt dem själva utgör en viktig del av värdeskapandet.
Referenser
Skriftliga Källor
Dahlström K, Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning, 2000, studentlitteratur, Lund, 3:e upplagan, s.116
Ernst & Young, 2006, How do Private Equity investors create value?, EYGM Limited, s.2-3
Jacobsen, DI, Vad, hur och varför? – Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen, 2002, Studentlitteratur, Lund, s.162
Landström H, 2003, Småföretaget och kapitalet – Svensk forskning kring små företags finansiering, 1:a upplagan, Stockholm, SNS Förlag, s.173-178
Landström H, 2007, Handbook of research on venture capital, (Edward Elgar Publishing Limited, UK), s.282, 292-304
Swärd J & Toresson C, Private Equity – Skapas bestående värde?, Kandidatuppsats, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala Universitet, 2008a, s.3, 6-8, 18-23, 37-38
Wallentin C, 2006, Ekonomernas uppsatsbok – för alla, 9: e upplagan, Malmö, Liber AB, s.430
Elektroniska Källor
IUL, (12.5.2008), Arbetstagarens guide till riskkapital, (publicerad 2007) s.8 http://www.iufdocuments.org/www/documents/privateequity-se.pdf
Kaplan S.N & Strömberg P, 2008, Leveraged Buyouts and Private Equity, s.13-14 http://www.sifr.org/PDFs/KaplanStromberg(JEP2008).pdf
Nutek – verket för näringslivsutveckling, (19.05.2008) företagarguiden, ordlista, (uppdaterad 01.07.2007) http://www.nutek.se/sb/d/463/a/1475
Svenska riskkapitalföreningen, Startsida, (12-05-08),
För entreprenörer/ riskkapitalbolagen – fokuserade värdeskapare, http://www.svca.se/home/page.asp?sid=337&mid=2&PageId=13765
Svenska riskkapitalföreningen, Startsida, (08.05.2008), SVCA presentation_080313.pdf, s. 9-10, 28, 34
Bilagor
Bilaga 1: Enkäten till portföljbolagen
Enkät
Besvara frågorna här nedan och klicka på Sänd-knappen längst ned för att skicka in dina svar.
Private Equity är ett aktuellt ämne som är föremål för samhällsdebatter världen över. Ena sidan menar att riskkapitalbolagen dränerar portföljbolagen på kapital, förstör jobb samt satsar mindre på forskning och utveckling medan riskkapitalbolagen själva hävdar att de skapar finansiellt starka och uthålliga företag samt fler arbetstillfällen. Detta skulle i så fall betyda att PE-bolagen vid exit lämnar bolagen bättre rustade för framtiden än då de förvärvades. En tidigare undersökning, som behandlade långsiktigheten i
riskkapitalbolagens värdeskapande, fann att före detta portföljbolag står sig bra jämfört med andra onoterade företag. Studien visar att det finns skillnader i värdeutvecklingen mellan avyttrade portföljbolag och andra onoterade bolag och uppger strategiska skillnader som en tänkbar anledning till denna skillnad något som denna studie ämnar utreda närmare.
Fråga nr 1 Vilken befattning har du på företaget?
Fråga nr 2 Hur länge har du varit verksam inom företaget?
Fråga nr 3 I vilken grad arbetar ert företag med kortsiktiga mål? Mycket låg grad
Ganska låg grad
Varken låg eller hög grad Ganska hög grad
Mycket hög grad
Fråga nr 4 De kortsiktiga målen är övervägande: Finansiella (marginaler och nyckeltal etc)
Fråga nr 5 I vilken grad arbetar ert företag med långsiktiga mål? Mycket låg grad
Ganska låg grad
Varken låg eller hög grad Ganska hög grad
Mycket hög grad
Fråga nr 6 De långsiktiga målen är övervägande: Finansiella (marginaler och nyckeltal etc)
Operationella (produktivitet, lagerhantering, utbildning etc) Fråga nr 7 I vilken grad anser du att ert företag fokuserar på tillväxt?
Mycket låg grad Ganska låg grad
Varken låg eller hög grad Ganska hög grad
Mycket hög grad
Fråga nr 8 I vilken grad anser du att ert företag fokuserar på lönsamhet? Mycket låg grad
Ganska låg grad
Varken låg eller hög grad Ganska hög grad
Mycket hög grad
Fråga nr 9 Har ert företag en uttalad strategi? Svarar du nej på denna fråga, gå då vidare till fråga 11.
JA NEJ
Fråga nr 11 Vilken är ert företags främsta framgångfaktor?
Fråga nr 12 Riskkapitallisten bidrog med kapital Instämmer inte alls
Instämmer inte Obestämd
Instämmer delvis Instämmer helt
Fråga nr 13 Riskkapitalisten bidrog med kompetens (allmän affärskunskap eller branschspecifik kompetens)
Instämmer inte alls Instämmer inte Obestämd
Instämmer delvis Instämmer helt
Fråga nr 14 Riskkapitalisten bidrog, genom sitt nätverk, med nya kontakter i form av kunder, leverantörer, bankkontakter etc
Instämmer inte alls Instämmer inte Obestämd
Instämmer delvis Instämmer helt
Fråga nr 15 Riskkapitalisten bidrog med kunskap inom lednings – och styrelsearbete Instämmer inte alls
Instämmer inte Obestämd
