Personliga tränares uppfattningar och
erfarenheter av PT-utbildningar
Författare: Tommy Vestergren
Handledare: Jesper Andreasson & Jesper
Abstrakt
Personliga tränare (PT) i Sverige är en yrkesgrupp som verkar på en oreglerad marknad där vem som helst kan kalla sig PT och erbjuda tjänsten personlig träning. Den här studien undersöker svenska PT, deras yrkesverksamhet, utbildning och erfarenheter och uppfattningar om sin egen utbildning. En enkät administrerades till individer som är utbildade och/eller yrkesverksamma PT. I resultatet framträder en mångfacetterad yrkesgrupp, beståendes av män och kvinnor i alla åldrar mellan 18-63 år, med varierande grader av arbetserfarenhet och sysselsättningsgrad arbetandes både som egenanställd och anställd. Resultatet antyder att yrkesverksamma PT är utbildade, både från formella högskoleutbildningar och informella PT-utbildningar. PT anser sig generellt nöjda med sina utbildningar, men önskar att högre krav ställs både på utbildare av PT och de PT som slutför utbildningarna. Särskilt lyfts
önskemål från PT fram om en kursplan som i längre utsträckning behandlar de praktiska arbetsuppgifter som kommer med PT-yrkets krav på försäljning och hantering av kunder. Det finns en tro och upplevelse bland PT att om högre krav ställs på PT-utbildningar kan en högre standard av yrkesrollen uppnås och med det kan yrkesrollens förutsättningar förbättras.
English
Personal trainers (PT) in Sweden is a profession that operates in an unregulated market where anyone can call themselves PT and offer the service personal training. This study investigated Swedish PTs, their professional activities, education and experiences and perceptions of their own education. A questionnaire was
administered to individuals who are educated and / or actively working as PTs. The result shows a multifaceted occupational group, consisting of men and women of all ages between 18-63 years, with varying degrees of work experience and
employment rate with both self-employed and employed PTs. The results suggest that PTs are educated, both from formal university educations and informal PT educations. PTs consider themselves generally satisfied with their education but would like to see higher demands placed on both educators of PTs and the PTs who complete their educations. In particular, the PT education requests a syllabus that to a greater extent deals with the practical tasks that come with the PT profession's requirements for sales and handling of customers. There is a belief and perception among PTs that if higher requirements are placed on PT educations, a higher professional standard can be achieved, and with that, the working conditions of the profession can be improved.
Innehåll
1. Inledning
Gym- och friskvårdsbranschen är en snabbt växande bransch dominerad av ett flertal gymkedjor, som nyttjas av en tilltagande skara besökare på kedjornas gymanläggningar sökandes motion och träning. Denna tillväxt reflekteras i branschens ökade omsättning, där svenska gymanläggningar från 2011 till 2019 sett en utveckling från 3,5 miljarder kronor till 7,9 miljarder kronor (UC Affärsfakta, 2021). Gymbranschens framsteg visar på ett stort allmänt intresse för fysisk aktivitet, motion och träning bland den svenska befolkningen.
Denna trend med ökat besökande på gymanläggningar kan anses positiv för folkhälsan, då det är vedertaget att fysisk aktivitet och träning har en
koppling till minskad risk för ett stort antal sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, cancer, och för tidig död. (Gill & Cooper, 2008; Harriss et al., 2009; Hu et al., 2005; Lee et al., 2012; Monninkhof et al., 2007; Nocon et al., 2008; Sof et al., 2008; Voskuil et al., 2007). Det finns även en tydlig koppling mellan fysisk aktivitet och träning till minskad risk för åldersrelaterad benskörhet och funktionsnedsättning (Kenney, Wilmore & Costill, 2015). Fysisk aktivitet och träning har också en beskyddande och återställande effekt på kognitiva funktioner (Lippi, Mattiuzzi, & Sanchis-Gomar, 2019). Paradoxalt ser vi en ökning av både övervikt och fetma med sina relaterade sjukdomar trots denna stora tillväxt av gymbranschen (Folkhälsomyndigheten, 2018), vilket är en oroväckande utveckling av folkhälsan som kräver direkta åtgärder.
utförd fysisk aktivet, tränar intensivare och uppvisar ett stärkt individuellt åtagande till träning och fysisk aktivitet över lag (McClaran & Steven, 2003). Denna ökning i fysisk aktivitet och hårdare ansträngning under träning leder direkt till förbättrade träningsinducerade resultat, med signifikanta
förbättringar i flertalet hälsorelaterade utkomstmått; som minskad kroppsvikt, ökad andel fettfri massa och större styrkeökningar jämfört med träning utan PT (De Lyon et al., 2017). PT kan således genom sitt arbete spela en
betydande roll för individers hälsa och träningsresultat, och i längden kan PT genom dessa träningsinducerade förbättringar fylla en viktig roll för
folkhälsan. Men yrkesgruppen är inte utan sina problem.
Anställda inom gymbranschen lider av problem kring arbetsmöjligheter, karriärsutveckling och branschanseende. Statistik från UC Affärsfakta visar att antal årsarbeten (heltidsarbeten under ett år) i de 60 största privata gym- och friskvårdsföretagen uppgick till 3 714 anställda år 2019. Där de fem största privata företagen Sats Sports Club Sweden AB, Sportlife MW AB, Actic Sverige Ab, Fitness 24seven AB och Medley AB tillsammans står för 66% av antalen årsarbeten. Almega Friskvårdsföretagen, som organiserar Sveriges friskvådsföretag, skriver i sin årsrapport för 2016 att yrkeskategorin PT och gyminstruktörer, som utgör 61 procent av branschens anställda, i genomsnitt arbetar 30 timmar per månad – motsvarande 17 procent av en heltidstjänst. På grund av detta hamnar den genomsnittliga arbetstiden för samtliga anställda på 30 procent, där denna låga genomsnittliga arbetstid förklarar det låga antalet årsarbeten.
Kouli & Theodorakis, 2003; Moodley & Coopoo, 2006; Bernabé, González-Rivera & Campos-Izquierdo, 2017). Men samtidigt som PT anser sig måttligt nöjda eller nöjda med sitt arbete, upplever de sig låsta till de omständigheter som uppkommer med de arbetsvillkor som dominerar branschen. Särskilt upplevs problem med låg lön, hög personalomsättning och en brist på struktur för karriärsutveckling. Problematiken med yrkesgruppen PT
reflekteras ytterligare i den oro som finns över graden av professionalism och trovärdighet som underbygger, men också underminerar, gym- och
friskvårdsbranschen – där flera yrkesgrupper, och då särskilt vårdyrken, ställer sig skeptiska till professionaliseringen och kompetensutvecklingen av PT (De Lyon et al. 2017). Denna oro för PT:s professionalism och kompetens kan anses befogad, då PT-yrket är oreglerat och yrkestiteln oskyddad – vilket innebär att vem som helst kan kalla sig för PT och erbjuda tjänsten personlig träning.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är en grundläggande kartläggning av PT-yrket och PT:s uppfattningar och erfarenheter av yrkesspecifika PT-utbildningar i Sverige. För att utföra denna studie utforskas fyra aspekter av yrket: 1. Hur yrkesverksamma är PT?
2. Vilken utbildning har PT?
3. Vad har PT för upplevelser och erfarenheter kring PT-utbildningar? 4. Vad har PT för upplevelser och erfarenheter kring vidareutbildning för
PT?
Resultatet kan verka som en utgångspunkt för framtida forskning och arbete kring hur PT arbetar, utbildar sig och vad de tycker om sin egen utbildning och de utbildningar de genomgått.
1.2 Idrottsvetenskaplig motivering
I takt med att gym- och friskvårdsbranschen växer tillsammans med fitnessindustrin flyttas den träning som förknippas med, och tidigare var reserverad till, idrottsutövande i idrottsföreningar till kommersiella träningsanläggningar. Det folkhälsoarbete som kommer till uttryck i
samhällets institutionella idrottsutövande i skolan, föreningar och evenemang kommer nu i uttryck i privatiserade sammanhang i gymmen. Inom
gymkulturen tränas kroppar och här formas också ideal och hälsonormer genom en konsumtion av fitness. Gymmedlemmar konsumerar träning och fitness inte för idrottsligt utövande, utan för träningens egna förtjänster. Centralt i denna kulturmiljö och upprätthållare av hälsoideal, livsstilar och konsumtion är PT. PT är kulturbärare och centrala aktörer i en multimiljard bransch och har kommit att få allt större inflytande över människors motions- och levnadsvanor. Att kartlägga PT:s yrkesverksamhet, utbildning och
bedrivs inom branschen såväl som det idrottsvetenskapliga fältet. Kunskapen från detta arbete har således en anknytning till den idrottsvetenskapliga disciplinen och en tydlig samhällsrelevans. Mer än så ger den egna nyttan i detta arbete stöd till idrottsvetenskapens egna samhällsrelevans. När den idrottsliga tvärvetenskapen yttrar sig i det sociala och kulturella fenomen som är yrket PT ställs vi utanför de ämnesnormativa inställningarna om idrottens egna förträfflighet som medel för hälsa, integration och demokrati. Den idrottsvetenskapliga disciplinen blir istället ett verktyg för att förstå och analysera de samhällsprocesser som påverkar metoder och modeller som används av en yrkesgrupp som direkt arbetar med konsumtion av träning och fitnesskultur, och som agerar mellanhand mellan enskilda individer och den överhängande fitnessindustrin.
1.3 Disposition
Detta arbete är indelat i sju kapitel. I efterföljande kapitel presenteras den bakgrund och den vetenskapliga litteratur detta arbete tar avstamp i. Efter det presenteras studiens metodik och den enkät som används för datainsamling till resultatet. I metodkapitlet problematiseras och diskuteras val av metod med de begränsningar denna studie har. I studiens resultat presenteras enkätsvaren i kronologisk ordning tillsammans med en resultatanalys som kopplar resultatet till den tidigare bakgrunden.
2. Bakgrund
PT som yrke är en tämligen ny grupp yrkesutövare som ännu saknar en fast uppsättning regler och riktlinjer för vad det innebär att vara PT och hur yrket ska utövas. Då denna studie handlar om PT:s utbildning och deras syn på PT-utbildningar är det betydelsefullt att förstå de bakomliggande faktorer och krafter som driver utvecklingen av yrket. I denna bakgrund presenteras yrkesrollen PT, deras kvalifikationer, kompetenser, och utbildning. Denna bakgrund understöds av tidigare forskning på PT, som sätts i kontexten av de riktlinjer och regleringar som formar yrkesrollen.
2.1 PT-yrket
Svenska Konsumentverket definierar i sin vägledning för PT (2016) personlig träning som ”En tjänst med ett övergripande syfte att för en individ förbättra, uppnå och bibehålla kondition, styrka och rörlighet” medan en PT är ”En individ som yrkesmässigt levererar personlig träning”. I denna definition av tjänsten personlig träning framträder en aspekt av PT-yrkets kompetenser; en PT måste kunna arbeta med en individ och förbättra, uppnå och bibehålla dennes kondition, styrka och rörlighet, men då också leverera denna tjänst. Konsumentverket framhäver även att det är en PT:s ansvar att tjänsten levereras på ett säkert sätt. Således behöver PT ha teoretiska kunskaper om dessa träningsformer, samt praktiska färdigheter inom försäljning och
pedagogik för att först sälja in tjänsten och sedan leverera den till kund på ett säkert och effektivt sätt.
Inom litteraturen breddas bilden av PT, och benämns som cultural
väletablerade professionella yrkesroller (ex. läkare, advokat m.fl.). Smith Maguire (2008) skildrar PT arbetsroll och skriver att PT är:
”paid to design and facilitate personal fitness programmes on a one-to-one basis, personal trainers stand between their clients and the larger fitness and exercise industry, (…) In the experiences of fitness that they shape and the images of fitness that they embody, personal trainers help to educate
consumers in a particular view of the body as a vehicle of self-expression and a focal point for consumption.”
På så vis arbetar PT inte bara med träning, utan även formandet av den särskilda föreställningen att kroppen kan ses som ett medel för självuttryck och konsumtion. Vidare skriver Smith Maguire (2008) att PT-yrket har genomgått en professionaliseringsprocess som fortskrider än idag, där individuella utövare och branschorganisationer verkar för att höja
yrkesgruppens anseende och kompetenser. Denna professionaliseringsprocess framträder i Sverige i form av exempelvis svenska branschorganisationen Almega Friskvårdsföretagens arbete för en kvalitetsökning av yrkesgruppen; med införandet av ett försök till en ny svensk standardlicens under namnet FRISK. Där Almega Friskvårdsföretagen ansvarar för licensieringen, hanteringen, utfärdandet och beslutandet om licensiering och delegerad licensieringsrätt.
I och med det intresse som finns för friskvård och hälsa, samt den betydelse de kan ha för folkhälsan, är det rimligt att föreställa sig att en
kompetenshöjning av PT genom en utveckling av deras kvalifikationer är gynnsamt för de tjänster som yrkesrollen erbjuder.
2.2 En PT:s kvalifikation och kompetenser
utformningen av tjänsten måste PT testa och analysera varje enskild kund, för att planera individanpassade träningsprogram enligt kundens förutsättningar, behov, önskemål och målsättning. Innan detta arbete påbörjas måste PT först av allt sälja in sin tjänst till en betalande kund; vilket vanligtvis utförs genom en kostnadsfri konsultation där PT och kund diskuterar kundens träningsbehov. Efter en lyckad försäljning och planering av träningsprogrammet måste PT tillsammans med kunden utföra själva träningen i form av en s.k. ”PT-timme”; under denna timme leder PT kunden genom träningsprogrammet. Med sina tjänster kan en PT erbjuda
professionellt individanpassad träning, struktur, rörelsecoaching, rådgivning, stöd och motivation till kunden. Över tid förser PT sina kunder med uppföljning och en kontinuitet i träningen. I denna beskrivning av PT:s arbetsuppgifter framträder mer av de kvalifikationer och kompetenser en PT behöver för att nå yrkesframgång.
1999 identifierade Rupp et al. ett antal kompetensområden för PT som behövs för deras professionella förberedelser. De ansåg att PT behöver grundläggande akademisk träning i teoretiska ämnen som anatomi, fysiologi, träningsfysiologi, träningsledarskap, hälsovetenskap och näringslära. Dessa teoretiska kunskaper formar basen för PT kompetenser och förser PT med en grundläggande förståelse för hur den mänskliga kroppen fungerar, och hur de genom träning-, kost-, och
(1999) även att PT behöver ha tidigare erfarenheter av träning och
träningsledarskap, från exempelvis gruppträningspass, workshops, seminarium eller praktikantskap. Likväl åtminstone en kandidatutbildning inom ett kringliggande ämne som hälsovetenskap, idrottsvetenskap, eller liknande.
Dessa rekommenderade yrkeskompetenser från 1999 kan anses vara i linje med de aktuella rekommendationerna från EuropeActive (2020) gällande utbildning av PT. EuropeActive är den organisation som ackrediterar och sätter
branschstandarden för PT-utbildningar i Sverige. PT-utbildningar ackrediterade av EuropeActive ger en s.k. nivå 4 enligt den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF), motsvarandes samma nivå i den svenska referensramen för kvalifikationer (SeQF; www.seqf.se). EQF nivå 4 kvalifikationen från EuropeActive för PT innefattar åtta separata ämnen: 1) Role of the PT; 2) Functional anatomy; 3) Physiology; 4) Nutrition; 5) Psychosocial aspects of health & fitness; 6) Health & fitness assessment; 7) Training adaption & exercise planning & programming; 8) Business and marketing skills for personal trainers. I dessa ämnen specificeras de teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter som en PT-utbildning antar sig att förmedla i sin kursplan. Om en PT-utbildning uppfyller de krav som EuropeActive ställer kan de ansöka om en ackreditering och med det en validering av sin utbildningsplan. De stora gymkedjorna i Sverige har åtagit sig EQF nivå 4 som en s.k. ”PT-licens”, och utan en validerad utbildning kan det vara svårt för en PT att finna arbete på de stora gymkedjorna, som trots allt är de främsta arbetsgivaren inom gymbranschen i Sverige. EQF nivå 4 kvalifikationen lägger även grund för den svensknationella licensen från Almega Friskvårdsföretagen, som börjat ersätta den grundläggande EQF nivå 4 PT-licensen i Sverige.
PT-utbildning. Tanken med PT-licenser är att de ska kvalitetssäkra PT och därför efterfrågas de på arbetsmarknaden. Men det är inte ett lagstadgat krav att inneha en PT-licens för att utföra tjänsten personlig träning. Den formella förberedelsen för PT-yrket kan under vissa omständigheter anses komma sekundärt till de personliga egenskaperna hos arbetstagare inom gym- och fitnessbranschen. PT upplever frekvent att arbetsgivare i
rekryteringsprocessen fokuserar på personlighet och omtyckbarhet över faktisk kunskap och erfarenhet (Andreasson & Johansson, 2014). I denna kontext skiftas rollen som tränare mot det personliga i titeln PT.
Vikten av de personliga egenskaperna betonas i ett betydelsefullt arbete från Chiu et al. (2010) som tagit fram en struktur för utvärdering av PT:s
yrkeskompetenser. Utvärderingen består av tre huvudkategorier: Teaching; Achievement; och Service. Teaching beskriver de som det klientarbete eller coaching en PT utför; hur PT interagerar och instruerar, hur träningspassen planeras och arrangeras och klientens resultat. Achievement beskriver de som personliga framgångar gällande försäljning; med hur många PT timmar som säljs, hur många klienter som rekryteras, hur PT marknadsför och
kommunicerar sina tjänster, och PT-lagets gemensamma framgångar. I sin tur beskriver de Service som de tjänster PT utför på sin arbetsplats med
Behovet av utbildning och professionell förberedelse anses vara av stor vikt för PT, men samtidigt ser vi ett skifta i branschen där formella kunskaper värderas lägre än personliga egenskaper och förmågan att sälja PT-timmar. I detta fokus på försäljning framträder de kommersiella intressena i branschen, men också ett behov av att förhålla sig kritisk till utformningen av
2.3 PT-utbildningar och branschstandards
Inte alla PT-utbildningar är ackrediterade av en branschorganisation. Likväl efterfrågar inte alla arbetsgivare att PT innehar en PT-licens eller utbildning. Då det inte finns några formella krav på PT är reglering av yrket
betydelsefullt att problematisera och undersöka.
Studier visar att det finnas signifikanta skillnader mellan länder och
regleringen av branschstandards för PT, med vissa påvisade effekter (Lloyd & Payne, 2018). Exempelvis anses en hårdare reglerad marknad, med en hög standardlicens, främja säkerheten i tjänsten personlig träning jämfört med en låg standardlicens eller oreglerad marknad – men enbart om yrkesregleringen är robust nog. Under vissa omständigheter anses yrkesregleringar öka
färdigheter och löner hos semi-professionella yrkesgrupper som PT. Men främst när dessa regleringar sker inom yrkesbranschen och inte från statligt överseende verkar påverkan på lön påverkas signifikant (Lloyd & Payne, 2018). Således kan reglering av PT-yrket eventuellt leda till en säkrare tjänst och en ökad lön, men i detta sammanhang framträder samtidigt frågorna om vad hårdare reglering av yrkesgruppen har att erbjuda för PT, från vilket håll en reglering bör komma och vad för typ av reglering som är gynnsam för PT.
att om kraven på PT-utbildningar ökar kan PT förberedas bättre för sin yrkesverksamhet; samtidigt som vi kan uppmana till att söka
utvecklingsmöjligheter utanför den grundläggande PT-utbildningen med olika former av vidareutbildning.
Dessa frågor om utbildning av tränare är inte unika för yrkesgruppen PT. Vi kan finna att dessa frågor behandlats för en närbesläktad roll – idrottstränare, eller ”coaches” som de benämns i litteraturen. Idrottstränare förekommer både ideellt i idrottsföreningar och i professionella miljöer inom elitidrotten. Där en PT arbetar med individer för hälsopromotion arbetar en idrottstränare med idrottslig prestationshöjning. Det går här att göra en tydlig avgränsning mellan de två rollerna, men paralleller kvarstår då både PT och idrottstränare har många gemensamma arbetsmetoder och kompetenser baserat i deras arbete med träning. Sett till sin utbildning uppfattar idrottstränare deras utbildning som en personlig angelägenhet och tar sig an utbildningsprogram av godtyckliga skäl. Idrottstränare upplever att deras åsikter och tankar försummas i utformningen av formella utbildningsprogram, vilket gör uppfattningen av idrottstränares utbildning till ett relevant problemområde (Nash & Sproule, 2012). Inga liknande studier tycks finnas för yrkesgruppen PT och deras uppfattning av utbildningar.
Betydelsen av utformningen av regleringar, branschstandards och
utbildningar framhävs under de omständigheter som vi finner oss i när både gymbranschen och yrkesrollen PT fortsätter öka på en delvis oreglerad marknad som Sverige. Tar vi hänsyn till att det inte tycks finnas några tecken på en statlig reglering inom en snar framtid, läggs ansvaret på aktörer och organisationer inom denna bransch att själva fortsätta med
det relevant att undersöka de åsikter, tankar, uppfattningar och erfarenheter som PT har om sin egen utbildning.
2.4 Sammanfattning
I denna bakgrund framträder en motsägelsefull bild av yrket, PT-utbildningar och det utvecklingsarbete som pågår inom branschen. På ena sidan arbetar branschorganisationer med att höja PT:s teoretiska och
praktiska färdigheter genom validerad utbildning; detta för att PT ska kunna arbeta med modeller och metoder som kräver förståelse och färdigheter inom en rad komplexa samverkande områden. Men denna utbildning värderas inte på arbetsmarknaden i en förväntad utsträckning, där personliga egenskaper och försäljning hamnar i fokus istället. Vi ser här två ledande aktörer som påverkar PT-yrket – branschorganisationer och arbetsgivare. Men det finns ingen tydlig bild av hur PT själva ser på sin utbildning och de kompetenser de utvecklar med sin utbildning. Detta kan vara ett problem för utvecklingen av yrkesgruppen då vi bevisligen ser att olika aktörer har olika synsätt på yrkesrollens kvalifikationer och kompetenser, utan att ta hänsyn till hur PT själva uppfattar och erfar sin utbildning i relation till sin yrkesverksamhet. Genom att kartlägga PT uppfattningar och erfarenheter av både deras
3. Metod
I detta metodkapitel presenteras valet av undersökningsmetod och studiens procedur. Det finns ett stort antal PT och ett stort antal olika PT-utbildningar i Sverige. För att nå ut till denna grupp anpassades en enkät utifrån
EuropeActives direktiv för PT-utbildningar, som sedan spreds på den sociala medieplattformen Facebook. Nedanför presenteras och problematiseras enkäten, proceduren, och de metodologiska val som gjordes i studien.
3.1 Enkät
Denna studies metodik är inspirerad av Nash & Sproules studie Coaches perceptions of their coach education experiences (2013) och använde en enkät för att samla in både kvantitativ och kvalitativ data från PT. Enkätmetoden valdes för metodens tillgänglighet och effektivitet för att samla in en bred mängd information från ett stort antal respondenter för att få tydlig kartläggning av ämnesområdet. Som struktur på kartläggningen
delades enkäten in i fyra delar.
3.1.1 Enkät: Del 1 & 2
Första delen av enkäten samlar in demografisk data från respondenterna med relevant bakgrundinformation gällande deras yrkesverksamhet.
Andra delen av enkäten samlar in ytterligare demografisk data från
respondenterna med relevant bakgrundsinformation gällande deras utbildning till PT.
3.1.2 Enkät: Del 3 & 4
I tredje delen samlas kvantitativ data in från respondenterna i form av likertskalor om deras upplevelser och erfarenheter av utbildningarnas
Respondenterna fick i del 3 & 4 även möjlighet att lämna utökade kommenterar om sin upplevelse av sin PT-utbildning.
I de två första delarna samlades demografisk data in och gav en bild av de PT som deltog i studien. För att undersöka PT:s uppfattning och erfarenhet av deras utbildning baserades frågorna om kursplanen i del 3 på de centrala lärandemålen från rekommendationerna för standards och kvalifikationer utfärdade av EuropeActive (2020). För att göra frågorna mer tillgängliga för den svenska målgruppen i studien översattes och omformulerades dessa delämnen till svenska benämningar och där det ansågs relevant separerades ämnena till enskilda frågor.
3.2 Procedur
Enkäten lades upp i enkätsystemet Google Formulär, och distribuerades via två huvudkanaler:
1. Facebookgruppen ”Personliga Tränare Sverige”, med vid enkättillfället ca. 2 800 medlemmar
2. Facebookgruppen ”IPT International Personal Trainer”, med vid enkättillfället ca. 1000 medlemmar, tillhörandes utbildaren IntensivePT.
motsvarandes en svarsfrekvens på ca. 20% relativt till antalet visningar av enkäten.
3.3 Analys
Demografisk data presenteras deskriptivt som medelvärde, frekvens, räckvidd och standardavvikelse. Respondenternas erfarenhet och uppfattning om sina utbildningar uttrycks i form a 1-5-poäng tillfredsställelseskalor (s.k.
likertskalor). Respondenterna ombads i enkäten även att delge sina
övergripande tankar, i form av fritt textsvar, om sina utbildningar och vad de var mer eller mindre nöjda med. Resultatet analyseras i relation till den vetenskapliga bakgrunden.
3.4 Forskningsetiskt ställningstagande
I enkätens informationsbrev framgick det att deltagandet var helt frivilligt, att deltagarna gav sitt samtycke till användandet av enkätsvaren i resultatdelen och att deltagare kunde avstå från att fylla i enkäten. I informationsbrevet framgick det även att deltagandet var helt anonymt och att alla deltagare vid slutförandet av studien kan få tillgång till resultatet om önskas. All data lagrades elektroniskt och hanterades med konfidentialitet i enighet med vetenskapsrådets riktlinjer gällande god forskningssed (2017).
3.5 Val av metod och begränsningar
Studien samlade in generell kvantitativ och kvalitativ information från ett stort antal deltagare med varierande bakgrund, erfarenheter och åsikter. I och med att det finns ett flertal olika utbildare i Sverige och ett stort antal
underlättar jämförelsen mellan flertalet relevanta faktorer i studien (Graton & Jones, 2010).
Då enkäten spreds genom sociala grupper inriktade till PT kunde en bred målgrupp, av olika deltagare med den gemensamma nämnaren att de är PT, antingen yrkesverksamma eller utbildade sådana, nås. En viss problematik uppstod med enkätens räckvidd, med ett lägre än förväntat antal respondenter från båda grupper. Ett potentiellt hinder som kan påverka resultatet är att den ena gruppen som enkäten delades in tillhör en specifik utbildare, vilket kan ge en överrepresentation av dessa PT bland respondenterna. Således bör inte enkätsvaren berörande spridningen av olika utbildningar ses som en
normalspridning bland utbildade PT, som i verkligheten kan vara skild från den som presenteras i enkätsvaren. Någon konkret data på hur stor andel av Sveriges PT som gått respektive utbildning är inte känd vid författandet av detta arbete. Men då enbart 44% av respondenterna angav denna utbildning, med ett stort antal olika andra utbildningar också inkluderade, kan
enkätsvaren ses som representativa för en bredare skara utbildningar med en god generaliserbarhet för svenska PT och deras uppfattningar och
erfarenheter av svenska PT-utbildningar. Då denna enkät inkluderar enskilda och enstaka representanter för olika utbildningar har ett åtagande gjorts till att inte särskilja på utbildningar, utan fokus har legat på respondenternas
enkätsvar och egna uppfattningar och uttryckta åsikter på en generell nivå. Studien ska därför inte betraktas som en jämförelse mellan olika utbildare eller utbildningsformat.
Att undvika partiskhet – bias – i enkätundersökningar är viktigt för att samla in de mest exakta uppgifterna från respondenterna (Choi & Pak, 2004). I utformandet av denna enkät har ett försök att ta hänsyn till bias gjorts:
2. Frågorna är simpelt och tydligt formulerade
3. Frågor som kan vara svårtolkade har en kort förklaring 4. Frågorna har många relevanta svarsalternativ
5. Flera frågor har ett öppet svarsalternativ 6. Frågorna är inte ledande
7. Frågorna är konsekvent utformade
8. Enkäten är upplagd i ett elektroniskt system 9. Enkäten är tämligen kort (ca. 15 frågor per del) 10. Enkäten är logiskt strukturerad
11. Pilotenkäten skickades till en samling av respondenter med samma utbildning
12. Huvudenkäten skickas till en samling av respondenter med olika utbildningar
Trots dessa ansträngningar framkom en uppsättning problem med ett antal frågor. Där utformningen av dessa frågor ansågs så pass bristfällig att enkätsvaren exkluderades i resultatet. Dessa frågor berörda utbildningarnas utbildningsformat och om hur stort antal lärarledda timmar som hölls
antingen på distans eller i klassrum. Dessa exkluderade frågor hade kunnat ge en god insikt i hur mycket lärarledd tid PT får i sin utbildning. I framtida studier kan mer avgränsade frågor förmånligt formuleras för att samla in denna data.
Användandet av elektroniska enkätundersökningar innefattar ett antal begränsningar, likt den problematik som diskuterats ovan gällande
kontrollera vilka respondenter som är sanningsenliga både i sin
bakgrundsinformation och i sina svarsangivelser. På grund av den natur som undersökningen grundas i, med just det specifika målet att göra en
4. Resultat
Enkäten var indelad i fyra sektioner i följande ordning: Arbete som PT; Utbildning till PT; Upplevelse och erfarenheter av PT-utbildningar; och Upplevelse och erfarenheter av vidareutbildning för PT. I tredje och fjärde delen av enkäten uppmanades respondenterna att dela med sig av sina
generella tankar och kommentarer om PT-utbildningar och utbildning för PT. I detta resultatkapitel presenteras varje del för sig med en egen rubrik och underrubriker tillsammans med en kritisk analys av resultaten. I del 1: Arbete som PT kartläggs respondenterna för att skapa en profil för Sveriges PT:s yrkesverksamhet. I del 2: Utbildning till PT kartläggs respondenternas formella och informella utbildning för att skapa en profil kring hur Sveriges PT utbildar sig. I del 3: Upplevelse och erfarenheter av PT-utbildningar kartläggs respondenternas subjektiva upplevelse av sina utbildningar och deras studiematerial och i del 4: Upplevelse och erfarenheter av
vidareutbildning för PT kartläggs respondenternas subjektiva bild av vidareutbildning för PT. I resultaten för del 1 och 2 framträder en profil för Sveriges PT och ett antal överhängande teman som kan påverka utbildning av PT, PT:s upplevelse av PT-utbildningar, och PT:s syn på PT-utbildningar.
4.1 Arbete som PT
PT-yrket består av både kvinnor (55%) och män (45%) mellan åldrarna 18-63 år (35,9 år ± 9,2 år). Åldersskillnaderna reflekteras i PT:s skilda
arbetserfarenhet; där majoriteten är nya till yrket med enbart något års erfarenhet, men det finns de som varit verksamma längre än 10-20 år (tabell 1).
Tabell 1: Hur lång tid har du arbetat som PT? (n=89)
Tid som PT Antal Andel (%)
<1 år 27 30,3 1-2 år 12 13,5 2-3 år 14 15,7 4-5 år 7 7,9 5-10 år 17 19,1 10-15 år 3 3,4 15-20 år 6 6,7 20> år 3 3,4
Av dessa PT har majoriteten (57%) en annan huvudsaklig sysselsättning PT. Överlag ser vi en låg sysselsättningsgrad bland PT med få antal arbetstimmar i veckan som PT (figur 1).
Av dessa arbetstimmar arbetar mer än hälften av PT (52,8%) mindre än 10 timmar i veckan med kund. Vilket tyder på både en låg sysselsättningsgrad och en låg mängd PT-timmar för en majoritet av Sveriges PT. Enbart ca. en fjärdedel av PT (28,1%) arbetar 15 timmar eller fler med kund.
Figur 1: Hur många timmar i veckan arbetar du som PT? (n=89)
Det finns flera olika möjliga arbetsplatser för PT (tabell 2). Den vanligaste arbetsplatsen för PT är en kommersiell gymanläggning där vi finner att en majoritet av PT är anställda (39%). Det är även vanligt att PT (20%) är egenanställde och hyr in sig på dessa gymanläggningar, eller att PT (18%) driver egen gymverksamhet. Mindre vanligt är det att vara egenanställd och huvudsakligen arbeta online med distanskunder (11%), eller i ett kombinerat format av ovanstående val (13%).
Tabell 2: Vilken är din huvudsakliga anställningsplats som PT? (n=89)
Arbetsplats Antal Andel (%)
Anställd Gym 35 39,3
Inhyrd Gym 17 19,1
Eget Gym 16 18
PT Online 9 10,1
Kombination 12 13
PT arbetar med flera olika åldersgrupper (Figur 2), där vuxna mellan 26-45 år och äldre vuxna 46-55 år är de två vanligaste åldersgrupperna som kunder.
PT arbetar även med flera olika målgrupper (Figur 3) där klienter som vill gå ned i vikt, klienter som vill bygga muskler och klienter som vill förbättra sin
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Barn och ungdomar (12-17 år) Unga vuxna (18-25 år) Vuxna (26-45 år) Äldre vuxna (46-55 år) Seniorer (56 år>) Ingen specifik åldersgrupp
Figur 2: Vilka åldergrupper arbetar du med? (n=89)
hälsa är de tre vanligaste målen för PT-kunder. Andra vanliga målgrupper är amatöridrottare, skadade klienter och professionella idrottare. Till en mindre del arbetar PT även med andra målgrupper, som gravida- och postgravida kvinnor, crossfit, kvinnor i klimakteriet och motionärer av olika slag.
4.1.1 Analys
I första delen av enkäten framgår en profil för PT. Yrket består av nästan lika delar män som kvinnor mellan åldrarna 18-63 år med en medelålder på 35,9 år ± 9,2 år. En stor andel av yrkesgruppen är nya till branschen och har enbart arbetat ett fåtal år. Det låga antalet rapporterade arbetstimmar är i linje med den statistik som finns tillgänglig i gymbranschen (UC Affärsfakta, 2021), och vittnar om en låg sysselsättningsgrad. I resultatet framträder även
gymanläggningar som den vanligaste arbetsplatsen för PT, vilket även det är i linje med statistiken som visar att de stora gymkedjorna är den främsta
arbetsgivaren i branschen.
0 10 20 30 40 50 60 70
Klienter som vill gå ned i vikt Klienter som vill bygga muskler Amatöridrottare Professionella idrottare Skadade klienter Klienter som vill förbättra sin hälsa Ingen specifik målgrupp Gravida- och postgravida kvinnor Crossfit Kvinnor med klimakteriesymtom Motionärer
Figur 3: Vilka målgrupper arbetar du med? (n=89)
4.2 Utbildning till PT
I andra delen av enkäten ställdes frågor som ämnade att skapa en profil för PT i termer av deras utbildning. Enkätsvaren visar att det finns flera olika vägar till PT, där en klar majoritet oavsett utbildningsgrad valt att gå en yrkesspecifik PT-utbildning.
4.2.1 Formell utbildning
PT är utbildade på varierande nivåer (Figur 4), med en jämförelsevis jämn fördelning mellan gymnasium (31,1%), Högskola på grundläggande (41,1%) och avancerad nivå (26,6%) som högsta utbildning.
Bland högskoleutbildade PT var ett idrottsvetenskapligt program det
vanligaste programmet (19%). Andra program som angavs på högskolenivå var hälsovetenskap, hälsopromotion, fysioterapi, hälso- och sjukvård, biomedicin och idrottslärare.
Figur 4: Vilken är din högsta utbildning? (n=90)
4.2.2 Utbildning till PT
Av respondenterna svarade en majoritet på 98,9% att de är utbildade PT och en majoritet på 95,5% att de är utbildade i Sverige. En viss osäkerhet kring vilken tränarkvalifikation förekom (Figur 5) där en majoritet (44,8%) angav att de inte vet vilken tränarkvalifikation de har.
En majoritet av de svarande PT är utbildade hos IntensivePT (44%) (Figur 6).
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 EQF nivå 2 EQF nivå 3 EQF nivå 4 EQF nivå 5 Vet ej
Figur 5: Vilken tränarkvalifikation har du? (n=87)
Figur 4: Vilken tränarkvalifikation har du?
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Axelssons IntensivePT Personal Trainer School The Academy SAFE Eleiko Lillsved Folkhögskola Övriga
Figur 6: Vilket utbildning gick du? (n=87)
Utöver det fanns ett stort utbud av utbildningar representerade bland
respondenterna där Axelssons, Personal Trainer School, The Academy, Safe och Eleiko var återkommande utbildare. Även formella utbildningar
representerades bland respondenterna som Lillsved Folkhögskola, Högskolan i Gävle, Katrinebergs Folkhögskola och Molkoms Folkhögskola. Samt mindre vanligt förekommande privata utbildningar som Ylab, Paleo Institute, Sportsclub Education, Academy for Personal Trainers, och Fustra. Samt den utländska utbildningen från amerikanska National Academy of Sports
Medicine (NASM).
Då flera av dessa utbildningsaktörer är privata företag kostar det pengar att gå deras PT-utbildningar. Enkätsvaren visar att en majoritet av PT betalade mindre än 20 tusen svenska kronor för sin utbildning; 15,7% betalade 45-60 tusen kronor; 14,6% betalade 20-25 tusen kronor; 10,1% betalade 30-40 tusen kronor; och 6,7% betalade mer än 60 tusen kronor för sin PT-utbildning.
Bland respondenterna angav 24,7% att de gått fler än en PT-utbildning. Som främsta anledning svarade respondenterna att de valde att gå en till PT-utbildning för att fräscha upp sina kunskaper, för att den första PT-utbildningen de gick var dålig eller otillräcklig, och för att den arbetsplats de sökt till krävde en specifik utbildning. Andra anledningar som angavs var
kompetensutveckling, för att stämma av nivån på svenska PT-utbildningar, och eget intresse.
4.2.3 Analys
4.3 Upplevelse och erfarenheter av PT-utbildningar 4.3.1 Upplevelse av utbildningens utformning
Respondenterna tillfrågades att på en likertskala 1-5 ange hur nöjda de var med sin PT-utbildning, där 1 representerar fullständigt missnöjd och 5 fullständigt nöjd (tabell 3).
Resultatet indikerar att utbildade PT generellt sett är väldigt nöjda med sina utbildningar och utbildare. Där en klar majoritet antingen är nöjda eller fullständigt nöjda med sina utbildningar. Enbart en liten minoritet är missnöjda med sin utbildning, medan ingen respondent var fullständigt missnöjda med sin utbildning. Respondenterna upplever sig även nöjda med både sina lärare och utbildningsformatet.
Tabell 3 - Upplevelse av utbildningens utformning på en skala från 1-5 där 1 representerar fullständigt missnöjd och 5 fullständigt nöjd. Svar i antal och andel.
Tabell 4 - Svårighetsgrad och förberedelse inför yrkesverksamhet på en skala från 1-5 där svårighetsgrad mäts ifrån alldeles för svår till alldeles för lätt respektive inte alls till
väldigt väl. Fråga 1 2 3 4 5 Vad anser du om utbildningens svårighetsgrad? 1 (1,1%) 10 (11,1%) 44 (48,9%) 22 (24,4%) 13 (14,4%) Hur väl förberedde
din utbildning dig för din yrkesverksamhet 5 (5,6%) 11 (12,4%) 19 (21,3%) 37 (41,6%) 17 (19,1%)
Denna generellt positiva bild av utbildningarnas format får stöd av flera kommentarer:
Det var en fantastisk grund. De kunde inte gjort ett bättre arbete. Min miss var att inte ta ett arbete på ett gym första året för att befästa och fördjupa mina kunskaper och lära mig mer utan jag fortsatte arbeta själv med klienter. Hade varit en stor fördel att lära vidare av andra första tiden.; Jag var väldigt nöjd då och utbildningen var en bra start. Den som tror att hen är färdig efter en liknande utbildning lurar dock sig själv.
Utifrån dessa enkätsvar och kommentarer framträder en bild av att PT-utbildningar ger en bra grund till sin yrkesverksamhet, men att det är viktigt att befästa och utveckla sina kunskaper genom att utöva sitt yrke och sätta sina kunskaper och färdigheter i praktiken. Vidare lyfts vikten av
utbildningens lärare och kontinuerligt stöd fram av flera PT:
Supporten har varit fantastiskt bra; Tränarna var väldigt kunniga och erfarna; Grymma lärare och fantastisk service; Efter
Kommentarerna ovan representerar det vanligaste temat i enkätsvaren för denna del och ger en tydlig bild av att utbildarnas lärare och kontinuerliga stöd är av stor betydelse för upplevelsen av utbildningen. Ett annat tema som framkom var utbildningens praktiska moment, där PT lyfte fram både
betydelsen och avsaknaden av att öva på praktiska färdigheter. En PT uttryckte det såhär:
Nöjd med uppläggets många praktiska moment.
Detta sentiment gällande de praktiska momenten delades av andra PT. En PT som anger att denne arbetar med att ”examinera PT:s” uttryckte det så här:
Jag ser skillnad idag på de som inte får lära sig praktiskt genomförande av att arbeta med en kund. De som kommer från de digitala utbildningarna har sämre kvalité. Detta ser jag då jag examinerar pt:s.
Medan en annan PT lyfte fram vikten av balans mellan teori och praktik: Alldeles för mycket teori i förhållande till resten. Missförstå mig dock inte, jag uppskattade all teori och hade inte velat ta bort det men hade önskat mycket mer praktisk och mer användbar info som faktiskt kan appliceras till varje klient.
I dessa enkätsvar och kommentarer framkommer en upplevelse att PT-utbildningar bör balansera teori och praktik, där särskilt praktiska moment uppskattas och värderas av PT.
4.3.2 Upplevelse av kursplanen
Tabell 5 - Upplevelse av kursplanen på en skala från 1-5 där 1 representerar enbart ytlig inlärning och 5 väldigt utförlig inlärning. Svar i antal och andel.
Ämne 1 2 3 4 5 PT:s roll 2 (2,3%) 8 (9,1%) 15 (17%) 32 (36,4%) 31 (35,2%) Anatomi & Fysiologi 2 (2,2%) 7 (7,9%) 13 (14,6%) 15 (16,9%) 52 (58,4%) Teoretisk nutrition 8 (9%) 14 (15,7%) 18 (20,2%) 22 (24,7%) 27 (30%) Praktisk kostrådgivning 10 (11,2%) 19 (21,3%) 25 (28,1%) 17 (19,1%) 18 (20,2%) Psykosociala aspekter av hälsa och fitness 16 (18%) (27%) 24 (21%) 19 (18%) 16 (15,7%) 14 Teoretisk träning och träningslära 1 (1,1%) 3 (3,4%) 16 (18%) 28 (31,5%) 41 (46%) Praktisk träningsplanering (2,2%) 2 (13,5%) 12 (25,8%) 23 (31,5%) 28 (27%) 24 Praktiskt arbete med
klienter (2,2%) 2 (15,7%) 14 (22,5%) 20 (29,2%) 26 (30,3%) 27 Entreprenörskap och marknadsföring (13,5%) 12 (25,8%) 23 (28,1%) 25 (15,7%) 14 (16,9%) 15 Försäljning 22 (24,7%) 13 (14,6%) 27 (30,3%) 12 (13,5%) 15 (16,9%) Resultatet indikerar att respondenterna upplever en varierande grad av utbildning inom för en PT relevanta och obligatoriska kursämnen. De ämnen som PT anser sig utbildas mest utförligt inom är PT:s roll, anatomi &
fysiologi, teoretisk nutrition, teoretisk träning och träningslära, praktisk träningsplanering samt praktiskt arbete med klienter. Minst utförligt
upplever PT att de utbildas inom psykosociala aspekter av hälsa och fitness, praktisk kostrådgivning, entreprenörskap och marknadsföring samt
Något jag tyckte var svårt som PT i början av karriären var just försäljning av ens tjänst. Det kände jag att jag saknade från utbildningen och hade velat ha mer av.
Även bristen på utbildning inom psykosociala faktorer för hälsa och fitness lyftes fram där en PT kommenterade:
Det måste ingå i dessa utbildningar hur viktigt det är att se, förstå och utgå ifrån var klienten är, annars kommer man ingenstans.
4.3.3 Upplevelse av andra PT-utbildningen
De PT som svarade att de gått fler PT-utbildningar valde att dela med sig av sina uppfattningar och erfarenheter av den andra mest aktuella
PT-utbildningen. Vi ser i resultatet liknande mönster som från de som enbart gått en PT-utbildning. Där PT generellt är nöjda med sin utbildning och med liknande mönster kring upplevelse av kursplanens utbildningsmaterial (Tabell 6).
Tabell 6 - Upplevelse av utbildningens utformning på en skala från 1-5 där 1 representerar fullständigt missnöjd och 5 fullständigt nöjd. Svar i antal och andel.
Tabell 7 - Upplevelse av kursplanen för de som gått en till PT-utbildning på en skala från 1-5 där 1 representerar enbart ytlig inlärning och 5 väldigt utförlig inlärning. Svar
i antal och andel.
Ämne 1 2 3 4 5 PT:s roll 2 (8,7%) 3 (13%) 3 (13%) 3 (13%) 12 (52,2%) Anatomi & Fysiologi (13%) 3 (4,3%) 1 (17,4%) 4 (13%) 3 (52,2%) 12 Teoretisk nutrition 5 (22,7%) (9,1%) 2 (18,2%) 4 (18,2%) 4 (31,8%) 7 Praktisk kostrådgivning (22,7%) 5 (4,5%) 1 (22,7%) 5 (27,3%) 6 (22,7%) 5 Psykosociala aspekter av hälsa och fitness 3 (13,6%) (4,5%) 1 (31,8%) 7 (22,7%) 5 (27,3%) 6 Teoretisk träning och träningslära (4,3%) 1 (0%) 0 (27,3%) 6 (13,6%) 3 (54,5%) 12 Praktisk träningsplanering 1 (4,3%) 0 (0%) 6 (27,3%) 4 (18,2%) 11 (50%) Praktiskt arbete med
klienter 2 (9,1%) 0 (0%) 8 (36,4%) 3 (13,6%) 9 (40,9%) Entreprenörskap och marknadsföring 5 (22,7%) 3 (13,6%) 4 (18,2%) 6 (27,3%) 4 (18,2%) Försäljning 6 (27,6%) 3 (13,6%) 3 (13,6%) 6 (27,6%) 4 (18,2%) Resultatet (tabell 8) visar att PT anser att deras andra PT-utbildning också var lagom svår, eller något enkel. Men att den trots det förberedde dem för sin yrkesverksamhet.
Tabell 8 - Svårighetsgrad och förberedelse inför yrkesverksamhet på en skala från 1-5 där svårighetsgrad mäts ifrån alldeles för svår till alldeles för lätt respektive inte alls till
väldigt väl. Fråga 1 2 3 4 5 Vad anser du om utbildningens svårighetsgrad? 0 (0%) 4 (17,4%) 10 (43,5%) 4 17,4% 5 (21,7%) Hur väl förberedde
4.3.4 Analys
I tredje delen av enkäten framgår PT uppfattningar och erfarenheter av PT-utbildningar. Överlag är PT nöjda med sin PT-utbildning, och betonar att de är särskilt nöjda med de lärare de haft. PT är även nöjda med
utbildningsformatet och anser att utbildningens svårighetsgrad ligger på rätt nivå, om än något för enkel.
Gällande kursplanen anser PT att PT-utbildningar lyckas förmedla det teoretiska innehållet, men att vissa praktiskt kopplade ämnen inte behandlas tillräckligt; varav PT upplever att ämnena psykosociala aspekter av hälsa och fitness, praktisk kostrådgivning, entreprenörskap och marknadsföring samt försäljning lärs ut minst utförligt. Flera PT lyfter fram just utbildningen i försäljning som särskilt bristfällig och något de upplever att de hade problem med när de startade sin yrkesverksamhet. Att utbildare misslyckas med att lära ut om försäljning kan anses problematiskt då det är en central del i en PT:s yrkesutövande och något som kan ha stor betydelse för deras framgång som PT (Chiu et al., 2010). Även övriga praktiska moment upplever flera PT att utbildare behöver utveckla och inkludera i sin kursplan – exakt vad för praktiska moment som anses saknas framkommer dock inte.
I resultatet tycks PT anse att praktiskt arbete med klienter och praktisk träningsplanering lärs ut utförligt. Likväl anser PT att deras utbildningar förbereder dem väl för deras yrkesverksamhet. Således kan dessa
uppfattningar och erfarenheter av PT-utbildningar med deras fördelar och brister tyda på en inställning att även om PT-utbildningar gör mycket rätt, så kan de bli bättre genom att utveckla de delar av kursplanen och
4.4 Upplevelse och erfarenheter av vidareutbildning för PT
I enkäten definierades vidareutbildning som en generell term och syftar här till samtliga former av fortbildning som kurser, workshops, events och dylikt som respondenterna åtagit sig för att främja sina yrkeskompetenser. Vilket inkluderade utan att begränsa det till, gymnasie-, yrkes- och
högskoleutbildningar och andra former av både formellt och informellt lärande, exkluderat andra grundläggande PT-utbildningar.
Av respondenterna svarade 89 stycken på frågan om de på något vis
vidareutbildat sig efter sin grundläggande PT-utbildning, av vilka 68 (76,4%) respondenter svarade ja och 22 (24,7%) respondenter svarade nej.
24 respondenter angav skäl så som bristande ekonomi, irrelevans för
arbetsuppgifter, tillgång och tid som bakomliggande orsaker till varför de inte utbildat sig. Där 17 av dessa 24 PT angav brist på tid som anledning till varför de inte vidareutbildat sig.
66 respondenter angav i sin tur anledningar till varför de vidareutbildat sig. Till detta dominerade tre anledningar där 58 respondenter svarade att de vidareutbildat sig för att kunna utföra sitt yrke bättre; 48 respondenter för eget intresse; och 31 respondenter svarade för att kunna arbeta med en särskild målgrupp. Andra anledningar var för att få en högre lön, för att få en särskild anställning och för att komplettera med ytterligare kunskaper. Bland vidareutbildningar angavs flera yrkesspecifika informella kurser som: träning av gravida och post-gravida mammor, PT-specifika avancerade påbyggnadskurser, löpcoach, kostrådgivare, hälsocoach, kurser inom
masterprogram i idrottsvetenskap, fysioterapi och kostvetenskap, samt fristående kurser inom dessa ämnen.
En majoritet av PT upplever att de var väl förberedda för sina
vidareutbildningar efter sin grundutbildning, att vidareutbildningarna hjälpt dem i sitt yrkesutövande, och att det är troligt att de kommer att fortsätta vidareutbilda sig.
Av 86 PT anser en majoritet på 88% att vidareutbildning är väldigt viktigt för PT:s. Till det svarade 72 PT på om deras arbetsgivare erbjudit någon form av vidareutbildning, där 58% svarade ja och 42% svarade nej.
4.4.1 Analys
Av den tredje delen i enkäten ser vi att PT värderar vidareutbildning högt och att de söker utbildning i flera olika format så som yrkesspecifika
kurser/workshops men också högskolestudier.
De PT som inte vidareutbildar sig anser att de inte har de ekonomiska
förutsättningarna, tid eller nytta för vidareutbildning. Medan den majoritet av PT som fortsatt sin utbildning har gjort det för att kunna utföra sitt yrke bättre, för eget intresse och för att kunna arbeta med en särskild målgrupp. Andra anledningar till vidareutbildning var för att få en högre lön, för att få en särskild anställning och för att komplettera med ytterligare kunskaper. I dessa anledningar framläggs att PT fortsätter utbilda sig både av
att behandla kunskaper, färdigheter och kompetenser för dessa specifika målgrupper.
4.5 Generella tankar om PT-utbildningar
Som avslutning på enkäten gavs respondenterna möjligheten att dela med sig av sina generella tankar och åsikter kring PT-utbildningar och utbildning av PT. Utifrån enkätsvaren identifierades två överhängande problemområden: 1) PT-utbildningars kvalité och innehåll
Kvalitén och innehållet på PT-utbildningar med skillnader i pris, utslussning av elever, förberedelse inför yrkeslivet, kursplanens djup, och förkunskaper är något som oroar utbildade och yrkesverksamma PT. De upplever att trots de prisskillnader som finns på utbildningar, verkar det inte förekomma några större skillnader i kvalité. Ett problem med de privata aktörerna upplevs av PT vara att de inte ställer höga krav på sina elever, utan så småningom slussar ut dem till arbetsmarknaden. Oavsett utbildning upplever yrkesverksamma PT att de träffar på många okunniga nyexaminerade PT som efter sin utbildning saknar de grundläggande kunskaper och färdigheter de behöver i sitt yrkesutövande. Samtidigt upplever nyexaminerade PT att deras utbildare inte helt förberett dem för de ekonomiska utmaningar som kommer med PT-yrkets försäljningskrav.
Det finns här en generell upplevelse och inställning att PT-utbildningar generellt håller en låg nivå. För att åtgärda detta lyfts ett antal olika
arbete som PT ska utföra i sin yrkesverksamhet. Detta både för att höja upp och skydda nyexaminerade PT:s och branschen i sin helhet.
2) PT-utbildningars längd och utformning
Det finns även ett problem med PT-utbildningarnas längd och utformning, där kurstiden anses vara för kort och kurstempot för intensivt. PT upplever att mycket information ska läras in på för kort tid, vilket skapar hinder för
reflektion kring och bearbetning av studiematerialet. Här lyfts PT-utbildningar inom folkhögskolan fram som ett exempel att ta efter, där utbildningarna är upp till ett år långa med obligatorisk praktik. Det finns en viss skeptisk inställning bland PT kring de kortare utbildningarna, med en oro att de inte håller måttet. Här framkommer förslag att PT-utbildningar, oavsett om de utförs som en formell eller informell utbildning, bör vara minst ett år långa.
4.5.1 Analys
I dessa två problemområden reflekteras den oro utbildade och
yrkesverksamma PT har inför de branschstandards som existerar för utbildningar. Men vi får också förbättringsförslag och tankar kring hur PT-utbildningar kan utvecklas. Särskilt efterfrågas hårdare krav både på och från utbildare; med målet att utbilda en mer kompetent yrkeskår av PT för att höja gruppens branschstandard.
5. Slutsats
Denna studie ger en kartläggning av PT, deras yrkesverksamhet och deras attityder till sin utbildning & till yrkesspecifika PT-utbildningar. Resultatet visar att PT som yrkesgrupp är mångfacetterad med både kvinnliga och manliga PT, mellan åldrarna 18- 63, med en erfarenhetsbredd från under ett år upp till över 20 år som PT. Den vanligaste arbetsplatsen är ett
kommersiellt gym, antingen som anställd eller egenanställd inhyrd PT, men PT äger och driver också sina egna träningsanläggningar, arbetar online eller till och med utomhus. Dessa resultat är i linje med den statistik som finns tillgänglig för branschen (UC Affärsfakta, 2021) och visar att en stor andel PT arbetar med en låg sysselsättningsgrad och få arbetstimmar per vecka och månad.
PT arbetar med en stor variation av målgrupper, allt från kunder som vill gå ned i vikt till professionella idrottare. Denna varierande målgrupp visar på de olika möjligheter som finns för en yrkesverksam PT, men också de behov som finns för relevanta kompetenser och kvalifikationer för att kunna arbeta med olika målgrupper med olika förutsättningar och behov.
Den mest grundläggande kvalifikationen en PT besitter är deras PT licens, som de skaffar från en PT-utbildning. Här är det för PT viktigt att vara medvetna om de olika nivåerna av kvalifikationer som finns inom branschen. PT bör göra noggranna efterforskningar bland olika utbildningsaktörer och säkerställa sig om att de kan anskaffa den kvalifikation som de behöver för att få arbete hos den arbetsgivare de är intresserade av. Betydelsen av detta betonas i den uppvisade okunskap som finns bland PT och den mängd olika kostnadsbelagda utbildningar som finns på marknaden, där det inte är någon garanti att samtliga utbildningar är kvalitetssäkrade av en större
Då PT överlag är nöjda med sin grundläggande utbildning till PT blir det här en fråga om att välja den utbildning vars format, pris och kvalifikation bäst passar de individuella förutsättningarna, behoven och intresset hos den individuella framtida PT:n.
Utbildare borde i sitt utvecklingsarbete känna igen de mångfacetterade och nyanserade behoven PT har för en bred och djupgående utbildning, och utveckla kursplaner och kursmaterial som matchar den efterfrågan på högre kompetenskrav som dominerar i branschen bland utbildade PT. Störst vikt bör utbildare lägga på att erbjuda en utbildning med stark och tydlig koppling till själva yrkesutövandet av tjänsten personlig träning; med en utvecklad kursplan som tar hänsyn till de yrkeskompetenser PT behöver för att
framgångsrikt påbörja, utföra och utveckla sin yrkesroll som PT. Särskilt kan en större betoning läggas på försäljning, som är en central del av PT dagliga yrkesverksamhet.
6. Fortsatt forskning
Referenslista
Andreasson, J., & Johansson, T. (2014). Becoming a Fitness Professional. In The Global Gym (pp. 40-64). Palgrave Macmillan, London. Choi, B. C., & Pak, A. W. (2005). Peer reviewed: a catalog of biases in
questionnaires. Preventing chronic disease, 2(1).
Chiu, W. Y., Lee, Y. D., & Lin, T. Y. (2010). Performance evaluation criteria for personal trainers: An analytical hierarchy process approach. Social Behavior and Personality: an international journal, 38(7), 895-905 Coopoo, Y., & Moodley, P. (2006). Job satisfaction of self employed trainers
and personal trainers employed at commercial gymnasiums: a comparative study. South African Journal for Research in Sport, Physical Education and Recreation, 28(2), 105-112.
De Lyon, A. T., & Cushion, C. J. (2013). The acquisition and development of fitness trainers: professional knowledge. The Journal of Strength & Conditioning Research, 27(5), 1407-1422.
De Lyon, A. T., Neville, R. D., & Armour, K. M. (2017). The role of fitness professionals in public health: a review of the literature. Quest, 69(3), 313-330.
EuropeActive, 2020. Learnings hours recommendation for EA Standards or Qualifications.
Friskvårdsföretagen Almega, 2019. Ramverk för licensiering av personliga tränare.
http://www.friskvardsforetagen.se/wp- content/uploads/2019/10/Ramverk-licensiering-av-personliga-tr%C3%A4nare-1.pdf
Gratton, C. & Jones, I. (2010) Research Methods for Sport Studies: Second Edition. 304 sidor, hft, with companion website. Abingdon,
Oxon: Routledge 2010. ISBN 978-0-415-49393-2
Harriss, D. J., Atkinson, G., Batterham, A., George, K., Cable, N. T., Reilly, T., . . . Research, G. (2009). Lifestyle factors and colorectal cancer risk (2): a systematic review and meta-analysis of associations with leisure-time physical activity. Colorectal Dis, 11(7), 689–701. doi:
10.1111/j.1463-1318.2009.01767.x
Hu, G., Tuomilehto, J., Silventoinen, K., Barengo, N. C., Peltonen, M. & Jousilahti, P. (2005). The effects of physical activity and body mass index on cardiovascular, cancer and all-cause mortality among 47 212 middle-aged Finnish men and women. Int J Obes (Lond), 29(8), 894– 902. doi: 10.1038/sj.ijo.0802870
Kenney, W. Larry., Costill, David L. & Wilmore, Jack H. (2015). Physiology of sport and exercise. 6. [rev.] ed. Leeds: Human Kinetics
Koustelios, A., Kouli, O., & Theodorakis, N. (2003). Job security and job satisfaction among Greek fitness instructors. Perceptual and motor skills, 97(1), 192-194.
Konsumentverket, 2016. Vägledning: hur du som personlig tränare kan arbeta för att erbjuda en säker tjänst till din konsument.
https://www.konsumentverket.se/globalassets/publikationer/produkter-
och-tjanster/sport-fritid-och-skyddsutrustning/vagledning-for-personlig-tranare-konsumentverket.pdf
Lippi, G., Mattiuzzi, C., & Sanchis-Gomar, F. (2019). Updated overview on interplay between physical exercise, neurotrophins, and cognitive function in humans. Journal of Sport and Health Science.
Lloyd, C., & Payne, J. (2018). Licensed to skill? The impact of occupational regulation on fitness instructors. European Journal of Industrial
Relations, 24(1), 91-108.
Mahamud, B. B., Campos-Izquierdo, A., & González-Rivera, M. D. (2018). Job satisfaction among spanish fitness instructors: a comparative study across age, gender, work experience and higher degree
studied. European Journal of Human Movement, 39, 128-142.
McClaran, Steven R. "The effectiveness of personal training on changing attitudes towards physical activity." Journal of sports science & medicine 2.1 (2003): 10.
Monninkhof, E. M., Elias, S. G., Vlems, F. A., van der Tweel, I., Schuit, A. J., Voskuil, D. W., . . . Tfpac. (2007). Physical activity and breast cancer: a systematic review. Epidemiology, 18(1), 137–157. doi: 10.1097/01.ede.0000251167.75581.98
Nash, C., & Sproule, J. (2012). Coaches perceptions of their coach education experiences. International journal of sport psychology, 43(1), 33.
Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.
Nocon, M., Hiemann, T., Muller-Riemenschneider, F., Thalau, F., Roll, S. & Willich, S. N. (2008). Association of physical activity with all-cause and cardiovascular mortality: a systematic review and meta-analysis. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil, 15(3), 239–246. doi:
Rupp, J. C., Campbell, K., Thompson, W. R., & Terbizan, D. (1999). Professional preparation of personal trainers. Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 70(1), 54-56.
Smith Maguire, J. (2008). The personal is professional: Personal trainers as a case study of cultural intermediaries. International Journal of Cultural Studies, 11(2), 211-229.
Sof, F., Capalbo, A., Cesari, F., Abbate, R. & Gensini, G. F. (2008). Physical activity during leisure time and primary prevention of coronary heart disease: an updated meta-analysis of cohort studies. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil, 15(3), 247–257. doi: 10.1097/HJR.0b013e3282f232ac
Sveriges referensram för kvalifikationer. https://www.seqf.se/
UC Affärsfakta, Branschfakta Gymanläggningar (2021).
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Voskuil, D. W., Monninkhof, E. M., Elias, S. G., Vlems, F. A., van Leeuwen, F. E., Task Force Physical, A. & Cancer. (2007). Physical activity and endometrial cancer risk, a systematic review of current evidence. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev, 16(4), 639–648. doi:
