Tid Måndagen den 20 april 2015 kl:18:30
Plats Tumba kommunalhus, lokal 2, plan 2
Ärenden
Justering
1 Remiss – Förslag till beslut om bildande av Stora Uringe naturre- servat
2 Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 3 Yttrande över God havsmiljö 2020, förslag till åtgärdsprogram för
havsmiljön
4 Remiss – Flerårsplan 2016-2019 5 Motion – FN:s barnkonvention (S) 6 Enhetschefen/miljöenheten informerar 7 Delegationslista
8 Motion – Installera en farlig avfall-bil i Botkyrka kommun (V) 9 Remiss – Äldreplan 2015-2019 (Trygg att bli äldre i Botkyrka) 10 Remiss – Förslag till detaljplan för Lugnet 26
11 Ev. tillkommande ärenden
Gruppsammanträden
S, V och MP – kl. 18:00, konferensrum 2, plan 2, kommunalhuset, Tumba.
M, C, TUP, KD och FP - kl. 18:00, konferensrum Munkhättan, Miljöenheten plan 3, kom- munalhuset, Tumba.
Kaffe och smörgås från kl. 17:30, Helges restaurang, kommunalhuset, plan 2.
Anmäl ev. förhinder till Karina Wallenius, tel. 08-530 612 43, e-post
karina.wallenius@botkyrka.se
1
Remiss - Förslag till beslut om bildande av Stora Uringe naturreservat
Förslag till beslut
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar tillstyrka Länsstyrelsens förslag till beslut om bildandet av Stora Uringe naturreservat.
Sammanfattning
Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till beslut om bildande av Stora Uringe naturreservat på del av fastigheten Stora Uringe 3:1. Förslaget har skickats till Botkyrka kommun för samråd.
Enligt 25-26§§ förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbal- ken m.m. ska Länsstyrelsen samråda med berörda kommuner och myndighet- er i ärenden som rör blidande av naturreservat.
Länsstyrelsen föreslår att reservatets namn blir Stora Uringe. Syftet med re- servatet ska vara att bevara ett naturskogsområde och dess växt- och djurliv.
Reservatet ska vara tillgängligt för friluftslivet på ett sätt som inte äventyrar naturvärdena. De bevarandevärden som ska prioriteras är den senvuxna barr- naturskogen med sin värdefulla kryptogamflora och den biologiska mångfal- den med rödlistade arter som är knutna till den gamla skogsmiljön.
De värdefulla kryptogam-arter man funnit i området är arter av mossor, lavar och svampar där många är signalarter. Signalarter indikerar höga naturvärden.
Av dem kan nämnas till exempel grön sköldmossa, liten spiklav, guldkremla, kandelabersvamp och ullticka. Flera observerade arter är också rödlistade, det vill säga att de är upptagna på ArtDatabankens rödlista.
Området ligger ca 500 meter sydväst om Stora Uringe gård och omfattar ca
12 ha. Det gränsar i norr mot åkermarken. Det föreslagna reservatets avgräns-
ning visas i sin helhet på den karta som bifogas till Länsstyrelsens beslutsför-
slag. Området har en varierande topografi där skogen, som är grandominerad,
under en längre tid fått utvecklas fritt. Ett bergparti med en brant bergvägg
utgör gräns i nordväst. I branten mot norr finns ett mindre fuktdrog och en li-
ten bäck. I den sydvästra delen finns sumpskog med gran och al. I området
finns ett stort inslag av strukturer som gynnar den biologiska mångfalden. Det
är gamla granar och tallar, gammal asp, träd med tydliga socklar i sumpsko-
gen, samt död ved, mest liggande döda granar, även kallade granlågor.
Området uppmärksammades vid nyckelbiotopsinventeringen 1997, då Skogs- styrelsen avgränsade det som två nyckelbiotopsobjekt. Den nuvarande mar- kägaren DeLaval International AB kontaktade Länsstyrelsen 2009 och före- slog att området skulle skyddas som naturreservat. En överenskommelse om intrångsersättning har tecknats mellan fastighetsägaren och Länsstyrelsen.
En intresseprövning har gjorts mellan enskilda och allmänna intressen, vid
vilken Länsstyrelsen funnit att det finns skäl att bilda ett naturreservat för att
skydda och bevara områdets naturvärden.
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 530 612 63 / Sms·-- · E-post britta.ahlgren@botkyrka.se
Remiss till miljö- och hälsoskyddsnämnden: Förslag till beslut om bildande av Stora Uringe naturreservat.
Förslag till beslut
Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslås besluta tillstyrka Länsstyrelsens förslag till beslut om bildandet av Stora Uringe naturreservat.
Sammanfattning
Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till beslut om bildande av Stora Uringe naturreservat på del av fastigheten Stora Uringe 3:1. Förslaget har skickats till Botkyrka kommun för samråd.
Enligt 25-26§§ förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljö- balken m.m. ska Länsstyrelsen samråda med berörda kommuner och myn- digheter i ärenden som rör blidande av naturreservat.
Länsstyrelsen föreslår att reservatets namn blir Stora Uringe. Syftet med re- servatet ska vara att bevara ett naturskogsområde och dess växt- och djurliv.
Reservatet ska vara tillgängligt för friluftslivet på ett sätt som inte äventyrar naturvärdena. De bevarandevärden som ska prioriteras är den senvuxna barrnaturskogen med sin värdefulla kryptogamflora och den biologiska mångfalden med rödlistade arter som är knutna till den gamla skogsmiljön.
De värdefulla kryptogam-arter man funnit i området är arter av mossor, la- var och svampar där många är signalarter. Signalarter indikerar höga natur- värden. Av dem kan nämnas till exempel grön sköldmossa, liten spiklav, guldkremla, kandelabersvamp och ullticka. Flera observerade arter är också rödlistade, det vill säga att de är upptagna på ArtDatabankens rödlista.
Området ligger ca 500 meter sydväst om Stora Uringe gård och omfattar ca
12 ha. Det gränsar i norr mot åkermarken. Det föreslagna reservatets av-
gränsning visas i sin helhet på den karta som bifogas till Länsstyrelsens be-
slutsförslag. Området har en varierande topografi där skogen, som är gran-
dominerad, under en längre tid fått utvecklas fritt. Ett bergparti med en brant
bergvägg utgör gräns i nordväst. I branten mot norr finns ett mindre fukt-
drog och en liten bäck. I den sydvästra delen finns sumpskog med gran och
al. I området finns ett stort inslag av strukturer som gynnar den biologiska mångfalden. Det är gamla granar och tallar, gammal asp, träd med tydliga socklar i sumpskogen, samt död ved, mest liggande döda granar, även kal- lade granlågor.
Området uppmärksammades vid nyckelbiotopsinventeringen 1997, då Skogsstyrelsen avgränsade det som två nyckelbiotopsobjekt. Den nuvarande markägaren DeLaval International AB kontaktade Länsstyrelsen 2009 och föreslog att området skulle skyddas som naturreservat. En överenskommelse om intrångsersättning har tecknats mellan fastighetsägaren och Länsstyrel- sen.
En intresseprövning har gjorts mellan enskilda och allmänna intressen, vid vilken Länsstyrelsen funnit att det finns skäl att bilda ett naturreservat för att skydda och bevara områdets naturvärden.
Miljöenheten ställer sig positivt till att Länsstyrelsen beslutar att en del av detta skogsområde med höga naturvärden skyddas som naturreservat.
Ingrid Molander Britta Ahlgren
Miljöchef Kommunbiolog
Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats
Länsstyrelsen Stockholm Hantverkargatan 29 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se
Beslut om bildande av Stora Uringe naturreservat i Botkyrka kommun
(3 bilagor)
Uppgifter om naturreservatet
Namn Stora Uringe
Kommun Botkyrka
Naturvårdsregister-ID 0042026
Socken Grödinge
Naturgeografisk region 24. Svealands sprickdalsterräng med lerslättdalar och sjöbäcken
Läge Reservatet ligger 27 kilometer (fågelvägen) sydsydväst om Stockholms centrum Fastigheter Stora Uringe 3:1
Fastighetsägare DeLaval International AB
Area 12,2 hektar (land)
Reservatsförvaltare Länsstyrelsen
BESLUT
Med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken beslutar Länsstyrelsen att förklara det område som avgränsats på bifogad karta (bilaga 1), som naturreservat.
Naturreservatets namn ska vara Stora Uringe.
Syftet med reservatet ska vara att bevara ett naturskogsområde och dess växt- och djurliv. Reservatet ska vara tillgängligt för friluftslivet på ett sätt som inte
äventyrar naturvärdena.
Syftet ska uppnås genom att
• områdets skogsmark i huvudsak lämnas utan skötselåtgärder
• området skyddas från anläggningar och andra exploateringsföretag,
Prioriterade bevarandevärden
• den senvuxna barrnaturskogen med sin värdefulla kryptogamflora,
• den biologiska mångfalden med de rödlistade arter som är knutna till den
gamla skogsmiljön,
Reservatsföreskrifter
För att tillgodose syftet med reservatet beslutar Länsstyrelsen med stöd av 7 kap.
5, 6 och 30 §§ miljöbalken samt 22 § förordningen (1998:1252) om områdes- skydd enligt miljöbalken m.m. att nedan angivna föreskrifter ska gälla i reservatet.
A. Föreskrifter med stöd av 7 kap. 5 § miljöbalken om inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområde
Utöver föreskrifter och förbud i lagar och andra författningar är det förbjudet att 1. avverka eller skada träd och buskar eller utföra annan skoglig åtgärd, 2. ta bort eller upparbeta dött träd eller vindfälle,
3. gräva, spränga, schakta, dika, utfylla, tippa eller utföra annan mekanisk markbearbetning,
4. uppföra byggnad, mast, torn eller annan anläggning eller anordna upplag, 5. anlägga väg eller parkeringsplats,
6. dra fram mark-, vatten- eller luftledning,
7. kalka, använda kemiska bekämpningsmedel eller gödselmedel, 8. framföra motordrivet fordon,
9. stödutfodra vilt,
10. införa för området främmande växter eller djur, 11. sätta upp skylt, affisch eller liknande anordning, 12. utan länsstyrelsens tillstånd anlägga stig.
Undantag från föreskrifterna anges under punkt D nedan.
B. Föreskrifter med stöd av 7 kap. 6 § miljöbalken om skyldighet att tåla visst intrång
Markägare, arrendator och annan innehavare av särskild rätt till marken förpliktigas tåla att följande anordningar utförs och åtgärder vidtas för att tillgodose syftet med reservatet:
1. utmärkning av reservatets gränser samt uppsättning av reservatsskyltar och
övriga upplysningsskyltar.
2. naturvårdande skötselåtgärder genom punktvisa åtgärder som ringbarkning och frihuggning genom avverkning av yngre träd för att gynna hotade arter eller värdefulla träd. Åtgärderna specificeras i bifogad skötselplan,
3. undersökningar av växt- och djurlivet och övriga naturförhållanden i reservatet.
C. Ordningsföreskrifter med stöd av 7 kap. 30 § miljöbalken Utöver föreskrifter och förbud i lagar och andra författningar är det för allmänheten förbjudet att
1. gräva, hacka, borra eller på annat sätt skada berg, jord eller sten.
2. fälla eller skada levande eller döda träd eller buskar, 3. skada vegetationen genom att gräva upp växter, 4. tälta mer än två dygn i följd.
Undantag från föreskrifterna anges under punkt D nedan.
D. Undantag från föreskrifterna
Föreskrifterna under A och C ovan ska inte gälla följande:
1. reservatsförvaltaren eller den som förvaltaren utser får utföra de åtgärder som behövs för reservatets skötsel och som anges i föreskrifterna B1–B3 ovan, 2. reservatsförvaltaren eller den som förvaltaren utser får utföra nödvändig
insamling för dokumentation av växt- och djurlivet,
3. jakträttsinnehavaren får använda terrängskoter (t.ex. fyrhjuling) i samband med uttransport av fällt högvilt,
Föreskrifternas ikraftträdande
Föreskrifterna träder i kraft tre veckor efter den dag då författningen utkom från trycket i länets författningssamling.
Enligt bestämmelserna i 7 kap. 30 § miljöbalken gäller ordningsföreskrifterna
under C även om de överklagas.
Skötsel och förvaltning
Med stöd av 3 § förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. fast- ställer Länsstyrelsen bifogad skötselplan (bilaga 2) med mål, riktlinjer och åtgärder för reservatets skötsel och förvaltning.
I enlighet med 2 § andra stycket förordningen om områdesskydd enligt miljö- balken m.m. är Länsstyrelsen i Stockholms län förvaltare i naturvårdshänseende för naturreservatet.
Upplysningar
Det erinras om övriga bestämmelser till skydd för naturmiljön av vilka kan nämnas följande:
• Bestämmelserna i 16 § lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter om att hundar under tiden 1 mars - 20 augusti inte får löpa lösa i marker där det finns vilt. Under övrig tid ska hunden hållas under sådan tillsyn att den hindras från att förfölja vilt, när den inte används vid jakt.
• Fridlysningsbestämmelserna. Alla vilda fåglar och däggdjur samt deras ägg, ungar och bon är fredade enligt jaktlagen (1987:259), med undantag för sådan jakt som är tillåten enligt samma lag. Vissa andra växt- och djurarter är fridlysta enligt 8 kap. miljöbalken och artskyddsförordningen (2007:845).
• Terrängkörningsförbudet i terrängkörningslagen (1975:1313).
SKÄLEN FÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Beskrivning av området
Området utgörs av skogsmark, är beläget ca 500 meter sydväst om Stora Uringe gård och gränsar mot ett åkerskifte i norr. Skogens norra del utgörs av en
nordvänd brant som övergår i en högre belägen platå med några höjdpartier.
Jordarterna utgörs av svallsand längst ner i sluttningen mot åkermarken, morän som i branten och höjdpartierna är svallad och blockig, samt i söder ett inslag av glacial lera i ett lågparti. Området är beläget mellan ca 50 och 80 meter över havet. Inslag av berg i dagen förekommer sparsamt.
Skogen utgörs av äldre grandominerad barrskog med naturskogskaraktär. Förutom
gran finns visst inslag av asp, björk, tall och klibbal. Ett bergparti med en brant
bergvägg utgör gräns i nordväst. Ett smärre fuktdrog och en mindre bäck finns i
branten mot norr. I områdets sydvästra del finns ett område med sumpskog med
gran och klibbal. Delar av området utgörs av skogsimpediment och topografin
skapar variation. Området har under en längre tid fått utvecklas fritt. I området
förekommer strukturer som gamla granar och tallar, gammal asp, och träd med
tydliga socklar i sumpskogen. Död ved, främst som granlågor, förekommer spritt i
området. Skogen är nästan helt klassificerad som nyckelbiotop (två delobjekt) i Skogsstyrelsens inventering (objekt N 5491-1997 och N 5419-1997).
Artfynd i området indikerar höga naturvärden. Bland svampfynden kan nämnas signalarterna guldkremla, kandelabersvamp (NT), kamjordstjärna, trådticka, ullticka (NT), vedticka och veckticka (NT). Vidare finns fynd av mossorna mörk husmossa och grön sköldmossa samt lavarna gammelgranslav, glansfläck och liten spiklav.
Ärendets beredning
Områdets naturvärden uppmärksammades i samband med nyckelbiotops- inventeringen. År 2009 anhöll nuvarande fastighetsägare i en skrivelse till Länsstyrelsen om att området borde skyddas, t.ex. som naturreservat.
Förhandlingar inleddes med markägaren, och en överenskommelse om intrångsersättning har träffats.
Förslaget till naturreservat har sänts på samråd till… (kompletteras) Länsstyrelsens bedömning
Området utgörs av barrnaturskog som har höga naturvärden. I området finns rödlistade arter och andra arter som pekar på områdets naturvärden. Området är beläget utanför värdetrakt med bör ändå prioriteras för långsiktigt skydd.
Skogsavverkning och annan exploatering skulle innebära att områdets naturvärden skulle äventyras. Med anledning av detta har Länsstyrelsen tagit upp frågan om bildande av naturreservat.
Förenlighet med hushållningsbestämmelser och översiktsplan
Länsstyrelsen bedömer att ett naturreservat i det aktuella området är förenligt med kommunens översiktsplan antagen den 22 maj 2014 samt med hushållnings- bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken.
Miljökvalitetsmål
Skydd av området skog bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv.
Intresseprövning
Länsstyrelsen finner vid en vägning mellan enskilda och allmänna intressen i enlighet med 7 kap. 25 § miljöbalken att det för att skydda och bevara ovan- stående naturvärden finns skäl att besluta om att bilda ett naturreservat i området samt att förordna om föreskrifter för att skydda området, liksom att fastställa en skötselplan. För att uppnå det starka skydd som behövs för att skydda områdets naturvärden bör föreskrifterna bland annat omfatta förbud mot såväl
exploateringsföretag som skogsbruk.
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Detta beslut kan överklagas hos regeringen, Miljö- och energidepartementet, se bilaga 3.
Beslut i detta ärende har fattats av…(kompletteras).
Bilagor
1. beslutskarta 2. skötselplan
3. hur man överklagar
Sändlista (kompletteras)
Kungörelse
Beslutet kungörs i ortstidning samt i Stockholms läns författningssamling.
Stora Uringe naturreservat
Grundkarta © Lantmäteriet, 2015. Ur Geografiska Sverigedata, 106-2004/188-AB
N m
Skala: 1:10 000
0 250 500 meter
Naturreservatets gräns
Bilaga 2 till reservatsbeslutet
Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats
Skötselplan för Stora Uringe naturreservat, Botkyrka kommun
Denna skötselplan har utarbetats av Länsstyrelsen i Stockholms län inför bildandet av Stora Uringe naturreservat.
Planen är indelad i en beskrivning av området samt en plan för reservatets skötsel.
Skötselplanen, som är en bilaga till reservatsbeslutet, fastställdes samtidigt som reservatet bildades. Naturreservatets syfte, reservatsföreskrifter samt grunden för reservatet återfinns i reservatsbeslutet.
1. Beskrivning av reservatet
Översikt
Området utgörs av skogsmark med huvudsakligen gammal barrskog med inslag av lövträd. Reservatet är beläget ca 500 meter sydväst om Stora Uringe gård och ca 6 kilometer sydost om Vårsta i Botkyrka kommun. Avståndet till Stockholms centrum är ca 27 kilometer fågelvägen. Reservatets area är 11,8 hektar.
Naturtyper
Naturreservatets landarea har indelats i följande naturtyper enligt KNAS
(Kontinuerlig naturtypskartering av skyddad natur), som baseras på satellitdata.
Tabell 1. Naturtyper enligt KNAS. Arealerna är ungefärliga, varför de kan skilja sig något från andra karteringar.
Naturtyp Areal (ha)
Tallskog 0,3
Granskog 7,1
Barrblandskog 1,0
Barrsumpskog 0,7
Lövblandad barrskog 1,4
Triviallövskog 0,5
Ädellövskog 0,2
Triviallövskog med ädellövinslag 0,1 Ungskog inkl. hyggen 0,4 Övriga skogsimpediment 0,3
Övrig öppen mark 0,1
Totalt 12,2
Varav prod. skogsmark 11,8
Naturförhållanden Geologi och topografi
Reservatets norra del utgörs av en nordvänd brant som övergår i en högre belägen platå med några höjdpartier. Jordarterna utgörs av svallsand längst ner i
sluttningen mot åkermarken, morän, som i branten och höjdpartierna är svallad och blockig, samt i söder ett inslag av glacial lera i ett lågparti. Området är beläget mellan ca 50 och 80 meter över havet. Inslag av berg i dagen förekommer
sparsamt.
Skogsmarken
Skogen utgörs av äldre grandominerad barrskog med naturskogskaraktär. Förutom gran finns visst inslag av asp, björk, tall och klibbal. Ett bergparti med en brant bergvägg utgör gräns i nordväst. Ett smärre fuktdrog och en mindre bäck finns i branten mot norr. I områdets sydvästra del finns ett område med sumpskog med gran och klibbal.
Bäckdrog i norrsluttningen.
Området finns stort inslag av död ved, främst som granlågor.
Delar av området utgörs av skogsimpediment och topografin skapar variation.
Området har under en längre tid fått utvecklas fritt. I området förekommer
strukturer som gamla granar och tallar, gammal asp, och träd med tydliga socklar i sumpskogen. Död ved, främst som granlågor, förekommer spritt i området.
Skogen är nästan helt klassificerad som nyckelbiotop (två delobjekt) i
Skogsstyrelsens inventering (objekt N 5491-1997 och N 5419-1997, se bilagor).
Rödlistade arter och signalarter
Artfynd i området indikerar höga naturvärden. Bland svampfynden kan nämnas signalarterna guldkremla, kandelabersvamp (NT), kamjordstjärna, trådticka, ullticka (NT), vedticka och veckticka (NT). Vidare finns fynd av mossorna mörk husmossa och grön sköldmossa samt lavarna gammelgranslav, glansfläck och liten spiklav (Artuppgifter: Rikard Sellberg 1997, Thomas Strid och Tiinaa Laante 2013).
Tabell 3. Rödlistade arter och signalarter som registrerats i naturreservatet. Notera att tabellen bygger på inventeringarna som finns i källförteckningen. Rödlistekategori följer Gärdenfors, U. (ed.) 2010; EN = starkt hotad (Endangered), NT = nära hotad (Near Threatened), VU = sårbar (Vulnerable) . S = signalart enligt Skogsstyrelsen
Svenskt namn Vetenskapligt namn Rödlistad/Signalart Mossor
Mörk husmossa Grön sköldmossa
Hylocomiastrum umbratum Buxbaumia viridis
S S Lavar
Gammelgranslav Glansfläck Liten spiklav
Lecanactis abietina Arthonia spadicea Calicium parvum
S S S Svampar
Guldkremla Kandelabersvamp Kamjordstjärna Trådticka Ullticka Veckticka Vedticka
Russula aurea Artomyces pyxidatus Geastrum pectinatum Climacocystis borealis Phellinus ferrugineofuscus Antrodia pulvinascens Phellinus viticola
S
NT
S
S
NT
NT
S
Bergparti med bergbranter, berg i dagen och hårt svallad morän.
Historisk markanvändning Skogshistoria
Äldre kartor från början och mitten av 1900-talet indikerar lång skogskontinuitet i området. Troligen har området i äldre tid använts för skogsbete och virkesfångst i likhet med vad som är vanligt i regionen. Större skogsbruksåtgärder har knappast förekommit under 1900-talet. Det finns inte några registrerade fornlämningar i reservatet. I närområdet finns dock skogsbrukslämningar i form av kolbottnar och en fyndplats av fynd som indikerar att stenåldersboplatser kan förekomma.
På Häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 anges området som
skogsmark med symboler för såväl barr- som lövskog. Sannolikt har skogen
betats.
På ekonomiska kartan från 1940-talet är merparten av området skogbevuxet vilket indikerar lång kontinuitet. Dock är området närmast åkermarken öppen mark, troligen betesmark.
Byggnader och anläggningar
I reservatet finns inga byggnader eller anläggningar.
2. Plan för områdets skötsel
Övergripande mål och skötsel
Den skötsel som planeras i reservatet syftar till att uppnå syftet med reservatet, som framgår av reservatsbeslutet.
Skötsel
Hela reservatet utgör ett skötselområde. Beskrivning, se ovan.
Bevarandemål
Barrnaturskog med bibehållna strukturer och värde för rödlistade arter samt övrigt växt- och djurliv.
Skötsel
Fri utveckling med möjlighet till begränsade punktinsatser genom ringbarkning,
frihuggning eller avverkning av yngre träd för att gynna hotade arter eller enstaka
värdefulla träd.
Jakt
Jakt regleras inte i reservatsföreskrifterna. Jakten är förbehållen jakträttsinnehavaren och får ske enligt gällande jaktlagstiftning.
Vid uttransport av fällt högvilt får inte tyngre fordon än terrängskoter (lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner), till exempel så kallad fyrhjuling, användas.
Det är angeläget att uttransporten görs så att minsta möjliga skada uppstår på mark och vegetation.
Åtgärder för friluftslivet Mål
Reservatet ska vara tillgängligt för allmänheten enligt allemansrättens principer, men med de begränsningar som följer av reservatsföreskrifterna.
Tillgänglighet
Några särskilda åtgärder för tillgängligheten till eller inom området bedöms inte vara nödvändiga. Naturreservatet är endast tillgängligt till fots. Närmaste
busshållplats är Stora Uringe skola, belägen vid väg 257, ca 1 km fågelvägen från reservatet. Några markerade stigar finns inte i området och något behov av
markerade stigar bedöms inte finnas.
Informationsskyltar samt utmärkning av reservatets gränser
Information om reservatet och dess föreskrifter ska finnas på informationsskyltar som framställs enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Skyltar skall sättas upp på lämpliga platser vid reservatets gräns eller i anslutning till reservatet.
Reservatets gränser ska märkas ut enligt Naturvårdsverkets riktlinjer.
Reservatsförvaltning och tillsyn
Länsstyrelsen i Stockholms län är reservatsförvaltare. Det innebär ett
övergripande ansvar för att syftet med reservatet uppnås och omfattar ansvar för bland annat naturvårdsåtgärder, informationstavlor och annan skyltning.
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Området kan övervakas av Länsstyrelsen eller en särskilt anlitad naturbevakare. Anteckningar om tillsyn och övrig naturvårdsförvaltning ska kontinuerligt föras av Länsstyrelsen eller
uppdragstagaren.
Naturvårdsförvaltningens ekonomi
Finansiering av naturvårdsförvaltningen sker genom Naturvårdsverkets anslag för
skötsel av naturvårdsobjekt m.m. Förvaltningskostnaderna utgörs av gränsmarke-
ring, informationsskyltning, naturvårdsåtgärder, övervakning samt dokumentation
och uppföljning.
Dokumentation och uppföljning Befintlig dokumentation
Skogen är dokumenterad från beståndssynpunkt i den ersättningsutredning som gjordes inför avtal om ersättning. Skogen är dokumenterad i nyckelbiotops- inventeringen samt i PM med artfynd från Thomas Strid och Tiina Laantee.
Kommande dokumentation
Reservatet bör dokumenteras ytterligare för att öka kunskapen om områdets naturvärden. Sådana undersökningar kan ske utan hinder av reservats- föreskrifterna. Exempelvis kan växter och djur behöva samlas in för
artbestämning. Uppföljning av naturvärdena och skogstillståndet kan på sikt leda till att ytterligare skötselåtgärder kan bli aktuella för att reservatets naturvärden ska bibehållas. Skötselplanen får i så fall ses över eller kompletteras.
Uppföljning av genomförda skötselåtgärder
Länsstyrelsen ansvarar för dokumentation och uppföljning av genomförda
skötselåtgärder. En uppföljning av förändringar i naturtillståndet och naturvärdena som följd av de naturliga förloppen bör göras om cirka 10 år för att då bedöma behovet av en revidering av skötselplanen.
Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder
Skötselåtgärd m.m. Tidpunkt Skötselområde Prioritet
Gränsmarkering Inom 1 år efter beslut Hela området 1
Informationsskyltar Inom 2 år efter beslut Lämpliga platser 1 Naturvårdande punktvisa insatser
(ringbarkning, avverkning)
Efter bedömning Hela området 2
3. Källförteckning
ArtDatabanken 2010, Rödlistade arter i Sverige. SLU.
Lantmäteriet. Häradsekonomiska kartan (ca 1900) samt Ekonomiska kartan ca 1940-tal.
Länsstyrelsen i Stockholms län 2014. Skyddsvärd skog på fastigheten Stora Uringe 3:1, Botkyrka kommun. PM 2014-03-06
Möller, H. & Stålhös, G. 1969. Beskrivning till geologiska kartbladet Stockholm SV. SGU serie Ae nr 4, samt tillhörande karta.
Skogsstyrelsen. Nyckelbiotopsinventering (objekt N 5491-1997 och N 5419- 1997).
Strid, Thomas & Laantee, Tiina 2014. Inventering av skogsobjekt vid Uringe. PM.
2
Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitets- normer och åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vatten- distrikt 2015-2021.
Förslag till beslut
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att lämna tjänsteskrivelsen daterad 2015-03-25 som sitt yttrande.
Sammanfattning
Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har upprättat förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021. Vattenmyn- dighetens samrådsmaterial är ett välskrivet och gediget material. Omfattning- en, c:a 700 sidor, gör dock att det är mycket material att bearbeta och ta till sig.
Generellt gäller att:
- Det framgår vilka fysiska åtgärder som ska genomföras samt vem som är ansvarig.
- Det är ibland oklart vad som behöver göras för att följa MKN.
- Det skulle vara en mycket bra vägledning om de av Vattenmyndighetens föreslagna åtgärderna markerades på en digital karta (t.ex i VISS).
- Flera av kommunernas åtgärder bygger på att andra myndigheter ska ta fram nya föreskrifter eller tillsynsvägledning. Kommunerna är ofta sista ledet i kedjan och det kommer vara svårt att hinna uppnå eller ens påbörja en del av åtgärdsförslagen. Kommunerna behöver sannolikt efter att till- synsvägledande myndigheter tagit fram vägledning, äska mer pengar för att kunna få mer resurser för att utöka tillsynen.
En av grundtankarna med vattendirektivet är samarbete för att förbättra vat- tenkvaliteten i ett avrinningsområde. Miljöenheten har mycket goda erfaren- heter av det statliga LOVA-bidraget i samarbetsprojekt med jordbrukare, markägare och föreningar i kommunen. Sådana projekt skapar en samsyn och LOVA-bidraget är ett incitament, i arbetet med att förbättra vattenkvaliteten, utöver kommunens myndighetsutövning.
Det återstår mycket arbete och resurser om miljökvalitetsnormerna ska följas
på utsatt tid.
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00
Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitets- normer och åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vatten- distrikt 2015-2021.
Förslag till beslut
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att lämna tjänsteskrivelsen som sitt yttrande.
Sammanfattning
Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har upprättat förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021. Vatten- myndighetens samrådsmaterial är ett välskrivet och gediget material. Om- fattningen, c:a 700 sidor, gör dock att det är mycket material att bearbeta och ta till sig.
Generellt gäller att:
- Det framgår vilka fysiska åtgärder som ska genomföras samt vem som är ansvarig.
- Det är ibland oklart vad som behöver göras för att följa MKN.
- Det skulle vara en mycket bra vägledning om de av Vattenmyndighetens föreslagna åtgärderna markerades på en digital karta (t.ex i VISS).
- Flera av kommunernas åtgärder bygger på att andra myndigheter ska ta fram nya föreskrifter eller tillsynsvägledning. Kommunerna är ofta sista ledet i kedjan och det kommer vara svårt att hinna uppnå eller ens på- börja en del av åtgärdsförslagen. Kommunerna behöver sannolikt efter att tillsynsvägledande myndigheter tagit fram vägledning, äska mer pengar för att kunna få mer resurser för att utöka tillsynen.
En av grundtankarna med vattendirektivet är samarbete för att förbättra vat-
tenkvaliteten i ett avrinningsområde. Miljöenheten har mycket goda erfa-
renheter av det statliga LOVA-bidraget i samarbetsprojekt med jordbrukare,
markägare och föreningar i kommunen. Sådana projekt skapar en samsyn
och LOVA-bidraget är ett incitament, i arbetet med att förbättra vattenkvali-
teten, utöver kommunens myndighetsutövning.
Det återstår mycket arbete och resurser om miljökvalitetsnormerna ska föl- jas på utsatt tid.
Beskrivning av ärendet
Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har upprättat förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhö- rande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021.
Alla länder i Europa arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik som styrs av ramdirektivet för vatten. Direktivet har införts i svensk lag- stiftning via miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen och innebär att det behövs en helhetssyn i arbetet med att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. En viktig del är att alla berörda, så- väl myndigheter som organisationer, företag och privatpersoner, är delaktiga i arbetet. Samrådet ska samla in behov och synpunkter från olika aktörer så att beslut kan fattas utifrån ett så brett underlag som möjligt. Miljö- och häl- soskyddsnämnden har fått handlingarna på remiss för att yttra sig för kom- munens räkning senast 2015-04-30.
Remissens olika delar Förvaltningsplan
Förslag till förvaltningsplan sammanfattar läget efter föregående förvalt- ningscykel och beskriver bakgrund och tillvägagångssätt för de revisioner som gjorts av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Planen beskriver också riktningen för kommande arbete. Beskrivningarna speglar helheten:
tillstånd och användning, påverkan samt mål/kvalitetskrav, åtgärder och övervakning av de olika vattenförekomsterna 1 . Planen rapporteras till EU- kommissionen som en del i det europeiska arbetet med vattenförvaltning.
Miljökvalitetsnormer
Förslag till miljökvalitetsnormer (MKN) baseras på statusklassificering av olika vattenförekomster samt en bedömning av möjligheterna att uppnå god status inom utsatt tid. En miljökvalitetsnorm är ett kvalitetskrav. Normen används för att reglera den kvalitet på miljön som ska uppnås till en viss tidpunkt istället för att reglera utsläppsmängder från enskilda källor. Varje vattenförekomst får en miljökvalitetsnorm som anger vilken status den ska ha vid en viss tidpunkt. Kommuner och myndigheter har vid planering, till-
1
En vattenförekomst är ett homogent vattenområde, exempelvis en sjö eller en sträcka i en å. För sjöar gäller en minsta
yta på 1 km
2, för vattendrag skall inte uppströms liggande tillrinningsområde understiga 10 km
2och kustvatten är vatten-
förekomster ut till 1 sjömil från land. Undantag från storlekskravet görs bl a för Natura 2000-områden och sjöar med EU-
bad.
syn och tillståndsgivning huvudansvaret för att normerna följs. I nedanstå- ende tabeller presenteras föreslagna miljökvalitetsnormer för Botkyrkas vat- tenförekomster.
Ytvatten
Vattenföre-
komst Ekologisk status Kemisk ytvattenstatus Skyddade
områden
Namn Status
2014 Kvalitetskrav
och tidpunkt Status
2014 Kvalitetskrav Tids-
Frist Kompletterande krav för skyd- dade områden Albysjön Otillfreds-
ställande God ekolo-
gisk status Uppnår ej god kemisk ytvatten- status
God kemisk status med undantag för tributyltennför- eningar kvick- silver och kvicksilverför-
eningar
God ke- misk ytvatten-
status 2021 för Tributyl-
tenn föreningar
Tillfredsställande badvattenkvalitet Miljökvalitets- normer enligt fisk- och mus- selvattenförord-
ningen
Aspen Måttlig ekologisk
status
God ekolo- gisk status
2021
Uppnår ej god kemisk ytvatten- status
God kemisk status med undantag för kvicksilver och
kvicksilverför- eningar Bornsjön God
ekologisk status
God ekolo-
gisk status Uppnår ej god kemisk ytvatten- status
God kemisk status med undantag för kvicksilver och
kvicksilverför- eningar
Krav enligt dricksvattenfö-
reskrifterna Gynnsam beva-
randestatus Grindsjön God
ekologisk status
God ekolo-
gisk status Uppnår ej god kemisk ytvatten- status
God kemisk status med undantag för kvicksilver och
kvicksilverför- eningar Hallsfjärden Måttlig
ekologisk status
God ekolo- gisk status
2027
Uppnår ej god kemisk ytvatten- status
God kemisk status med undantag för kvicksilver och
kvicksilverför- eningar Himmerfjärden Måttlig
ekololgisk status
God ekolo- gisk status
2027
Uppnår ej god kemisk ytvatten- status
God kemisk status med undantag för kvicksilver och
kvicksilverför- eningar
Tillfredsställande badvattenkvalitet
Kaggfjärden Måttlig ekologisk
status
God ekolo- gisk status
2027
Uppnår ej god kemisk ytvatten- status
God kemisk status med undantag för kvicksilver och
kvicksilverför-
eningar
Vattenföre-
komst Ekologisk status Kemisk ytvattenstatus Skyddade
områden
Namn Status
2014 Kvalitetskrav
och tidpunkt Status
2014 Kvalitetskrav Tids-
Frist Kompletterande krav för skyd- dade områden Kagghamraån Måttlig
ekologisk status
God ekolo- gisk status
2021
Uppnår ej god kemisk ytvatten- status
God kemisk status med undantag för kvicksilver och
kvicksilverför- eningar Lilla Skogs-
sjön God
ekologisk status
God ekologisk
status
Uppnår ej god kemisk ytvatten- status
God kemisk status med undantag för kvicksilver och
kvicksilverför- eningar Mälaren-
Rödstens- fjärden
God ekologisk
status
God ekologisk
status
Uppnår ej god kemisk ytvatten- status
God kemisk status med undantag för kvicksilver och
kvicksilverför- eningar Näslands-
fjärden Otillfreds- ställande ekologisk status
God ekolo- gisk status
2027
Uppnår ej god kemisk ytvatten- status
God kemisk status med undantag för kvicksilver och
kvicksilverför- eningar
Tillfredsställande badvattenkvalitet
Stora Skogs-
sjön Måttlig ekologisk
status
God ekolo- gisk status
2021
Uppnår ej god kemisk ytvatten- status
God kemisk status med undantag för kvicksilver och
kvicksilverför- eningar Tullingesjön Måttlig
ekologisk status
God ekolo-
gisk status Uppnår ej god kemisk ytvatten- status
God kemisk status med undantag för tributyltennför- eningar kvick- silver och kvicksilverför-
eningar
God ke- misk ytvatten-
status 2021 för Tributyl-
tenn föreningar
Miljökvalitets- normer enligt fisk- och mus- selvattenförord-
ningen
Tumbaån nedströms
Uttran
Måttlig ekologisk
status
God ekolo-
gisk status Uppnår ej god kemisk ytvatten- status
God kemisk status med undantag för kvicksilver och
kvicksilverför- eningar Uttran Måttlig
ekologisk status
God ekolo- gisk status
2021
Uppnår ej god kemisk ytvatten- status
God kemisk status med undantag för kvicksilver och
kvicksilverför- eningar Älvestaån Måttlig
ekologisk status
God ekolo- gisk status
2021
Uppnår ej god kemisk ytvatten- status
God kemisk status med undantag för kvicksilver och
kvicksilverför-
eningar
Grundvatten
Vattenföre-
komst Kvantitativ status Kemisk grundvattenstatus Skyddade
områden
Namn Status
2014 Kvalitetskrav
och tidpunkt Status
2014 Kvalitetskrav Tids-
Frist Kompletterande krav för skyd- dade områden Männö God kvan-
titativ status
God kvanti-
tativ status God kemisk grundvat- tenstatus
God kemisk grundvatten-
status Näslandet God kvan-
titativ status
God kvanti-
tativ status God kemisk grundvat- tenstatus
God kemisk grundvatten-
status Pålamalm God kvan-
titativ status
God kvanti-
tativ status God kemisk grundvat- tenstatus
God kemisk grundvatten-
status Rosenhill -
Lilla Ström God kvan- titativ status
God kvanti-
tativ status God kemisk grundvat- tenstatus
God kemisk grundvatten-
status S:t Botvid God kvan-
titativ status
God kvanti-
tativ status God kemisk grundvat- tenstatus
God kemisk grundvatten-
status Sandudden -
Norsborg God kvan- titativ status
God kvanti-
tativ status God kemisk grundvat- tenstatus
God kemisk grundvatten-
status Sorundaåsen -
Norra God kvan- titativ status
God kvanti-
tativ status God kemisk grundvat- tenstatus
God kemisk grundvatten-
status Tullingeåsen –
Ekebyhov.
Riksten
God kvan- titativ status
God kvanti-
tativ status God kemisk grundvat- tenstatus
God kemisk grundvatten-
status
Krav enligt dricksvattenfö-
reskrifterna Uttran God kvan-
titativ status
God kvanti-
tativ status God kemisk grundvat- tenstatus
God kemisk grundvatten-
status
Krav enligt dricksvattenfö-
reskrifterna
Åtgärdsprogram
Förslag till åtgärdsprogram visar vad som behöver göras för att miljökvali- tetsnormerna ska kunna följas. Programmet riktar sig till myndigheter och kommuner, som i sin tur ska omsätta det i sina beslut eller verksamheter.
Åtgärdsprogrammets syfte är att visa de mest kostnadseffektiva styrmedlen
och åtgärderna men innehåller också en beskrivning av vilka åtgärder som
behöver vidtas, av vem och när, vilka källor som orsakar problemen samt
åtgärdernas bedömda effekter.
Vattenmyndigheten pekar ut följande åtgärder för kommunerna:
1. Kommunerna behöver i sin tillsyn och prövning av
a) miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav att miljökvalitetsnormerna för vatten följs.
b) Förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs.
2. Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att
a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas.
b) Tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvali- tetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås.
3. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att vattenförekomsterna inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten.
4. Kommunerna behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten.
5. Kommunerna behöver minska närsaltbelastningen, i de fall åtgärder rö- rande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt ut kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, ge- nom att:
a) inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av nä- ringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande.
b) inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsre- ducerande åtgärder och i dessa prioritera etablering av exempelvis stor- skaliga musselodlingar.
Åtgärden behöver genomföras så att miljökvalitetsnormen för vatten följs.
6. Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuva- rande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnor- merna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt:
a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och fram-
tida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter.
b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbal- kens införande och vid behov revidera skyddsområdenas avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås.
c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och en- skilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vat- tentäktens uttag är mer än 10 m 3 /dag.
d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner.
e) se till att samtliga allmänna yt- och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer el- ler riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten.
7. Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärder behöver genomföras efter samråd med länsstyrel- serna.
8. Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver utföras efter samverkan med länsstyrelserna.
9. Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenfö- rekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs.
I bilagor till åtgärdsprogrammet specificeras åtgärderna för olika avrin- ningsområden. Åtgärdsprogrammen för avrinningsområdena baseras på ut- drag ur VISS 2 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyn- digheterna. Programmen visar vilka åtgärder som myndigheter och kommu- ner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna ska följas i åtgärdsområ- dena samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Botkyrka berörs av två åtgärdsprogram:
- Åtgärdsprogram för Arnöfjärdens, Gripsholmsvikens, Långtarmens, Ma- rielundsfjärdens, Prästfjärdens, Rödstensfjärdens och Tynnelsöfjärdens åtgärdsområden.
- Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde.
2
