Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Patienters upplevelse av bedsiderapportering
En kvalitativ intervjustudie
Författare Handledare
Gavia Beverskog Marie Kirsebom
Amanda Sjöberg
Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Examinator
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Christine Leo Swenne
2017
SAMMANFATTNING
Bedsiderapportering är ett relativt nytt rapporteringssystem i Sverige, som innebär att
överrapporteringen mellan förmiddagssjuksköterskan och kvällssjuksköterskan sker inne hos patienten. Syftet med studien var att undersöka patienternas upplevelse av
rapporteringsmodellen samt belysa eventuella förbättringsområden. För att besvara syftet utfördes semi-strukturerade intervjuer på åtta patienter som var inneliggande på en avdelning där bedsiderapportering tillämpades. Resultatet visade att patienterna är positivt inställda till rapporteringsmodellen, då det ökar patienternas delaktighet och ger ett ökat förtroende till personalen. Dock ansåg informanterna att sekretessen var bristande, då majoriteten låg på flerbäddssalar. Trots detta var bedsiderapportering något som samtliga intervjupersoner tyckte skulle införas på fler avdelningar på sjukhuset.
Nyckelord: Bedsiderapportering, delaktighet, information, upplevelse
ABSTRACT
Bedside report is a relatively new reporting system in Sweden, which imply that the shift report between the nurse who has been working the morning shift and the nurse who shall work the evening shift, appears in the patient's room. The aim of this study was to examine patients experience of the report model and illuminate any potential area of improvement. To answer the aim of the study we conducted semi-structured interviews on eight patients who were admitted at a division of the hospital which used bedside report. The result showed that the patients had a positive attitude to the shift report model, because it increases the
participation and gives a gained trust to the nursing staff. However did the participants consider the confidentiality was inadequate, since the majority laid on multi-bed rooms.
Despite this was bedside report something that all of the participants thought should be applied to other divisions at the hospital.
Keywords: Bedside report, participation, information, experience
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND………. 1
Teoretisk ram………... 4
Problemformulering……….……… 5
Syfte……….……… 5
METOD………...…….. 5
Design……….. 5
Urval……… 5
Inklusionskriterier och exklusionskriterier……….. 6
Rutiner………. 6
Datainsamlingsmetod……….. 6
Tillvägagångssätt………....……. 7
Bearbetning och analys……… 8
Tabell 1: Exempel på analys av transkriberat material……… 9
Forskningsetiska överväganden………... 9
RESULTAT………...…… 10
Tabell 2: En översikt av kategorierna………..……… 11
Information……….. 11
Brist på information om bedsiderapportering………...………...… 11
Information under bedsiderapportering………..…………. 12
Kommunikation……….… 12
Sekretess………....…….….. 13
Sekretess under bedsiderapporteringen………...….…… 13
Bemötande……….... 14
Personalens bemötande………....……. 14
Delaktighet……….... 15
Delaktighet i vården………... 15
Förtroende för personalens kunskaper………....….. 16
Utveckling……….… 16
Förslag på förbättring………....…… 16
Införas på andra avdelningar………...…….…. 17
DISKUSSION………..…….. 18
Resultatdiskussion……….….. 18
Upplevelsen av bedsiderapportering………....…… 18
Patientens delaktighet………... 20
Förslag på utvecklingsområden………...…….…… 20
Metoddiskussion……….….. 21
Slutsats……….…………. 23
REFERENSER………....…...…… 25
BILAGA 1: Intervjuguiden……….………. 29
BILAGA 2: Informationsbrev till patient……….………… 31
BILAGA 3: Informationsbrev till avdelningen……… 33
BILAGA 4: Verksamhetschefens tillståndsblankett……… 35
1
BAKGRUND
För att patienter som vistas på sjukhuset ska få en så bra vård som möjligt är det viktigt att personalen jobbar patientsäkert, det vill säga att arbetet sker på ett sätt som gör att patienten inte utsätts för onödiga risker (Socialstyrelsen, 2016). För att patienten ska få en så säker vård som möjligt är det viktigt att patienten har kompetenta vårdgivare runt sig. Det är viktigt att vårdpersonalen har en god insikt i vem patienten är och vad hens behov är för att kunna hjälpa patienten med detta. Under en dag på sjukhuset har varje patient fler ansvariga sjuksköterskor.
Det är därför viktigt att alla ansvariga sjuksköterskor har den information som krävs för att vårda alla patienter Det är alltså angeläget att man inför varje skift får en rapport om de patienter man ska ha ansvaret för under sitt arbetspass. Man får då en rapport från den sjuksköterska som hade ansvaret under arbetspasset innan. Sjuksköterskan meddelar då om patientens nuvarande läge samt vad som hänt under tidigare arbetspass (Reinbeck &
Fitzsimons, 2013). En optimal överrapportering bör vara korrekt, koncis, komplett, specifik, relevant och levereras vid läglig tidpunkt (Welsh, Flanagan & Ebright, 2010).
Det finns många olika varianter på hur sjuksköterskor väljer att rapportera detta vidare. Vilket sätt som används varierar från sjukhus och avdelning, men den vanligaste är genom en
muntlig rapport (Reinbeck & Fitzsimons, 2013). Det är mycket viktigt att denna muntliga rapport blir korrekt överrapporterad, samt att den tolkas rätt för att patienten ska få en så säker vård som möjligt. För att informationen ska överföras och tolkas på rätt sätt används samma system, ett system som kallas SBAR (situation, bakgrund, aktuellt och rekommendationer).
Detta innebär att sjuksköterskan, efter att hen sagt patientens namn och personnummer, börjar med att berätta om patientens situation. Efter det berättar man en kort anamnes, vad det aktuella är och vad man har för rekommendationer, till exempel olika kontroller (Öhrn, 2014).
Den muntliga rapporten mellan sjuksköterskorna sker oftast inne på
sjuksköterskeexpeditionen. Detta är ett arbetssätt som kan stänga ute patient och anhöriga från patientens vård. Det är också en metod som inte är patientsäker då det i en expedition finns många störningsmoment, till exempel ringande telefoner och annan personal som kan leda till att viktig information glöms bort trots att SBAR används (Reinbeck & Fitzsimons, 2013). Om sjuksköterskans överrapportering är felaktig eller saknar information är risken stor att
patientens vård inte blir optimal, vilket kan leda till att patientens sjukhusvistelse förlängs.
Detta blir något som patienterna lider av, men kostnaderna för förlängd sjukvård ökar och
2
därmed ökar samhällskostnaderna för sjukvård. (Grimshaw, Hatch, Willard & Abraham, 2016).
Ett relativt nytt överrapporteringssystem som har börjat användas är bedsiderapportering.
Detta innebär att sjuksköterskorna går in till patienten och har sin överrapportering med patienten i fokus. Det gör att patienten får vara med och berätta om sin status samt att risken minskar för att man skulle glömma något då det inte finns så många störningsmoment (Pettersson & Wallin, 2015). Det bidrar även till att reducera missförstånd angående patientens mående och upplevelser av olika vårdmoment till exempel, eftersom patienten under rapporteringen kan vara med och justera eventuella missförstånd (Liu, Manias &
Gerdtz, 2012). Genom att vara inne hos patienten när överrapporteringen sker bidrar detta till en ökad förståelse hos sjuksköterskorna. Detta på grund av att de får se patienten samtidigt som de får höra om hen, vilket leder till en tydligare bild av patienten och dess behov. Vid rapportering på expeditionen får man som sjuksköterska försöka visualisera patienten och när man sedan träffar hen kan man ha haft en helt annan bild av patienten, vilket kan leda till missförstånd och en viss förvirring hos sjuksköterskorna (Groves, Manges & Scott-Cawiezell, 2016).
Bedsiderapportering sätter patienten i fokus och både patienten och anhöriga får vara delaktiga och utgör därför en personcentrerad vård (Mirsch, 2013). Personcentrerad vård innebär att patienten står i fokus och att man därmed tillsammans med patienten och anhöriga gör en överenskommelse om hur vården ska gå till. Patienten får då en känsla av kontroll, vilket kan göra vårdvistelsen mer acceptabel (Hörnsten, 2013a). Enligt en studie framgick det att sjuksköterskor, som jobbar på avdelningar som använder sig av bedsiderapportering, anser att patienterna gynnas av systemet. De tycker att patienten blir mer delaktig i sin vård, samt att de blir mer nöjda med vården (Grimshaw et al., 2016). Genom att använda sig av
bedsiderapportering innebär detta att man inte bara ger information till sin kollega, utan att man också ger samma information till patienten. Det gör att patienten får en bättre insyn och får en större möjlighet att påverka sin egen vård (Pettersson & Wallin, 2015).
I intervjuer med sjuksköterskor kom det fram att viss information man tidigare givit på de muntliga rapporterna inte har kunnat ges inne hos patienten, till exempel om pågående
skilsmässa eller att frun behöver mycket uppmärksamhet med mera. Sjuksköterskorna vill inte ta upp liknande information inne hos patienten då de inte vill såra patienten. Därför har de en
3
liten “extra rapport” inne på expeditionen antingen innan eller efter där de kan ta upp de känsliga ämnen som patienten inte behöver höra. De tar därför bara upp det som är relevant för patienten angående hens vård inne hos patienten (Grimshaw et al., 2016).
Att vara inneliggande på en avdelning kan vara mycket skrämmande speciellt om man inte vet vad som ska hända. Det är då viktigt att sjuksköterskorna sätter patienten i fokus och
inkluderar fyra hörnstenar som är grunden till en god personcentrerad vård; att patienten får vara delaktig, att respektera patientens värdighet, att samarbeta med patienten samt att man delger aktuell information till patienten (Howard & Becker, 2016).
Enligt Patientlagen (2014:821) har vården en skyldighet att ge patienten information om sitt hälsotillstånd, olika behandlingar, hjälpmedel, vilken tidpunkt vård ska ske, med mera. Lagen säger också att patienten har rätt till information som är anpassad till hens nivå
(Socialdepartementet, 2014). Det har visats att överrapporteringar, som utförs inne på expeditionen, är mycket svåra för oinsatta att förstå. Sjuksköterskorna kan använda ett svårt språk med många medicinska termer. Det finns även många förkortningar som används mellan sjuksköterskorna som blir komplicerade att förstå för andra. (Buus, Hoeck &
Hamilton, 2016). Det är därför viktigt att sjuksköterskan anpassar språket efter patienten, alltså att inte använda medicinska termer som patienten inte förstår och att man beställer en tolk vid behov. Det är vårdpersonalens uppgift att försäkra sig om att patienten har förstått den information som presenterats, samt att hen har fått den information hen vill ha. Det har varit diskussioner om vilka i vårdpersonalen som ska se till att denna uppgift utförs, då ingen säger sig ha tid (Tingström, 2014). Om man då använder sig av bedsiderapportering löser sig detta problem då sjuksköterskorna utför uppgiften i sitt arbete, då man på ett naturligt och strukturerat sätt ger patienten den tillgängliga informationen, som i sin tur leder till en ökad delaktighet samt en känsla av empowerment hos patienten (Tobiano, Marshall, Bucknall &
Chaboyer, 2015). Empowerment innebär att patienten har en känsla av kontroll och självbestämmande i sin vård (Hörnsten, 2013b).
Bedsiderapportering har visats ha fördelar som att det ger en mer personcentrerad vård och en säkrare patientvård. Det har också visats att bedsiderapportering tar mindre tid än den
traditionella överrapporteringen i till exempel sjuksköterskeexpeditionen. Tiden för själva rapporteringen är inte tidsbesparande jämfört med den traditionella rapporteringen, utan tanken är att bedsiderapportering ska minska dubbelkommunikation och missförstånd och
4
leda till att patienten känner sig trygg och informerad och därför ringer mindre på larmknappen. Därmed sparar det tid i längden (Mirsch, 2013).
Det har också visats att denna typ av överrapportering leder till en bättre relation mellan sjuksköterskorna och patienten samt dess anhöriga. Bedsiderapporteringen ger en naturlig introduktion mellan de båda parterna och bidrar till ett samarbete mellan patienter och personal. Detta är något som är uppskattat av sjuksköterskor och patienterna då de känner att de får ett större förtroende (Groves, Manges & Scott-Cawiezell, 2016).
Det finns dock frågetecken hur detta fungerar ihop med patienternas integritet (Mirsch, 2013).
Vårdpersonal har en plikt att värna om patienters integritet genom sekretess och tystnadsplikt.
Detta innebär att man inte får dela information om en patient till andra (Öhrn, 2014). Men när man är inneliggande på en avdelning har man oftast inte ett eget rum utan ligger i en
flerbäddssal, vilket innebär att man bor ihop med flera andra patienter. Detta gör att
bedsiderapporteringen även hörs av andra, vilket bryter mot sekretessen vårdpersonalen har gentemot patienterna (Mirsch, 2013).
Teoretisk ram
Den teoretiska referensramen som valts och som kommer genomsyra hela detta arbete är livsvärldsperspektiv, som innebär att verkligheten ska ses ur den enskilda människans perspektiv. Varje individs syn är unik samtidigt som vissa synsätt kan delas med andra som har varit med om liknande saker i sitt liv. Att se något ur ett livsvärldsperspektiv innebär alltså att man ser världen som den erfaras (Dahlberg & Segesten, 2010). Att ha ett
livsvärldsperspektiv innebär att ha en öppenhet och vara lyhörd till andra människors
berättelser för att kunna förstå hur just personen framför dig tänker och känner. Varje individs livsvärld är unik, men kan samtidigt delas med andra (Dahlberg, Drew, & Nyström, 2001).
I denna studie är det viktigt att tänka på livsvärldsperspektivet och därmed tänka personcentrerat. Varje individs upplevelser är unika och det är därför viktigt att inte se patienten som en uppgift som ska utföras, utan som en unik person som man försöker förstå och göra delaktig i sin vård. Detta är relevant till studien då syftet är att få en djupare förståelse för vad patienterna tycker om bedsiderapportering, ur var och ens synvinkel eller livsvärld. Livsvärldsperspektivet avser att förstå, skildra och analysera andra människors livsvärld (Dahlberg & Segesten, 2010).
5 Problemformulering
Under ett arbetspass sker det alltså ett flertal överrapporteringar och skiftrapporteringar av olika patienter. Enligt den traditionella muntliga rapporten som endast sker mellan
vårdpersonal, görs patienterna inte lika delaktiga i deras vård, och kan lätt uppleva sig överkörda och underinformerade. Dock kan det finnas skillnader i om patienterna känner sig mer delaktiga i sin vård beroende på vilket rapporteringssystem vårdpersonalen väljer att använda sig av, till exempel den muntliga rapporten i enrum eller bedsiderapportering i anslutning till patienten. Därför är det viktigt att belysa patienters upplevelser av bedsiderapportering.
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur patienter över 18 år, upplever
bedsiderapportering och om det kan påverka patienternas delaktighet samt att se om det finns någon utvecklingspotential angående rapporteringssystemet.
METOD
Design
För att besvara syftet kommer en deskriptiv studie utföras med kvalitativ metod för att beskriva patienters upplevelser av forskningsfrågan.
Urval
Urvalet av personer för intervjun gjordes genom ett strategiskt urval. Genom att använda denna typ av urvalsprincip ökas chansen att få ett stort varierat urval av respondenterna och samtidigt få en urvalsgrupp som kan representera fenomenet som ska undersökas
(Kristensson, 2014). En avdelning på ett sjukhus i Mellansverige kontaktades som motsvarade inklusionskriterierna. Genom e-postkontakt med avdelningschefen på berörd avdelning gavs ett godkännande att utföra studien. Respondenterna valdes ut med hjälp av personal på avdelningen som kunde avgöra vilka personer som passade in på de givna
inklusionskriterierna. Därefter tillfrågades de möjliga respondenterna ifall de skulle vilja delta i studien. Om patienterna ville vara med i studien fick de muntlig information om studiens syfte. De fick behålla ett informationsbrev (se Bilaga 2) och läsa igenom intervjuns innebörd i
6
lugn och ro. Ifall patienten önskade att delta i intervjun, utfördes denna i ett konferensrum på avdelningen.
Inklusionskriterier och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna var att personerna som deltog i studien var över 18 år, att patienter vårdats på en avdelning där personalen tillämpar bedsiderapportering samt att
intervjupersonerna var svensktalande, för att underlätta transkriptionsprocessen och för att kunna utföra intervjuerna, då en tolk inte kunde användas i detta projekt.
Exklusionskriterierna var patienter med demens eller med andra förvirringstillstånd.
Rutiner
På avdelningen använde de ordet eftermiddagsöverlämning istället för bedsiderapportering.
Under rapporteringen är förmiddagssjuksköterskan och kvällssjuksköterskan närvarande. På denna avdelning är även en undersköterska som ska arbeta under kvällens arbetspass, samt läkaren med. Detta på grund av att alla ska få samma information och därmed undvika missförstånd mellan professionerna samt spara tid genom att inte dubbelrapportera.
Datainsamlingsmetod
Som insamlingsmetod användes semi-strukturerade intervjuer för att deltagarna skulle få möjlighet att få svara fritt på öppna frågor för att få personernas individuella syn av
fenomenet, utan att styras för mycket av personen som intervjuar (Polit & Beck, 2010). För att samla in data utformades en intervjuguide (se Bilaga 1) som intervjuerna utgick ifrån.
Samtalet spelades in på en mobiltelefon, som sedan transkriberades till ett skriftligt dokument och slutligen raderades från mobiltelefonen.
Intervjuguidens utformning bestod inledningsvis av några bakgrundsfrågor, såsom ålder, kön, hur länge personen varit inlagd på avdelningen och om de varit inlagda på någon annan avdelning. Utöver bakgrundsfrågorna bestod intervjuguiden av 14 öppna frågor, som utformades utifrån fyra områden vilka var information, delaktighet, sekretess och eventuella utvecklingsområden. Intervjuguiden bestod också av eventuella tilläggsfrågor för att
komplettera informationen om det skulle vara aktuellt.
Innan intervjuerna utfördes en pilotintervju på en studiekamrat för att testa intervjuguiden (se Bilaga 1), samt för att se hur lång tid en intervju tar att utföra. Efter pilotintervjun gjordes
7
några få justeringar i intervjuguiden för att frågorna skulle vara tydligare, vilket leder till ett säkrare resultat (Kristensson, 2014).
Intervjuernas längd varierade beroende på om informanten hade många åsikter om rapporteringsmodellen, hur erfaren hen var av att ligga på sjukhus för att kunna jämföra erfarenheterna av de olika sjukhusvistelserna, nervositet med mera.
Tillvägagångssätt
Studien genomfördes på en geriatrisk avdelning i Mellansverige där de använde sig av bedsiderapportering. Verksamhetschefen på avdelningen kontaktades för information om studien (se Bilaga 3) och godkännande att utföra studien på avdelningen (se Bilaga 4) samt bestämmande av tid för genomförandet.
På avdelningen fick personalen läsa igenom informationsbrevet till avdelningen (se Bilaga 3) samt informationsbrevet till patienten (se Bilaga 2). Ett antal patienter som var inneliggande uppfyllde inklusionskriterierna för studien. Patienterna fick förfrågan att delta i studien och fick samtidigt ett informationsbrev (se Bilaga 2)som de kunde läsa igenom i lugn och ro innan de tackade ja till att delta. I informationsbrevet (se Bilaga 2) som patienterna fick av
personalen på avdelningen, innan intervjun, stod fakta om syftet med studien, vilka som utförde intervjuerna samt hur uppgifterna skulle behandlas. Även instruktioner var och hur intervjun skulle gå till samt att intervjuerna skulle spelas in stod i informationsbrevet.
Ifall personen önskade att delta i intervjun, utfördes denna i ett konferensrum på avdelningen där de fick skriva under ett samtycke att delta i studien.
Tiden på intervjuerna varierade mellan 10-18 minuter, medellängden på intervjuerna var 13 minuter. Under intervjuerna eftersträvades en så avslappnad miljö som möjligt för att informanten skulle känna sig bekväm. Då patienter hade enkelsal utfördes intervjuerna där, för att informanten skulle känna sig hemma och trygg. Under de intervjuer som utfördes i konferensrum satt intervjuarna och informanten i en ring för att minska utsattheten och avdramatisera situationen. En annan aspekt som intervjuarna tänkte på var att innan intervjutillfället småprata med informanten för att skapa en relation och dämpa eventuell nervositet (Kristensson, 2014). Under intervjuerna var den ena intervjuaren aktiv och ställde frågorna, medan den andra intervjuaren var mer passiv och spelade in samtalet, antecknade och skrev ned stödord som underlättade vid transkriberingen.
8 Bearbetning och analys
Intervjuerna transkriberades för att sedan delas upp och analyseras enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalysmetod. De inspelade intervjuerna skrevs ut ordagrant till fulla texter. Sedan läste uppsatsskrivarna texterna var för sig för att skaffa sig en övergripande uppfattning, samt egna intryck av intervjuerna oberoende av varandra. Därefter diskuterades intryck och tolkningar mellan uppsatsskrivarna, för att se resultatet ur olika synvinklar. Att arbeta på detta sätt kallas forskartriangulering (Kristensson, 2014).
Efter texten lästs igenom delades den in i meningsbärande enheter som relaterade till studiens syfte, medan delar av intervjun som inte var kopplat till studiens syfte togs bort. Nästa steg var att korta ner och sammanfatta de meningsbärande enheterna till koder, så kallad kodning eller att texten kondenserades. Detta innebär att de meningsbärande enheterna kortades ner till mindre koder som endast bestod av ett eller några få ord. Efter att texten har kondenserats lästes koderna igenom för att hitta likheter mellan dem, för att sedan placera dem i passande kategorier. Kategorierna är rubriker som hittas utifrån koderna (Se tabell 1). Det ska inte vara för många kategorier och därför viktigt att hitta gemensamma faktorer på koderna (Graneheim
& Lundman, 2004).
Utifrån kategorierna tolkades kontexten av det som sagts och bröts ner ytterligare till
subkategorier. Därefter placerades de olika subkategorierna under de kategorier som passade.
Kategorierna skapades utifrån resultaten från intervjuerna (Graneheim & Lundman, 2004).
9 Tabell 1: Exempel på analys av transkriberat material
Meningsbärande enhet
Kondenserade enheter
Kod Subkategori Kategori
Jo men det är bra, de… jag har inget… det är ingenting som jag inte fattar.
Har lätt att förstå personalens språk under
rapporteringen.
Lättförst åeligt språk.
Anpassad kunskapsnivå.
Kommunikation.
Man försöker läsa någonting och tänka på något annat, för jag vill inte lyssna på vad hon har för problem.
Försöker att inte lyssna under den andra personens rapportering.
Undviker att lyssna på andras rapport.
Patienten känner sig obekväm när intilliggande patienten får rapportering.
Sekretess.
Ja, det tycker jag absolut! För då…
på det viset känner ju sig patienten…
delaktig. Och det instår ju också en känsla av att dem bryr sig om mig va.
Bedsiderapporterin g gör att patienten känner sig delaktig och får en känsla av att personalen bryr sig.
Patienten känner sig betydelse full.
Patienten känner sig viktig under rapporteringstillf ället.
Delaktig i vården.
Forskningsetiska överväganden
Patienterna som blev tillfrågade att delta i studien fick ett informationsbrev (se Bilaga 2). I brevet fanns det information om studien, hur data kommer insamlas samt att det är frivilligt att delta och man får när som helst avbryta sitt deltagande. Patienterna var helt anonyma i studien. Alla känsliga personuppgifter behandlas med sekretess. Med känsliga
personuppgifter menas etniskt ursprung, politiska ställningstaganden, religiös eller filosofisk tro, deltagande av olika fackföreningar samt hälsa eller sexualliv (Holmberg, 2016). I denna studie redovisas inte namn och personnummer, då anonymitet föredras. Innan intervjuerna krävdes ett skriftligt samtycke från intervjupersonerna efter att de fått information om studien och godkänt sin medverkan. Bara för att ett samtycke har undertecknats betyder det inte att man inte när som helst kan avbryta intervjun (Codex, 2016). Efter studien har utförts kommer deltagarna att få tillgång till resultatet av studien om det önskas.
10
Under transkriberingen och utformandet av studiens resultat är det också viktigt att uppsatsskrivarna behandlar uppgifterna från intervjuerna med både anonymitet och konfidentialitet, genom att säkerställa att ingen obehörig får tag på det icke bearbetade materialet och sprida känsliga uppgifter vidare (Kristensson, 2014). För att ha ett så etiskt förhållningssätt som möjligt transkriberades materialet relativt omgående efter
intervjutillfället, i den mån det var möjligt. Detta resulterade att uppgifterna inte fanns kvar på den elektroniska inspelningskällan längre än nödvändigt.
RESULTAT
Resultatet baserades på åtta intervjuer med patienter som alla var inneliggande på en avdelning på ett sjukhus i Mellansverige där personalen tillämpade bedsiderapportering.
Informanterna bestod av fyra kvinnor och fyra män och åldrar varierade mellan 70-97 år, med en medelålder på 79 år. Patienternas vårdtid på avdelningen varierade mellan en till sex veckor och längden på intervjuerna varierade mellan 10-18 minuter.
Analysen av det transkriberade materialet resulterade i totalt nio huvudkategorier (se Tabell 2). Resultatet redovisas utifrån huvudkategorier som skildrar patienternas upplevelse av bedsiderapportering. Citat från informanterna kommer finnas med i resultatet för att få en tydlig bild utifrån deras egna tankar och upplevelser. För att bibehålla patientens anonymitet kommer patienterna benämnas som intervjuperson 1-8.
11 Tabell 2: En översikt av kategorierna
Kategori
Brist på information om bedsiderapportering Information under bedsiderapportering Kommunikation
Sekretess under bedsiderapportering Personalens bemötande
Delaktighet i vården
Förtroende för personalens kunskaper Förslag på förbättring
Införas på andra avdelningar
Information
Brist på information om bedsiderapportering
Majoriteten av informanterna hade inte fått någon information om vad bedsiderapportering innebar. Detta var dock något som de flesta hade önskat, då framförallt muntligt.
Inte vad jag kan tänka tillbaks på heller… nej...//… Ja, muntligt då. Det är lättare det (Intervjuperson 2).
En av informanterna uppgav att hon hade fått information i form av en broschyr när hen kom till avdelningen. Broschyrer om bedsiderapportering finns på avdelningen, men är så pass nytt på avdelningen enligt personalen att det inte blivit en rutin att dela ut vid patientens ankomst.
Ja jag fick ju broschyrer ...//… Där stod det ju rätt så tydligt (Intervjuperson 3).
12 Information under bedsiderapportering
Merparten av patienterna upplever bedsiderapportering positivt då det ger en klar bild av deras fortsatta vård. Detta är något som samtliga informanter beskrev som mycket viktigt för en god vårdvistelse. Majoriteten uppgav också att om det fanns informationsluckor som sjuksköterskorna eller annan vårdpersonal inte delgav till patienten så upplevde ingen av informanterna något hinder att själva ställa frågor. De flesta upplevde även att de alltid fick svar på sina frågor av personalen.
Antingen har informationen kommit ööm… självmant från läkarna eller sköterskorna, eller så har jag ställt frågor. Ofta har jag fått bra svar (Intervjuperson 1).
Jag är lite frågvis jag så, jag frågar mycket så jag får veta mycket (Intervjuperson 4).
Det fanns ett starkt inslag av en vilja om att bli upplyst angående kommande vårdmoment, för att mentalt kunna förbereda sig, oavsett vilken undersökning som ska göras. Dock var det en av informanterna som uttryckte att hen inte ville ha information om undersökningar eller dylikt som ska göras för lång tid innan på grund av uppbyggd oro inför momentet.
Nej det är klart att man får ju upplysningar om man nu ska på röntgen eller sånna här saker...//… jo det är klart man vill ju veta i alla fall i förväg att det ska ske
(Intervjuperson 3).
Ja, det är tillräckligt för mig. Behöver inte veta det 14 dagar före och man ska oroa sig för (Intervjuperson 5).
Kommunikation
Under intervjuerna framkom det att fler av personerna ansåg att sjuksköterskorna använde ett anpassat språk under rapporteringen för att patienten skulle kunna förstå och vara delaktig i samtalet. Personalen kunde dock, enligt patienterna, använda sig av medicinska termer som kunde vara svåra att förstå. Däremot uttryckte ingen av patienterna att detta var något problem, då de alltid kunde fråga och alltid få svar.
Ja, det är klart att… de har ju sin jargong. Och det kan vara svårt att följa med där va...//… Jo om man ber om det, så förklarar de (Intervjuperson 6).
13
Vissa av informanterna uttryckte att kommunikationen mellan vårdpersonal och patient kunde bli bristfällig på grund av en del av personalen inte kunde tala eller förstå svenska särskilt bra.
Detta ledde till att patienten inte kunde uttrycka sina funderingar, och därmed kände sig något förbisedd.
Hon var väl sjuksköterska tror jag, men jag vet inte vad hon hette för någonting, men hon kunde inte riktigt svenska. Och hon förstod inte mig (Intervjuperson 2).
Sekretess
Sekretess under bedsiderapporteringen
Samtliga intervjupersoner uttryckte att sekretessen blev lidande av detta rapporteringssystem.
Det framkom att patienterna känner sig otrygga under rapporteringen när det ligger en annan patient i sängen intill. Dock varierade vikten av sekretessen utifrån två faktorer, relationen till den intilliggande patienten, samt vilken typ information som ges under rapporteringen.
Flera av patienterna uppgav att relationen till den intilliggande patienten hade stor betydelse i huruvida man kände sig trygg när överrapporteringen skedde när medpatienten var närvarande inne på salen. Om de under sin vårdvistelse hade skapat ett förtroende för den andra patienten, spelade det inte så stor roll om de hörde rapporteringen. Medan om det var någon man inte hade något förtroende för kunde man känna sig otrygg på grund av en rädsla att informationen som uppgavs skulle spridas vidare. En av informanterna uppgav också att om den
intilliggande patienten inte var adekvat och inte kunde ta till sig informationen var det inga problem med att ha rapporteringen i dess närvaro.
Tja, jag känner ju dem så pass väl...//… så att det gör mig inte särskilt mycket. MEN, det skulle kunna göra det...//…kan det ju finnas personer också som man inte har förtroende för eller någonting sånt (Intervjuperson 1).
Samtliga informanter upplevde att typen av information också hade stor betydelse. Om det handlade om information som patienterna inte upplevde som känslig, var det accepterat att informationen uppgavs i den andra patientens närvaro. Om informationen däremot handlade
14
om mer känsliga ämnen, som till exempel sjukdomsbesvär, upplevde patienterna att personalen borde tänka på sekretessen och eventuellt ta det i enrum.
Ja, det beror på vad det handlar om, eller… alltså det här vanliga nu, då kan det ju vara flera där på rummet...//… Annars är det ju lätt om de informerar patienten i ett annat rum, för då håller dem ju min uppfattning om tystnadsplikt då va …//…
Patienten ska känna sig trygg även i det avseendet va (Intervjuperson 6).
Om det är något känsligt. I annat fall, om det bara är lite allmänna saker så… det bryr jag mig inte så mycket om inte (Intervjuperson 3).
Alla intervjupersonerna uppgav att det kände sig obekväma när överrapporteringen utfördes hos medpatienten. Det framkom att de försökte tänka på annat, läsa något eller lämna rummet, då man ansåg att informationen inte hade med hen att göra. Många uttryckte att de inte ville lyssna på den andra patientens problem och respektera den andras integritet.
Man försöker läsa någonting och tänka på något annat, för jag vill inte lyssna på vad hon har för problem (Intervjuperson 2).
Ja, nej jag tycker inte om det! Så jag… kan jag så går jag ut (Intervjuperson 4).
Bemötande
Personalens bemötande
De flesta uttryckte en positiv syn på bedsiderapporteringen, då detta ofta är det första mötet med kvällssjuksköterskan och man får då ett ansikte på sjuksköterska man ska vända sig till under kvällen. Genom att personalen kommer in och hälsar och man får ett ansikte på sjuksköterskan, skapar detta en relation mellan personal och patient, vilket i sin tur leder till ett ökat förtroende och trygghet för patienten. I det fall där bedsiderapporteringen har uteblivit och personalen inte har presenterat sig, uttryckte en av informanterna att det upplevdes väldigt negativt.
15
Ja, det är ju alltid bra att se vilka som jobbar kväll! Och få se ansiktena så man vet vem… vilka människor man har att göra med. Det tycker jag (Intervjuperson 4).
Och sen har bara sjuksköterskan kommit sen, och många gånger har dem… ja det är olika vad det är för någon sjuksköterska. Och… ja inte presenterat sig eller
någonting. Och det upplever jag verkligen negativt! (Intervjuperson 3).
Informanterna uppgav att det viktigaste var att sjuksköterskorna har ett gott bemötande då man befinner sig i en utsatt situation, som lätt kan göra att man känner sig förbisedd och utlämnad.
Bemötandet tycker jag är viktigast av allt!..//… Ja, för man är i en sån utsatt…
situation när man ligger här och inte orkar göra det som man är van att göra. Så…
många bryr sig inte om det utan att… och då känner man ju sig liksom… att man är ju hur värdelös som helst (Intervjuperson 3).
Delaktighet
Delaktighet i vården
Flera informanter upplevde att de var mer delaktiga under denna vårdvistelse än tidigare.
Några kunde inte svara på vad det beror på, men flera sa att de fick vara med mer i samtalet och vara med och ta vissa beslut. Vissa patienter jämförde sin delaktighet nu jämfört med många år tillbaka och kunde då se en tydlig förbättring, då de tidigare inte haft något att säga till om.
Jo det kan det mycket väl vara. Det kan vara skillnad på… att jag blir mer inblandad över huvud taget alltså ...//… Förut skulle patienten inte yttra sig ...//… Det var inte patientens sak det där, utan det var sjukvårdens sak (Intervjuperson 6).
Informanterna säger att de vill vara delaktiga i sin vård, vilket de tycker att de blir när
personalen pratar öppet med varandra om personens vård, samt att de får vara med i samtalet.
Då får de möjlighet att ställa eventuella frågor och få ta del av den tillgängliga informationen.
De flesta påstår att sjuksköterskorna inkluderar patienten på ett bra sätt och man ser sig sedd.
16
Dock ansåg en patient att personalen inte tog med hen i samtalet, utan pratade över huvudet på patienten.
De pratar ju med mig naturligtvis och… med mig och sinsemellan. Doktorn frågar syster som säger någonting att då ska vi göra det här, så här gör vi och jag tror kanske han frågar mig någonting (Intervjuperson 8).
Det är väl dem som pratar med varann, inte med mig...//… Nej dem talar om att dem har gett mig medicinen och så där va… Men det… det är väl ingen direkt upplysning utan… jag vet ju att de har gett mig medicinen (Intervjuperson 5).
Det framkom att vissa av patienterna känner sig mer betydelsefulla när personalen använder sig av bedsiderapportering. Detta för att de känner sig sedda och får en känsla av att
personalen bryr sig om en när de lägger ner tid på att komma in och delge den tillgängliga informationen.
Ja, det tycker jag absolut! För då… på det viset känner ju sig patienten… delaktig.
Och det instår ju också en känsla av att dem bryr sig om mig va (Intervjuperson 6).
Förtroende för personalens kunskaper
Somliga av patienterna ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap för att ta vissa beslut.
De valde då att inte vara delaktiga i vissa frågor, de litade på personalens kunnande och tar emot den vård som ges.
Nu är jag så okunnig så jag… har ju låtit dem gått före med undervisningen och det…
Då får man tycka vad man vill sen. Jag litar på dem, faktiskt! (Intervjuperson 7).
Utveckling
Förslag på förbättring
Majoriteten av patienterna var nöjda med rapporteringssystemet, men tyckte att sekretessen var bristfällig. Många gav förslag på att man därför skulle kunna lösa detta genom att ta känslig information i ett annat rum. Flera uttryckte dock att det skulle vara det optimala, men
17
att det i praktiken inte skulle gå att utföra då flera kanske inte skulle orka gå till ett annat rum, tidsbrist, personalbegränsningar och platsbrist.
Ja, jag vet inte… För det är ju jättesvårt och… och ja förflytta sig till ett annat rum, för dem har ju sin… det är ju tidsmässigt också, då kan man ju inte gå till ett annat rum… //… det är ju inte säkert man kan, orkar när man är sängliggande. Då får man ju köra iväg sängen det är ju tids… Det är ju tid som inte finns! (Intervjuperson 4).
Ett annat förslag var att ge mer information i skriftlig form, men intervjupersonen som föreslog detta ansåg också att det kräver för mycket arbete från sjuksköterskornas sida och därför inte skulle vara möjligt.
Man kan ju tänka sig att man får mer information i skriftlig form...//… kräver mer arbete från er sida...//… men det kan ibland vara bra… tror JAG, att få reda på ställningen, hur ser det ut nu, vad är planerna och så där… också i skriftlig form och inte bara muntlig (Intervjuperson 1).
Införas på andra avdelningar
Informanterna ansåg att denna typ av rapporteringssystem bör införas på fler avdelningar på sjukhuset. Detta för att det får patienterna att känna sig mer delaktiga och betydelsefulla, samt att det minskar risken för missförstånd och därmed kan bidra till kortare vårdvistelser.
Ja det tycker jag!...//... Det får mig att känna mig mer… betydelsefull (Intervjuperson 7).
Det är ju bra att… flera inom samma grupp, så att säga, får samma information. För då bör det ju bli bättre vård...//… Annars är det ju risk att den ena säger si, och den andra så va. Och då blir det sen utdraget, vårdtiden, i onödan kanske!
(Intervjuperson 6).
18
DISKUSSION
Resultatet visade att patienterna är positivt inställda till rapporteringsmodellen, då det ökar patienternas delaktighet och ger ett ökat förtroende till personalen. Dock ansåg informanterna att sekretessen var bristande, då majoriteten låg på flerbäddssalar. Trots detta var
bedsiderapportering något som samtliga intervjupersoner tyckte skulle införas på fler avdelningar på sjukhuset.
Resultatdiskussion
Upplevelsen av bedsiderapportering
I resultatet framkom det att patienterna ansåg att bedsiderapportering var en bra
rapporteringsmodell, då de fick tillgång till den aktuella informationen. Att få information om sin vård var något som majoriteten av informanterna uttryckte som mycket viktigt. Dock var det en av de intervjuade som uppgav att hen inte ville ha information om vårdmoment för tidigt, då detta ledde till oro för hens del. Tidigare erfarenheter kan spela stor roll i hur mycket information patienter vill ha. Det är därför viktigt att sjuksköterskorna tänker på
livsvärldsperspektivet, det vill säga att alla patienters upplevelser är unika (Dahlberg &
Segesten, 2010) och därmed tänka på att de flesta vill ha information, medan det finns patienter som inte vill ha det. Det är sjuksköterskans uppgift att känna av patienten och därmed inte tvinga på patienter information som de inte vill ha (Ejd, 2012). Alla patienter är olika. Tidigare erfarenheter inom vården kan spela stor roll i huruvida patienter vill ha tillgänglig information eller inte. I studien var det en patient som uppgav att hen föredrog att inte få information i förväg då det ledde till oro. Det är alltså möjligt att han tidigare i sitt liv har varit med om något som gjort att hen inte vill ha information och detta är något personalen ska respektera. Livsvärldsperspektivet spelar alltså en stor roll inom sjukvården och det är viktigt att personalen har det i åtanke.
Det framkom att sjuksköterskorna ibland kunde använda ett språk som patienterna inte förstod som till exempel vissa medicinska termer under rapporteringen. Dock uppgav samtliga
informanter att det fanns en öppen miljö att ställa frågor om det var någon som var oklart.
Detta innebär att sjuksköterskorna kan använda ett medicinskt språk om så önskas, så länge hen är lyhörd och ser till att informationen även uppfattas av patienten (Tingström, 2014).
Enligt Patientlagen (2014:821) har sjuksköterskorna en skyldighet att ge patienten
19
information till var och ens kunskapsnivå. Det framkom dock att sjuksköterskor som inte talar ren svenska kan upplevas nonchalanta. Detta var inte för att informanten inte förstod
sjuksköterskan, utan på grund av denna språkbarriär blev det kommunikationen bristfällig, vilket resulterade i att patienten kände sig negligerad. På ett sjukhus befinner sig patienterna ofta i en utsatt situation och det är därför viktigt att vårdpersonalen, även om hen inte förstår patienten, visar att man bryr sig och att man finns där för patienten (Socialstyrelsen, 2005).
Det som tydligt uppdagades i resultatet var att patienterna upplevde sekretessen på flerbäddssalar bristfällig, vilket var det ofördelaktiga med bedsiderapportering.
Sjuksköterskorna har en skyldighet att bibehålla sekretessen enligt Patientlagen (2014:821).
Det fanns dock två faktorer som reducerade sekretessens betydelse en aning, relationen till den intilliggande patienten och vilken information personalen delger. Om patienterna på samma sal hade en god relation till varandra hade det en mindre betydelse om den andra hörde rapporteringen, då man skapat ett förtroende till varandra och därför inte behövde vara orolig för att informationen skulle spridas vidare. Vilken typ av information sjuksköterskorna delgav var också betydande i hur man såg på sekretessen. Känslig information, som
sjukdomsbesvär, ville patienterna gärna tala om i enskildhet, medan om det var mer allmän information kunde det tas på rummet i den andra patientens närvaro. Det är viktigt att
sjuksköterskor tänker på detta när dessa faktorer när de ger rapporteringen och även att de ber den intilliggande patientens besökare gå ut ur rummet under rapporteringen för att skapa trygghet för patienten.
Sekretessen är därför något som blir bristande vid tillämpning av bedsiderapportering. Det är lagstadgat att sjuksköterskorna ska ha tystnadsplikt gentemot patienten, vilket innebär att information inte får delges till andra patienter. Vid bedsiderapportering på flerbäddssalar bryts tystnadsplikten, men ändå används rapporteringsmodellen på avdelningar där dessa salar förekommer. Enligt Brottsbalken (1962:700) kan sjuksköterskor som bryter mot
tystnadsplikten dömas till allvarliga konsekvenser, som böter och fängelsestraff. Trots detta är det något avdelningar som tillämpar bedsiderapportering gått ifrån då de antagligen anser att patienten inte tar skada av det som sägs. Dock visade denna studie att patienter inte uppskattar att personlig information delas med andra patienter. Huruvida detta är etiskt försvarbart krävs det ytterligare studier på för att utreda.
20
I resultatet framkom det att bedsiderapportering uppfattas som något positivt i den aspekten att det blir ett naturligt första möte med kvällspersonalen, som får möjlighet att presentera sig och patienten får ett ansikte på sjuksköterskan och undersköterskan, vilket initierar en relation mellan patient och personal (Ejd, 2012). De gånger presentationen har uteblivit av personalen har detta upplevts som något väldigt negativt, då patienten har känt sig förbisedd vilket skapat otrygghet och minskat förtroende. Under ett arbetspass kan man som sjuksköterska vara mycket stressad. Det är dock viktigt att tänka på att en sängliggande patient bara ser en när man kommer in på rummet och därför kanske är ovetandes om stressen på avdelningen och därför inte har förståelse att man som sjuksköterska glömmer att presentera sig. Trots denna stress är det alltså viktigt att sjuksköterskan inte glömmer att presentera sig när man träffar patienten, då det har stor betydelse huruvida patienten känner sig betydelsefull och för
förtroendet mellan patient och personal. Detta beskrivs även i Groves et. al. (2016) studie som visade att bedsiderapportering leder till ett ökat förtroende mellan patient och sjuksköterska samt bjuder in till ett samarbete mellan de båda parterna.
Patientens delaktighet
Resultatet visade att patienterna känner sig mer delaktiga nu än under tidigare
sjukhusvistelser. Det framkom att det troligtvis berodde på att de under denna vårdvistelse fick vara med i samtalet och att de fick komma med åsikter. Detta ledde till att informanterna kände att personalen ville göra dem delaktiga, vilket fick patienterna att känna sig
betydelsefulla och väl omhändertagna.
Vissa av deltagarna uttryckte att de inte ville vara delaktiga i beslut om sin vård, utan litade på sjukvårdspersonalens kunskap och omhändertagande. I många fall berodde det på att
patienterna upplevde att de inte hade tillräckligt med kunskap om sjukdomstillståndet eller åtgärder, och därför valde att ta emot vården som den erbjöds (Ejd, 2012). Detta är något som sjuksköterskan bör respektera och arbeta personcentrerat utifrån livsvärldsperspektivet
(Dahlberg & Segesten, 2010).
Förslag på utvecklingsområden
Studien visade att patienterna var nöjda med bedsiderapporteringen, men att sekretessen var det som var bristande i denna rapporteringsmodell. På frågan om hur man skulle kunna förbättra detta under intervjun var det många som hade svårt att komma på någon lösning.
Dock var det främsta förslaget att ta framför allt känslig information i ett enskilt rum på
21
avdelningen. Majoriteten av personerna som gav detta förslag ansåg däremot att detta inte skulle vara möjligt att genomföra i praktiken på grund av fler anledningar. Den primära anledningen var enligt informanterna att det skulle vara för tidskrävande, för både patienter och personalen. En annan orsak till att det skulle vara svårt att genomföra var platsbrist på avdelningen.
Trots att informanterna ansåg att rapporteringsmodellen hade brister var det ändå något som de tyckte borde införas på fler avdelningar på sjukhuset, på grund av att patienterna blir mer involverade i sin vård och därför känner sig mer betydelsefulla och bättre omhändertagna, vilket förgyller deras vårdvistelse. Det ansågs också att denna modell leder till mindre missförstånd mellan professionerna, vilket i sin tur kan resultera till kortare sjukhusvistelser och därmed en reducerad kostnad för samhället (Grimshaw et al., 2016). Bedsiderapportering gör patienter mer delaktiga i sin vård, vilket har uppdagats i vår studie och i tidigare studier (Groves et. al., 2016; Tobiano et. al., 2015 & Grimshaw et al., 2016). Detta kan ge ett större förtroende för sjukhuspersonalen och en förbättrad upplevelse under vårdvistelsen. Genom att använda sig av detta rapporteringssystem skulle det leda till att fler patienter bli nöjda med sin vårdtid, vilket kan leda till en bättre syn på samhällets sjukhus och ett ökat förtroende från befolkningen.
Metoddiskussion
För att besvara studiens syfte användes semi-strukturerande intervjuer. Eftersom syftet med studien var att få fram patienters upplevelse, var intervjuer ett bra tillvägagångssätt då intentionen med intervjuer är att få en öka förståelse av personens erfarenhet och upplevelse utifrån deras verklighet (Kristensson, 2014). Detta knyter an till den valda teoretiska
referensramen, livsvärldsperspektivet (Dahlberg & Segersten, 2010), som genomsyrande utformandet av de semi-strukturerade intervjuerna.
Ett etiskt dilemma när det kommer till intervjuer är att intervjupersonerna kan känna sig utsatta och utelämnade med sina svar, svar som dessutom spelas in och ska tolkas. Något att tänka på som intervjuare är att inte lägga några värderingar i frågorna eller ställa någon ledande fråga. För att svaren ska bli så sanningsenliga som möjligt, och även för att studien ska bli så tillförlitlig som möjligt, är det viktigt att sprida lugn och verkligen bjuda in till samtal och inte låta intervjupersonen påverkar svaren. Som intervjuare är det viktigt att arbeta
22
utifrån integritetsprincipen, som innebär att alla ska få sina värderingar, önskningar och åsikter respekterade (Åkesson, 2014).
Syftet med studien var att undersöka hur patienter över 18 år upplevde bedsiderapportering.
Det går dock inte att säga med säkerhet att resultatet i denna studie svarar på detta, då urvalsgruppen hade ett åldersspann mellan 70-97 år. Därför har det en negativ påverkan på studiens transferability/överförbarhet, eftersom urvalsgruppen har ett begränsat åldersspann (Polit & Beck, 2010). Resultatet visar dock på hur patienter över 70 år på denna avdelning upplever bedsiderapportering, vilket kan ha en missvisande bild utifrån studiens syfte. För att få fram ett resultat som besvarar studiens syfte hade man behövt en urvalsgrupp med ett mer spritt åldersspann och på olika avdelningar. Resultat kan också bli missvisande då studien endast utfördes på en avdelning, där det dessutom var ett relativt nytt rapporteringssystem för vårdpersonalen, och de har därför inte fått någon rutin på detta rapporteringssystem ännu.
En annan aspekt som kan ha påverkat resultatet är att under intervjuerna fanns det i vissa fall anledningar till att misstänka att informanterna hade något förvirringstillstånd då svaren inte alltid var adekvata. En av exklusionskriterierna för att delta i studien var att patienten inte skulle ha någon demensdiagnos eller vara i något annat förvirringstillstånd. Eftersom
personalen på avdelningen valde ut patienter som motsvarade inklusionskriterierna, hade dem förmodligen ingen demensdiagnos, men det är mycket möjligt att patienterna hade något förvirringstillstånd relaterat till en lång sjukhusvistelse, som personalen inte hade uppfattat.
Att sjuksköterskorna valde ut patienter kan ha påverkat resultatet då deras åsikter om
patienterna kan ha varit avgörande i vilka de valde ut. Samtidigt är det svårt att utföra det på något annat sätt, eftersom författarna inte kunde läsa igenom journalerna för att skaffa sig en egen uppfattning om huruvida patienterna passade in på inklusionskriterierna. Författarna fick lita på sjuksköterskornas omdöme och lita på att patienterna tillfrågades utifrån de angivna kriterierna och inte personliga åsikter. Eftersom personalen på avdelningen tillfrågade
patienterna går det inte att säga exakt hur stort bortfallet var, på grund av att personalen endast föreslog patienter som hade tackat ja till att delta i studien, och inte hur många som hade tackat nej.
Det är en konst att intervjua och eftersom författarna till denna studie, som höll intervjuerna, aldrig gjort detta förut är det mycket möjligt att frågorna som ställdes blev ledande och inte
23
tillräckligt öppna. Trots att intervjuerna hade en intervjuguide blev ibland följdfrågorna ledande, vilket kan ha styrt resultatet. Däremot anses resultatet ha en ökad
dependability/pålitlighet då merparten av intervjuerna inte var ledande, utan det var endast några enstaka frågor som blev något styrande.
Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Analysen av innehållet gjorde författarna var för sig för att sedan kunna diskutera likheter och skillnader gällande bland annat kategorierna. Genom att arbeta på det sättet ökar det studiens
credibility/trovärdigheten av resultatets kontext. Citat från intervjuerna finns med i resultatet för att öka kvaliteten på studien samt öka dess dependability/pålitlighet (Kristensson, 2014).
Författarna hade ingen stor erfarenhet av ämnet, men en av författarna hade haft
verksamhetsförlagd utbildning på en barnavdelning där rapporteringsmodellen användes. Det kan ha bidragit till en förutfattad mening i hur patienterna och anhöriga uppfattar
bedsiderapportering, vilket kan ha styrt intervjufrågorna och därmed resultatet.
En annan aspekt angående studiens trovärdighet är antalet intervjuer. Studien förlitar sig endast på åtta intervjuer, eftersom det inte fanns fler personer på avdelningen som uppfyllde inklusionskriterier. Dock ansågs datamättnad vara uppnådd, då ingen ny information uppgavs.
Förhoppningen med denna studie är att belysa patienternas positiva uppfattning av
bedsiderapportering. Resultatet visade att majoriteten av patienterna vill ha så mycket av den tillgängliga informationen om sin vård som möjligt. Det är viktigt att sjuksköterskor i det kliniska arbetet tänker på att använda ett anpassat språk till patientens kunskapsnivå, ha ett gott bemötande samt att tänka på hur man meddelar känslig information för att respektera sekretessen gentemot patienten intill på flerbäddssalar.
Vidare forskning, med fördel på fler avdelningar och på informanter i varierande åldrar, behövs för att få en tydligare förståelse för patienters upplevelser av bedsiderapportering.
Slutsats
Resultatet visade tydligt att patienter uppskattar bedsiderapporteringen då det leder till ett mer strukturerat sätt att få tillgänglig information, ökad delaktighet, samt en förbättrad relation och förtroende till personalen. Det poängterades dock att rapporteringsmodellen hade brister gällande sekretessen, då sjuksköterskorna har tystnadsplikt gentemot patienterna enligt
24
Patientlagen (2014:821). Trots detta är bedsiderapportering något som informanterna tycker borde införas på fler avdelningar.
25
REFERENSER
Buus, N., Hoeck, B. & Hamilton, B.E. (2016). Nurses' shift reports: A systematic literature search and critical review of qualitative field studies. Journal of Clinical Nursing, 0962-1067.
doi:10.1111/jocn.13655.
Codex (2016). Informerat samtycke. Uppsala: Centrum för forsknings- och bioetik. Hämtad 2016-05-27 från
http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml
Dahlberg, K., Drew, N. & Nyström, M. (2001). Reflective lifeworld research. Lund:
Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och kultur. s.126-128
Ejd, M. (2012). Lär känna din patient. Stockholm: Vårdfokus. Hämtad 2016-12-08 från https://www.vardfokus.se/tidningen/2012/nr-10-2012-10/lar-kanna-din-patient/
Graneheim, U. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Grimshaw, J., Hatch, D., Willard, M. & Abraham, S. (2016). A Qualitative Study of the Change-of-Shift Report at the Patients’ Bedside. The Health Care Manager, 35(4), 294-304.
doi: 10.1097/HCM.0000000000000125.
Groves, P.S., Manges, K.A. & Scott-Cawiezell, J. (2016). Handing Off Safety at the Bedside.
Clinical Nursing Research, 25(5), 473-493. doi:10.1177/1054773816630535
Holmberg, M. (2016). Hantering av personuppgifter och PUL. Uppsala: Landstingets i Uppsala län. Hämtad 2016-05-27 från http://www.lul.se/sv/Landsting--
politik/Medborgare/Diarium/Hantering-av-personuppgifter-och-PUL/
26
Howard, K.P. & Becker, C.A. (2016). Moving change-of-shift report to the bedside for UAP.
Nursing, 46(4), 14-16. doi:10.1097/01.NURSE.0000481434.79307.73
Hörnsten, Å. (2013a). Personcentrerad vård. Stockholm: Vårdhandboken. Hämtad 2016-05- 26 från http://www.vardhandboken.se/Texter/Personcentrerad-vard/Oversikt/
Hörnsten, Å. (2013b). Bemötande i vård och omsorg, patientperspektiv. Stockholm:
Vårdhandboken. Hämtad 2017-05-26 från http://www.vardhandboken.se/Texter/Bemotande-i- vard-och-omsorg-patientperspektiv/Malet-ar-okad-patientcentrering/
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Lettland: Natur & Kultur
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 uppl.) Lund:
Studentlitteratur
Liu, W., Manias, E., & Gerdtz, M., (2012). Medication communication between nurses and patients during nursing handovers on medical wards: A critical ethnographic study.
International Journal of Nursing Studies, 49(8), 941-952. doi:10.1016/j.ijnurstu.2012.02.008
Mirsch, H. (2013). Överlämning hos patienten. Stockholm: Vårdfokus. Hämtad 2016-05-26 från https://www.vardfokus.se/tidningen/2013/nr-2-2013-2/overlamning-hos-patienten/
Pettersson, L., Wallin, K. (2015). Patientrapportering vid sängen ger färre kommunikationsmissar. Hämtad 2016-05-26 från
http://www.akademiska.se/press#/news/patientrapportering-vid-saengen-ger-faerre- kommunikationsmissar-103445
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2010). Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. Philadelphia PA: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
27
Reinbeck, D M. & Fitzsimons, V. (2013). Improving the patient experience through bedside shift report. Nursing Management, 44(2), 16-17. doi:
10.1097/01.NUMA.0000426141.68409.00.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad 2016-12-08 från
http://www.barnmorskeforbundet.se/wp-content/uploads/2015/04/2005-105-1_20051052- Leg-Ssk.pdf
Socialstyrelsen (2016). Patientsäkerhet. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2016-05-26 från http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet
Socialdepartementet (2014). Patientlagen (2014:821). Hämtad den 9 november, 2016 från:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag- 2014821_sfs-2014-821
Tingström, P. (2014), Information och utbildning. Friberg, F. & Öhlén, J. (Red).
Omvårdnadens grunder, perspektiv och förhållningssätt (2. uppl. ss. 595-621). Polen:
Studentlitteratur.
Tobiano, G., Marshall, A., Bucknall, T., & Chaboyer, W. (2015). Patient participation in nursing care on medical wards: An integrative review. International Journal Of Nursing Studies, 52(6), 1107-1120. doi:10.1016/j.ijnurstu.2015.02.010
Welsh, C., Flanagan, M., & Ebright, P. (2010). Barriers and facilitators to nursing handoffs:
Recommendations for redesign. Nursing Outlook, 58(3), 148-154.
doi:10.1016/j.outlook.2009.10.005
Åkesson, G. (2014). Begrepp inom etiken. Region Örebro län. Hämtad den 28 oktober 2016 från
https://www.regionorebrolan.se/sv/politik/sa-styrs-landstinget/etikradet/begrepp-inom-
etiken/?email=bwfpbhrvomnhcmwub2xzc29uqg9yzwjyb2xslnnlp3jly2vpdmvybmftzt1dyxjsie 9sc3nvbg%3D%3D
28
Öhrn, A. (2014), Patientsäkerhet. Ehrenberg, A. & Wallin, L. (Red). Omvårdnadens grunder;
ansvar och utveckling (2. uppl. ss. 381-408). Polen: Studentlitteratur.
29 Bilaga 1: Intervjuguide
Intervjuguide
Bakgrundsfrågor
· Ålder?
· Kön?
· Hur länge Du varit inlagd på avdelningen?
· Har Du varit inlagd på någon annan avdelning tidigare?
Information/ delaktighet
· Berätta om på vilket sätt du fått information om bedsiderapportering!
- Är det något du skulle velat haft?
· Hur upplever du sjuksköterskornas språk under rapporteringen?
-(upplevs språket lätt att förstå relaterat till medicinska termer etc.)
· Hur upplever du att du får vara med och ta/ändra beslut?
· Vilken betydelse har det för dig att ha en tydlig bild av din fortsatta vård?
- Kan du ge ett exempel på när du känt att du fått en klar bild?
- Kan du ge ett exempel när du inte har fått det?
· Du sa att du tidigare har varit inlagd på en annan avdelning. Kan du berätta om det finns någon skillnad gällande din delaktighet på denna avdelning jämfört med tidigare?
- Kan du beskriva hur personalen är placerade i rummet? (sängändan, sängsidan osv) - vad tycker du om det?
-Känner du att de prata till dig eller med varandra?
Sekretess
Berätta hur det går till när personalen kommer in till dig och lämnar rapportering?
- Har det varit andra personer på rummet under din rapportering?
- Hur tycker du att det har varit?
- Om de säger att det är dåligt: Hur skulle man kunna göra istället?
- Vad tycker du om att vara på rummet under någon annans rapportering?
30 Utvecklingsområden
· Finns det något du tycker skulle kunna bli bättre med detta system?
· Tycker du att det borde införas på fler avdelningar på sjukhuset?
- Kan du utveckla/Hur tänker du…?
· Har du något råd till oss blivande sjuksköterskor angående rapporteringen?
· Har du något mer att tillägga?
Om man fastnar…
· Kan Du utveckla…
· Det var intressant, kan du berätta mer…
· Vad innebär…
· Hur tänker du…
· Kan du hjälpa mig att förstå skillnaden mellan ...
· Kan du ge exempel…
· Berätta hur det går till…
· Vilka råd skulle du vilja ge till…
· Beskriv en typisk…
· Om du skulle vilja ändra på något, vad skulle det vara…
· Nu tänkte jag byta område om det känns ok...
31 Bilaga 2: Informationsbrev till patient
Informationsbrev
Härmed tillfrågas Du om du skulle vilja delta i en studie som angående dina upplevelser om bedsiderapportering. Studien är ett examensarbete för sjuksköterskeprogrammet på Uppsala universitet.
Syftet med projektet
Syftet med studien är att få en insyn i patienternas upplevelse av bedsiderapportering och därför till större grad se huruvida detta är något man borde utveckla eller avveckla från sjukhusens avdelningar.
Bakgrund
På Geriatrik avdelning 30 A, där du nu befinner dig, används bedsiderapportering som innebär att både dag- och kvällspersonal kommer in till ditt rum vid personalens
arbetspassbyte. Där får kvällspersonalen en rapport om vem du är, vad du ligger inne för, vad du har för aktuella behov med mera. Detta rapporteringssystem bygger på att öka
delaktigheten för dig som inneliggande patient.
Vad innebär det här för dig?
Om Du väljer att delta i studien kommer Du att bli intervjuad angående dina upplevelser om bedsiderapportering. Intervjuerna beräknas ta ungefär 30 minuter och kommer äga rum i ett enskilt rum på avdelningen. För att delta i studien ska du vara över 18 år, vara svensktalande och behandlas på en avdelning där denna typ av rapporteringssystem tillämpas. Att delta i studien är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande eller välja att inte besvara alla frågor utan angiven anledning.
32 Hur data behandlas och presenteras
Intervjuerna kommer att spelas in för att vi som intervjuare kan analysera det som sagts.
Inspelningen kommer sedan raderas. Du kommer vara helt anonym och resultatet kommer inte kunna kopplas till dig, då alla personuppgifter kommer behandlas med sekretess.
Ansvariga för projektet
Vi som utför denna studie är två sjuksköterskestudenter på Uppsala universitet i termin fem.
Om Du önskar att ta del av det slutliga resultatet av denna studie eller har frågor kan Du kontakta oss eller vår handledare.
Vänliga hälsningar,
Amanda Sjöberg
amanda_sjooberg@hotmail.com
Gavia Beverskog
gavia.beverskog@gmail.com
Handledare:
Marie Kirsebom
marie.kirsebom@pubcare.uu.se
Ja, jag vill delta i studien
_____________________________________________________________
Datum, underskrift, namnförtydligande
33 Bilaga 3: Informationsbrev till avdelningen
Informationsbrev till avdelningen
Vi är två sjuksköterskestudenter som läser femte terminen här på Uppsala universitet. Vi har påbörjat vårt examensarbete och tänkte genomföra en intervjustudie som handlar om
patienters upplevelser av bedsiderapportering.
Syftet med projektet
Syftet med studien är att få en insyn i patienternas upplevelse av bedsiderapportering genom intervjuer och därför till större grad se huruvida detta är något man borde utveckla eller avveckla från sjukhusens avdelningar.
Bakgrund
Bedsiderapportering har visats ha fördelar som att det ger en mer personcentrerad vård och en säkrare patientvård. Det har också visats att detta ger en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskor samt att det tar mindre tid än den traditionella överrapporteringen i till exempel
sjuksköterskeexpeditionen. Det finns dock frågetecken hur detta fungerar ihop med
patienternas integritet. Oftast har man inte ett eget rum under sin vistelse på sjukhuset utan ligger i en flerbäddssal, vilket innebär att man bor ihop med flera andra patienter. Detta gör att bedsiderapporteringen även hörs av andra, vilket bryter mot sekretessen vårdpersonalen har gentemot patienten.
Vad innebär det här för intervjupersonen?
Intervjuerna beräknas ta ungefär 30 minuter och kommer äga rum i ett enskilt rum på avdelningen. För att delta i studien ska patienten vara över 18 år, vara svensktalande och behandlas på en avdelning där denna typ av rapporteringssystem tillämpas. Att delta i studien
34
är helt frivilligt och patienten kan när som helst avbryta sitt deltagande eller välja att inte besvara alla frågor utan angiven anledning.
Hur data behandlas och presenteras
Intervjuerna kommer att spelas in för att vi som intervjuare kan analysera det som sagts.
Inspelningen kommer sedan raderas. Personen som intervjuas kommer vara helt anonym och resultatet kommer inte kunna kopplas till hen, då alla personuppgifter kommer behandlas med sekretess.
Ansvariga för projektet
Om Ni eller patienten önskar att ta del av det slutliga resultatet av denna studie eller har frågor kan Ni kontakta oss eller vår handledare.
Vänliga hälsningar,
Amanda Sjöberg
amanda_sjooberg@hotmail.com
Gavia Beverskog
gavia.beverskog@gmail.com
Handledare:
Marie Kirsebom
marie.kirsebom@pubcare.uu.se
