EXAMENS ARBETE
CAD-tekniker
Fästen till träpaneler i tappa
Åsa Skyttle och Josefin Pettersson
Examensarbete 7,5 hp
Halmstad 2016-05-22 CAD-tekniker
Fäste till träpaneler i trappa
Åsa Skyttle och Josefin Pettersson
Examensarbete 7,5 hp
Halmstad 2016-05-21
I
Sammanfattning
I samarbete med C&D Snickeri AB i Falköping har projektgruppen fått i uppgift att finna en bra lösning för upphängning av paneler i en trappa. Trappan ska befinna sig i en stor och öppen kontorsbyggnad och ska uppfylla estetiska, akustiska och brandkrav. Kraven på fästet är att de inte får synas utanpå träpanelerna, det ska också vara lätt för snickarna att montera panelerna på stålkonstruktionen.
Gruppen bestämde sig att använda sig utav Fredy Olssons metod med fokus på;
principkonstruktion, primärkonstruktion och tillverkningskonstruktion.
Efter brainstorming skissade gruppen upp flera förslag. Dessa visades för företaget som valde ut ett fäste som gruppen vidareutvecklade, så det skulle bli enklare att justera i höjdled vid montering.
Fästet ritades upp i Catia V5 vilket genererade en 3D-modell av fästet, i samma program gjordes också en FEM-analys och ritningar.
II
Abstract
In cooperation with C&D Snickeri AB in Falköping the project group have been tasked with finding ways to assemble wood panels on the sides of a staircase, which is to be located inside a large and spacious office building. One
requirement is that the fastener should not be visible from the front of the wood panel, another that it’s easy for the carpenters to install the panels on the steel construction.
The group decided to use Fredy Olsson’s method, with focus on principal construction, primary construction and manufacturing construction.
After brainstorming the group sketched several fasteners which were shown to the company who picked a solution. The project group further developed the solution in order to make it easier to adjust vertically during assembly.
The fasteners were modelled in Catia V5 after which a 3D model was generated and FEM-analysis performed to evaluate the structural viability. Construction drawings were also made in Catia V5.
III
Förord
Denna rapport är det slutgiltiga obligatoriska examensarbetet vilket krävs för att projektgruppen ska få en examen från det tvååriga CAD-tekniker-programmet på Halmstad Högskola.
Projektet är ett samarbete med C&D Snickeri i Falköping, De har gett projekt- gruppen uppdraget att finna en lösning för en estetisk infästning av träpaneler på en ståltrappa.
Vi vill tacka Robin Falk på C&D Snickeri som gav oss uppdraget, Håkan Pettersson vår handledare på Halmstad Högskola och våra familjer för tålamod, goda råd och stöd.
Halmstad, maj 2016.
Josefin Pettersson Åsa Skyttle
IV
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... I Abstract ... II Förord ... III
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problembeskrivning ... 1
1.3 Syfte ... 1
1.4 Avgränsningar ... 1
1.5 Terminologi ... 1
2. Teoretisk referensram ... 3
2.1 Fredy Olssons metod ... 3
2.2 FMEA ... 3
2.3 GANTT-Schema ... 3
3. Principkonstruktion ... 4
3.1 Produktdefinition ... 4
3.1.1 Produkt ... 4
3.1.2 Omgivning ... 4
3.1.3 Människa ... 4
3.1.3 Ekonomi ... 5
3.2 Kravspecifikation ... 5
3.2.1 Brandkrav ... 5
3.2.2 Akustik ... 6
3.2.3 Estetik ... 6
3.2.4 Montering ... 7
3.3 Viktning av önskemål ... 7
4. Idegenerering ... 8
4.1.1 Skruva ... 8
4.1.2 Upphängning ... 9
4.1.3 Skenor ... 9
4.1.4 Krokar ... 10
4.2 Utvärdering av produktförslag ... 10
V
4.2.1 Slutbedömning krav: ... 10
4.3 Produkten ... 11
4.4 POME ... 12
5. Material ... 13
5.1 Gipsskivor ... 13
5.2 MDF-skivor ... 14
5.3 Plywood ... 14
5.4 Stål ... 15
6. Materialval ... 16
6.1 Furu ... 16
6.2 Akustikduk ... 16
6.3 Brandskyddslack ... 17
6.4 Fäste ... 17
7. Primärkonstruktion ... 18
7.1 Detaljkonstruktion av unika delar ... 18
7.1.1 Platta ... 18
7.1.2 Krok ... 19
7.1.3 Hänge ... 19
7.1 Färdiga komponenter ... 19
7.2 FEM-analys ... 19
7.2 Beräkningar ... 21
7.3 Problemområde ... 21
8. Tillverkning ... 22
8.1 Ekonomisk kalkyl ... 22
8.2 LCA ... 23
8.2.1 LCA av paneler ... 23
8.2.2 LCA av akustikduk ... 25
8.2.3 LCA fäste ... 25
8.3 CE-märkning ... 26
8.1 FMEA ... 26
9. Kritisk Granskning ... 27
9.1 Människa ... 27
9.2 Miljö ... 27
VI
9.3 Etik ... 27
9.4 Ekonomi ... 28
10. Avslutning ... 29
10.1 Slutsats ... 29
10.2 Arbetsfördelning ... 30
11. Referenser ... 31
11.1 Litteratur ... 31
11.2 Databas ... 31
11.3 Muntliga källor ... 31
11.4 Internet ... 31
12. Bilagor ... 34
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Vid uppstart av projektet besökte gruppen Robin Falck på C&D Snickeri AB.
C&D Snickeri startade 1998 i en liten verkstad utanför Falköping. Idag är de ett av Sveriges största designsnickerier, den ursprungliga verkstaden på 50 kvm har nu vuxit till 4 000 kvadratmeter. Uppdragen kan vara allt från avancerade designtrappor till omfattande specialinredingar. De arbetar med inredning för privata miljöer, helhetslösningar för offentlig miljö och kontorsinredningar, mötesplatser och profilmiljöer. C&D snickeri arbetar efter tydliga miljö- och kvalitetsmål och är ISO-certifierad i 9001 och 14001.
Utifrån ritningar av en smidestrappa ska vi ta fram en 3D-modell på trappan i CATIA V5. Gruppen ska hitta en lösning för upphängning, fäste och montering av träpaneler vilket ska presenteras som 3D-modell och ritningar. och även undersöka vilket material som är lämpligast.
1.2 Problembeskrivning
Företaget kommer tillverka en designtrappa som kommer vara i en stor och öppen offentlig lokal där ljudvågor lätt studsar och sprider sig. Detta leder till en ljudlig miljö. Därför vill uppdragsgivaren att panelerna i trappen ska motverka detta problem. Konstruktionen måste även uppfylla brandkravet K210/B-s1, d0.
Gruppen ska föreslå hur träpaneler ska fästas vid träreglar på en trappkonstruktion av stål. Trappan ska dessutom vara estetiskt tilltalande och därför ska
fästanordningen ej vara visuell synlig på utsidan av panelerna.
1.3 Syfte
Målet är att konstruera en fästanordning av panelerna som ej är synlig på trappans utsidor. Den ska även göra det lätt för snickarna att montera panelerna.
1.4 Avgränsningar
Vi kommer rita upp en trappa mellan vån 4 och 5 enligt ritningar tillhandahållna av C&D Snickeri. Gruppen kommer endast fokusera på infästning av panelerna på insida, undersida och yttersida. Vi kommer inte beröra trappans/panelernas design eller ledstången.
1.5 Terminologi
Med projektgruppen eller gruppen menas Josefin Pettersson och Åsa Skyttle som läser sista terminen till CAD-tekniker på Halmstad Högskola.
Företaget eller uppdragsgivaren syftar till C&D Snickeri AB i Falköping.
2
Produkten syftar till fästet panelerna monteras på trappan med.
Vagnstycket är sidorna på stålkonstruktionen LCA är en förkortning för livscykelanalys.
kr syftar på svenska kronor.
3
2. Teoretisk referensram
2.1 Fredy Olssons metod
Under tidigare studier har projektgruppen arbetat med Fredy Olssons metod. Den består av följande fem steg:
– Produktalternativstudie – Principkonstruktion – Primärkonstruktion – Tillverkningskonstruktion – Slutkonstruktion
Gruppen har därför valt att följa författarens metod även i examensarbetet. På grund av den begränsade tidsramen kommer fokus vara på princip-, primär och tillverkningskonstruktion (Olssons, F. 1976).
2.2 FMEA
För att upptäcka eventuella fel som kan uppstå använder vi oss av FEMA – Faliure Modes and Effects Analysis. Den är till för att undersöka
– Failure modes – Vad kan gå fel?
– Failure causes – Varför uppstår felet?
– Failure effects – Vad blir konsekvensen av felet?
Genom en FEMA-analys hoppas man kunna upptäcka eventuella problem och fel i ett tidigt skede och förhindra att dessa uppstår. (Se bilaga 4.)
2.3 GANTT-Schema
Tidsschema för planering av examensarbetet. (Se bilaga 1).
4
3. Principkonstruktion
3.1 Produktdefinition
Bild 3.1 visar hur trappan ser ut med stålkonstruktionen och träreglar fastsatta på VKR- reglar av stål. Bilden är hämtad från Catia-modellen och renderad i KeyShot 5.
Bild 3.2 visar hur den ser ut när panelerna är monterade. Bilden är hämtad från Catia- modellen och renderad i KeyShot 5.
3.1.1 Produkt
Träpaneler kommer monteras på (insida, utsida och under) en trappa av stål.
(Träreglar är fästa på stålkonstruktionen för att möjliggöra montering.) Detta för att skydda användare från att falla av, men också av estetiska och akustiska skäl.
Gruppen har valt trappan mellan våning fyra och fem. Produkten är fästena som träpanelerna monteras upp med.
3.1.2 Omgivning
Uppdragsgivarens kund är ett privat företag i Stockholm som kommer bygga en stor kontors/kund-lokal där miljön är väldigt öppen med mycket rymd. Trappan är en del i denna byggnad. Produkten är placerad bakom träpanelerna i trappan.
3.1.3 Människa
Bortsett från ett praktiskt (man faller ej av trappan) och estetisk syfte ska
panelerna även tjäna till att förbättra akustiken i lokalen som är väldigt öppen och flera våningar högt i tak. Den stora rymden i lokalen gör att det lätt bli för ljudlig och störande, därför försöker arkitekter och involverade byggföretag motverka detta redan i konstruktionen. Fästenas syfte är att hålla fast panelerna på ett säkert sätt och även vara enkla att sätta upp för montörerna. Eftersom de inte syns från utsidan bidrar det till en mer estetisk tilltalande trappa.
5
3.1.3 Ekonomi
Produktens design och funktion prioriteras före ekonomiska krav och därför har gruppen ingen uttalad budget att förhålla sig till.
3.2 Kravspecifikation
Beteckning Specifikation Krav/Önskemål
M –1 Akustikduken ska uppfylla brandklass B-s1, d0 K M – 2 Trät ska uppfylla brandklass K210/B-s1, d0 K F – 1 Konstruktionen ska vara akustikdämpande K F – 2 Infästningarna ska ej vara synliga Ö
F – 3 Monteringsvänlig Ö
F – Funktion A – Användare M – Material K – Kostnad
3.2.1 Brandkrav
Europa har ett gemensamt system för brandprovning och klassificering av
byggprodukter och konstruktioner det kallas ”the Euroclasses system” (Euroklass- systemet). Det består av två delsystem; ett system för ytskikt på väggar, innertak, isoleringsmaterial, rörisolering och kablar. Ett annat system för golvbeläggningar.
Brandklassning av byggprodukter klassas med avseende på röktäthet och brandavskiljande förmåga. Det finns sju huvudklasser av ytskikt. De kallas A1, A2, B, C, D, E och F. De förhåller sig till våra svenska klasser enligt nedan.
A1 – obrännbart material
A2-s1, d0 – obrännbart material B-s1, d0 – ytskikt av klass I C-s2, d0 – ytskikt av klass II D-s2, d0 – ytskikt av klass III E – vissa syntetmaterial F – inga definierade krav
A1fl – obrännbart material för golv Cfl -s1 – golv i utrymningsvägar, klass G Dfl -s1 – golv i samlingslokaler, klass G BL -s1, d0 – rörisolering
B1CA -S1, d0, a1 – kablar
6
Trappan måste uppfylla kraven som ställs i brandklass K210/B-s1,d0. Det innebär:
S står för rökklass, där s1 är den bästa och s3 den sämsta.
D står för droppklass, där d0 är den bästa och d2 den sämsta.
SBI = Single Burning Item, EN 13823, huvudmetod för ytmaterial.
FIGRA = Fire Growth Rate, viktigaste parametern för brandklass enligt SBI-metoden. Klassen K210/B-s1, d0 avser tändskyddande beklädnad. Med tändskyddande beklädnad menas obrännbart eller annat för ändamålet lämpligt material, som under minst 10 minuter hindrar bakomliggande brännbara materials antändning.
Syftet är att underlätta utrymning och ge räddningstjänsten mer tid för släckinsats innan materialet bakom antänds och förvärrar brandsituationen.
En brandklassificerad produkt kan CE-märkas om övriga egenskaper följer EU- kommissionens byggdirektiv. (http://www.traguiden.se (2016 04 05),
https://www.sp.se (2016 04 05))
3.2.2 Akustik
Ljud är vibrationer i luften som orsakar tryckvariationer. Tryckvariationer är förtätningar och förtunningar som sprider sig i alla riktningar från ljudkällan, och som utbreder sig som ljudvågor. Med andra ord uppstår ljud genom att ljudkällan sätts i svängning och ljudvågorna fortplantas genom luften.
När ljudvågen sedan når en vägg så kommer en del av ljudet studsa tillbaka in i rummet, en del kommer att absorberas in i väggen och en del kommer att åka igenom väggen. Hur mycket av varje del som studsar tillbaka in i rummet eller absorberas beror på vad det är för material i väggen. De material som är bra på att dämpa ljud är material som är porösa, t ex mineralull.
I inomhusmiljöer och arbetsplatser där ett större antal personer vistas används oftast ljudabsorbenter. Det ska minska ljudnivån i rummet vilket kommer bidra till en mer trevlig och behaglig miljö att vistas i. Panelernas form och materialet ska bidra till att dämpa akustiken i lokalen. (http://www.akustikmiljo.se (2016 04 05), https://www.studi.se (2016 04 05), http://akustikbloggen.se (2016 04 05)).
3.2.3 Estetik
Panelerna som monteras på trappan fyller inte endast en praktisk funktion utan ska även vara tilltalande att se på. Därför ska infästningarna inte vara synliga på ytan av panelerna.
Klass Rökklass Droppklass SBI Liten låga Figra
B-s1, d0 S1 d0 JA JA ≤ 120 W/s
7
3.2.4 Montering
När man gör panelerna bör man även ha montörernas arbete i åtanke så att de går lätt att montera på plats. Dvs de får ej vara i för stora stycken och de ska gå lätt att montera fast på stålkonstruktionen.
3.3 Viktning av önskemål
Önskemål 1 – ej synliga fästen är det som är viktigast.
Önskemål 1 Önskemål 2 Korrektionsfaktor Summa poäng Viktfaktor
A B + Pi ki
A -0 2 1 3 3/4
B -2 3 1 1/4
Summa 4 1,0
A = Önskemål 1 – Ej synliga fästen B = Önskemål 2 – Monteringsvänlig
8
4. Idegenerering
Enligt Fredy Olssons metod började projektgruppen med brainstorming vilket genererade i flera olika förslag av fäste av MDF-panelerna. Några av dessa valdes ut och skissades upp.
4.1.1 Skruva
Dekorationspanelerna på utsidan skruvas fast från utsidan genom panelen på träregeln som är fäst i ståltrappan. Sedan täcks skruvarna bakom en av dekorationslisterna som i sin tur allra sist fäst med lim/träplugg.
De släta panelerna på insidan skruvas fast på träreglarna. Panelerna och även skruvarna täcks sedan av en akustikduk på utsidan med hjälp av spraylim eller häftklammer. (Se illustration nedan). Även panelerna under kan skruvas fast i en träregel och sedan täckas med akustikduk.
Bild 4.1 visar trappan sedd ovanifrån. Ytterst är dekorationslisterna (som har olika bredd och djup), sedan MDF-panelen som fästs på träregel med skruv. Träregeln är fäst i trappans vertikala stålreglar. Sista lagret är MDF-panelen på insidan som täcks av en akustikduk.(Inskannad skiss).
9
4.1.2 Upphängning
På inner och ytterpanelerna skruvas två stålbleck fast i träregeln. Ett högt upp och långt ner. Ett krokformat stålbleck skruvas fast på panelen. Sedan kan montörerna hänga på panelerna på träreglarna med hjälp av krokarna. För att undvika vibrationer som kan skapa störande ljud, kan man även limma i fästena.
(Se illustration nedan.)
4.1.3 Skenor
Panelerna undertill kan fästas med hjälp av skenor. Montörerna kan då lätt skjuta in panelerna från sidan undertill. Panelerna förses med skenor och så även träreglar fästa under ståltrappan. Även här kan man dämpa vibrationer med lim eller silikon. (Se illustration nedan).
Bild 4.4 första skenan skruvas fast i panelerna, den andra skenan i trappan.
(Inskannad skiss).
Bild 4 .2 till vänster visar hur blä cket skruva s fast på träreg eln som ä r fäst i stå ltrappan. (Inskannad skiss).
Bild 4.3 till höger visa r kroken som är fä st i panelen. (Inskannad skiss).
10
4.1.4 Krokar
Panelerna under kan också hängas upp med hjälp av krokar (se illustration nedan).
Bild 4.5 delen till vänster fästs på insidan av vagnstycket och delen till höger skruvas fast i panelen. (Inskannad skiss).
4.2 Utvärdering av produktförslag
4.2.1 Slutbedömning krav:
Förslag fäste Sidorna F-2 F-3 Summa Förs vidare
Skruva 2 2 4 Nej
Upphängning 3 2 5 Ja
0 – Uppfyller inte kravet. 1– Uppfyller knappast kravet. 2 – Uppfyller troligen kravet.
3 – Uppfyller säkert kravet.
F-2: Infästningar ska ej vara synliga. F-3: Monteringsvänlig
Efter samråd med företaget valde vi att gå vidare med upphängningsförslaget.
Dock behövdes det vidareutvecklas då det i befintlig form ej fanns möjlighet att justera panelerna i höjdled vid montering.
Förslag fäste under F-2 F-3 Summa Förs vidare
Skruva 3 3 6 Ja
Skenor 2 1 3 Nej
Krokar 3 1 4 Nej
0 – Uppfyller inte kravet. 1 – Uppfyller knappast kravet. 2 – Uppfyller troligen kravet.
3 – Uppfyller säkert kravet.
F-2: Infästningar ska ej vara synliga. F-3: Monteringsvänlig.
11
Efter samråd med företaget valde vi att gå vidare med ”skruva”-förslaget på panelerna undertill. Fästena som är under skruvas på grund av att det kommer spacklas/vävas/målas vitt efter montering, vilket då döljer infästningen. Eftersom det är en väl etablerad metod behövdes det ingen vidareutveckling på lösningen för de undre panelerna.
4.3 Produkten
Vi arbetade vidare på upphängningsförslaget och kom fram till en lösning bestående av tre delar (se skiss nedan).
Bild 4.6 visar fästet i tre delar. Hänge, krok och platta. (Inskannad skiss).
1. Platta – ett stålbleck med räfflor och ett avlångt hål skruvas fast på träregeln.
2. Krok – en krok med räfflad baksida skruvas fast genom det avlånga hålet i plattan in i träregeln.
3. Hänge – ett hänge skruvas fast i panelerna. Som sedan kan hel panelen lätt hängas på kroken.
Tanken med räfflorna är att man kan justera panelen i höjdled i väldigt små steg vilket ger möjlighet att få panelen exakt där man vill ha den. När man hittat rätt läge skruvar man fast kroken i träregeln med plattan bakom. Sedan hänger man enkelt på panelen över kroken.
12
4.4 POME
LIVSPERIOD KRAVOMRÅDE
Process Omgivning Människa Ekonomi
Alstring Forskning F-2
F-3 F-1 F-3
Produktplanering Produktframställning Framställning Beredning F-2
Anskaffning F-3 Tillverkning Montering Kontroll Lagring Avyttring Förpackning
Distribuering Lagring Försäljning
Brukning Köp F-2
F-3 F-1
F-2 Hemtransport F-3
Installering Användning Underhåll Förvaring Kvittblivning
Eliminering Hämtning M-1
M-2 M-1
M-2 Borttransport F-1
Återvinning Förstöring
13
5. Material
När det gäller material till panelerna stod valet mellan gipsskivor, MDF och plywood. Materialet till produkten är stål.
5.1 Gipsskivor
Människan har använd gips som byggnadsmaterial i olika former till olika byggnadstyper i över 5 000 år. Gipssten finns det gott om i naturen och vi lärde oss tidigt att handskas med det för att få stuckgips som är väldigt lätt att forma och bearbeta. Gips var ett användes av alla, både rika och fattiga, både som fogmassa mellan stenblock, putsmaterial för väggar och tak till fantastiska konstverk.
1908 fick Stephen Kelley patent på den gipsskiva vi använder oss utav idag, med en kärna av gips och endast kartongskikt på fram- och baksida. Dessa gipsskivor finns idag i de flesta byggnader t ex sjukhus, skolor, hemma, arbetsplatsen.
Den moderna gipsskivan är idag:
• Brandhämmande och brandskyddande
• Ljudisolerande
• Stabil
• Vindtät
• Diffusionsöppen
• Välkända miljöegenskaper
• Lätt att hantera, kapa och anpassa till olika former
• Ett bra underlag för alla vanliga ytbehandlingar
• En bra råvara för vidareförädling till produkter med ytterligare egenskaper såsom ljudabsorption
Gipsskivor har egenskaper som gör dem speciellt lämpade att användas som ljudisolering. Dess förhållande mellan tyngd och styvhet gör att de effektivt kan absorbera ljudenergi.
De mycket vanliga byggnadsdelarna med skikt av gipsskivor på båda sidorna om en stomma av stål eller trä representerar också ett akustiskt väl fungerande system, då luften mellan ytskikten i kombination av mellanskikten ger en mycket hög reduktion för ljud som passerar genom byggnadsdelen.
En annan fördel med gipsskivor är att de inte brinner och de ger ett effektivt skydd mot brand. Om gipsen värms upp vid en brand startar en kemisk process där kristalliserat vatten som finns bundet i skivorna avges som vattenånga. Denna förångning sänker temperaturen och hämmar brandens utveckling.
(http://www.norgips.se (2016 04 05)).
14
5.2 MDF-skivor
MDF står för Medium Density Fiberboard och är en fiberträskiva som tillverkas i en torr process och innehåller syntetiskt lim som bildar paneler genom temperatur och tryck. Skivan tillverkas av 100% barrträ vilket ger en mycket ljus yta.
Eftersom materialet består av finfördelade fibrer är produkten väldigt bra när man önskar att skära ut dekorationer eller profiler direkt i skivans yta men passar även perfekt för målning.
MDF-skivan lämpar sig speciellt till inredningssnickerier och till möbler då den kan fräsas, svarvas och i övrigt bearbetas som massivt trä. MDF-skivan har en densitet på mellan 600 – 800 kg/m3. Ju högre densitet på skivan desto bättre fräsegenskaper har den. Dessutom ger det en bättre egenskap vid målning då den inte ’’suger’’ åt sig färgen. (http://www.traguiden.se (2016 04 05),
https://en.wikipedia.org (2016 04 05), http://www.ceos.se (2016 04 05)).
5.3 Plywood
Plywood är en skiva av tunnare korslagda träfaner som är limmade med
fenolhartslim och pressade med högt tryck under värmebehandling, till en relativt hållfast och formstabil produkt. Plywood har ett flertal användningsområden:
bland annat inom byggindustri, båt- och skeppsvarv och möbelinredningsindustri.
Plywood varierar i tjocklek mellan vanligtvis cirka tre millimeter och tre
centimeter. De olika skikten är lagda och limmade korsvis, med all ytfanér lagd i samma riktning. Furu och gran är de vanligaste träslagen i byggnadsindustrin, där gran ibland används som mellanfaner.
Det tillverkas också i ädlare träslag, vilka har större motståndskraft mot röt- och mögelangrepp; till exempel teak och olika mahognyarter. I möbel- och
inredningssammanhang används ofta björkplywood eller olika sorters ädelträ för bättre formbarhet.
Plywood tillverkas i olika kvaliteter anpassade till olika användningsområden.
K-plywood innehåller huvudsakligen granfaner. Det används till konstruktions- ändamål. K-plywood tillverkas efter särskilda regler i hållfasthetsklasser enligt standarden SS-EN 12369-2 som anger karaktäristiska värden för plywood.
Konstruktionsplywood är idealisk för byggnationer i bärande konstruktioner, i tak, golv och väggar.
Åldringsbeständigheten beror på typ av skiva och ytbehandling. Filmbehandlade skivor har till exempel större motståndskraft mot slitage, mindre sprickbildning i ytfanéren och därmed minskad fuktupptagning vilket påverkar livslängden.
(https://en.wikipedia.org (2016 05 16), http://www.beijerbygg.se (2016 05 16)).
15
5.4 Stål
För cirka 9 000 år sedan lärde människan sig att utvinna och bearbeta metall.
Människan lärde sig att tillverka järnredskap någon gång mellan 2500 – 200 f Kr men då var kvaliteten väldigt låg. Runt 1 000 år senare upptäckte hettiterna att järnet kunde härdas genom uppkolning. Denna upptäckt var mycket värdefull och det innebar en början av järnåldern.
Under 1800-talet började massproduktionen bli möjlig tack vare tillgången på billigt stål och idag används järn till så många saker. Men rent järn är mjukt och böjbart. Och för att få ett starkt och tåligt material legerar man järnet med kol.
Kolet verkar som ett bindande material som förhindrar järnatomer i kristallagren från att glida isär varandra.
Mängden kol i legeringen bestämmer vilka egenskaper stålet får. Stål med högre kolhalt kan göras starkare, hårdare och mer elastiskt än järn, men det blir även sprödare. Stål kan i sin tur legeras med andra grundämnen, som mangan, vilket ökar hållfastheten, eller krom och nickel som gör stålet rosttrögt. Dessa kallas legerade stål. (https://sv.wikipedia.org (2016 05 10), http://www.jernkontoret.se (2016 05 10)).
16
6. Materialval
Även om gips har många bra egenskaper som passar ändamålet valdes av
tillverkningstekniska skäl MDF-paneler av furu. Dessa kan C&D Snickeri själva tillverka, forma och förbereda i sin verkstad. Det blir mest ekonomiskt och framför allt enklare för montörerna.
6.1 Furu
Furu är träslaget som används i MDF-panelerna och dekorationslisterna. Virket kommer från trädet tall. Furu är mycket användbart och används bland annat pappersmassa, inredning, möbelvirke, båtvirke, byggnadsvirke samt bränsle. Furu är ett ganska ljust träslag men mörknar efter att det utsatts för ljus under en längre tid. Paneler och dekorationslisterna kommer vara brandskyddsimpregnerade och lackade till med en vit färg. (https://sv.wikipedia.org (2016 04 05),
http://www.svenskttra.se (2016 04 05)).
6.2 Akustikduk
För att minska efterklangen (hur lång tid det tar innan ljudet har sjunkit under uppfattbarhetströskeln, sedan ljudkällan tystnat) i lokalen kläs panelerna in i en ljudabsorberande akustikduk. Med sina luftgenomsläppliga mikroperforerande egenskaper reflekteras ljudet minimalt när det träffar ytan. Duken ger dessutom snygg och slitstark yta som tål fukt, är luktfri, ruttnar eller möglar inte och är inte allergiframkallande.
Den används även som en spärr mellan isolering och luftspalt t ex vid glespanel på vägg i sporthall, konsertsal, musikstudios m.m. eller som ytskikt på
ljudabsorbenter och undertak.
Akustikduken är tillverkad av en speciell mikroperforerad nonwoven polyester.
Den häftas vanligtvis fast i bakomvarande regel innan panelen skruvas fast. Den uppfyller även brandtekniska fordringar för ytskiktsklass 1 (B-s1, d0) vilket är ett krav.
Akustikduken är valsad istället för vävd, vilket gör att den inte fransar sig när man skär eller klipper i den. Det gör det även möjligt att skruva genom duken.
(http://www.akustikmiljo.se (2016 04 20), http://www.sverigeskonsumenter.se (2016 04 20)).
17
6.3 Brandskyddslack
För att uppfylla brandkraven har panelerna impregnerats med brandskyddande medel.
Förbränning av trä kan hämmas på kemisk väg med så kallade brandskyddsmedel.
Medlen påverkar egenskaper som tid till antändning, flamspridning samt värme- och rökutveckling.
Brandskyddsmedel har betydelse främst för det tidiga brandförloppet, det vill säga tiden fram till övertändning av till exempel ett rum. Tiden till övertändning kan på så sätt förlängas. I vissa fall kan övertändning helt förhindras. Brandskyddsmedel kan tillsättas genom impregnering eller bestrykning med till exempel en färg. De vanligaste brandskyddsfärgerna sväller upp vid brand och isolerar därmed träytan.
Impregnering ger ett mer varaktigt och tåligt skydd.
Det är relativt lätt att brandskyddsbehandla trä. Träets egenskaper så som: fukt- upptagning, korrosion på metaller, målnings- och limbarhet, utseende, färg samt hållfasthet kan dock påverkas negativt. (http://www.woodsafe.se (2016 04 20)).
6.4 Fäste
Efter att ha jämfört olika materialegenskaper i materaldatabasen CES EduPack 2014 valde vi låglegerat stål till fästena eftersom det är ett billigt material som är tåligt och starkt. Alternativet hade varit aluminium men eftersom det inte har lika hög e-modul och vi inte behöver oroa oss för rost, eftersom trappan är inomhus föll det bort.
Rena metaller är oftast mjuka och inte tillräckligt starka för att kunna användas i praktiskt bruk. Med en legering kan däremot både hårdheten och styrkan öka.
Med olika legeringselement kan dessutom flera andra materialegenskaper påverkas, t ex korrosionsbeständighet och gjutbarhet samt elektriska och magnetiska egenskaper.
Låglegerat stål innehåller från 2 – 5% av legeringsämnen. Några av de vanligaste legeringsämnena förutom kol är krom, molybden, nickel, wolfram, kobolt, aluminium och koppar. Låglegerat stål utmärks av att de har mycket bra hållfasthet och seghet.
Vi har valt låglegerat stål till vårt fäste. Vi ansåg att detta var det material som passade vår produkt för att det var en hög sträckgräns, brottgräns och E-modul.
E-modul 205 – 217 GPa
Sträckgräns 400 –1,5 e3 MPa
Brottgräns 550 – 1,76 e3 MPa
(CES EduPack 2014).
18
7. Primärkonstruktion
Färdiga enheter Unika enheter Rutin-
behandling
Special- behandling
Rutin- behandling
Special- behandling
Platta x
Krok x
Hänge x
Skruv 3,5x40mm x Skruv 5x40 mm x Skruv 3,5x15mm x
7.1 Detaljkonstruktion av unika delar
Bild 7.1 från vänster till höger visas platta, krok, hänget och hur de placeras ihop.
(Renderade i KeyShot 5.)
7.1.1 Platta
Syftet med plattan är att det ska finnas möjlighet att finjustera placeringen av panelerna vi montering. Plattan består av en stålplatta med v-formade räfflor som stansats på ena sidan. Ett avlångt hål stansas för att skruven från kroken ska gå igenom. Två mindre skruvhål stansas för att fästa plattan i träregeln. (Ritningarna se bilaga 2.)
19
7.1.2 Krok
Kroken har en böjd form för att den ska trycka till hänget så att det ska hållas på plats och inte vinklas ut från träregeln. Baksidan är stansad med v-formade skåror precis som plattan. Ett skruvhål stansas ovan den böjda delen så att den kan skruvas fast i träregeln. (Ritningarna se bilaga 2.)
7.1.3 Hänge
Hänget fäst med två skruvar i träpanelens insida. När kroken har rätt position kan man bara hänga på hänget på kroken och panelen är monterad. (Ritningarna se bilaga 2.)
7.1 Färdiga komponenter
De färdiga komponenter vi valt att köpa in är träskruvar som vi ska fästa de olika fästena med. Vi kommer att använda oss utav tre olika skruvar från märket Arvid Nilsson. De är lämpliga för montering i de flesta träslag, spånskivor, plugg, gips, plast mm. Skruvarna i överensstämmelse med byggproduktdirektivet 89/106/EEC samt 93/68/EEC. De är typprovade och korrosionsbeständiga enligt serviceklass 3.De storlekarna vi valt att använda är 3,5x40 mm, 5x40 mm och 3,5x15 mm.
7.2 FEM-analys
Vi utförde en FEM-analys i Catia V5 för att se om fästet höll för belastningen av en träpanel. En panel väger ca 13 kg, räknat med säkerhetsfaktor tre och
gravitation bör fästet hålla för ca 400 MPa.
Vi har valt säkerhetsklass 3 enligt Boverkets regler: ”Omfattningen av de personskador som kan befaras uppkomma vid brott i en byggnadsverksdel, ska byggnadsverksdelen hänföras till någon av följande säkerhetsklasser:
– säkerhetsklass 1 (låg), liten risk för allvarliga personskador, – säkerhetsklass 2 (normal), någon risk för allvarliga personskador,
– säkerhetsklass 3 (hög), stor risk för allvarliga personskador.” (BFS 2003:6).
Visserligen hålls panelen upp av fyra fästen men eftersom man inte kan veta att fästena bli jämt belastade, då panelerna hänger i en lutad vinkel räknade vi på att ett fäste själv skulle hålla för hela tyngden.
Catias FEM-analys visar att vi får en maxspänning på 380 MPa. Med en
säkerhetsfaktor på tre och en brottgräns på 1,76e3 MPa så kommer fästet hålla.
20
Bild 7.3 och 7.4 visar hur spänningen fördelar sig på fästets undersida och ovansida.
Där det är rött är den högsta spänningskoncentrationen, blått lägsta.
Bild 7.5 visar resultatet i siffror.
Bild 7.6 till vänster visar att med en pålagd last på 400 N är de största spänningarna uppe på hänget. Där det är rött är den högsta spänningskoncentrationen, blått lägsta.
Bild 7.7 till häger visar nedböjningen på 1,09 mm.
Bild 7.8 visar tabellen till nedböjningen från Catia V5s FEM-analys.
21
7.2 Beräkningar
Gruppen beräknade även normalspänningarna i fästet. Den komponent som utsattes för högst spänning var plattan.
Normalspänning = kraft/tvärsnittsarea.
Kraft: 400 MPa.
Tvärsnittsarean vid skruvhålet: 15 mm – 4 mm = 11 mm.
11 mm x tjockleken 2 mm ger en tvärsnittsarea på 22 mm2. 400/22=18,1 MPa.
Normalspänning på ca 18 Mpa vilket är mindre än sträckgränsen för stål.
7.3 Problemområde
När användare går i trappan kan fotstegen leda till vibrationer och det kan leda till oönskat ljud om fästena inte sitter åt. Detta har vi försökt lösa genom att kroken trycker åt hänget lite och man kan även använda sig av silikon eller lim vid montering för att undvika detta problem.
22
8. Tillverkning
Vid tillverkning behöver samtliga fästen skäras till ur en plåt och stansas. Två av komponenterna måste också bockas, varav det ena flera gånger.
Gruppen skickade ut fyra offerter för produktion av 300 st fästen till olika plåtverkstäder i Halmstad. Tyvärr är konstruktionen för komplicerad för dessa verkstäder, som saknade de maskiner som krävdes.
Plåtcenter i Halmstad kunde tillverka komponenterna utan räffling men
rekommenderade att offerera en större plåtverkstad i Småland och gå upp i volym.
För att ta fram fästen med räfflor krävs att man gör specialverktyg just för produkten, vilket kan kosta ca 50 000 – 70 000 kr enligt Martin Ledel på Plåtcenter i Halmstad AB.
Dessvärre ryms det inte inom tidsramarna att undersöka tillverkare ytterligare.
Så vi kommer utgå från den offert Plåtcenter i Halmstad AB gav oss. Det var i en serie på 50 stycken och utan räfflor. (Se bilaga 5.)
8.1 Ekonomisk kalkyl
Artikel Pris/paket Antal Kostnad
Skruv 3,5x40 mm 50 kr 3 paket* 150 kr
Skruv 5x40 mm 93 kr 2 paket* 186 kr
Skruv 3,5x15 mm 33 kr 3 paket* 99 kr
Platta 45 kr/st 300 st 13 500 kr
Krok 60 kr/st 300 st 18 000 kr
Hänge 60 kr/st 300 st 18 000 kr
TOTAL 49 935 kr
* I varje paket finns det 200 st skruvar.
Man kan dra slutsatsen att det kostar att ligga på topp, fästena blir väldigt dyra (167 kr/st) att tillverka i små serier och dessutom saknas ju en viktig detalj – räfflorna i denna kostnadskalkyl. Så kostanden skulle egentligen öka ytterligare.
Går man dock upp i volym (vi har ju endast räknat på en trappa, i lokalen kommer det vara åtta trappor) kommer styckkostnaden med stor sannolikhet gå ner.
Dessvärre sätter tiden begränsningar och vi hinner inte följa upp slutkostnaden.
23
8.2 LCA
LCA är ett verktyg för att kartlägga en produkts eller tjänst miljöpåverkan. Den ger en helhetsbild av produktens miljöpåverkan och resursanvändning. Den sträcker sig från förädling av råvaran till tillverkning och vidare till avfall och återvinning. En produkts liv kan sammanfattas i fem faser:
1. Utvinning av råvaror – Miljöpåverkan från uttaget av råvaror i naturen som används i tillverkningen av material och energi för den studerade produkten.
2. Materialtillverkning – Miljöpåverkan som uppstår när råvarorna bearbetas till komponenter som ingår i tillverkningen.
3. Produkttillverkning – Beskriver miljöpåverkan från energianvändning, avfall och emissioner som sker i samband med tillverkning.
4. Användning – Den miljöpåverkan som uppstår från exempelvis transporter, energianvändning och avfall den tid produkten används.
5. Resthantering – Miljöpåverkan från hanteringen av en uttjänt produkt.
Vanligtvis återvinns, återanvänds eller förbränns produkten.
Denna LCA är endast en ”light”-version eftersom en fullständig LCA skulle bli en helt egen rapport och skulle kräva betydligt mer tid än vad som finns till
förfogande i detta arbete.
8.2.1 LCA av paneler
Panelerna och dekorationslisterna är tillverkade av furuträ vilket är det samma som tall, ett material vi har gott om i Sverige. Vilket är positivt ur miljösynpunkt, eftersom det kräver kortare transporter vilket i sin tur bidrar till mindre utsläpp i form av avgaser.
Bild 8.1 visar fotosyntesen för ett träd. http://www.traguiden.se/om- tra/miljo/miljoeffekter/miljoeffekter/traprodukters-kretslopp/ (2016 04 19).
24
Träd får sin livskraft från fotosyntesen. Solenergin fångas upp och omvandlar koldioxid till cellulosa (biomassa) i de växande träden, som består av kol. I skogens egna kretslopp frigörs koldioxiden när träd dör eller förmultnar.
När träprodukter utvinns ur de avverkade träden förblir kolet bundet fram tills trämaterialet förbränns. Kolen frigörs då i form av koldioxid samtidigt som energin utvinns från förbränningen. Koldioxiden fångas åter igen upp av växande träd och omvandlas till cellulosa.
Brandimpregnerat trä transporteras i lastbil ca 80 km från leverantör till C&D sedan vidare ca 500 km till slutkund. Vilket ger en viss miljöpåverkan i form av avgaser. Brandimpregnering utförs i en stor vakuumkammare vilket givetvis kräver energi. Dock är företaget som utför brandimpregneringen miljöcertifierat enligt ISO 14001 för systematiska hållbara miljöarbete.
Träpanelerna är brandskyddsimpregnerade och skall sorteras som brännbart trämaterial. Förbränning i egen fastbränsleanläggning rekommenderas inte på grund av försämrade förbränningsegenskaper, vilket kan ge skador i
anläggningen. Biprodukter såsom spån, kutter och flismaterial skall inte användas som djurströmedel eller för tillverkning av fastbränsle som t ex briketter, pellets, flis eller liknande.
Bild 8.2 visar träproduktens kretslopp. http://www.traguiden.se/om-
tra/miljo/miljoeffekter/miljoeffekter/traprodukters-kretslopp/ (2016 04 19).
25
8.2.2 LCA av akustikduk
Akustikduken är tillverkad av polyester. Fibern är gjord av plast som utvinns ur olja. För att göra om plasten till fibrer som funkar för tyg krävs kemikalier som i stora mängder kan vara cancerframkallande och som också riskerar att läcka ut med allt det vatten som används i processen.
Efter tillverkning förekommer inget läckage av lim eller bindemedel. Den innehåller inga farliga fibrer och avger inga mätbara emissioner.
Akustikduken transporteras ca 190 km i lastbil till C&D snickeri och sedan vidare ca 500 km till Stockholm. Vilket ger en viss miljöpåverkan i form av avgaser.
Duken kommer med stor sannolikhet att användas i många år innan den kasseras.
Det går att separera duken från träpanelen om den häftas fast, vilket gör den möjlig att sopsortera. Det är dock omöjligt att i dagsläget förutspå hur materialen kommer hanteras i slutet av sin livscykel.
8.2.3 LCA fäste
Järn är jordskorpans fjärde vanligaste grundämne. Ett grundämne varken skapas eller försvinner, utan cirkulerar runt i samhällen och ekosystem i eviga kretslopp.
Bild 8.3 stålprodukters kretslopp. http://www.jernkontoret.se/sv/stalindustrin/tillverkning- anvandning-atervinning/atervinning-av-jarn-och-stal/ (2016 05 10).
26
När man tillverkar stål krävs mycket energi då processerna oftast sker vid temperaturer som överstiger 1 000 grader. Produktionen pågår kontinuerligt och stålverken behöver stabila tillgångar till högvärdiga energibärare. Utvecklingen av detta pågår hela tiden och genom åtgärder har utsläppen till miljön från
processerna minskat betydligt.
Stål har den utmärkta egenskapen att den kan återvinnas ett oändligt antal gånger utan att kvaliteten blir sämre. Järnatomerna är eviga och genom att smälta om skrot kan man enkelt få dem i ordning för att bilda nytt stål med nya egenskaper.
Men när man smälter ner materialet så att man kan använda det till andra saker så behövs det mycket energi även här då man måste komma upp i höga temperaturer.
Det går att separera fästena från panelerna och återvinna dessa då byggnaden eller trappan rivs. Då vi ännu inte vet var fästena kommer att tillverkas går det inte att beräkna transportsträckan.
8.3 CE-märkning
Definitionen av en byggprodukt i art. 2.1 i byggproduktförordningen:
”En byggprodukt är varje produkt eller byggsats som tillverkas och släpps ut på marknaden för att varaktigt ingå i byggnadsverk eller delar därav och vars prestanda påverkar byggnadsverkets prestanda i fråga om de grundläggande kraven på byggnadsverk.”
Det innebär att fästena bör CE-märkas innan de tas i bruk.
CE-märkningen visar att ”byggproduktens prestanda har bedömts i enlighet med metoder och kriterier i en harmoniserad teknisk specifikation och att tillverkaren upprättat en prestandadeklaration med uppgifter från denna bedömning” enligt boverket hemsida.
CE-märkning genomförs genom att tillverkaren upprättar ett dokument. I detta dokument – prestandadeklarationen ska det finnas viktig information om till exempel produktens avsedda användning och egenskaper samt kontaktuppgifter till tillverkaren. (http://www.boverket.se (2016 05 16)).
8.1 FMEA
En FMEA-analys ska göras med en grupp bestående av människor med olika erfarenhet och kunskap. För fästet skulle det varit bra med en grupp bestående av en ingenjör, en snickare, någon med erfarenhet av plåttillverkning och en
beräkningsingenjör. Tyvärr har vi inte tillgång till dessa personer. Så därför blir detta en light-version av FEMA. (Se bilaga 4.)
27
9. Kritisk Granskning
9.1 Människa
Vid montering och tillverkning av träpanelerna ska AMVs rekommendationer skyddsglasögon, skyddshandskar och andningsskydd användas för situationer som kräver det, samt sörj för god ventilation vid slipning och dammbildning.
Vid montering underlättar det om två snickare hjälps åt. En som håller panelen medan den andra passar in fästena och skruvar. Kan vara svårt att justera detta ensam då panelen ändå väger ca 13 kg.
När fästena väl är monterade har de inte någon påverkan på människor såvida inte något fel uppstår.
9.2 Miljö
Ur ett miljöperspektiv kan man föredra att avstå det estetiska kravet och montera panelerna på det mer traditionella sättet att skruva utifrån istället och sedan spackla och måla. Att tillverka tre stålkomponenter istället för att använda en skruv kan ur ett miljöperspektiv med rätta ifrågasättas
Bortsett från det perspektivet så har C&D Snickeri AB en tydlig miljöprofil och försöker genom hela kedjan välja miljövänliga alternativ. Alla leverantörer är lokaliserade i Sverige och även materialet i panelerna är svenskt. Därför blir transporterna relativt sett korta och det decimerar miljöpåverkan.
Ursprunget på materialet i fästena är ännu okänt då tillverkaren inte är vald. Men ur transportsynpunkt på ett färdigtillverkat fäste är det med stor sannolikhet också inom Sverige. Materialet är helt återvinningsbart.
9.3 Etik
Ut ett etiskt perspektiv finns inget att anmärka på. Panelerna och fästena är i sig inte på något sätt oetiska.
C&D är ett svenskt företag där arbetsvillkoren är goda både för de anställda på företaget och dess leverantörer.
Produkten bidrar till att försköna arbetsmiljön för slutkunden, vilket är ett svenskt företag med goda arbetsvillkor.
28
9.4 Ekonomi
Fästena är ekonomisk synvinkel ej optimala. De kostar mycket per enhet att tillverka.
De tillverkare gruppen tog kontakt med runt om i Halmstad inte kunde producera fästena, dels på grund av att företagen inte hade den maskinpark som krävdes och dels för att specialverktyg behöver tillverkas för att producera fästena. Special- verktygen kan kosta runt 50 000 – 70 000 kr och för att det skulle löna sig så behöver man producera större volymer av fästena.
29
10. Avslutning
Projektgruppen har löst uppgiften den tilldelades. Fästena är ej synliga från utsidan av panelerna och montörerna kan lätt hänga på panelerna på fästena då de är på plats. Vår lösning gör det även möjligt att noga justera panelerna i höjdled vid behov med hjälp av räfflorna.
Fästena blir kostsamma att tillverka men gruppen hade inte någon budget att förhålla sig till, därför innebär det inte någon avvikelse från kraven som fanns.
Det var synd att vi inte hann få kontakt med ett företag som kunde tillverka vår produkt. Därför fick vi aldrig någon slutgiltigt kostnadskalkyl. Om man räknar på att de ska användas i åtta trappor är det möjligt att kostnaden per set minskar eftersom de då tillverkas i en större volym.
I dagsläget vet vi inte om företaget kommet att använda sig av vår lösning. Även om de inte använder det i detta byggprojektet kan de använda den i framtiden då designtrappor är ett återkommande uppdrag för C&D Snickeri AB.
10.1 Slutsats
Examensarbetet har varit hektiskt med en ovanligt kort tidsram för ett sådant projekt. Det har resulterat i att gruppen inte hunnit fördjupa dig så mycket den önskat i vissa områden.
En lärdom att ta med sig under ett sådant här arbete är att det finns en poäng med att det behövs olika yrkesgrupper för att framgångsrikt ta fram nya produkter. En person är sällan bra på samtliga kompetenser som krävs; projektledning,
beräkning, konstruktion, cad-tekniker, ingenjör och marknadsförare. I detta projekt hade det också underlättat med lång erfarenhet från både bygg och tillverkningsbranschen.
Projektet har varit lärorikt, att få chansen att arbeta med ett företag och hjälpa dem att utveckla en produkt är roligt och utvecklande.
De problem vi har stött på är många relaterade till tidsbrist. Det tar tid att få tag på rätt person att prata med och det dröjde vissa gånger lång tid innan gruppen fick svar från handledare och tillverkare. Hade examensarbetet varit längre hade resultatet kanske kunnat förbättras eller utvecklats ytterligare.
Det är frustrerande att eftersträva perfektion men tvingas konstatera att det får vara tillräckligt bra och tvingas släppa för att hinna med andra delar av projektet.
Men så är det ju även i arbetslivet, det är sällan det finns så mycket resurser eller tid som man önskar.
Vi hade även velat skriva ut prototyper, vilket inte var möjligt då skolans 3D- skrivare var trasiga eller ej fanns tillgängliga.
30
10.2 Arbetsfördelning
Gruppen har försökt göra det mesta gemensamt men eftersom tiden för arbetet var kort behövde vi effektivisera och dela upp uppgifter mellan oss ibland. Samarbetet har fungerat bra, de gånger frustration uppstått har det haft med tidsbrist eller yttre faktorer att göra.
31
11. Referenser
11.1 Litteratur
Principkonstruktion, Olsson F, 1976 Primärkonstruktion, Olsson F, 1976
11.2 Databas
Materialdatabas CES EduPack 2014
11.3 Muntliga källor
Robin Falck, C&D Snickeri AB
Martin Ledel, Plåtcenter i Halmstad AB
11.4 Internet
http://cdsnickeri.se/om-cd-snickeri/foretaget (2016 04 05)
http://www.norgips.se/projektering/generellt/brandljudkrav (2016 04 05) http://www.traguiden.se/om-tra/byggfysik/brandsakerhet/brandklasser-for- material-och-konstruktioner/ (2016 04 05)
https://www.sp.se/sv/index/information/fireclassification/table1/Sidor/default.asp x (2016 04 05)
http://www.boverket.se/sv/byggande/byggprodukter/ce-markning/ (2016 04 05) http://www.norgips.se/om-norgips/foretaget/om-gipsskivor/ratt-
ljudisolering/index1,61.htm (2016 04 05)
http://www.norgips.se/om-norgips/foretaget/om-gipsskivor/det-klassiska- byggmaterialet/index1,52.htm (2016 04 05)
http://www.norgips.se/produkter/gipsskivor/om_gipsskivor (2016 04 05) https://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudabsorption (2016 04 05)
http://www.akustikmiljo.se/produkter/duk-akustiknonwoven (2016 04 05) https://www.studi.se/lesson/48840 (2016 04 05)
http://akustikbloggen.se/buller/att-dampa-ljud-och-buller-i-ett-rum/ (2016 04 05)
32
http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/trabaserade- produkter/skivmaterial1/trafiberskivor/ (2016 04 05)
https://en.wikipedia.org/wiki/Medium-density_fibreboard (2016 04 05) http://www.ceos.se/sv-SE/Materialkunskap/MDF (2016 04 05)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Furu (2016 04 05)
http://www.svenskttra.se/om-tra/att-valja-tra/fran-timmer-till-planka/egenskaper- hos-barrtra/ (2016 04 05)
http://www.attends.se/uploads/Studie.pdf (2016 04 19)
http://www.traguiden.se/om-tra/miljo/miljoeffekter/miljoeffekter/traprodukters- kretslopp/ (2016 04 19)
http://www.woodsafe.se/ (2016 04 20) http://www.akustikmiljo.se/o (2016 04 20)
http://www.sverigeskonsumenter.se/Stilmedveten/Kategorier/Fakta/materialskola n/ (2016 04 20)
http://www.arvidnilsson.com/sv/Produkter-losningar/ (2016 05 04)
http://www.swedol.se/traskruv-tx-fzb-forsankt.html?no_cache=1 (2016 05 04) http://www.tekniskamuseet.se/1/1803.html (2016 05 10)
https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A5l (2016 05 10)
http://www.jernkontoret.se/sv/stalindustrin/tillverkning-anvandning- atervinning/atervinning-av-jarn-och-stal/ (2016 05 10)
http://www.boverket.se/sv/byggande/byggprodukter/ce- markning/byggproduktforordningen-cpr/ (2016 05 11)
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/legering (2016 05 12)
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/låglegerade-stål (2016 05 12) http://svetspro.nya-ebutik.se/tillsatsmaterial/smaw-belagdaelektroder/laglegerat- stal (2016 05 12)
http://miljonytta.se/branscher/stalindustrin/ (2016 05 11)
33
https://en.wikipedia.org/wiki/Plywood (2016 05 16)
http://www.beijerbygg.se/store/privat/byggmaterial/byggskivor/plywood (2016 05 16)
https://rinfo.boverket.se/BKR%5CPDF%5CBKR2010-2BKR13.pdf (2016 05 20)
34
12. Bilagor 1. Ganttschema 2. Ritningar fäste
3. Varudeklaration skruvar 4. FMEA
5. Offert Plåtcenter i Halmstad AB
V. 13 V. 14 V. 15 V.16 V.17 V. 18 V. 19 V. 20 V. 21 Uppstartsmöte
Förstudie, metodik, idégenerering, kravspec, lösning och materialval Beräkningar, Cadda
FMEA, LCA, konstnadsberäkning
Opponering, och förbereda redivisning och utexpo Redovisning och utexpo
Rapport
Josefin Pettersson och Åsa Skyttle
DetaljAntalTitel/Namn, material, dimension etcArtikel Nr./Referens Konstruerad avGodkänd avReviderad - datumFilnamnDatumSkala ÄgareTitel/Namn RitningsnummerUtgåvaBlad RevNrRevision noteringDatumSignaturKontrol.
Vyplacering
2 Fäste Hänge Fäste Krok Fäste PlattaRitningsnr. 111Ritningsnr. 112Ritningsnr. 113
3
1 Huvudsammanställning 1:1
Josefin Pettersson Åsa Skyttle 100Fäste2:12016 05 12J.PÅ.S
2 1113 1
AHBG
D
E C
F B
G A
H
3
3
2
2
4
4
1
1
This drawing is our property; it can't be reproduced or communicated without our written agreement.
SCALE
2:1
WEIGHT (kg)
XXX
DRAWING NUMBERSHEET
SIZE
A3
CHECKED BY: Åsa Skyttle DATE: 2016 05 12
DESIGNED BY: Josefin Pettersson DATE: 2016-05-12
Platta
A_B_C_D_E_F_G_H_I_1:1
Halmstad Högskola
11115
45
85 4 5.5
2
Försänkes 90 grader
A
0.7 x 122
60
0.7
*122
Detail A Scale:
20:1
AHBG
D
E C
F B
G A
H
3
3
2
2
4
4
1
1
This drawing is our property; it can't be reproduced or communicated without our written agreement.
SCALE
2:1
WEIGHT (kg)
XXX
DRAWING NUMBERSHEET
SIZE
A3
CHECKED BY: Åsa Skyttle DATE: 2016 05 12
DESIGNED BY: Josefin Pettersson DATE: 2016-05-12
Krok
A_B_C_D_E_F_G_H_I_1:1
112Halmstad Högskola
15
5
8 7 . 5
1 0 2 2
2.5
R4.5 R2
0.5 R 3 R R7.5
10R
B
0.7 x121 0.7
x121
60
Detail B Scale:
20:1
AHBG
D
E C
F B
G A
H
3
3
2
2
4
4
1
1
This drawing is our property; it can't be reproduced or communicated without our written agreement.
SCALE
2:1
WEIGHT (kg)
XXX
DRAWING NUMBERSHEET
SIZE
A3
CHECKED BY: Åsa Skyttle DATE: 2016 05 12
DESIGNED BY: Josefin Pettersson DATE: 2016-05-12
Hänge
A_B_C_D_E_F_G_H_I_1/1
Halmstad Högskola
1132.5
4.5 R
R4.5 80
42 .5
13
3 3
CC
18
Unfolded view Scale:
1:1
R4.5R2
Section view C-C Scale:
2:1
RV A NIL ID ON SS
A RV ID NILS SON
Arvid Nilsson Bultgatan 27 SE - 442 16 Kungälv
TRÄSKRUV RIGHT TFT A2
Arvid Nilsson deklarerar:
RIGHT träskruv A2 med TX spår samt vass spets med liten radie, säkerställer ett snabbt och effektivt montage. Lämplig för montering i de flesta träslag, spånskivor, plugg, gips, plast mm.
Dessa produkter uppfyller kraven i bilaga ZA i EN 14592.
Är i överensstämmelse med byggproduktdirektivet 89/106/EEC samt 93/68/EEC. De tekniska specifikationerna produkten överesstämmer med är:
Harmoniserad standard
Produkt i enlighet med EN 14592:2008 ”Timber Structures – Doweltype fasteners – Requirements”.
Typprovnings certifikat
J-30-20296-11, J-30-20294-11, J-30-20299-11, J-30-20297-11, J-30-20298-11, J-30- 20295-11
Korrosionsbeständighet
Serviceklass 3
Godkännande institut för typprovning
STROJIRENSKY ZKUSEBNI USTAV s.p. Hudcova 56b 621 00 BRNO Czech Republic Framställningsprocessen uppfyller kraven till FRP system som beskrivs i EN 14592 paragraf 7.3.
Denna deklaration gäller fram tills produkt, råmaterial eller produktionsprocess förändras så markant att de karaktäristiska egenskapernas värden inte överens- stämmer längre.
Kungälv 2013-06-28
Henrik Nordeman Ahlin Commodity Manager
Prestandadeklaration
Dokumentnamn: CE EN 14592 vgr 674-SE.pdf Rev. nr:1
Gäller följande mått:
Diameter Längd 3 mm 20-40 mm 3,5 mm 25-55 mm 4 mm 25-70 mm 4,5 mm 30-80 mm 5 mm 30-100 mm 6 mm 40-140 mm
Enligt CE EN 14592
Varugrupp: 674
