Erfarenheter av patienter med MRSA inom vården: en litteraturöversikt

Namn: Vanida Deeudom och Natasa Gacic

Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap

Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, VT 2021

Nivå: Grundnivå

Handledare: Lilian Pohlkamp Examinator: Annica Lagerin

Erfarenheter av patienter med MRSA inom vården En litteraturöversikt

Experiences of patients with MRSA in healthcare

A literature review

Sammanfattning

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett stort globalt problem. För att smittspridningen ska minska behöver hygienrutiner följas och MRSA positiva patienter isoleras. För att sjukvårdspersonal kan förstå hur patienter som är smittade med MRSA upplever kontakt med vården och ge god vård, behövs mer kunskap om upplevelser av patienter med MRSA i vård.

Syfte: Syftet var att beskriva patienter smittade med MRSA och deras upplevelser av vård.

Metod: Litteraturöversikten har genomförts med tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa design. Artiklarna har hittats i databaserna PubMed och CINAHL Complete och har analyserats enligt Fribergs metod.

Resultat: Resultatet har presenterats i fyra huvudteman: Svårt att behöva söka vård som MRSA-bärare, att vara isolerad, att få MRSA diagnosen, Kunskap om MRSA saknas, och åtta underteman: Känsla av utsatthet inom vården, att behöva visa ett MRSA- anmälningskort, att vara instängd ett pågående stress, upplevelse av frihet, diagnosen väcker starka känslor, diagnosen väcker rädsla för framtiden, patientens egen kunskap, vårdens kunskap om MRSA.

Slutsats: MRSA- positiva patienter upplevde kunskapsbrist bland hälso- och sjukvårdspersonal om MRSA. För att förhindra smittspridning och för att förebygga patienters lidande behövs mer utbildning bland både personal och nydiagnostiserade MRSA- patienter.

Nyckelord: MRSA, Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus,

Patientupplevelse, Erfarenheter

Abstract

Background :

Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a major global problem. In order to reduce the spread of infection, hygiene routines and isolation of MRSA-positive patients need to be followed. In order for healthcare professionals to understand how patients who are infected with MRSA experience contact with healthcare, they need to review new evidence about MRSA.

Aim: The purpose was to describe patients infected with MRSA and their experience of care

Method: The literature review has been carried out in ten scientific articles of qualitative design. The articles have been found in two databases PubMed and CINAHL Complete, they have been analyzed according to Friberg's method.

Results: The results have been presented in four main themes: Difficult to seek care as an MRSA carrier, to be isolated, to receive the MRSA diagnosis, Knowledge of MRSA is lacking, and eight sub-themes: Feeling vulnerable in healthcare, having to show an MRSA report card, to be trapped in an ongoing stress, experience of freedom, the diagnosis evokes strong emotions, the diagnosis raises fears for the future, the patient's own knowledge, healthcare knowledge about MRSA.

Conclusion: Because MRSA-positive patients experienced a lack of knowledge among healthcare professionals about MRSA, in order to prevent the spread of infection and to prevent patients from suffering, mandatory training is needed among the staff and newly diagnosed MRSA patients

Keywords: MRSA, Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus,

Patient experience, Experience,

Innehåll

INLEDNING 1

BAKGRUND 1

METICILLINRESISTENTA STAPHYLOCOCCUS AUREUS (MRSA) 1

SMITTSPRIDNING ... 2

FÖREBYGGANDEAV MRSA SMITTSPRIDNING ... 3

VÅRD PÅ LIKA VILLKOR ... 4

Lagar inom hälso-och sjukvården ... 5

PROBLEMFORMULERING 6 SYFTE 6 TEORETISK REFERENSRAM 6 LIDANDE SOM EN DEL AV HÄLSAN 7 VÅRDANDE - LINDRA PATIENTENS LIDANDE 7 METOD 7 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 9 RESULTAT 10 SVÅRTATTBEHÖVASÖKAVÅRDSOMMRSA-BÄRARE ... 11

Känsla av utsatthet inom vården ... 11

Att behöva visa ett MRSA-anmälningskort ... 11

ATTVARAISOLERAD ... 12

Att vara instängd ger en pågående stress ... 12

Upplevelse av frihet ... 12

ATTFÅMRSADIAGNOS ... 13

Diagnosen väcker starka känslor ... 13

Diagnosen väcker rädsla för framtiden ... 13

KUNSKAPOMMRSASAKNAS ... 14

Patientens egen kunskap ... 14

Vådens kunskap om MRSA ... 14

DISKUSSION 15 METODDISKUSSION ... 15

RESULTATDISKUSSION ... 16

Svårt att behöva söka vård som MRSA-bärare ... 17

Att vara MRSA diagnos ... 18 Kunskap om MRSA saknas ... 19

KLINISKA IMPLIKATIONER 20

FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING 20

SLUTSATS 21

REFERENSFÖRTECKNING 22

BILAGA 1. SÖKMATRIS 27

BILAGA 2. MATRIS ÖVER URVAL AV ARTIKLAR TILL RESULTAT 29

INLEDNING

Under sjuksköterskeutbildningen har författarna träffat flera personer med olika sjukdomar genom verksamhetsförlagd utbildning. Det författarna har lagt märke till är att patienter som är smittade med Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) ibland behandlas

annorlunda än patienter som inte är MRSA positiva. Patienterna fick egna rum och personalen var extra noga med hygienrutiner. Det har väckt författarnas nyfikenhet kring välbefinnande hos patienter som bär på MRSA smitta. Med den här litteraturöversikten vill författarna belysa hur patienter upplever sin situation som MRSA bärare.

BAKGRUND

Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA)

Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är stammar av bakterien Staphylococcus aureus (gula stafylokocker). MRSA innebär multiresistens mot antibiotika, det vill säga att de blir resistenta mot fler antibiotika och framförallt mot penicillin vilket är antibiotikas

förstahandspreparat vid infektioner. MRSA är en vanlig orsak till sjukhusinfektioner.

Utveckling och spridning av sjukdomen blir därför svår att behandla och är ett stort problem i hela världen inom vårdhygien. (Folkhälsomyndigheten, 2018), (Simonsen, Hasselström

& Lysaa, 2016.; Almås, Stubberud & Grønseth, 2011). MRSA kan orsaka alvarliga infektioner vid operationer komma oftast vid inopererade främmande kropp, bakterie kan då sätta sig i blodet och på hjärtklaffar, och förknippas ofta med hög dödlighet vid sådana infektioner (Folkhälsomyndighet, 2018).

Andersson, Andreassen Gleissman, Lindholm och Fossum (2016) ser MRSA som ett

allvarligt globalt problem inom hälso- och sjukvården och att MRSA bärare är en utmaning

för vårdpersonal. MRSA bakterie finns på huden, i näsan, halsen och perineum, den ger inga

symtom men kan orsaka allvarliga infektioner och om bakterie hamnar i ett sår så kan det leda

till döden. Under 1961 i USA upptäcktes MRSA för att sedan snabbt utvecklas i hela världen

som sjukhus vårdrelaterad infektion. Sjukhussmittade patienter ökade under 1980-1990

drastisk i USA och år 2000 var 50% av populationen bärare av MRSA. På åttiotalet var

MRSA spridningen hög i samhället och bland patienter inlagda på sjukhus och sjukhusen

ställde högre krav för screening av inlagda patienter (Jason E. Farley, 2008). Enligt Melhus

(2013) är det oklart när MRSA kom till Sverige men det finns anteckningar från år 1964 och att första utbrottet av MRSA skedde på Uppsalas och Lunds universitetssjukhus år 1966.

Sedan år 2000 är MRSA anmälningspliktig. Smittskyddslagen säger att MRSA räknas som allmänfarlig sjukdom. Varje region utser en smittskyddsläkare inom landsting som sjukvården ska anmäla smittan till, smittan anmäls även till Folkhälsomyndigheten. Vid inläggning eller behandling av patienter med MRSA kontaktas lokala vårdhygien experter (SFS 2004:168).

Smittspridning

MRSA började spridas i Sverige på 1990-talet inom och mellan olika vårdinrättningar (Folkhälsomyndigheten, 2018). Sedan 1990 talet har MRSA spridit sig i samhället allt snabbare, inte bara från människa till människa, smitta har även sket från människor till djur och från djur till människor (Melhus, 2013). MRSA sprids i första hand genom kontaktsmitta och risk för smittspridning ökar vid pågående kliniska infektioner eller hudsjukdom med bruten hudbarriär. När det sker inom vården kan smittan spridas vid bristande följsamhet till basala hygienrutiner, det vill säga förorenade händer och kläder som kan föra smittan via indirekt kontakt till andra personer (Vårdhandboken, 2018).

En studie av Andersson m., fl. (2016) visar att den vanligaste smittvägen i vårdmiljö är via indirekt kontakt. MRSA bakterier överförs genom kontaminerad utrustning, kläder och händerna. Det finns även risk att vårdpersonal blir smittad av MRSA. Det är inte helt ovanlig med smittspridning genom hushållet, där familjemedlemmar som har screenats positivt för MRSA på sjukhuset kan smitta andra familjemedlemmar med MRSA (Johansson, Gustafsson,

& Ringberg, 2007). Det har visat sig i den här svenska studien att det är vanligare att MRSA smitta oftare sprids bland familjemedlemmar än i samhället (Johansson, m., fl. 2007).

Med hjälp av sjukdomsstatistiken har Folkhälsomyndigheten (2019) visat ökningen av smittanmälningar av MRSA från år 2017 med 3 735 fall till år 2019 steg till 3 858 fall.

Jämfört med 2018 har 2019 okat kliniska infektioner men 7 procent och minskade med 8 procent bland bärare av MRSA. Folkhälsomyndigheter (2019) räknade att de var 53 procent smittade av MRSA i Sverige, av de var 52 procent kvinnor. Statistiken såg också att det var mest hos barn under ett år, kvinnor 20-39 års ålder och äldre över 80 år som upptäcktes

smitta. En studie av Jernigan, Hatfield, Wolford, Nelson, Babatunde, Reddy och Baggs (2020)

om multiresistenta bakterie från 890 sjukhus i Amerika under perioden 2012-2017 visade att

de hade 41,6 miljoner besök på sjukhuset i den perioden. Av dessa uppskattades att ungefär 622390 personer var smittade med sjukhusinfektioner, 83 procent smittades i samhället och 17 procent på sjukhuset, majoriteten av multiresistenta bakterier var MRSA och VRE

- Vankomycin resistent enterokock. I perioden medan studie pågått har det visat sig att MRSA infektioner minskade från 114,18 till 93,68 fall på 10000 vårdtillfällen och hållit sig stabilt.

Förebyggande av MRSA smittspridning

Prevention under sjukhusvistelse inberäknar att patienten med MRSA blir separerad till ett isoleringsrum med egen tillgång till dusch och toalett (Almås et al., 2011). Basala

hygienrutiner ska tillämpas för att förhindra spridning av smitta, oavsett om person bär på smitta eller inte. Med detta menas att arbetskläder ska användas, handhygien ska tillämpas, skyddsutrustning som skyddsförkläde, och handskar ska användas, inga smycken och bandage på händerna, håret ska vara uppsatt och skäggen vara vårdade (Vårdhandboken, 2019).

Handhygien spelar stor roll för kontaktsmittor, för att bryta smittspridning behöver händerna spritas med handdesinfektionsmedel före och efter arbete med patienten samt mellan olika moment, som smutsig och rent arbete, och mellan byte av handskar. Tvätta händerna ibland för att avlägsna smittämnena och sprita händerna efteråt (Vårdhandboken, 2019). Det finns olika uppfattningar runt världen hur MRSA ska isoleras, i Sverige ligger isolerings frekvensen på mindre än fem procent medan den i andra delar av världen kan vara över 50 procent

(Melhus, 2013).

I en studie som genomfördes i Tyskland involverades 30 länder där studien visade att av 231459 patienter var det sex procent som hade någon form av sjukhusrelaterad infektion.

I Tysklands 46 sjukhus valdes 9626 patienter ut, av dessa var 5,1 procent som hade nosokomiell infektion varav var 66 procent smittats vid sjukhusvistelse. Med hjälp av

studien har ett projekt startats, Harmonized Approach to avert Multidrug-resistant Organisms and anosocomial Infections (HARMONIC), för att förebygga smittspridning av

multiresistenta organismer och implementera hygienprogrammet på akutsjukhus enligt den

tyska infektionslagen, MRSA är en av de multiresistenta bakterier som obligatoriska

rekommendationer har utfärdats för. Målet med studien var att upptäcka tidigt multidrug-

resistant organismbärare (MDRO) och förhindra att de sprider smitta vidare och att

hygienåtgärder följs, kontroll av användning av antibiotika (Gerlich, Piegsa, Schäfer,

Hübner, Wilke, Reuter, Engel, Ewert, Claus, Hübner, Ried, Flessa, Kramer, och Hoffmann,

2015). I en annan amerikansk studie visade sig att efter ett program som utvecklades för förebyggande av MRSA spridning och för att öka patientsäkerhet, med implementering av dessa på 159 akutvårds enheter har visat att infektioner på grund av MRSA minskade med 39 procent respektive 54 procent. Förebyggande programmet handlade om hygienrutiner hos högrisk patienter där handdesinfektion, handtvätt och rengöring av patienternas utrymme övervakades och påpekades (Perlin, Hickok, Septimus, Moody, Englebright, & Bracken, 2013).

Florence Nightingale var första omvårdnads teoretiker och skäl för att det finns idag

sjuksköterskeutbildning. Hon har observerat och kommit fram för att infektioner ska minska samt dödlighet är väldigt viktigt med rent vatten, ljus och ren luft, det behövs även utbildad personal. För att sjukdomen kan läka och att hälsa ska främjas behövdes först och främst praktisk erfarenhet och mindre viktig med teoretisk kunskap (Wiklund och Lindwall, 2012).

Vård på lika villkor

Inom Hälso- och sjukvården ska god hälsa och vård på lika villkor erbjudas hela

befolkningen. Jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska ges på lika villkor och det ska ges med respekt för alla människor lika värde och den enskilda människans värdighet. Det innebär att alla patienter inte kan behandlas på samma sätt eller med samma vårdinsatser, vården ska vara individuellt anpassad. Vården blir lika värdig genom att

vårdplanen utgår ifrån relevanta bedömningar och uppmärksamma de involverade i vården på vanliga problem och risksituationer (Vårdhandboken, 2019; Ehrenberg, Wallin & Edberg, 2014; Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).

Sjuksköterska ansvarar för att patienter ska få information på den sätt så att det kan

förstå vad förväntas av dem. Sjuksköterska har ansvar tillsammans med samhället att främja hälsa och sociala behov hos utsatta folkgrupper, och vara rättvis i fördelning av resurser inom hälso- och sjukvården. Att främja hälsa, lindra lidande, återställa hälsa och förebygga

sjukdom är fyra hörnstenar i etiska koden för sjuksköterskor och omvårdnad ska ges med

respekt och värdighet oavsett etnisk bakgrund, hudfärg, religion, social ställning, kön

eller sexual läggning (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Lagar inom hälso-och sjukvården

Hälso- och sjukvårdslagen säger att vården ska ges till alla människor på lika villkor och lika värde, med respekt och värdighet. Dem som har största behov av sjukvården ska ges

företrädande (Riksdagen, SFS 2017:30). För att minska smittspridning finns olika lagar inom hälso-och sjukvården som ska följas. Smittskyddslagen säger att befolkningen ska skyddas mot smittsamma sjukdomar och att sjukvårdspersonalen ska vara uppmärksamma vid framkomst av smitta, ta fram åtgärder för att förebygga smittspridning, men även patienten som är smittad ska vara säker att den får den vård och stöd som hen behöver (Vårdhandboken, 2018). Smittspårning görs om det upptäcks ny MRSA bärare, då görs kartläggning hur

smittan kom, om flera patienter är inblandade och vart finns smittkällan, allt detta för att förhindra vidare smittspridning (Vårdhandboken, 2018). Myndigheten inom smittskyddet, sjukvårdspersonal, läkarna samt andra myndigheter ska samverka för att motverka utbrott och förebygga smittspridning (SFS 2004:168).

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) finns sedan 1 januari 2011 och gäller alla som har med hälso-och sjukvård att göra, alla som vårdar patienterna. Om det händer negativt händelse som har orsakat vård skada, ska den utredas och drabbade patienter och hens närstående ska informeras om vård skada samt att legitimerad personal ska rapporteras. Hälso- och

sjukvårdspersonalen ska rapportera alvarliga vård skador som till exempel fallskador som relaterade till alvarliga konsekvenser, felaktig undersökning, behandling eller diagnos, till vårdgivare som ska sedan göra ett anmälan till Inspektion för vård och omsorg (IVO). Sådana anmälningar kalas också för lex Maria-anmälan (Wiklund och Lindwall, 2012). Om patienten är inte nöjd med den vård den har fått och har dessutom uppstått komplikationer, kan

patienten klaga hos patientombudsmannen som kan hjälpa patienten att kontakta rätt instans (Wiklund och Lindwall, 2012).

För att patienterna ska känna sig trygga när de söker vård finns tystnadsplikt och sekretess som ingår under patientsäkerhet och innebär att all hälso- och sjukvårdspersonal är bundna till den, även studenter. Vårdpersonalen för inte avslöja något om patientens hälsa eller

personliga förhållande till obehöriga personer, patientens integritet ska skyddas. Information

om patienten ska inte delas mellan olika myndigheter utan patientens samtycke (Wiklund och

Lindwall, 2012).

PROBLEMFORMULERING

MRSA har blivit allt vanligare i samhället och vården och har blivit ett globalt

folkhälsoproblem. MRSA är klassat som allmänfarlig och smittsam sjukdom som omges av smittskyddslagen. Antibiotikaresistens kan leda till döden vid en allvarlig infektion, eftersom antibiotika ofta överanvänds har bakterier blivit antibiotikaresistenta och dessa har ökat både i Sverige och globalt. Författarna vill belysa vikten av att förhindra smittspridning och hur smitta påverkar både patientens privatliv samt hälso- och sjukvården. Patienter med MRSA ses som en smittorisk i samhället och vården, patienter kan påverkas negativt och blir lidande. MRSA medför personliga konsekvenser som är relaterade till begränsningar i det sociala livet. Det är viktig att patienter smittade med MRSA informeras och att sjuksköterskor uppmärksammar risker och konsekvenser för omvårdnad. Hälso- och sjukvården spelar stor roll i bemötande av patienter med MRSA smitta, och för att sjukvårdspersonal ska ge bra stöd och relevant information till patienter behövs kunskap om MRSA och hur patienter upplever bemötande inom vården.

SYFTE

Syftet var att beskriva patienter smittade med MRSA och deras upplevelser av vården

TEORETISK REFERENSRAM

Självständigt arbete utgår från Katie Erikssons caritativa teori- att lindra lidande. Eftersom patienter som är smittade med MRSA påverkas av sin sjukdom och de blir lidande, därför passar Erikssons caritativa teori bra med att beskriva hur patienternas lidande ökar på grund av sjukdomen. Den caritativa teorin har diskuterats i resultatdiskussion. Sjuksköterska har som utmaning ett mål att lindra patientens lidande runt hälsa och vårdandet (Eriksson, 1994).

Eriksson ser människan som en unik enhet av själ, ande och kropp som inte kan mätas. Hon menar att när en människa drabbas av livslidande blir livet förändrat och ens livsstil

förändras. Människan längtar efter sällskap av andra människor och med förändrad livsstil

blir det kanske inte möjligt (Eriksson, 2000). En av anledningar till att människor lider är

när deras värdighet kränks eller hotas. Vårdlidande uppkommer när det blir ett glapp i möte

mellan sjuksköterska och patienten när de missförstår varandra, och när patientens behov och

sjuksköterskans attityd krockar då kan patienten bli lidande (Eriksson 1994). Enligt Wiklund

och Lindwall (2012), kan patientens lidande lindras om sjuksköterska applicerar rätt

Erikssons vård teorin. Den caritativa teori visar hela människan, hens liv, hälsa och lidande.

Lidande som en del av hälsan

Eriksson (1994) menar att motivet för en bra vård ska vara att lindra lidande och att det är teorins grundbegrepp. Eriksson tycker att det finns två nivåer som kopplar lidandet till hälsa, på en görandenivå försöker människa att lindra sitt lidande på alla sätt. På vardandesnivå kämpar människa mellan liv och död, hopp och hopplöshet för att stå ut med lidandet och försöker ge en mening till sitt liv. Genom att acceptera sin situation kan patienten få en ny inställning till sin nuvarande situation och lidandet minskas.

Vårdande - lindra patientens lidande

Eriksson (1987b, s.9) tycker att vårdandet kan definieras som att genom att anpassa olika former av lärande och lekande kan det uppnås tillit och tillfredsställelse av välbefinnande både kroppslig och andligt i hälsoprocessen. Alla människor har inom sig ett begär att hjälpa andra och att vårda, genom bara att finnas där för patienten och att stödja de kan kännas speciellt för patienten fast det är inget märkvärdig för vården. Lidandet kan lindras genom att inte missbruka sin position, inte kränka patientens värdighet och ge en mer personcentrerad vård till patienterna och visa patienten respekt (Eriksson,1994).

METOD

Metod för denna undersökning är en litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar, som redovisas noggrant genom att granskas, sammanfattas och analyseras till resultatet. En

litteraturöversikt innebär att skapa översikt av befintlig forskning inom området men ger även kunskap om hur området har studerats tidigare (Friberg, 2017)

Urval

Alla artiklar är skrivna på engelska eftersom det mesta av vetenskapliga material skrivs på

engelska (Östlundh, 2017). Inga avgränsningar om geografisk lokalisation. Artiklarna är peer-

reviewed för att säkerställa att artiklarna har blivit granskade av experter inom området

(Friberg, 2017). Tidsperiod för artiklar är från år 2010-2021, eftersom vetenskapligt material

utvecklas och äldre artiklar är inte relevanta för vald ämne (Friberg, 2017). Vidare skulle artiklarna vara etisk granskade. Artiklarna inkluderar vuxna patienter över 18 år, oavsett kön, pågående sjukdom eller behandling för att underlätta resultatet. Andra urvalskriterier var att artiklarna skulle vara kvalitativa och kvantitativa.

Sökorden som MRSA, Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus, Methicillin Resistance, Staphylococcus Aureus, Health Knowledge, Attitude, Practice, Experience, patient, patient experience, patient satisfaction, Professional- patient relations, Quality of Life, Nursing, Qualitative study, har använts i sökandet av artiklar. Innehållet i artiklarna som matchar sökord och söktekniker kan inte alltid motsvara arbetets syfte om den används som engångssökning, därför har resultatet i artiklarna analyseras och revideras flera gånger.

Artiklarna valdes genom att läsa artikelns titel för att bedöma om de är relevanta till syftet sedan lästes artikelns abstract för att få en kort sammanfattning av artiklarnas innehåll (Östlundh, 2017).

Datainsamling

Urval av artiklar via datainsamling har skett via CINAHL Complete och PubMed. CINAHL innehåller forskning inom omvårdnadsvetenskap och PubMed främst inom medicin men också omvårdnadsrelaterade artiklar. Med hjälp av inbyggda sökfunktioner i dessa databaser ges möjligheter att hitta relevanta artiklar till valt ämne (Fridberg, 2017). Svensk Medical Subject Heading (Svensk MeSH) sökteknik och fritextsökning användes som hjälpmedel med att söka ord på engelska för att hitta de relevanta artiklarna till självständiga arbeten.

Sökningen utfördes med hjälp av fyra söktekniker, dessa är boolesk söklogik, trunkering, fältsökning och sökhistorik. Boolesk söklogik omfattar kombinationssökning genom att lägga till olika sökoperatorer så som till exempel ‘AND respektive OR’ mellan de olika sökord.

Trunkering innebär sökning på delar av ord, det vill säga olika varianter av ord, som att

använda * asterisk för att söka plural och singular. Fältsökning ger möjlighet att avgränsa de

utvalda artiklarna till exempel begränsa titel och publiceringsår. Sökhistorik underlätta med

sökningen genom att återgå till tidigare sökningar och revidera dem men även möjligt att

kombinera flera sökningar till mer komplexa sökningar med hjälp av boolesk sökning

(Östlundh, 2017).

Författarna valde artiklar enligt Fribergs kvalitetsgranskningsmall, detta innebär att artiklarnas resultat inte var så viktiga eftersom resultaten från de artiklarna inte visats hur de har

framkommit. Ut över detta har författarna granskat artiklarnas syfte, metod, om det finns en omvårdnadsvetenskaplig teoribildning, om problemformulering var tydlig, dataanalys och metoddiskussion som har med valt ämne att göra. Artiklarna som inte hade sökord i titeln av det valda ämnet som var relevant till uppsatsens syfte sorterades bort (Friberg, 2017).

Dataanalys

Dataanalys gjordes på artiklarna genom att de lästes och granskades flera gånger till författarna fick en tydlig överblick av innehållet i artiklar (Friberg, 2017). Analys av både kvalitativa och kvantitativa artiklar har underlättat och fördjupat förståelsen för det valda ämnet som är patientens upplevelse i vården, dessutom är likheter och skillnader varit lättare att upptäcka (Friberg, 2017). Artiklarna lästes på engelska och översattes i Google translate till svenska. Dessa artiklar lästes flera gånger med fokus på resultat delen, enskilt och tillsammans. En synonymordbok användes för att inte misstolka eller fel bedöma textens innehåll. Artiklarnas resultat diskuterades vidare mellan författarna och sammanställdes utifrån litteraturöversiktens syfte. Vidare gjorde författarna färgkodningar och dokumenterade texten som ansågs relevant för litteraturöversiktens syfte. Genom färgkodning fick författarna klara likheter och skillnader i resultatet, den informationen hjälpte författarna att kategorisera resultatet i fyra tema och subtema för att underlätta för läsare att förstå ämnet.

FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN

Författarna har utgått från etiska principer för att utföra examensarbete. Etiska principer som människovärdesprincipen är vägledande för att avgöra vilka handlingar kan utföras. De tre grundläggande principer är rättviseprincipen, respekt för personer och göra-gott-principen som är en del av Belmontrapporten 1978, och vägleder forskarna när olika etiska dilemmat uppstår. Eftersom vetenskapligt arbete betyder att få kunskap och få förståelse för

forskningsetik och med det förbättra samhällets utveckling och individernas liv (Kjellström, 2012).

Forskningsetik handlar om att skydda alla människor och andra livsformer och försvara deras rättigheter medan dem medverkar frivilligt i olika studier, genom information, respekt, självbestämmande och lika värde. Genom hela examensarbetet finns etiska övervägande, där inga deltagare har skadats eller utnyttjats (Kjellström, 2012). Lag om etikprövning av

forskning som avser människor (SFS, 2003) finns för att skydda människor och för att respektera människovärde vid forskning. Lagen finns för att förhindra att personer som medverkar i forskningen skadas fysisk eller psykisk eller att personen utnjutas och för att skydda behandling av personuppgifter. Enligt Kjellström (2012) hjälper forskning med att få kunskap inom visst område samt att förbättra saker som kan gynna individer och samhället och ge bättre förutsättningar till hälsa och välbefinnande för människor. Därför är alla artiklar som ingår i examensarbete etisk granskade, med detta menas att artiklarna är peer reviewed och är godkända av en etisk kommitté (Friberg, 2017).

RESULTAT

Vid analys av de tio vetenskapliga artiklarnas innehåll identifierade författarna fyra huvudteman och åtta underteman som presenteras i tabellen nedan. De funna resultaten beskriver patienters upplevelse inom vården av att vara MRSA- bärare och kunskap kring sjukdomen.

Tema Underteman

Svårt att behöva söka vård som MRSA-bärare

Känsla av utsatthet inom vården

Att behöva visa ett MRSA- anmälningskort Att vara isolerad

Att vara instängd ger en pågående stress Upplevelse av frihet

Att få en MRSA diagnos Diagnosen väcker starka känslor Diagnosen väcker rädsla för framtiden Kunskap om MRSA saknas

Patientens egen kunskap

Vårdens kunskap om MRSA

SVÅRT ATT BEHÖVA SÖKA VÅRD SOM MRSA-BÄRARE Känsla av utsatthet inom vården

Flera av studier rapporterade att patienter hade en känsla av skräck inom sjukhusmiljö.

Det väckte starka känslor hos patienterna som att de var farliga och att de hade pest när vårdpersonal kom in i rummet med skyddsutrustning. Det väckte även känslan av att vara orena i möten med vårdpersonal som bar masker och skyddsklänningar (Skyman, Lindahl, Bergbom, Sjöström & Åhrén, 2016; Barratt, Shaban & Moyle, 2010; Lindberg, Carlsson & Skytt, 2014). Vidare i en studie av Skyman, Thunberg, Sjöström och Hellström (2010) rapporterade tillstånd hos patienternas för att få sina behandlingar för varierande allvarliga sjukdomar hade försämrades jämfört med innan de fick MRSA- diagnos. Det framkom även uppgifter om oprofessionellt beteende hos sjukvårdspersonal när patienter med MRSA sökte vård, exempelvis vissa läkare som undvek att skaka hand när de hälsade på patienter. Vidare rapporterade Skyman m. fl., (2010) att patienterna som ingick i studien avslöjade ett oprofessionellt beteende hos vårdpersonaler genom att personalen sa till dem att de inte kunde sitta i väntrummet med andra patienter. Vilket skapade en svår situation som att de upplevde sig orena och att de inte var lämpade att vistas i samma utrymmen som sjuka människor (Skyman m. fl., 2010).

I Skyman m. fl., (2016) studie beskrevs patienternas upplevelser som att vara en outsider.

Patienterna blev tillsagda att göra saker annorlunda än andra, såsom att de blev behandlade efter att alla andra har fått sin behandling. Utöver det upplevde patienterna att

sjukvårdspersonalens bemötande var väldigt oprofessionellt vid sjukhusbesök.

Sjukvårdspersonalen var rädda och var tvungna att ta kontakt med de inblandade myndigheterna först innan patienterna smittade med MRSA släpptes in på avdelning.

Detta orsakade att patienterna kände sig förolämpade och det plågade dem. Ytterligare rapporterade Raupach- Rosin, Rübsamen, Szkopek, Schmalz, Karch, Mikolajczk & Castel (2016) att några av patienter blev avvisande av hälso- och sjukvårdstjänster såsom ett vårdhem och rehabiliteringsklinik på grund av att de har MRSA.

Att behöva visa ett MRSA-anmälningskort

Studie av Skyman, Bergbom, Linddahl, Larsson, Lindqvist, Thunber Sjöström och Åhrén

(2014) rapporterade att patienter kände sig utpekade på ett negativt sätt genom att få ett

anmälningskort. Enligt beskrivning av patienterna var kortet onödigt och de kände sig

obekväma med att visa upp det. I studien av Andersson, Lindholm och Fossum (2011) rapporterade en del av patienterna som ingick i studien upplevelse av oro och betonade att kortet behövde visas enligt lagen. Utöver det hade några av dem varit mycket upprörda och upplevde att dem hade pest och inte MRSA. Vidare rapporterade Lindberg m. fl., (2014) att patienter upplevde att de var markerade som smittsamma, det vill säga att MRSA blev deras identitet när de visade kortet. Ytterligare rapporterade Skyman m. fl., (2014) att några patienterna upplevde det som positivt med anmälningskort, där de fick enkelrum (isoleringsrum) vid sjukhusvård.

ATT VARA ISOLERAD

Att vara instängd ger en pågående stress

Vid upplevelse av isolering rapporterade Skyman m. fl., (2010) att patienterna tyckte

att det var obehaglig och stressande samt att det var begränsande och kränkande. Känslan av att vara avskärmad från andra framkom till exempel vid måltider där alla dessa serverades i isoleringsrum (enkelrum) och vid besök av personalen då en medicinsk åtgärd eller

omvårdnadsuppgift måste utföras (Skyman m. fl., 2010). Vidare visade en studie av Webber, Macpherson, Meagher, Hutchinsom och Lewis (2012) att isolering ökade känslan av att vara annorlunda än andra patienter som inte hade isoleringsrum (enkelrum) med tanken på symboler för strikt isoleringspolitik, inklusive den gula manteln och den kirurgiska masken.

Vidare rapporterade Barrat m. fl.,(2010) att isoleringen påverkade patienters förmåga att umgås och förmåga att kommunicera med andra, både personal och andra patienter, vilket ledde till att känslor av sorg och övergivenhet väcktes. Vidare upplevde patienterna kränkning och att det kändes som att vistas i ett fängelse i samband med att vara i ett isoleringsrum (enkelrum). Lindberg m.fl., (2014) rapporterade att patienter upplevde att vården blev begränsad för dem och att de bara kontaktade vården när det var absolut nödvändigt. Ytterligare en annan studie rapporterade att patienter med MRSA fick färre medicinska besök och visade en tendens till längre vistelse på sjukhuset (Masse, Valiquette, Boukhoudmi, Bonenfant, Talab, Carvallho, Alarie, Carrier & Farando, 2013).

Upplevelse av frihet

Webber m. fl., (2012) och Barrat m. fl., (2010) rapporterade att en del av patienter som deltog

i studierna hade en positiv upplevelse av att ha MRSA när de befann sig i sjukhusmiljö. Där

beskrev patienterna i termer av att vara opåverkade och uppskattade att isolering bidrog till

möjligt för de att sova. Patienterna upplevde mer frihet och uppgav att de hade bättre sömn samt mer lugn och ro när de fick vara avskilda och inte dela sal med andra patienter. Vidare uttryckte patienterna att det viktigt och få vara i enkelsal för att förhindra smittspridning till andra patienter (Skyman m. fl., 2010; Barratt m. fl., 2010).

ATT FÅ EN MRSA DIAGNOS Diagnosen väcker starka känslor

Andersson m. fl., (2011) rapporterade att emotionella reaktioner efter att ha fått den första informationen om MRSA- diagnos varierade från likgiltighet till chock. Likgiltighet

uttrycktes som att MRSA var oskadlig och att det var ett överdrivet problem. Upplevelse av chock hade majoritet av patienterna som deltog i Andersson m. fl., (2011) studie, som beskrev en traumatisk upplevelse som orsakade ett chockliknande psykiskt trauma, där patienter beskrev känslor som skam, sorg, panik och frustration över hur de smittades. Det framkom även en känsla av ilska hos patienter som uttryckte besvikelse över hälso- och sjukvården, där vissa deltagar i Lindberg m. fl., (2014) studie, trodde de att de blivit

smittade av MRSA under vårdtiden. I annan studie rapporterades att patienter beskrev chock, förödelse, oro och känslan av undergång vid mottagandet av en MRSA- diagnos och

upplevde att MRSA var ett hot mot deras hälsa och vissa trodde att MRSA medförde

dödlighet (Gleeson, Larkin & O'Sullivan, 2016). Vidare rapporterade Skyman m. fl., (2016) att beskedet att få en MRSA-diagnos väckte till känslor av obehag och rädsla hos patienter för risken att överföra något bakterier till en annan.

Diagnosen väcker rädsla för framtiden

En annan upplevelse av att få MRSA-diagnos var oro över vad det innebar för framtiden (Barrat m. fl., 2010). Rädslan uppstod hos patienter när de funderade på reaktioner i omgivning som vänner, kollegor, familj och där andra skulle avvisa dem (Webber m. fl., 2012). Men även känslan av osäkerhet över hur MRSA skulle påverka deras framtid eftersom sjukdomen begränsade jobbmöjligheter, då de inte fick arbeta med barn, med mat, i vården eller på restaurang. Patienter uttryckte även rädsla för att inte få hjälp om de blev sjuka eller inte skulle få rätt behandling (Andersson m. fl., 2011). I Glesson m. fl., (2016) rapporterades även att tiden verkade spela en helande roll i förhållande till patienternas reaktion på

diagnosen. Vanligtvis hemska upplevelse och känslor kom i samband med när de blev

diagnostiserade och efter tiden blev deltagarna mindre oroliga för MRSA.

KUNSKAP OM MRSA SAKNAS Patientens egen kunskap

Studie av Raupach- Rosin m. fl., (2016) rapporterade att äldre MRSA-bärare hade mindre kunskap om sjukdomen jämfört med yngre MRSA-bärare. Det visade även att cirka 30 procent av svaren från deltagarna som deltog i studien hade kunskapsbrist kring MRSA (Raupach- Rosin m. fl., 2016). Lindberg m. fl., (2014) rapporterade att vissa patienter inte visste med säkerhet hur de förvärvade MRSA och skyllde smittan på vårdpersonal.

Uppfattning om MRSA har studien av Gleeson m. fl., (2016) också rapporterat att patienten hade nästan ingen kunskap om vad MRSA var, men visste att det fanns ett samband med hygien och att handhygien var viktigt när någon har MRSA. Osäkerheten ökade hos patienterna orsakad av att de inte var säkra på hur MRSA spreds (Skyman m. fl., 2016).

Vidare rapporterade Glesson m.fl., (2016) att patienter betonade att information som de fick av läkare och från broschyren om MRSA inte var kortfattad eller enkel att förstå. Vilket ökade behovet hos MRSA-bärare av mer och snabb samt kortfattad och ett adekvat

information Gleeson m. fl., 2016; Raupach- Rosin m. fl., 2016; Webber m. fl., 2012). Detta bekräftade även Baratt m. fl., (2010) studie att patienter som ingick i studien uttryckte en önska att förstå sin MRSA situation och uppskattade korrekt information som förbättrade deras kunskap och därmed hjälpte dem att hantera sin situation. Vidare rapporterade Skyman m. fl., (2010) att patienten inte förstod varför de skulle ha ett MRSA -

anmälningskort och varför de skulle visa upp det när de besökte den nationella hälso- och sjukvården eller tandläkaren.

Vådens kunskap om MRSA

Patienterna som ingick i Webber m. fl., (2012) studie blev informerade kortfattat att de är smittade med MRSA och isolerades utan någon förklaring vad det innebär för de, hur ska de göra när de släpps hem. Patienterna upplevde att det behövs flera utbildningar för

sjukvårdspersonal och patienter samt att ett nära samarbete med infektionssjuksköterska

skulle vara bra. Efter den studie har kunskap om MRSA bärare börjat implementeras inom

olika yrkeskategorier på sjukhus (Webber m. fl., 2012). I Andersson m. fl., (2011) studie

bekräftades även av patienter att det var oklart vilken uppfattning om MRSA information och

dess överföringssätt som de hade fått från vården, vilket ledde till att patienter upplevde

osäkerhet om hur de ska bete sig i olika situationer, till exempel om en av medlemmar i

familjen får ett sår, vilka är reglerna för hur patienten kan förhindra spridning av smitta.

Ytterligare bekräftade även Skyman m. fl., (2016) att träffa sjukvårdspersonal som saknar kunskap om MRSA väckte känslor av rädsla hos patienter. Bristande kunskap hos dem utsätter patienter med MRSA som mötte de skrämda och blyga ögonen hos sjukvårdspersonal och till och med upplevde fullständig frånvaro av information eller fel information.

Vidare rapporterade Lindberg m. fl., (2014) att patienter som ingick i studien upplevde att sjukvårdspersonalen var slarvig, särskilt under stress. Patienterna upplevde att vårdpersonalen var försumlig, hade otillräcklig kunskap om MRSA och behövde vidareutbildning i

infektionskontroll. Några patienter av Webber m. fl., (2912) upplevde förvirring som ledde till ilskan och frustration mot vårdpersonal när de ansåg att vissa anställda inte följde strikt

isolering policy. Studie av Andersson et al., (2011) beskriver hur patienter upplevde

kontakten med vården när de visade kort för MRSA smitta, att personalen trodde att MRSA är en blodburen smitta eller att läkarna kunde inte förklara riktigt vad det innebär att vara

smittad med MRSA och hur deltagarna ska förhindra smittspridning samt skydda nära och kära. Vidare rapporterade Glesson m. fl., (2016) att i sjukhusmiljön hade patienter starka känslor för brister i miljö- och hygienfrågor. Patienters talade om sin uppfattning om dålig hygienpraxis på sjukhuset och gjorde många rekommendationer till avdelningar som att de behövde särskilda rengöringsmedel, till sjukhus som att de behövde strängare hygienregler, patienter som behövde bära sjukhuskläder och patienter som inte får sitta på andra patienters sängar.

DISKUSSION

METODDISKUSSION

Författarna gjorde denna litteraturöversikt med syftet att belysa hur patienter smittade med MRSA bemöts inom vården. Först ville författarna skriva allmänt om infektioner som kan uppkomma i vården, men eftersom det var för bred sökning med olika infektioner, valde författarna MRSA som ämne. Författarna fick hjälp av en bibliotekarie vid artikelsökning.

Artiklarna som hittades svarade på det valda syftet och inkluderades i resultatet.

Sökningar av vetenskapliga artiklar för resultaten gjordes i två databaser, CINAHL Complete

och PubMed, databaserna har rekommenderats av handledarna eftersom de inkluderar

patientens perspektiv och har en grund i vårdvetenskap. Författarna gjorde några begränsningar i sökandet som, att artiklarna var peer-reviewed, vuxna personer, flera sökningar hade begränsning med full text eftersom i de sökningarna krävde många av artiklarna betalning, nackdelen med att författarna valde bort dessa artiklar var att de gick miste om många bra artiklar, årtal var begränsad från 2010 till 2021 eftersom senaste forskning ger mest trovärdigt resultat, alla artiklar var skrivna på engelska. Enligt Friberg (2017) är att artiklar som är skrivna på engelska språket håller högt vetenskapligt kvalitet. För att förstå engelsk skrivna artiklar använde författarna Google översättning för att förstå vad artiklarna handlar om. Ingen geografisk begränsning gjordes, eftersom det inte fanns så många artiklar skrivna om valt ämne. Författarna försökte att begränsa geografisk, men fick inte så många träffar, därför valdes den begränsningen bort. Först lästes rubriker och om författarna tyckte att de kunde besvara syftet lästes abstrakten, om abstrakten motsvarade syftet valdes dessa artiklar för resultatet, vissa artiklar fanns inte i fulltext och krävde

betalning, sådana artiklar valdes bort. Sökningar gjordes med hjälp av svensk Mesh för att få rätt översättning av ord från svenska till engelska, eftersom ordet bemötande kunde inte översättas av svensk Mesh gjordes även fritextsökning i vissa sökningar. Syftet har ändrats några gånger tills ett passande ordval gjordes.

För resultaten hittades tio vetenskapliga artiklar av de tio var tre skrivna av samma författare.

Först valdes tio artiklar och resultatet skrevs, sedan visade sig att två av artiklar var inte vetenskapliga och de valdes bort, ny sökning gjordes och ny resultat skrevs. Alla artiklar i resultatet hade kvalitativ design. En svaghet som författarna upplevde vid självständigt arbete var att trots att det behärskade svenska språket både i tal och skrift bra, hade de ett annat modersmål i grunden som har gjort att missförstånd har uppstått ibland. Författarna skrev tillsammans arbete i ett online Word dokument hemifrån. Författarna tog alla beslut tillsammans genom att diskutera för och nackdelar med arbete.

RESULTATDISKUSSION

Att beskriva patienter smittade med MRSA och deras upplevelse inom vården var syftet i

litteraturöversikten, där upplevelsen av vården varierade från person till person samt mellan

artiklarna. Under analysen framkom fyra huvudteman i resultatdelen, dessa var: svårt att

behöva söka vård som MRSA-bärare, att vara isolerad, att få en MRSA- diagnos och att

kunskap om MRSA saknas som vidare diskuteras i resultatdiskussionen. Dessutom utgick

författarna utifrån Katie Eriksson omvårdnadsteori med fokus på begreppet lidande för förståelse över resultatets innehåll.

Svårt att behöva söka vård som MRSA-bärare

I bakgrunden presenterade författarna att sjukvårdpersonal har ett ansvar tillsammans med samhället att främja hälsa och sociala behov hos utsatta folkgrupper samt att vara rättvisa i fördelning av resurser inom hälso- och sjukvården. Litteraturöversiktens resultat visade att patienter upplevde sig som åsidosatta (outsider) när det gällde sjukhusvistelse, där de blev tillsagda av sjukvårdspersonal att göra saker annorlunda än andra patienter såsom att bli behandlade efter att alla andra har fått sin behandling. Vidare har känslan att vara plågad som uppkom när sjukvårdspersonal avvisade patienter med MRSA att komma in på en avdelning förrän de har pratat med inblanda myndigheter. Enligt Eriksson (1994) kan dåliga relationer och dålig kommunikation

med sjukvårdspersonal bidra till att patientens psykiska ohälsa och

vårdlidande förstärks. Eriksson (1994) tyder på att det finns paralleller mellan lidandet och lindra lidandet, där vårdpersonal ska arbeta utifrån en personcentrerad vård som

innebär förmåga att se den unika människan i olika vårdsituationer. Dessutom upplevde patienter som fått MRSA anmälningskort det blivit deras identitet och upplevde en känsla av att vara markerade som smittsamma och som att de har pest. Enligt Eriksson (1994) kan detta innebär en lidandets kamp för patienter. Att sjukdomen medför en utmaning i

förhållande till det liv de vill leva. Vidare visade resultatet det väckte känslor av orenhet hos patienter och att de inte var lämpade att vara närvarande med andra patienter när de blev tillsagda av vårdpersonal att de inte kunde sitta i samma väntrum med andra patienter. Utöver det uppträdde ett oprofessionellt beteende hos vårdpersonal genom att vissa läkare undvek att skaka hand när de hälsade på patienter. Dessa bemötanden inom hälso- och sjukvården kan medför att patienter upplever av kränkning vilken i sin tur leder till lidandet (Wiklund &

Lindwall, 2012). I en studie där har gjorts åtgärder för att minska smittspridning Multi Drugs

Resistenta Organismer (MDRO), visade att patienterna som var isolerade i tre dygn på ett

enkelrum hade större risk att drabbas av ångest och depression än patienter som inte var

isolerade. Sjukvårdspersonalen besökte inte patienterna ofta och patienternas vistelse i vården

förlängdes på grund av försenade undersökningar eller förflyttningar till andra vårdinstanser

(Wijnakker, Lambregts, Rump, Veldkamp, Reis, Visser, och de Boer, 2020).

Att vara isolerad

Det framkom både negativa och positiva reaktioner gällande isolering. Vid positiva reaktioner upplevde en del patienter frihet, lugn och ro, där de under sjukhusvistelsen fick möjlighet att sova och att isoleringsrum förhindrade smittspridning till andra patienter. När det gäller den negativa reaktioner, framkom att isoleringen medförde känslor av obehag, stress,

begränsning och kränkning hos flera patienter. Upplevelsen av att vara instängd och känslan av att vara annorlunda förekom när det gällde vid exempelvis måltider. I studien av Trans, Bell, Stall, Tomlinson, McGeer, Morris, Gardam, och Abrams (2017) där patienterna med känd smitta påverkades negativt av försiktighetsåtgärder på sjukhus, som att ha eget rum och begränsad vistelse på avdelningen. Genom att patienterna isolerades och inte har så mycket kontakt med personalen och andra patienter, riskerade de att få trycksår eller att ramla.

I bakgrunden presenterade författarna de fyra hörnstenar i etiska koder som består av att främja hälsa, lindra lidande, återställa hälsa och förebygga sjukdomen för sjukvårdspersonal.

Tillsammans med dessa faktorer ska omvårdnad ges med respekt och värdighet.

Litteraturöversiktens resultat visade patienters upplevde sorg och övergivenhet, för att isoleringen påverkade deras förmåga att umgås respektive kommunicera med personal eller andra patienter. Bristande uppmärksamhet från vårdpersonal kan bilda ett problem som vidare påverkar patientens tillfredsställelse, vilken i sin tur skapade ett vårdlidande (Eriksson, 1994). Med lidandets drama menar Eriksson (1994) att ens liv kan vändas upp och ner och att det är en process som består av tre akter som på teater, att bekräfta lidandet, att vara i lidandet och att acceptera lidandet. För att acceptera lidandet söker patienten efter en medaktör i lidandets drama och när patienten för bekräftat lidandet då kan byggas en möjlighet att

utkämpa lidande. I resultatet visade även att patienter med MRSA fick färre medicinskt besök och det visade en tendens mot längre sjukhusvistelse. Trans m. fl., (2017) studie bekräftades att patienter upplevde isolering och försiktighetsåtgärder på sjukhus som traumatisk och de löpte större risk att åter läggas in igen på sjukhus inom trettio dagar efter utskrivningen med ökande vårdkostnad som följd.

Att få en MRSA diagnos

Upplevelse av att få vård som MRSA-bärare hade skapat blandade känslor hos patienterna. I

resultatet visades att en del av patienter tyckte att det inte var något problem att ha MRSA

diagnos men samtidigt upplevde flera patienter det som obehagligt och på samma gång

upplevde de negativa reaktioner som skam, oro, sorg, panik och chock. Utöver det upplevde

dessa patienter känslan av frustration och rädsla för reaktion i sin omgivning samt oro över att MRSA skulle begränsa deras framtida möjligheter till arbete. Detta påverkade patienters välbefinnande på ett negativt sätt och kan skapa ett sjukdomslidande (Eriksson, 1994).

Eriksson (1994) menar att sjukdomen medför vissa begränsningar som kan ses som

utmaningar för det liv som patienten vill leva, patienten dras in i en lidandets kamp mellan det som patienten vill och är rädd för. I en studie av McBrien, Felizardo, Orr, och Raymond, (2008) kommer fram att patienter som diagnostiserades MRSA behövde mer information om vad det innebar att ha MRSA och hur de skulle kunna skydda sina familjemedlemmar och husdjur. Det framkom att deltagarna i studien önskade att de fick information om hur allvarligt det är att ha MRSA och vad de skulle de behöva göra för att förhindra smittspridning.

Kunskap om MRSA saknas

I resultatet framkom att både patienter med MRSA och sjukvårdspersonal hade otillräckligt information och kunskap kring sjukdomen. Patienter visste inte om vad MRSA var, hur de smittades och upplevde att informationen som de fick av vårdpersonal och från broschyren var för avancerad. Resultatet visade patienter upplevde att sjukvårdspersonal inte var tillräckligt kunniga om hur MRSA påverkar vården och hur den ska hanteras och där personalen trodde att MRSA är blodburen smitta. Vidare visade det kunskapsbrist hos personal när de inte riktigt kunde förklara vad innebär att vara smittad med MRSA och hur kan de förhindra smittspridning. Kunskapsbrist hos personal kan leda till lidande hos patienter i form av osäkerhet och rädsla, det bekräftades även av Eriksson (1994) att osäkerhet och rädslan skapar lidande.

I bakgrunden nämnde författarna lagar inom hälso- och sjukvården, att sjukvårdenspersonal ska vara uppmärksamma när det framkom smitta, ta fram åtgärder för att förebygga

smittspridning, men även patient som är smittad ska vara säker på att får den vård och stöd som hen behöver. Litteraturöversiktens resultat visade att patienter upplevde förvirring när de såg att viss sjukvårdspersonal inte följde strikt isolering policy som ledde till ilska och

frustration hos MRSA- bärare. Detta kan innebära att patientens värdighet kan bli kränkt och

som sedan kan leda till lidande på grund av att sjukvårdspersonal inte tar sitt ansvar, vilket

bekräftas även Eriksson (1994) att vårdpersonal som tar ansvar som behövs och själva blir

sedda som en ansvarig och kompetent person.

I resultatet framkom även tecken på patienters behov av adekvat information om MRSA som förbättrade deras kunskap och som i sin tur hjälpte dem att hantera sin situation. Studie av Spachmann, May, Vetterlein, Fritsche, Steffen, Schostak, Wagenlehner, Burger, Weylandt, Salzberger, Brookman-May, Gilfrich, och MR2 study group (2019), som utfördes i Tyskland bevisar trots liten svarsfrekvens att personal som har gått genom utbildning om

antibiotikaresistens senaste tolv månader hade bättre kunskap än de som inte har fått någon utbildning. Studien visar också att läkarna som inte har gått utbildning senaste tolv månader skulle behandla patienter mer bredspektrumantibiotika fast skulle det räcka med vanlig antibiotikabehandling. För att förebygga smittspridning av MRSA är det viktigt att fånga dessa patienter i tid (Perlin m., fl. 2013). I Nederländerna och skandinaviska länder har studie av evidensbaserad vård visat sig som effektivt i minskning av smittspridning av MRSA därför har amerikanska akutvårdsenheter efter att ha implementerat samma hygienrutiner, set minskning av smittspridning (Perlin, m., fl. 2013).

KLINISKA IMPLIKATIONER

I resultatet framkom att patienterna som bär på MRSA smitta stigmatiserades som att ha pestsmitta inom hälsö- och sjukvården. Författarna anser att MRSA bärare, deras anhöriga och hälsö- och sjukvården behöver kunskap kring MRSA för att minska smittrisker och rädsla för MRSA. För att kontakt med vårdgivare och samhället ska förbättras diskuterade

författarna att kunskap och information om MRSA behöver förbättras. Författarna till denna litteraturöversikt anser att dessa faktorer behöver förbättras framförallt hos hälso- och sjukvårdspersonal för att vidare ska kunna främja god och personcentrerad vård och kunna ge stöd till patienten med MRSA, dessutom medför det minskande vårdlidande hos patienter med MRSA.

FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING

I resultatet har det visat sig att det saknas studier om orsak till hälso- och sjukvårds- personalens bristande kunskap gällande MRSA, som leder till att patienternas negativa upplevelser överhuvudtaget finns. Författarna anser att det är av stor vikt att i fortsatt forskning belysa sjukvårdspersonalens syn på vården gällande patienter med MRSA.

Dessutom anser författarna att det behövs mera forskning om att hindra smittspridning

gällande behandling av MRSA- bärare, det vill säga om hur sjukvårdspersonal tillämpar

basala hygienrutiner. För att kunna tydliggöra förhållningssätt och rutiner vid uppkomst av MRSA anser författarna att dessa faktorerna som tidigare nämnts även finns behov av att jämföra mellan olika länder, för att se om upplevelsen skiljer sig mellan länder med hög förekomst och länder med låg förekomst av MRSA

SLUTSATS

I resultatet framkom patienternas upplevelser av att ha MRSA i vårdkontext. En del av

patienter upplevde att få MRSA inte var något problem men flera upplevde det som

traumatiskt. Känslor av oro framkom när patienter funderade över sin framtid. Patienter

upplevde att dem var särbehandlade av sjukvårdspersonal gällande sjukhusvistelse. När det

kom till isolering hos patienter med MRSA så upplevde patienterna det olika. En del upplevde

ro och möjlighet till sömn medan andra upplevde att de var instängda och begränsade att

komma i kontakt med andra patienter och vårdpersonal. Patienter upplevde även att

sjukvårdspersonal hade otillräckligt kunskap om MRSA, vilket skapade vårdlidande för

patienter. Författarna hoppas att fynden i denna litteraturöversikt kan leda till en uppvaknade

för sjuksköterska att vara uppmärksamma på patienternas upplevelse inom vården med

smittsam infektionssjukdom och att denna nya kunskap kan leda till en bättre vård för MRSA

patienter.

REFERENSFÖRTECKNING

*artikel inkluderad i resultatet

Almås, H., Stubberud, D., & Grønseth, R. (red.) (2011). Klinisk omvårdnad 1. (2., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber

Andersson, H., Andreassen Gleissman, S., Lindholm, C., & Fossum, B. (2016).

Experiences of nursing staff caring for patients with methicillin-resistant Staphylococcus aureus. International nursing review, 63(2), 233–241.

https://doi.org/10.1111/inr.12245

*Andersson H, Lindholm C, & Fossum B. (2011). MRSA - global threat and personal disaster: patients’ experiences. International Nursing Review, 58(1), 47–53.

https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1466-7657.2010.00833.x

*Barratt, R., Shaban, R., & Moyle, W. (2010). Behind barriers: patient’s perceptions of source isolation for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Australian Journal of Advanced Nursing, 28(2), 53–59. Hämtad från databasen CINAHL Complete

Belmontrapporten (1978) Ethical principles and Guidelines for the Protection of Human Subjects, Government Printing Office. Hämtat 13 april, 2021 från

http://www.hhs.gov/ohrp/regulations-and-policy/belmont-report/

CODEX, 2019., Regler och riktlinjer förforskning; Avvikelserfrån godforskningssed, Hämtad den 18 januari. 2021, från https://www.codex.uu.se/forskarens-etik/

Ehrenberg, A., Wallin, L., & Edberg, A. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder Ansvar och utveckling. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, K. (1987b). Vårdandes idè. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.

Eriksson, K. (2000). Hälsans idè. Stockholm: Liber.

Folkhalsomyndigheten. (2018). Sjukdomsinformation om Meticillinresistenta Staphylococus aureus (MRSA). Hämtad 27 november, 2020, från Folkhälsomyndygheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma- sjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/

Folkhälsomyndigheten. (2019). Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA). Hämtad 27 november, 2020, från Folkhälsomyndigheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-

o/sjukdomsstatistik/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/

Friberg, F. (Red.). (2017). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Gerlich, M. G., Piegsa, J., Schäfer, C., Hübner, N.-O., Wilke, F., Reuter, S., Engel, G., Ewert, R., Claus, F., Hübner, C., Ried, W., Flessa, S., Kramer, A., & Hoffmann, W. (2015).

Improving hospital hygiene to reduce the impact of multidrug-resistant organisms in health care--a prospective controlled multicenter study. BMC Infectious Diseases, 15, 1–13. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1186/s12879-015-1184-5

*Gleeson, A., Larkin, P., & O'Sullivan, N. (2016). The impact of meticillin-resistant Staphylococcus aureus on patients with advanced cancer and their family members:

A qualitative study. Palliative medicine, 30(4), 382–391.

https://doi.org/10.1177/0269216315622125

ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. (2017). Hämtad 19 april 2021, från,

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icn s%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf

Jason E. Farley PhD, MPH, ARNP, (2008). Epidemiology, clinical manifestations, and treatment options for skin and soft tissue infection caused by community- acquired methicillin-resistant Staphylococcus aureus. Received: March 2007 accepted: June 2007 https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1745-

7599.2007.00290.x

Jernigan, J. A., Hatfield, K. M., Wolford, H., Nelson, R. E., Babatunde, O., Reddy, S. C., . . . Baggs, J. (2020). Multidrug-resistant bacterial infections in U.S. hospitalized patients, 2012–2017. The New England Journal of Medicine, 382(14), 1309-1319. doi:

http://dx.doi.org.esh.idm.oclc.org/10.1056/NEJMoa1914433

Johansson, P. J., Gustafsson, E. B., & Ringberg, H. (2007). High prevalence of MRSA in household contacts. Scandinavian journal of infectious diseases, 39(9), 764–

768. https://doi.org/10.1080/00365540701302501

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I S. Kjellström (Red.), Vetenskaplig teori och metod:

Från idé till examination inom omvårdnad (s. 70- 90). Lund: Studentlitteratur.

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red) Vetenskaplig teori och metod:

Från ide till examination inom omvårdnad. (s. 57-81). Lund: Studentlitteratur.

*Lindberg, M., Carlsson, M., & Skytt, B. (2014). MRSA-colonized persons'

and healthcare personnel's experiences of patient-professional interactions in

and responsibilities for infection prevention in Sweden. Journal of infection and

public health, 7(5), 427–435. https://doi.org/10.1016/j.jiph.2014.02.004

*Masse, V., Valiquette, L., Boukhoudmi, S., Bonenfant, F., Talab, Y., Carvalho, J. C., Alarie, I., Carrier, N., & Farand, P. (2013). Impact of methicillin resistant Staphylococcus aureus contact isolation units on medical care. PloS one, 8(2), e57057.

https://doi.org/10.1371/journal.pone.0057057

McBrien, S., Felizardo, G. R., Orr, D. G., & Raymond, M. J. (2008). Using focus groups to revise an educational booklet for people living with methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Health promotion practice, 9(1), 19–28.

https://doi.org/10.1177/1524839907312095

Melhus, Å. (2013). Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur

Perlin, J. B., Hickok, J. D., Septimus, E. J., Moody, J. A., Englebright, J. D., & Bracken, R.

M. (2013). A bundled approach to reduce methicillin-resistant Staphylococcus aureus infections in a system of community hospitals. Journal for healthcare quality: official publication of the National Association for Healthcare Quality, 35(3), 57–69.

https://doi.org/10.1111/jhq.12008

*Raupach-Rosin, H., Rübsamen, N., Szkopek, S., Schmalz, O., Karch, A., Mikolajczyk, R.,

& Castell, S. (2016). Care for MRSA carriers in the outpatient sector: a survey among MRSA carriers and physicians in two regions in Germany. BMC infectious diseases, 16, 184. https://doi.org/10.1186/s12879-016-1503-5

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad den 13 april, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 3 april, 2021, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad den 11 maj, 2021, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 SFS 2004:168. Smittskyddslag. Hämtad den 13 april, 2021, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/smittskyddslag-2004168_sfs-2004-168

Simonsen, T., & Hasselström, J. (2016). Illustrerad farmakologi 2 Sjukdomar och behandling.

(4. [uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.

HYPERLINK "http://dx.doi.org.esh.idm.oclc.org/10.1186/s12912-020-00441-x"

* Skyman, E., Bergbom, I., Lindahl, B., Larsson, L., Lindqvist, A., Thunberg Sjöström, H., &

Åhrén, C. (2014). Notification card to alert for methicillin-resistant Staphylococcus aureus is stigmatizing from the patient’s point of view. Scandinavian Journal of Infectious Diseases, 46(6), 440-446.

https://doi.org.esh.idm.oclc.org/10.3109/00365548.2014.896029

*Skyman, E., Lindahl, B., Bergbom, I., Sjöström, H. T., & Åhrén, C. (2016). Being Met as marked - patients’ experiences of being infected with community-acquired methicillin- resistant Staphylococcus aureus ( MRSA). Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(4), 813–820. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/scs.12309

*Skyman E, Sjöström HT, & Hellström L. (2010). Patients’ experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(1), 101–107. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1471- 6712.2009.00692.x

Spachmann, P. J., May, M., Vetterlein, M. W., Fritsche, H. M., Steffen, S., Schostak, M., Wagenlehner, F. M., Burger, M., Weylandt, K. H., Salzberger, B., Brookman-May, S.

D., Gilfrich, C., & MR2 study group (2019). Awareness and perception of multidrug- resistant organisms and antimicrobial therapy among internists vs. surgeons of different specialties: Results from the German MR2 Survey. Caspian journal of interna medicine, 10(2), 132–141. https://doi.org/10.22088/cjim.10.2.132

Tran, K., Bell, C., Stall, N., Tomlinson, G., McGeer, A., Morris, A., Gardam, M., & Abrams, H. B. (2017). The Effect of Hospital Isolation Precautions on Patient Outcomes and Cost of Care: A Multi-Site, Retrospective, Propensity Score-Matched Cohort Study.

Journal of general internal medicine, 32(3), 262–268. https://doi.org/10.1007/s11606- 016-3862-4

Vårdhandboken (2019). Basala hygienrutiner och arbetskläder. Hämtad den 13 april, 2021, från https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och-

smittspridning/vardhygien/basala-hygienrutiner-och-arbetklader/

Vårdhandboken. (2019). Lagstiftning. Hämtad 6 december, 2020, från

Vårdhandboken, https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/ansvar-och- regelverk/patientens-rattsliga-stallning/lagstiftning/

Vårdhandboken. (2018). Lagstiftning till skydd för smittspridning. Hämtad 29 november, 2020, från Vårdhandboken, https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner- och-smittspridning/infektioner-och-smittspridning/multiresistenta-bakterier/viktiga- atgarder/

Vårdhandboken. (2018). MRB av betydelse för vården. Hämtad 5 december, 2020, från Vårdhandboken, https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och- smittspridning/infektioner-och-smittspridning/multiresistenta-bakterier/nationellt- handlingsprogram/

Vårdhanboken (2018). Åtgärder i vården. Hämtad 19 april, 2021, från.

https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och-smittspridning/infektioner- och-smittspridning/multiresistenta-bakterier/atgarder-i-varden/

*Webber, K. L., Macpherson, S., Meagher, A., Hutchinson, S., & Lewis, B. (2012). The

impact of strict isolation on MRSA positive patients: an action-based study undertaken

in a rehabilitation center. Rehabilitation nursing : the official journal of the Association of Rehabilitation Nurses, 37(1), 43- 50.

https://doi.org/10.1002/RNJ.00007

Wijnakker, R., Lambregts, M., Rump, B., Veldkamp, K. E., Reis, R., Visser, L. G., & de Boer, M. (2020). Limited multi-drug resistant organism related stigma in carriers exposed to isolation precautions: an exploratory quantitative questionnaire study. The Journal of hospital infection, 106(1), 126 133

https://doi.org/10.1016/j.jhin.2020.06.034

Wiklund Gustin, L., & Lindewall L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Natur &

Kultur. Stockholm.

Östlundh, l. (2017). Informationsssökning: I A. Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats:

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.59-82). Lund: Studentlitteratur