Patienters upplevelse av sin sexuella hälsa efter hjärtinfarkt: En litteraturöversikt

PATIENTERS UPPLEVELSE AV SIN SEXUELLA HÄLSA EFTER HJÄRTINFARKT

En litteraturöversikt

PATIENTS’ EXPERIENCE OF T H E I R S E X U A L H E A LT H A F T E R A M Y O C A R D I A L INFARCTION

A literature review

Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad Grundnivå

15 Högskolepoäng Hösttermin År 2020

Författare: Alicia Happe Rangin Danish

SAMMANFATTNING

Titel: Patienters upplevelse av sin sexuella hälsa efter hjärtinfarkt Författare: Danish, Rangin; Happe, Alicia

Institution: Institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde

Program/kurs: Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad, OM525G, 15 hp Handledare: Åberg, Cecilia

Examinator: Sahlsten, Monika

Sidor: 25.

Nyckelord: Erfarenhet, hjärtinfarkt, omvårdnad, sexuell aktivitet, sexuell hälsa.

___________________________________________________________________________

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Efter en genomgången hjärtinfarkt kan den sexuella hälsan, som definieras som ett psykiskt, socialt och mentalt välbefinnande, påverkas på flera sätt. Syfte: Att beskriva hur patienter erfar sin sexuella hälsa efter en genomgången hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt som innefattar 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen identifierades fyra teman;

bristande sexuell rådgivning, osäkerhet över kroppens förmåga, förändrad sexuell aktivitet och förändrad harmoni i kärleksrelationen. Slutsats: För att öka eller bibehålla den sexuella hälsan hos patienten efter en hjärtinfarkt är det viktigt att sjuksköterskan ska kunna samtala och ge råd om den sexuella hälsan till patienterna, vilket är ett av sjuksköterskans ansvarsområden.

ABSTRACT

Title: Patients’ experience of sexual health after a myocardial infarction Author: Danish, Rangin; Happe, Alicia

Department: School of Health and Education, University of Skövde

Course: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 ECTS

Supervisor: Åberg, Cecilia Examiner: Sahlsten, Monika

Pages: 25.

Keywords: Experience, myocardial infarction, nursing, sexual activity, sexual health.

___________________________________________________________________________

Background: Myocardial infarction is one of the most common diseases in Sweden. After a recent heart attack, sexual health, which is defined as mental, social and mental well-being, can be affected in several ways. Aim: To describe how patients experience their sexual health after a recent heart attack. Method: A literature review that includes 11 scientific articles. Results:

From the analysis four themes were identified; lack of sexual counseling, uncertainty about the body's ability, altered sexual activity and altered harmony in the love relationship. Conclusion:

In order to increase or maintain the sexual health of the patient after a heart attack, it is important that the nurse should be able to talk and advise about the sexual health to the patients, which is one of the nurse's areas of responsibility.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BILAGOR

1. Sökhistorik

2. Översikt över analyserade artiklar 3. Granskningsmall (Friberg, 2017)

INLEDNING...5

BAKGRUND...5

Hjärtinfarkt ...5

Sexuell hälsa ...6

Sexuell funktion ...7

Hälsa ...7

Sjuksköterskans funktion och ansvar ...8

PROBLEMFORMULERING...11

SYFTE...11

METOD...12

Urval ...12

Datainsamling ...12

Analys ...12

Etiska överväganden ...13

RESULTAT...14

Bristande sexuell rådgivning ...14

Osäkerhet över kroppens förmåga ...15

Förändrad sexuell aktivitet ...15

Förändrad harmoni i kärleksrelationen ...16

Resultatsammanfattning ...17

DISKUSSION...18

Metoddiskussion ...18

Resultatdiskussion ...20

Konklusion ...22

Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet ...22

REFERENSER...23

INLEDNING

År 2018 var det dubbelt så många män jämfört med kvinnor som drabbades och avled av hjärtinfarkt. Av de 24 800 personer som genomgick en hjärtinfarkt var det en fjärdedel som dog inom 28 dagar (Socialstyrelsen, 2019a). Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Med stigande ålder ökar antalet personer som drabbas av hjärtinfarkt, frekvensen är högst i åldern 70-80 år. Dödligheten i hjärtinfarkt har minskat med hälften de senaste 25 åren och antalet dödsfall vid hjärtinfarkt fortsätter minska med hjälp av snabb och effektiv behandling (Ericson & Ericson, 2012). Att drabbas av en hjärtinfarkt kan vara omvälvande i livet och oroväckande för den drabbade och dennes närstående, vilket kan leda till en sänkt livskvalitet och upplevelse av hälsa. Patientens sexuella hälsa kan påverkas efter en inträffad hjärtinfarkt, både psykiskt och fysiskt samt på grund av läkemedel. Patienten kan känna en oro över sin sexuella hälsa och vara i behov av stöd och rådgivning. Ett onödigt lidande kan uppstå hos patienten om råd och information gällande sexuell hälsa inte ges, vilket är en av sjuksköterskans ansvarsområden. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap inom området sexuell hälsa och hur den kan påverkas efter en hjärtinfarkt, eftersom det finns en stor sannolikhet att han eller hon får möta denna patientgrupp. Studien görs för att undersöka hur patienter erfar att den sexuella hälsan påverkas efter en genomgången hjärtinfarkt.

BAKGRUND

Hjärtinfarkt

En hjärtinfarkt uppstår när en förträngning leder till en irreversibel skada på hjärtats kärl och en ischemi (syrebrist i hjärtmuskeln) uppstår. När en förträngning inträffar blir det en tilltäppning i ett eller flera av hjärtats kranskärl och en STEMI (akut ST-höjningsinfarkt) uppstår (Frampton et al., 2018). En permanent skada kan uppstå om syrebristen i hjärtmuskeln varar i mer än 10-15 minuter (Socialstyrelsen, 2018). Kärlets blodflöde stängs av helt och ingen effektiv cirkulation går att etablera från mindre kärl på den förfogade korta tiden. Allvarliga konsekvenser kan uppstå eftersom pumpfunktionen i hjärtat försämras snabbt, vilket påverkar både blodtrycket och cirkulationen i kroppen (Ericson & Ericson, 2012). Klassiska symtom vid hjärtinfarkt är centrala bröstsmärtor som kan stråla ut till nacken, ryggen eller armarna. Obehaget är ihållande och oftast förknippat med illamående och dyspné, kvinnors bröstsmärtor vid hjärtinfarkt kan vara mer oklara (Frampton et al., 2018), symtomen hos kvinnor vid hjärtinfarkt kan även vara en extrem trötthet, enligt Hjärt-lungfonden (2019a). Det finns flera riskfaktorer för att drabbas av en hjärtinfarkt, dessa delas in i påverkningsbara samt icke påverkningsbara riskfaktorer.

Påverkningsbara riskfaktorer är sådana en person kan påverka som exempelvis rökning, övervikt, diabetes, högt blodtryck och låg fysisk aktivitet. De icke påverkningsbara riskfaktorerna är bland andra ärftlighet samt ålder (Rydberg & Holst, 2016).

En patient som drabbats av hjärtinfarkt genomgår behandling på sjukhuset som bland annat är ballongvidgning av det igentäppta kärlet och läkemedelsbehandling. Behandlingen görs genom att föra in en kateter med en liten ballong via handledens artärer. När katetern är på plats vid

kranskärlets förtätning blåses ballongen upp och vidgar det förträngda kranskärlet på hjärtat.

Ballongen förs in med hjälp av en röntgengenomlysning. Ett stent (metallnät) placeras på det vidgade stället för att hålla det öppet och stentet kan även vara täckt med läkemedel för att förhindra att kärlet täpps till. En EKG-övervakning på hjärtat sker efter behandlingsinsats under 24-48 timmar (Hjärt-lungfonden, 2019b). I vissa svåra fall utförs en bypass-operation på patienten, vilket innebär att en transplantation av patientens egna vener från insidan av bröstkorgen sys fast vid kranskärlet och blodet leds därmed förbi förträngningen genom att öppna upp bröstkorgen. Omvårdnadsåtgärder för patienterna efter operation innefattar uppföljning av deras mående. Patienterna hålls sängliggandes och ges smärtlindring direkt efter operation och mobilisering startar dagen efter tillsammans med en sjukgymnast. Information ges gällande undvikandet av tunga lyft. En välinformerad patient kan med livsstilsförändringar påverka sin hälsa efter en inträffad hjärtinfarkt och därmed undvika försämring av sitt tillstånd (Ericson & Ericson, 2012). En patient som skrivs ut från sjukhuset efter en hjärtinfarkt planeras inför återbesök till kardiolog på sjukhuset, samt till primärvården (Mercado et al., 2013).

Sexuell hälsa

Begreppet sexualitet kommer ifrån latinets sexus som betyder kön och är inom biologin förknippat med könlig fortplantning (Nationalencyklopedin [NE], 2020). WHO (2006) beskriver att sexualitet omfattar kön, könsroller och könsidentitet samt intimitet, njutning, reproduktion och sexuell läggning som har en stor betydelse hos människan. Sexuell hälsa definieras som ett psykiskt, mentalt och socialt välbefinnande och behöver inte innefatta frånvaro av sjukdom eller ohälsa. Sexualitet kan inte skiljas från andra livsaspekter, det är en del av det mänskliga och är ett grundbehov (World Health Organization [WHO], 2006). Ingen människa ska utsättas av fördomar, diskriminering, våld eller tvång gällande sin relation till sin sexuella hälsa. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter baseras på mänskliga rättigheter och innebär bland annat att;

alla ska respekteras i sin kroppsliga integritet och i sitt privatliv, fritt få definiera sin sexualitet, avgöra när och om en individ vill vara sexuellt aktiv och alla människor ska ha tillgång till information och stöd som krävs för att de mänskliga rättigheterna ska uppnås (Folkhälsomyndigheten, 2018).

Den sexuella hälsan kan påverkas hos partners till personer som genomgått en hjärtinfarkt och orsaka lidande. Män vars fruar som drabbats av en hjärtinfarkt får hantera känslor de inte är vana vid, som exempelvis när det gäller sin egen sexualitet. Männen anser att deras roll i det intima förhållandet förändras. De förklarar att de får ge mer stöd till deras partner, både känslomässigt och med hänsyn till praktiska uppgifter (Arenhall et al., 2010). Bennett och Connell (1998) beskriver att kvinnor vars män genomgått en hjärtinfarkt är mer känslosamma över situationen än patienterna själva, framförallt i början av sjukdomsförloppet. Känslor som kvinnorna upplever är panik, sorg, ångest, depression och skuld. Kvinnorna ville inte att männen skulle känna sig stressade eftersom de var rädda för att det skulle belasta deras hjärta. Kvinnornas hanteringsstrategi är att dölja sin egen oro, förneka bekymmer och minska argument och diskussion gentemot deras partner som genomgått en hjärtinfarkt (Bennett & Connell, 1998).

Sexuell funktion

Sexuell aktivitet är förknippad med en ökad risk för hjärtinfarkt, dock utgör den endast en liten del av den totala risken för hjärtinfarkt. Risken för hjärtinfarkt som utlöses av sexuell aktivitet minskar vid regelbunden träning. Personer med inga eller minimala symtom eller komplikationer efter inträffad hjärtinfarkt kan engagera sig i sexuella aktiviteter efter en vecka. Personer som genomgått PCI-behandling utan komplikationer kan återuppta sexuell aktivitet inom några dagar.

Patienter med kvarvarande kranskärlsförträngningar eller komplikationer efter inträffad hjärtinfarkt, samt personer med symtom vid vila eller låg fysisk ansträngning, kräver ytterligare utredning och utvärdering innan sexuella aktiviteter kan återupptas (Levine et al., 2012). För en frisk person sker, under förspelet och vid sexuell upphetsning, en viss ökning av blodtryck och hjärtfrekvens (Levine et al., 2012). Den största ökningen inträffar under orgasmens 10-15 sekunder och återgår sedan snabbt till normalfrekvens. Sexuell aktivitet är jämförbar med en mild till måttlig fysisk aktivitet hos unga och medelålders friska män. Aktiviteten motsvarar 3-4 metaboliska ekvivalenter (MET), som är en mätning på syreupptaget under fysisk aktivitet. 3-4 MET kan jämföras med att gå uppför två trappor eller en rask promenad. Äldre personer, personer med nedsatt fysisk aktivitet samt personer med kardiovaskulär sjukdom kan behöva anstränga sig mer och därmed uppnå ett intervall som motsvarar 3-5 METS för att få orgasm (Levine et al., 2012).

Efter genomgången hjärtinfarkt är det vanligt att blodproppsförebyggande, kärlvidgande, blodtryckssänkande samt blodfettssänkande läkemedel sätts in (Hjärt-lungfonden, 2019).

Behandling av beta-blockerare (som är ett blodtryckssänkande läkemedel) kan påverka sömnkvaliteten på ett negativt sätt med mardrömmar (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2004). Vissa kardiovaskulära läkemedel, bland andra betablockerare och diuretika, kan komma att påverka erektil funktion. Andra kardiovaskulära läkemedel har varken en negativ eller positiv inverkan på funktionen (Baumhäkel et al., 2011).

Hälsa

WHO (1948) definierar hälsa som fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande, vilket inte behöver innebära frånvaro av ohälsa eller sjukdom. Hälsa är en mänsklig grundrättighet för varje människa oavsett hudfärg, religion, politisk åsikt och ekonomi. Eriksson (1993) menar att en integrerad helhet av välbefinnande, friskhet och sundhet är definitionen av hälsa. Med välbefinnande menar Eriksson (1993) att den individuella upplevelsen av välbehag och friskhet hör till fysisk hälsa, vilket kan upplevas trots att sjukdom och sundhet hör till psykisk hälsa.

Hälsa hör till människans liv och även till människans kropp, själ och ande. Det är något människan är och inte får (Eriksson, 1993).

Utifrån det salutogena synsättet skapades hälsokorset av Katie Eriksson, vilket innebär att fokus läggs på de faktorer som upprätthåller hälsa och inte de som orsakar ohälsa (Eriksson, 1993).

Hälsokorset speglar relationen mellan välbefinnande, hälsa och ohälsa. Hälsa är ett dynamiskt tillstånd som varierar ständigt beroende på olika hälsoprocesser inom människan. Hälsa handlar även om att vara hel. Hälsokorset har två perspektiv, ett objektivt och ett subjektivt och teorin förklarar skillnaden mellan dem. Det objektiva perspektivet handlar om kroppen och det

subjektiva beskriver den självupplevda hälsan hos människan. Hälsokorset syftar till att frånvaro av sjukdom inte behöver innebära hälsa, då en person som är sjuk kan uppleva en god hälsa.

Sjukdom behöver inte innebära frånvaro av hälsa (Eriksson, 1993).

Hälsa kan också innebära att må bra och att uppleva välbefinnande (Dahlberg & Segesten, 2015). Hälsa är ett tillstånd som rör hela människan och kan definieras som en känsla av att vara jämvikt, det vill säga en individuell upplevelse av en inre balans. Hälsa innebär även en känsla av harmoni till sina medmänniskor och livet i övrigt. Upplevelser av hälsa är olika för alla individer och växlar mellan olika situationer. Både existentiella och biologiska synsätt räknas till begreppet hälsa eftersom de är sammanflätade. Hälsa upplevs när det biologiska systemet fungerar som det ska och är ett naturvetenskapligt perspektiv. Den existentiella aspekten påverkas av livet och innefattar även tankar och frågor om existensen, samt befintligheten av andra människor (Dahlberg & Segesten, 2015).

Lidande

Eriksson (1994) beskriver lidandet som en del av livet och att det är en strid mellan det goda och det onda samt mellan lusten och lidandet. Livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande är tre olika lidanden som finns inom vården och de olika lidanden hörs till dess benämning.

Livslidandet påverkar livet i sin helhet och kan uppstå när människan drabbas av ohälsa eller sjukdom. Det finns i huvudsak två former av sjukdomslidande, den fysiska och den själsliga, båda dessa är relaterade till skada, sjukdom eller behandling. Det fysiska lidandet är kroppslig smärta som upplevs i hela kroppen hos människan. Patientens sjukdom kan även medföra skam, skuld och förnedring och därmed orsaka ett själsligt lidande. En upplevd negativ attityd från vårdpersonal kan orsaka dessa känslor samt patientens egna syn på sin sjukdom. Vårdlidande uppstår i samband med vårdande och ses som ett onödigt lidande för patienten och orsakas oftast av vårdpersonalen. Vårdpersonal kan få patienter att uppleva en kränkt värdighet då hänsyn inte tas till deras integritet (Eriksson, 1994). Bueno-Gomez (2017) menar att lidande definieras som en ångestfylld eller obehaglig känsla som kan påverka människan på en existentiell nivå. Att innefatta den existentiella dimensionen av lidande i livet och dess verkan på ens egen anknytning till världen. Lidande behöver inte komma från sjukdom men lidande kan få människan att känna sig sjuk. Sociala problem som exempelvis fattigdom, social utslagning, existentiella och personliga problem som stress och sorg, samt tillstånd som rädsla och ångest kan vara orsak till lidande (Bueno-Gomez, 2017).

Sjuksköterskans funktion och ansvar

Legitimerad sjuksköterska arbetar i team tillsammans med annan vårdpersonal för att säkerställa en kontinuitet och säkerhet i vårdkedjan. Sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad, vilket innefattar både det vetenskapliga och det patientnära arbetet. Arbetet ska utformas utefter de lagar, författningar och styrdokument som finns för att patienterna och dess närstående ska få en god och säker hälso- och sjukvård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Patienter med hjärt-kärlsjukdomar, som personer som genomgått en hjärtinfarkt rehabiliteras inom primärvården efter de riktlinjer som finns (Socialstyrelsen, 2018). Rehabiliteringsåtgärder inom primärvården vid hjärtsjukvård är att patienten ska erbjudas stöd för att kunna göra

rekommenderade livsstilsförändringar, som att sluta röka samt öka sin fysiska aktivitet/träning.

Hjärtkärlsjukdom kan ge en minskad livskvalitet och ökar även risken för en förtidig död.

Sjukdomen kan även bidra till rädsla för att utföra fysisk aktivitet och därmed leda till en minskad kondition, samt aktivitet i dagliga livet. Socialstyrelsens rekommendation är att en patient med hjärtkärlsjukdom bör erbjudas fysisk träning, vilket ofta är gruppträning och omfattar både konditions- samt styrketräning, inom hjärtrehabilitering från hälso- och sjukvården. Trots rekommendationen är det en låg andel patienter med hjärtsjukdom som genomför fysisk träning som hjärtrehabilitering (Socialstyrelsen, 2018).

Vid återbesöken får patienten beskriva sina upplevelser efter hjärtinfarkten samt om hans eller hennes fysiska aktivitet påverkats. Sjuksköterskor och läkare får under samtalet en god bild om patientens behov av stöd inför rehabilitering. Den psykosociala statusen är också i fokus under dessa återbesök (Mercado, et al., 2013). Hälso- och sjukvård ska ges med respekt för allas lika värde och för den enskildes värdighet (SFS 2017:30). Hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att ge patienterna en sakkunnig och omsorgsfull vård (Socialstyrelsen, 2019a). Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor ska sjuksköterskan ge korrekt och tillräcklig information som är kulturellt anpassat för patienten (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Enligt Socialstyrelsen (2015) ska patienten få information anpassad efter dennes mognad, ålder samt individuella förutsättningar om sitt hälsotillstånd, olika metoder för undersökning, behandling, eftervård samt risker för komplikationer och biverkningar. En återkoppling från patienten kan öka sjuksköterskans förståelse för hur mycket patienten har uppfattat av informationen (Socialstyrelsen, 2015). Patienten ska även få information om hur sexuallivet kan komma att påverkas av behandlingen som ges, vilket är sjuksköterskans roll att informera om utan att behöva bli tillfrågad av patienten själv (Gamner, 2005). Enligt Sundbeck (2013) kan sexualitet vara ett tabubelagt ämne som sjuksköterskan prioriterar bort. Sjuksköterskan ska identifiera omvårdnadsproblem och analysera huruvida vårdinsatsen kan komma att påverka patientens sexuella hälsa, efter samtal om relationer och sexuell funktion. Omvårdnadsbehov och mål gällande patientens sexuella hälsa sätts upp genom överenskommelse mellan sjuksköterskan och patienten. Även en regelbunden utvärdering görs över de insatta omvårdnadsåtgärdernas effekt (Sundbeck, 2013).

Enligt Socialstyrelsen, (2018) har även primärvården en viktig roll att upptäcka och diagnosticera hjärt-kärlsjukdomar samt utföra behandlingar och sekundärprevention av patienter med hjärt-kärlsjukdomar. Svensk sjuksköterskeförening (2017a) anger att sjuksköterskan självständigt ska kunna ansvara för kliniska beslut för att möjliggöra en förbättring hos patienten.

Det innebär en ökad möjlighet till att bibehålla och återfinna sin hälsa samt att patienten ska uppnå livskvalitet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a).

Centrum för personcentrerad vård (2020) beskriver att personcentrerad vård är en etik som innefattar ett partnerskap mellan patient, dennes närstående och sjuksköterskan. Vården baseras på patientens berättelse om sin upplevelse av sin sjukdom för att uppnå en hälsoplan med mål och strategier som planeras gemensamt av patient och sjuksköterska (Centrum för personcentrerad vård, 2020). Sjuksköterskans förhållningssätt i patientmötet är viktigt för att öka patientens delaktighet. En patient som är delaktig i sin vård kan ha en större följsamhet för behandlingen, vilket i sin tur har en positiv inverkan på vårdens resultat (Socialstyrelsen, 2015).

Patientdelaktighet är värdefullt och önskvärt vid vård av hjärtinfarkt, då patienter kan känna sig

trygga och öka deras personliga engagemang i sin egen vård och återhämtning. Detta kan bero på att patienten själv får vara med och ta beslut gällande sin vård (Höglund et al., 2010).

Socialstyrelsen (2015) menar att en god vård ska genomföras i samråd med patienten och med respekt för dennes integritet och autonomi, det vill säga självbestämmande. För att öka patientens upplevelse av hälsa ska sjuksköterskan, enligt Patientlagen ansvara för att medverkan ska utgå från patientens egna önskemål och individuella förutsättningar (SFS 2014:821).

PROBLEMFORMULERING

Det finns en sannolikhet att sjuksköterskor kommer få vårda patienter med genomgången hjärtinfarkt eftersom det är en av de vanligaste sjukdomarna i samhället, hos både kvinnor och män. Patientens sexuella hälsa kan påverkas efter en genomgången hjärtinfarkt, på grund av hjärtats nedsatta funktion samt biverkan av läkemedel som verkar kärlvidgande. Partners till patienter kan uppleva lidande i form av oro, depression och skuld samt få agera stöttande mot sin drabbade partner i det dagliga livet. Det är viktigt att patienten får samtala med sjuksköterskan och erhålla undervisning från sjuksköterskan om hur hjärtinfarkten kan påverka den sexuella hälsan och därmed minska risken för lidande hos patienten. Studier visar däremot att ämnet är tabubelagt och ofta bortprioriterat i mötet mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskor kan sakna kunskap om hur sexualiteten kan påverkas och vara rädd för att kränka patientens integritet genom att tala om dennes sexuella hälsa. För att i möjligaste mån minska följderna av sjukdomen, återställa hälsan hos patienterna och lindra lidandet, krävs det att sjuksköterskor har kunskaper om hur patienter kan erfara sin sexuella hälsa efter en genomgången hjärtinfarkt.

SYFTE

Att beskriva hur patienter erfar den sexuella hälsan efter genomgången hjärtinfarkt.


METOD

För studien valdes metoden litteraturöversikt beskriven av Friberg (2017). Kvalitativ forskning innebär att studiens syfte är att fördjupa förståelsen för en persons livssituation, erfarenheter eller upplevelser och hur patienternas behov och förväntningar kan bemötas. Kvantitativ forskning innebär att avgöra om vissa handlingars resultat påverkas genom mätningar och jämförelser. En kritisk granskning och sammanställning av tidigare vetenskapliga artiklar inom det valda problemområdet görs, vilket mynnar ut i en vägledning för hur det valda området kan hanteras inom vårdarbetet på ett säkert sätt (Friberg, 2017).

Urval

Urvalet bestod av vetenskapliga originalartiklar där deltagare beskrev hur en genomgången hjärtinfarkt påverkat deras sexuella hälsa. Artiklarna som valdes utgår från ett patientperspektiv, där patienter som genomgått en hjärtinfarkt intervjuas. Avgränsning gällande år har gjorts mellan år 2000-2020, för att säkerställa att forskningen är relevant till modern tid. Artiklar på engelska har inkluderats då det är ett internationellt språk. Artiklarna inkluderade män och kvinnor i åldern 25 till 70 år. Inga avgränsningar gällande länder har gjorts eftersom fenomenet studeras globalt. Personer som genomgått större operationer som bypass-operationer har även exkluderats.

Datainsamling

En systematisk sökning har gjorts i databaserna Cinahl och PubMed, då de innehåller tidskrifter inom ämnet omvårdnad och medicin. Sökord som heart attack, myocardial infarction, sexual health och sexuality har använts för att söka fram artiklar som svarar mot syftet på studien. And och or har använts för att begränsa och utöka sökningarna av vetenskapliga artiklar, dessa ord användes för att sammankoppla och separera söktermer utifrån Boolesk söklogik (Friberg, 2017).

Söktermer och antalet träffar samt sammanställning av de valda artiklarna redovisas i bilaga 1 och bilaga 2. Till studien användes 11 originalartiklar, varav 5 kvalitativa och 6 kvantitativa.

Fribergs (2017) kvalitetsgranskningsmall användes för att säkerställa artiklarnas kvalitet, genom att bedöma om artiklarna har hög eller medelhög kvalitet, se bilaga 3. Artiklarna är vetenskapligt granskade i ulrichsweb och är peer-reviewed.

Analys

Datamaterialet analyserades utifrån en modell beskriven av Friberg (2017). Detta innebär att gå från en helhet till delar och till en ny helhet. Analysen består av fem steg. Datamaterialet lästes flera gånger enskilt, med öppenhet och följsamhet för att öka förståelsen för helheten. Därefter fördes en diskussion och reflektion om artiklarnas resultat för att komma överens om vad som kan svara till syftet och därmed nå konsensus. En schematisk översikt gjordes enligt Friberg (2017) där varje studies resultat sammanställdes för att få en överblick över vad som ska analyseras. Likheter och skillnader identifierades och urskildes genom att markera med olika färgpennor för att tydligt kunna särskilja olika ämnen, som exempel markerades ämnet

information i varje artikels resultat i röd färg. En diskussion fördes gällande de markeringar som gjorts för att se om de uppfattats lika eller ej. En gemensam överenskommelse gällande nyckelfyndens relevans till studiens syfte gjordes. Studiernas resultatdelar som markerats med samma färger kombinerades och skapade därefter ett tema. Resultatet för denna studie skapades genom fyra valda teman som bildade en ny helhet.

Etiska överväganden

Studien har följt forskningsetiska riktlinjer enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (2017). Artiklarna som valdes har tydliggjort att de etiska riktlinjerna följts samt att de var granskade och godkända av etisk kommitté för att säkerställa de etiska principerna. Enligt Forsberg och Wengström (2015) ska artiklarna som användes i resultatdelen presenteras oavsett om det förstärker författarnas teori eller inte (Forsberg & Wengström, 2015). Översättning från engelska till svenska har gjorts noggrant för att inte feltolka material, översättningsprogram har använts vid ord som varit svårtolkade.

Referenshantering beaktades för att inte plagiera eller fabricera, samt beaktning gällande information så inte material förvrängdes.

RESULTAT

I detta avsnitt sammansätts resultatet för att besvara studiens syfte som är att beskriva hur patienter erfar den sexuella hälsan efter genomgången hjärtinfarkt. Resultatet utgörs av följande teman: Bristande sexuell rådgivning; Osäkerhet över kroppens förmåga; Förändrad sexuell aktivitet; Förändrad harmoni i kärleksrelationer.

Bristande sexuell rådgivning

Det är ovanligt att patienter får sexuell rådgivning i form av muntlig och skriftlig information från vårdpersonal efter en genomgången hjärtinfarkt (Abramsohn et al., 2013; Oskay et al., 2015;

Tessler Lindau et al., 2012; Thylén & Brännström, 2015). Endast en tredjedel av de 1879 patienter som intervjuades gällande sina intima relationer svarade ja på frågan om de fått sexuell rådgivning av vårdpersonal året efter genomgången hjärtinfarkt (Tessler Lindau et al., 2012).

Skillnad gällande genus kan utmärkas då de flesta kvinnor inte minns eller med säkerhet vet att de inte fått någon information eller råd gällande återupptagandet av sexuell aktivitet, då den rådgivning de fått inte varit relaterad till sexuell aktivitet (Abramsohn et al., 2013; Oskay et al., 2015; Thylén & Brännström, 2015). Flera av de som fått information har själva tagit initiativ till att inleda diskussion om sexuell hälsa och aktivitet med vårdpersonal vid tiden före utskrivning från sjukhuset (Abramsohn et al., 2013). Majoriteten av de som inte fått information av vårdpersonal fick lära sig om återupptagandet av sexuell aktivitet genom att söka sig till råd via böcker och tidningar (Altiok & Yilmaz, 2011). Patienter upplever det som positivt om en läkare tidigt efter en hjärtinfarkt inleder en konversation gällande sexuell aktivitet och sexuell hälsa. De menar att läkaren visar att han eller hon är öppen för samtal gällande ämnet om det skulle uppstå problem eller frågor hos patienten. Patienterna tycker att det är positivt att de själva kan avgöra om de vill diskutera ämnet vid det specifika tillfället eller om det ska tas upp senare (Abramsohn et al., 2013; Søderberg et al., 2013). Patienter som drabbats av en hjärtinfarkt önskar få information gällande när de ska kunna återgå till sexuell aktivitet, dock är flera patienter rädda för att ta upp ämnet med vårdpersonal eftersom de inte känner varandra. En patient förklarar att den inte vågade ta upp ämnet själv och efteråt beklagat sig över att patienten inte tagit modet till sig (Simeone et al., 2020). Flera patienter har en vilja om att läkaren ska informera om sex efter hjärtinfarkt även till deras partner, då de själva upplever det som en stor utmaning att återberätta för dem (Søderberg et al., 2013).

Flera patienter är komfortabla med att samtala om sexualitet och sexuell hälsa och en viss skillnad gällande länder kan utmärkas. I USA är det vanligare att patienterna själva tar upp ämnet med en läkare, medan det i Spanien är läkaren som tar initiativ till samtalet (Tessler Linadu et al., 2014). Skillnad i information kan utmärkas gällande civilstånd eftersom gifta patienter har en större sannolikhet till att få rådgivning gällande återupptagandet av sexuell aktivitet, vilket betyder att majoriteten av de ogifta patienterna inte har diskuterat ämnet med en läkare (Tessler Lindau, 2012). I Turkiet anses sex vara privat för de flesta och ett tabubelagt ämne för en stor del av de hjärtinfarktsdrabbade patienterna, det är därför inte något som diskuteras i äktenskapsrelationer, med familj eller vänner (Altiok & Yilmaz, 2011).

Att kunna identifiera riskfaktorer, vilka ansträngningsnivåer som är okej och när det är säkert att utföra sexuell aktivitet anses vara viktigt för kvinnliga patienter (Abramsohn et al., 2013).

Hinder som upplevs av kvinnliga patienter gällande samtal om sexuell hälsa är motsatt kön på vårdpersonal samt om sjukvårdspersonal verkar osäker om ämnet. Flera kvinnor upplever att en kardiolog är den rätta personen att prata med när det gäller sexuell rådgivning då han eller hon vet vad som är säkert för ett hjärta och inte, de beskriver även att läkare från primärvården samt gynekolog också kan vara till hjälp vid frågor om sexuell aktivitet (Abramsohn et al., 2013).

Patienterna ges olika restriktioner och råd från sjukvårdspersonal gällande riskfaktorer samt risker med att belasta hjärtat, bland annat ges vissa patienter rekommendationer om att vara mer passiva under samlaget och försöka hålla sin hjärtfrekvens nere, medan andra patienter som samtalat med läkare inte ges några restriktioner alls (Tessler Lindau et al., 2014).

Osäkerhet över kroppens förmåga

En osäkerhet och försiktighet skapas hos personer som genomgått en hjärtinfarkt vilket påverkar den sexuella aktiviteten och resulterar till tveksamhet till samlag (Abramsohn et al., 2013;

Johansson Sundler et al., 2009; Oskay et al., 2015; Simeone., 2020). Studier visar att personer som genomgått hjärtinfarkt är oroliga och rädda över att vara sexuell aktiva eftersom det skulle kunna orsaka en ny hjärtinfarkt eller plötslig död (Altiok & Yilmaz, 2011; Oskay et al., 2015;

Simeone, 2020). Personer som drabbats av en hjärtinfarkt upplever en känsla av oro och rädsla för att återuppta sin sexuella aktivitet. Kvinnorna är bekymrade över säkerheten för att kunna ha sex eftersom ansträngningsnivån upplevs vara fysiskt hög, vilket orsakar spändhet och nervositet i samband med sexuell upplevelse (Abramsohn et al., 2013; Altiok & Yilmaz, 2011; Johansson Sundler et al., 2009; Thylén & Brännström., 2015). Abramsohn et al. (2013) skriver att en av kvinnornas rädsla efter en hjärtinfarkt är att hon kan bli andfådd och att hjärtat skulle kunna rusa iväg under samlag.

En osäkerhet över kroppens förmåga ger sig till känna genom en oro och rädsla över att drabbas av en hjärtinfarkt vid samlag, eftersom det förekommit att personer fått en hjärtinfarkt under sexuell aktivitet (Altiok & Yilmaz, 2011). Information om när sexuell aktivitet kan återupptas innefattar att patienterna ska orka gå upp för 2 trappor utan att bli påverkade, vilket skapar en oro hos patienter som haft sämre kondition även innan genomgången hjärtinfarkt (Abramsohn et al., 2013).

Förändrad sexuell aktivitet

Sexuella aktiviteter förändras och påverkas efter en hjärtinfarkt (Abramsohn et al., 2013; Altiok

& Yilmaz, 2011; Drory et al., 2000; Thylén & Brännström, 2015; Tessler Lindau et al, 2012;

Tessler Lindau et al, 2014). Under den första månaden efter en hjärtinfarkt är den sexuella aktiviteten lägre för vissa personer jämfört med året innan hjärtinfarkten (Tessler Lindau et al., 2014). Däremot framkommer det att vissa som har varit sexuellt inaktiva året innan hjärtinfarkten påbörjade sexuell aktivitet efter hjärtinfarkten (Tessler Lindau et al., 2012; Tessler Lindau et al., 2014; Thylén & Brännström, 2015). Den sexuella aktiviteten för både män och kvinnor minskar generellt och för vissa är det mindre viktigt att vara sexuell aktiv efter en

hjärtinfarkthändelse (Drory et al., 2000; Thylén & Brännström, 2015). Den sexuella aktivitetens kvalitet och kvantitet jämfördes mellan 51 kvinnor och 462 män både före och efter en hjärtinfarkt. Studien visar att kvinnors tillfredställelse med sexuell aktivitet är mindre än männens både innan och efter en hjärtinfarkt, men att frekvensen av den sexuella aktiviteten efter en hjärtinfarkt är relativt lika för kvinnor och män (Drory et al, 2000). Däremot beskriver Abramsohn et al. (2013) att tillfredsställelsen av kvinnors sexliv blir förbättrad, bland annat beskriver en av kvinnorna att hennes sexuella aktivitet är fantastisk.

Den sexuella dysfunktionen är högre förekommande hos kvinnor än hos män (Oskay, 2014). De vanliga symtomen som patienterna upplever som besvärliga under samlag är vaginal torrhet, erektil dysfunktion och orgasmstörning (Altiok & Yilmaz, 2011; Tessler Lindau, 2014; Thylén &

Brännström, 2015). Patienter beskriver att symtom som smärta, andningspåverkan och hjärtklappning (Søderberg et al., 2013; Tessler Lindau, 2014) minskar den sexuella njutningen och frekvensen av samlag, samt att det leder till en rädsla under samlaget som resulterar i att samlaget kan få avbrytas. Nervositet och ångest är den största anledningen till att det kan ta en lång tid att återuppta den sexuella aktiviteten (Søderberg et al., 2013).

Patienterna upplever en högre stressnivå under första året efter en genomgången hjärtinfarkt på grund av rehabilitering, läran om sin sjukdom och förändringar i deras sexliv. Stressen är relaterad till hur sexuell aktivitet påverkar hjärtat och även den sexuella relationen eftersom de upplever en förändring hos sig själva och försöker anpassa sin sexuella aktivitet till sin förändrade livssituation (Simeone et al., 2020; Søderberg et al., 2013). Trötthet och ångest påverkar patienternas sexuella mönster och är en av de stora anledningarna till att personer med genomgången hjärtinfarkt inte vill återuppta sexuell aktivitet. Kvinnor som upplever trötthet orkar inte tänka på samlag och är tveksamma till om de någonsin kommer att kunna återuppta sexuell aktivitet på grund av minskad energi och sina mentala problem relaterade till hjärtinfarkten (Søderberg et al., 2013). Drory et al., (2000) beskriver att ålder har en negativ påverkan på sexuell aktivitet och utbildning en positivt inverkan, de förklarar att äldre personer har mindre lust och är mindre tillfredsställda gällande sexuell aktivitet och att personer med högre utbildning har en större sannolikhet till mer tillfredsställelse (Drory et al., 2000). Personer som upplever en hög nivå av ångest efter genomgången hjärtinfarkt förklarar att de har en lägre sexuell tillfredsställelse, till skillnad från de personer som upplever en lägre nivå av ångest som beskriver en hög sexuell tillfredsställelse (Steinke & Wright, 2006).

Vissa anser att samlag är en viktig del av livet (Altiok & Yilmaz, 2011; Søderberg et al., 2013), medan andra tycker tvärtom. Flera patienter kände att saknaden av känslan av välbehag efter en orgasm indikerade på att sex faktiskt är en viktig del av livet för patienterna, vilket ändrade deras åsikt om den sexuella aktivitetens betydelse (Søderberg et al., 2013). En man berättar att han tror att sexuell aktivitet är nyttigt för hjärtat och menar att han kan bli av med stress tack vare sex, av den anledningen brukar han ha samlag (Altiok & Yilmaz, 2011).

Förändrad harmoni i kärleksrelationen

Sexualitet och kärlek inkluderas i en djupare relation och kan ge kvinnorna som drabbats av en hjärtinfarkt ett sammanhang, vilket i sin tur främjar deras hälsoprocess och kan lindra

sårbarheten som de kan känna efter en hjärtinfarkt eftersom närhet ökar deras energi, lust och glädje (Johansson Sundler et al., 2009). Vissa personer beskriver att deras äktenskap blir djupare och mer meningsfulla efter en hjärtinfarkt. Personerna beskriver att sexualitet involverar både fysisk och emotionell beröring, vilket består av intimitet, samlag och att de delar livet och sin livsvärld tillsammans med någon, de förklarar att sexualitet inte måste innefatta intima relationer (Johansson Sundler et al., 2009). Kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt förklarar att deras förväntningar på sin partner är svåra att förmedla och att det leder till en förlorad harmoni i sexlivet, det beror på att de inte kan förmedla att den sexuella aktiviteten kan komma att avbrytas och att det påminner kvinnorna om ett sexliv som inte längre fungerar på ett tillfredsställande vis (Søderberg et al., 2013). I flera förhållanden minskar frekvensen av samlag, men en icke sexuell fysisk närhet ökar, som att hålla varandras händer, kramas och att gosa med varandra (Abramsohn et al., 2013; Søderberg et al., 2013). Den minskade sexuella aktiviteten kan verka negativ i vissa förhållanden om partners till de hjärtinfarktsdrabbade inte får den sexuella tillfredsställelsen som de önskar. Vissa kvinnliga patienter uttrycker att det är en naturlig del i deras vänskapskrets att prata om sex och samliv, andra kvinnor upplever det som att de sviker sin partner genom att diskutera ämnet med sina vänner (Søderberg et al., 2013).

Resultatsammanfattning

Resultatet visar att den sexuella hälsan påverkas positivt och patienterna beskriver att deras sexuella aktiviteter blev bättre efter en hjärtinfarkt, samt att relationen till deras partner blev starkare och djupare. Den sexuella hälsan påverkades även negativt hos både kvinnor och män som genomgått en hjärtinfarkt, på grund av rädslan att belasta hjärtat och riskera ännu en hjärtinfarkt vid samlag. Det framkommer att brist av information och rådgivning gällande att återuppta sexuell aktivitet resulterar i en oro och rädsla för samlag. Kärleksrelationerna påverkas och den sexuella aktiviteten minskar, däremot ökar den icke sexuella fysiska beröringen och närheten. Flera av patienterna erfar depression, trötthet, rädsla och oro på grund av bristfällig information gällande den sexuella hälsan. Nära och kära är en stärkande faktor och ökar livsglädjen. För att återuppta den sexuella hälsan är behovet av stöd från sjuksköterskor en betydande faktor.


DISKUSSION

Metoddiskussion

Syftet med studien var att beskriva hur patienter erfar den sexuella hälsan efter genomgången hjärtinfarkt. Syftet för studien anses vara besvarat genom litteraturöversiktens metod samt analys av relevanta artiklar inom området. Studien har följt Fribergs (2017) modell för litteraturöversikt, vilket är en metod med ett systematiskt och strukturerat arbetssätt. En litteraturöversikt görs enligt Friberg (2017) för att öka kunskapen inom ett visst ämne genom att ta del av befintlig forskning inom fenomenet, vilket kan bestå av kvalitativa och kvantitativa artiklar. En empirisk studie skulle kunna vara genomförbart, då följdfrågor kan ställas. Detta var inte möjligt vid en litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar.

Resultatet utgår från 11 vetenskapliga artiklar, varav 5 kvalitativa och 6 kvantitativa. Enligt Friberg (2017) syftar kvalitativa studier till att fördjupa förståelsen för patienternas erfarenhet eller upplevelse relaterat till ett valt fenomen genom berättelser och intervjuer med studiens deltagare. Kvantitativ studie är enligt Friberg (2017) en studie som genom mätningar och jämförelser kan fastställa om en vårdåtgärd ger bättre resultat jämfört med en annan åtgärd, dessa sammanställs sedan till rekommendationer eller beskrivning på hur åtgärden kan tillämpas.

Både kvalitativa och kvantitativa artiklar valdes till denna studie, vilket är relevant eftersom patienternas erfarenhet av sin sexuella hälsa efter en genomgången hjärtinfarkt beskrivs samt även en jämförelse av upplevelser mellan kvinnor och män genom intervjuer och olika mätningsinstrument har gjorts. Likheter och variationer kunde urskiljas i artiklarna, vilket anses vara tillräckligt för att svara på studiens syfte. Enligt Friberg (2017) skulle ett resultat med endast kvalitativa artiklar bidra till en djupare förståelse av hur patienterna erfar den sexuella hälsan efter genomgången hjärtinfarkt, vilket kan ha bidragit till en negativ inverkan på resultatet.

Båda könen inkluderades i artiklarna, vissa har endast kvinnor som deltagare. Deltagarna var sammanlagt 6105 varav 2980 män och 3125 kvinnor, vilket betyder att 51, 2% av samtliga deltagare var kvinnor. Slutsatsen kan därmed utifrån dessa siffror dras att fenomenet är överförbart på båda grupperna. I studierna av Altiok och Yilmaz, (2011), Steinke och Wright, (2006) samt Søderberg et al. (2013) framkom inte någon könsfördelning. Sammanlagt var det 107 deltagare som inte benämns vid kön, vilket skulle kunna öka eller minska den totala andelen procent som var kvinnor respektive män, det kan innebära en påverkan på överförbarheten på båda grupperna. Henricson (2012) hänvisar till Lincoln och Guba (1985) i vilken grad resultatet kan överföras till andra grupper och kontexter. Det var skillnad mellan könen på hur de erfar sin sexuella hälsa efter en hjärtinfarkt, som exempel gällande stress, depression, oro och dysfunktion. Mångkulturella aspekter framträdde eftersom artiklarna som inkluderades var från 6 olika länder; Israel, Italien, Spanien, Sverige, Turkiet och USA. Mångkulturella aspekter är positivt eftersom fenomenet studerades globalt. Artiklar som inkluderades i litteraturöversikten innehöll personer som genomgått en hjärtinfarkt för mindre än 1 år sedan, och en artikel (Abramsohn et al., 2013) har deltagare som haft hjärtinfarkt för mer än 2,5 år sedan, vilket ökar trovärdigheten eftersom deltagarna genomgått hjärtinfarkten relativt nyligen vid respektive studie. Henricson (2012) hänvisar till Lincoln och Guba (1985) som beskriver att trovärdighet

innebär att resultatet äger giltighet och att kunskapen är rimlig. Artiklar med personer som genomgått en större operation som exempel bypassoperation exkluderades då deras rehabilitering och behov av stöd kan skiljas åt jämfört med de som inte genomgått de operationer. Rådgivning gällande sexuell hälsa vid andra hjärtkärlsjukdomar än hjärtinfarkt exkluderades, vilket ökar överförbarheten för hur de personer som drabbats av hjärtinfarkt erfar sin sexuella hälsa.

Sökning efter artiklar har gjorts i databaserna Cinahl och Pubmed. En sökning på en tredje databas gjordes, som endast visade kopior av artiklar som redan använts till resultatdelen, vilket enligt Henricson (2012) ökar resultatets trovärdighet. Sökorden som användes ses som relevanta för att besvara studiens syfte. Myocardial infarction var ett sökord som återkom vid samtliga sökningar i databaserna, eftersom det är ett av studiens nyckelord samt huvudämne. Vid olika kombinationer av vissa sökord kom samma artiklar upp, vilket även det ökar trovärdigheten för studiens resultat, enligt Henricson (2012). Avgränsning gjordes mellan år 2000-2020, vilket är ett intervall på 20 år för att erhålla ett tidsenligt forskningsresultat som enligt Forsberg och Wengström (2015) stärker resultatets trovärdighet.

Samtliga artiklar har lästs och granskats gemensamt, vilket enligt Henricson (2012) ökar trovärdigheten. Kunskaper om området sexuell hälsa och hur den påverkas vid hjärtinfarkt saknades innan studiens utvecklingsgång eftersom detta inte prioriterats under utbildning eller på arbetsplatser.

Artiklarnas resultat har översatts med noggrannhet och med hjälp av översättningssidor då ord varit svåra att begripa. De vetenskapliga artiklarna som använts har följt etiska riktlinjer och har inte förvanskats. Enligt Forsberg och Wengström (2015) ska artiklarna vara refereegranskade även kallat peer-reviewed samt vara godkända av etisk kommitté innan publicering (Forsberg &

Wengström, 2015). Enligt Friberg (2017) menas det att om en tidskrift är peer reviewed, det vill säga referee-granskad, är det en vetenskaplig tidskrift. De vetenskapliga artiklarna som används i litteraturöversikten är granskade i Ulrichweb och det är därmed säkerställt att de är peer- reviewed.

Resultatdiskussion

Av resultatet framkommer att brist på sexuell rådgivning är en bidragande faktor till att patienterna är rädda och oroliga för att återuppta den sexuella aktiviteten. Patienterna upplever att de inte får tillräcklig information och rådgivning. De undviker att ta initiativ till att diskutera ämnet med sjuksköterskor och läkare. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor ska sjuksköterskan ge patienten information som är korrekt, tillräcklig och lämplig (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) har alla människor rätt att få information om deras hälsotillstånd, biverkningar, risker för komplikationer, eftervård och metoder för att förbygga sjukdom eller skada. Eriksson (1994) menar att ett vårdlidande uppstår i samband med vårdandet och orsakas oftast av vårdpersonal och ses som ett onödigt lidande för patienten. Således följs ej ICN:s etiska kod samt Patientlagen vilket resulterar i ett vårdlidande.

Det behöver belysas i vården av patienter med genomgången hjärtinfarkt för att stärka deras sexuella hälsa och välbefinnande.

Resultatet tydliggör att information gällande sexuell hälsa för det mesta är skriftlig. Ivarsson, Fridlund och Sjöberg (2009) menar att sjuksköterskor inte har tillräckligt med informationsmaterial gällande sexuell aktivitet och frågor gällande området. Det vanligaste pedagogiska verktyget för att framföra information till patienter är broschyrer eller litteratur (Fridlund & Sjöberg, 2009). På grund av okunskap hos sjuksköterskan kan det vara enkelt att ge broschyrer eller annan skriftlig information till patienten, vilket inte heller tar lång tid för sjuksköterskan. Det kan vara enkelt att ge skriftlig information eftersom patienten kan läsa den i lugn och ro hemma. Informationen kan verka överflödig under tiden som patienten och sjuksköterskan samtalar om situationen, behandlingen och andra viktiga ämnen. Därmed kan sjuksköterskan anse att patienten inte kommer ta in och förstå all information under mötet.

Av resultatet framkommer att kvinnliga patienter upplever det som obekvämt att samtala om sexualitet och sexuell hälsa med manlig läkare, vilket kan påverka viktig informationsrådgivning. Gazestani et al. (2019) förklarar att sjuksköterskor har en genomsnittlig självsäkerhet gällande sexuell rådgivning till patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Författarna menar att sjuksköterskor har störst självsäkerhet gällande sin egen kunskap om och känner att den är tillräcklig för att besvara patienters frågor om sexuella problem. De sjukhus som har personal som är självsäkra gällande rådgivningen är privata inrättningar samt att manliga sjuksköterskor är mer benägna till att genomföra sexuell rådgivning jämfört med kvinnliga sjuksköterskor (Gazestani et al., 2019). Det är positivt att sjukvårdspersonal vågar ta upp ämnet sexuell hälsa och anser sig ha tillräcklig kunskap. För att öka sjuksköterskors självsäkerhet gällande samtal om sexuell hälsa med sina patienter är det viktigt att göra detta till en rutin.

Sökordet sexualitet är en viktig del i omvårdnadsstatus som bör tas upp och samtalas om med patienterna. Eftersom kvinnliga patienter anser att det är obekvämt att samtala om sexualitet och sexuell hälsa med manliga sjuksköterskor är det viktigt att kvinnliga sjuksköterskor ökar sin självsäkerhet gällande ämnet och vågar ta upp det med patienterna. Kvinnliga sjuksköterskor som inte är lika benägna till att samtala med sina patienter om sexuell hälsa kan orsaka ett vårdlidande hos de kvinnor som inte vågar ta upp och tala om detta med en manlig vårdpersonal.

Detta påvisar betydelsen av att sjuksköterskor behöver ta initiativ och samtala om sexuell hälsa med sina patienter oavsett kön.

Resultatet visar att patienterna själva inte vågar ta initiativ till att diskutera sin sexuella hälsa med vårdpersonal, vilket bidrar till en bristande informationsrådgivning. Eide och Eide (2009) menar att en patient och dennes närstående kan vara förvirrade och osäkra i samband med behandling. Patienterna kan undvika ett specifikt ämnet som är oklart för dem på grund av att de är rädda för att framstå som svaga om de frågar vårdpersonal om hjälp och att det kan vara obekvämt för dem att dela med sig av sin osäkerhet och oro. Sjuksköterskan kan genom patienters berättelse få chansen till att reda ut missförstånd, öka deras kunskap om det ämnet och även förstå vad de anser vara viktigt respektive oviktigt. Detta kan sjuksköterskan få veta genom att ställa en öppna frågor och lyssna aktivt på svaren för att ge patienten utrymme till att berätta och därmed kan sjukskösterkan skapa ett vårdande informationssamtal (Eide & Eide, 2009).

Vården planeras gemensamt i partnerskapet mellan sjuksköterskan, patienten och dennes närstående. En hälsoplan och mål bestäms gemensamt och baseras på patientens berättelse (Centrum för personcentrerad vård, 2020). Ett grundläggande tankesätt inom vården kan vara att beakta och utgå från Erikssons (1993) hälsokors, som beskriver att en person kan uppleva hälsa trots sjukdom och även tvärtom; att den kan uppleva ohälsa trots frånvaro av sjukdom. Fokus ska läggas på vad som kan upprätthålla hälsa och inte på vad som orsakar ohälsa hos patienten. En patient som enligt Socialstyrelsen (2015) är delaktig i sin vård kan få en större följsamhet under sin behandling som i sin tur påverkar vårdens resultat. Det är viktigt med en personcentrerad vård där sjuksköterskor ser hela patienten, att de ska inkludera patientens upplevelse av sin sexuella hälsa samt lyssna till patienten och även dennes närstående under vårdandet. En person som genomgått en hjärtinfarkt samt behandling och anses vara frisk, kan uppleva en ohälsa på grund av att den sexuella hälsan är påverkad på ett negativt sätt.

Trots brist på sexuell rådgivning till personer som genomgått en hjärtinfarkt menar Steinke et al.

(2011) att den har förändrats och förbättrats mellan åren 1994-2009. Sjuksköterskor menar att de känner ett större ansvar till att tala med sina patienter om sexuell rådgivning i slutet av angiven period. Sjuksköterskor har förbättrats praktiskt under rådgivningen och förklarar vilka varningstecken patienten kan uppmärksamma. Miljön där den sexuella rådgivning sker har förbättrats genom åren för både patienter och sjuksköterskor. Sjuksköterskan kan även förklara för patienten vilken typ av inverkan vissa läkemedel kan ha på den sexuella aktiviteten. Det visar dock att sjuksköterskor år 1994 är mindre konservativa. Under år 1994 kan sjuksköterskor diskutera sexuell aktivitet och förklara vilka typer av sexpositioner som är okej för hjärtat och vikten av förspel innan samlag med patienten (Steinke et al., 2011). Det är positivt att sexuell hälsa tas upp och samtalas om med patienten. Ett viktigt område som bör tas upp även i modern tid är bland annat gällande vilka sexpositioner som kan rekommenderas för personer som genomgått en hjärtinfarkt samt vikten av förspel innan samlag. Sjuksköterskor som är konservativa gällande sexuell hälsa kan påverka patienter på ett negativt sätt, då de kan gå ifrån samtalet med obesvarade frågor och tankar. Det visar vikten av att kunna informera och samtala om samlag gällande förspel samt sexakten för att patienten ska kunna gå ifrån mötet med tillräcklig information och kunskap om den sexuella aktiviteten och vad som kan vara viktigt att tänka på.

Resultatet visar att personer som genomgått en hjärtinfarkt är oroliga och rädda för att drabbas av ytterligare en hjärtinfarkt vid sexuell aktivitet, vilket förändrar patientens sexuella aktivitet.

Enligt Özdemir och Akdemir, (2008) kan det bero på vårdpersonalens egna okunskap inom området. Studien visar att sjuksköterskor inte har tillräcklig med kunskap om den sexuella

aktivitetens påverkan efter en hjärtinfarkt. Även läkemedel kan påverka sexlivet på ett negativt sätt. På grund av den bristande kunskapen hos sjuksköterskor får patienter bristfällig information om sexuell hälsa efter en hjärtinfarkt. Sjuksköterskor kan inte heller besvara patienters frågor gällande sexuell aktivitet. Det är en relativt liten risk att få en ny hjärtinfarkt under samlag (Özdemir & Akdemir, 2008). Rädslan för att utföra sexuell aktivitet kan medföra ett lidande för patienterna eftersom de får otillräcklig information om vad som kan vara skadligt eller inte för hjärtat efter en hjärtinfarkt. Detta behöver belysas och lyftas fram i vården eftersom patienterna undviker något som egentligen inte är en riskfaktor för ytterligare en hjärtinfarkt. Därför bör sjuksköterskorna ge konkret och relevant information till patienten i god tid för att minska risken för ett onödigt lidande hos patienten.

Resultatet visar att trötthet, ångest och stress är en stor del av vardagen för patienterna och att det påverkar den sexuella hälsan negativt och påverkar även den sexuella aktiviteten. Patienterna upplever att de inte orkar utföra sexuell aktivitet, vilket i sin tur påverkar deras relationer.

Johansson et al. (2010) beskriver att det är vanligt med trötthet, depression, ångest och störd nattsömn till följd av en hjärtinfarkt. Författarna anger att en tredjedel av både män och kvinnor (n=204 totalt i studien) som genomgått en hjärtinfarkt lider av trötthet och ingen skillnad gällande kön kan utmärkas. En femtedel av deltagarna lider av depression och ångest. En störd nattsömn rapporteras av fler än häften av deltagarna (55%) (Johansson et al., 2010). Enligt Socialstyrelsen (2019b) kan suicidrisken öka vid måttligt svår till svår depression, sömnstörning och ångest samt vid oro och ilska. Det framkommer att personer som drabbats av hjärtinfarkt kan uppleva oro och ångest, samt att det kan orsaka ett lidande för dem (Socialstyrelsen, 2019b).

Detta påvisar vikten av sjuksköterskornas kunskaper om vad patienten kan drabbas av efter en hjärtinfarkt och tidigt arbeta för att undvika negativa följder som påverkar patientens upplevelse av sin hälsa.

Konklusion

Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hur patienter erfar den sexuella hälsa efter genomgången hjärtinfarkt. Den sexuella hälsan påverkas oftast både psykiskt och fysiskt hos personer som haft en hjärtinfarkt. Oro, rädsla och depression är förekommande hos personerna.

Minskad lust, tillfredsställelse och sexuell frekvens är vanligt hos personerna vilket leder till en minskad upplevelse av välbefinnande, däremot visar det sig att det kan vara tvärtom för vissa som genomgått en hjärtinfarkt. Behovet av information och rådgivning gällande sexuell hälsa är stor hos patienter med genomgången hjärtinfarkt, ett behov som inte möts upp i tillräckligt stor utsträckning av vårdpersonal. Anledningar till det kan vara bristande kunskap hos sjuksköterskan, rädsla för att kränka patientens integritet och för att sjuksköterskan själv är obekväm för att ta upp ämnet med patienten. Det kan även bero på organisatoriska strukturer och rutiner som fortlöper och inte förändras med tiden.

Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet

Sexuell hälsa är en del av människan och området bör därmed inte prioriteras bort inom vården.

Sjuksköterskan är skyldig att samtala och ge fullständig information om bland annat patientens

tillstånd, behandling, eftervård samt biverkningar och komplikationer som kan ske (SFS 2014:821). Sjuksköterskor bör även samtala om sexuell hälsa eftersom de enligt ICN:s etiska kod ska främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Sjuksköterskan har en skyldighet att skapa en bekväm och trygg miljö för patienten att samtala om. Efter rehabilitering ska patienten vara tillräckligt informerad och fått sina frågor besvarade gällande sin sexuella hälsa. För att öka kunskapen och förståelsen för patientens sexuella hälsa hos sjuksköterskor behöver området få mer utrymme under sjuksköterskeutbildningen. Sjuksköterskor som har en ökad kunskap om kan lättare ta initiativ, utföra och normalisera samtalet med patienter och besvara patienters frågor och tankar om sexuell hälsa. För att fördjupa kunskaperna hos både vårdpersonal och patienter krävs mer forskning i området samt implementering av nya rutiner med samtal om sexuell hälsa i vården.

Empiriska studier som fokuserar på patienternas erfarenheter av hur den sexuella hälsan påverkas efter en hjärtinfarkt är att rekommendera. En djupare förståelse inom området och den verkliga upplevelsen hos patienterna kan öka sjuksköterskornas insikt i området, samt deras förståelse för patienternas behov av stöd och information.

REFERENSER

Artiklar som ingår i resultatdelen är markerade med *

*Abramsohn, E. M., Decker, C., Garavalia, B., Garavalia, L., Gosch, K., Krumholz, H. M.

Spertus, J. A. & Tessler Lindau, S. (2013). ”I’m not just a heart, I’m a whole person here”: a qualitative study to improve sexual outcomes in women with myocardial infarction. Journal of the American heart association, 2, 1-11. Doi: 10.1161/JAHA.113.000199

*Altiok, M., & Yilmaz, M. (2011). Opinions of individuals who have had myocardial infarction about sex. Sexuality and Disability, 29, 263-273. Doi: 10.1007/s11195-011-9217-5.

Arenhall, E., Kristofferzon, M-L., Fridlund, B., Malm, D. & Nilsson, U. (2010). The male partners experiences of the intimate relationships after a first myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10, 108-114. Doi: 10.1016/j.ejcnurse.2010.05.003

Baumhäkel, M., Schlimmer, N., Kratz, M., Hacket, G., Jackson, G. & Böhm, M. (2011).

Cardiovascular risk, drugs and erectile function - a systematic analysis. The international journal of clinical practice, 65, 289-298. Doi: 10.1111/j.1742-1241.2010.02563.x

Bennet, P. & Connell, H. (1998). Couples coping with myocardial infarction: the partner’s experience. Coronary health care, 2, 140-144. Doi: https://doi.org/10.1016/

S1362-3265(98)80064-3

Bueno-Gomez, N. (2017). Conceptualizing suffering and pain. Philosophy, Ethics & Humanities in Medicine, 12, 1-11. DOI: http://dx.doi-org.libraryproxy.his.se/10.1186/s13010-017-0049-5

Centrum för personcentrerad vård (18 juni, 2020). Om personcentrerad vård. Hämtad 17 november, 2020, från: https://www.gu.se/gpcc/om-personcentrerad-vard

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Natur & Kultur

*Drory, Y., Kravetz, S. & Weingarten, M. (2000). Comparison of sexual activity of women and men after a first acute myocardial infarction. The American journal of cardiology, 85, 1283-1287. Doi: https://doi.org/10.1016/S0002-9149(00)00756-6

Eide, H. & Eide, E. (2009) Omvårdnadsorienterad kommunikation: Relationsetik, samarbete och konfliktlösning (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar (4:e upplagan). Studentlitteratur.

Eriksson, K. (1993). Hälsans idé. Almqvist & Wiksell.

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Liber.

Folkhälsomyndigheten (2018). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Hämtad:

14 september, 2020, från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/

sexuell-halsa-hivprevention/srhr/

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier - Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4:e upplagan). Natur och kultur.

Frampton, J., Devries, J. T., Welch, T. D. & Gersch, B. J. (2018). Modern management of ST- segment elevation myocardial infarction. Current problems in cardiology, 45, 100393. DOI:

10.1016.

Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Dags för uppsats: vägledning för litteratunrbaserade examensarbeten. (3 upp., s.

129-139). Studentlitteratur.

Gamnes, S. (2005) Kärlek, närhet och sexualitet. (I. Bolider, K. Grönvall & K. Olsson, övers.).

Ingår N. Jahren Kristoffersen, F. Nortvedt, E-A. Skaug (Red.). Grundläggande omvårdnad. Del 3. Liber. (Originalarbete publicerat 2005).

Gazestani, T., Mangolian Shahrbabaki, P., Mehdipour Rabori, M. & Azzizadeh Forouzi, M.

(2019). Sexual counseling to patients with myocardial infarction: Nurses’ performance, responsibility and confidence. Nursing practice today, 6, 212-222.

Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod:

från idé till examination inom omvårdnad. (s. 414). Studentlitteratur.

Hjärt-lungfonden (28 mars, 2019a) Hjärtfel kvinnor. Hämtad 17 november, 2020, från: https://

www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/hjartsjukdomar/kvinnors-hjartfel/

Hjärt-lungfonden, (23 maj, 2019b). Hjärtinfarkt. Hämtad 8 september, 2020, från: https://

www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/hjartsjukdomar/hjartinfarkt/

Höglund, A. T.,Winblad, U., Arnetz, B. & Arnetz, J. E. (2010). Patient participation during hospitalization for myocardial infarction: perceptions among patients and personnel.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24, 482-489. DOI: 10.1111

Ivarsson, B., Fridlund, B. & Sjöberg, T. (2009). Information from health care professionals about function and coexistence after myocardial infarction: a Swedish national survey. Heart & lung, 38, 330-335. Doi: https://doi.org/10.1016/j.hrtlng.2009.01.001

*Johansson Sundler, A., Dahlberg, K., & Ekenstam, C. (2009). The meaning of close relationships and sexuality: women´s well-being following a myocardial infarction. Qualitative Health Research, 19(3), 375-387. Doi: 10.1177/1049732309331882

Johansson, I., Karlson, B. W., Grankvist, G. & Brink, E. (2010). Disturbed sleep, fatigue, anxiety and depression in myocardial infarction patients. European journal of cardiovascular nursing, 9, 175-180. Doi:10.1016/j.ejcnurse.2009.12.003

Levine, G. N., Steinke, E. E., Bakaeen, F. G., Bozkurt, B., Cheitlin, M. D., Conti, J. B. &

Stewart, W. J. (2012). Sexual activity and cardiovascular disease: A scientific statement from the American Heart Association. Circulation, 125, 1058-1072. Doi: https://doi.org/10.1161/

CIR.0b013e3182447787

Lincoln, Y. & Guba, E. (1985). Naturalistic Inquiry. Thousand Oaks: Sage Publications.

Mercado, M. G., Smith, D. K., & McConnon, M. L. (2013). Myocardial Infraction: management of the subacute period. American Academy of Family Physicians, 88, 581-588. Hämtad: 23 april, 2020 från: https://www.aafp.org/afp/2013/1101/p581.pdf

Nationalencyklopedin (2020). Sexualitet. Hämtad 31 Augusti, 2020, från https://www.ne.se/

uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sexualitet

*Oskay, U., Can, G. & Camci, G. (2015). Effect of myocardial infarction on female sexual function in women. Archives of gynecology and obstetrics, 291, 1127-1133. Doi: 10.1007/

s00404-014-3537-5

Rydberg, E. & Holst, M. (2016). Hjärtsjukdomar. I A. Ekwall & M. Jansson (Red.) (2016).

Omvårdnad och medicin. Studentlitteratur.