Den djärvt diakonala kyrkan?: En studie av Svenska kyrkan i Gävle som aktör för välfärd

(1)

Den djärvt diakonala kyrkan?

En studie av Svenska kyrkan i Gävle som aktör för välfärd

UPPSALA UNIVERSITET Teologiska institutionen

Kyrko- och missionsstudier D2 Magisteruppsats 15 hp

HT 2020

Författare: Ulrika Hansson Handledare: Ninna Edgardh Examinator: Anita Yadala Suneson

(2)

(3)

Innehåll

1. Inledning ... 3

Syfte ... 4

Frågeställningar ... 5

Forskningsöversikt... 5

Forskningsbakgrund i ett europeiskt perspektiv ... 6

Forskningsbakgrund i ett svenskt perspektiv ... 7

Material och metod ... 9

Teori ... 11

Norden i ett europeiskt perspektiv ... 12

Sverige i ett nordiskt perspektiv ... 13

Sammanfattande teoretiska perspektiv ... 15

Disposition ... 16

2. Gävle- en utblick över samhället och kyrkan ... 17

Gävles historia ... 17

Att bo och leva i Gävle ... 18

Välfärdens utmaningar i Gävle ... 20

Gävle som exempel på den svenska modellen ... 21

Svenska kyrkan i Gävle ... 22

Det diakonala och sociala arbetet i Gävle pastorat ... 24

3. Kartläggning av Svenska kyrkan i Gävle ... 28

Kyrkan som självständig aktör ... 28

Kyrklig närvaro och aktiviteter i offentlig sektor ... 29

Gemensamma verksamheter med offentlig sektor ... 30

Offentligt finansierade verksamheter drivna av kyrkan ... 31

Andra former av samarbete och samverkan ... 31

Grafisk framställning av Gävle pastorat i jämförelse med projektet WREP (2004-2005) ... 32

Kyrkan som självständig aktör ... 33

Kyrklig närvaro och aktiviteter i offentlig sektor ... 35

Gemensamma verksamheter med offentlig sektor ... 35

Offentligt finansierade verksamheter drivna av kyrkan ... 36

Andra former av samarbete och samverkan ... 36

Kyrkan i den offentliga debatten- granskning av Gefle Dagblad ... 37

4. Analys ... 40

Förändring i kyrkans diakonala och sociala arbete ... 40

(4)

Kyrkans sociala roll ... 41

Kyrkans självförståelse och identitet ... 45

5. Avslutning ... 48

Slutsatser ... 48

Sammanfattning ... 49

Käll- och litteraturförteckning ... 51

Tryckta källor och litteratur ... 51

Elektroniska källor ... 53

(5)

1. Inledning

DJÄRVT DIAKONAL

Kyrkan är en modig och aktiv samhällsaktör med Jesus som förebild.

Kyrkan i Gävle hörs, syns och agerar och gör det gärna tillsammans med andra.

Där mänsklig nöd och utsatthet finns. Där behov av rättvisa och trygghet finns.

Där längtan efter kärlek finns. Där finns kyrkan! ¹

Citatet som inleder uppsatsen är hämtat från Svenska kyrkan i Gävle. Det är en del av kyrkans vision för det diakonala och sociala arbetet som kyrkan bedriver. I denna uppsats är det just detta som jag ska granska. Är kyrkan en modig och aktiv samhällsaktör som arbetar tillsammans med andra? Är kyrkan därmed den djärvt diakonala kyrkan? Föreliggande uppsats söker svar på detta utifrån mitt syfte och mina forskningsfrågor som presenteras längre fram i kapitlet.

Enligt svensk lag (1998:1591) är Svenska kyrkan ett evangeliskt- lutherskt trossamfund som ska bedriva en verksamhet som är rikstäckande. Svenska kyrkans grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva mission och diakoni.² Svenska kyrkan är nu ett samfund bland andra men är i laglig mening en folkkyrka. Svenska kyrkan är alltså både baserad på medlemskap som ett fritt samfund och en folkkyrka som ska bedriva verksamhet, både nationellt, regionalt och lokalt.

Sanna Lindström diskuterar i boken Nya möjligheter - Svenska kyrkans sociala roll i 2000- talets Sverige (2009) att kyrkan fram till år 2000 finansierades med kyrkokommunala skattemedel som inte fick användas till att bedriva konkurrerande verksamhet med kommunen.

Efter 2000 ser det annorlunda ut, kyrkan förväntas bidra till samhället på ett nytt sätt. Kyrkan lever med förväntningar från staten att vara medaktör för välfärden i samhället. Därför behöver kyrkan reflektera över hur nya förhållningssätt påverkar den egna självförståelsen i rollen som fri aktör i det diakonala och sociala arbetet.³

Kyrkan har alltså, sedan den skildes från staten, en större frihet att verka som välfärdsaktör, både vad gäller det som kyrkan gör i egen regi och i samverkan med andra. Att kyrkan är en välfärdsaktör är inget nytt men som en friare aktör ställs andra krav på kyrkan att kunna motivera sin verksamhet kopplat till kyrkans uppdrag, gudstjänst, diakoni, undervisning och

1 https://www.svenskakyrkan.se/gavle/vision-2025, nedladdad 2020-11-12. Citatet är ett utdrag ur den vision som Gävle pastorat arbetar mot (Vision 2025.)

2Lag (1998:1591) om Svenska kyrkan Svensk författningssamling 1998:1998:1591 tom SFS 2009:1234, nedladdad 2020-11-13

3 Lindström, 2009, s. 73.

(6)

mission. Det ställer också krav på att vara teologiskt motiverad, vad tonvikten läggs på i verksamheten och varför.

Kyrkan som välfärdsaktör är ett område som det forskas mer och mer kring och under 2004- 2005 genomfördes en stor undersökning av välfärd och religion ur ett europeiskt perspektiv.

Projektet leddes från Uppsala universitet och utmynnade i två volymer om Welfare and Religion in 21st Century Europe.⁴ Det är denna undersökning som ligger till grund för mitt intresse att studera kyrkan som välfärdsaktör. Undersökningen gjordes i åtta europeiska länder och i varje land valdes en medelstor stad ut. För Sveriges räkning blev det Gävle och någon uppföljning av studien har inte gjorts och därför finns det anledning att återkomma till Svenska kyrkan i Gävle och utföra en ny undersökning.

Sedan projektet Welfare and Religion in 21st Century Europe (WREP) genomförde studien av kyrkan som välfärdsaktör i Gävle har det gått femton år. Både kyrka och samhälle har genomgått en förändring och det finns skäl att undersöka hur kyrkans roll som välfärdsaktör har förändrats sedan dess. Det finns också en relevans att undersöka vad som motiverar kyrkan rent teologiskt i den diakonala och sociala verksamheten. Det skapar frågor som denna uppsats om kyrkan som välfärdsaktör i Gävle pastorat söker svar på.

Syfte

Syftet med studien är att visa och antyda teologiska konsekvenser av hur Svenska kyrkans sociala arbete i Gävle förändrats under 2000-talet. Utgångspunkt för analysen är en kartläggning som gjordes inom forskningsprojektet, Välfärd och religion i europeiskt perspektiv (WREP), sammanfattad i en grafisk framställning publicerad 2006.⁵ Föreliggande studie gör en motsvarande kartläggning av situationen 2020 i det som nu är Gävle pastorat.⁶ De två kartläggningarna jämförs och analyseras mot bakgrund av de förändringar som skett i såväl offentlig välfärd som i kyrkans situation under de femton år som passerat.

4 Bäckström, et al. 2010, 2011.

5 Edgardh Beckman, et al. 2006, s. 42-43.

6 Då studien utfördes under 2004-2005 tillhörde de studerade kyrkorna Gävle kyrkliga samfällighet. (Heliga trefaldighets pastorat, Maria pastorat, Bomhus pastorat, Tomas pastorat och Staffans pastorat.) År 2014 slogs pastoraten ihop till ett enda, kallat Gävle pastorat. De tidigare pastoraten utgör nu församlingar under Gävle pastorat. Från 1 januari 2021 sker en sammanslagning av församlingarna till Gävle församling.

(7)

Frågeställningar

1. Vilken förändring har skett vad gäller kyrkans diakonala/sociala arbete i Gävle pastorat sedan studien, Välfärd och religion i ett europeiskt perspektiv, utfördes under 2004- 2005?

2. Vad säger jämförelsen mellan undersökningarna om hur kyrkans sociala roll förändrats?

3. Vilka teologiska frågor kring kyrkans självförståelse av sitt uppdrag väcks av förändringarna i kyrkans sociala roll som min undersökning visar på?

Forskningsöversikt

Översikten tar sin början i en kunskapsöversikt som gjorts av Stig Linde. Sedan presenteras ett europeiskt perspektiv och till sist det svenska perspektivet. Översikten presenteras kronologiskt och tematiskt. I slutet av avsnittet, argumenterar jag för på vilket sätt min uppsats om kyrkan som välfärdsaktör i Gävle pastorat, presenterar nytt material till forskningen om kyrka och välfärd.

Stig Linde, en av medförfattarna i studien om Välfärd och religion ur ett europeiskt perspektiv (uppsatsens jämförelsematerial) presenterar i Välfärd och kyrka- underlag för reflektion (2016) ett underlag avsett att fungera som ett verktyg för reflektion och tolkning om kyrkan som välfärdsaktör. Lindes rapport är ett led i forskningsprojektet I vems tjänst? som initierades av Svenska kyrkans forskningsenhet 2014. Forskningsprojektet använder sig av aktionsforskning för att studera församlingar i Svenska kyrkan, tillsammans med företrädare för församlingen. Linde skapar i sin rapport en modell, som visar hur kyrkan har både inomorganisatoriska och utomorganisatoriska faktorer att ta hänsyn till. Inom organisationen, påverkar till exempel hur den lokala teologin är utformad i en församling eller ett pastorat. Det talar om vilken kyrklig identitet som är den tongivande. Är det en kyrka som lägger fokus på gemenskap, att leverera välfärdsinsatser, eller är kyrkan som institution den bärande tanken?

Utanför organisationen, kan de olika faktorerna handla om att kyrkan bedriver välfärd som kompensation, social service, social garanti eller som en social investering. Linde gör gällande att de faktorer som presenteras kan relatera till varandra och att det fokus som kyrkan lägger i rollen som välfärdsaktör, också formar den självbild och teologiska självförståelse, som ligger till grund på vilket sätt kyrkan kommer att agera som välfärdsaktör.⁷

7 Linde, 2016, s. 85-86.

(8)

Forskningsbakgrund i ett europeiskt perspektiv

Det forskningsprojekt som utgör uppsatsens jämförelsematerial är den svenska studien inom Welfare and Religion in a European Perspective (WREP). Projektet, som är kopplat till Uppsala universitet och Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle, genomfördes under åren 2004-2006 i åtta olika länder över Europa. För projektet valdes en medelstor stad ut i varje land för att granska hur kyrkan arbetar som välfärdsaktör. Länderna i studien är Sverige, Norge, Finland, Tyskland, England, Frankrike, Italien och Grekland.

Studien bygger på en jämförande metod mellan länderna och resultaten har sedan analyserats och tolkats utifrån ett sociologiskt, ett teologiskt och ett genusrelaterat perspektiv. Fallstudierna i de olika länderna undersöker de stora majoritetskyrkornas roller som sociala aktörer, offentliga debattörer och som bidragsgivare vad gäller värdegrund. WREP är en av få studier som gjorts i denna stora skala och kyrkornas eller religionens roller i välfärden var lite beforskad när WREP-projektet inleddes. Studien utmynnade i två volymer, Welfare and Religion in 21st Century Europe: Volume 1. Configuring the Connections (2010) samt Welfare and Religion in 21st Century Europe: Volume 2. Gendered, Religious and Social Change (2011).⁸

Projektet Welfare and Values in Europe. Transitions related to Religion, Minorities and Gender (WaVE) (2006-2009) är en direkt uppföljning av WREP-projektet och resulterade i slutrapporten Religion and Welfare in Europe: Gendered and Minority Perspectives (2017).

Forskargruppen är densamma som arbetat kring Välfärd och religion i ett europeiskt perspektiv (WREP), några forskare ur det forna östblocket har dock tillkommit. Projektet, som baserades på fallstudier har tittat på hur sociala förändringar relaterar till olika religioner och minoriteter.

Över studien finns även ett raster av ett genus- och minoritetsperspektiv. Boken tar upp relationen mellan välfärd och religion i olika länder, där både norra Europa, södra Europa och de postkommunistiska länderna i östblocket finns beskrivna. Det som skiljer från WREP är främst fokuset, inte bara på de stora majoritetskyrkorna, utan även på minoriteter och att det är fler länder studerade.⁹

För det europeiska perspektivet finns också Religion, Class Coalitions, and Welfare States, som är utgiven 2009 av Kees van Kersbergen och Philip Manow (red.) Forskningen som ligger till grund för denna bok, ger nya infallsvinklar gällande jämförande välfärdsstudier och introducerar nya perspektiv på hur religionen format moderna sociala skyddssystem. Här är det

9 Molokotos-Liederman, et al. 2017.

(9)

en annorlunda sammansatt forskargrupp med ett annat fokus. Politiska klasskoalitioner som upprätthållit de tre välfärdsregimerna i västvärlden beskrivs och hur de i sin tur påverkat kyrka och stat och förhållanden dem emellan. Boken ger också bidrag till förståelsen av protestantismens roll i socialpolitiken. Där en reformert protestantism begränsat införandet av en modern socialpolitik och där de lutherska kyrkorna haft en positiv inverkan på de sociala skyddsprogrammen.¹⁰

Litteraturen i det europeiska perspektivet visar på att kyrkan som välfärdsaktör har, sedan WREP-projektet genomfördes, genererat ytterligare forskning på området och att det motiverar att det beforskas än mer. För denna uppsats bidrar det till ett större perspektiv och visar samtidigt på att områden som genus, teologi, sociologi, minoriteter, politik och religion, kan läggas som ett raster över välfärdsstudier. Det hjälper min uppsats att ta ett större perspektiv.

Forskningsbakgrund i ett svenskt perspektiv

Ett större projekt som genomfördes i Sverige i samband med att Svenska kyrkan skildes från staten år 2000 resulterade i slutrapporten Religiös förändring i Norra Europa: En studie av Sverige från statskyrka till fri folkkyrka (2004). Rapporten skapar en grund för denna uppsats, såtillvida att den ger en bakgrundsbild av den förändring som skett vad gäller kyrka och samhälle. De förändringsprocesser som skett i ett västerländskt samhälle kopplat till religionens roll är särskilt intressant för denna uppsats. Från Svenska kyrkans roll under staten, till en halvofficiell roll som fri aktör i ett samhälle i förändring, ger den ett bidrag till vad som forskats fram i början av 2000-talet om europeiska kyrkor som aktörer för välfärd.¹¹

Projektet resulterade i en lång rad delrapporter och här kan nämnas Eva Jeppsson Grassmans bok om Socialt arbete i församlingens hägn, som publicerades 2001. Författaren tar, ur en religionssociologisk synvinkel, sitt fokus på diakonins verksamheter i Uppsala. Det finns en tydlig koppling mellan diakoni och ett samhälle i förändring. En slutsats författaren drar är att kyrkans diakonala/sociala arbete behöver på ett tydligt sätt reflektera över sin teologi och vara teologiskt motiverad för att vara relevant. Jeppsson Grassman sätter också i denna studie fokus på frivilliga i kyrkan som en stor och delvis outnyttjad resurs.¹²

Ytterligare en studie inom området för kyrka och välfärd är Identitet och samspel:

Församlingsdiakoni i lokalsamhället, av Stig Linde (2004). Här är undersökningens syfte att

10 Kersbergen, et al. 2009.

11 Bäckström, et al. 2004.

12 Jeppsson Grassman, 2001.

(10)

beskriva förhållandet mellan lokal församling i samverkan med andra aktörer för välfärd i samhället. Tanken med projektet är att utröna vad som kan vara drivkrafter för arbetet och de förutsättningar som finns i samspelet mellan kyrka och samhälle. Linde beskriver hur de studerade församlingarna befinner sig i ett skede där det finns en spänning i fråga om vad som är församlingens uppdrag. Spänningen ligger i vilket arv som kyrkan och församlingen ska förvalta och det inre och yttre tryck av förändring som finns i både kyrka och samhälle. Detta handlar mycket om kyrkans förståelse av sin identitet, sitt uppdrag och i vilken situation kyrkan befinner sig i.¹³

Från 2010 och framåt har det gjorts en del forskning som har relevans för uppsatsen och det är främst tre forskningsprojekt jag vill lyfta fram. Svenska kyrkan och välfärden: En undersökning av attityder, utgavs 2012 av Anders Bäckström och Miriam Hollmer. Projektet belyser att Svenska kyrkan har ett förtroendekapital att förvalta gentemot befolkningen. Här ser författarna att cirka hälften av Sveriges befolkning är positiva till välfärd, vad gäller privata eller alternativa insatser. Bäckström och Hollmer ser även att förtroendet finns hos befolkningen gällande Svenska kyrkan som en alternativ välfärdsaktör. Att kyrkan i första hand förvaltar ett människokapital snarare än ett vinstintresse, är en stor orsak till detta. Grunden för kyrkans arbete är omsorg och medmänsklighet och det inger förtroende hos befolkningen.¹⁴

En annan antologi av Anders Bäckström (red.) som bygger vidare på föregående projekt är Välfärdsinsatser på religiös grund: förväntningar och problem (2014) boken handlar om attityder till Svenska kyrkan och andra religiösa organisationer som alternativa utförare av välfärd. Den komplexitet som råder kring att vara religiös välfärdsaktör i ett sekulärt land är några av de problem och förväntningar som berörs i antologin.¹⁵

Den tredje studien Sedd men osedd- om folkkyrkans paradoxala närvaro inför 2020-talet (2016) diskuterar också den kyrkan ur ett folkkyrkoperspektiv, Anders Bäckström och Anders Wejryd är redaktörer och boken är skriven i antologiform. Här visas på folkkyrkan som i sin relativt svala religiositet ser ut att tappa mark men samtidigt finns kvar som en plats för sociala handlingar, religiösa riter och genom dess geografiska läge. De olika författarna beskriver folkkyrkan som öppen mot sitt samhälle men hur den samtidigt är påverkad av både religiösa och sociala förändringar, under tiden söker kyrkan motiv för att hitta sin teologiska identitet.¹⁶

13 Linde, 2004.

14 Bäckström & Hollmer, 2012.

(11)

Den svenska litteraturen i forskningsöversikten tjänar till att ge perspektiv på förhållandet samhälle och kyrka, hur välfärdens utmaningar även utmanar kyrkan att vara en aktör på välfärdsområdet. Litteraturen tar också upp saker som formar kyrkans identitet och teologi och hur kyrkan kan vara relevant i samhället som välfärdsaktör.

Utifrån detta forskningsläge, ur ett europeiskt och svenskt perspektiv, finns det skäl att undersöka kyrkan som välfärdsaktör ytterligare. Den studie som utgör bakgrunden för uppsatsen är Välfärd och religion i ett europeiskt perspektiv (WREP.) Det finns därför både ett intresse och en relevans att öppna för att sambandet mellan kyrka och välfärd i Gävle åter granskas. Relevansen grundas på att studien genererat inspiration till ytterligare forskning inom området och det inte tidigare gjorts en uppföljning av studien som gjordes under 2004-2005 i Gävle pastorat. Uppsatsens bidrag kan sätta ord på vilken typ av välfärd som kyrkan i Gävle pastorat idag bedriver, som egen självständig aktör och i samverkan med andra aktörer.

Uppsatsens bidrag ger också en bild på om och hur en förändring har skett sedan den förra studien gjordes för femton år sedan. Att kyrkan behöver vara teologiskt motiverad i sin verksamhet är en tydlig aspekt som även skapar relevans för fortsatt teologisk forskning inom området. Föreliggande uppsats om välfärd och kyrka i Gävle pastorat, söker svar på dessa frågor.

Material och metod

I avsnittet presenteras materialet som uppsatsen bygger på, samt hur insamlingen gått till och hur jag valt att läsa och bearbeta materialet. Materialet för uppsatsen hämtar jag från Gävle pastorats hemsida, församlingsinstruktion, diakonipastoral och tillägg till diakonipastoral. Jag har granskat Gävle pastorats verksamhet från årsskiftet 2019-2020 till december 2020. Från hemsidan har jag valt ut de områden som beskriver någon form av social verksamhet eller diakoni. Materialet dokumenteras via skärmavbilder och sparas med de datum då granskningen genomfördes. Församlingsinstruktionen är ny för hösten 2020 och kyrkofullmäktige i Gävle pastorat har i november tagit beslut att godkänna den. Församlingsinstruktionen är nu sänd till Uppsala stift för godkännande av domkapitel. För denna uppsats har jag fått ta del av församlingsinstruktionen innan den är godkänd av domkapitlet för att använda som material.

Några tidigare församlingsinstruktioner finns ej att tillgå på Gävle pastorats hemsida. Den diakonipastoral som föreligger är en variant som varit i bruk sedan 2018 och där pastoratet nu arbetar utifrån de verksamheter som finns beskrivna. Jag har använt mig mest av de tillägg som gjorts i diakonipastoralen för att få fram så aktuell information som möjligt. Diakonipastoralen

(12)

med dess tillägg kommer att användas i kartläggningen. Till materialet hör också en granskning av Gefle Dagblad. Från årsskiftet 2019-2020 till december 2020 har jag utfört en granskning av kyrkan som en röst i det offentliga, utifrån vad som debatterats av kyrkan och dess anställda i Gefle Dagblad. Debattartiklarna är sju till antalet, varav fem är författade av kyrkoherde, Karin Sarja och en är replik från förtroendevald kyrkopolitiker i Gävle pastorats kyrkofullmäktige.

Den sista debattartikeln, är en gemensam text av flera debattörer. Den första debattartikeln publicerades den 13 februari 2020 och den senaste den 5 december 2020. Syftet med granskningen är att utröna om det skrivs något om kyrkan som välfärdsaktör i Gävle, eller om kyrkan förekommer i någon debatt angående sociala och diakonala frågor. Frågor av kompletterande karaktär har ställts till diakonisamordnare Maria Blixt och kyrkoherde Karin Sarja. Frågorna är inte av intervjukaraktär, utan tjänar till att klargöra materialet ytterligare.

Utöver granskningen av dokument och webbsidor är mina primära källor även de ovan nämnda rapporterna från projektet Välfärd och religion i europeiskt perspektiv (WREP), samt en arbetsrapport som föregick publiceringen av slutrapporterna.¹⁷ I arbetsrapporten finns en grafisk sammanställning av de olika typer av välfärdsinsatser som kyrkan i Gävle bedrev under åren 2004-2005. Jag kommer att göra en liknande kartläggning och grafisk sammanställning, för att kunna jämföra studierna med varandra. Mer utförligare beskrivning kommer att ske i resultatdelen kring kartläggningen.

Metoden för uppsatsen blir därför ett arbete i tre olika steg, kopplade till mina tre frågeställningar. Det första steget består i en kartläggning av den aktuella situationen i Gävle pastorat vad gäller kyrkans roll som aktörer för välfärd i samhället. Kartläggningen utmynnar i en grafisk sammanställning av vilken typ av välfärdsinsatser som kyrkan utför i egen regi och vad som utförs i samverkan med andra aktörer. Denna jämför jag sedan med den kartläggning som utfördes under 2004-2005 i Gävle pastorat, för att se vilken förändring som skett.¹⁸

Det andra steget sammanfattar resultatet i en analys med utgångspunkt i min andra frågeställning, som rör hur församlingens sociala roll förändrats. Här kommer ett antal analysfrågor att vara tongivande. Är kyrkan en mer självständig aktör än tidigare? Om så är fallet, inleder kyrkan, tack vare sin ställning som självständig och tydlig aktör, mer samarbete med andra lokala aktörer? Hur och på vilket sätt har samverkansformerna förändrats? Har kyrkan startat någon verksamhet i egen regi, exempelvis begravningsbyrå, förskola eller äldreboende?

(13)

Det tredje steget i metoden innebär en diskussion utifrån min tredje frågeställning om vilka teologiska frågor kring kyrkans självförståelse av sitt uppdrag som väcks av de förändringar i kyrkans sociala roll som min undersökning visar på.

Här kommer jag att använda mig av ecklesiologisk metod där tonvikten ligger på implicit ecklesiologi. Begreppet beskrivs av forskaren Jonas Ideström som en ecklesiologisk praktik som inte är direkt uttalad men som kyrkan utför, men där ett studium kan utröna vilken ecklesiologi- kyrkosyn som kyrkan stöder sig på.¹⁹ Det handlar om vad som faktiskt görs och utförs. Det handlar om de inneboende praktiker och verksamheter som formar kyrkans identitet, i detta fall inom kyrkans diakonala och sociala arbete i Gävle pastorat. Implicit ecklesiologi läggs som ett raster över det arbete för välfärd som kyrkan utför i Gävle och kommer att tjäna till att hjälpa mig att tydligare se om kyrkans självförståelse i sitt uppdrag förändrats sedan den förra undersökningen gjordes för femton år sedan. Analysfrågorna lyder; utifrån kyrkans verksamhet idag, vilka tankar väcks utifrån implicit ecklesiologi angående kyrkans förändrade roll samt på vilket sätt vill kyrkan framställa sin verksamhet, såsom den beskrivs i kyrkans praktiker?

År 2020 har inte varit som alla andra i och med den pandemi som råder då denna uppsats skrivs under hösten/vintern 2020. Kyrkans verksamhet i Gävle pastorat har fått ställas om och anpassats till rådande rekommendationer. Viss hänsyn har tagits till det i uppsatsskrivandet då jag granskat Gävle som aktör för välfärd. Jag har tagit med det som församlingarna skulle haft som aktivitet eller verksamhet, trots att de under 2020 varit antingen vilande eller på något sätt ställts om.

Min undersökning av Gävle pastorat liknar den som gjordes i Gävle under 2004-2005 och följer samma upplägg och avgränsning. Denna uppsats är av begränsad karaktär och jag vill betona att det finns vissa problem att göra en liknande granskning, då jag inte kan göra en lika omfattande analys som gjordes inom WREP- projektet.

Teori

Teoriavsnittet grundar sig på den teori som låg till grund för WREP-projektet och som handlar om skärningspunkten mellan välfärdssystem och kyrkotradition. Eftersom min studie avser Sverige begränsar jag mig till att diskutera den nordiska välfärdsmodellen och den lutherska folkkyrkotyp som varit typisk i dessa länder. Jag inleder med att placera det nordiska systemet

19 Ideström, 2009, s. 23-24.

(14)

i en europeisk kontext, för att sedan beskriva Sverige i det nordiska perspektivet. Teorins olika delar sammanfattas avslutningsvis, med sikte på vad som kan vara till stöd för analysen av det insamlade materialet gällande kyrkans välfärdsinsatser i Gävle pastorat.

Norden i ett europeiskt perspektiv

Sverige och Norden ses i WREP-projektet som exempel på välfärdsforskaren Gøsta Esping- Andersens nordiska välfärdsmodell. Modellen utmärks av universalism, jämlikhet, generösa förmåner till samhällets medborgare, en omfattande försäkring mot risker, hög sysselsättning och arbete till alla. Eva Jeppsson Grassman diskuterar i den första volymen av Welfare and Religion in 21st Century Europe, att universalism i denna nordiska socialdemokratiska modell innebär att alla medborgare har samma rättigheter och kan dra nytta och fördel av dessa oavsett inkomst och social position. Modellen utmärker sig också i att den vill motverka ett beroende av privat välfärd. Ett annat tongivande drag är att alla ska kunna arbeta och försörja sig, även i tider av ekonomisk nedgång. Termen defamilisering är också utmärkande för denna modell.

Individen ska frigöras och göras autonom från sin familj, vilket innebär att alla vuxna behöver förvärvsarbeta för att försörja sig. Omsorgstjänster som exempelvis förskolor och äldrevård tar hand om de förpliktelser som familjen har i andra välfärdsmodeller.²⁰

Esping- Andersen beskriver i The Three Worlds of Welfare Capitalism (1990) att länder i Norden kännetecknas av långa traditioner av socialdemokratisk politik, höga sociala utgifter och en socialpolitik som är både omfattande och generös. Mikael Nygård beskriver i Socialpolitik i Norden – en introduktion (2013) hur de nordiska länderna förenas i en liknande historia, med gemensamma värderingar och en gemensam förvaltningskultur. Ytterligare aspekter som format en gemensam och liknande historia i de nordiska länderna är att feodalismen var svagare än i övriga Europa och att de nordiska länderna hade småskaliga ekonomier. Därtill spelade det geografiska läget, perifert i Europa, en roll för den gemensamma historien för de nordiska länderna, som också rymde en enhetlighet vad gäller kultur och traditioner. I detta senare var kyrkorna viktiga aktörer. Den evangelisk-lutherska kyrkan stod för en stor del av både indrivning av skatter till staten och även för en omsorg om de fattiga i samhället. Reformationen i de nordiska länderna, med dess centralisering av makten, kan ses

20 Bäckström, et al. 2010, s. 31-32.

(15)

som ett stort bidrag till de nordiska ländernas välfärdssystem, genom att den la grunden för medborgarnas tilltro till de politiska krafter som staten tillhandahåller.²¹

Det som kännetecknat en nordisk välfärdsstat har främst varit det stora statliga ansvaret och dess centrala ställning för socialpolitiken. Välfärdsstaten ska se till att det drivs in höga skatter.

Staten ska också tillgodose att det finns ett socialt trygghetssystem som ger förmåner till medborgarna och hur dessa ska fördelas. Staten ska även se till att det finns en utbredd service till samhället i form av hälsovård och utbildning. I de nordiska länderna har detta särskilt gett kvinnorna en möjlighet att skaffa en egen inkomst, genom att den välfärd som kvinnor tidigare varit tongivande i att utföra i hemmet, som äldre- och barnomsorg, successivt blivit en offentlig och avlönad angelägenhet. De nordiska länderna utmärker sig genom att vara mer jämställda än andra och bygger både på en social trygghet och en inkludering av alla. Utbildningen är i de nordiska länderna skattefinansierad och skapar goda grunder för en högutbildad befolkning. En utbildad befolkning kan stå sig konkurrenskraftig på marknaden, vad gäller både innovationer och ny teknik. Allt detta står i samklang med att i de nordiska länderna finns en stark tilltro till välfärdssystemet bland befolkningen. Mycket beror det på att flertalet av välfärdsstatens förmåner kommer alla till godo, exempelvis vad gäller hälsovård och barnbidrag.²²

Norden utmärker sig också genom historiska folkkyrkor av luthersk tradition och snitt.

Kyrkorna har varit statskyrkor och den nordiska modellen har växt fram i nära samspel mellan kyrka och stat. Nu är vi i en ny situation där exempelvis Svenska kyrkan är skild från staten och söker sin roll i en ny tid.

Sverige i ett nordiskt perspektiv

Det finns skäl att tro att både den svenska välfärdsmodellen och kyrkans situation har förändrats sedan WREP-projektet genomfördes. Boken Nya möjligheter - Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige (2009) med Elisabeth Hjalmarsson som redaktör, är tänkt som ett underlag för en reflektionsprocess inom Svenska kyrkan om vad som är kyrkans ansvar och sociala roll i samhället. Efter relationsförändringen till staten har Svenska kyrkan och dess sociala och diakonala arbete nya möjligheter. Hjalmarsson beskriver hur samhället har förändrats sedan 1990, då ekonomisk kris, hög arbetslöshet, minskade skatteintäkter, budgetunderskott och stora nedskärningar präglade villkoren för befolkningen. Detta har också bidragit till att ställa kyrkans sociala och diakonala verksamhet i ett annat läge. I efterdyningarna av den ekonomiska

21 Nygård, 2013, s. 16 2-167.

22 Nygård, 2013, s. 169-176.

(16)

krisen tillåter samhället andra aktörer att verka för välfärd. Kyrkan har, som en förlängning av det diakonala arbete som pågått under lång tid, fått möjlighet att också verka inom vård och omsorg, att starta förskolor, skolor, äldreboenden och behandlingshem, även om det sistnämnda inte ännu skett i stor skala. Att kyrkan skildes från staten möjliggör, som redan nämnts, för kyrkan att vara en aktör för välfärd på nya sätt genom att kyrkoavgiften kan användas till finansiering av det sociala arbetet, vilket inte var möjligt när kyrkan var en kyrklig kommun.

Detta innebär också att kyrkan, på ett djupare plan, kan vara en profetisk röst i samhällsdebatten och i drivande opinionsfrågor vad gäller solidaritet med utsatta. Kyrkans roll och bidrag till samhället vad gäller den ekonomiska, politiska och sociala arenan är stor och kyrkan, med dess samhällsengagemang, bidrar till samhällets välfärd.²³

Anders Bäckström skriver i samma bok att det diakonala arbetet över tid varit viktigt för samhället, även om det tagit sig olika uttryck. Det vi ser idag är att kyrkan åtnjuter en annan roll än innan år 2000, en roll som även innebär en större frihet att vara en aktör för den välfärd som samhället behöver. Från att tidigare under 1990-talet varit en mer marginaliserad del av samhället kan nu kyrkan på ett nytt sätt vara en del av samhällets centrum i den offentliga debatten i välfärdsfrågor, tillsammans med andra aktörer, menar Bäckström. Staten har fortfarande det största ansvaret för samhällets välfärd men kyrkan och andra fria aktörer kan verka kompletterande vad gäller värden både på grupp- och individnivå. I denna mer centrala roll kan kyrkan vara en profetisk röst i samhället och samtidigt bidra till att vara en värdebärare vad gäller solidaritet, moral och etik. Enligt Bäckström, är det just dessa värden som efterfrågas av kyrkan som aktör för välfärd. Det handlar inte i första hand om de sociala insatser som kyrkan kan bidra med, utan om kyrkan som en röstbärare. Detta inbegriper även att diakonens roll förändras och blir till en mer socialt orienterad diakonal roll jämfört med en mer traditionell diakoni.²⁴

Ninni Smedberg skriver, åter i samma bok, att en mer profetiskt inriktad diakoni kan vara ett sätt att arbeta och att det också kan vara en utmaning för en modern luthersk kyrka i det 21:a århundradet. Att vara en profetisk röst i samhället handlar mycket om att bryta tystnadskulturen där övergrepp och orättvisor sker och diakonen har genom vigningen ett uppdrag att vara en sådan röst, både i samhället som stort och inom kyrkan. Att rätt resurser läggs på rätt saker och att diakonens egen roll ges legitimitet och diakonens uppdrag tydliggörs är väsentligt menar Smedberg. Det profetiska uppdraget kan också vara en möjlighet för en luthersk kyrka, formad

23 Hjalmarsson, et al. 2009, s. 9-16.

24 Bäckström, 2009, s. 40-50.

(17)

av den teologi som är kyrkans signum, att vara till stöd för lidande och utsatta. På så sätt kan en diakonal politisk kompetens bidra till att den lutherska kyrkan, formad av korsets teologi, utför sitt uppdrag i samhället.²⁵

Sammanfattande teoretiska perspektiv

Ur de teoretiska perspektiven, gällande samhälle och kyrka, lyfter jag fram några aspekter, för att använda dem i analysen av den kartläggning som jag genomför av kyrkan som välfärdsaktör i Gävle pastorat.

Gällande Norden som en del av ett europeiskt perspektiv, väljer jag att lyfta fram Esping- Andersens beskrivning av den nordiska välfärdsmodellen. Till analysen väljer jag att använda modellen för att diskutera hur välfärdsstaten lyckas i sina ansatser att skapa ett samhälle för alla, i detta fall, i Gävle som samhälle. Har välfärden den form som modellen tillskriver den och räcker välfärden till för alla?

Ur delkapitlet om Sverige som en del av det nordiska perspektivet kommer jag främst att lyfta fram hur samhället har förändrats sedan kyrka och stat skildes åt år 2000. Till exempel civilsamhällets ökade roll och en ökad privatisering. Jag kommer också analysera hur kyrkans roll förändrats, utifrån Hjalmarssons, Bäckströms och Smedbergs analyser, framför allt vad gäller hur kyrkan har funnit sin roll i samhället och hur den kan motiveras både teologiskt, profetiskt och diakonalt. I Hjalmarssons och Bäckströms analys bär jag med mig hur kyrkans roll som friare aktör för välfärd förändrats och ur Smedbergs analys, kyrkan som en profetisk röst i det offentliga.

Jag fokuserar också på iakttagelsen om kyrkan som en mer självständig aktör än tidigare och hur detta förändrats eller tagit nya skepnader sedan studien gjordes för femton år sedan. Sedan är den teologiska reflektionen om kyrkans självförståelse viktig, vad det är som motiverar kyrkan och hur en identitet skapas utifrån vad kyrkan lägger sitt fokus på. Vad gäller kyrkans identitet är det intressant att bära med sig frågan vad kyrkan har förändrat sitt fokus kring, om det är några områden som har blivit särskilt tongivande i kyrkans arbete och varför. Ur det kan utläsas mycket av den identitet som kyrkan vill forma för framtiden. Där kan den implicita ecklesiologin som Jonas Ideström beskriver som den outtalade praktiken i kyrkans verksamhet, hjälpa till att granska vad som faktiskt utförs av Svenska kyrkan i Gävle.

25Smedberg, 2009, s. 56-61.

(18)

Disposition

I inledningskapitlet presenterar jag uppsatsens syfte, frågeställningar, tidigare forskning, metodval och de teorier som uppsatsen bygger på. I kapitel 2 beskriver jag Gävle som samhälle och utmaningar vad gäller välfärd. I kapitlet beskrivs även kyrkan i Gävle, dess organisation och de utmaningar som finns gällande det diakonala och sociala arbetet. Kapitel 3 innehåller en kartläggning och beskrivning av kyrkans verksamhet, vad kyrkan utför i egen regi, i samverkan med andra aktörer i offentlig verksamhet och med övriga civilsamhället. Resultatet presenteras även i tabellform. I kapitel 4 analyserar jag mitt resultat utifrån de forskningsfrågor som beskrivs i inledningskapitlet. Kapitel 5 innehåller uppsatsens slutsatser och sammanfattning.

Uppsatsen avslutas med käll- och litteraturförteckning.

(19)

2. Gävle- en utblick över samhället och kyrkan

I kapitlet kommer jag börja med att beskriva en översiktsbild av Gävle som stad och kommun, ur ett historiskt och ett nutida perspektiv. Här kommer jag också att notera eventuella förändringar som skett under de femton år som gått sedan WREP-studien gjordes. Tonvikten i den nutida bilden av Gävle ligger på välfärden och dess utmaningar, arbetsmarknaden, folkhälsa och det politiska styret. Därefter kommer jag att ge en sammanfattning av resultatet av WREP-studien 2004-2005 för att sedan i nästa kapitel gå in på resultatet från undersökningen. Jag kommer beskriva Gävle pastorat som kyrka och välfärdsaktör idag med tonvikt på det diakonala och sociala arbetet.

Gävles historia

Gävle som stad formades under 1400-talet och med dess geografiska läge utmed norrlandskusten var den betydande för både fiske och sjöfart. Gävle var under denna tid en viktig stad och konkurrerade med Stockholm vad gäller handel och export. Något som fick de styrande i Stockholm att begränsa exporten från Gävle. Under 1700-talet drabbades Gävle av flera bränder där ryssarna brände och skövlade staden. Även under 1800- talet brann det i staden och större delen norr om Gavleån lades i aska. Från 1600-talet är Gävle residensstad i det som sedermera kommer att kallas Gävleborgs län. Gävle är Norrlands enda medeltida stad, då den fick stadsprivilegier redan år 1446.²⁶

Under 1800-talets senare hälft växte industrin fram i Gävle med betydande skogsindustrier, hyvlerier, brädgårdsanläggningar och sågverk. Även pappersmassaindustrin var en betydande näring i Gävle som stad. Textilindustrin med dess manufakturindustrier och ångväverier nämns som en stor del av industrinäringen. Gävle gasverk levererade under många år gatubelysning och belysning i hemmen till många i staden med början 1893 och några decennier framåt.²⁷

26 https://www.gavle.se/service-och-information/om-gavle-kommun/gavles-historia/, nedladdad 2020-11-23.

27 http://www.gavle.com/information/gavles-historia, nedladdad 2020-11-23.

(20)

Att bo och leva i Gävle

De utmaningar som Gävle idag har att arbeta med idag är liknande som för femton år sedan.

När projektet WREP genomfördes under 2004-2005 såg man till exempel en ökad arbetslöshet jämfört med övriga riket, det ligger idag fortsatt högre än riket i stort, även om arbetslösheten i Gävle minskat ett par procent sedan den förra undersökningen utfördes. Det är idag fortsatt höga sjukskrivningstal och lägre andel högutbildade män än kvinnor, något som den tidigare studien också såg. Andelen barn i fattigdom har ökat, något som redan fanns tendenser till under 2004-2005 då WREP genomfördes. För femton år sedan fanns en riktning mot en ny fattigdom, främst bland unga vuxna, som på grund av arbetsmarknadens situation då och brist på högre utbildning hade svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Antalet studerande på Högskolan i Gävle har ökat från ca 13 500 studenter för femton år sedan till dagens ca 16 000 studenter.

Ohälsotalen är fortsatt höga med sjukskrivningar och region Gävleborg hör till de regioner där den psykiska ohälsan ökat mest i landet under åren 2010-2019. För femton år sedan var äldre kvinnor i offentlig sektor den mest utsatta gruppen vad gäller ohälsotal, idag är det barn i fattigdom som är i fokus och en skenande psykisk ohälsa bland befolkningen.²⁸

Idag har Gävle ett varierat affärsliv både kring industrier och företag. Över 7 000 företag finns inom Gävle stad och som stora arbetsgivare kan nämnas Billerud Korsnäs, som är ett av de största företagen med över 4 000 anställda, även Mondelez international, som tidigare hette Kraft Foods och äger kafferosteriet Gevalia. Andra stora arbetsgivare är statligt ägda Lantmäteriet, Gefleortens mejeri, Smurfit Kappa, Furuviks djurpark och Gävle hamn, som har åtta terminaler och administrerar ca 1 000 fartyg per år.²⁹

Den största arbetsgivaren är dock Gävle kommun med sina 8 225 anställda (2019).³⁰ Inom sjukvården finns under år 2020 cirka 6 500 anställda inom Region Gävleborg.³¹ Högskolan i Gävle, som funnits sedan 1977, har i dagsläget 16 000 studenter inom någon av de sextio olika utbildningsprogrammen och 300 fristående kurserna.³²

Gävle som stad, har en befolkningsmängd med 102 418 invånare i december 2019 och det är relativt jämnt fördelat på kvinnor och män. Ser man till arbetslöshet ligger Gävle på 8,6 procent jämfört med övriga riket som ligger i snitt på 6,8 procent. En högre andel kvinnor än

29 http://gavleinfo.se/kanda-verksamheter/, nedladdad 2020-11-23.

30 https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Gavle/, nedladdad 2020-11-23.

31 https://www.regiongavleborg.se/jobb-och-utbildning/region-gavleborg-som-arbetsgivare/, nedladdad 2020-11- 23.

32 https://www.hig.se/Ext/Sv/Om-Hogskolan.html, nedladdad 2020-11-23.

(21)

män är arbetslösa. Andelen sysselsatta ligger lägre än övriga riket med fler kvinnor än män som inte har någon form av sysselsättning eller arbete. Däremot är andelen kvinnor i Gävle som har en eftergymnasial utbildning (3 år eller mer) högre än andelen män med liknande utbildning.³³

En stor andel kvinnor arbetar inom offentlig sektor och särskilt inom vård- och omsorgsyrken. Män har i högre grad chefspositioner och arbetar företrädesvis inom den privata sektorn. De kvinnor som innehar högkvalificerade chefsyrken behöver i högre grad utbilda sig för detta medan män i chefspositioner har en lägre utbildning³⁴

Vad gäller Gävlebornas hälsotillstånd och folkhälsa i stort, finns det ett högre ohälsotal än i övriga riket. Även här skiljer kvinnorna ut sig med högre andel sjukskrivningar och upplevd ohälsa. Region Gävleborg, där Gävle som stad ingår, finns med på listan över de fem län där den psykiska ohälsan ökat mest i landet, med 22-23 procent jämfört med övriga riket, mellan 2010-2019.³⁵ Något som även är värt att notera är den ökande andelen barn i fattigdom. Antalet barn som lever under väldigt knappa förhållanden är högre i Gävle än i övriga landet. 2019 konstaterades att barnfattigdomen i Gävle ligger på 12 procent jämfört med övriga riket, där barnfattigdomen minskat och ligger på 9,3 procent.³⁶

Gävle kommun arbetar med en gemensam vision, kallad Vision 2025. Alla verksamheter ska ledas av visionen, som tänks vara ett stöd för alla medarbetare. Tillsammans ska ett Gävle formas som genererar frihet och trygghet för alla som verkar och lever i staden.³⁷

Vision 2025 innehåller fem utvecklingsområden; “Stärk ledarskapet och samverkan, forma attraktiva miljöer, stimulera kompetens, innovationer och entreprenörskap, utveckla kommunikationer och infrastruktur och stöd en utveckling av Gävlebornas stolthet över sin kommun och profilera Gävle utåt.”³⁸

Gävle, som tidigare varit en socialdemokratiskt dominerad kommun, leds under år 2018- 2022 av en politisk allians bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet. I kommunfullmäktige har de 33 av de 65 mandaten.³⁹

33 https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2180&region2=00, nedladdad 2020-11-24.

34 Socioekonomisk analys 2020, Norra Mellansverige, s. 23-25.

35 Socioekonomisk analys 2020, Norra Mellansverige, s. 26.

36 https://www.arbetarbladet.se/artikel/debatt-barnfattigdom-fortfarande-ett-stort-problem-i-gavle, nedladdad, 2020-11-24.

37 www.gavle.se/service-och-information/om-gavle-kommun/vardegrund-och-visioner/gavle-kommuns-vision, nedladdad 2020-11-24.

38 Gävles Vision 2025, www.gavle.se/service-och-information/om-gavle-kommun/vardegrund-och- visioner/gavle-kommuns-vision/, nedladdad 2020-11-24.

39 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/ny-majoritet-ska-styra-gavle-kommun, nedladdad 2020-11-25.

(22)

Utifrån denna beskrivning, historiskt och i ett nutida perspektiv, kommer jag nu att översiktligt beskriva en del av de utmaningar, gällande välfärd, som Gävle har att arbeta med för framtiden.

Välfärdens utmaningar i Gävle

Under 2004-2005 då projektet WREP genomfördes i Gävle var välfärdens utmaningar liknande som idag. En åldrande befolkning med dess välfärdsbehov, en ökande arbetslöshet och höga sjukskrivningstal bland befolkningen. För femton år sedan var inte barn i skolålder en grupp som utmanade välfärden. Kommunen sparade pengar genom att stänga skolor och en del lärare tvingades att lämna sina tjänster. Ur kommunenkäten 2003 (Kommun Nyckeln) står det att läsa att undervisning får toppbetyg av befolkningen och även kulturutbudet i Gävle. Insatserna för de äldre och funktionshindrade får däremot låga betyg. Skolor och barnomsorg får betyg på mellannivå i enkäten och bland de områden det behöver arbetas mer kring nämns äldreomsorgen, funktionshindrade, skolor och barnomsorg.⁴⁰

I SCB:s medborgarundersökning i Gävle under 2019, betonar befolkningen att de största utvecklingsområdena för kommunen är grundskola, äldreomsorg, trygghet, bostäder, gator och vägar samt miljöarbete.⁴¹ Gävle som stad har idag flera utmaningar vad gäller välfärden. I föregående delkapitel går det redan att utläsa några. Ökande ohälsotal, både fysiskt och psykiskt, sjukskrivningar, främst bland kvinnor, en lägre sysselsättningsgrad än övriga riket, en hög arbetslöshet och barn som lever i fattigdom. I Gävle kommuns årsredovisning för 2019 skriver kommundirektören, Göran Arnell, bland annat att kommunen står inför stora välfärdsutmaningar. Utmaningarna består i en ökad urbanisering och att andelen vuxna i arbetsför ålder inte väger jämt med andelen barn och äldre med ökade behov. Därtill kommer det faktum att kommunens ambitioner vad gäller att tillgodose behoven, inte räcker till i form av utökade tjänster och utökad service till invånarna. Den klyfta som uppstår, vad gäller ökade välfärdsbehov och det kommunen kan bidra med behöver, enligt Arnell, mötas med innovationer av ny teknik, nya arbetssätt, ett större kundperspektiv och ett involverande av fler aktörer inom välfärdsområdet. Vidare beskriver Arnell, för att klara välfärdsuppdraget i Gävle kommun, behövs fokus på utveckling av företagen, en fortsatt ökad befolkningsstatistik med människor i arbetsför ålder, attraktiva bostäder och fler arbetstillfällen.⁴²

40 Edgardh Beckman, et al. 2006, s. 31.

41 SCB:s Medborgarundersökning 2019, Gävle kommun, s. 3-6.

42 Gävle kommun årsredovisning, 2019, s. 4.

(23)

Sett till den socialdemokratiska välfärdsmodellen, går det att utläsa ur Arnells beskrivning av Gävle att staden står inför flera stora utmaningar. Ökade klyftor, mellan det som kommunen kan erbjuda och de behov som finns, riskerar att skapa ett samhälle där människor inte kan få välfärdsbehoven mötta. Här går det att se att samhället behöver flera aktörer på välfärdsområdet och att kommunen också frågar efter detta. Gävle som stad behöver också göras till en mer attraktiv plats att bo och leva på, så att fler arbetstillfällen kan skapas. En större diskussion kring detta görs i analysen av kartläggningen.

Gävle som exempel på den svenska modellen

Min uppsats bygger vidare på resultaten från projektet, Välfärd och religion i ett europeiskt perspektiv (WREP). Resultaten från den tidigare svenska fallstudien i Gävle, visar på att kyrkan hade en komplementär roll i välfärden. Studien visar på stor konsensus mellan intervjuade i kyrka och kommun kring hur välfärden bör fungera. Inventeringen av verksamheter, som visas nedan i tabellform, visar både på en självständig roll för kyrkan och nära samverkansformer med både myndigheter och andra aktörer. Resultaten från projektets teologiska analys visar att kyrkan i Gävle ser sin roll som att ge framtidshopp och framtidstro och att kyrkan står upp för allas lika värde. Ett intressant resultat ur fallstudien från Gävle, från en teologisk synvinkel, är att kyrkan som aktör för social välfärd vill bli bättre på att samarbeta med andra organisationer men att det inte ska märkas så mycket att det är kyrkan som är aktören. Det finns däremot många bland de intervjuade i fallstudien i Gävle som tycker att kyrkan behöver bli bättre på att vara en del av den offentliga debatten och att vara en kritisk röst. Här finns en spänning mellan det faktum att Svenska kyrkan är en folkkyrka och att den samtidigt ska vara en profetisk röst, som står upp mot orättvisor i samhället. Hur kyrkan ska kombinera de två rollerna, dels att vara en fri aktör, dels vara en profetisk röst som står upp mot orättvisor och samtidigt vara en kyrka som representerar stora delar av befolkningen, är något som den teologiska analysen ur projektet tar upp som en utmaning.

Studien visar också på ytterligare utmaningar för kyrkan, som skild från staten och fri aktör inte kan åtnjuta den ställning som kyrkan hade innan år 2000. Kyrkan blir mer beroende av att förlita sig på sitt goda rykte som en organisation i samhället bland andra, både som egen aktör och i samverkan. Det finns, enligt analysen i Gävle-studien, en fara i detta. Kyrkan som en profetisk och kritisk röst riskerar att tystna, då samarbeten även ställer mer krav än tidigare.

Kraven handlar om samarbeten med olika ekonomiska intressen för de grundläggande

(24)

välfärdsinsatserna i samhället. Enligt Gävle-studiens analys är detta en utmaning för kyrkan på grund av att kyrkan har en folkyrkokaraktär.⁴³

Svenska kyrkan i Gävle

Under 2004-2005 tillhörde kyrkorna i Gävle en samfällighet bestående av de fem församlingarna, Heliga trefaldighet, Staffan, Maria, Tomas och Bomhus. Gävle kyrkliga samfällighet hade samarbeten kring ekonomiska frågor, personal och drev gemensamma sociala projekt i tillsammans.⁴⁴

Svenska kyrkan idag i Gävle utgörs av ett pastorat som består av de fyra församlingarna, Heliga trefaldighet, Staffan, Maria och Bomhus. I pastoratet bor det cirka 74 200 invånare varav cirka 43 500 är medlemmar i Svenska kyrkan (cirka 59 procent). Detta kan jämföras med att cirka 82 procent av befolkningen var medlemmar i Svenska kyrkan i Gävle då WREP-studien genomfördes.⁴⁵

Det finns cirka 130 anställda i pastoratet idag. De anställda är diakoner, präster, församlingspedagoger, musiker, kyrkogårdspersonal, förskollärare, vaktmästare, barnskötare och administrativ personal. En politisk organisation med kyrkoråd, kyrkofullmäktige och valnämnd styr verksamheten i Gävle pastorat och det finns en gemensam kyrkoherde för verksamheten.⁴⁶

Idag finns, förutom kyrkoherden, 18 ytterligare prästtjänster i pastoratet. Det finns fyra församlingsherdar anställda, präst på högskolan, sjukhuspräst, präst på Migrationsverkets förvarsenhet samt en präst inom kriminalvården.⁴⁷ I pastoratet finns fem diakoner anställda, varav en är diakonisamordnare och en anställd inom sjukhuskyrkan med inriktning barn/unga och psykiatri. Utöver det finns två diakoniassistenter.⁴⁸

Enligt diakonisamordnare Maria Blixt är det diakonala arbetet i ständig utveckling. Ser man till de som på något sätt arbetar med diakonala frågor bland de anställda, är det ett större antal medarbetare än vad som tecknats här ovan. Det är bland annat anställda familjerådgivare,

43 Bäckström, et al. 2010, s. 44-56.

46 https://www.svenskakyrkan.se/gavle/om-oss, nedladdad 2020-11-26.

47 Församlingsinstruktion, Gävle församling, 2020, s. 26.

48 https://www.svenskakyrkan.se/gavle/personal, nedladdad 2020-12-01.

(25)

pedagoger med diakonal inriktning och de som är verksamma inom den så kallade Samtalsakuten. I den diakonala arbetsgruppen ingår 14 personer.⁴⁹

Pastoratet arbetar kring ett diakonalt årshjul där gemensamma uppdrag samordnas. Det kan till exempel vara diakonins månad, kyrkans fastekampanj, sommarläger och olika former av kompetensutveckling inom det diakonala området.⁵⁰

Ur Gävle pastorats församlingsinstruktion från 2020 finns bland annat beskrivet vad de olika församlingarna ska fokusera på under innevarande år.⁵¹ I början av 2020 besökte Uppsala stifts biskop, Karin Johannesson, Gävle pastorat och det är tänkt att biskopen ska återvända under början av 2021 för en visitation i pastoratet. Från den 1 januari 2021, blir det en gemensam församling av Heliga trefaldighet, Staffan, Maria och Bomhus. Det gemensamma namnet blir efter årsskiftet Gävle församling. Arbetet kring detta beskrivs i församlingsinstruktionen för 2020 som något som föregåtts under året av en process där kyrkoråd, församlingsråd och arbetslag deltagit i arbetet.⁵²Biskopen har vid sitt besök i början av 2020, betonat att arbetet med församlingsinstruktionen ska föregås av en reflektion över arbetet. Inte bara vad som ska göras i de olika verksamheterna, inte bara hur det ska utföras, utan också frågan, varför det ska utföras. Biskopens besök i början av 2021 kommer att bygga på ett bibelord (Mark. 9:36) där Jesus talar om barnens betydelse och ställer ett barn framför lärjungarna och visar på barnets exempel som en förebild. Ur församlingsinstruktionen går det att utläsa att det är så Gävle pastorat (sedermera Gävle församling) vill vara kyrka:

Bibelordet ger mönster för hur vi ska vara kyrka. Vi ska i allt värna barnens bästa och därför ta ansvar för den värld Gud skapat åt oss och framtida generationer. 53

Församlingsinstruktionen inrymmer en del där kyrkan blickar ut mot det omgivande samhället och i de sammanhang som kyrkan rör sig i. Där står till exempel omnämnt en del av de svårigheter och utmaningar Gävle som stad står inför. Utmaningar som nämns är till exempel det faktum att Gävle går från att vara en industristad till en tjänstestad, att utbildningsnivån hos befolkningen är låg och arbetslösheten hög och att det finns en viss segregering inom de olika

49 Mailkontakt med diakonisamordnare, Maria Blixt, Gävle pastorat, 2020-11-12.

50 Diakonipastoral, Svenska kyrkan Gävle, 2016.

51 Då denna uppsats skrivs (2020-11-26) är den nya församlingsinstruktionen ännu inte sänd till Uppsala stifts domkapitel för godkännande. Dock har jag fått tillstånd att använda mig av församlingsinstruktionen för denna uppsats, då kyrkofullmäktige i Gävle pastorat godkänt den vid sammanträde 2020-11-12.

53 Citat ur Församlingsinstruktion, Gävle församling, 2020, s. 3. (Bibelordet som omnämns är Markus 9:36.)

(26)

bostadsområdena i Gävle. Vidare nämns en ökad psykisk ohälsa som ligger högre än rikets genomsnitt och en ökad missbruksproblematik. Kyrkan i Gävle har historiskt sett varit en kyrka för överheten i staden men tidigt växte det diakonala arbetet fram. Redan under 1800-talet startade diakonin sitt arbete och ett “diakonins hus” byggdes för de metallarbetare som arbetade på Brynäs. I dagsläget ingår Gävle pastorat i Gävle Kristna Råd, som samlar de församlingar och kyrkor som arbetar i staden. Tonvikten på arbetet ligger i ekumeniken och religionsdialogen.⁵⁴

I församlingsinstruktionen finns även beskrivet det som är kyrkans uppdrag, gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Som grund i Gävle pastorats arbete finns i dessa uppdrag en tredelad vision som ytterligare beskrivs i nästa del om det diakonala och sociala arbetet.

Visionen handlar i korthet om att möta människor, vara djärvt diakonal och att dela tro tillsammans.⁵⁵

Det diakonala och sociala arbetet i Gävle pastorat

I det projekt som WREP genomförde under 2004-2005 arbetade forskarna utifrån en bred ansats i granskningen av det diakonala och sociala arbetet. För att kunna avgränsa utgick WREP ifrån att diakoni och socialt arbete är en av kyrkans grundläggande uppgifter och att det handlar om omsorg om medmänniskan, som en gestaltning av tron i handling. Projektet utgick från vad den lokala kyrkan själva betecknade som diakonalt arbete, men inkluderade också bredare former av verksamhet av social karaktär, som mötesplatser, krisberedskap och samtalsstöd.⁵⁶

Föreliggande uppsats gör en liknande avgränsning som projektet WREP gjorde för femton år sedan. Betoningen ligger på aktiviteter som på något sätt samlar människor och verkar för gemenskap, där gränser mellan de olika verksamheterna är flexibla. Därför har jag, förutom det som inryms inom de områden som är tydligt diakonala (sorgegrupper, samtal, rådgivning och professionellt stöd) valt att exempelvis ta med olika samverkansprojekt, inkluderande gudstjänstformer, föräldragrupper och körverksamhet. Avgränsningen motiveras med att en jämförelse ska kunna göras med resultatet från WREP-studien för femton år sedan.

Den vida förståelse av diakoni jag använder mig av verkar stämma överens med hur Gävle pastorat idag förstår sin diakonala uppgift. Utifrån församlingsinstruktionen, betonar Gävle pastorat, att det diakonala arbetet ska värna skapelsens integritet, rättvisa och fred, med värde

56 Edgardh Beckman, et al. 2006,s. 35-36.

(27)

och värdighet för varje människa. Det gör kyrkan genom att utföra vad pastoratet betecknar som ”en djärv och bred diakoni”.⁵⁷ Denna diakoni återfinns i flera av kyrkans verksamheter och kommer vidare beskrivas i den grafiska tabellen i följande kapitel. Ett långsiktigt arbete i den diakonala och sociala verksamheten bygger på den diakonipastoral som arbetats fram som en grund för det diakonala arbetet, samt långsiktiga samverkansavtal och samarbeten med andra aktörer.⁵⁸

Församlingsinstruktionen nämner det diakonala ansvaret kopplat till ett samhällsansvar. Att en god kunskap om samhället är viktigt för att kunna möta de behov som finns och för att lägga resurserna på rätt nivå och fördela arbetet på rätt sätt. Där kommer diakonipastoralen in som en resurs i arbetet, för att systematisera och strukturera de diakonala och sociala insatserna. Kyrkan ska arbeta för att höja sin röst för de som inte hörs i samhället och ska bland annat göra det genom debattartiklar med en tydlig diakonal prägel i dagstidningarna. Vidare ska kopplingen kyrka och samhällsansvar synas i kyrkans insatser i Gävle, både där kyrkan är egen aktör och i samverkan med andra aktörer (vidare beskrivning av detta sker i nästa kapitel).⁵⁹

Arbetet med diakonipastoralen har pågått sedan 2015 och kännetecknas av att underlätta för de olika församlingarna att lättare planera, prioritera och organisera det diakonala arbetet.

Arbetet föregicks av ett inhämtande av kunskap om samhället och en omvärldsanalys presenterades sedan för kyrkorådet under 2016. Arbetet med diakonipastoralen betraktas som ett ständigt pågående arbete och en process som involverar hela kyrkan och alla enheter i Gävle pastorat. Processen har lett till att alla involverade har fått en ökad kunskap om diakoni, betonas i texten. Både anställda, förtroendevalda och ideella har varit med i processen kring arbetet.

Även andra aktörer från offentlig sektor och civilsamhället har fått ge sitt bidrag vad gäller kunskap och erfarenhet.

Ett av de första områden som nämns i diakonipastoralen är den ovan nämnda ökade barnfattigdomen i Gävle. Kyrkan vill ge sitt bidrag till att barn inte ska behöva leva under knappa förhållanden. Vidare beskriver diakonipastoralen att hela kyrkans verksamhet ryms inom arbetet med socialt och diakonalt arbete. Det gäller såväl förskolorna, kyrkogårdsenheterna, samverkansavtal med andra aktörer, musik- och kulturupplevelser, institutionssjälavård på häkte och kriminalvård, inkluderande gudstjänster samt olika projekt mot exempelvis psykisk ohälsa och miljödiplomering. Värt att nämna är också de debattartiklar som beskrivs i diakonipastoralen, som beskrivs som en diakonalt tydlig röst mot orättvisor i

(28)

samhället. De tre artiklarna har publicerats i Gefle Dagblad och Arbetarbladet under 2016- 2018.⁶⁰ Att kyrkan vill vara en röst i det offentliga visar på att pastoratet ser denna typ av opinionsbildning som en del av sitt diakonala uppdrag.

Svenska kyrkan i Gävle arbetar under en gemensam vision, som likt kommunens, benämns

“Vision 2025”. Beskrivningen av visionen finns beskriven på kyrkans hemsida och är en del av diakonipastoralen. Här ska kyrkan arbeta utifrån ordalydelsen; “Svenska kyrkan i Gävle möter människor, är djärvt diakonal och delar tro tillsammans”.⁶¹ Visionen förklarar att kyrkan “möter människor” när kyrkan är tillgänglig och öppen för alla och att kyrkan möter människor där de lever och verkar. Att vara “djärvt diakonal” betyder enligt beskrivningen att vara en modig och aktiv debattör i samhället med Jesus som förebild och att kyrkan både ska agera, synas och höras, gärna i samarbete med andra. Kyrkan ska finnas som ett svar på mänsklig utsatthet och nöd, ge kärlek, trygghet och stå upp mot orättvisor. I aspekten att “dela tro tillsammans”, förklarar kyrkan, enligt sin hemsida, att den vill vara en mötesplats från livets början till dess slut och att denna tro får näring genom medmänsklighet, samtal, bön och gudstjänst. I förklaringen till Vision 2025 nämns också att kyrkans förhållningssätt ska vara “djärvt, tryggt och öppet”.⁶²

Till sist, i beskrivningen om kyrkans sociala och diakonala arbete, är det värt att åter nämna det perspektiv som kyrkan i Gävle själva beskriver som ett område med högst prioritet. Det är området kring barn och unga, i både kyrka och samhälle. Kyrkan har exempelvis ett barn- och unga-råd som arbetar för att stödja arbetet med barnkonsekvensanalys i pastoratet. I verksamheten för barn och unga nämns musiken som en viktig del samt konfirmationsundervisningen bland ungdomarna. All verksamhet kring barn och unga vilar på grunden i dopet, som genomsyrar hela kyrkans verksamhet, från början till slut. Arbetet för att stödja barn som lever i sammanhang av social och ekonomisk utsatthet är en central del för kyrkan i Gävle, liksom att hörsamma barns rätt till andlig utveckling utifrån barnkonventionen.⁶³

Utifrån denna beskrivning av Svenska kyrkan i Gävle, med särskild tonvikt på det diakonala och sociala arbetet, är det nu dags att gå in på de delar i kartläggningen som specifikt beskriver kyrkans arbete som aktör för välfärd. Det är dags att tydligt återknyta till uppsatsens forskningsfrågor och titta på vad kyrkan utför i egen regi och vad som görs i samverkan och

60 Diakoni i Gävle idag- förslag till uppdatering av diakonipastoralen på intranätet KS version, 190520, s. 1-7.

61 Citat hämtat från https://www.svenskakyrkan.se/gavle/vision-2025, nedladdad 2020-12-01.

62 https://www.svenskakyrkan.se/gavle/vision-2025, nedladdad 2020-12-01.

(29)

samarbete med andra aktörer. Jag kommer att följa den kategorisering av verksamheter som användes i WREP-studien för att min beskrivning så långt som möjligt ska gå att jämföra med denna studies resultat.