I kapitlet beskrivs kyrkan som självständig aktör och vad kyrkan gör i samarbete med andra aktörer i offentlig sektor och med övriga civilsamhället. Kartläggningen presenteras även som en grafisk framställning i tabellform i jämförelse med WREP- studien från 2004-2005.
Kyrkan som självständig aktör
I kyrkans egen verksamhet som självständig aktör finns det ett ansvar att vara nära människor genom hela livet. I det diakonala och sociala arbetet i församlingens barn- och ungdomsarbete finns det från livets start möjlighet att delta i olika barn- och föräldragrupper. Möjligheten finns att sjunga i barnkörer och att delta i olika former av barnverksamhet, både för föräldrar med sina barn i öppen verksamhet och gemenskapsgrupper. Kyrkan erbjuder också nyblivna föräldrar att delta i Trygghetscirkeln, som är en föräldrakurs för anknytning mellan förälder och barn. Äldre barn i låg- och mellanstadieålder har möjlighet att få delta i fritidsverksamhet, miniorer, juniorer samt få läxhjälp. En grupp för ungdomar och unga vuxna med någon form av funktionsvariation, har möjlighet att samlas för aktiviteter, måltid och gudstjänst. Fokus är både på barnen och dess föräldrar i olika aktiviteter och verksamheter. I förskolornas verksamheter finns projektet “Barn hjälper barn” där barnen säljer bröd och sylt på församlingarnas olika auktioner, som sedan blir till bidrag till behövande via presentkort från Diakonirådet. I kyrkans ungdomsarbete finns ungdomskör, konfirmandverksamhet och särskilda gemenskapskvällar med tonvikt på samtal, fika, kvällsbön eller firande av mässa.
Arbete med barnkonsekvensanalys finns ständigt med i verksamheten och ett barn- och unga råd hjälper till i arbetet.64
I kyrkans verksamhet och aktiviteter finns även grupper av gemenskap för vuxna, en caféverksamhet för daglediga, promenadgrupper, soppluncher, mässor med måltid och kyrkkaffe efter gudstjänsten. En grupp som samlar anonyma ensamma träffas varannan vecka för att dela erfarenheter och söka nya kontakter. Det går att delta i samtalsgrupper, bibelstudium och bokcirklar. Det finns sorgegrupper för den som mist en anhörig. Diakoner och präster finns tillgängliga för samtal och hembesök och i gudstjänsten strävas det efter att hitta ett inkluderande sätt att vara kyrka för alla. Sinnesrogudstjänst samlar människor som vill hitta kraft att gå vidare i livet och vill förändra sitt sätt att leva. Det finns också andra temagudstjänster som vill verka inkluderande för människor som söker sig till kyrkan. För
64 https://www.svenskakyrkan.se/gavle/nagotfordig, nedladdad 2020-12-07.
vuxna finns också möjlighet att vuxenkonfirmera sig och det finns grupper för de som söker sig till kristen djupmeditation. Volontärverksamheten är även en viktig del av kyrkans arbete och finns fördelad på de olika verksamheterna. Verksamheten får stöd av att pastoratet, som nämnts, har en diakonisamordnare anställd och även en samordnare för ideella i kyrkan.65
Som självständig aktör har kyrkan syföreningsverksamhet, som är indelad i olika arbetskretsar där det som tillverkas genom kretsarna blir till bidrag för ACT (Svenska kyrkans internationella arbete) eller till något annat ändamål. I utsatta områden i Gävle har kyrkan utökat sina tjänster för att skapa mötesplatser med och för människor, det sker exempelvis i området Andersberg. I kyrkans regi finns det även möjlighet att boka tid för familjerådgivning för 200 kronor per tillfälle.66 Som en aktör i det offentliga, vill kyrkan även vara en röst utåt i samhället och skriver därför debattartiklar med en tydlig diakonal prägel i media, företrädesvis i Gefle Dagblad och Arbetarbladet.67
Diakonirådet som delar ut medel till behövande är grundat 1919 och är en ideell förening som genom fonder, testamentsmedel, stiftelser och gåvor från privatpersoner, distribuerar hjälp till behövande genom den avkastning som förvaltningen ger. Personer som är bosatta inom pastoratet kan ansöka om stöd för livets basbehov, exempelvis att få hjälp med räkningar och få rekvisitioner. Diakonirådet stöder sociala projekt i Gävle och ingår i EKC- Ekonomiskt Kunskaps Center.68
Diakonirådet startades som en fristående organisation skild från kyrkans verksamhet, för att kunna bedriva hjälp till behövande. Att organisationen finns kvar, trots att kyrkan nu är en fri aktör är värt att notera.
Kyrklig närvaro och aktiviteter i offentlig sektor
Kyrklig närvaro i den offentliga sektorn är något som kyrkan varit delaktig i under lång tid. I Gävle pastorat märks det genom att kyrkan har verksamheter inom både skola, häkte, kriminalvård, sjukhus, äldreboenden, högskolan och inom förvaret för migranter.
På Högskolan i Gävle finns en präst anställd som är en del av den studiesociala verksamheten för både studenter och anställda. Högskoleprästen finns tillgänglig för alla oavsett trosinriktning
65 https://www.svenskakyrkan.se/gavle, nedladdad 2020-12-07.
66https://www.svenskakyrkan.se/gavle, nedladdad 2020-12-07.
67 Församlingsinstruktion, Gävle församling, 2020, s. 22.
68 https://www.svenskakyrkan.se/gavle/diakoniradet---en-ideell-forening, nedladdad 2020-12-04.
och erbjuder samtal och olika former av stöd. Högskoleprästen finns också med som en resurs kring krisbearbetning och krisberedskap.69
På sjukhuset finns sjukhuskyrkan representerad där verksamheten vänder sig till patienter, anhöriga och personal. I verksamheten finns från Svenska kyrkan en präst anställd och en diakon. Diakonen har särskild inriktning mot barn/unga och psykiatri. Utöver präst och diakon har frikyrkan en sjukhuspastor anställd.70 Inom häktet, kriminalvården och i Migrationsverkets förvarsenhet finns präster anställda för att möta de andliga och sociala behov som finns.71 För de äldre finns kyrkan närvarande på äldreboenden och har med regelbundenhet gudstjänster.72 I skolan finns kyrkan närvarande med bibeläventyret och har samlingar kring kyrkans stora högtider med exempelvis påskvandringar och bjuder in till teaterföreställning kring allhelgona.73
Gemensamma verksamheter med offentlig sektor
Som gemensam verksamhet med den offentliga sektorn, finns kyrkan närvarande vid det psykiska och sociala omhändertagandet där en kris skett i samhället som påverkar många människor. POSOM är en grupp som bygger på olika stödgrupper i olika delar i samhället. De har till uppgift att upprätta kriscentrum och stödja människor som behöver ett socialt och psykiskt omhändertagande och tillhandahålla korrekt information i en krissituation. Nätverken består av kommunala verksamheter, som skola, omvårdnad och socialtjänst. Kyrkan, primärvården och Röda Korset finns med som stödgrupper inom POSOM.74
Kyrkan finns också som medaktör i Samtalsakuten, dit människor kan vända sig med någon form av samtalsstöd i vad som benämns som friska livskriser. Samtal erbjuds till en kostnad av 200 kronor per tillfälle till alla inom Gästriklands upptagningsområde och är belagda med tystnadsplikt. De som arbetar inom samtalsakuten har alla lång erfarenhet och är adekvat utbildade för uppgiften.75
69 https://www.svenskakyrkan.se/gavle/hogskolekyrkan, nedladdad 2020-12-14.
70 https://www.regiongavleborg.se/halsa-och-vard/sjukhus/Sjukhuskyrkan/, nedladdad 2020-12-14. Även från Diakoni i Gävle idag - förslag till uppdatering av diakonipastoralen på intranätet KS version, 190520, s. 4.
71 Diakoni i Gävle idag - förslag till uppdatering av diakonipastoralen på intranätet KS version, 190520, s. 4.
72 https://www.svenskakyrkan.se/gavle, nedladdad 2020-12-14.
73 https://www.svenskakyrkan.se/gavle/nagotfordig, nedladdad 2020-12-14.
74 www.gavle.se/kommunens-service/omsorg-och-stod/uppdrag-i-kommunen/posom-stodgrupp-for-psykiskt-och-socialt-omhandertagande-vid-kris/, nedladdad 2020-12-06.
75 https://www.svenskakyrkan.se/gavle/samtalsakuten, nedladdad 2020-12-06.
Offentligt finansierade verksamheter drivna av kyrkan
Svenska kyrkan i Gävle driver fyra förskolor, Stjärnan, Smaragden, Pärlan och Staffansbacken.
Förskolorna samarbetar med kommunen och följer den kommunala förskolekön och verksamhet drivs enligt kommunala riktlinjer och följer förskolans läroplan. Kyrkan i Gävle beskriver att de små enheterna bidrar till en nära relation till barn och föräldrar och skapar en trygg miljö. Förskolornas profil är kristen och tonvikten ligger på att förmedla medmänsklighet och omsorg om skapelsen. Kyrkans traditioner firas och barnen sjunger kristna sånger och ber bordsbön vid måltider.76
Andra former av samarbete och samverkan
Gävle pastorat är medaktör på flera olika sätt i staden i samarbete och samverkan med andra aktörer. I projektet “Barn hjälper barn” samarbetar förskolorna med exempelvis Polhems bageriutbildning som skänker bröd och kakor till försäljning på kyrkans auktioner. Dessa medel blir sedan till presentkort som Diakonirådet distribuerar till behövande familjer.77
I arbetet för integration arbetar kyrkan i området Andersberg och kyrkan finns också med som aktör i olika nätverk för mångfald och integration. Andersberg präglas av en stor arbetslöshet och i området bor många nysvenskar. Här finns kyrkan närvarande på öppna förskolan, på fritidsgården där en tjejgrupp startats och tillsammans med socialtjänst och Helges allaktivitetshus har en pappagrupp startat. Det finns också en promenadgrupp, kvinnogrupp och en killgrupp där det finns tillgång till präst eller diakon för samtal och stöd. Kyrkan finns även närvarande i en caféverksamhet i Andersberg.78
Ett arbete som påbörjas under hösten 2020 är att göra en kartläggning kring barn i asylprocessen. Kyrkan har sett att det finns stora behov bland dessa barn och att barnkonventionen inte åtföljs. Arbetet sker i samverkan med andra aktörer som socialtjänst, Rädda Barnen, Röda Korset, Asylkommittén Gävleborg, Diakonirådet, Hedvigslundskyrkan (Pingstkyrkan) och IOGT-NTO.79
Kyrkan finns också som en partner för integration och språkdialog tillsammans med övriga kyrkor i Gävle. Ett annat ekumeniskt samarbete är “Diakonifokus 2020” som under innevarande
76 https://www.svenskakyrkan.se/gavle/kyrkans-forskolor, nedladdad 2020-12-06.
77https://www.svenskakyrkan.se/gavle, nedladdad 2020-12-07.
78 Mailkontakt med diakonisamordnare, Maria Blixt, Gävle pastorat, 2020-11-12.
79 Mailkontakt med diakonisamordnare, Maria Blixt, Gävle pastorat, 2020-11-12.
år har temat ensamhet. I samarbetet ingår både andra kyrkor och organisationer som på olika sätt arbetar med detta tema under året.80
Svenska kyrkan i Gävle sluter också långtgående samverkansavtal med föreningar och organisationer för att stödja deras arbete. Samverkansavtal är tecknade med IK Sätra, IBK Runsten, Fritidsgården Legenden (fritidsgård i Svenska kyrkans regi) Gefle IF, Stickan (krismottagning för män) och RIA- Hela människan. I samarbete med Ria stöder kyrkan arbetet bland de hemlösa i Gävle.81
I samverkansavtalen går kyrkan långsiktigt in med stöd på olika sätt, finansiellt och vad gäller kunskap och kompetens. Kyrkan kan också låna ut lokaler och låta de egna medarbetarna vara en resurs i verksamheten. Samverkan kan vara både ett givande och ett tagande, där kyrkan både kan ge av sin kompetens och inhämta kunskap från någon av de samverkande parterna.
Som grund för samverkansavtalen ligger de kyrkopolitiska beslut som tas av de förtroendevalda i pastoratet, vad kyrkan ska satsa sin verksamhet på vad gäller samverkan och avtal.82
Värt att nämna är också att kyrkan är huvudaktör för Gävle Pride. Kyrkan finns med som en aktör och upplåter sitt kyrkorum för drop in-vigsel och håller i seminarier, visar film och har en regnbågsgudstjänst som avslutar hela Gävle Pride. En av pastoratets församlingsherdar, Sven Hillert, är vald till 2020 års Prideambassadör för sitt engagemang kring HBTQ- frågor.83 Kyrkan är även aktör i Ideellt forum, som är en mötesplats för inomkyrkliga organisationer, som syftar till att stärka det frivilliga arbetet inom Svenska kyrkan.84 Kyrkan samverkar också med Högskolan i Gävle kring att stödja ett projekt för att motverka kvinnors ensamhet.85
Grafisk framställning av Gävle pastorat i jämförelse med projektet WREP (2004-2005)
I nedanstående tabeller presenteras de aktiviteter som Svenska kyrkan i Gävle utför i egen regi, i samverkan med andra, gemensamma verksamheter inom offentlig sektor, offentligt finansierade verksamheter utförda av kyrkan samt andra former av samverkan. Tabellerna redovisas tematiskt och i tabellens övre del visas aktiviteter som är gemensamma för WREP- projektet och kyrkans verksamhet 2019-2020 i Gävle pastorat. I den vänstra tabellen redovisas
80 https://www.svenskakyrkan.se/gavle/diakonifokus-2020, nedladdad 2020-12-07.
81https://www.svenskakyrkan.se/gavle/samverkansavtal, nedladdad 2020-12-07.
82 https://www.svenskakyrkan.se/gavle/samverkansavtal, nedladdad 2020-12-07.
83 https://www.svenskakyrkan.se/gavle/arets-pride-ambassador, nedladdad 2020-12-12. Även https://www.gavlepride.com/programmet/, nedladdad 2020-12-12.
84 http://ideelltforum.se/om-ideellt-forum/, nedladdad 2020-12-12.
85 Diakoni i Gävle idag-förslag till uppdatering av diakonipastoralen på intranätet KS version, 190520, s. 5.
projektet WREP från 2004-200586 och den högra tabellen visar på aktiviteter och verksamheter som utförts under 2019-2020.87
Kyrkan som självständig aktör
År 2004-2005 utifrån projektet WREP År 2019-2020 Social gatherings related
Financial assistance through the Diaconal Council
Individual counselling House calls Family guidance
Sociala sammankomster relaterade till gudstjänst, ex. kyrkkaffe, måltider
Trygghetscirkeln (pedagogisk modell för anknytning förälder-barn)
87 Hemsida för Svenska kyrkan i Gävle, https://www.svenskakyrkan.se/gavle, Församlingsinstruktion, Gävle församling, 2020,
Diakoni i Gävle idag-förslag till uppdatering av diakonipastoralen på intranätet KS version, 190520.
Samtalsgrupper/bibelstudier för vuxna Inkluderande gudstjänster
Kyrka på andra språk/teckenspråk Fortbildning i diakonala frågor
Utökade personaltjänster i utsatta områden Kulturdiakoni
Mötesplatser för att motverka ensamhet Studiecirklar/föreläsningar psykisk ohälsa Miljödiplomering
Vuxenkonfirmation
Arbete kring barnkonsekvensanalys Barn och unga- råd
Skolbarnsprojekt i Uganda Vänförsamling i Zimbabwe
Kyrkans förskolor hjälper diakonirådet med att bidra med presentkort till behövande genom försäljning av sylt och bröd
Församlingstidningen Intron
Kyrklig närvaro och aktiviteter i offentlig sektor
År 2004-2005 År 2019-2020
University-church Teaching, crisis-groups,
antiharassments groups in schools Priest in the prison
Hospital-church
Priest at the health care centre
Worship, visits, and guidance for the personnel at geriatric institutions
Universitetskyrkan, präst på högskolan Bibeläventyr, påskvandring, teater för skolan -
Präst på häkte och kriminalvård Sjukhuskyrkan, diakon/präst -
Gudstjänster på äldreboenden
Präst på Migrationsverkets förvarsenhet
Gemensamma verksamheter med offentlig sektor
År 2004-2005 År 2019-2020
Emergency-counselling
Emergency-group in case of accidents (POSOM)
Family centre
Samtalsakuten
POSOM-grupp (krisberedskap)
-
Offentligt finansierade verksamheter drivna av kyrkan
År 2004-2005 År 2019-2020
Pre-schools Youth-centre
Hostel for homeless people
Förskolor (4) -
-
Andra former av samarbete och samverkan
År 2004-2005 År 2019-2020
Presence in a private work - place Financial contributions
-
Finansiellt stöd i olika former till föreningar/projekt och organisationer
Andersberg (arbete med integration) Projekt kring barn i asylprocessen Diakonifokus 2020 tema ensamhet
Barn hjälper barn-insamling av pengar i församlingens verksamhet
Samtalsgrupp för föräldrar som förlorat ett barn (samarbete med VSFB- ideell förening) Kurser i privatekonomi
Mötesplatser för att motverka ensamhet Samverkansavtal
Projekt att motverka ensamhet bland kvinnor Integration/religionsdialog
Arbete bland hemlösa Huvudaktör Gävle Pride
Aktör i nätverk om mångfald/integration Aktör i nätverket, “Ideellt forum” för att utveckla ideellt engagemang
Kyrkan i den offentliga debatten- granskning av Gefle Dagblad
Från årsskiftet 2019-2020 till december 2020 har jag utfört en granskning av kyrkan som en röst i det offentliga, utifrån vad som debatterats av kyrkan och dess anställda i Gefle Dagblad.
I februari skriver kyrkoherde Karin Sarja debattartikeln “Tillsammans bygger vi hållbara samhällen” och beskriver de stora strukturförändringar som samhället går igenom och de utmaningar som ett samhälle av idag möter. Saker som klimatförändringar, hot mot ett demokratiskt samhälle och globala orättvisor. Kyrkan i Gävle vill därför, tillsammans med andra aktörer, inte söka de enkla svaren, utan arbeta för långsiktiga lösningar och hållbara samhällen, skriver Sarja.88
Årets andra debattartikel kommer i april då pandemin är ett faktum i vårt samhälle. Artikeln har rubriken “Det finns hopp även i coronakrisen” och talar om kyrkans roll i samhället under en period av kris och utmaningar. Sarja skriver:
Kyrkan är en del av det civila och vill verka för att bygga ett gott samhälle tillsammans med andra aktörer, även i svåra tider. Samtidigt har kyrkan ett annat uppdrag än övriga. Kristen tro handlar om att inte blunda för det svåra, utan möta och i varje situation ge livsmod och förmedla hopp.
Livet är verkligen inte alltid lätt att leva och vi går igenom svåra tider.89
Debattartikeln talar också om att kyrkan nu ställer om sin verksamhet och erbjuder digitala alternativ och att kyrkan finns öppen för ljuständning och bön. Artikeln poängterar också att präster och diakoner finns tillgängliga för samtal via telefon och på webben, exempelvis via jourhavande präst.90
I juni skriver Karin Sarja en debattartikel om “Verkligen ensam och ändå inte” som handlar om den ensamhet som människor kan känna, inte minst i pandemitider. Artikeln lyfter fram Guds omsorg som ett löfte från en personlig Gud och en mänsklig omsorg. I skribentens ord blir det till ett dubbelt löfte för människan att hantera sin ensamhet på.91
En artikel som det blir en replik på från en förtroendevald, handlar om ensamkommande ungdomar och har titeln, “Behandlingen av de ensamkommande ungdomarna är omänsklig”
och handlar om asylprocess och migrationsfrågor. Karin Sarja skriver, att detta med att verka
88 https://www.gd.se/artikel/debatt-tillsammans-bygger-vi-hallbara-samhallen, nedladdad 2020-11-22.
89 Citat, kyrkoherde Karin Sarja, ur debattartikel i Gefle Dagblad, 2020-04-06. https://www.gd.se/artikel/debatt-det-finns-hopp-aven-i-coronakrisen, nedladdad 2020-11-22.
90 https://www.gd.se/artikel/debatt-det-finns-hopp-aven-i-coronakrisen, nedladdad 2020-11-22.
91 https://www.gd.se/artikel/debatt-verkligen-ensam-och-anda-inte, nedladdad 2020-11-22.
för en human flyktingpolitik är något som Svenska kyrkan under lång tid uppmanat till.
Samtidigt som artikeln poängterar att kyrkan inte tar särskild ställning för enskilda ärenden.
När systemet gör så att människor, i detta fall, ensamkommande ungdomar, hamnar i kläm i systemet behöver kyrkan reagera.92
Marcus Lagerroos (SD) förtroendevald kyrkopolitiker, ger några dagar senare en replik på Karin Sarjas artikel om ensamkommande ungdomar med titeln, “Svenska kyrkan har blivit en försvarare av en ohållbar migrationspolitik” och debattören poängterar att kyrkan har blivit till någon som försvarar den ohållbara migrationspolitik som regeringen står för och har lämnat sin ställning som sammanhållande kraft för utsatta människor i samhället. Lagerroos menar också att kyrkan är “pådriven av förtroendevalda socialdemokrater inom Svenska kyrkan”.93
En debattartikel som även har samma tema, är en replik från Karin Sarja till Marcus Lagerroos med titeln, “Om vi människor tystnar- då kommer stenarna att ropa”. Ordalydelsen kommer ur ett bibelord (Lukas 19:40) och Sarja poängterar ånyo kyrkans ställning mot en inhuman flyktingpolitik och diskuterar att kyrkan bör reagera då människor far illa.94
Den sista debattartikeln från december, har flera undertecknade debattörer och handlar om volontärverksamhet och uppmärksammar ideella och volontärer på den internationella volontärdagen. “Volontär- idag är det din dag!” är undertecknad av företrädare från Svenska kyrkan (för Gävle pastorat, kyrkoherde Karin Sarja), en representant från Hedvigslundskyrkan i Gävle (Pingstkyrkan), Gävle kommuns volontärsamordnare och en representant från studieförbundet Vuxenskolan.95
Vid mailkontakt med kyrkoherde Karin Sarja har frågan ställts varför hon ofta står som ensam debattör till debattartiklarna publicerade i Gefle Dagblad, under den granskade tiden från årsskiftet 2019/2020 till december 2020. Karin poängterar att hon har fått mandat från de förtroendevalda att vara kyrkans röst utåt mot samhället. Dock betonar Sarja att stoffet till artiklarna hämtas från samtal och idéer med de anställda som hjälper till att tänka strategiskt och lyfter viktiga frågor. De anställda finns med både inför och under skrivprocessens gång.
Ibland har artiklar varit undertecknade av kyrkoherden och andra medarbetare, exempelvis
92https://www.gd.se/artikel/debatt-behandlingen-av-de-ensamkommande-ungdomarna-ar-omansklig?, nedladdad
angående diakoni och flyktingfrågor. Debattartiklarna kan undertecknas av flera personer beroende på artikelns sakområde, enligt Karin Sarja.96
96 Mailkontakt med kyrkoherde Karin Sarja, godkänt för användning, 2020-12-07.