En samtida diskurs om fenomenet särskilt begåvade elever: Kritisk analys av artiklar i lärarfackliga tidskrifter

EN SAMTIDA DISKURS OM FENOMENET SÄRSKILT BEGÅVADE ELEVER

– KRITISK ANALYS AV ARTIKLAR

I LÄRARFACKLIGA TIDSKRIFTER

Magisteruppsats i Pedagogiskt arbete, 15 hp Sara Granberg VT 2021 2020-PEDARB-M03

Program: Masterutbildning i pedagogiskt arbete

Svensk titel: En samtida diskurs om fenomenet särskilt begåvade elever – Kritisk analys av artiklar i lärarfackliga tidskrifter

Engelsk titel: A contemporary discourse about the phenomenon gifted students – A critical analysis of articles in teacher union journals

Utgivningsår: 2021

Författare: Sara Granberg

Handledare: Magnus Levinsson och Anita Norlund Examinator: Dennis Beach

Nyckelord: särskilt begåvad, särbegåvad, diskurs, kritisk diskursanalys, transitivitetsanalys, lärarfackliga tidskrifter

__________________________________________________________________

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att synliggöra den bild som lärarfackförbunden genom sina tidskrifter bidrar till att ge lärare om fenomenet särskilt begåvade elever och deras lärande.

Jag avser även synliggöra hur lärares kompetens relativt fenomenet särskilt begåvade elever skrivs fram. Frågeställningarna är: hur konstruerar de lärarfackliga tidskrifterna fenomenet särskilt begåvade elever och villkoren för deras lärande, samt hur konstruerar de lärarfackliga tidskrifterna lärares kompetens relativt fenomenet särskilt begåvade elever.

2011 genomfördes en Skollagändring i Sverige i vilken alla elevers rätt till stimulans för att kunna utvecklas poängterades, det vill säga även de elever som lätt når kunskapsmålen. 2015 kom Skolverkets stödmaterial angående särskilt begåvade elever, riktat till lärare. Varken nationellt eller internationellt finns dock något entydigt svar på vem som är särskilt begåvad eller hur dessa elever kan identifieras, det råder även delade meningar om hur särskilt

begåvade elever ska undervisas i skolan. Forskning visar på en varierad bild av kriterier för att en elev ska bli definierad som särskilt begåvad och en differentierad bild av huruvida dessa elever bör undervisas; i den egna klassen, i särskild grupp, med egen mentor eller efter en anpassad läroplan. Mot bakgrund av denna komplexitet har jag valt att undersöka hur fenomenet särskilt begåvade elever framställs i text som många lärare möter.

Utgångspunkten för studien är kritisk diskursanalys, vilken vilar på socialkonstruktionistisk grund. Centralt är att språk är betydelsekapande handlingar och att kunskap konstrueras mellan människor i social interaktion. För analys används i studien en omarbetad version av Faircloughs metod i flera steg, vilken passar studiens syfte väl. Analysen görs i fem steg där fokus först ligger på hur problem respektive föreslagna åtgärder konstrueras, för att sedan identifiera vilka som bidrar till konstruktionerna och ge plats för eventuella motstridigheter i materialet. Slutligen granskas genomförandet av de fyra första stegen med kritisk blick. Med femstegsmetoden analyseras studiens empiri, som består av fyra artiklar ur lärarfackliga tidskrifter. För den lingvistiska analysen har transitivitetsanalys använts för att få syn på de processer och aktörer som finns på textnivå i konstruktionen av fenomenet särskilt begåvade elever, villkoren för deras lärande samt lärares kompentens relativt dessa elever.

Resultatet av studien är att artiklarna i de lärarfackliga tidskrifterna sammantagna ger en spretig bild när det gäller definition av vem som är särskilt begåvad. Lärares kunnande relativt särskilt begåvade kritiseras starkt, samtidigt som ett stort ansvar läggs på lärare när det gäller dessa elevers möjlighet att utmanas i skolan. De lärarfackliga tidskrifterna förmedlar däremot inte explicit att komplexiteten kring fenomenet finns eller ger stöd till lärare om hur de i sin praktik ska förhålla sig till denna komplexitet.

Tack

Mina handledare Magnus Levinsson och Anita Norlund har varit ett stort stöd då ni väglett mig genom detta arbete. Tack för att ni ödmjukt delat med er av er kunskap och klokhet!

Jag vill också tacka min familj som haft tålamod under den här tiden och gett mig möjlighet att fokusera på uppsatsen. Jag är tacksam för er uppmuntran. Ni är min styrka!

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 1

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 4

BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING 5

DEFINITION 5

BENÄMNING 7

UNDERVISNING AV SÄRSKILT BEGÅVADE 7

TEORI OCH METOD 10

SOCIALKONSTRUKTIONISM OCH DISKURSANALYS 10

KRITISK DISKURSANALYS 11

FAIRCLOUGHS TEORI OM TEXTORIENTERAD DISKURSANALYS 12

Begrepp som förekommer i Faircloughs teori 12

ANALYSMETOD 14

TRANSITIVITETSANALYS 14

Transitivitetsanalys i denna studie 15

MATERIAL OCH URVAL 17

URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR 17

FYRA ARTIKLAR 18

ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN 19

RESULTAT 20

STEG 1 – HUR KONSTRUERAS PROBLEMET KRING SÄRSKILT BEGÅVADE ELEVER 20 STEG 2 – HUR KONSTRUERAS DE FÖRESLAGNA ÅTGÄRDERNA 24 STEG 3 – KARTLÄGGNING AV NÄTVERKET AV PRAKTIKER 28

Nätverk av intresseorganisationer 28

Nätverk av forskare och representanter från myndigheter 29

Nätverk av politik och samhälle 30

Nätverk av informationskanaler 31

Nätverket i sin helhet 32

STEG 4 – MOTSTRIDIGHETER OCH SAKNADE MOTRÖSTER 33

STEG 5 – KRITISK REFLEKTION ÖVER ANALYSEN 36

DISKUSSION 38

METODDISKUSSION 38

RESULTATDISKUSSION 38

Pedagogiska konsekvenser 41

Kunskapsbidrag 42

Incitament för fortsatta studier 43

REFERENSER 45

- 1 -

INLEDNING

Särskilt begåvade elever har under senare år varit mer i fokus än tidigare på den nationella pedagogiska arenan och är fortsatt ett aktuellt ämne för forskning och debatt, vilket bland annat syns i den mängd artiklar som publicerats kring ämnet i lärarfackliga tidskrifter under det senaste decenniet. Särskilt begåvade elever förekommer som fenomen inom både forskning och populärvetenskaplig litteratur, där en mångfacetterad och till viss del

mytomspunnen bild av dem målas upp. Det visas i forskning (vilket kommer att redogöras för i avsnittet tidigare forskning) på en komplex bild gällande särskilt begåvade elever, men på policynivå i Sverige görs ändå uppskattningen att antalet särskilt begåvade elever inom svenskt skolväsende är fem procent (Skolverket, 2015) och att elevgruppen inte ska förväxlas med gruppen högpresterande elever (ibid).

2010 tog Sveriges alliansregering beslut om en ändring i Skollagen. I den nya lagen skrevs det fram att de elever som har lätt att nå kunskapsmålen ska få stimulans för att kunna utvecklas, vilket innebar en markering jämfört mot i tidigare lag:

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. /…/ Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (2010:600, kapitel 3, 3§)

I Läroplan för grundskolan (2011) framgår det att alla elevers olika behov skall uppmärksammas och beaktas i undervisningen:

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevers fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. /…/ En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyns ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. (Lgr 11, s. 8)

På policynivå, i lagtext (Skollag 2010:600) och läroplan (Lgr 11) finns formuleringar som kräver att alla elever ska ges ledning och stimulans respektive att undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar (mina kursiveringar). Om särskilt begåvade elever finns inom det svenska skolväsendet innefattas de, likväl som övriga elever, i alla och varje. Signalen till respektive huvudman är tydlig men huruvida policytexterna följs och inkluderar alla

elevgrupper låter jag vara osagt. Hösten 2014 kom ett regeringsbeslut (U2014/5038/S) som gav Skolverket i uppdrag att främja grund- och gymnasieskolors arbete med särskilt begåvade elever. Uppdraget mynnade ut i ett stödmaterial från Skolverket (2015) riktat till huvudmän och pedagoger, vilket finns på Skolverkets (2015) webbsida och som kontinuerligt

uppdaterats till dags dato. Att särskilt begåvade elevers situation i skolan är under lupp vittnar även utbildningsdepartementens uppdrag till Skolverket i juni 2019 om. Skolverket gavs då i uppdrag, enligt pressmeddelande från Utbildningsdepartementet (2019), ”att ta fram förslag på hur skolors arbete med elever som har lätt att nå kunskapskraven kan stärkas och stödjas”, detta för att ge högpresterande och särskilt begåvade elever bättre möjligheter att nå längre i sitt lärande. I uppdraget ingår också ”att föreslå hur framtida spetsutbildningar i grund- och gymnasieskolan ska utformas” (Utbildningsdepartementet, 2019).

Westling Allodi (2014) skriver, mot bakgrund av en internationell översikt av policy och praktiker (EADSNE, 2009), att det svenska forskningsfältet inte är starkt inom området

- 2 -

särbegåvade elever trots att det, enligt Westling Allodi, finns indikationer på angelägna utvecklingsområden och att det inom svensk skola finns ett behov av kunskap kring hur denna elevgrupp ska få stöd och stimulans. Enligt min erfarenhet i min praktik och utifrån den forskning jag tagit del av inom arbetet för denna studie råder det en osäkerhet kring vem som är särskilt begåvad, då det är en ibland motstridig bild som målas upp. Följaktligen finns rimligen, lagändringen till trots, även en osäkerhet kring hur särskilt begåvade ska upptäckas och undervisas inom den svenska skolan. Å ena sidan ska läraren möta den särskilt begåvade eleven, å andra sidan vet ingen med säkerhet vem som är särskilt begåvad.

Tio år efter skollagändringen råder det alltså osäkerhet kring vad som utmärker särskilt begåvade elever då forskning visar på stor variation i hur dessa elever definieras och olika rekommendationer ges kring undervisning av dem. Ett glapp verkar finnas mellan vad som förmedlas och förväntas på policynivå och vad som framkommer i forskning om särskilt begåvade elever. Mitt i spänningsfältet finns läraren i sin praktik, med krav på sig att möta alla elever där de är. Hur kunskapsområdet kring fenomenet särskilt begåvade förmedlas till lärare är därför en angelägen fråga. Ett sätt att närma sig hur denna kunskapsförmedling ser ut är att titta på hur särskilt begåvade elever skrivs fram i texter som lärare möter; lärare som i sin profession bland annat har i uppdrag att stimulera dessa elever. I denna studie kommer jag därför att undersöka hur särskilt begåvade elever och villkoren för deras lärande konstrueras i lärarfackliga tidskrifter samt hur lärares kompetens relativt denna elevgrupp konstrueras i desamma.

Genom historien har barn med stor begåvning, exceptionella förmågor och ibland med epitetet underbarn fascinerat omgivningen men också skapat misstankar, som till exempel att de är av en annan art (Silverman, 2016). Rykten om att särskilt begåvade hade övernaturliga krafter kunde skapa en skam inom familjen, vilket gjorde att deras förmågor ibland doldes för omvärlden (ibid). Än idag finns det enligt Silverman (2016) en rad myter om särskilt begåvade som åsidosätter deras behov. Att de särskilt begåvade eleverna finns är Silverman (ibid) övertygad om, en uppfattning hon delar med så pass många inom fältet¹ att det i min research (sökningar bl.a. på webbsidorna Google Scholar, Primo & Diva) visar sig vara svårt att finna dem som är kritiska till antagandet att denna (elev)grupp finns. James H. Borland (2003) utgör ett undantag då han hävdar att “giftedness is not a ‘thing’/…/ It is social construct, not a fact of nature. It is something that was invented, not discovered” (s. 107).

Borland för bland annat fram argument för att ”the concept of the gifted child is a social construct of questionable validity” (2003, s. 106) och menar att det inte är någon slump att fadernbakom utbildningen för begåvade barn i USA (Lewis M. Terman) är densamme som utarbetat mätverktyg (Stanford-Binet-Intelligence Scale) för att mäta just begåvning.

Att med säkerhet säga vilka de särskilt begåvade eleverna är och iså fall hur många det finns förefaller inte okomplicerat mot bakgrund av ovanstående. Belysande är även att det inte finns en allmänt gällande definition av dessa elever att utgå från, vilket kommer att presenteras i avsnittet om tidigare forskning. Jag tar själv inte ställning till om särskilt begåvade elever finns eller vilken relevans det har för det svenska skolsystemet och väljer därför att i denna uppsats använda mig av uttrycket ”fenomenet särskilt begåvade elever” när jag skriver om dessa elever.

Lärares handlanden påverkas av flera faktorer vilket visas av Langelotz (2014) som beskriver en komplexitet när det gäller påverkan på lärares praktik och hon lyfter i sin studie specifikt

1 Forskning inom det pedagogiska fältet med fokus på särskilt begåvade.

- 3 -

den kollegiala handledningens roll. Langelotz (ibid) skriver också att forskning, men även massmedial påverkan bidrar till att skapa diskurser om lärarskicklighet. I forskningsöversikten What influences teachers to change their practice? (Webster, McNeish Scott Maynard &

Haywood, 2012) beskrivs att lärares praktikförändring är beroende av en rad faktorer såsom personliga attityder till förändring, ledarskap på skolan, policytexter, inspektioner och forskning. De lyfter även fram kontinuerlig kompetensutveckling som en viktig faktor för skapandet av lärarens praktik och stöd att anpassa sig till de förändringar som förväntas av dem. Webster et al. (2012) poängterar att lärare påverkas av det människor i allmänhet påverkas av och att mottaglighetsgraden av ett budskap till viss del beror av vem som levererar det: ”studies indicate that teachers may be more likely to respond to advice from those they view as having expertise in terms of professional knowledge and experience” (ibid, s. 17). Som beskrivs av Webster et al. respektive Langelotz är det många faktorer som

påverkar lärares praktik, i denna studie undersöks lärarfackliga tidskrifter vilka är en del av den massmediala påverkan. Genom de konstruktioner som görs i studiens empiri (givet studiens syfte) ges de som medverkar i artiklarna möjlighet att bidra till lärares uppfattning om fenomenet särskilt begåvade elever.

Lärare möts av ett ständigt flöde av texter. Att jag i denna studie väljer att titta närmare på just texterna i lärarfackliga tidskrifter motiveras av två skäl. Det första är att jag menar att

lärarfackförbunden har påverkansmöjlighet både på de som är i praktiken (lärarna) och de som beslutar om praktiken, som politiker och tjänstemän inom till exempel riksdag, kommuner och myndigheter. Det andra skälet är att lärarfackförbunden har ett stort

genomslag inom lärarkåren då de når ut till ett stort antal lärare, både genom tryckta tidningar och genom digitala kanaler.

I en rekontextualiseringsprocess menar Bernstein (1990) att många olika aktörer är med och påverkar vad som i slutändan sker i ett klassrum. Enligt Bernstein kan kunskap från ett rekontextualiseringsfält, såsom det officiella² fältet, det pedagogiska³ eller det lokala⁴ fältet, förflyttas till ett annat. Inom de olika fälten finns en mängd olika aktörer. Norlund och Strömberg (2018) skriver att: ”utbildning inbegriper en mängd aktörer som alla är

inblandande i att förflytta kunskap” (s. 23). I denna studie fokuserar jag på hur konstruktioner görs i text inom det pedagogiska rekontextualiseringsfältet. Jag analyserar text ur lärarfackliga tidskrifter i vilka rimligen olika aktörer bidrar till den kunskap som förflyttas och skapar rådande diskurs(er) kring fenomenet särskilt begåvade elever.

2 Inom det officiella fältet ryms bland annat policytexter, myndigheter och läroplan (Norlund & Strömberg, 2018).

3 Inom det pedagogiska fältet ryms bland annat fackliga tidskrifter och förlag som ger ut litteratur inom området pedagogik (Norlund & Strömberg, 2018).

4 Exempelvis en klassrumspraktik.

- 4 -

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Mot bakgrund av det som beskrivits i inledningen är syftet med denna studie att

ta reda på hur de lärarfackliga tidskrifterna konstruerar fenomenet särskilt begåvade elever respektive deras lärande. Jag avser även att undersöka hur de lärarfackliga tidskrifterna konstruerar lärares (främst inom grundskolan, då det är där jag har min praktik) kompetens, relativt fenomenet särskilt begåvade elever.

Jag vill belysa den bild lärarfackförbunden bidrar till att ge lärare om fenomenet särskilt begåvade elever och villkoren för deras lärande, men även ge en bild av hur lärares

kompetens och undervisning avseende fenomenet särskilt begåvade elever skrivs fram i några av de tidskrifter som många lärare i sin vardag möter och rimligen också påverkas av.

I denna studie avses därmed att genom kritisk diskursanalys av artiklar i lärarfackliga tidskrifter undersöka:

• Hur konstruerar de lärarfackliga tidskrifterna fenomenet särskilt begåvade elever och villkoren för deras lärande?

• Hur konstruerar de lärarfackliga tidskrifterna lärares kompetens relativt fenomenet särskilt begåvade elever?

- 5 -

BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING

Jag kommer här inledningsvis att redogöra för hur fenomenet särskilt begåvade elever definieras och benämns, för att sedan belysa vilka metoder gällande undervisning av särskilt begåvade elever som har förespråkats i tidigare forskning. Jag gör inte anspråk på att ge en komplett redovisning av forskningen vad det gäller definition, benämning och undervisning av fenomenet särskilt begåvade elever, men avser att ge en bild av den komplexitet som framträder.

Angående forskningsfältet är det nationellt en liten grupp akademiker som verkar ha fått stort genomslag, vilket synliggörs i detta avsnitt. Internationellt finns flera studier på området, men min uppfattning är att det är en dominans av amerikansk forskning, vilken naturligtvis

influeras av den pedagogiska tradition som finns där och resultaten är därmed inte alltid (fullt) överförbara på det svenska skolsystemet. Inom gruppen av forskare på området (fenomenet särskilt begåvade) finns förutom pedagogikforskare även begåvningsforskare och

psykologiforskare, vilket innebär att flera forskningstraditioner bidrar till de diskurser som finns angående definition och benämning av särskild begåvning, men också till diskurser om de villkor som gäller för dessa elevers lärande.

Definition

Jag kommer här att belysa en del av den flora av definitioner av fenomenet särskilt begåvade elever som finns i forskning på området. Enligt Persson (1997) existerar ingen global och allmänt vedertagen definition av begreppet särskilt begåvade elever. Persson (ibid) skriver att det internationellt finns olika syn på begåvning, delvis beroende av respektive lands politiska ideologier, vilket avspeglar sig i olika syn på vem som är särskilt begåvad inom något

område. En översikt av policy och praktik inom området (EADSNE, 2009) visade att de flesta europeiska länder saknar en officiell definition av särskilt begåvade och att elevgruppen i de flesta länderna inte ingick i gruppen av elever i behov av stöd.

Särskilt begåvade definieras på olika vis inom forskningen. En av definitionerna är den som Marland 1971 presenterar i sin rapport till den amerikanska kongressen:

Särbegåvade barn är de som genom sin extraordinära förmåga är kapabla till enastående prestationer, och som identifieras av yrkesskickliga och väl kvalificerade individer. De barn som kräver differentierade och individuellt anpassade pedagogiska program för att kunna förverkliga sig själva och göra sin insats för samhället i stort. Detta är en dessutom en typ av undervisning som vanligen ligger bortom den som den ordinarie grundskolan kan erbjuda.

(Persson, 1997, s. 22).

Marland (1971) föreslog också fem olika domäner inom vilka särbegåvat beteende kan identifieras, av vilka särskild fallenhet för något akademiskt ämnesområde alternativt de olika konstarterna kan nämnas (ibid). Senare har bland andra de amerikanska forskarna Jackson och Butterfield (1986) respektive den kanadensiske psykologen Gagné (1993) modifierat

definitionen och den senare har även inkluderat andra domäner. Renzulli (2005) beskriver särskild begåvning genom förklaringsmodellen The three ring conception of giftedness. Han menar att en förmåga mycket över medel, en kreativitet utöver det vanliga och en stark inre motivation samspelar och möts i det som benämns gifted behaviour. De olika definitionerna lägger betoning på skilda aspekter, vilka jag inte går närmare in på här utan konstaterar endast att definitionerna skiljer sig åt.

På den nationella arenan, både inom svensk forskning och i artiklar i pedagogiska tidskrifter, hänvisas det ibland till Perssons (1997) definition; ”den är särbegåvad som kontinuerligt

- 6 -

förvånar både kunskapsmässigt och tillämpningsmässigt genom sin osedvanliga förmåga i ett eller flera beteenden. Ett beteende i detta sammanhang förstås som en mänsklig prestation, aktivitet eller funktion” (s. 25). Persson beskriver också, likt Marland (1971), att den som är särbegåvad ofta är det inom en eller flera begåvningsdomäner, som till exempel den

akademiska, den språkliga respektive den kommunikativa. Det kan även röra sig om den idrottsliga, tekniska eller konstnärliga domänen. Persson anser att det bakom begreppet begåvning inte enbart ligger olika individers objektiva kapacitet utan också ”en social verklighet av omgivande ideal och attityder” (Persson 1997, s. 5). På olika sätt styr de hur särskilt kapabla individer uppfattas. Att vara ”begåvad” är i viss utsträckning en social konstruktion, enligt Persson, vilket gjort att forskare i vissa fall tvingats skilja mellan särbegåvning som en objektiv och medfödd kapacitet och särbegåvning som en förvärvad talang. I fråga om definition av och inom vilka domäner särskilt begåvning finns är Persson i linje med Marland (1971), även om Persson genom att påtala den sociala konstruktionens roll gör definitionsfrågan något mer komplex.

Vid sidan av tidigare nämnda modeller finns fler teorier som ligger till grund för olika definitioner av särskilt begåvade, vilket ökar komplexiteten ytterligare. Porter (2005) talar exempelvis om Vygotskys teori kring dynamisk utvecklingspotential och Gardners teori om multipla intelligenser. McCollin (2011) presenterar högbegåvade barns förmågor inom flera områden, vilket hon grundar på en sammanställning av en rad studier. En uppfattning är att särskild begåvning är synonymt med högt IQ, men flera forskare (t.ex. Freeman, 2001; Persson, 1997; Renzulli, 2005) menar att vara särskilt begåvad innebär mer än att ha ett högt IQ. En problematik med att mäta barns IQ, med till exempel WISC⁵ (som är ett begåvningstest), är att det inte mäter allt, utan endast vissa förmågor och förutsätter att den som testas faktiskt vill visa sin förmåga.

Enligt Silverman (2016) är det är svårt att fastställa ett barns IQ, då det alltid finns en risk att barnet underpresterar eller blir feltolkat i testsituationen, men hon anser ändå att IQ-test är det bästa sättet att upptäcka särskild begåvning. Stanley (1990) betonar att vid kvantitativ mätning av förmåga finns risken att man inte har mätverktyg som är tillräckliga i sitt omfång för att ha möjlighet att mäta faktisk förmåga; ”the problem is analogous to that of trying to measure the heights of men with a measuring stick only 5 feet 10 inches long. The solution is similar, also: Use a longer measuring instrument, say 7 feet long. You'll still underestimate the height of everyone more than 7 feet tall”

(s. 167). Som visats i avsnittet finns flera teorier kring vad som kännetecknar särskilt begåvade, vilket skapar en konturlöshet i begreppet. I fråga om begreppet IQ kan respektive ska användas för att identifiera särskilt begåvade elever visar forskningen en differentierad bild.

Som presenterats ovan definieras fenomenet elever med särskild begåvning på olika sätt och även metoden för identifiering av dem varierar. Intelligenstester och diagnoser, liksom utredningar används men enligt Freeman, Raffan och Warwick (2010) är lärarnas bedömning (ibland i kombination med andra bedömningar) det vanligaste kriteriet för identifiering av särskilt begåvade elever. I Freemans et al. resonemang inkluderas lärarnas kunnande för att möjliggöra en identifiering, till skillnad från den mer tekniska lösningen med tester för att mäta IQ som beskrevs ovan och på så sätt identifiera särskilt begåvade.

5 Wechsler Intelligence Scale for Children.

- 7 - Benämning

För att benämna de elever som ovan beskrivna variation av definitioner avser, används flera olika begrepp internationellt. I USA har man hållit fast vid begreppet gifted för den kategori av elever som visar osedvanlig förmåga inom vissa erkända områden (Persson, 1997). I andra länder benämns särskilt begåvade elever exempelvis som exceptional children (Kanada), most able learners (Storbritannien) och i Kina benämns de supernormal (Liljedahl, 2017). I

Sverige används främst de två begreppen särbegåvad respektive särskilt begåvad. Båda begreppen återfinns i populärvetenskaplig litteratur, forskning och media för att beskriva samma grupp av elever. Särskild begåvning används bland annat av Skolverket (2015) i det utbildningsmaterial som tagits fram kring denna elevgrupp. Begreppet motiveras på flera sätt i materialet, bland annat med att eleverna, när de tillfrågades, själva föredrog det begreppet.

Som jag skrev i uppsatsens inledning menar Skolverket att särskilt begåvade elever inte ska förväxlas med högpresterande elever, vilket gör begreppsbilden än mer komplex. Begreppet högpresterande avser de som presterar goda resultat och alla högpresterande hör inte till gruppen särskilt begåvade, enligt Reis och McCoach (2000). Den som är särskilt begåvad är inte heller per automatik högpresterande (ibid). Westling Allodi (2014) skriver att begåvad (gifted) och särbegåvad handlar om en potential som blir synlig när förutsättningar och stöd ges, medan att vara högpresterande anspelar på mätbara resultat. Den senare gruppen är lättare att identifiera och även om de båda grupperna inte innefattar exakt samma elever så finns rimligen en överlappning mellan grupperna (ibid).

Den språkliga differentieringen, i avseende benämning (enligt genomgång ovan) och risken för förväxling med andra elevgrupper, gör rimligen avtryck avseende möjligheten att komma fram till en enhetlig definition av begreppet särskilt begåvade elever. I denna studie kommer benämningen särskilt begåvad att användas i löpande text. I de fall där text är hämtad från källor används den benämning som ursprungligen användes i källan.

Undervisning av särskilt begåvade

I den nationella och internationella forskning jag tagit del av råder en samstämmighet kring att elever med särskild begåvning behöver uppmärksammas (se t.ex. Freeman, 2001;

Mellroth, 2018; Silverman, 2016). Däremot förespråkar forskare olika strategier för att upptäcka eleverna och för hur särskilt begåvade elever skall bemötas inom skolväsendet. Det skiljer sig stort mellan länder huruvida det historiskt har gjorts och görs satsningar på särskilt begåvade elever, vilket beskrivs av Persson (1997). I en forskningsöversikt av pedagogiska insatser för särskilt begåvade elever visade Bailey et al. (2008) att differentiering inom ramen för klassundervisning är en fungerande metod, liksom till exempel nivågrupperingar och individualiserade program. Även Mellroth (2018) visar i sin studie att differentiering inom ramen för den egna klassens undervisning är en framgångsrik metod (avseende undervisning i matematik). Porter (2005) talar om att olika varianter av differentiering, såsom berikning och acceleration, även kan kombineras i olika grad beroende av elevens behov.

I några länder ordnas extra curricular, en utökning av kursplanen, för att stimulera särskilt begåvade elever (EADSNE, 2009) och Pettersson (2011) skriver att länderna⁶ som har valt strategin med en särskild läroplan (alternativt handlingsplan) för begåvade elever motiverar valet med att ”en och samma läroplan omöjligen kan tillgodose den variation i anlag, talang, möjligheter och intresse som begåvning utgörs av” (s. 44). I samma studie menar Pettersson att det i Sverige finns en kultur där individuell begåvning, främst inom det akademiska

6 De länder som räknas upp är Tyskland, Storbritannien, USA, Korea och Australien.

- 8 -

området, inte uppmuntras och även en uppfattning om att det är elitistiskt att ge stöd till de som redan är duktiga. Hon hänvisar även till Edfeldts (1992) resonemang; ”in Sweden it is considered undemocratic not only to be mentally gifted, but also to be gifted and demand special treatment because of this fact” (Edfeldt, 1992, s. 47).

I Baileys et al. (2008) forskningsöversikt lyfts även klassrumsklimatet, med en tillåtande lärandemiljö fram som en viktig faktor för att öka resultaten för särskilt begåvade elever, vidare lyfts lärarens roll fram i skapandet av lärandemiljön. I en internationell kartläggning (Freeman et al., 2010) över länders utbildningsystem för att utveckla elevers förmågor på bästa sätt, fann man att även särskilt begåvade elever behöver få stimulans och anpassningar utifrån sina förutsättningar. För att möjliggöra ett adekvat bemötande av denna elevgrupp anses det också behövas utbildning för studenter på lärarutbildning, fortbildning för lärare (så att de kan organisera differentieringen i klassrummet) och även att vissa lärare specialiserar sig på dessa elever och kan vara mentorer för sina kollegor (Freeman et al., 2010). Här synliggörs några av de roller lärare kan förväntas ha i skapandet av goda förutsättningar för fenomenet särskilt begåvade elever och deras lärande.

Winner (2000) skriver att “gifted children have a deep intrinsic motivation to master the domain in which they have high ability and are almost manic in their energy level. Often one cannot tear these children away from activities in their area of giftedness, whether they involve an instrument, a computer, a sketch pad, or a math book” (s. 162). Winner framhåller att detta driv som är kännetecknande för begåvade barn måste bli uppmärksammat och uppskattat. Om barn inte blir tillräckligt utmanande i skolan, vilket Winner säger är fallet för flertalet begåvade elever, riskerar de att tappa motivationen och underprestera. Winner lyfter både elevernas bästa och samhällsnyttan med att särskilt begåvade elever får det stöd de behöver för att utvecklas och pekar på skolans roll:

We should provide extra resources for the education of our most able students. The traditional argument for this has been a utilitarian one. These children are our national resources, and we should cultivate them so they can become our future leaders and innovators. However, there is also a nonutilitarian reason for intervention: We need to intervene for the happiness and mental health of gifted students. For their emotional well-being, students need an appropriate level of challenge. Otherwise, they are not only bored (which can lead to underachievement) but also socially isolated, and they feel different from everyone else. Schools can meet the needs of gifted students without violating egalitarianism. Schools cannot be truly egalitarian unless they acknowledge learning differences, including those differences possessed by students of high ability. (s. 166)

Det finns enligt Westling Allodi (2014) kritiska röster som menar att särskilt begåvade inom exempelvis minoritetsgrupper inte upptäcks eller stöds i samma utsträckning, utan att resurser som satsas på särskilt begåvade istället hamnar i grupper som är priviligierade (till exempel genom att de redan har ekonomiska förutsättningar eller kommer från hem med akademisk bakgrund). I bland annat USA och Storbritannien har man därför utvecklat speciella program som riktar sig till elever inom dessa minoritetsgrupper, bland annat grupper med annan språkbakgrund (ibid).

Chen och Dai (2013) har identifierat olika sätt att tänka om begåvning i skolan och menar att det krävs en ökad medvetenhet kring de olika synsätten och en tydlighet i vilka följder de får i beslut och policys kring vad som görs för elevgrupper, som särskilt begåvade elever. Beslut som i sin tur påverkar verksamheten och de insatser som görs av pedagogerna. Det kan enligt Westling Allodi (2014) inom skolan vara svårt att möta dessa elevers behov ”om kunskap hos lärare om dessa specifika situationer och behov helt saknas, eller om det finns

- 9 -

missuppfattningar och till och med negativa attityder, vilket verkar förekomma i Sverige” (s.

144). Stålnacke (2007) fann i sin studie att de flesta av hennes informanter - inom gruppen särskilt begåvade (min anm.) - upplevde att den svenska skolan inte mött deras behov och att flera upplevde att skolan präglades av ett normtänkande som påverkade deras lärande

negativt. Sammantaget ger forskningen i detta stycke intrycket av att det finns kritik att rikta mot hur särskilt begåvade elever bemöts i skolan.

Ytterligare fördjupning kring möjliga insatser och anpassningar för fenomenet särskilt begåvade elever finns att läsa i forskning och myndighetstext (se t.ex. Pettersson, 2011;

Porter, 2005; Silverman, 2016; Skolverket, 2015) men ryms inte inom ramen för denna studie.

Jag stannar vid upptäckten att det finns en variation när det gäller definitionen av vem som kan anses vara särskilt begåvad och hur dessa elever benämns samt att det även är en

differentierad bild som målas upp angående hur dessa elever skall bemötas av lärare inom (det svenska) skolväsendet.

Genomgången av tidigare forskning som redovisats i detta avsnitt visar på en komplexitet gällande fenomenet särskilt begåvade elever, avseende vilka de är, hur de benämns och hur de kan undervisas. Den konturlöshet som framträder i redovisad tidigare forskning visar på att det inte finns en sanning, inte ett sätt att definiera vad som avses med särskilt begåvade elever. Hur fenomenet definieras kan bero på vem som gör konstruktionen och för vilka syften. Givet vad som framkommit menar jag att behovet av denna studie aktualiseras då syftet med densamma är just att titta på konstruktionen av fenomenet särskilt begåvade, villkoren för deras lärande respektive lärares kompetens relativt särskilt begåvade elever som görs i de lärarfackliga tidskrifterna, text som lärare möter. Jag har funnit en vetenskaplig artikel (Levinsson och Norlund, 2018) som visar hur tidskrifter rekontextualiserar ett annat skolrelaterat fenomen. Däremot har jag har inte funnit någon tidigare studie som undersöker just hur rekontextualiseringen av fenomenet särskilt begåvade elever sker i (lärarfackliga) tidskrifter.

- 10 -

TEORI OCH METOD

I den här studien kommer jag att använda kritisk diskursanalys som teori och metod. I inledningen av teori- och metodavsnittet ägnas först uppmärksamhet åt begreppet diskurs.

Därefter kommer jag att belysa socialkonstruktionism och diskursanalys på ett övergripande sätt, för att sedan närma mig den kritiska diskursanalysen och vad som kännetecknar den och tydliggöra vilka teoretiska grunder denna studie vilar på. Jag kommer även att beskriva Norman Faircloughs teori om textorienterad diskursanalys, vilken analysarbetet i studien har sin utgångspunkt i, samt den för studien valda analysmetoden i fem steg. Avslutningsvis beskrivs transitivitetsanalys (en del av Systemic Functional Grammar) och hur den har använts i studien.

Ordet diskurs används i många olika sammanhang, både med vidare och med mer precis innebörd, det talas till exempel om politisk diskurs och pedagogisk diskurs. Fairclough (2003) anser angående begreppet diskurs att ”different discourses are different ways of representing aspects of the world” (s. 215). Fairclough förklarar även vilken roll diskurser har när det gäller hur människor relaterar till varandra:

Discourses constitute part of the resources wich people deploy in relating to one another – keeping separate from one another, cooperating, competing, dominating – and in seeking to change the ways of wich they relate to one another”. (ibid, s. 124)

Socialkonstruktionism och diskursanalys

Det finns olika sätt att beskriva socialkonstruktionism, men Burr (1995) menar att det finns gemsamma antaganden, vilka hon benämner ”key assumptions” som förenar forskning som antar ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. De fyra grundantagandena presenteras i korthet nedan:

• ”A critical stance towards taken-for-given knowledge” (Burr, 1995, s. 2). Den kunskap vi har om världen är inte en objektiv sanning utan är en produkt av vårt sätt att konstruera världen (ibid; Langelotz, 2014).

• ”Historical and cultural specificy” (Burr, 1995, s. 3). Vår syn på och kunskap om världen är kulturellt och historiskt betingat och förändras över tid. Ingens förståelse av världen är närmare sanningen än någon annan (ibid; Langelotz, 2014).

• ”Knowledge is sustained by social processes” (Burr, 1995, s. 3). Vi bygger gemensamt upp sanningar och förhandlar om vad som är sant och falskt (ibid; Langelotz, 2014).

• ”Knowledge and social action go together” (Burr, 1995, s. 3). Den världsbild som förhandlas fram påverkar vilka handlingar som är acceptabla respektive otänkbara, det skapas sociala mönster (ibid; Langelotz, 2014).

Som visats ovan förstår vi världen, sett ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, beroende av de sammanhang vi befinner oss i (Burr, 1995). Sett ur samma perspektiv är kunskap tätt sammanlänkat med sociala processer. Interaktion mellan människor är centralt då vi

konstruerar kunskap, med språket som ett redskap. Givet Burrs (1995) fyra grundantaganden får olika sociala konstruktioner av kunskap (exempelvis genom språket, min anm.) konkreta konsekvenser socialt.

- 11 -

Burr (ibid) visar på att angreppssätten inom socialkonstruktionismen är flera varav diskursanalytiska angreppssätt utgör några⁷. Enligt Burrs fyra grundantaganden skapar vi genom språket (i social interaktion) representationer av verkligheten och bidrar därmed till att skapa verkligheten. Artiklar i fackföreningstidskrifter kan därför, genom text i artiklarna, ses som en del i konstruerandet av de(n) diskurs(er) som råder angående fenomenet särskilt begåvade elever, vilket belyses i denna studies resultatdel.

Börjesson (2003) skriver att det vi säger eller skriver oundvikligen blir en subjektiv

representation av verkligheten, inte ett objektivt återgivande av den. Diskursanalys är ett sätt att analysera de mönster som språket är strukturerat i. Fairclough (2003) skriver: “My approach to discourse analysis /…/ is based upon the assumption that language is an

irreducible part of social life, dialectically interconnected with other elements of social life, so that social analysis and research always has to take account of language” (s. 2). Fairclough betonar vikten av språket i det sociala samspelet och förutsätter språkets centrala och ofrånkomliga roll vid diskursanalys. Fairclough framhåller att diskursanalys skapar verktyg för att utforska och kartlägga maktrelationer i samhället och för att få syn på normativa perspektiv, vilket ger möjlighet att rikta kritik eller ge förslag till social förändring. I denna studie tittar jag närmare på hur fenomenet särskilt begåvade elever (givet studiens syfte) konstrueras i texter i lärarfackliga tidskrifter. I resultatdelen kommer det synliggöras vilka som bidrar till att skapa de konstruktioner och de diskurser som framträder, men även vilka som inte ges möjlighet att bidra.

Kritisk diskursanalys

Att studera och analysera diskurser och hur de konstrueras blir ett sätt att ordna och förstå (delar av) verkligheten. Med hjälp av kritisk diskursanalys avses att i denna studie ta reda på hur verkligheten är konstruerad i det empiriska materialet, inte att återge hur verkligheten exakt ser ut. I detta avsnitt kommer jag att beskriva vad som kännetecknar den kritiska diskursanalysen, även om jag inte gör anspråk på att ge en fullständig beskrivning.

Det finns olika riktningar inom kritisk diskursanalys, men gemensamma drag förenar de olika riktningarnas angreppssätt. Några av de förenande dragen (Fairclough & Wodak, 1997) presenteras nedan:

• Hur vi producerar respektive konsumerar texter bidrar till att konstituera den sociala världen, där sociala relationer och identiteter ingår.

• Förutom att (om)forma sociala strukturer menar de kritiska diskursanalytikerna att diskursen även speglar dem och påverkas av dem. En diskurs är konstituerande, men också konstituerad.

• Språkbruk analyseras med hjälp av en lingvistisk textanalys och i en social kontext.

• Diskurs kan skapa ideologiska effekter, då diskursiva praktiker kan bidra till att skapa/reproducera ojämlika (makt)förhållanden mellan till exempel klasser, kön eller etniska grupper. Kritisk diskursanalys vill synliggöra den diskursiva praktikens roll i ett upprätthållande av sådana maktförhållanden för att möjliggöra förändring.

• Kritisk diskursanalys gör inget anspråk på att vara politiskt neutral.

I likhet med Burrs (1995) beskrivning av socialkonstruktionismens grundantaganden visas i de sammanställda punkterna ovan att kunskap är föränderlig och konstrueras i social

interaktion. Att det i den sociala interaktionen mellan människor uppstår en sorts ”spänning”

7 Den kritiska diskursanalysen är ett exempel, andra är t.ex. diskursteori och diskurspsykologi.

- 12 -

kring vad som är rätt respektive fel uppfattning om världen framgår också av Burrs

grundantaganden respektive de fem punkterna ovan som beskriver kritisk diskursanalys. I den kritiska diskursanalysen lyfts dock språket fram tydligare, som centralt i konstruerandet av världen, och i fokus för analysen. Även avsikten att vara kritisk till rådande diskurs och de maktförhållanden som råder är en skillnad som framträder. Givet denna studies syfte är kritisk diskursanalys ett relevant redskap för att synliggöra de konstruktioner som görs av fenomenet särskilt begåvade elever i artiklarna och vilka som ges makt att skapa dessa konstruktioner.

Hur den lingvistiska textanalysen genomförs i denna studie kommer jag att beskriva i ett separat avsnitt nedan.

Med de fem ovanstående förenande dragen inom den kritiska diskursanalysen som bakgrund kommer jag nu att gå närmare in på Norman Faircloughs idéer om kritisk diskursanalys och beskriva den analysmetod jag valt för denna studie.

Faircloughs teori om textorienterad diskursanalys

Fairclough (1992a) framhåller att den sociala strukturen (sociala relationer i samhället och i specifika institutioner – exempelvis skolan, min anm.) har både diskursiva ock icke-diskursiva element. Han skiljer i sin kritiska diskursanalys på diskursiv praktik (utövandet av diskurs) och annan social praktik (icke diskursiv praktik). I diskursbegreppet inkluderar Fairclough text, tal och andra semiotiska system, som exempelvis gester och bilder, det vill säga enbart lingvistiska element. Enligt Fairclough (ibid) är en diskurs en form av social praktik som både reproducerar och förändrar såväl kunskap som identiteter och sociala (makt)relationer.

Fairclough har arbetat fram teori och metod för empirisk forskning avseende språkbruk i vardaglig social interaktion. Hans angreppssätt är en textorienterad diskursanalys som är framarbetad ur flera olika traditioner (Fairclough, 1992a). Fairclough förespråkar

systematiska analyser av både tal- och skriftspråk, till exempel genom intervjuer eller i massmedier. Fairclough (2003) framhåller att analys av en text är mer än enbart en ligvistisk analys; ”text analysis is seen as not only linguistic analysis; it also includes what I have called ’interdiscursive analysis’, that is, seeing texts in terms of the different discourses /…/ they draw up upon and articulate together” (s. 3), textanalysen kan till exempel användas för att upptäcka diskursiva processer. Fairclough (1992a) poängterar också att den lingvistiska analysen av text ska sättas i ett större sammanhang för att inte förhållandet mellan text och samhälle ska bli för ytligt tolkade. Vid analys av en diskurs menar Fairclough att man ska fokusera på den kommunikativa händelsen där texten i centrum omges av den diskursiva praktiken som i sin tur inordnas i den sociala

praktiken (Holmberg & Karlsson, 2019). Faircloughs metod gör det möjligt att uppdaga förbindelserna mellan texterna och strukturer och processer i en praktik, vilket gör metoden relevant för denna studie.

Begrepp som förekommer i Faircloughs teori

I Faircloughs analysmetod finns några centrala begrepp som kommer att användas i denna uppsats resultatdel. För att underlätta läsandet av resultatet av studien och för att undvika missförstånd kring vad som avses beskrivs valda begrepp i detta avsnitt. Med analysmetod avses här den av Faircloughs analysmetoder som beskrivits i avsnittet Faircloughs teori om textorienterad diskursanalys ovan.

- 13 -

Fairclough poängterar att varje fall av språkbruk (exempelvis någon som talar, en film eller en tidningsartikel, min amn.) är en kommunikativ händelse. Den kommunikativa händelsen har tre dimensioner; text, en diskursiv praktik och en social praktik (Fairclough, 1992a).

Med text avser Fairclough (2003) varje tillfälle där språk används, han skriver ”I shall use the term text in a very broad sense” (s. 3) och ger exempel på vad text är; skriven text (t.ex.

inköpslistor, tidningsartiklar, transkriberade intervjuer), men även hemsidor och talat språk.

Det kan även vara en kombination av det språkliga, auditiva och det visuella (i t.ex. TV- program). I analys studeras textens egenskaper och dess lingvistiska uppbyggnad. Den

diskursiva praktiken involverar produktions- distributions- och konsumtionsprocesser som hör samman med texten (Fairclough, 1992a). Fairclough (ibid) framhåller att text produceras på olika sätt i olika sociala kontexter och varje fall av textproduktion är en komplex process. Vid analys av texten studeras vilka diskurser som framkommer. Den sociala praktiken sätter språkbruket (den kommunikativa händelsen) i ett sammanhang, där faktorer som ideologi och makt påverkar (ibid). I denna studie består texten av tidningsartiklar, i form av både skriven text och illustrativa resurser. I analysen studeras vilket nätverk av praktiker som i artiklarna gemensamt konstruerar den bild som ges av fenomenet särskilt begåvade elever samt vilka som konsumerar de för studien aktuella texterna och vilka diskurser som framträder. Som jag beskrivit i inledningen av denna studie är de lärarfackliga tidskrifterna en av de

påverkansfaktorer lärare möter i sin praktik. I form av text kan artiklarna bidra till att

konstruera den uppfattning av fenomenet särskilt begåvade elever som pedagoger bildar sig.

Intertextualitet innebär att kommunikativa händelser bygger vidare på tidigare händelser, i den mening att man använder samma ord eller uttryck som förekommit i tidigare texter. Man börjar aldrig om från början utan bygger alltid vidare på betydelser som är etablerade, eller underförstådda. Fairclough (2003) skriver att; ”texts inevitably make assumptions. What is

’said’ in a text is ’said’ against a background of what is ’unsaid’, but taken as given” (s. 40), och pekar på det outtlade, det som förutsägs i en text. Intertextualitet, som hänvisar till historiens inverkan på en text och textens påverkan på historien, ger enligt Fairclough uttryck för både för stabilitet och instabilitet, för kontinuitet likväl som förändring (Fairclough, 1992a). I denna uppsats förekommer intertextualitet i den mening att denna text till stor del bygger vidare på andra texter som jag hänvisar till, likväl som att det i artiklarna förkommer exempel där texterna bygger vidare på begreppsliga innehåll som funnits i tidigare texter. I flera av artiklarna förekommer intertextuella kedjor, där olika texter förbinds till varandra genom att element från en text införlivas i en annan. I den här studien handlar det om de valda lärarfackliga tidskriftsartiklarna bygger vidare på tidigare texter.

Ett annat viktigt begrepp inom Faircloughs teori är modalitet, kring vilket Fairclough (2003) resonerar så här: “The question of modality can be seen as the question of what people commit themselves to when they make statements, ask questions, make demands or offers.

The point is that there are different ways of doing each of these which make different commitments.” (s. 165). Dessa olikheter blir enligt Fairclough (2003) mest uppenbara vid påståenden. Modalitet kan beskrivas som en indikator på talarens omdöme om det som sker (processen); ”according to Halliday (1994) ’modality means the speaker´s judgement of the probabilities, or the obligations, involved in what he is saying’.” (Fairclough, 2003, s. 165).

Då konstruktioner (givet studiens syfte) undersöks i denna studie är modalitet viktig för analysen som en markör för ”säkerheten” i olika påståenden, det vill säga i vilken grad den som uttalar sig i artiklarna bedömer sig vara ”säker på sin sak”.

- 14 -

Nedan ges några (av mig konstruerade) exempel för att visa på varierad modalitet:

Eleven är intresserad. Faktisk modalitet; så här är det.

Pojken är nog intresserad. Lägre grad av modalitet; är nog.

Flickan verkar inte vara intresserad. Lägre grad av modalitet; verkar inte.

De är inte intresserade. Icke-faktisk modalitet; så här är det inte.

Fairclough (2003) tydliggör att talaren kan påverka budskapet och även sanningsgraden genom att använda olika modalitet, vilket gör att talaren påverkar mottagarens uppfattning av verkligheten. Exempelvis skulle en talare kunna använda olika grad av modalitet för att möjligen väcka nyfikenhet eller för att bidra till att skapa en viss diskurs (ibid).

Efter denna genomgång av några centrala begrepp i Faircloughs analysmetod⁸ som

återkommer i studiens resultatdel, kommer jag nu att beskriva analysmetoden som använts i denna studie.

Analysmetod

För att göra en kritisk diskursanalys av artiklar i lärarfackliga tidskrifter kommer jag i denna studie att arbeta enligt en analysmetod som bygger på Faircloughs metod i flera steg som beskrivs i Analysing discourse – textual analysis for social research (Fairclough, 2003).

Metoden har omarbetats i en tillämpad version av Guo och Shan (2013). Levinsson och Norlund (2018) har därefter kombinerat de två versionerna och arbetat om de olika stegen något. Levinsson och Norlund (2018) har med framgång använt sin version i just analys av artiklar i lärarfackliga tidskrifter, vilket visar på att metoden lämpar sig för den typ av analys som denna studie avser att presentera. Att undersöka konstruktionen av ett fenomen (särskilt begåvade elever) kan göras på flera sätt, men vald metod skapade för mig en struktur i det nystande som det innebar att fånga de trådar som bidrar till konstruerandet av det valda fenomenet och att synliggöra vilka diskurser finns. De fem steg analysen i denna studie kommer att följa är de som Levinsson och Norlund (2018, s. 12) formulerat enligt nedan:

• Fokusera på ett socialt problem som har en semiotisk aspekt. Analysera hur problemet framställs/konstrueras. Identifiera vilken/vilka diskurs(er) som är involverad(e).

• Analysera hur föreslagna åtgärder framställs/konstrueras. Identifiera vilken/vilka diskurs(er) som är involverad(e).

• Kartlägg vilket nätverk av praktiker som problemet och åtgärderna bygger på, samt hur relevanta praktiker eventuellt omorganiseras. Fundera på huruvida nätverket av praktiker (the social order) behöver problemet.

• Identifiera eventuella motstridigheter och luckor i materialet. Ge plats för motröster.

• Reflektera kritiskt över analysens steg 1–4.

För den lingvistiska analysen kommer i denna studie transitivitetsanalys att användas, vilken beskrivs nedan.

Transitivitetsanalys

Transitivitetsanalys är en del av lingvistikteorin Systemic Functional Grammar (SFG).

Inledningsvis kommer jag i detta avsnitt därför kort att beskriva SFG för att placera

transitivitetsanalysen i ett sammanhang, för att därefter beskriva analysmetoden som sådan.

8 Här avses den av Faircloughs analysmetoder som beskrivits i avsnittet Faircloughs teori om textorienterad diskursanalys ovan.

- 15 -

Systemic Functional Linguistics (SFL) är en lingvistikteori med tillhörande analysmetod som främst förknippas med den brittiska lingvisten Michael Halliday. Sedan Halliday började bygga modellen SFL har den genom åren utvecklats och fått olika tillämpningar, där den mer traditionella benämns som SFL och den riktning där man mer specifikt syftar på

grammatiken, benämns Systemtic Functional Grammar (Holmberg & Karlsson, 2019).

Fairclough skriver att SFL “is profoundly concerned with the relationship between language and other elements and aspects of social life” (Fairclough, 2003, s. 5). I linje med Faircloughs resonemang angående SFL beskriver Holmberg och Karlsson (2019) SFG som en textnära, betydelsefokuserad social teori, som de menar inspirerar till kritisk språkreflektion. De sammanfattar SFG som språkmodell i några punkter som visar på de centrala delarna;

• utgångspunkterna är betydelse och funktion (inte form)

• språkbruket och kontexten är grunden för grammatiken, inte bara en förklaringshjälp vid avvikelser eller fel

• “grammatiken inte bara ger uttryck för utan också skapar betydelse” (ibid, s. 10) SFG är, enligt Holmberg och Karlsson (2019), en språkmodell som belyser både vilka ramar som situationskontexten sätter för språket och även hur språket bidrar till att skapa de

situationerna. Inom språkmodellen lägger man mer innehåll/betydelse i ordet grammatik, än i den gängse uppfattningen av ordet. I SFG inbegriper grammatik även semantik, pragmatik och textanalys, vilket grundar sig i att man inom modellen tar utgångspunkt i språk som betydelsekapande handlingar (ibid). Detta rimmar väl med Faircloughs (2003) resonemang att förhållandet mellan kommunikativa händelser och diskursordningar är dialektiskt.

Enligt Holmberg och Karlsson (2019) utgår SFG från att vi framförallt gör tre olika saker med språket; vi söker kontakt med och förhåller oss till andra, vi beskriver våra erfarenheter av världen omkring oss och vi ordnar information och skapar med språkets hjälp samband mellan olika bitar av information. Dessa tre övergripande användningsområden kallas för

metafunktioner. I denna studie kommer jag titta närmare på funktionerna genom att göra transitivitetsanalys på de för studien aktuella artiklarna. Transitivitet visar på hur processer (händelser) förbinds med subjekt och/eller objekt. I transitivitetsanalysen sätts processer och de deltagare som ingår i processen i fokus. Det är i processerna uppfattningarna av världen som bidrar till konstruktionen av fenomenet (i det här fallet särskilt begåvade elever) blir synbara. Därför utgör processerna en viktig del i studiens analys, liksom att synliggöra

vem/vilka som har initiativet, respektive blir påverkad(e) av processerna. De fyra processtyper som SFG i huvudsak delar in skeenden i är materiella, relationella, mentala respektive

verbala processer, vilka samtliga kommer att behandlas i analysarbetet av empirin i denna studie.

I transitivitetsanalyserna av artiklarna i denna studie kommer modaliteten i de olika

processerna att bli synliggjord. I enlighet med Faircloughs resonemang kring att det är möjligt att genom modalitet påverka budskapet och även sanningsgraden i ett uttalande (se avsnittet om begrepp i Faircloughs teori) kommer vad som blir synliggjort angående modalitet presenteras i studiens resultatdel.

Transitivitetsanalys i denna studie

Vid genomförandet av transitivitetsanalys i denna studie användes ett schema (likt Holmberg

& Karlsson, 2019, s. 102) för att kunna överblicka de processer som konstrueras i texterna. I schemat placeras processer, men även aktör, omständighet, bärare och attribut med flera in,

- 16 -

vilket möjliggör att få en struktur över hur texten är konstruerad. I den av mig påhittade meningen

Läraren hjälper Maria.

finner vi en materiell process (hjälper) där läraren är aktör. Maria är målet för processen och är därmed andradeltagare.

Teorins begrepp möjliggör även att se vem/vilka som i artiklarna skrivs fram som

förstadeltagare respektive andradaltagare (avseende aktör), det vill säga vem som agerar/tar initiativet (förstadeltagare) respektive vem som blir påverkad (andradeltagare). I den av mig påhittade meningen

Skolan ska alltid hjälpa samtliga elever.

är skolan förstadeltagare och elever andradeltagare. I meningen finns även en omständighet, vilket exempelvis kan vara av vilken orsak, under vilken tid, i vilket syfte processen sker. I exempelmeningen ovan är omständigheten alltid, det vill säga att det alltid ska ske.

I de artiklar som ingår i studien markerades meningar med fokus på problem med en färg och meningar med fokus på åtgärder med en annan färg för att kunna kategorisera, då de i

femstegsmodellen hanteras i olika steg (se avsnittet analysmetod ovan). Efter denna

uppdelning placerades respektive artikels meningar in i schemat, fortsatt markerade i två olika färger.

Ur perspektivet att den funktionella grammatiken är en konstruktionistisk språkmodell, där språklig struktur även skapar social struktur, lämpar sig analysmodellen för denna studie, givet dess syfte. Att analysmodellen möjliggör att kritiskt granska (makt)relationer med hjälp av textanalys är ytterligare argument för att valet av lingvistisk analysmetod föll på

transitivitetsanalys. Utgångspunkten att kunna avslöja maktstrukturer stämmer överens med Faircloughs teori om textorienterad diskursanalys och med studiens syfte, då det i

konstruktionen av fenomenet särskilt begåvade elever rimligen blir synligt vilka som bidrar till konstruktionen och vilka som inte gör det, samt vem som är första- respektive

andradeltagare.

Efter denna genomgång av den teori som studien vilar på och vilka metoder som använts för analys, kommer jag nedan att som fortsättning på metoddelen beskriva hur urvalet av material genomförts i denna studie.

- 17 -

MATERIAL OCH URVAL

Som beskrivits i inledningen och i syftet har jag i denna studie valt att använda artiklar ur lärarfackliga tidskrifter som empiriskt material. Då det finns flera tidskrifter på den lärarfackliga arenan att tillgå för undersökningens syfte valde jag att först undersöka vilka tidskrifter som finns med lärarfackförbund som utgivare och vilken målgrupp respektive tidskrift har. Efter att ha fått en överblick över vilka tidskrifter Lärarnas Riksförbund (LR) respektive Lärarförbundet (LF) ger ut gjordes avgränsningen att söka artiklar i tidskrifter som riktar sig till pedagoger inom grundskolan (såsom Skolvärlden, Tidningen grundskolan, Lärarnas tidning⁹ och Specialpedagogik). Tidskrifter som riktar sig främst till pedagoger inom förskola, fritids respektive gymnasiet¹⁰ valdes bort, givet studiens syfte som bland annat är att undersöka hur lärares kompetens (relativt särskilt begåvade elever) främst inom

grundskola, konstrueras i artiklar. Av samma skäl valdes även tidskriften som vänder sig främst till chefer¹¹ inom skola/förskola bort.

Jag valde att söka artiklar i de fyra tidskrifternas respektive digitala version¹², vilket gör att samtliga artiklar i urvalet är hämtade ur ett digitalt material. Sökningen efter artiklar på internet gjordes med hjälp av respektive tidskrifts sökfunktion och genomfördes under

perioden 27 januari - 7 februari 2020, vid ett tillfälle per tidskrift. Sökorden som användes var särbegåvad respektive särskilt begåvad, sökningen gjordes på båda begreppen vid varje tillfälle. Anledningen till att sökningen gjordes på båda begreppen är att båda används i både populärvetenskaplig litteratur, forskning och media för att beskriva samma grupp av elever.

Ett stort antal sökträffar fanns:

Skolvärlden 84 st

Tidningen grundskolan 461 st Lärarnas tidning 526 st Specialpedagogik 211 st

Listor över sökträffar sorterade efter relevans (sorterade av respektive hemsida efter hur väl artikelns innehåll stämmer med sökordet) respektive datum (där senast publicerad artikel kommer överst på listan) skrevs ut vid varje sökning för att få en överblick av sökträffarna.

Flera av träffarna fanns med på båda listorna och det visade sig även att många av träffarna helt saknade relevans (därav det höga antalet träffar), vilket jag återkommer till nedan.

Urval och avgränsningar

I urvalsprocessen av artiklar gjorde jag medvetna avgränsningar för att möjliggöra en minskning av antalet artiklar att analysera men framförallt för att hitta artiklar som var relevanta givet studiens syfte.

Vid avgränsningen av urvalet sorterades ett antal av de sökträffar som fanns bort direkt, med motiveringen att de saknade relevans då de inte handlade om valda sökbegrepp utan om något annat. Vi sökning på ”särskilt begåvad” fick jag till exempel träffar som handlade om särskilt stöd (och då ej avseende särskilt begåvade) och det fanns även artiklar som handlade om att vara begåvad eller om begåvning generellt men som inte berörde särskilt begåvade. Jag gjorde även avgränsningen att ej ta med bokrecensioner eller debattartiklar, då bedömningen var att

9Som numera, efter namnbyte heter Läraren.

10 Tidskrifterna Förskolan, Fritidspedagogik, Ämnesläraren och Yrkesläraren.

11 Tidskriften Chef och Ledarskap.

12 skolvarlden.se, tidningengrundskolan.se, lararnastidning.se och specialpedagogik.se (varav de tre sistnämnda numera är samlade på webbsidan lararen.se).

- 18 -

det då blir enskilda externa röster och inte respektive redaktions röst som är central och i denna studie undersöker jag hur de lärarfackliga tidskrifterna konstruerar text, givet frågeställningarna, inte enskilda individers konstruktion av desamma. Efter denna kraftiga sållning (i synnerhet efter borttagning av irrelevanta träffar) och borttagning av dubbletter (de träffar som fanns på båda sökbegreppen på respektive webbsida) samt en begränsning av tidsintervall (för publicering), fanns 30 artiklar kvar. Till hjälp i urvalet användes

inkluderingskriterier, varav det första var att artiklarna ska vara så nyligen utgivna som möjligt. Bland sökträffarna valde jag därför att begränsa tidsintervallet till artiklar publicerade de senaste tre åren, det vill säga under perioden februari 2017-februari 2020 med argumentet att analysen skulle vara så nutida som möjligt, givet det som tidigare beskrivits i bakgrunden kring i vilken utsträckning fenomenet särskilt begåvade elever uppmärksammats inom den svenska skolan.

Nästa inkluderingskriterium var att artiklarna adresserar lärares kompentens, det vill säga inte enbart fokuserar på myndigheter eller huvudmän, utan även på lärare. Att merparten av artiklarna vid genomläsning av träfflistorna inte visade sig adressera lärares kompetens gjorde att de valdes bort då en del av syftet är att se hur lärares kompentens relativt särskilt begåvade elever konstrueras. Jag valde även att i urvalet inkludera de artiklar som appellerar pedagoger generellt och inte är ämnesspecifika, vilket i det här fallet innebar att artiklar som fokuserar på enbart praktiska ämnen valdes bort eftersom syftet är att titta på konstruktionen av lärares kompentens inom främst grundskolan, inte en ämneslärargrupps kompetens. De två

sistnämnda inkluderingskriterierna gjorde att antalet artiklar minskade till elva stycken.

I urvalsprocessens slutfas gjordes en översyn av de artiklar som uppfyllde

inkluderingskriterierna i sin helhet. De elva artiklarna lästes igenom med fokus på kriterierna och sju artiklar med tydlig relevans givets studiens syfte valdes ut. Tre artiklar valdes därefter bort genom tillämpning av mättnadsprincipen (se Kvale & Brinkmann, 2009; Levinsson &

Norlund, 2018) då bedömningen gjordes att det inte skulle tillföra något till analysen att ta med ytterligare artiklar som pekade på samma sak. Studiens urval är således fyra artiklar vars innehåll väl överensstämmer med de inkluderingskriterier som satts upp. Artiklarna

presenteras nedan.

Fyra artiklar

De fyra artiklar som utgör det empiriska materialet i den här studien är hämtade ur två tidskrifter, vilka har Lärarnas riksförbund respektive Lärarförbundet som utgivare.

Skolvärlden är Lärarnas riksförbunds medlemstidning, den har en upplaga på ca 93 000 och utkommer tio gånger per år. Webbsidan skolvarlden.se kompletterar det tryckta magasinet (Skolvärlden) med nyheter inom skola, utbildning och skolforskning och här kan även flera av tidningsartiklarna läsas online. Tidningen Grundskolan ges ut av Lärarförbundet och har en upplaga på ca 60 000. Tidningen ges ut i fem olika upplagor, som riktar sig mot lärare med olika ämnesinriktningar. Tidskiftens webbplats är tidningengrundskolan.se där artiklarna kan läsas digitalt och nyheter inom skolvärlden presenteras.

Artikel 1 (A1)

Från skolvarlden.se, publicerad 4 december 2018.

Artikeln är skriven som en kommentar till en granskning Skolinspektionens genomfört 2018 som visar att det saknas utmaningar för högpresterande elever i flera av landets

gymnasieskolor. En pedagog, som även skrivit böcker om och föreläser kring elever som anses vara särskilt begåvade ges stort utrymme i artikeln. Samma pedagog har även skrivit det ämnesdidaktiska stödet i svenska i Skolverkets stödmaterial kring särskilt begåvade elever

- 19 -

och får på grund av sin erfarenhet på området betraktas som sakkunnig. I artikeln beskrivs både de högpresterande och de särskilt begåvades situation som hen ser den.

Artikel 2 (A2)

Från tidningengrundskolan.se, publicerad 18 oktober 2017.

I artikeln får två sakkunniga komma till tals, den ena är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och den andra är forskare vid Karlstads universitet, med fokus på särskild begåvning inom matematik. I artikeln beskrivs vilka risker som anses finnas med att särskilt begåvade elever inte blir upptäckta och inte får utmaningar. Det ges även i artikeln en definition av särskilt begåvad och det skrivs om strategier för att möta särskilt begåvade.

Artikel 3 (A3)

Från tidningengrundskolan.se, publicerad 3 maj 2017.

Med utgångspunkten att de särskilt begåvade eleverna är ”fler än du tror” skrivs det i artikeln om bakgrunden till Skolverkets stödmaterial kring särskilt begåvade elever. I artikeln ges även en definition av särskilt begåvad, begrepp att hålla reda på och olika strategier för att möta den särskilt begåvade eleven. Ett undervisningsråd på Skolverket och en rådgivare vid SPSM ger sin syn på saken.

Artikel 4 (A4)

Från skolvarlden.se, publicerad 7 mars 2019.

I artikeln berättar en lärare hur hen arbetar med särskilt begåvade elever och vilka risker hen ser med att flera av dessa elever inte blir upptäckta. Läraren anses själv vara särskilt begåvad och är ansvarig för Mensas arbete med särskilt begåvade barn. I artikeln ges även plats för rektor på den skola där läraren arbetar, att beskriva hur de arbetar på skolan.

Etiska ställningstaganden

Då samtliga artiklar i studiens empiri är tillgängliga för allmänheten via respektive tidnings webbsida där de är publicerade, förutsätter jag att samtliga som uttalar sig i artiklarna har gett sitt medgivande till publicering. Jag har inte ställts inför något etiskt dilemma angående användandet av empirin för analys i denna studie. Jag har därför inte behövt förhålla mig till de av Vetenskapsrådet (2018) fastställda fyra grundprinciper för individskydd (informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekrav) för samhällsvetenskaplig- och humanistisk forskning. Jag har lagt vikt vid att referera till och citera empirin korrekt för att sanningshalten i resultatet ska vara oklanderlig.