En kvalitativ djupstudie av
svanenkriteriernas efterlevnad i en svanenmärkt fond
Oskar Granström & Svante Lindholm
Ekonomie, kandidat 2020
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Förord
Vi vill tacka vår handledare Amanda Curry för all hjälp och vägledning som inneburit att vi kunnat färdigställa vårt examensarbete. Amanda har genom handledning och möten möjliggjort att vi känner oss nöjda med vårt arbete. Vi vill även rikta ett stort tack till opponenterna av denna rapport som kommit med konstruktiv kritik under tiden som rapporten skrivits.
Sammanfattning
Svanenmärkta fonder är något som tillkommit i den finansiella världen på senare tid. Världens första svanenmärkta fonder lanserades 2017. Att bli benämnd som svanenmärkt innebär att fonden uppfyller ett visst antal kriterier bestämda av Svanen. Detta innebär att fonden kan rapportera ett arbete som kan anses som ett ytterligare steg mot hållbarhet och inte endast agera enligt lagar och regler. Syftet med studien är att beskriva hur innehaven i en svanenmärkt fond efterlever svanenkriterierna, genom att identifiera hur riskområden rapporteras och hur dessa hanteras i innehavens hållbarhetsredovisning, samt att analysera hur dessa mönster kopplas till svanens hållbarhetskriterier. Frågeställningen lyder ”Hur rapporterar innehaven sin efterlevnad till svanenkriterierna?” och den besvaras genom en kvalitativ metod med en induktiv forskningsansats. För att besvara frågeställningen har data samlats in med hjälp av en analysmetod där primärdata har inhämtats från års- och hållbarhetsrapporter från respektive företag. Resultaten visade att samtliga företag rapporterar liknande gällande hållbarhet. Företagen rapporterade att de implementerat riktlinjer, program och policys för att efterleva svanenkriterierna. Transparensen går att ifrågasätta i företagens sätt att rapportera hållbarhet då de brister i sin information samt använder vaga beskrivningar av problem. Några slutsatser som kan dras av detta arbete är att informationsasymmetri är en anledning till att transparensen brister hos vissa innehav i fonden, genom att ha oförståelig information. Vidare fallerar även legitimiteten i företagens rapportering vilket leder till mindre trovärdighet i rapporterna och efterlevnaden till svanenkriterierna.
Nyckelord: Compliance, Socially responsibility investment, Sustainability, Corporate social responsibility, Standards,
Abstract
The Nordic Swan Ecolabel regarding funds is something that has emerged in the financial system in recent times. The world’s first Nordic Swan Eco labeled fund launched in 2017. To be certified by Svanen the fund has to fulfill a couple of criteria that has been stated by Svanen. This certification gives the fund the opportunity to market their work as an additional step towards sustainability and not just act according to the laws and regulations. The purpose of this study is to describe the holdings in a fund that follows the Svanen criterias, by identify how the reporting of areas of risk and how they are being handled in the sustainability report and also to analyze its patterns to the Svanen criterias. The purpose will lead to the research question that is “How does the holdings report its compliance to the Svanen Criterias?”, Further on also answer the research question through a qualitative method with an inductive research approach. In order to answer the research question data have been gathered with an analyze method and a literature review where the primary data comes from annual and sustainability reports from each individual company. The result of this study showed that every company reports in a similar way regarding sustainability.
Each company reports that they have implemented guidelines, programs and policies in order to comply with the Svanen Criterias. The transparency within the holdings can be questioned because of the lack of information and vague description of problematic happenings. Conclusions of this study is that information asymmetry is one of the reasons that makes one question the holdings transparency. Due to this asymmetry the holdings legitimacy is affected which leads to less credibility in their reports and so on their compliance toward the Svanen Criterias.
Innehållsförteckning
1. INTRODUKTION ... 1
1.2 Syfte ... 2
2. TEORI ... 3
2.1 Efterlevnad ... 3
2.1.1 Socially Responsible Investing ... 4
2.1.2 Corporate social responsibility ... 4
3 METOD ... 6
3.1 Forskningsansats ... 6
3.2 Litteraturstudie ... 6
3.3 Val av fond ... 8
3.4 Analysmetod... 8
3.5 Diskursanalys ... 9
3.6 Metodproblematik ... 10
4. EMPIRI ... 11
4.1 Swedbank Robur Humanfond ... 11
4.1.1 Volvo AB ... 11
4.1.2 ABB Ltd ... 12
4.1.3 Essity AB ... 13
4.1.4 Hennes & Mauritz ... 14
4.1.5 Electrolux ... 15
4.1.6 Nordea ... 15
4.1.7 Sandvik ... 16
4.1.8 Autoliv ... 17
4.1.9 Hexagon ... 18
4.1.10 Ericsson ... 20
4.2 Huvudresultat av empirin ... 21
5. ANALYS ... 22
5.1 Värdeord för att förminska och förstärka ... 22
5.2 Redovisade ageranden ... 23
5.3 Betoning av policys och program ... 24
6. SLUTSATSER ... 25
6.1 Avslutande slutsatser ... 25
6.2 Avslutande reflektioner... 26
Figur 3.1: Analysmetod, tillvägagångssätt ... 9
1
1. INTRODUKTION
I inledning beskrivs bakgrunden för ämnet av rapporten och en diskussion som redogör problemet inom detta område som sedan mynnar ut i en slutlig forskningsfråga. Därefter presenteras syftet med rapporten.
Banker har historiskt sett utgjort pelare i samhället genom att stå för stabilitet som i sin tur har tjänat människors tillit. Bankernas hållbara fonder såsom SEB hållbarhet, SHB Hållbar Energi A1 och Swedbank Robur Humanfond investerar dock samtliga i ifrågasatta branscher (Avanza, 2020).
SHB Hållbar Energi A1 investerar i kolkraft (Svenska Handelsbanken [SHB], 2020), SEB hållbarhet har aktier i palmolja (Skandinaviska Enskilda Bank [SEB], 2020) och Swedbank Robur stöttar företag som förespråkar djurförsök (Swedbank, 2019). Trots detta skyltar de ovanstående fonderna med att de enbart investerar i hållbara branscher.
Miljömedvetenheten har hos den svenska befolkningen ökat markant de senaste åren och antas fortsätta att öka framöver (Naturvardsverket, 2018). Efter en marknadsundersökning utförd av fondbolagens förening är den främsta anledningen till att det svenska folket väljer en hållbar fond att de vill undvika placeringar i en viss bransch eller i ett visst bolag (Fondbolagen, 2019).
Efterfrågan på produkter och tjänster som är miljövänliga har också ökat med anledningen av befolkningens förändrade synsätt kring miljön. Denna efterfrågan sprider sig i sin tur vidare till många olika marknader och områden (Gadenne, Kennedy & McKeiver, 2009). Vidare har detta lett till att företag världen över börjat implementerat hållbarhetsarbete. Socially Responsible Investing (SRI) (Hernaus, 2019) och Corporate Socially Responsibility (CSR) har därav fått en större betydelse hos företag verksamma i dagens samhälle (Burke & Logsdon, 1996).
Det finns idag många fonder och aktier som anser sig ha ett hållbart och etiskt perspektiv på sina investeringar. Många fonder marknadsför sig som “gröna” och förespråkar ett hållbart sparande.
När det sedan sker en lite mer nyanserad och djupgående undersökning av innehållet i deras hållbarhetsredovisning så kan det bli svårt för läsaren att verkligen förstå om de agerar hållbart eller inte. Ordval, retoriska knep samt placering av värdeord kan skapa förvirring hos läsaren då företagen vill skifta fokus inom vissa områden. Det går då att ställa sig frågan om fonderna verkligen lever upp till att kalla sig för hållbara och gröna; hur bra är egentligen efterlevnaden till att agera hållbart? Cambridge Dictionary definierar efterlevnad som “agerandet att lyda en order, regel eller förfrågan” (Cambridge Dictionary, u.å.). Under 2019 skakades Sverige av historiens största penningtvättshärvor. Swedbank blev framdragna i ljuset när det framkom att de tvättat pengar från kriminella aktiviteter (Sveriges Television, 2019). I och med denna härva har den sociala aspekten på företagen blivit alltmer aktuell. Korruption, mutor och penningtvätt är något som samtliga bolag försöker att motverka men trots detta sker det uppenbarligen. Man kan alltså
2 ifrågasätta Swedbanks rapporterade arbetssätt för att motverka ovanstående händelse och därmed deras efterlevnad av svanens kriterier.
Svanenmärkta fonder är något som har tillkommit i den finansiella världen sedan 2017.
Svanenmärkta fonder innebär att fonden lever upp till de krav som finns på exempelvis miljö, mänskliga rättigheter och korruption och därmed bidrar till ett bättre och mer hållbart samhälle.
Alla fonder som är svanenmärkta måste visa upp sitt innehav, företagen som fonden investerar i, för allmänheten och därmed går det också att undersöka om de investerat hållbart och uppfyller kraven för att få vara svanenmärkta. Det finns givna kriterier som en svanenmärkt fond måste uppfylla, såsom ILO (arbetsrätt), grov korruption, mänskliga rättigheter och grova miljöbrott, vilket är kriterierna som denna studie kommer fokusera på (Svanen u.å.).
Hållbarhetsredovisning innebär en ytterligare rapporterad redovisning som visar ett företags resultat samt arbetssätt inom de sociala, etiska och miljömässiga aspekter (Reynolds & Yuthas, 2008). Via en sådan rapport så ska aktieägare och intressenter få en tydlig förståelse kring verksamhetens påverkan inom dessa områden, (Bolagsverket, 2019). Anledningen till att icke hållbara investeringar finns i hållbara fonder kan till viss del förklaras genom att många organisationer och företag har som mål att vinstmaximera för sina aktieägare (Danielson, Heck och Shaffer, 2015).
Som konsument idag blir det vanligare och vanligare att bemötas av ord som etiskt, hållbart och miljömedveten. Detta är begrepp som också etablerats i den finansiella världen. Fonder, banker och investeringsföretag skyltar stolt med att de tar hållbara och etiska investeringsbeslut men är detta ett arbete som efterlevs i företaget på längre sikt eller är det tillfällig marknadsföring?
Hållbarhetsarbetet inom organisationer är något som måste vara kontinuerligt för att det ska göra skillnad på lång sikt (Lozano, 2008). Det är därför viktigt för intressenter att veta om hur organisationer och företag signalerar ut att de efterlever sitt hållbarhetsarbete. Den forskningsfråga arbetet eftersträvar att besvara är; ”Hur rapporterar innehav sin efterlevnad till svanenkriterierna?
1.2 Syfte
Syftet med studien är att beskriva hur innehaven i en svanenmärkt fond efterlever svanenkriterierna, genom att identifiera hur riskområden rapporteras och hur dessa hanteras i innehavens hållbarhetsredovisning, samt att analysera hur dessa mönster kopplas till svanens hållbarhetskriterier.
3
2. TEORI
I denna del av rapporten kommer den teoretiska referensramen att förklaras för att ge läsaren en förståelse kring centrala begrepp och teorier som rapporten är baserad på.
2.1 Efterlevnad
Efterlevnad innebär att ett företag förhåller sig till något som de påstår sig göra. Det kan som exempel vara att de följer standarder och policys som är utsatta för branschen (Tower, Hancock &
Taplin, 1999). Det krävs att företaget har en uppsättning av standarder eller policys för att det ska kunna existera någon form av efterlevnad inom organisationen. Efterlevnad är vidare svårt att undersöka för en person som står utanför organisationen (Duncan, Whittington, 2014). Då författarna står utanför organisationen och företagen i denna studie så gäller det att försöka tolka vad som rapporteras ut till läsarna och sedan arbeta vidare med det.
Tidigare studier har valt att mäta efterlevnad kvantitativt genom att upprätta regressionsanalyser och sedan kodat ageranden från företagen om de följer kraven i fråga eller inte. Detta sätt anammar Kasum (2011) i sin studie då han undersöker hur redovisningsstandarder påverkar företag i Nigeria.
Resultatet i denna studie var att företag i Nigeria följer redovisningsstandarder till ca 90 %. Ett alternativt sätt som setts vid tidigare studier är att författarna har satt upp en sorts poängtabell där företagen får olika mycket poäng beroende på hur bra de efterlever kriteriet i fråga. Detta tillvägagångssätt används av Tower et.al (1999) i studie angående efterlevnaden av revisionsstandarder bland börsnoterade företag. Resultatet som författarna kommer fram till är att även här följs redovisningsstandarder till mellan 88 – 94%. Tidigare studier såsom Tower et.al (1999) och Kasum (2011) tar inte upp i deras studier om hur företagen väljer att rapportera sin efterlevnad utan endast kollar om de uppfyller kraven eller inte och vilka för och nackdelar företagen får av att efterleva kriterierna. Då tidigare forskning använt sig av regressionsanalys som Tower et al (2011) gjort eller annan omkodning som Kasum (1999) gjort, så kommer denna studie inte mäta efterlevnaden på ett kvantitativt sätt. Det saknas studier som analyserar efterlevnad i form av innehållsanalys, där fokus är på hur företagen i ord rapporterar sina ageranden. Sättet blir därför att genom en diskursanalys och analysering av innehavens rapporterade ageranden skapa sig en förståelse angående den rapporterade efterlevnaden.
2.1.1 Komplexa situationer och dess transparens
När det kommer till den retoriska delen av diskursanalysen och för att kunna göra en bättre analys kring det rapporteras i hållbarhetsrapporterna så går det att kategorisera ord till teman. Likt det som Grafström och Windell (2011) gjort i sin studie angående undersökning av CSR i dagstidningar, att teman skapats för att bättre kunna förstå det som rapporteras. En slutsats som kunde dras av
4 denna studie, med hjälp av att ha använd sig av teman, var att företag inte var lika benägna att rapportera gällande incidenter som de ansåg var för komplexa för att beskriva vidare. Denna typ av incidenter gällde ofta brott mot mänskligheten, brott angående miljöutsläpp och korruption. I denna rapport används temat transparens som motiveras av att företagen vet att de får kritik om de inte rapporterar problemområden men det är just hur de rapporterar detta som kommer att analyseras med temat i fokus.
2.1.2 Socially Responsible Investing
Socialt ansvarsfulla investeringar (SRI) har fått allt större spelrum under de senaste åren när det kommer till hur företag skall agera ansvarsfullt. En investering som anses vara ansvarsfull drivs inte endast på avkastningskravet som intressenterna har (Hernaus, 2019), utan nu måste företagen, om de vill investera ansvarsfullt, även beakta miljövänliga-, sociala- och styrnings aspekter (ESG) inom företaget när det kommer till hur de ska investera (Kocmanova & Docekalova, 2012). Sparkes
& Cowton, (2004) beskriver att SRI är en investeringsstrategi som är intern. Det är internt upprättade investeringsprinciper som styr investeringsbesluten. En ansvarsfull investering sker på lång sikt och skall generera en avkastning till eventuella aktieägare samt ha positiva effekter på samhället (Hernaus, 2019). Varje företag ska ta ansvar för sitt ekologiska avtryck vilket innebär att företagen skall ta ansvar för produkter samt restprodukter som uppstår i deras organisation. Det är fortfarande investeringar som det handlar om och därmed förväntas avkastning till aktieägare. Det är därför viktigt att avkastningen fortfarande genereras så att fokus inte blir på att enbart investera enligt ESG-faktorerna som i sin tur skulle kunna leda till att avkastningen därmed uteblir. Det är fortfarande pengar som är den centrala delen i en investering, även om man måste beakta de andra faktorerna.
2.1.3 Corporate social responsibility
Corporate social responsibility (CSR) säger att det lönar sig både för den enskilde aktieägaren och för samhället i helhet att ta ett socialt ansvar. Genom att ta ansvar gentemot intressenterna som finns, exempelvis aktieägarna och samhället i helhet, tar företagen ytterligare ansvar och kan bidra till något bra för exempelvis samhället och fokus blir inte bara på vinstmaximering (Burke &
Logsdon, 1996). Man kan se CSR som ett verktyg för företagen så att de kan ge tillbaka något till samhället (Matten & Moon, 2008).
Tai & Chuang, (2014) beskriver hur informationsasymmetri och transparens har påverkat hur företagen implementerat CSR. Globalisering och ökad efterfrågan på transparens hos konsumenterna har skapat ökat tryck på företagen. Att ett företag är transparent betyder inte att de rapporterar allt. Det är en balans att rapportera transparent och fortfarande behålla nöjdheten hos intressenterna, det är därför ibland nödvändigt att inte rapportera händelser som kan ge en negativ bild av företaget (Font, X, Walmsley, A, Cogotti, S, Mccombes, L & Häusler, N, 2012).
Transparans inom finansiella rapporter är något som inte är definerat.
5 Det är en gråzon över hur ett transparent företag ska rapportera (Barth & Schipper, 2007).
Författarna förespråkar att transparens ska innebära till vilken utsträckning finansiella rapporter avslöjar en organisations underliggande ekonomi på ett sätt så att läsaren förstår.
Font et al. (2012) skriver även att trots implementering av riktlinjer och standarder såsom ISO14001 förekommer det rapportering som går att ifrågasätta. Författarna menar även att certifieringen inte innebär en säkerhet då det förekommit certifieringar på företag där det visat sig att de inte följer standarderna utan det har använts som marknadsföring. Det sker även en debatt kring CSR som menar på att företagen är inte de som ska ta samhällsansvar. Det är istället regeringen som, genom lagar och regler, ska styra företagen så att de måste agera på ett hållbart sätt (Danielson, Heck & Shaffer, 2008).
6
3 METOD
I detta kapitel förklaras metoden på arbetet och tillvägagångssättet på hur empirin tagits fram som sedan kommer användas för att försöka besvara frågeställningen i slutet av arbetet. Detta kapitel behandlar även den problematik och risker som författarna haft i beaktning.
3.1 Forskningsansats
Rapporten använde sig av kvalitativ metod vilket innebär att datan som inhämtades beskriver ett ämne snarare än mäter det. Denna metod motiverades som lämplig i och med att rapporten strävade efter att analysera efterlevnaden hos fonden samt innehavet som går emot det hållbara och etiska tänket som fonden vill marknadsföra till marknaden. Rapporten bedrev induktiv forskning vilket innebär att man utforskar ett ämne snarare än att bevisa en hypotes som görs i deduktiv metod.
Induktiv metod är av explorativ karaktär vilket innebär att utifrån data ska det som samlats in beskriva en förklaring till varför något är på det sättet, vilket denna rapport eftersträvar då den behandlar hållbarhet i vissa investeringar. Det var en kvalitativ djupstudie som bedrevs i denna rapport, vilket innebär att det görs en undersökning på djupet av den valda forskningsfrågan, ”Hur rapporterar innehaven sin efterlevnad till svanenkriterierna?”. Rapporten använde en fallstudieansats vilket innebär en djupgående studie av specifika ”enheter”, enheterna kan vara individer, organisationer, händelser, program eller samhällen. I denna rapport studerades innehaven i en utvald fond, där års- och hållbarhetsredovisningar utställda av innehaven i fonden analyserades. Ansatsen motiverades i och med att rapporten undersöker en fond och fondinnehav (David & Sutton, 2016).
3.2 Litteraturstudie
En litteraturstudie kan delas upp i två delar, litteratursökning och sedan en analys av litteraturens innehåll. Litteratursökning innebär att information hittas i material som har ett starkt samband till ämnet i fråga. Analysen av litteraturens innehåll innebär att informationen analyseras mer på djupet (David & Sutton, 2016).
Ett hjälpmedel inom detta område var att alternativet peer review (kvalitetsgranskad) var ikryssat, det hjälpte även till att säkerställa trovärdigheten och att uppehålla den vetenskapliga äktheten i de artiklarna som analyserades. Det lades även fokus på antalet citeringar för varje använd artikel samt året de skrevs, detta för att kunna välja ut de mest relevanta artiklarna för just denna rapport. Då information hämtades från LTU´s databas via bibliotekets sökruta och Google Scholar i form av vetenskapliga artiklar, så skedde sökningen på engelska. Det fanns flertalet nyckelord som användes i sökandet efter relevant data i detta fall. Sökord som användes var Compliance, Socially Responsibility Investment, Social investing, Corporate social responsibility, Standards och
7 Accounting som några exempel. Sökorden kombinerades även med varandra för att kunna få fram mer relevanta och specifika artiklar.
Information som lämnades ut från myndigheter och organisationer har också använts i denna rapport. Dessa organisationer eller myndigheter ansågs vara trovärdiga av rapportens författare på grund av jävsregler enligt förvaltningslagen 5§ (2017:900) som menar på att myndigheter ska var sakliga och opartiska. Kurslitteratur från tidigare lästa kurser användes också som ett hjälpmedel till att samla viktig information, denna källa ansågs trovärdig i och med att den används av lärosäten vid utlärning.
Fonden som data har hämtats från är Swedbank Robur Humanfond. Kravet var att den skulle vara svanenmärkt och därmed leva upp till kraven som ställs. Listan nedan visar de krav som finns för att klassificeras som svanenmärkt.
Fonden måste helt avstå från investeringar i vissa branscher och företag som är särskilt problematiska.
- Företag som utvinner, förädlar eller producerar energi från kol (för elproduktion), olja, gas och uran (max 5 % av företagets omsättning.)
- Företag som producerar eller säljer kontroversiella vapen.
- Företag som säljer konventionella vapen (max 5 % av företagets omsättning).
- Företag som producerar tobak (max 5 % av företaget omsättning).
- Företag som inte följer internationella normer och konventioner på områden som arbetsrätt:
ILO, mänskliga rättigheter, grov korruption och grova miljöbrott.
- Statsobligationer från länder som står under EU:s eller FN:s finansiella sanktioner.
- Statsobligationer från länder som varken har skrivit under FN:s konvention om biologisk mångfald eller Parisavtalet.
- Statsobligationer från länder som bedöms som korrupta (har plats nummer 70 eller lägre på Transparency Internationala korruptionslista).
Fonden ska göra en ordentlig hållbarhetsanalys av tänkbara placeringar och prioritera de bättre företagen.
Fonden ska tala om vilka aktier och obligationer m.m. som finns i fonden och årligen rapportera vad fonden gjort för hållbarhetsarbete.
Svanen stimulerar fonden till ett aktivt ägande och driver ett påverkansarbete gentemot vad fonden gjort för hållbarhetsarbete (Svanen, u.å.)
8 Studien har valt att fokusera på kriteriet gällande mänskliga rättigheter, grov korruption samt grova miljöbrott. Detta val motiveras dels av medial uppmärksamhet som beskrevs i introduktionen men också att detta område är svårare att ta på i jämförelse med resterande punkter. Det är relativt lätt att se om ett företag producerar tobak som står för över 5% av deras omsättning men vart går egentligen gränsen till grov korruption, hur väljer företagen då att rapportera kring dessa problem?
3.3 Val av fond
För att kunna analysera en fond så krävdes det att kriterierna för en svanenmärkt fond skulle vara uppfyllda. Författarna inledde med att undersöka vilka fonder som fanns klassificerade som svanenmärkta i Sverige. När sedan en sammanställning av alla dessa fonder hade gjorts så kunde författarna välja ut en fond som skulle genomgå en djupare analys. Den fonden blev Swedbank Robur Humanfond vilket är en svenskstyrd fond och majoriteten av innehaven är större svenska företag. Fonden har blivit utsedd till en av de bästa fonderna när det kommer till de etiska perspektiven utav fondmarknaden.se (Naturskyddsforeningen, u.å.). Empiri finns tillgänglig för fonden samt alla dess innehav och är tillgängliga för allmänheten.
Denna djupstudie av Swedbank Robur Humanfond krävde analysering av års- och hållbarhetsrapporter kring den specifika fonden angående innehaven i den. Då alla svanenmärkta fonder måste upprätthålla en hållbarhetsrapport så blev det denna rapport som var i huvudfokus när det kom till analysen. Vid analysen av hållbarhetsrapporten gick det att få fram information kring vilka de tio största innehaven var. Det var även dessa innehav som en avgränsning hade skett till, just de tio största var i fokus.
3.4 Analysmetod
Det första steget i analysmetoden användes vid urvalet av fonden, där Swedbank Robur Humanfond har aktiv licens från Svanen vilket innebär att de uppfyller kriterierna. Det andra steget i analysen var att välja ut ett fokusområde inom efterlevnadskriterierna vilket hade baserats på tidigare medial uppmärksamhet av författarna. I det tredje steget gjordes en djupare analys angående fondens olika innehav för att kunna analyser deras efterlevnad. Ett måste för att kunna analysera efterlevnaden var att skapa sig förståelse kring innehavet i fonden. Det fjärde steget ledde i sin tur vidare till nästa kategori i analysmetoden, att undersöka vad alla de respektive innehaven arbetade med. Flertalet innehav i fonden producerar olika produkter vilket gör att undersökning av primär bransch och då huvudsyssla blev aktuell. Steg fem i metoden omfattade vart i världen de var aktiva. På grund av olika situationer samt utvecklingsnivåer runt om i världen kunde informationen om den geografiska marknaden ge nyttig empiri kring eventuella risker och aktuellt läge. Steg nummer sex behandlar om det finns några varningsklockor. Fanns någon historisk händelse som visat sig av stor betydelse och som slutligen fått konsekvenser för något av bolagen.
Varningsklockor innebär exempelvis formuleringar som kan anses vaga eller otydliga från innehavets sida. Med historisk händelse så menades exempelvis att något av innehaven har ett
9 fläckat förflutet som uppmärksammats i media och som även drabbat deras hållbarhetsarbete i någon riktning. Konsekvenser innebar att innehavet drabbats av böter för tidigare handlingar eller har fått något straff utdelat. Med hjälp av dessa steg (1-6) går det att skapa sig en bild av det sjunde steget, huruvida efterlevnaden till svanenkriterierna efterlevs av de innehav som finns i fonden.
Analysmetoden illustreras här nedan i figur 3.1.
Figur 3.1: Analysmetod, tillvägagångssätt.
Figur 3:1 visar tillvägagångssättet för att få fram så bra och tydlig information om vartdera innehavet. Genom analys av dessa olika aspekter gick det att skapa sig en bra och överskådlig bild kring huruvida innehaven verkligen efterlever till kriterierna kring att kunna kallas en svanenmärkt fond. Författarna har valt att enbart förhålla sig till innehav som är aktuella just nu och inte analysera innehav som har avyttrats under tidigare år oavsett vilken anledning som legat bakom avyttringen.
3.5 Diskursanalys
Retoriken i hållbarhetsredovisningarna var något som beaktades vid insamlingen av data, det skedde genom en textanalys. Genom hela arbetets gång har fokus varit att undersöka hur innehaven rapporterade sina bedrifter kring efterlevnaden av svanenkriterierna. Genom utförandet av en diskursanalys över vad för typ av ord som är förekommande i års- och hållbarhetsrapporterna gick det att undersöka huruvida innehaven försöker skapa någon form av trygghet för läsaren (David &
Sutton, 2016). Analysen har behandlat valen av ord som års- och hållbarhetsrapporterna innehåller för att kunna skaffa sig en förståelse kring om de försöker flytta fokus från det aktuella problemet.
Det handlar om ord och meningsuppbyggnader såsom ”mindre”, ”positivt”, ”bra resultat”, ”inga väsentliga”, ”Icke-monetära sanktioner” som exempel, även ord som i en viss kontext kan väcka intresse eller uppståndelse.
10
3.6 Metodproblematik
Vid insamling av empiri var det viktigt att beakta trovärdigheten i källorna då studien till stor del bygger på den insamlade empirin, det finns två centrala delar, äkthet och trovärdighet.
Då mycket av informationen kom från hållbarhetsrapporterna som är skrivna av innehaven, så fanns det risk för selekterad vinkling och att annat fokus prioriterades. Även fast studien i sig undersöker och analyserar detta så ansåg författarna att detta var något som var viktigt att ha i åtanke. Hållbarhetsrapporterna ska vara transparenta för intressenterna men det finns alltid en risk att information undanhålls från innehavets sida. Därav så lyfter studien fram citat från olika hållbarhetsrapporter för att kunna belysa och beskriva eventuella tvetydigheter från ett innehav.
Därför krävdes det att författarna hade ett neutralt och kritiskt tänkande vid analysen av information för att minska risken för missförstånd. En styrka med rapporten är att författarna står utanför fonden då ingen äger andelar eller har någon koppling till Swedbank eller något av innehaven till fonden.
Författarna har genom hela arbetet försökt att vara transparanta när det kom till analysen av innehaven och försökt att göra en så lika insamling av information och analys av vardera innehav samt att meddela tillvägagångssättet i 3.4 Analysmetod.
11
4. EMPIRI
Den data som eftersträvas i detta avsnitt är för att analysera huruvida fonden efterlever kraven som ställs på en svanenmärkt fond. Empirin som presenteras i detta avsnitt behandlar Swedbank Robur Humanfond och dess tio största innehav, dessa innehav avser datumet 31/12 2019.
4.1 Swedbank Robur Humanfond
Swedbank Robur Humanfond bildades 1992 och har sedan starten bidragit med över 1 miljard svenska kronor till välgörande ändamål. Varje år bidrar fondens sparare med 42 miljoner kronor till 50 000 skolväskor med pennor och böcker, filtar till 100 000 barn, antibiotika till 400 000 barn och mat till 125 000 barn på flykt i 5 dagar. Detta är endast några exempel på vad donationerna har bidragit med. Varje investerare har möjlighet att välja mellan 73 olika företag med olika ändamål, om investeraren inte gör ett aktivt val så fördelas summan lika mellan företagen (Swedbank, 2019).
Under åren 2018 och 2019 har Swedbanks synsätt när det kommer till investeringar i sin svanen märkta fond varit detsamma. Swedbank förmedlar stor vikt vid valen av sina innehav för att de ska vara hållbara och att för de ska följa och hantera hållbarhetsfrågor på ett seriöst sätt inom sin bransch. Swedbank förklarar via sin hållbarhetsredovisning att det ställshögre krav ställs på företag verksamma inom branscher där det krävs mer för att agera hållbart än i lågriskbranscher. Det gjordes inte några avyttringar av bolag i fonden på grund av hållbarhetsrisker under något av dessa år, anledningen till försäljning av bolag var istället baserat på finansiella grunder. Det läggs stort fokus på att besöka samt föra en dialog med olika företag för att ständigt få en uppdaterad bild av hur deras hållbarhetsarbete pågår (Swedbank, 2019).
4.1.1 Volvo AB
Det största innehavet per 31/12 2019 var Volvo AB med 9,7 % av fonden. Volvo AB är verksamma inom den bransch där det tillverkas lastbilar, anläggningsmaskiner, bussar samt marin- och industrimotorer (Volvo Group, 2019).
Volvo AB skriver i sin hållbarhetsredovisning: “I vår uppförandekod står det att vi ska konkurrera på ett rättvist sätt utifrån våra produkters och tjänsters meriter och inte delta i eller främja någon korrupt verksamhet” (Volvo Group, 2019. s.40). Dessa ord kommer från policys som de internt arbetat fram under namnet Volvo Group Compliance Policy, vilket de även beskriver i sin hållbarhetsredovisning för att säkerställa att efterlevnaden inom företaget uppfylls.
Volvo AB är aktiva i fler än 190 länder vid dags dato och flertalet av dessa är klassificerade som hög-risk länder när det gäller korruption och brott mot mänskliga rättigheter och miljökrav.
Volvo använder sig av en affärsmodell där vartdera område är ansvarigt för att verksamheten ska
12 bedrivas enligt minimikraven i varje specifikt land där de är aktiva. Via sin hållbarhetsrapport, förklarar Volvo AB sin policy Volvo Group Compliance Policy. Den ger riktlinjer för arbete inom miljö, sociala faktorer, mänskliga rättigheter och antikorruption (Volvo Group, 2019). Med hjälp av denna nämnda policy beskriver kan Volvo AB att de framför sitt hållbarhetsarbete i riktlinje med svanenkriterierna och specifikt det kriteriet som studien valt att rikta in sig mer på gällande grov korruption, grova miljöbrott, mänskliga rättigheter samt ILO (arbetsrätt).
Volvo har upprättat en Visselblåsarpolicy där medarbetare inom koncernen uppmuntras att rapportera misstankar eller överträdelser inom koncernen till sina chefer. Det finns även en möjlighet att rapportera anonymt genom instansen Corporate Audit där du enligt lag får vara anonym. Corporate Audit eller internrevision hjälper organisationen att uppnå dess mål genom att vara en riskbaserad, oberoende och objektiv säkrings- och rådgivningsverksamhet. De hjälper till viss del med att utreda misstankar om brott mot uppförandekoden och bedrägeri. Under 2019 rapporterades 133 överträdelser vilket är en ökning med 31 fall sedan föregående år (Volvo Group, 2019). Volvo skriver: “Detta till följd av ökad tillgänglighet till Volvo Group Whistle, vår online plattform för inlämning av visselblåsarrapporter, samt förstärkningen av uppförandekoden”
(Volvo Group, 2019. s.40). Exakt vad Volvo menar med ökad tillgänglighet är svårt att tyda, betyder det att i det långa loppet, när tillgängligheten ökat ännu mer, så kommer även visselblåsarrapporten att öka? Hållbarhetsrapporten tar inte upp några aspekter kring just detta.
Genom visselblåsarrapporter ges Volvo möjligheten att på ett tidigt stadie hindra eventuella incidenter som kan komma att förhindra efterlevnaden till svanenkriterierna.
4.1.2 ABB Ltd
ABB Ltd är ett svensk-schweiziskt teknologiföretag som är verksamma inom robotik, tunga elektriska komponenter, el och automatisering (ABB Ltd, 2019).
Enligt ABBs hållbarhetsrapport finns det empiri angående deras verksamhet i 17 stycken så kallade högriskländer. Företaget redogör inte för hur de definierar högriskländer men ser man till Corruption Perceptions Index, utställd av Transparency International, kan en se vilka länder som är inom risken för korruption på en skala mellan 0–100. På denna skala är 0 mycket korrupt och 100 är mycket låg korruption (Transparency International, 2020). ABB har ett internt program, Supplier Sustainabilty Development Program (SSDP), som finns till för att hjälpa deras olika arbetspartners att agera ansvarsfullt gentemot medarbetarna inom verksamheten. Enligt ABBs hållbarhetsrapport står det: “During 2019, an on-site SSDP assessment at a key supplier in Malaysia identified a case of modern slavery involving retention of migrant workers”passports”
(ABB Ltd, 2019. s.38). Med hjälp av SSDP har ABB identifierat allvarliga problem inom organisationen som är motsägelsefulla till efterlevnaden av svanenkriterierna.
13 Vidare i deras hållbarhetsrapport står det: “ABB has obtained the supplier’s commitment to performing corrective actions and will monitor the supplier to ensure compliance” (ABB Ltd, 2019. s38). Genom att presentera både orsak och verkan på ett problem så lyfter ABB fram sin efterlevnad på de givna kriterierna inom svanenmärkningen.
Vidare i hållbarhetsrapporten så nämns följande:
“The ABB Supplier Code of Conduct, the ABB Policy Combating Trafficking in Persons and the ABB Human Rights policy and statement make clear that there is no place in ABB or within the operations of our contractors and suppliers for modern slavery or human trafficking”
(ABB Ltd, 2019. s.37),
Detta tyder på att ABB försöker efterleva svanenkriterierna och att de inte kommer acceptera att någon viss del i verksamheten bryter mot detta.
4.1.3 Essity AB
Essity AB är ett globalt hälso- och hygienföretag som är verksamt inom cirka 150 länder runt om i världen. Essity AB´s ledande varumärken är Tena och Tork men de har även flera andra varumärken såsom Libresse, Libero, Tempo, JOBST och Saba som även de är varumärken som används inom hälsa och hygien (Essity, 2019).
Essitys geografiska spridning sträcker sig över många länder där utvecklings- och mognadsgraden varierar kraftigt. På grund av sin geografiska spridning löper de risk att bli exponerade för diverse olika risker som kan vara negativa för deras verksamhet (Essity, 2019). I Essitys hållbarhetsrapport skriver de: “Cirka 34 procent av Essitys intäkter kommer från försäljning till länder med förhållandevis hög korruptionsrisk” (Essity, 2019. s.114). Essity är medvetna om vart i världen de bedriver sin verksamhet och vilken risknivå som föreligger inom dessa olika områden. Vidare nämner de i sin hållbarhetsrapport: ”Essity genomför regelbundna riskbedömningar och följer FN:s ramverk och vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter” (Essity, 2019.
s.114). Essity signalerar att de med hjälp av FN:s ramverk och vägledande principer arbetar för att kunna efterleva svanenkriterierna, de är dock något svaga i sina formuleringar kring vad för åtgärder som görs, då det är skillnad på vad som rapporteras och vad som verkligen görs.
Essity fick under 2019 betala ut böter i Spanien på grund av en legal tvist, detta fick de även göra i Frankrike på grund av en ytterligare legal tvist (Essity, 2019). Just nu pågår en utredning där Essity är inblandade som handlar om en kartellbildning i Chile. Situationen i Chile behandlas i deras hållbarhetsrapport genom skrift: ”Den chilenska högsta domstolen har under inledningen av 2020 beslutat att avslå bolagets överklagande av den chilenska konkurrensmyndighetens bötesbeslut i december 2017” (Essity, 2019. s.115). Vidare i hållbarhetsrapporten behandlas inget mer gällande dessa tre föregående situationer.
14 Essity rapporterar vissa speciella åtaganden när det kommer till att säkerställa att de mänskliga rättigheterna inom koncernen inte kränks. Deras åtagande bygger delvis på FN:s vägledande principer och ramverk. Genom regelbundna riskbedömningar kan de undersöka och utvärdera risker samt effekter som påverkar de mänskliga rättigheterna inom koncernen (Essity, 2019).
Genom denna sorts arbete förmedlas till läsaren att de försöker efterleva de givna svanenkriterierna.
4.1.4 Hennes & Mauritz
Hennes & Mauritz (H&M) är ett svenskt detaljhandelsföretag som är verksamma inom klädindustrin. H&M är verksamma i 74 länder med över 5000 affärer och ungefär 126 000 anställda. Företaget är världens andra största företag inom denna bransch och de har ett stort antal företag under namnet H&M såsom COS, Weekday, Monki, H&M Home, Afound, ARKET and Cheap Monday (H&M, 2019).
Vissa av de länder som H&M bedriver verksamhet i är mindre utvecklade. Med lägre utvecklingsgrad så tillkommer förhöjda risker angående exempelvis barnarbete. Enligt H&Ms hållbarhetsrapport för 2019 skrivs det: “Our Child Labour Policy confirms our commitment that factories producing for H&M Group remain free from child labour” (H&M, 2019. s.61). Med en rapporterad införd policy som finns till för att motarbeta barnarbete inom H&Ms verksamhet så ger det sken av att de i större grad under senare tid försöker efterleva till svanen kriterierna. Det finns tidigare tillfällen i H&Ms historia där just barnarbete varit i fokus vilket kan läsas i deras hållbarhetsrapport. Från 2016 med 14 fall fram tills 2019 där 0 fall rapporterades. Genom sin policy som finns till för att motverka all form av barnarbete så signalerar de till läsaren att de arbetar för att klara av efterlevnaden till svanenkriterierna.
Under de senaste åren har H&M enligt deras rapport fått in flertalet misstänkta regelbrott som gäller exempelvis säkerhet på arbetsplatsen, barnarbete, rättvisa löner, arbetsrätt och diskriminering.
Företaget har efter händelserna gjort stora förändringar i sin organisation för att förhindra att liknande händelser sker igen. H&M har idag flera program för att agera hållbart och med dem medföljande mål som de försöker uppnå. Enligt årsrapporten för 2018 har de ett “Change-Making Programme” med syfte att integrera hållbarhet i verksamheten och tillsammans med olika mätinstrument kan de så mäta hållbarheten i varje central del av företaget. Programmet är uppbyggt utav mål, handlingsplan, standarder och policys samt metoder och uppföljning som ska hjälpa företaget att agera på ett sådant hållbart sätt som möjligt (H&M, 2019). Genom aktivt arbete på dessa olika fronter inom H&Ms verksamhet så ger det ett tydligt tecken på att de under senare tid strävar hårt för att försöka efterleva de olika kriterierna för att kunna klassificeras som svanenmärkt.
15 4.1.5 Electrolux
Electrolux är verksamma inom branschen för produktion av vitvaror (Electrolux, 2019). Vitvaror omfattar kylar, frysar, diskmaskiner, tvättmaskiner och torktumlare som exempel. Företaget bedriver verksamhet i 58 länder i världen där flertalet tillhör så kallade tillväxtmarknader och det i sin tur leder till att en potentiell exponering för korruption och mutor är högre (Electrolux, 2019).
Majoriteten av länderna har dock ett lågt värde när det kommer till mätning av korruption (Transparency International, 2018).
I Electrolux hållbarhetsrapport skriver de: ”Med verksamhet i 58 länder i hela världen, däribland på tillväxtmarknader, är Electrolux exponerat för risker knutna till korruption och mutor”
(Electrolux, 2019. s.95), Detta är risker som Electrolux är medvetna om och de skriver vidare i sin hållbarhetsrapport att: “Electrolux har nolltolerans mot korruption och arbetar ständigt för att öka medvetenheten bland medarbetarna för att minimera risken för korruption. Bestämmelser för att förhindra korruption ingår i företagets Policy om korruption och mutor som alla medarbetare måste följa” (Electrolux, 2019. s.95). Det är inte tillåtet med korruption inom världen över och att samtidigt klassas som svanenmärkt så har man infört ett visselblåsarprogram för att motverka eventuella problem inom detta område. I detta program möjliggörs det för medarbetare att rapportera in fall.
“Anställda kan rapportera brott mot etiska riktlinjer via ett så kallat whistleblowingsystem.
Under 2019 inkom totalt 215 (247) anmälningar varav 19 (24) utreddes inom kategorin a affärsetik. Kategorin affärsetik omfattar anklagelser kopplade till korruption, bedrägeri, stöld, internkontroll och kartellbildning” (Electrolux, 2019. s.95).
Genom att ha upprättat ett sådant system så kan Electrolux agera vid eventuella fall som kan tänkas bryta mot något inom deras verksamhet och på så sätt motverka att bryta mot kriterierna. De signalerar också till läsaren att de arbetar kontinuerligt med dessa frågor.
Electrolux har introducerat en hållbarhetsstrategi som heter For the Better, denna strategi är uppdelad på tre olika områden. Första området är bättre lösningar, andra är bättre verksamhet och den tredje är ett bättre samhälle. Inom varje område så är hållbarhet och klimatmål centrala delar (Electrolux, 2019). Genom upprättandet av denna hållbarhetsstrategi så möjliggörs att svanenkriterierna efterlevs från deras perspektiv, vilket de även rapporterar.
4.1.6 Nordea
Nordea Bank Abp (Nordea) är en nordisk bank med global närvaro. De är verksamma i 20 olika länder och har ca 29 000 anställda med 9,8 miljoner bankkunder och 700 000 företagskunder.
Företaget är ett resultat av en stor sammanslagning åren 1997–2000 mellan Merita Bank, Unibank, Kreditkassan och Nordbanken (Nordea, u.å.).
16 För att Nordea ska vara hållbara har de implementerat olika åtgärder. Dessa åtgärder är att de följer rekommendationerna från The Financial Stability Board Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFB). TCFB är ett marknadsdrivet initiativ där syftet är att utveckla en uppsättning rekommendationer designade för att hjälpa företag att agera hållbart. 2019 anslöt Nordea till
“Collective Commitment to Climate Action”. Det är en uppsättning konkreta och tidsbegränsade ageranden gällande utlåning som ska bidra till att följa parisavtalet (Nordea, 2019). Via Nordeas hållbarhetsredovisning går det att läsa om deras riktlinjer angående penningtvätt:
“AML - Nordea´s Anti-Money Laundering (AML) work is based on international regulations with the ultimate goal of ensuring that funds from illegal sources cannot be laundered through the banking system or used to finance terrorism or illegal operations of any kind. The purpose of AML is to protect not only the financial system and our customers, but also society at large”
(Nordea Sustainability Report, 2019. s.49).
Det finns dock tidigare brister hos Nordea som presenteras härnäst. “Vi ska fortsätta att bekämpa ekonomisk brottslighet och klara upp alla frågetecken kring tidigare penningtvättsärenden”
(Nordea Årsredovisning, 2019. s.5). Nordea beskriver att de arbetar för att utesluta och motverka all form av penningtvätt inom organisationen, något som behövs för att efterleva kraven från svanen.
Nordea har sedan tidigare penningtvättsärenden som är aktuella och där det fortfarande finns ouppklarade delar. Enligt Nordeas årsredovisning har de gjort avsättningar som ska täcka eventuella böter. De säger även att: “Nordea kan inte utesluta risken för böter som skulle kunna påverka bankens finansiella resultat” (Nordea Årsredovisning, 2019. s.48). Genom detta utlåtande är Nordea medvetna om att deras arbetssätt i vissa situationer varit undermåligt. Företaget beskriver sina rutiner och processer som svaga, trots detta framgår det inte hur de har förändrat sina rutiner för att minimera risken att detta händer igen.
4.1.7 Sandvik
Sandvik är ett företag som är aktivt inom olika affärsområden. Det första är Sandviks Machine Solutions som är aktiva inom tillverkning av verktygssystem och verktyg för avancerad skärande metallbearbetning. Det andra är Sandvik Mining and Rock Technology, denna avdelning är aktiv inom gruvindustrin och bergavverkning inom anläggningsindustrin. Det sista affärsområdet som de är aktiva inom innehåller de mest krävande industrierna med att tillverka speciallegeringar och pulverbaserade legeringar samt tillverkandet av rostfritt stål. Namnet för denna avdelning är Sandvik Material Technology. Sandvik är aktiva i över 160 länder runt om i världen och de rapporterar att agera hållbart är en viktig del av verksamheten. De anger i sin årsrapport att de väljer att stödja principerna som har stadgats av Förenta Nationernas Global Compact (FNGC) (Sandvik, 2019). Det finns tio principer som är stadgade och dessa behandlar arbete med mänskliga rättigheter, anställning, miljö och korruption (United Nations Global Compact, u.å.).
17 För att uppfylla kraven att vara en svanenmärkt fond och därmed kunna följa de angivna stadgarna i FNGC rapporterar Sandvik att de skapat ett ramverk för att styra bolaget i rätt riktning, detta sätt kallas för The Sandvik Way. ”För att minska riskerna för brott mot mänskliga rättigheter arbetar vi kontinuerligt för att säkerställa efterlevnad av nationell lagstiftning och internationellt överenskomna normer och bestämmelser för mänskliga rättigheter” (Sandvik, 2019. s.59). Detta ramverk är indelat i fyra delar, Tillsyn och inriktning som behandlar hur koncernen styrs.
Företagskultur och värdeskapande strukturer som beskriver kraven som ligger till grund för denna verksamhet. Det operativa systemet som behandlar det dagliga arbetet inom koncernen, exempelvis riskhantering, strategiska planeringen och regelefterlevnad. Den sista delen kallas för Styrning av affärsområden, den behandlar hur de olika delarna skall agera och är inte koncernbaserad som föregående tre delar (Sandvik, 2019).
Sandvik har identifierat risker när det kommer till korruption i länder som de bedriver verksamhet inom. Sandvik bedriver en stor del av sin verksamhet Sandvik Mining and Rock Technology i Afrika (Sandvik, 2019). Det är en risk att ha en del av sin gruvverksamhet i Afrika då risken för korruptionen är hög där (Transparency International, 2018). Deras sätt att motarbeta korruption, lagstiftning, konkurrensrätt och kartellbildning är att agera enligt The Sandvik Way. De går in på djupet kring rutiner att följa, policys att gå efter samt hur de kan ta hjälp av andra styrdokument (Sandvik, 2019). Enligt Sandviks hållbarhetsrapport så skrivs det: “Det är viktigt för oss att samarbeta med leverantörer som förstår och följer våra hållbarhetsstandarder inom områden som miljö̈, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, anti-korruption, återvinning och kolavtryck“(Sandvik, 2019. s.63). Detta tyder på ett synsätt i Sandvik som signalerar att de kan efterleva svanenkriterierna samtidigt som de fortfarande är medvetna om eventuell risk inom miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, anti-korruption, återvinning och kolavtryck.
Via Sandviks årsrapport går det att läsa att det inte tilldelats några böter av väsentlig omfattning under det gångna året. Rapporten skriver “Sandvik tilldelades inga (inga) väsentliga böter eller icke-monetära sanktioner för överträdelser av lagar eller regler relaterat till våra fyra områden”
(Sandvik, 2019. s.125). För att ge läsaren en tydligare bild och för att öka transparensen i hållbarhetsrapporten så hade det varit en fördel om det gav mer information angående dessa incidenter. Med denna begränsade information kan det bli problematiskt att undersöka huruvida någon av dessa böter uppstått från regelbrott gentemot svanenkriterierna.
4.1.8 Autoliv
Autoliv är ett företag som arbetar med säkerhetssystem inom biltillverkning, de är verksamma i 27 olika länder med fler än 65 000 medarbetare. Säkerhetssystemen som de riktat in sig på är airbags, säkerhetsbälten samt olika säkerhetssystem för styrning och människor som befinner sig i trafiken (Autoliv Annual Report, 2019).
18 Autoliv har valt att följa ISO 14001:2015 kraven när det kommer till deras miljöpåverkan. ISO 14001:2015 är ett ledningsprogram för miljöarbete med ett antal krav som ska hjälpa företaget att hantera miljöarbete så effektivt som möjligt. Programmet är framtaget av International Organization for Standardization (ISO) som utvecklar och publicerar internationella standarder (ISO, 2015). Detta gäller på alla deras tillverkningsplatser, logistikcenter, kontor och teknikcenter.
Det är dock bara 85% av deras platser som rapporteras att följa ISO 14001:2015, 2018 var det 89%.
Detta kan delvis förklaras av att vissa produktionsplatser stängt och nya tillkommit och som inte hunnit bli ISO-märkta ännu. De har även valt att följa FNGC riktlinjer angående hur miljön skall hanteras i deras närhet (Autoliv Sustainability Report, 2019). Genom att följa dessa två olika arbetssätt så rapporterar Autoliv god möjlighet att kunna agera mer hållbart samt att de får bra vägledning till att efterleva svanenkriterierna.
Autoliv blev under året bötfällda för regelbrott i Kina när det kommer till incidenter av hantering av restavfall. I hållbarhetsrapporten står det “There were no environmental incidents resulting from major permit violations or spills. Two minor non-compliances with limited environmental impact resulted in administrative fines in China” (Autoliv Sustainability Report, 2019. s.16). Detta citat från Autolivs hållbarhetsrapport tyder på att det funnits brister inom miljöhanteringen, men som de ska ha åtgärdats rapporterar Autoliv.
Då Autoliv bedriver delar av sin verksamhet i länder som har högre risk för exempelvis korruption så skriver de enligt sin hållbarhetsrapport:
“We have defined clear expectations to prevent corruption in our Code of Conduct and our Anti-Corruption and Anti-Bribery Policy. The policy includes guidance to ensure all employees are aware of what is acceptable and not acceptable relating to gifts given/received, hospi- tality and entertainment, with a strong emphasis on government officials” (Autoliv Sustainability Report, 2019. s.24).
Genom att följa sin policy angående att informera medarbetare och ge riktlinjer för vad som är okej och inte så kan de arbeta med att upprätthålla efterlevnaden gentemot svanenkriterierna samt rapportera till eventuella läsare hur deras arbete går till.
4.1.9 Hexagon
Hexagon är ett teknologiföretag som arbetar med mätinstrument där de inriktar sig mot geospatialmätning och industriell metrologi. Hexagon är verksamma i 50 olika länder och har ca 18 000 anställda. Produkterna används primärt inom konstruktion och ingenjörsvetenskap såsom flygindustrin, fordonsindustrin samt inom medicin (Hexagon 2019).
Kärnan i Hexagons hållbarhetsarbete är “Hexagon Code of Business Conduct and Ethics” vilket är upptagna efter de 10 principerna från United Nations (UN) Global Compact (UNGC) on Human Rights, Labour, Environment and Anti-Corruption (Hexagon, 2019). Dessa 10 principer är
19 framtagna för att ge företag en vägledning i deras hållbarhetsarbete enligt FN och därmed ge företag en möjlighet att lyckas med arbetet på lång sikt (United Nations Global Compact, u.å.).
Hexagon rapporterar via sin hållbarhetsrapport att: “The basis for Hexagon’s sustainability work is the Hexagon Code of Business Conduct and Ethics, which refers to the ten principles of the UN Global Compact on Human Rights, Labour, Environment and Anti-Corruption (Hexagon, 2019.
s.11). Deras interna arbete går hand i hand med FN:s vägledande principer vilket i sin tur leder till att efterlevnaden hos Hexagon kan fortskrida.
Hexagon har i sin hållbarhetsredovisning identifierat ett antal risker som kan stå i strid mot hållbarhetsarbetet. Företaget ser en risk med att det kan stiftas hårdare miljörelaterade förordningar vilket kan medföra högre kostnader för bolaget. De ser även en risk med att Hexagon´s produktionsföretag eller leverantörer kan påverka miljön på ett signifikant sätt som kan leda till stora böter, indragna licenser och varumärkesskada (Hexagon, 2019). Det rapporteras via deras hållbarhetsrapport att: “Hexagon has implemented ISO 14001 at the majority of the largest production sites and closely follow rules and regulations at a divisional level to ensure compliance.
Around 80 percent of total production is covered by ISO 14001-certified sites” (Hexagon, 2019.
s.11). Genom implementering av denna standard så möjliggörs det för Hexagon kan upprätthålla sin efterlevnad gentemot svanenkriterierna.
Hexagon har via sitt interna hållbarhetsarbete Hexagon Code of Business Conduct och Ehtics implementerat att det är cheferna som ska lära upp resterande medarbetare inom verksamheten så alla har en medvetenhet kring etik- och efterlevnadssynsätten. De rapporterar i sin hållbarhetsredovisning att: “Each Hexagon manager is responsible for ensuring that employees are fully aware of the Code, and taking steps to promote and monitor compliance with the Ethics
& Compliance System” (Hexagon, 2019. s.15). Hexagon rapporterar att detta ska efterlevas inom varje del inom verksamheten vilket i sin tur leder till att de kan agera hållbart och uppfylla kriterierna inom svanenmärkning.
Företaget har ett visselblåsarsystem där det uppmuntrar sina anställda att rapportera händelser och ageranden som går emot Hexagon Code of Business Conduct and Ethics eller överträdelser som bryter på mot lagar och regler. Koden omfattar även anti-korruption där företaget tydligt har dokumenterat situationer där det finns högre risker för korruption. Hexagon beskriver: “The anti- corruption compliance documents include policies in such areas as gifts and entertainment (both to and from third parties), hiring candidates with government connections and engaging and transacting business with third parties” (Hexagon, 2019. s.16). Med detta tydliggör Hexagon för sina medarbetare vad som är tillåtet och inte, vilket är ett tecken på att de försöker efterleva kriterierna för svanenmärkning.
20 4.1.10 Ericsson
Ericsson är ett företag som arbetat med kommunikation mellan människor en längre tid, ända sedan starten av företaget 1876. I dagens samhälle är de ledande inom 5G-tekniken som just nu är en högst aktuell bransch. Ericsson är verksamma och har kunder i över 180 länder runt om i världen, där en större andel tillhör så kallade tillväxtmarknader (Ericsson Årsredovisning, 2019).
Ericsson lägger ner mycket kraft på att kunna agera hållbart ur deras perspektiv, de skriver i sin hållbarhetsrapport: “Bolagets fokus på̊ hållbarhet är integrerat i hela verksamheten och blir en allt mer grundläggande del i strävan efter bättre affärsresultat” (Ericsson Årsredovisning, 2019.
s.174), vidare så säger de att de följer de tio principer som är stadgade av FNGC (Ericsson Årsredovisning, 2019) som behandlar miljö, mänskliga rättigheter och korruption (United Nations Global Compact, u.å.). Detta hjälper Ericsson med sin efterlevnad angående sitt hållbarhetsarbete och därmed kan de rapportera att de uppfyller svanenkriterierna.
Ericsson har tidigare varit i hetluften när det kommer till mutskandaler och blivit tvungna att betala höga skadestånd. Dessa skandaler har uppkommit i tillväxtländer. Ericsson är fortfarande aktiva inom dessa länder (Ericsson Årsredovisning, 2019). Ericsson arbetar kontinuerligt för att motverka denna typ av händelser framöver inom verksamheten, de rapporterar via sin rapport: “Ericssons medarbetare, leverantörer och andra externa parter uppmuntras att rapportera misstänkta brott mot lagar, Ericssons affärsetiska kod eller Ericssons uppförandekod för affärspartners sammantaget kallade ”compliancefall” (Ericsson Årsredovisning, 2019. s.177). Genom att uppmuntra anställda att rapportera misstänkta fall inom verksamheten, så kan Ericsson aktivt arbeta för att utesluta några fler fall där man inte efterlever att agera hållbart. Detta leder i sin tur till att de kan fortsätta sin efterlevnad för att uppnå svanenkriterierna.
Under 2019 kom det in 538 compliancefall, vilket är en ökning från året innan då 445 fall rapporterades. Angående detta så rapporterar Ericsson: “Ericsson uppfattar att det speglar den ökade medvetenheten bland medarbetarna kring compliance-relaterade risker och bolaget fortsätter sina ansträngningar att främja en starkare kultur av att våga säga sin mening “(Ericsson Årsredovisning, 2019. s.177). Ökningen som skett mellan dessa två år signalerar en ökad medvetenhet och gör att Ericsson kan utesluta eventuella brister och fortsätta efterleva kriterierna för att vara en svanenmärkt fond.
21
4.2 Huvudresultat av empirin
Alla innehaven har internt upprättat någon form av system eller policy för att kunna säkerställa att handlingar kring ILO, grov korruption, mänskliga rättigheter och grova miljöbrott följer vad som är lagstadgat. Det handlar både om att applicera redan befintliga policys, men även att själv arbeta upp och skapa egna interna system som ska finnas till som vägledning vid olika situationer.
Innehaven i denna del trycker mycket på att rapportera ut sitt agerande när det kommer till att ta ansvar både internt och externt. Majoriteten av företagen är transparanta gällande aktuella problem i verksamheten och områden som behöver fokuseras på. Det brister dock i företagens beskrivning av vad som faktiskt har gjorts. I denna del av rapporten börjar det bli påtagligt med värdeord och försök till att förminska problemen samt förstärka sina ageranden. Företagen är mycket utförliga i hur de försöker bidra till att efterleva svanenkriterierna grov korruption, grova miljöbrott, mänskliga rättigheter och ILO (arbetsrätt).
22
5. ANALYS
I denna kommande del så presenteras resultatet som baseras på den insamlade empirin från föregående kapitel. Den insamlade empirin kommer här att kopplas ihop med den teoretiska referensramen som finns given för rapporten och analyseras.
5.1 Värdeord för att förminska och förstärka
Något som har framkommit efter att en analys av alla de olika innehavens års- och hållbarhetsrapporter gjorts är att det finns en tendens för användning av ord som påverkar läsarens uppfattning av det som skrivs, detta kan leda till att fokus förflyttas. Som David & Sutton (2016) skriver angående diskursanalys så använder års- och hållbarhetsrapporterna ord i en förminskande och förstärkande bemärkelse. Flertalet rapporter väljer ord som minskar betydelsen av problemet.
Det kan vara ord som ”förhållandevis”, ”inga väsentliga”, ”korrigerade åtgärder” och ”inga stora överträdelser”. Dessa ordval kan göra läsaren förvirrad i och med att detta är förklaringar av problem som egentligen inte beskriver hur de ska lösa problemet. Innehaven väljer även att sätta positivt laddade ord i större format där innehållet följs av en text i mindre format vilket kan få läsarens fokus att förflyttas. Detta kan leda till att rapporterna kan tolkas olika beroende på vem som läser den.
Tidigare forskning som Tower et.al (1999) och Kasum (2011) visar ett resultat på att företag följer standarder till en viss procent. Dessa studier har valt en kvantitativ metod där de framgår om företagen följer standarden eller inte baserat på företagen i fråga rapporter. Resultatet av denna studie visar på att företagen rapportera att de följer standarderna men att innehavens sätt att rapportera gör att transparensen går att ifrågasätta. Detta visar på att det inte är svart på vitt när det kommer till att analysera om företagen efterlever kriterier eller inte. På grund av transparensen brister det i legitimiteten och resultatet blir då att trovärdigheten i rapporten minskar.
Vissa fall är tydligare än andra, i fallet med Sandvik under avsnitt 4.9 där det presenteras att inga väsentliga böter uppstått under årets gång, vad exakt de menar med detta är för någon som inte är insatt i deras verksamhet svårt att tyda vilket i sin tur ger skenet av att transparensen inte är fullt ut. Vidare finns det andra års- och hållbarhetsrapporter som framställs på ett liknande vis. Detta ger sken av att transparensen i rapporterna inte är fullständig, att fokus förflyttas och att de istället lyfter upp något annat som läsarens fokus hamnar hos. Bristen på information hos innehaven kan då få läsaren att ifrågasätta svanenkriteriernas efterlevnad. Liknande situationer uppstår när innehav lägger vikt vid att utförligt rapportera deras respektive ramverk, program och olika principer som de använder. Samtidigt som de inte rapporterar utförligt angående situationer som i vissa fall resulterat i böter och bestraffningar vilket skett i fallet med Essity i Chile under avsnitt 4.5 och Autolivs verksamhet i Kina under avsnitt 4.10. Dessa exempel tyder på ett liknande sätt att
23 rapportera likt det som Grafström och Windell (2011) presenterade i sin studie. Om innehaven anser att problemet är komplext så finns risken att incidenten eller incidenterna inte blir rapporterade eller som i dessa fallen, de tas upp men bara ytligt. Därav blir ett av resultaten i studien samma som tidigare forskning angående rapporteringen av mer komplexa problem. En tydlig och återkommande faktor bland företagen var att de är investerade och verksamma i länder där det finns risk för korruption. Deras rapportering angående korruptionen är tydlig men sedan så fördjupar de sig inte. Detta kan ge skenet av att dem anser just korruption vara ett komplext problem, transparensen är alltså inte fullständig Detta leder vidare till att det då finns risk för att brista i kriteriet angående korruption från svanen och riskera att mista sin märkning.
5.2 Redovisade ageranden
Det finns genomgående mönster som kopplar och förtydligar de olika innehavens strävan till att försöka efterleva svanenkriterierna. Genom informationen som gavs under empiriavsnittet går det att läsa att innehaven rapporterar till läsaren att de vill agera på ett ansvarsfullt sätt. Sättet som de rapporterar på berör alla de olika aspekterna, miljö, mänskliga rättigheter och korruption. Resultatet visar att innehavens rapportering av de olika program, principer och riktlinjer inom verksamheterna förtydligar vad Burke och Logsdon (1996) definierat CSR till. Vidare rapporterar innehaven att de agerar hållbart så är det något som i längden gynnar samhället i helhet, vilket också går att koppla an till CSR då Burke och Logsdon (1996) menar på att det inte går ut på att enbart vinstmaximera för intressenterna och bortse från andra aspekter. Program, principer och riktlinjer går även att förstås av SRI där Hernaus (2019) menar på att en ansvarsfull investering inte endast är baserad på avkastningskravet. Som går att tyda av empirin går det att utläsa att alla innehav rapporterat ytterligare ansträngningar inom miljö, social och styrningssätt.
Utifrån vad innehaven rapporterar via sina hållbarhetsrapporter angående det ansvar de tar genom att följa standarder, principer och program så går det emot kritiken som uppkommit enligt Danielson et al. (2008) om att det är lagar och regler satta av regeringen som ska styra inom CSR.
Nu är det inte regeringen som upprättat vägledningen utan det är olika sorters organisationer, likt svanen. För att efterleva svanenkriterierna måste det specifika innehavet på eget bevåg agera i riktning med deras linjer inom områdena vilket det mesta talar för att de gör. Exempel på denna sorts ansträngningar av innehaven är FNGC och ISO 14001 som flertalet av fondens innehav använder sig av. Varpå resultatet i denna studie går emot tidigare forskning kring kritiken angående CSR. Det är ett aktivt val från innehaven själv som de rapporterar om när det kommer till deras agerande kring FNGC och ISO 14001. Detta går att tyda från innehavens hållbarhetsrapporter genom att undersöka hur de rapporterat just på detta område.
