Problematisk skolfrånvaro
Vårdnadshavares- och elevers beskrivningar av en problematisk skolfrånvaro
Ulrika Brännström Annica Johansson
Specialpedagogik, kandidat 2021
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsa, lärande och teknik
Abstrakt
Skollagen är tydlig med att alla barn ska ha rätt till utbildning och det är upp till varje skola att skapa de bästa förutsättningarna för elevernas lärande. Under de senaste åren har antalet elever som stannar hemma från skolan ökat, det är ett globalt problem som påverkar många elever. Tidigare har elever med hög frånvaro blivit definierade som ”hemmasittare” och det innebär att det är eleven som har valt att stanna hemma, orsakerna finner vi hos individen. Diskursen i samhället och i skolan har börjat använda begreppet problematisk skolfrånvaro. Det finns sällan bara en faktor bakom en elevs frånvaro och det är av stor vikt att se på skolsvårigheterna utifrån varje individ. I vårt yrke möter vi elever i denna problematik, därför har vi valt att fördjupa oss ytterligare i detta. Vi vill undersöka varför vissa elever hamnar i problematisk skolfrånvaro och hur vi inom skolan kan arbeta förebyggande. Därför har vi valt att fokusera på elever och vårdnadshavares upplevelser. Vi kommer att användas oss av definitionen problematisk skolfrånvaro i vår studie eftersom det är det begrepp som under senare år har börjat tillämpas i samhället och i skolan. Begreppet problematisk skolfrånvaro innebär en förskjutning av problemet från eleven till skolans fysiska- och psykosociala miljö. Studien är en kvalitativ intervjustudie, intervjuerna har genomförts med elever och vårdnadshavare som är eller har varit i situationen som beskrivs ovan.
I vårt resultat framkom det att både vårdnadshavare och elever hade önskat tidigare insatser och individuella lösningar och det är något som Skollagen lyfter fram som en viktig åtgärd när elever hamnar i skolsvårigheter. Det var flera av eleverna som inte kände sig sedda eller lyssnade på vare sig före eller under den svåra tid då eleverna började stanna hemma. De beskrev hur de kände sig bortglömda eller utkörda från den sociala gemenskapen och hur bra det kändes när de blev sedda och lyssnade på. När det fanns vuxna som engagerade sig i deras svårigheter och visade på förändring. Eleverna menade också att det blev lättare när de blivit diagnosticerade, de fick en annan förståelse till orsaker att de inte kunnat gå i skolan. Elevernas beskrivningar uttrycker att de eftersökte ett relationellt perspektiv när de hamnade i en problematisk skolfrånvaro.
Nyckelord: bemötande, elevhälsan, relationer, skolfrånvaro, skolsvårigheter och tidiga insatser
Förord
Denna c-uppsats inom kursen specialpedagogik 3 omfattar 15 högskolepoäng vid Luleå Tekniska universitet och vi genomförde studien under vårterminen 2021. Vi vill först och främst tacka de vårdnadshavare och elever som ställt upp i vår studie, och som har tagit sig tid att delge sina upplevelser till oss. Vi vill också tacka våra handledare Anna-Carin Holmgren och Åsa Gardelli, samt våra studiekamrater för den vägledning och respons vi har fått i arbetet med vår uppsats. Tack till våra familjer som funnits där med peppande tillrop och stöd under arbetsprocessens gång. Vi har i och med den här studien fått med oss viktiga kunskaper, som kommer att berika oss i vårt arbete i skolan.
Maj 2021
Annica Johansson och Ulrika Brännström
Innehållsförteckning
Inledning 1
Syfte och frågeställningar 4
Bakgrund 5
Skollagen och övriga relevanta styrdokument 5
Vad innebär problematisk skolfrånvaro? 6
Faktorer som påverkar en problematisk skolfrånvaro 9
Orsaker till frånvaro 9
Faktorer som är relaterade till skolan 10
Arbeta för närvaro 11
Tillgänglig undervisning i goda lärmiljöer 12
KASAM 12
Lågaffektivt bemötande 14
Delaktighet 15
Elevhälsoteam 16
Extra anpassningar och särskilt stöd 17
Faktorer som är relaterade till individen 18
Psykisk ohälsa- ångest och oro 19
Utanförskap och mobbning 21
Understimulans 21
Teoretiska utgångspunkter 23
Perspektiv inom specialpedagogiken 23
Metod 26
Forskningsansats 26
Datainsamling 26
Genomförande 27
Urval 27
Databearbetning 28
Etiska överväganden 29
Resultat 31
Rätten till utbildning 31
Orsaken till frånvaro 32
Psykisk ohälsa 32
Utanförskap och mobbning 34
Elevhälsan 35
Vårdnadshavares - och elevers upplevelser 35
Diskussion 37
Metoddiskussion 37
Resultatdiskussion 39
Slutsatser och implikationer 45
Vidare forskning 46
Referenser Bilaga 1 Bilaga 2
1
Inledning
”Måste inte alla barn gå i skolan? Hur är det möjligt att barn är frånvarande från skolan när vi i Sverige har skolplikt och lagstadgad rätt till utbildning?” (Gren Landell, 2018, s.11).
Strand (2013) fastslår att de flesta undersökningar som gjorts om ungdomar som inte går till skolan har fokuserats på skolk som ett samhällsproblem. Författaren betonar vikten av att fortsätta forskningen och ta mer hänsyn till elevernas egna berättelser. Vi vill därför undersöka hur skolan kan förebygga att elever hamnar i den situationen och hur vi kan underlätta för att få tillbaka dessa elever till skolan. I vårt arbete i elevhälsan kan vi möta elever som får en problematisk skolfrånvaro. Det har gjort att vårt intresse för ämnet har ökat och vi anser att det behövs mer kunskap och forskning för att vara bättre förberedd i möten med dessa elever och deras vårdnadshavare. Andersson (2019) menar att det behövs forskning om vad eleverna själva anser skulle främja närvaro i skolan och vi vill ta del av deras beskrivningar för att utveckla det systematiska elevhälsoarbetet. Norberg och Tingvall Stenvall (2020) inleder sin rapport med att ” elevhälsans och pedagogers arbete kring problematisk skolfrånvaro är ett viktigt område att studera, då frånvaron, om den upptäcks tidigt, genom väl fungerande rutiner och tidiga insatser kan förhindras” (s.1).
Gren Landell (2018) var delaktig i den statliga utredningen ”Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera” (SOU 2016:94). Hon påpekar att alla barn och ungdomar har rätt att utbilda sig men i den undersökning som Skolinspektionen (2016c) gjort finns det ca 20 000 elever med ogiltig frånvaro. I och med utredningen infördes ett nytt begrepp problematisk frånvaro i skollagen (SOU 2016: 94) som handlar om skolplikt. Det är ett begrepp som kommer ifrån den engelska definitionen, problematic school absenteeism och det används oftast internationellt enligt Gren Landell (2018).
Begreppet problematisk skolfrånvaro har under de senaste åren blivit ett känt begrepp i skolsammanhang och den första juli 2018 kom det en ny del i skollagen (2010:800, 7kap. 3§) som gjorde att skolan fick ett tydligare ansvar för de elever som av någon anledning har hög frånvaro. Den frånvaron kan leda till problematisk skolfrånvaro och det innebär att det blir svårt för elever att nå kunskapskrav och få godkända betyg. Det finns en hög andel elever i grundskolan, i år nio som inte klarar av att bli behörig till att söka in på ett program i gymnasiet och Skolverkets statistik visar att år 2018 var den andelen 17,3 procent. Det påverkar även utvecklingen i samhället eftersom skolan har ett ansvar att fostra kommande medborgare som ska arbeta och driva Sverige framåt i en demokratisk anda. Enligt Farcher (2020) blir det till slut samhället som ska ta hand om de barn och ungdomar som hamnar i en problematisk skolfrånvaro och det blir mycket kostsamt.
2
Öhman (2016) riktar kritik mot Skolverket genom att visa på att det finns skillnader i antalet frånvarande elever beroende på hur de undersöker. I rapporten Skolans tomma stolar (2016) har hon funnit att Skolverket endast ser på den ogiltiga frånvaron medan de själva har fokuserat på både den ogiltiga och den giltiga. Klockar och Vestman (2020) definierar de två begreppen med att giltig frånvaro innebär att eleven är sjuk, ledig eller befriad från undervisningen enligt skollagen. Att ha ogiltig frånvaro anses vara när eleven inte deltar i den obligatoriska undervisningen. Fleischer (2020) hänvisar till Öhman (2016) ”att det i antal rör sig om ungefär 50 000 elever på mellanstadiet och högstadiet som har en stor frånvaro i Sverige” (s. 23). Även Wallerstedt (2019) skriver att ”förutom skolornas statistik finns antagligen ett mörkertal, eftersom inte all frånvaro registreras. Många elever har även en högre frånvaro än vad både skolan och föräldrarna känner till” (s.12).
Gren Landell (2018) forskar både nationellt och internationellt för att utveckla förståelse och kunskap för att hitta verktyg för att arbeta förebyggande- och främjande med frånvaro och hon är tydlig med att all frånvaro är problematisk. Det finns fyra aktuella begrepp som används i samband med frånvaro; skolk, skolvägran, föräldrastöd frånvaro och skolexkludering.
Begreppet hemmasittare används ofta i media men Gren Landell (2018) betonar att det är olämpligt att använda eftersom innebörden av ordet anger att det är eleven som har ett problem, att den väljer att stanna hemma. Vi har valt att använda begreppet problematisk skolfrånvaro i vår studie eftersom vi anser att det är ett problem som blir allt större både nationellt och internationellt och skolan har ett stort ansvar att förebygga och arbeta främjande för närvaro.
Andersson (2019) fick i uppdrag av Stockholms län att skapa en översikt av relevant forskning som bygger på ett förebyggande- och hälsofrämjande arbete som innebär att eleverna får det stöd de behöver i sitt lärande och att skolan främjar närvaro och minskar riskfaktorer i form av psykisk ohälsa. Skolan har ett ansvar enligt Andersson (2019) att upptäcka signaler på riskfaktorer som kan påverka elevernas möjligheter till en fullgjord skolgång med fullständiga betyg och det behövs ett målmedvetet arbete på individ-, grupp- och organisationsnivå. De friskfaktorer som anses främja skolnärvaro är delaktighet, trygghet, goda lärmiljöer och en hälsosam skolkultur (Bühler et.al., 2018; Gren Landell, 2018; Farcher, 2020).
3
Ansvarsfördelning
Vi har båda varit delaktiga i arbetat av den här studien. Genom att bearbetning av alla områden tillsammans.
formulering av syftet samt forskningsfrågor,
läst referens litteratur,
insamling av data,
bearbetning av data,
skrivning och bearbetning av text,
Den större delen av arbetet har skett åtskilt på grund av den rådande pandemin (Covid -19), men det har varit ett nära samarbete under hela processen med hjälp av mobiltelefon och Teams.
Definitioner av skolfrånvaro
”Hemmasittare, skolk, skolvägran, korridorvandrare och problematisk skolfrånvaro-alla är de svenska begrepp som beskriver elever som inte kommer till lektioner eller skolan. Engelska begrepp är bland annat school refusal, school withdrawal och truancy” (Arvidsson & Karlsson, 2019, s.4). Hemmasittare är idag ett begrepp menar Strandell (2009), som vanligtvis är väl använt inom media och i vårt samhälle för elever med en hög frånvaro. Enligt Skolverket (2008) så kategoriserar man elever med minst fyra veckors heltidsfrånvaro utan giltig orsak till hemmasittare. Skolvägrar gör barn som av olika anledningar inte klarar av att komma till skolan och Forsell (2020) skriver att skolvägran är en skolfrånvaro som är relaterad till en oro eller ångest för att närvara i skolan, denna oro och ångest kan leda till att eleven inte vill lämna hemmet.
Giltig frånvaro innebär anmäld frånvaro av vårdnadshavare som är godkänd från skolan och inte medför negativa konsekvenser för eleven (Kearney et.al., 2020). Under denna kategori tillfaller även elever som får hemundervisning på grund av att eleven har en långvarig sjukdom.
(Skolverket, 2021). Skolverket (2021) fastslår att ogiltig frånvaro innebär att vårdnadshavare inte har godkänt den i skolans systematiska system och den registreras av pedagog när en elev har ”ströfrånvaro” eller kommer sent till lektioner.
Ledighet för synnerliga skäl är den ledighet som vårdnadshavare kan söka för att exempelvis resa till sitt hemland, begravning eller filminspelning och deltagande i idrottsturnering uppger Wallerstedt (2019). Dessa tillfällen hävdar Skolverket (2021) får endast förekomma vid några enstaka tillfällen under läsåret och det är pedagogen som ger ledigt när vistelsen är under tio dagar. Då ledigheten överstiger tio dagar är det rektorn som beslutar om eleven får ledigt.
4
Syfte och frågeställningar
Syftet med den här studien är att fördjupa kunskaperna i ämnet problematisk skolfrånvaro för att i vårt arbete kunna bemöta de elever som av olika anledningar inte har närvaro i skolan. Vi vill belysa vårdnadshavares- och elevers upplevelse av sin situation samt undersöka vilka faktorer som påverkar eleverna i en problematisk skolfrånvaro och vad skolan kan göra för att främja närvaro.
För att besvara syftet har vår studie utgått ifrån följande forskningsfrågor:
Hur beskriver elever med problematisk skolfrånvaro sin situation?
Hur beskriver vårdnadshavarna den situation som deras barn är i?
Vilka faktorer påverkar en problematisk skolfrånvaro enligt elever och vårdnadshavare?
5
Bakgrund
I bakgrunden kommer vi att ta upp skollagen och övriga styrdokument, vad begreppet problematisk skolfrånvaro innebär, de faktorer som påverkar individen i både hem och skola.
Skollagen och övriga relevanta styrdokument
I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) 1 kapitlet anges att alla elever har rätten till en likvärdig skola och att skolan skall tillmötesgå elevernas individuella behov, men vad händer då en elev inte vill gå till skolan? Vad anger skollagen och hur förhåller skolan sig till det? Skollagen (SFS 2010:800) är tydlig med att det är huvudman för skolan som har ansvaret för att skolan ska ge eleven möjligheter att vara i skolan och delta i undervisningen. Det är vårdnadshavares ansvar att få eleven till skolan. Skollagen (SFS 2010:800) är tydlig med att det är rektors ansvar att utreda om en elev har långvarig frånvaro, oavsett om den är giltig eller ogiltig. Varje skola i Sverige har enligt (Bühler et.al. 2018; Gren Landell 2018; Klockare och Vestman 2020 sitt eget sätt att använda gränsvärden för frånvaro och om den giltiga frånvaron ska inkluderas eller inte. För att skapa en likvärdig skola utifrån främjande av närvaro krävs det att signalsystemet för att upptäcka frånvaro blir så enhetligt som möjligt. Även (SOU 2018:1098,19a §7) anger att det är rektors ansvar att utreda om en elev har en längre frånvaro och det ska göras i samarbete med eleven och dess vårdnadshavare. Finns det skäl för en utredning av särskilt stöd så ska även det göras och frånvaron ska även anmälas till huvudman. Det är rektorernas uppdrag att ha ett systematiskt arbete för att upptäcka elevers långvariga frånvaro framhåller Klockar & Vestman (2020). Skolan måste göra det som behövs i varje individuellt fall, ibland kan det krävas en samordnad individuell plan för att skapa ett samarbete mellan olika professioner och vårdnadshavare (Klockar & Vestman, 2020).
Alla barn i Sverige som omfattas av allmän skolplikt har rätt till kostnadsfri skola, enligt 7 kap.
2 § i skollagen (SFS 2010:800). Den allmänna skolplikten omfattas av skolpliktsbevakning, som innebär att skolpliktiga elever ska ha en skolplacering där kommunen ser till att eleverna går i skolan och deltar i utbildningen som bedrivs där (Skolinspektionen, 2016). För att främja närvaro och förebygga frånvaro, krävs att kommunen har rutiner kring skolpliktsbevakningen, vilket numera oftast bevakas av ett digitalt frånvaroanmälanssystem. Det är viktigt att ta del av elevernas uppfattning om sin egen frånvaro och i SOU 2016:94 redovisas en intervjustudie där det framkommer att fem procent av eleverna i årskurs 6–9 väljer att skolka minst en gång i månaden. Nio procent av de elever som deltog i PISA (Programme for Internationel Student Assistent) medgav att de skolkat en del och hade sen ankomst under de senaste två veckorna (Gren Landell, 2018). Skollagen (SFS 2010:800) anger att ”om en elev har upprepad eller längre frånvaro... ska rektorn oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds”... (SFS 2010:800, s. 19 a§). Fleischer (2020) hävdar att det är både hemmet och skolan som ska se till att barnet kommer till skolan och tillgodogör sig undervisningen och det är även de som måste ingripa om barnet vägrar. Det måste utredas enligt skollagen och ska
6
ske i samverkan med skolans elevhälsa, eleven och dess vårdnadshavare (Fleischer, 2020). Det finns riktlinjer i skollagen (SFS 2010:800) som anger att elever ska delta i undervisningen men att det är upp till varje enskild lärare att bedöma om eleven varit närvarande och delaktig under lektioner eller frånvarande. Det är också vårdnadshavares skyldighet att se till att barnet som är skolpliktig genomför sin skolgång, om detta inte sker kan det bli ett föreläggande och vite från huvudman (SOU 2010:800, 23§). Innan vite utdöms ska skolan ha gjort allt som behövs för att eleven ska komma till skolan och det är ett arbete som ska göras tillsammans med elevhälsan.
Skolan ska utreda, kartlägga och anpassa efter varje enskild elevs behov för att komma till skolan. När eleven själv väljer att stanna hemma trots samverkande insatser med olika instanser som Socialtjänsten, BUP (barn- och ungdomspsykiatrin), hemmet och skolan, så delas inte vite ut eftersom vårdnadshavare inte kan ställas till ansvar för sitt barns situation (SFS 2010:800, 7 kap. 23§).
Vad innebär problematisk skolfrånvaro?
Kerney (2020) beskriver att problematiken är lika vanligt hos pojkar och flickor över hela världen. Förekomsten ligger internationellt sett mellan 5–28 procent och är vanligast i åldrarna 10–13 år. Enligt utredningen Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94) kan riskfaktorer grupperas i tre huvudområden:
1. Faktorer som är relaterade till skolan 2. Faktorer som är relaterade till individen.
3. Sociala faktorer som har samband med familj, bostadsområde och kamrater (SOU 2016:94, s. 146).
Kerney (2020) understryker att dessa faktorer kan vara miljön, skolbyte och svårigheter att börja skolan igen efter ett lov eller att undervisningen inte känns meningsfull för eleven.
Koncentrationssvårigheter, selektiv mutism, dåliga hemförhållanden där eleven känner att det är svårt att lämna en förälder hemma själv, höga krav och stress, mobbning, data spelande, depression, ångest och autism poängterar Kerney (2020). Gren Landell (2018) hänvisar till studier som gjorts utanför Sverige och internationellt kan det se mycket olika ut, i England har gränsen för frånvaro blivit ändrad från 15- till 10 procent. I delar av Australien ger fyra dagars frånvaro under en termin en hög frånvaro och i USA uppskattas det att 13 procent av eleverna från förskola till gymnasiet hade frånvaro på mer än 15 dagar under läsåret 2013/2014. Gränsen för långvarig frånvaro är olika i delstaterna och en del har bestämt gränsen till 20 procent. I Australien visade det sig att 2017 var eleverna från årskurs 1–10 närvarande till 92,4 procent (Gren Landell, 2018).
I regeringsutredningen “Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera” (SOU 2016:94) används begreppet “problematisk frånvaro” utifrån definitionen “Frånvaro från den obligatoriska verksamheten i en sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha en negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål…” (SOU 2016:94, s. 60). Det handlar om att eleven har ett problematiskt förhållande till att befinna sig i skolan (Konstenius &
7
Schillaci, 2010). Skolfrånvarobeteende är ett problem som finns i hela världen enligt författarna och internationellt är begreppen truancy (skolk) och school refusal (skolvägran) de två vanligaste begreppen för att beskriva problematisk frånvaro från skolan (SOU 2016:94).
Problemet med elever som är frånvarande från skolan är stort i och utanför Sverige bedömer Gren Landell (2018) och det är svårt att få till ett likvärdigt signalsystem som kan ge en rättvis bild över elevernas frånvaro. Problematisk skolfrånvaro är ett relativt nytt område inom forskning och den svenska forskningen gällande problematisk frånvaro, eller egentligen all form av skolfrånvaro, är begränsad främst när det gäller orsaker, samband, konsekvenser och interventioner (Gren Landell 2018). Konstenius och Schillaci (2010) och SOU (2016:94) hänvisar till de undersökningar som Skolverket, Skolinspektionen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har gjort under de senaste tio åren där de fokuserat på frånvaro. Det fastställs att det är betydelsefullt att förbättra samverkan och få till tidiga insatser för barn och ungdomars som riskerar psykiska besvär eller andra sociala problem. Ek et al. (2017) hänvisar till Socialstyrelsen granskning av barn och ungdomar under åren 2006–2016 granskat barn och ungdomar psykiska ohälsa i åldrarna 10–24 år och hos de barn/ungdomar som var mellan 10–
17 år var ökningen över 100 % detta innebär att omkring 190 000 barn och unga lider av någon form av psykisk ohälsa, man såg i denna rapport att ohälsan handlade främst om depression och ångestsyndrom. Dessa symtom vet vi kan bidra till en problematisk skolfrånvaro enligt Ek et.al.
(2017).
Fleischer (2020) har en annan definition på begreppet och ser det som skolvägran, ”skolvägran är barnets sätt att försvara sig mot en upplevd obehaglig eller omöjlig situation” (s. 18).
Wallerstedt 2019) menar att frånvaro kan vara att en elev blir utvisad från en lektion, då ligger ansvaret hos pedagogen att se till att eleven får ta igen den missade undervisningstiden. Om eleven får hög frånvaro på grund av en sjukdom så ska den eleven ha rätt till undervisning i sitt hem eller på skolan. Det ligger också på rektors ansvar att ge undervisning om eleven blir avstängd från skolan (Wallerstedt 2019). Skolan måste se de tidiga varningstecknen som kan leda till en problematisk skolfrånvaro och Gren Landell (2018) benämner dessa som: frånvaro delar av lektioner, till exempel att komma för sent, vilja avsluta skoldagen innan den är slut och att ha svårt att komma in i klassrummet på morgonens första lektion och att uppsöka skolsköterskan, elevhälsan och lämna klassrummet under pågående lektion. Andra tecken som behöver uppmärksammas kan vara att eleven är frånvarande under vissa lektioner som idrott eller då det är friluftsdagar. Barn som drar sig undan från sociala sammanhang, ska ringa hem eller stannar hemma första dagen efter lovet är det också varningstecken för betonar Gren Landell (2018).
Konstenius och Schillaci (2010) belyser att problematisk skolfrånvaro handlar om ett beteende i skolan som framkallar oro och ångest hos eleven, dessa känslor förhindrar eleven att gå till skolan, det handlar inte om skolk där föräldrarna inte vet om att ens barn inte är i skolan. För att kunna kalla detta problematisk skolfrånvaro ska hemmavistelsen vara minst tre veckor i
8
sträck utan godkänd orsak (Konstenius och Schillaci, 2010). Denna frånvaro påverkar elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling i förhållande till läroplanen samt kunskapskraven.
Frånvaron anses också problematisk om den påverkar elevens psykiska mående på ett negativt sätt (Gren Landell, 2018). Det kan även handla om elever som närvarar i skolan men som tydligt visar motstånd till att gå in i klassrummet Kearney (2020). Gren Landell (2018) poängterar att
”frånvaro kan leda till inlärningsmässiga svårigheter, men även till sociala och psykologiska problem” (s.42). De följder som kan bli av långvarig frånvaro konstaterar Gren Landell (2018) är försämrade studieresultat som kan leda till ofullständig skolgång, utanförskap, försämrad hälsa både fysiskt- och psykiskt, drogbeteende, gymnasieavbrott och arbetslöshet. Där av har skolan ett stort ansvar för att förebygga frånvaro och främja närvaro. Det finns studier i både USA och Australien som påvisar att frånvaro hänger ihop med negativa skolresultat och kan påverka kommande högre studier genom elevers minskade motivation till lärande (Gren Landell, 2018).
Det är svårt att specificera begreppet frånvaro betonar Skolverket (2021) eftersom det inte är tydligt beskrivet i skollagen. Skolan måste ha ett system som registrerar elevernas frånvaro och både skolpersonal och vårdnadshavare ska känna till hur det fungerar och vad syftet är. Det är också rektors ansvar att se till att registreringen sker på ett korrekt och noggrant sätt och att den analyseras och följs upp både på grupp- och individnivå Skolverket (2021). Giltig frånvaro uppger Kearney et.al. (2020) är kortare semesterresor, tandläkarbesök eller om eleven råkar försova sig vid något enstaka tillfälle. Författarna påpekar även att frånvarons konsekvenser korrigeras av att eleven exempelvis ges läxstödsundervisning utanför ordinarie skoltid Wallerstedt (2019) belyser att det är av stor betydelse att skolan följer upp den giltiga frånvaron och vad som är orsakerna till den, när en elev har hög giltig frånvaro. Även Gren Landell (2018) understryker att det kan finnas bakomliggande problematik som kan vara svårt att upptäcka eftersom det gäller giltig frånvaro.
Ogiltig frånvaro kan vara skolk eller att eleven har närvaro men deltar inte i den obligatoriska undervisningen (Klockar och Vestman, 2020). Wallerstedt (2019) för fram att det finns vårdnadshavare som godkänner ogiltig frånvaro, till exempel vid en semesterresa som inte har godkänts av skolan. Det är därför viktigt att skolan möter upp vårdnadshavare och samtalar om eventuella konsekvenser som kan bli för elevens lärande. Dessa elever menar Forsell (2020) vill oftast gå till skolan men klarar det inte på grund av att oron och ångesten blir för stor och vårdnadshavare gör allt det de kan för att det ska få sitt barn till skolan. Här krävs samordnade insatser uppger Klockar och Vestman (2020) och Ek et. al. (2018) från olika instanser som skola, hem, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
Föräldrastöddfrånvaro anser Klockar och Vestman (2020) kan vara att eleven vill gå till skolan men har svårt att lämna sitt hem därför att vårdnadshavaren har svårt att låta sitt barn gå. Det finns ett stort mörkertal av elever där deras vårdnadshavare anmäler dem med giltig frånvaro på grund av sitt eget missbruk eller sitt eget dåliga mående menar Ek (2018) och betonar att
9
dessa elever oftast inte vill lämna hemmet eftersom de vill ha kontroll exempelvis på att vårdnadshavare inte gör sig illa eller missbrukar. Det kan vara svårt för skolor att se men Ek (2018) framhåller att rutinerna kring frånvarorapporteringen är viktig, för att den problematiska skolfrånvaron kan upptäckas i tid. Då kan skolan och BUP sätta in stödfunktioner till både eleven och familjen för att få tillbaka eleven till skolan. Alla elever ska ha ett utvecklingssamtal minst en gång per termin och Gren Landell (2018) föreslår att pedagogen under detta samtal ska föra elevens närvaro och frånvaro på tal till eleven och dess vårdnadshavare därför att det är av betydelse att sätta den i relation till elevens kunskapsresultat. Det är viktigt att vårdnadshavare förstår betydelsen av att deras barn är i skolan och att de har en god relation till pedagogen för att underlätta för barnet om det får svårigheter med närvaron. Gren Landell (2018) är också tydlig med att det är en punkt som alltid ska finnas med på agendan då elevhälsoteamet samverkar med andra instanser som socialtjänsten, hälso- och sjukvården.
Faktorer som påverkar en problematisk skolfrånvaro
Skollagen (SFS 2010:800) hänvisar till att det är skolans ansvar att se till att alla elever har rätt att utbilda sig och att de får rätt förutsättningar för att klara av det. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser (SFS 2010:800, kap 3, 3§). Fleischer (2020) anser att det oftast är flera faktorer som påverkar barnets svårigheter att gå till skolan: skolan, hemmet och barnet själv. Bühler et.al. (2018) finner att elever med hög frånvaro oftare har svårt att befinna sig i sociala sammanhang och det kan leda till utanförskap och mobbning. I den tid vi nu lever i borde det vara självklart enligt Hjörne och Säljö (2017) att alla elever har rätt att utbilda sig, det ska vara oavsett socioekonomisk bakgrund eller individuella förutsättningar. Det är inte en självklarhet utan fortfarande kan det finnas olika faktorer som påverkar elevernas möjligheter, det kan handla om skolans ekonomi, differentiering av elever och elevens eget mående, i form av psykisk ohälsa (Hjörne & Säljö, 2017).
Orsaker till frånvaro
Klockar och Vestman (2020) anser att barns motivation för skolan och i vilket takt de mognar är av betydelse för framgång i elevens lärande. Mogna elever kan förstå varför de ska gå i skolan och kan klara av de förväntade krav som finns medan omogna elever behöver längre tid och goda förutsättningar för att till godo se sig undervisningen. Mognad betonar Bertilsson (2005) är ett begrepp som handlar om förmågan att ta ansvar för och förstå konsekvenserna av sitt handlande. Klockar och Vestman (2020) understryker betydelsen av att det är pedagogens ansvar att skapa motivation hos eleverna för att de ska bli intresserade och se en mening med att lära sig i skolan.
10
Skolinspektionen (2016) identifierar sex områden i sin kvalitetsgranskning av ett flertal skolor, och som är viktiga för att komma till rätta med elever i en problematisk skolsituation.
1. Det är av stor vikt att elevernas frånvaro uppmärksammas i tid.
2. Frånvaron måste kartläggas. Vilka är orsakerna till elevens frånvaro?
3. De åtgärder som sätts in måste utgå ifrån elevens behov.
4. Elevhälsan behöver finnas med i arbetet med elevers frånvaro.
5. Det krävs samarbete på organisationsnivå mellan rektor, elevhälsan och pedagoger.
6. Vårdnadshavare visar i granskningen att de tar ett stort ansvar för att få sitt barn till skolan. (Skolinspektionen (2016)
Faktorer som är relaterade till skolan
Wallerstedt (2019) menar att det kan vara svårt för barn och ungdomar att förstå nyttan av att vara i skolan och förstå att närvaro leder till resultat och förutsättningar att klara av skolan, i stället känner de ett tvång och får svårt att gå till skolan. Det är därför viktigt att skolan gör sitt bästa för att anpassa på olika sätt, skapa trygghet och motivation i undervisningssituationer (Wallerstedt, 2019). Hon uttrycker att den fysiska skolmiljön har betydelse för eleverna och den kan vara avgörande för hur de upplever trygghet under skoldagen. Det kan vara små skillnader i miljön som skapar det genom att det finns tydlighet och tillgänglighet för eleverna så att de lätt hittar där de ska vara och känner sig trygga (Wallerstedt, 2019).
Enligt Klockar och Vestman (2020) krävs det tre saker för att elever ska befinna sig i skolan, den första är att de måste lämna sitt hem, vilket kan vara svårt för ett stort antal elever. Det andra är att i skolan ska eleverna klara av att umgås med andra kamrater i olika sammanhang och avslutningsvis så handlar det om krav och prestationer. Hejlskov Elvén (2014) belyser att det finns flera faktorer som påverkar elevernas motivation att komma till skolan, det svar som de flesta elever säger när de blir tillfrågade varför de kommer till skolan är att det beror på att deras skolkamrater finns där. Vårdnadshavarnas engagemang och tillit till skolan finns också med som motivator och om eleven har en god relation med sina pedagoger underlättar det för elevens närvaro. Hejlskov Elvén (2014) slår fast att om en elev har goda förmågor, finns det stora chanser att eleven vill befinna sig i skolan för att utveckla dem vidare. Men har eleven bristande kunskaper så kan det bidra till att eleven får låg självkänsla och för varje år som kraven ökar desto svårare blir det för eleven att motivera sig för skolan. När eleverna blir äldre, är det viktigt med friskfaktorer som främjar närvaro och skapar begriplighet (Hejlskov Elvén, 2014). Förändringar, övergångar mellan olika ämnen samt ostrukturerade klassrum menar Havik et.al. (2014) skapar osäkerhet och stress hos eleverna. Vidare menar de att lärare som bemöter elever med ett hårt eller oförutsägbart förhållningssätt riskerar att få emotionellt känsliga elever att påverkas negativt. Havik et.al. (2014) påpekar att detta kan bidra till att dessa elever väljer att inte gå in i klassrummet eller att stanna hemma för att de räds att vara i klassrummet. Mindre skolenheter har en högre närvaro framhåller Forsell (2020). Han
11
understryker att en tydlig organisation är viktig för att främja skolnärvaron samt engagemang hos pedagogerna är betydelsefulla för närvaron hos eleverna.
Arbeta för närvaro
Wallerstedt (2019) betonar vikten av att det krävs tydlighet kring skolans rutiner och det är rektor som ska göra upp riktlinjer för arbetet med att främja närvaro och vid uppstart av en utredning av frånvaro måste huvudman bli informerad. Skolan behöver ha en tät kontakt med vårdnadshavare för att skapa förståelse för att skolan tar all frånvaro på allvar och att eleven har rätt till utbildning (Wallerstedt, 2019). Det behöver inte vara svårt att starta upp en utredning kring frånvaron, utan det kan hjälpa med att ställa frågor till både eleven och vårdnadshavare och sedan ska det göras en analys av svaren för att sätta in rätt åtgärder och insatser enligt Wallerstedt (2019) vara att någon möter upp eleven på morgonen, att eleven känner sig bekräftad och sedd av pedagoger och klasskamrater, individuellt schema, att skapa tydlighet kring vad eleven behöver klara av för att nå godkända kunskapskrav samt individuella extra anpassningar i undervisningen.
Återinskolning för elever som varit borta länge från skolan måste genomföras på ett försiktigt och långsamt sätt fastställer Bühler et.al. (2018). Det är viktigt att sätta upp både korta- och långsiktiga mål som eleven ska ha möjlighet att nå, om det blir ett bakslag måste någon finnas där för eleven och fånga upp hen. För en lyckad återinskolning krävs det goda relationer, strukturer och goda förutsättningar för att eleven ska få lyckas och det är oberoende ålder på eleverna. Bühler et.al. (2018) hänvisar till att alla elever är olika och har olika behov därför behöver elevens delaktighet finnas med i skapande av den plan som ska göras för att främja närvaro i skolan. Genom att börja med elevens styrkor och arbeta med framgångsfaktorer för att bygga upp elevens självförtroende så kan det underlätta tillbakagången. De framhåller också vikten av att ha daglig kontakt med hemmet för att återkoppla om elevens dag men också för att stärka relationen med vårdnadshavare. Vårdnadshavare kan då ha lättare att föra en positiv dialog om skolan med sitt barn och även berätta för skolan om hur det fungerar hemma för eleven. Det är viktigt att få ett helhetsperspektiv av elevens dag och elevens egen uppfattning.
”Det här handlar helt och hållet om att vi ska kunna veta vad du tycker fungerar eller inte fungerar, så att vi ska kunna ändra på rätt saker och behålla rätt saker” (Bühler et.al., 2018, s.
155).
Wallerstedt (2019) anser att huvudman behöver arbeta förebyggande med arbetet att främja närvaro och det krävs att skolor rapporterar in frånvaro kontinuerligt men också gör en analys och handlingsplan för att främja närvaro. Det är viktigt att det finns vuxna i skolan som finns där betonar Klockar och Vestman (2020) och att de skapar goda relationer med elever samt uppmärksammar när eleverna är frånvarande. Kanske genom att skicka ett meddelande och visa eleven omtanke kan göra att eleven känner sig saknad. ”Även om det inte leder till att eleven
12
kommer till skolan nästa dag så har en process satts i gång, som kan leda vidare och så småningom få eleven tillbaka till skolan” (Klockar och Vestman, 2020, s.35). Konstenius och Schillaci (2010) beskriver denna process utifrån en eller flera personer på våra skolor som är duktiga på relationer, att det är dessa personer som skall vara aktiva och ha en tät kontakt med eleven samt vårdnadshavare. Det är viktigt att ta små steg tillbaka till närvaro och Klockar och Vestman (2020) poängterar att det är ett framgångsrikt sätt i arbetet med att få elever tillbaka till skolan. Då det oftast handlat om att eleven tappat motivationen och orken att komma till skolan behöver den kännas meningsfull.
Framgångsfaktorer kan vara att minska kraven på eleven, lyfta fram elevens styrkor och arbeta för att hen ska få lyckas, att ta små steg framåt samt anpassa för eleven (Klockar och Westman, 2020). Bühler et.al. (2018) lyfter fram hemundervisning som elever i problematisk skolfrånvaro har rätt att ta del av, och det är då viktigt att tänka på att undervisningen ska ges av någon som eleven har en god relation till eller kan skapa det. Parallellt som hemundervisningen sker måste skolan fortsätta med kartläggning och utvärdera insatser. Bühler et.al. (2018) understryker att en kartläggning kan göras på olika sätt, det kan vara att samla in information på individnivå för att utifrån den få syn på elevens styrkor och sårbarheter. Det kan även behöva göras medicinska kartläggningar av psykolog eller logoped. I nästa steg ska skolan se över frisk- och riskfaktorer, det vill säga det som fungerar bra och det som kan försvåra för eleven i olika sammanhang under skoldagen (Bühler et.al. 2018).
Tillgänglig undervisning i goda lärmiljöer
Miljön i skolan består av den fysiska, sociala och den pedagogiska och den behöver anpassas till skolans elever enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM (2018). Att skapa inkludering är enligt Persson (2019) viktigt för att alla elever ska känna sig delaktiga och inte exkluderade. Pedagogen ska ta hänsyn till alla elevers olika behov och förutsättningar i undervisningen och elever ska inte behöva undervisas i en liten grupp. Persson (2019) hänvisar till att ett kooperativt lärande är till godo för alla elever och att delaktighet leder till ökad motivation hos eleverna. Pedagogen kan ge eleverna goda förutsättningar för att lyckas genom att differentiera sin undervisning, det vill säga genom att anpassa uppgifter, i tid och i kravnivå.
Men det kan också göras genom att pedagogen ger variation i arbetsformer-och metoder.
Inkludering handlar om att få befinna sig i ett sammanhang tillsammans med andra och känna trygghet (Persson, 2019). Friberg et al. (2018) visade på att skolfrånvaron gick ner med 50 % då eleverna kände sig sedda och hade goda relationer till sina lärare, samt att lektionerna var välplanerade och intressanta.
KASAM
Det är viktigt att kravanpassa för eleverna så att det sammanhang de befinner sig i ger en känsla av begriplighet och graden av KASAM har betydelse för psykisk ohälsa påtalar Bühler et.al.,
13
(2018). Begreppet KASAM har Antonovsky (2005) skapat. Detta begrepp har visat sig ha stor betydelse för hur en individ klarar av problem, stress och motgångar som individer ställs inför, inte minst i skolan. Detta begrepp innebär känsla av sammanhang som i sin tur består av tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet Antonovsky (2005) menar att om skolan ger elever uppgifter som är hanterbara och möjliga för individen att klara infinner sig en känsla hos eleven att uppgiften är möjlig att utföra och finner en meningsfullhet med skolan.
Om vi ser till motsatsen att eleven får en uppgift som inte är individanpassad skapas en känsla av att skolan är omöjlig och förståelsen för varför eleven skall vara i skolan minskar, detta leder till en låg grad av KASAM som i sin tur kan medföra problematisk skolfrånvaro (Antonovsky, 2005).
KASAM en känsla av sammanhang:
meningsfullhet
begriplighet hanterbarhet
Figur 1 – KASAM en känsla av sammanhang.
En tillgänglig lärande miljö kan skapas genom pedagogens struktur på lektionen, det gynnar alla elever, inte bara dem med neuropsykiatriska funktionsvariationer fastslår Bühler et.al (2018) och hänvisar till de sju frågorna.
1. Vad ska jag göra?
2. När ska jag göra det?
3. Var ska jag vara?
4. Med vem ska jag vara?
5. Hur länge ska jag hålla på?
6. Vad ska hända sedan?
7. Vad behöver jag ha med mig till lektionen?
Bühler et.al. (2018) hänvisar till att både elever och vårdnadshavare behöver få information om det ska göras förändringar i schemat eller inför en dag med en vikarie för att undvika situationer som kan framkalla stress och skapa kaos hos elever. Ytterligare delar som ger tillgänglighet och förutsättningar för alla elever är att pedagogen är tydlig i sitt kroppsspråk när hen talar till eleverna, förklarar nya ord och begrepp för att underlätta inlärning av nya områden samt ge eleverna pauser som ger energi. Läromedel eller arbetsuppgifter som är anpassade för elevernas behov kan vara digitala, uppläsningsbara eller mer strukturella och visuella. Skolan har elever som upplever det svårt att kommunicera och vara i sociala sammanhang därför måste bedömningsformer vara anpassade efter deras behov. Bühler et.al. (2018) ger exempel på att
14
muntliga presentationer kan spelas in och spelas upp bara för pedagogen eller kan presenteras inför någon kamrat eller pedagog som elev känner sig trygg med. Samarbete med andra är svårt för elever med autism framför allt och därför ska det vara pedagogen som styr vilka elever som ska ingå i grupper och finnas med under arbetsprocesser för att stödja och tydliggöra.
Tidshjälpmedel som Timetimer, hörselkåpor och olika hjälpmedel för att underlätta vid koncentrationssvårigheter. Det kan vara elever som behöver något att hålla i handen, tillexempel stressboll eller tanglare, sitta på en dyna eller ha fötterna på något men det finns också dem som vill stå och arbeta. Det finns många olika hjälpmedel för elevernas olika behov (Bühler et.al., 2018). En tillgänglig fysisk miljö ska uppfylla kriterier enligt diskrimineringslagen (SFS 2008:567), som anger att alla ska ha lika goda förutsättningar för att kunna vistas i miljön. (SFS 2008:567) påtalar att hänsyn ska tas till elever som har det svårt med sinnesintryck och behöver gå undan för att arbeta enskilt eller få vila. Platsen där eleverna äter sin skollunch måste anpassas hävdar Bühler et.al. (2018) den ska bli tillgänglig för alla, även de elever som har svårt för sociala sammanhang, höga ljud och lukter.
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande innebär bemötande och avledning. Bemötande handlar om att skapa goda relationer och bygga upp tilliten, det tar tid och Bühler et.al. (2018) benämner det som pedagogiskt kapital. Innebörden av det är att pedagoger har möjlighet att få ett starkt kapital om de värnar om sina elever genom att vara lyhörd, omtänksam och accepterande i lärande situationer. Men kapitalet kan också minskas genom att eleven känner sig orättvist behandlad eller blir bemött på ett negativt sätt av pedagoger klargör Bühler et.al. (2018).
Bühler et.al. (2018) påvisar att avledningar kan vara enkla, måttliga eller kraftfulla beroende på hur mycket stress som eleven befinner sig i på sin kaoskurva. En enkel avledning kan vara att bara göra en hänvisning i undervisningen, till exempel gå igenom vad som ska göras under lektionen. Genom att pedagogen gör eller säger något roligt eller börjar prata om det som intresserar eleven skapas det en måttlig avledning men den kan också vara en validering. De menar att en validering är att ge bekräftelse på eleven känslor, det kan göras genom att säga ” jag ser att du håller på att bli arg eftersom det blev så här” det kan fungera men det kan också göra att elevens frustration ökar. Kraftfulla avledningar kan vara att få bort eleven från situationen som utlöst frustrationen eller ge eleven förslag på något annat att göra, gärna då något som eleven upplever som positivt. När det blir kaos för en elev behöver vuxna runtomkring agera med ett lugn, undvika ögonkontakt- och samtala samt gärna ta ett steg tillbaka för att ge utrymme (Bühler et.al., 2018).
Steinberg (2017) skriver om icke-verbalt ledarskap som kan vara effektivt för att bemöta en elevs negativa agerande, det innebär att pedagogen väljer strategier som minskar på elevens stress eller bryter en negativ situation, detta kan du motverka genom att undvika ögonkontakt, stå på sidan om eleven i stället för framför då du pratar med hen samt att ditt röstläge är lågt, lugnt och med färre ord samt försöka att ha kontroll på din andning är exempel som Hejlskov
15
Elvén (2017) poängterar är motverkande. Hejlskov Elvén (2017) hävdar att skolan behöver jobba med att förhindra affektsmitta i systemet. Omgivningen behöver bli medvetna om sin egen känslostämning och utgå från att vi möter elever som har en ökad sårbarhet vad gäller att skydda sig från andra människors känslostämningar, vi förhindrar en affektsmitta genom att bemöta individer med ett lugn, att prata med lugn röst, ha lugna rörelser, ta avstånd i stället för att kliva nära inpå en elev samt att förhindra ögonkontakt. Gör vi detta så förhindrar vi att en elev hamnar i affekt påtalar Hejlskov Elvén (2017). Enligt Hejlskov Elvén (2017) handlar lågaffektivt bemötande inte enbart om hur vi bemöter individen utan om metoder för att hantera svåra situationer. Personalen i skolan behöver kunna hantera, utvärdera och förebygga så att inte samma situationer upprepas igen. Enligt rapporten Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94) vore det fördelaktigt för alla elever om personalen hade grundläggande kunskaper om hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska bemötas samt hur undervisningen kan tillämpas. Rapporten visar även att kunskapen om lågaffektivt bemötande har en positiv inverkan på elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Delaktighet
”Skollagen (SFS 2010:800) betonar vikten av delaktighet och elevers delaktighet och inflytande är en röd tråd som löper genom alla riktlinjer och förutsättningar för hur arbetet och lärandet ska organiseras i skolan” (Bühler et.al. 2018, s.47). Begreppet delaktighet går som en röd tråd genom läroplanerna, från förskoleklass till gymnasiet och det innebär att skolans undervisning ska utgå från ett demokratiskt förhållningssätt påpekar Steinberg (2017). Dessutom lyfter han fram att pedagogen behöver ta del av elevernas åsikter och tankar men som gruppens ledare fatta besluten. Ett bra sätt att utöva informell delaktighet är att låta eleverna ta del av den lärande processen, att ha inflytande på arbetssätt och arbetsformer. Det skapar motivation hos eleverna och tränar upp deras förmåga att utveckla ansvar över sitt eget lärande, vilket läroplanen är tydliga med (Steinberg, 2017).
Konstenius och Schillaci (2010) menar att alltför många elever med långvarig frånvaro beskriver en avsaknad av ett sammanhang och en tillhörighet. Konstenius och Schillaci (2010) menar att pedagoger som jobbar med en elev vars frånvaro är hög kan behöva stöttning i sitt sätt att tänka och agera kring denna elev så att förväntningarna vi utstrålar till eleven är att vi vill och att vi vet att eleven kommer att återgå till skolan. Att vi pedagoger förmedlar “jag ser dig” och du hör till” är som att ge dessa elever känslomässigt syre då vi ser dem (Konstenius och Schillaci, 2010). Hejlskov Elvén (2017) menar att skolan har förändrats då eleverna idag vill vara delaktiga i undervisningen samt känna att pedagogerna lyssnar på dem. Genom att eleverna har större elevinflytande nu i jämförelse med för flera årtionden sedan så menar han att auktoriteten hos lärarna har minskat. Det innebär att pedagogen behöver skapa arbetsformer för delaktighet, där eleverna känner sig hörda och sedda.
16
Hejlskov Elvén (2014) finner att vara en god ledare innebär att:
Eleverna får intressanta och meningsfulla uppgifter
Det skapas goda relationer till eleverna
Arbetas för studiero i klassrummet genom struktur av den fysiska miljön och begripliga regler
Eleverna behandlas på ett rättvist sätt
Elevhälsoteam
Hjörne och Säljö (2017) anser att ”den enhet som har till uppgift att analysera, bereda och fatta beslut i elevhälsofrågor kallas elevhälsoteam” (s.74). Det är rektor som leder teamet och det består av olika professioner för att skapa en bred kompetens om de problem som uppstår i undervisningen, för elever. I teamet ingår skolläkare, skolsköterska, kurator, specialpedagog men det kan finnas även socialpedagog och logoped. De ska tillsammans med vårdnadshavare samarbeta för att öka på elevens närvaro genom åtgärder och insatser (Wallerstedt, 2019).
Elevhälsoteamet har kontinuerliga möten, oftast varje vecka för att uppmärksamma, utreda, dokumentera, åtgärda samt följa upp och utvärdera insatser och de ska arbeta för elevernas rättigheter (Hjörne och Säljö, 2017). Fleischer (2018) hänvisar till skollagen som anger att all skolverksamhet måste ha ett elevhälsoteam och att de ska arbeta med insatser som är medicinska, psykologiska, specialpedagogiska och psykosociala.
Det arbetet ska också vara förebyggande och hälsofrämjande och det är elevernas måluppfyllelse som är av stor vikt. Det krävs kartläggning och den kan göras genom att se på riskfaktorer utifrån skola, individ och grupp. Enligt Klockar och Vestman (2020) är det ofta flera faktorer som samverkar och kartläggningen ger en tydlig bild av elevens upplevelse av sin skoldag (Klockar &Vestman, 2020). De konstaterar också att skolan behöver samverka med andra instanser som socialtjänsten, hälso- och sjukvård. ”SIP eller Samordnad Individuell Plan är ett verktyg för att förbättra samverkan om problematik som sträcker sig över flera ansvarsområden: socialtjänst, skola, psykiatri” (s.81). Skolverket (2021) hänvisar också till att det är viktigt för skolan att samordna sina insatser med andra instanser som kan hjälpa både eleven och vårdnadshavare med orsaker som ligger utanför skolans verksamhet.
Enligt Ek (föreläsning problematisk skolfrånvaro 30/3 2021) är det viktigt att skolan gör en tidig kartläggning på vilka faktorer som gör att eleven stannar hemma. Under sin föreläsning belyser han även vikten av att skolan har en god relation till eleven och vårdnadshavarna för att återgången till skolan skall vara möjlig. En plan ska upprättas tillsammans med skola, elev och vårdnadshavare, och den är viktig för att alla parter ska veta hur återgången till skolan ska gå till. Ek (2018) trycker på att återgången ska vara en långsam process, planen ska även innehålla rutiner som inte har med skolan att göra men som kan bidra till att eleven får det lättare i skolan, till exempel att skärmtiden begränsas och eleven kommer i säng i tid om kvällarna. Ek (2018) hävdar att om inte rutiner finns i hemmet blir kontrasterna mellan skolan och hemmet för stora det kan medföra att eleven blir hemma. I sin föreläsning betonar Ek (2021) även hur viktigt det är med ett gott samarbete med vårdnadshavare och instanser som BUP och Socialtjänsten. Ek
17
(2018) betonar att det skall finnas en person som samverkar mellan dessa instanser och styr planen samt mötena framåt, han är tydlig med att det inte ska vara någon av vårdnadshavarna.
Frenning och Ekstrand (2019) och Klockar och Vestman (2020) menar på att det behövs flera olika åtgärder för att elever som hamnat i en problematisk skolsituation ska få de bästa förutsättningarna för att komma tillbaka till skolan.
Skolan kan då behöva samverkan (samverka) med externa aktörer som socialtjänsten, habiliteringen och barn- och ungdomspsykiatrin. Det kan även handla om att ha anpassade förhållningssätt där skolan kan behöva vara flexibel och tydlig. De elever vi mött har sällan en orsak till sin frånvaro utan orsakerna är ofta många och komplexa.
(Frenning & Ekstrand, 2019, s.4)
Klockar och Vestman (2020) ger förslag på hur en kartläggning på skolnivå kan göras. Samtala med eleven kring schemat, se vad som är positivt och det eleven upplever negativt kring olika lektioner. Nästa nivå är att se över enskilda lektioner, vad som känns bra eller dåligt för eleven, om eleven har behov av individuella anpassningar i undervisningen. Se över uppgifter: Att anpassa till elevens behov och kravnivå. Klockar och Vestman (2020) menar att eleven kan behöva minskade krav på sig, få möjlighet att vila när hens energi tagit slut och att få möjlighet att befinna sig i positiva sammanhang. Skolverket (2021) är tydliga med att det måste ske en utredning i tidigt skede och den ska innebära samtal med eleven för att få så klar bild som möjligt över orsaker till elevens frånvaro. Samtalen ska handla om elevens upplevelser i sitt lärande och det sociala sammanhanget i skolan. Det krävs också samtal med vårdnadshavare och berörda pedagoger för att få en helhetsbild över elevens skolgång (Skolverket, 2021).
Extra anpassningar och särskilt stöd
Det som skiljer extra anpassningar ifrån särskilt stöd är omfattning och varaktigheten, särskilt stöd ges under längre tid och är mer omfattande preciserar Skolverket (2021). Alla elever ska få de anpassningar som de har behov av framhåller Klockar och Vestman (2020) och de ska göras i ramen för undervisningen. Elever som riskerat att hamna i en problematisk skolfrånvaro kan vara i behov av särskilda insatser och dessa är skolan skyldiga att se till att elever får ta del av. Extra anpassningar kan, enligt Skolverket (2021) vara att eleven får ett eget schema över skoldagen och/ eller lektioner, stöd genom arbetsprocesser, digitala verktyg, anpassade uppgifter på olika sätt, individuellt stöd av pedagog eller enstaka specialpedagogiska insatser.
Särskilt stöd innebär att det sätts in åtgärder som inte görs inom den ordinarie undervisningen påpekar Skolverket (2021) och innan de sätts in ska det göras en kartläggning för att se över elevens behov. I denna kartläggning är det viktigt att skolan samverkar med vårdnadshavarna i så stor utsträckning som möjligt. Vårdnadshavarna kan och vill oftast bidra med viktig information. Det är rektors ansvar betonar Skolverket (2021) att se till att detta blir gjort och är också den som tar beslutet om särskilt stöd. Det ska alltid utmynna i ett åtgärdsprogram.
Klockar och Vestman (2020) ger exempel på att särskilt stöd kan vara att eleven får kontinuerligt stöd av specialpedagogiska insatser, enskild undervisning, placering i mindre undervisningsgrupp samt anpassad studiegång. En anpassad studiegång innebär att eleven kan
18
få anpassningar i form av skoltiden, ämnen och krav (Klockar & Vestman, 2020).
Åtgärdsprogram måste skrivas när elever behöver någon form av särskilt stöd framhåller Steinberg (2017), där ska insatser dokumenteras och eleven och dess vårdnadshavare ska ta del av det. Det är ett dokument som de kan överklaga. År 1974 blev åtgärdsprogram en del av skolans verksamhet och det var tänkt att använda för att ge stöd åt elever som hade svårigheter i sitt lärande. Men det var först år 1995 som det blev ett krav i skollagen och från 2000/2001 ska det finnas ett åtgärdsprogram för elever som behöver särskilt stöd (Steinberg, 2017).
Faktorer som är relaterade till individen
Det finns barn vars exekutiva funktioner inte är fullt utvecklade och det försvårar för dem i skolan eftersom det krävs att eleverna kan organisera, planera och genomföra handlingar med hjälp av arbetsminnet (Klockar och Vestman, 2020). Enligt Bühler et.al. (2018) är ”exekutiva funktioner ett samlingsbegrepp för förmågan att kunna planera, organisera och lösa problem på ett flexibelt och självständigt sätt” (s. 70). De som har adhd har brister i impulskontroll, uppmärksamhet, hyperaktivitet och arbetsminne medan autistiska personer kan ha behov av förutsägbarhet och tydliga rutiner. För att autism ska vara diagnosticerad så krävs det att det finns begränsningar i den sociala förmågan, stort behov av rutiner och ritualer samt olika specialintressen som kan ta över personens vardag (Bühler et.al. 2018).
Hejlskov Elvén (2017) menar att diagnoserna adhd, add och autism hör till Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och elever med dessa svårigheter löper större risk att hamna i problematisk skolfrånvaro. Bühler et.al. (2018) vill också ge en förklaring kring följande begrepp som kan ge en tydligare innebörd av autism. Perception handlar om att ta emot olika sinnesintryck och det kan vara att det är svårt att sortera bland alla, vilket kan leda till överbelastning. Det kan vara svårt att ha på sig kläder av olika material, att äta av olika konsistenser, ta emot ljud- och synintryck från den fysiska miljön. Men på ett positivt sätt så kan det vara att utforska sina sinnen och ”fastna” i något som skapar intresse. Central koherens förklaras med att elever med autism har svårigheter med att se orsak, verkan och ha en helhetsuppfattning men de har lättare för att urskilja detaljer. Theory of mind eller mentaliseringsförmåga gör att det kan bli svårt att sätta sig in i nya perspektiv eller andras känslor och uppfattningar samtidigt som just det gör att de uppfattas som rak och tydlig i sin kommunikation (Bühler et al. 2018).
Hejlskov Elvén (2017) anser att adhd är en symptomdiagnos som utgår från ett antal beteendekriterier och att adhd är ett begrepp som skolan ofta härleder till elevens svårigheter i undervisningen. En DSM -manual (Diagnostic Manual of Mental Disorders), är ett verktyg för att identifiera adhd/add och Bjärvall (2019) påpekar att den hela tiden utvecklas för att kriterierna ska lättare nå fler med symptom på adhd. Det har skett en ökning av adhd diagnoser sedan 2006 och Bjärvall (2019) framhåller att vi kommer att få fler barn diagnosticerade eftersom utredningarna har blivit så effektiva. Alla elever i skolan ska ha rätt till insatser och det ska inte spela någon roll om de har diagnoser eller inte anser Bühler et.al. (2018) och
19
undervisningen ska anpassas till varje individs förutsättningar. Bühler et.al. (2018) hänvisar till den regeringsrapport (SOU 2016:94) som Skolinspektionen gjort och där den största andelen elever som var i problematisk skolfrånvaro var elever med neuropsykiatriska diagnoser. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar lyfts ofta fram i media som en andel av de elever som är i en problematisk skolfrånvaro och enligt Farcher (2020) så är det främst elever med autism som lättare hamnar där. Det kan bero på att dessa elever har ett större behov av anpassningar och tydlighet i sitt lärande och svårare för att delta i sociala sammanhang. Även Gillberg (2010) finner att i gruppen av elever som stannar hemma från skolan finns det en överrepresentation av elever med NPF diagnoser.
Vilket också Skolmyndigheten och Närvarosstödteamet anger att många med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) finns med i gruppen med elever med problematisk skolfrånvaro (Carlberg & Granlund, 2019; Skolinspektionen, 2016a; SOU2016:94). Enligt Gillberg (2010) är det tio procent av de som har någon (NPF) diagnos, detta bör betraktas som en ungefärlig siffra då annan forskning visar på ett spann mellan 2-15%. Elever med neuropsykologiska funktionsnedsättningar har ur ett kategoriskt perspektiv ett annorlunda sätt att uppfatta information och upplever sinnesintryck på ett annat sätt än vad personer som inte har en (NPF) diagnos gör. Munkhaugen et.al. (2019) konstaterar att elever med (NPF) diagnoser har svårt att koncentrera sig under längre stunder under skoldagen eller att eleverna har svårt att reglera sin impulskontroll. Det kan i sin tur leda till att eleven känner sig misslyckad och helheten av skolan blir negativ enligt Munkhaugen et.al. (2019).
Bühler et.al. (2018) hävdar att elever med autism får svårt att klara av de kunskapskrav som läroplanen (Lgr 11) består av. De hänvisar till att det finns fem stora förmågor i alla ämnen;
analys, kommunikation, metakognitiv, procedur och begreppslig. De fem förmågornas innebörd är ett hinder för elever med autism eftersom det är förmågor som de har i låg grad och därför får svårt att utveckla till godkänd nivå. Det påverkar elevernas självkänsla och lust för att lära sig menar Bühler et.al. (2018) och vilket kan leda till insikten att oavsett hur mycket de arbetar i skolan så är kraven för höga. När elever känner sig maktlösa och när de inte kan påverka sitt sammanhang, väljer de hellre att stanna hemma (Bühler et.al., 2018).
Psykisk ohälsa- ångest och oro
”Ångest ser man hos de flesta barn med skolvägran – i större eller mindre omfattning”
(Fleischer, 2018, s.39). Farcher (2020) har funnit att elever som bär på ångest kan få fysiska symptom som kan yttra sig som magont, huvudvärk och andra psykosomatiska problem som leder till att deras vårdnadshavare sjukanmäler dem, vilket då kan leda till en problematisk skolfrånvaro. På kort sikt kan det hjälpa eleven att stanna hemma för att dämpa ångesten men utifrån ett längre perspektiv så behöver barnet träna sig i att våga/vilja vara i det som känns obehagligt, att få strategier för att kunna vara i skolan. Enligt Farcher (2020) är elever med
20
ångestproblematik ofta känsliga för förändringar, det kan vara både i den fysiska- och den psykosociala miljön och därför är det betydelsefullt att skapa kontinuitet och förutseddhet (Farcher, 2020). Bühler et.al. (2018) lyfter fram att elever som upplever skolans krav för höga och orimliga att nå under längre tid kan hamna i ett tillstånd av utmattning. Det är då viktigt att sänka eleven stressnivå och arbeta för att skapa struktur, goda relationer och ge extra anpassningar i undervisningen. Det kan också påverka elevens förmågor, att det tar längre tid att lära in nytt eller bibehålla kunskaper men det kommer tillbaka i sinom tid. Bühler et.al.
(2018) menar därför att det viktigt att stärka elevens självkänsla. Författarna är av den uppfattningen att pedagoger behöver tänka över hur de kan skapa lust och motivation hos eleverna med sin undervisning och ge förutsättningar för alla att ta del av den. Skolan har inte bara ett kunskapsuppdrag utan ska stötta barnens utveckling och träna dem i deras sociala färdigheter för att de ska bli aktiva och demokratiska medborgare (Bühler et.al. 2018).
Socialstyrelsen (2017) konstaterar att den psykiska ohälsan bland våra barn och ungdomar har ökat drastiskt under de senaste tjugo åren och att det är en skillnad mot våra grannländer.
Samtidigt så har det även skett en stegring av diagnoserna adhd och autism. Det är en generell ökning bland ungdomar och därför kan orsaker finnas i deras dagliga miljö, till exempel i skolan eller i början av sitt vuxenliv ut i arbetslivet. Det är fram för allt bland unga kvinnor som ökningen av psykisk ohälsa skett. ”Omkring 10 % av flickor och pojkar samt unga män har någon form av psykisk ohälsa” (s.7). Det är depression och ångest menar Socialstyrelsen (2017) som har den tydligaste ökningen bland diagnoser, vilket också förskrivningar med psykofarmaka gör. ”Bland barn är det 80 % ” (s.17) av de som diagnosticeras med depression som blir medicinerade. Det finns rekommendationer enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer att de som blir behandlade med läkemedel också ska få möjlighet till kognitivbeteendeterapi (Socialstyrelsen, 2017).
Heyne (2019) belyser att de elever som regelbundet går till skolan och slutför sin gymnasieutbildning har större chans att uppnå framgång utbildningsmässigt samt socialt än de elever som inte slutför sin gymnasieutbildning eller går regelbundet till skolan. Heyne (2019) menar även att skolfrånvaro oftast leder till depression, ångest och social fobi och det kan i sin tur leda till att det blir ett folkhälsoproblem. Socialstyrelsen (2017) hänvisar till att det finns flera faktorer som de ser påverkat ökningen av psykisk ohälsa. Det kan vara att möjligheter till vård har underlättats. Det kan tidigare ha funnits ett mörkertal bland barn och ungdomar som nu har blivit uppmärksammat men faktorer som skola och arbete är också del av stegringen. Rapporten belyser också att den kommer att fortsätta under kommande år därför att sjukdomsförloppet hos barn och unga anses vara långvarigt och kan ta tid att ta sig igenom. Det kan påverka deras möjligheter att genomgå sin studiegång (Socialstyrelsen, 2017). ”Att klara skolan är en viktig skyddsfaktor för att klara psykiska påfrestningar och en fullföljd skolgång ökar möjligheterna till ett inträde i arbetslivet och etablering i vuxenlivet" (Socialstyrelsen, 2017, s.21).
