Abstract och nyckelord
Denna uppsats redogör för hur mening skapas kring könsroller inom mormonismen utifrån dess religiösa urkunder samt förkunnanden från auktoriteter inom kyrkan. Ljus kastas över mansidealet, kvinnoidealet och maktrelationer inom religionen utifrån frågan om kön. Undersökningen är avgränsad till de tre specifika religiösa urkunderna som är specifika för mormonismen (Mormons bok, Den kostbara pärlan samt Läran och förbunden), vidare undersöks uttalanden/förkunnanden från mormonska auktoriteter inom kyrkan gällande frågan om kön. Undersökningen genomförs kvalitativt och
analyserar resultaten utefter diskursanalys och diskursteori. Undersökningen kommer att visa på att språkbruket inom mormonismen utgår från en essentialistisk syn på kön där kvinnans och mannens olika ordinerade roller i livet baseras på denna syn. Vidare upptäcks stora skillnader på hur man talar om kvinnor respektive män, där språket är särskilt värderande. Utifrån språket synliggörs maktrelationer där mannen både erhåller makten i kyrkan och ses som familjens överhuvud.
Nyckelord: Mormonism - Könsroller - Kvinnor - Män - Normer - Diskursanalys - Diskursteori - Maktrelationer - Patriarkal religion
Innehållsförteckning
1. Inledning 3
1.1 Syfte 3
1.2 Frågeställningar 4
1.3 Avgränsningar 4
1.4 Definitioner 4
1.5 Bakgrund och disposition 5
2. Metod och material 6
2.1 Diskursanalys och kvalitativ metod 6
3. Tidigare forskning 8
3.1 Forskningsartiklar och studier om relevanta aspekter av mormonismen 8
4. Teori/teoretiskt perspektiv 11
4.1 Diskursteori 11
5. Undersökning och resultat 12
5.1 Mannen och äktenskapet 12
5.2 Mannen och familjen 13
5.3 Den redbara mannen 13
5.4 Kvinnan och äktenskapet 14
5.5 Kvinnan och familjen 14
5.6 Kvinnan i kyrkan 15
5.7 Den dygdiga kvinnan 15
5.8 Den syndiga kvinnan 16
5.9 Vägledning för de unga 17
6. Analys 18
6.1 Hur mansidealet kan förstås inom mormonismen utifrån diskursanalysen 18 6.2 Hur kvinnoidealet kan förstås inom mormonismen utifrån diskursanalysen 20 6.3 Vilka maktrelationer reproduceras utifrån mormonismens språkbruk? 21
7. Diskussion 22
7.1 Resultaten och analysen i förhållande till den tidigare forskningen 22
7.2 Uppfyllandet av syftet och frågeställningarna 24
7.3 Utfallet av vald metod och valt teoretiskt perspektiv 24
8. Slutsatser, avslutning och framtida forskning 25
8.1 Slutsatser 25
8.2 Avslutning 25
8.3 Framtida forskning 25
9. Källförteckning 27
1. Inledning
Det sägs att Sverige har gått in i en fjärde vågens feminism (Karlén 2020, s. 46-48).
Antalet kvinnor med ledande roller inom religionen ökar, exempelvis är det nu fler kvinnliga präster än manliga inom Svenska kyrkan (Sveriges radio 2020), och Suad Mohamed räknas som Sveriges första kvinnliga imam (Sveriges radio 2007). Gällande dessa exempel på normbrytande könsroller talas det även om ‘lattepapporna’, ett begrepp som utgår från en konsekvens av att män i Sverige sedan 1974 erhåller rätten till betald föräldraledighet (Melchior 2019), och som vittnar om att fler män antar de roller som generellt ansetts vara en kvinnas. Marie Nordberg (en svensk etnolog), redogör i en av sina artiklar för begrepp som ‘kvinnlig maskulinitet’ och ‘manlig femininitet’, där hon diskuterar hur det sker en omförhandling i identitet hos då exempelvis män i “kvinnoyrken”, där männen kommit att anta stereotypiskt sett mer traditionellt kvinnliga egenskaper (2004, s. 47). Föränderliga positioner inom
könsrollerna äger således rum (Nordberg 2004, s. 49). Detta är ett tecken på att kvinnor uppmuntras till att internalisera en del mer traditionellt sett maskulina egenskaper och män uppmuntras till att internalisera en del mer traditionellt sett feminina egenskaper.
Det är sedan gammalt att religionen för den troende kan fungera som en vägvisare eller moralisk kompass när det kommer till frågor om vad som gör en till en gudfruktig individ och vilka förväntningar som finns på en. I bland annat de abrahamitiska
religionerna går det att finna texter i de religiösa urkunderna som förklarar hur en kvinna i egenskap av kvinna och hur en man i egenskap av man bör leva och vad som förväntas av en i egenskap av könstillhörighet, där tolkningen av dessa förklaringar har kommit att se olika ut. Mormonismen är en förgrening av kristendomen och i Sverige har medlemmar i kyrkan funnits sedan 1850, det är således en relativ ny förgrening av kristendomen (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 2018). Inom mormonismens religiösa urkunder samt uttalanden från auktoriteter inom kyrkan (exempelvis präster) diskuteras frågan om kvinnor, män och de eftersträvansvärda könsrollerna som påverkar hur kön görs.
1.1 Syfte
Syftet med detta arbete är att undersöka och redogöra för hur mening skapas om
könsroller utifrån språket ur mormonismens religiösa urkunder, och även genom analys av de uttalanden från ledande personer inom mormonismen som tillskrivs vikt gällande
frågan, vidare ämnar denna undersökning att synliggöra maktstrukturer inom mormonismen.
1.2 Frågeställningar
● Hur kan mansidealet inom mormonismen förstås?
● Hur kan kvinnoidealet inom mormonismen förstås?
● Vilka maktrelationer reproduceras av mormonismens språkbruk?
1.3 Avgränsningar
Efter noga avvägning kommer denna undersökning först och främst att hålla sig till de tre religiösa skrifterna som är specifika för mormonismen, det vill säga Mormons bok, Läran och förbunden samt Den kostbara pärlan. Således kommer inte en analys av Bibelns innehåll att redogöras för, dock kommer undersökningen att belysa
uttalanden/förkunnanden från auktoriteter inom kyrkan utefter det som framhålls som relevant för frågan genom mormonernas webbsida, vilka kan komma utgå från tolkningar av Bibeln vilket således kommer att redogöras för.
Vidare kommer arbetet att begränsas till en kvalitativ undersökning genom
diskursanalysen, planen från början var att kombinera diskursanalysen med intervjuer (intervjuer med mormonska missionärer i Gävle), vilket var tvunget att strykas på grund begränsning av tid och av den långa processen som skulle krävas med ansökan till det forskningsetiska rådet.
1.4 Definitioner
● Diskursanalys - Ett teoretiskt perspektiv och en metod som synliggör hur språket skapar mening.
● Ekvivalenskedjor - Ekvivalenskedjor används för att empiriskt kunna studera ett ämne, där det handlar om att analysera hur identiteten knyts till andra begrepp.
Omkringliggande begrepp skapar alltså mening för identitetsbegreppet. Jag kommer att analysera undersökningen med hjälp av ekvivalenskedjor för att belysa hur språket skapar mening.
● Utestängningsmekanismer - Diskurser innehåller försanthållanden om världen, vilket innebär att människor kan kontrolleras och organiseras utifrån dessa försanthållanden, vilket benämns som utestängningsmekanismer. Jag kommer att
analysera undersökningen genom utestängningsmekanismer för att belysa hur språket skapar mening.
● Subjektspositioner - Subjektspositioner handlar om hur mänskligt handlande skapas i diskursen inom specifika ramar, och därefter skapas diskursiva positioner som förutsätter utrymmet för de handlingsmöjligheter subjektet erhåller. Jag kommer att analysera undersökningen genom subjektspositioner för att belysa hur språket skapar mening.
1.5 Bakgrund och disposition
Det fältet som kommer att undersökas utgår från mormonismen. Således kommer en kortfattad introduktion ges för att kontextualisera detta fält. Mormoner ser sig själva som kristna, och religionen har över 16 miljoner medlemmar världen över (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 2021). Kyrkan grundades 1830 av profeten Joseph Smith i staten New York efter att han fick en uppenbarelse från Gud, och Mormons bok utgavs.
Enligt mormonismen är familjen samhällets viktigaste enhet, något som genomsyrar kyrkans aktivitet. Trots att mormoner är kristna skiljer sig vissa av mormonismens idéer från andra kristna (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 2017). Det är dock likväl en patriarkal religion, vilket tidigare forskning belyser. Mormonismen präglas av en essentialistisk syn på kön, där man exempelvis är av uppfattningen att den kvinnliga naturen skiljer sig fundamentalt från den manliga (Kline 2014, s. 188). Att religionen är patriarkal och att kvinnan underordnas mannen inom mormonismen beror delvis på uppfattningen om att de två könen har olika roller att spela i livet (Kline 2014, s. 186).
Först och främst kommer metod och material att redogöras för, detta för att skapa en förståelse för det material som undersökningen utgår ifrån samt hur metoden påverkat urvalet. Sedan kommer tidigare forskning att redogöras för, för att visa på vad som framkommit av tidigare undersökningen gällande frågan om könsroller inom mormonismen. Därefter följer en beskrivning av det teoretiska perspektivet som kommer att tillämpas på resultaten. I delen resultat/undersökning kommer först
mansidealet inom mormonismen redogöras för, kategoriserat utifrån olika aspekter inom mormonismen. Därefter kommer kvinnoidealet inom mormonismen att redogöras för, även där kategoriserat utifrån olika relevanta aspekter. Detta eftersom jag ämnar att genom att dela upp könen och gå igenom resultaten utifrån olika kategorier skapa en tydlig översikt. I analysen analyseras resultaten av mansidealet först, och sedan
kvinnoidealet. Där tillämpas diskursanalysen och diskursteorin. Även de maktrelationer som reproduceras av mormonismens språkbruk kommer att analyseras i analysdelen. I diskussionen diskuterar jag resultaten och analysen i förhållande till den tidigare forskningen, hur syftet och frågeställningarna uppfyllts och besvarats samt vad utfallet blev av den valda metoden och det valda teoretiska perspektivet. I slutsatsen
sammanfattas det koncist vad jag kommit fram till i undersökningen, återkoppling görs till inledningen och jag diskuterar vad den framtida forskningen i fältet eventuellt skulle kunna undersöka och utgå ifrån. Slutligen redogörs det i källförteckningen för allt material som använts för denna undersökning.
2. Metod och material
2.1 Diskursanalys och kvalitativ metod
Som metod kommer diskursanalysen att tillämpas på frågeställningarna, då
diskursanalysen är mycket användbar i studerandet av makt och andra samhällsfenomen (Bergström & Boréus 2018, s. 294). Detta bland annat eftersom texter påverkar
relationer mellan människor (Bergström & Boréus 2015, s. 157, 158), hur någon uppfattar ett fenomen är alltså präglat av individuella aspekter (Bergström & Boréus 2018, s. 255). Effekten av en diskurs kan således vara ett intresseområde, där man kan ställa frågor om hur olika grupper gynnas/missgynnas av dessa effekter. Detta är möjligt eftersom diskursen bygger på olika föreställningar och utgångspunkter. Språket hänger samman med och konstitueras av sociala praktiker, sociala praktiker som kommer med konsekvenser för både sociala relationer och maktrelationer (Bergström & Boréus 2018, s. 256). Effekten av diskursen inom mormonismens religiösa urkunder/uttalanden från auktoritära personer ingår i frågeställningen, och därav är diskursanalysen användbar för att svara på frågeställningarna. Michel Foucault har utvecklat ett diskursbegrepp där han beskriver det som ett regelsystem där vissa kunskaper kan legitimeras medan andra kunskaper utesluts och vilket i sig talar om vem eller vilka som erhåller rätten att uttala sig med auktoritet. Diskurser innehåller även försanthållanden om världen, vilket innebär att människor kan kontrolleras och organiseras utifrån dessa försanthållanden, vilket benämns som utestängningsmekanismer. Ett exempel på
utestängningsmekanismer är när något förbjuds, definieras som sjukt/friskt, tradition eller ej, rätt eller fel etc. Det är kunskapen som i sin tur reglerar vad som är acceptabelt, och denna kunskap skapar subjektspositioner. Subjektspositioner handlar om hur mänskligt handlande skapas i diskursen inom specifika ramar, och därefter skapas
diskursiva positioner som förutsätter utrymmet för de handlingsmöjligheter subjektet erhåller (Bergström & Boréus 2018, s. 258). Beroende på vilken subjektsposition en individ tillskrivs så påverkas således förväntningen och/eller föreställningen på
individen utifrån denna subjektsposition (Bergström & Boréus 2015, s. 165). Genom att anta en subjektsposition möjliggörs och begränsas en individs handlingar, ett exempel på en subjektsposition är exempelvis ‘kvinna’ eller ‘kristen’. Det är genom dessa positioner vi lever våra liv och varje subjektsposition präglas av ett filter vilken man ser världen genom. Identitet i sig definieras som “de subjektspositioner som ett i grunden instabilt jag söker identifiera sig med” (Bergström & Boréus 2018, s. 264). Utifrån denna metod som jag ämnar tillämpa på det självständiga arbetet kommer jag således att undersöka hur olika subjektspositioner gällande könsroller (som man och kvinna) tar sig i uttryck och vilken konsekvens det får. Identiteter får mening när de ställs i relation till andra identiteter (Bergström & Boréus 2018, s. 277). Således är jag av uppfattningen av att mormonernas religiösa urkunder kan begripliggöra vilken mening subjektspositioner som ‘kvinna’ och ‘man’ ges, vilket kan undersökas genom ekvivalenskedjor.
Ekvivalenskedjor används för att empiriskt kunna studera ett ämne, där det handlar om att analysera hur identiteten knyts till andra begrepp. Omkringliggande begrepp skapar alltså mening för identitetsbegreppet. Därav ämnar jag att undersöka vilka begrepp som identiteterna ‘man’ och ‘kvinna’ sätts ihop med, och vilka omkringliggande begrepp som reproduceras. Därefter skapas en ekvivalenskedja från identiteten till andra begrepp som fastställer hur identiteten förstås. Detta benämns som fixeringar av mening, och den ekvivalenskedja som följer blir ett element (“ett tecken som är under förhandling”) som transformerats till ett moment (“ett tecken som är fixerat”). Hur identiteterna representeras får effekter (Bergström & Boréus 2018, s. 278, 279). Det finns olika delar av en text som är lämpliga för analys, exempelvis vad som påstås, vad det argumenteras för, vad som är underförstått, vilka ord och uttryck som används etc (Bergström &
Boréus 2015, s. 161). Inom diskursanalysen så är det det underförstådda som är av särskilt stor relevans för analys, eftersom grundidén är att hur man talar om något skapar mening (Bergström & Boréus 2015, s. 164). Kartläggning av det underförstådda, inringande av subjektspositioner och undersökning av utestängningsmekanismer är således centrala grepp inom diskursanalysen (Bergström & Boréus 2015, s. 168).
Diskursanalysen har en konstruktivistisk utgångspunkt, vilket innebär att den grundas på idén att hur vi talar om vissa företeelser påverkar föreställningarna om dessa
företeelser samt skapar konsekvenser för dem (Bergström & Boréus 2015, s. 177). Alla
dessa exempel på hur diskursanalysen kan användas vittnar om att den kan tillämpas på denna undersökning.
Undersökningen genomförs vidare kvalitativt (eftersom det lämpar sig för en
diskursanalys), och det material som kommer att användas för Mormons bok, Läran och förbunden, Den kostbara pärlan samt uttalanden från auktoriteter inom kyrkan som lyfts som relevanta av för frågan om könsroller. Dessa auktoriteter består av män som erhåller prästadömsämbeten i kyrkan i USA, vars tal under generalkonferenser i kyrkan skrivits ned. Dessa män och deras nedskrivna tal består av Äldste Richard J. Maynes Att förtjäna Herrens och din familjs tillit , President Russell M. Nelsons En vädjan till mina systrar, Äldste Neil L. Andersens Ett Guds barns personliga resa , Äldste D. Todd Christoffersons Kvinnans moraliska styrka , President Henry B. Eyrings Kvinnor och evangelielärande i hemmet , Äldste David A. Bednars Mitt evangeliums principer , och President Thomas S. Monsons O kommen, I Guds män. Jag har funnit detta material genom den svenska hemsidan för den mormonska kyrkan, där de nedskrivna talen kategoriserats efter ämne, vilket har möjliggjort att jag funnit material relevant för min undersökning. Vidare utgår material utan specifik författare (som broschyrer osv) även från den svenska hemsidan för den mormonska kyrkan, där information och länkar till religiösa texter av värde finns att tillgå om frågan gällande könsroller.
3. Tidigare forskning
3.1 Forskningsartiklar och studier om relevanta aspekter av mormonismen
De vetenskapliga artiklar som utgör den kunskapsgrund som jag i min undersökning tar mitt avstamp i består av sex olika forskningsartiklar som behandlar ämnet könsroller inom mormonismen, men som fokuserar på olika perspektiv och delar, varför jag anser den vara av relevans.
Den första forskningsartikeln är skriven av Russell Stevenson där han diskuterar och redogör för hur den mormonska diskursen gällande manlig dygd utvecklades under 1800-talet. Begreppet dygd användes i början av 1800-talet inom mormonismen i flera olika kontexter (Stevenson 2014, s. 53), men var ett begrepp som man ansåg att båda könen bör sträva att leva efter (Stevenson 2014, s. 49). I den kristna amerikanska kontext som mormonismen befann sig i var normen under tidigt 1800-tal monogamin där återhållsamhet ansågs vara en dygd (Stevenson 2014, s. 75). Den mormonska maskulina dygden kom dock med tiden att mer och mer definieras av en sexuell självdisciplin (Stevenson 2014, s. 61, 63). Mormonska ledare menade att kvinnan var
naturligt dragen och attraherad till mannen, och att eftersom kvinnan dras till manlig makt och manligt privilegium var det rimligt att manlig dygd kom att handla om en roll baserad på mannens förvaltning över kvinnan och hennes kyskhet (Stevenson 2014, s.
65, 66). Från och med 1852 etablerades polygamin inom mormonismen som norm av Joseph Smith (Stevenson 2014, s. 54), och således omdefinierades meningen av begreppet dygd (Stevenson 2014, s. 61-62). Polygamin sågs som lösningen på flera problem gällande sexualitet, exempelvis skulle det hålla kvinnor borta från prostitution, och män kunde få utlopp för sin sexuella aptit som ansågs vara större än kvinnors (Stevenson 2014, s. 73). Definitionen av dygd kom således med tiden att bli snävare, där den manliga dygden handlade om sexuell självkontroll snarare än ett sexuellt
avståndstagande. Polygamin fick således en stor influens över den mormonska livsstilen och retoriken (Stevenson 2014, s. 75). Stevenson redogör således för hur uppfattningen om den manliga dygden utvecklades under mormonismens formativa dagar, och när polygamin kom att bli norm använde mormonska ledare den för en alternativ definition av manlig dygd (2014, s. 74-75).
Den andra forskningsartikeln är skriven av Fiona Givens som redogör för Joseph Smiths teologi gällande idén om den himmelska modern och hur hans uppfattning påverkade den plats kvinnor ges inom mormonismen. Inom mormonismen är man av tron att det finns en feminin gudomlighet vid namn Asherah, Guds moder (Givens 2016, s. 4, 8), och inom Bibelns skrifter återfinns exempel på hur kvinnor kunde ges auktoritet inom religionen, vilket kom att påverka Joseph Smiths uppfattning om kvinnor inom mormonismen (Givens 2016, s. 15). Smith uppmuntrade kyrkans kvinnor att skapa en kvinnlig grupp i kyrkan, och menade att ett samarbete mellan kvinnor och män var nödvändigt för spirituella och kyrkliga framsteg (Givens 2016, s. 11-12). Inkluderandet av kvinnor inom kyrkoorganisationen ansågs reflektera det gudomliga mönstret av den perfekta unionen mellan kvinnan och mannen (Givens 2016, s. 17).
Den tredje forskningsartikeln är skriven av Caroline Kline där hon undersöker hur kvinnors natur beskrivs som fundamentalt olik männens i mormonsk tradition, med fokus på den mormonska uppfattningen om Eva som skiljer sig från andra kristna traditioner (Kline 2014, s. 188). Det handlar om att mormoner har en annorlunda syn på Evas ‘fall’ och valet att äta av den förbjudna frukten, nämligen en positiv sådan (Kline 2014, s. 186). Evas ‘fall’ tillskrivs inte negativa konsekvenser eftersom mormonerna inte tror på arvsynden. Således uppfattas inte män och kvinnor att av naturen vara fallna och syndiga, och den dualistiska bilden av att män är mer rationella än kvinnor är inte
en normuppfattning (Kline 2014, s. 188). Kvinnor underordnas dock ändå män, vilket inte baseras på uppfattningen att män skulle vara överlägsna kvinnor utan på grund av uppfattningen att det är mannens roll att leda kyrkan och familjen. Detta har bland annat att göra med idén om kvinnans naturligt inneboende spiritualitet och altruism (Kline 2014, s. 186). Uppfattningen av Eva påverkar dessutom hur man uppfattar kvinnors och mäns olika roller. Eva är underordnad Adam, där hennes roll är att vara föderska och följare, medan Adams är roll är förse och bestämma. Mormoner accepterar generellt dessa könsroller, och menar att kvinnor och män är jämlika trots deras olika roller (Kline 2014, s. 192-193). 1993 uttalade sig mormonen Boyd K. Packer om att vissa roller är bättre lämpade för den kvinnliga naturen och andra för den manliga naturen.
Packer menade vidare att både de religiösa skrifterna och naturens mönster fastställer mannen som skyddaren, den som förser. Därför är ansvarstagandet kring prästerskapet upp till männen, eftersom det äger rum utanför hemmet (hemmet som är kvinnans ansvarsområde). De ses således som inneboende olika men inte nödvändigtvis ojämlika.
Kvinnor och män anses även då beroende av varandra genom deras olika roller (Kline 2014, s. 193-194). Mormonska feminister menar dock att även om kvinnor och män ses som jämlikar så skapas en maktdynamik i och med att kvinnorna blir underordnade männen i kyrkomiljön och familjemiljön (Kline 2014, s. 196). Inom mormonismen finns det således en positiv och liberal syn på kvinnors natur och gudomliga potential, samtidigt som restriktiva patriarkala ideal och praktiker placerar kvinnor under mäns auktoritet och kontroll, vilket limiterar deras synlighet och makt (Kline 2014, s. 188).
Den fjärde forskningsartikeln är skriven av Donna E. Ray där hon bland annat redogör för vilka mormonerna är och vad som skiljer dem från andra kristna.
Exempelvis tror man inom mormonismen på pågående uppenbarelser från Gud (vilka levande apostlar och profeter delar med sig av), och dessa uppenbarelser påverkar således kontinuerligt doktriner, praktiker och hur mormonerna lever sina vardagliga liv (Ray 2020, s. 4). Ray konstaterar vidare att mormonismen präglas av en manlig hierarki, och av en konservativ moralteologi när det kommer till könsroller och sexualitet. Inom mormonismen är man även av uppfattningen att man efter döden kan uppnå
gudomlighet, förutsatt att man levt ett rättfärdigt liv utefter uppmananden från
skrifterna. En förutsättning för att man ska uppnå denna gudomlighet förutsätts av att man ingått i ett äktenskap, vilket kan vara en förklaring till varför äktenskapet framhålls att vara av en sån enorm vikt inom mormonismen (Ray 2020, s. 9).
Den femte forskningsartikeln är skriven av James S. McGraw, Jessica Chinn och Anette Mahoney, i vilken de redogör för och belyser hur HBTQ-personer inom mormonismen upplever en inneboende känsla av konflikt till följd av hur diskursen gällande HBTQ-frågor ser ut inom kyrkan. Författarna till studien menar att detta beror på att mormonismen präglas av konservativa idéer gällande homosexualitet, där den exempelvis ses som syndig (McGraw, Chinn, Mahoney 2020, s. 168). Författarna redogör även för vilka negativa konsekvenser detta får för den psykiska hälsan hos de mormoner/tidigare mormoner som identifierar/identifierat sig som HBTQ. Att det heterosexuella äktenskapet lyfts som den enda rätta alternativet inom mormonismen poängterar författarna kan vara en bidragande faktor till dess homofobi (McGraw, Chinn, Mahoney 2020, s. 169).
Den sjätte forskningsartikeln utgörs av en studie skriven av Heather M. Francis, Justin R. Garcias, Beth E. Meyersons, Andrea K. Chomistek och Emily Abbruzzis, i vilken de redogör för hur sexuellt tillfredsställda kvinnor och män upplever sig vara som ingått i ett mormonskt äktenskap i staten Utah i USA (Francis, Garcias, Meyerson, Chomistek, Abbruzzi 2019, s. 60). I resultatet kan författarna konstatera att skillnaderna mellan kvinnor och män är stora gällande frågan om vad som ger sexuell
tillfredsställelse, dock framhåller båda könen att den egna sexuella tillfredsställelsen ökar i och med upplevelsen av att ens partner är sexuellt tillfredsställd. Att dessa skillnader existerar lyfter författarna som en anledning till att dessa frågor bör undersökas könsseparatistiskt. Mormonismens obligatoriska heterosexualitet och distinkta socialiserade könsroller kan även påvisas påverka sexualiteten samt
romantiska relationer. Dock kunde författarna inte finna något bevis på att det finns en association mellan religiösa övertygelser och den sexuella tillfredsställelsen (Francis, Garcias, Meyerson, Chomistek, Abbruzzi 2019, s. 67, 68).
4. Teori/teoretiskt perspektiv 4.1 Diskursteori
Den valda metoden, diskursanalysen, innehåller ett antal olika förgreningar, där diskursteorin är en av dessa (Svensson 2019, s. 51). Diskursteorin innehåller samma grundtankar som Foucaults beskrivning av diskursanalysen, men kan upplevas vara abstrakt när det kommer till tillämpningen av diskursanalytiska idéer. Denna
uppfattning kan ha att göra med att de forskare som skrivit inom traditionen (Laclau och
Mouffe), har skrivit på ett sådant vis som kräver en insatthet i ämnet (Svensson 2019, s.
51, 52).
Diskursteorin anses vara en postmarxistisk tradition av diskursanalysen eftersom den innehåller studerandet av maktrelationer i samhället. Diskursteorin bygger således på en marxistisk analys av samhället, samtidigt som den problematiserar och vidareutvecklar den marxistiska teorin genom kombinationen med språkintresset och vilken betydelse det har för uppkomsten och reproducerandet av maktrelationer i samhället.
Diskursteorins utgångspunkt handlar om att betydelsen av sociala fenomen befinner sig i en produktionsprocess. Detta innebär att ett ord, eller ett fenomens betydelse inte slutgiltigt kan fixeras, eftersom det i samhället ständigt pågår en kamp om hur ord och fenomen ska tolkas. Kampen handlar om att olika grupper kämpar för att slutgiltigt kunna etablera en slutgiltig tolkning av ett ord eller ett fenomen. Att erhålla rätten för den slutgiltiga tolkningen för ett ord eller ett fenomen, och således om vad som är att hålla för sant beskrivs som maktkampen. Diskursteorin analyserar således dessa kamper om makt och betydelse. Diskursteorin utgår även från idén om att ord får sin betydelse i relation till andra ord. Alla objekt förhåller sig således till andra objekt, men dessa relationer beskrivs som att inte vara naturliga eller essentiella. De beskriv som tillfälliga och beroende av människors språkanvändning (Svensson 2019, s. 52).
Meningsbestämningarna (som kallas fixering av mening), påverkar de sociala relationer som samhället byggs upp av. Meningsbestämningarna organiserar således sociala relationer. Det sociala livet konstrueras således av människors språkbruk.
Eftersom diskursteoretiker är av uppfattningen att det sociala livet inte har någon essens är meningsbestämningarna således öppna för förändring. Således är man av
uppfattningen att det genom att förändra språkbruket är möjligt att förändra de sociala relationerna i ett samhälle (Svensson 2019, s. 53).
5. Undersökning och resultat 5.1 Mannen och äktenskapet
Mormons boks olika kapitel är alla döpta efter de männen som skrivit ned relevanta händelser från sin tid och uppenbarelser från Gud. Likaså gäller Läran och förbunden samt Den kostbara pärlan. Därav är det männen som är de handlingskraftiga aktörerna.
Vilka språkliga framställningar kan då känneteckna vad som utgör en gudfruktig man?
Redan i det första kapitlet i Mormons bok konstateras vikten av att en man tar sig en hustru för att kunna skapa avkomlingar (1 Nephi 6:2-7:5). Monogamin är vidare en
stark norm, då Gud uttalar sig om att män som tar fler än en hustru både är en ogudaktig och avskyvärd akt (Jakobs bok 2:25-35). Äktenskapsbrottet är vidare strikt förbjudet, och i Mosiahs bok 13:8-24 konstateras följande;
Du skall inte ha begär till din nästas hus. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, inte heller till hans tjänare, inte heller till hans tjänarinna, inte heller till hans oxe, inte heller till hans åsna, inte heller till något annat som tillhör din nästa.
Det första som går att konstatera här är att detta riktar sig till männen, vidare tydliggörs det att den enda rätta är den heterosexuella monogamin (inom äktenskapet).
Gällande äktenskapet tydliggörs det även att en man endast får skilja sig från sin hustru om hon begått otukt, annars är det på grund av mannens val som hon begår
äktenskapsbrott (Nephi 12:25-44). Vikten av att mannen älskar sin hustru lyfts även som ett budskap från Gud (Läran och förbunden 42:10-23). I ett förkunnande i Läran och förbunden (132:56-63) konstateras det vidare att en hustru är given åt sin man för syftet att föröka sig. Gud förkunnar även att en man ska lämna sina föräldrar för att vara med sin hustru, då de tillsammans är ett kött (Mose 3:20-4:6). Det förväntas av en make att han ska stå med sin hustru, och det uppmuntras att makarna ska utveckla en egen moralisk auktoritet, något som kvinnor redan anses ha (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 2013).
5.2 Mannen och familjen
Mannens roll som fadern värderas högt inom mormonismen, vilket bland annat följande citat ur mormons bok konstaterar;
“Ni har krossat era ömma hustrurs hjärtan och förlorat era barns förtroende på grund av ert dåliga föredöme inför dem” (Jakobs bok 2:25-35). Vidare förkunnar Gud att fadern som ägnar sig åt orenhet har möjligheten att leda sina barn till undergång (Jakobs bok 3:1-10), och det konstateras att ett barn underkastar sig sin fader (Mosiahs bok 3:14-21). Mannen som fader förväntas även att i hotfulla situationer försvara sin familj, även om det kräver blodsutgjutelse (Almas bok 43:39-48). Det beskrivs i Mormons bok vidare som mannens heliga plikt att försörja sin familj (Almas bok 43:49–44:5).
Genomgående i de tre religiösa skrifterna som är specifika för mormonismen lyfts mannen i familjen som den som försörjer, försvarar och råder över sin familj (Mose 4:22-32), (Läran och förbunden 123:8-17). Att vara en rättfärdig man innebär att lyda Herrens befallningar (1 Nephi 15:36-16:8).
“Vad slags män bör ni då vara? Sannerligen säger jag er: Sådana som jag är” - Förkunnat av Jesus, Nephis bok 27:26–28:2
5.3 Den redbara mannen
Äldste Richard J. Maynes definierar i sitt tal från 2017 vad som utgör en redbar man.
Maynes poängterar där vikten av att både en mans avsikt och handlingar bör vara rena och rättfärdiga, både i det offentliga och i det privata livet. Till den grad Gud känner tillit till en påverkas av de beslut man tar, detta beskriver Maynes som en princip som framförallt blir tydligt i det gudomligt givna ansvaret som män erhåller som makar och fäder. Fäder har i sin tur ett bestående inflytande på sina barn (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 2017).
När president Thomas S. Monson talar till unga män angående att påbörja mission säger han “ Unga män, är ni redo att handla? Är ni villiga att arbeta? Är ni beredda att tjäna?”. Vidare konstaterar Monson vikten av att en sons föräldrar påbörjar en
missionärsfond. Det förväntas inom mormonismen att unga män att missionerar (Jesu Kristi Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 2013). Äldste David A. Bednar konstaterar även när det kommer till unga män att det inte finns en lång lista som förkunnar vad de i egenskap av unga män ska göra och inte göra, det finns istället en förväntan på att unga män använder sitt egna omdöme och inspiration för att följa de riktlinjer som finns (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 2021).
5.4 Kvinnan och äktenskapet
“Hon ska heta maninna, för av man blev hon tagen” (Mose 3:20-4:6). Detta vittnar om hur kvinnan ses som ett komplement till mannen. Den mormonska hustrun ska även vara kysk och känslig för att vara behaglig inför Gud (Jakobs bok 2:1-12). Det stränga förbudet mot äktenskapsbrott tillämpas även på hustrun, och det förkunnas att en kvinna som är med en man hon inte fått utsett enligt den heliga smörjelsen begår
äktenskapsbrott ska förgöras, medan det beskrivs att en man som är med en kvinna utanför äktenskapet har brutit sitt löfte och begått äktenskapsbrott (Läran och förbunden 124-87:95). Detta signalerar tydliga signaler om att hur grovt äktenskapsbrottet anses vara påverkas av vilket kön som begår det.
När det kommer till Herrens befallningar gällande hur en hustru bör leva och uppföra sig är det till skillnad från befallningarna riktade till maken mer centrerat kring vad en hustru inte ska göra och hur hon inte bör uppföra sig.
5.5 Kvinnan och familjen
“Moderns främsta ansvar är barnens omvårdnad”, och kvinnan som Guds dotter anses ha en medfödd förmåga att känna andras behov och att älska (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 2018). Russell M. Nelson, president för de tolv apostlarnas kvorum vädjade genom ett tal till kvinnorna inom mormonismen, där han förkunnar att världen är genomsyrad av synd, och således behövs kvinnor som försvarar goda seder och familjen. Fokus läggs vidare på kvinnans ansvar att skydda och stärka familjen (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 2015).
“Sedan urminnes tider har samhället varit beroende av kvinnans moraliska styrka”, detta förkunnade Äldste D. Todd Christofferson år 2013 i ett tal om kvinnans moraliska styrka. Detta uttalande vittnar om den essentialistiska synen som finns på kön inom mormonismen och den romantiserade bilden av kvinnan. Kvinnans moraliska styrka beskrivs som att vara av största vikt för allas bästa. Vidare uttrycker Christofferson tacksamhet för de goda inflytandet kvinnor har, och han lyfter filosofier och trender som han menar hotar kvinnans styrka och ställning. Detta moraliska inflytande som
Christofferson pratar om menar han är som mest kraftfullt och välgörande i hemmet.
Vidare menar han på att den traditionella familjen utgör den bästa miljön för uppfostran av barn, och lyfter hur fader och modern bör verka i harmoni för barnens bästa.
Förringandet av äktenskapet, moderskap och barnuppfostran på heltid lyfter
Christofferson som en skadlig filosofi som inte värderar kvinnans moraliska inflytande, och konstaterar att både moderskapet och faderskapet är av största vikt när det kommer till äktenskapet. Vidare konstaterar han att en kvinnas moraliska inflytande således kommer till störst nytta i hemmet.
5.6 Kvinnan i kyrkan
Den mormonska kyrkan argumenterar för att kvinnor ges plats inom religionen, exempelvis som missionärer eller som ledande för olika organisationer.
Hjälpföreningen, Unga kvinnor och Primär är några organisationer inom kyrkan som kvinnor startat upp och leder. Således menar kyrkan att kvinnor utövar
prästadömsmyndighet, även om det endast är män som kan ordineras till prästadömsämbeten (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 2021).
5.7 Den dygdiga kvinnan
“Och efter att ha berövat dem det som var kärare och dyrbarare än allt annat, nämligen kyskhet och dygd...” (Moronis bok 9:5–17), om kvinnor.
En rättfärdig moder lär sina döttrar att kultivera deras egna dygd, konstaterar Äldste D.
Todd Christofferson (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 2013). Kvinnor beskrivs vidare som “väktare av livets goda källa”, genom undervisningen av relevansen av sexuell renhet, kyskheten innan äktenskapet och trohet inom äktenskapet. Detta beskrivs har en civiliserande effekt på samhället, då det tar fram det bästa ur männen, och vidare skapar det sunda miljöer för barn att uppfostras i. Det anses att kvinnan har en medfödd dygd, och således unika gåvor att tillföra till världen. Vidare beskriver Christofferson det som kvinnans instinkt att göra gott och vara goda, och att följa Gud bidrar till att detta moraliska auktoritet och inflytande växer (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 2013).
5.8 Den syndiga kvinnan
Mormons bok innehåller specifika förkunnanden från Gud om vad som utgör en syndig kvinna. En oren och syndig kvinna är högdragen, har lättsinniga ögon och är iklädd smycken (2 Nephi 13:15-14:4). Äldste D. Todd Christofferson lyfter vidare aspekter som anses vara skadliga för det som beskrivs som “kvinnans allra heligaste krafter”
och hennes moraliska auktoritet, vilket bland annat består av sexuell omoral och avslöjande klädsel. Detta eftersom det anses förnedra kvinnan och befäster idén om att kvinnans värde bestäms av hennes sexualitet. och Christofferson fördömer
uppmuntrandet till att kvinnan ska vara lika promiskuös som män förväntas vara. Vidare fortsätter Christofferson;
Där kvinnans högre normer en gång krävde förpliktelse och ansvar av män, har vi nu samvetslösa sexuella förhållanden, faderlösa familjer och ökande fattigdom. Jämlik promiskuitet berövar helt enkelt kvinnan hennes moraliska inflytande och förnedrar hela
samhället. I denna ihåliga uppgörelse är det männen som ”frigörs” och kvinnor och barn som får lida mest.
(D. Todd Christofferson 2013)
Att en kvinna beter sig promiskuöst anses alltså vara skadligt för hennes inneboende moraliska inflytande samt missgynnande för både samhället och henne själv (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 2013). Christofferson vänder sig sedan specifikt till unga kvinnor och förkunnar att de inte ska förlora sin moraliska styrka, inte använda sig av ett orent och vulgärt språk, se till att deras kläder återspeglar anständighet, att inte uppföra sig orent och promiskuöst. En kvinna som underhåller laster kan inte ingjuta dygd i andra.
Abort anses vara ont, obönhörligt och motbjudande. Hustrur och mödrar beskrivs som familjens ankare, och att föda barn är ett enormt och heligt ansvar. President Gordon B. Hinckley förkunnade att abort är något som kvinnor bör sky. Kvinnor förväntas beskydda barnens heliga liv, och Gud vill att unga kvinnor ska förbereda sig för att bli vårdare (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 2018).
5.9 Vägledning för de unga
Det lyfts av Äldste D. Todd Christofferson som problematiskt att det finns människor som i jämställdhetens namn vill radera de skillnader mellan det som anses vara
maskulint och feminint. Christofferson fördömer det han beskriver som ett pressande till att kvinnor ska anta mer maskulina drag, som att vara mer aggressiva, tuffa och/eller konfronterande. Kvinnor i våldsamma roller i film och tv-spel beskriver han som själsdödande redan när männen ses i sådana roller, och således är det inte en förbättring att se kvinnor i sådana roller. Christofferson konstaterar vidare;
“När feminina och maskulina olikheter suddas ut förlorar vi mäns och kvinnors tydliga, kompletterande gåvor som tillsammans skapar en större helhet.” ( 2013).
I broschyren Vägledning för de unga talas de om vilka förväntningar det finns på unga människor, samt riktlinjer och råd för att uppehålla normer enligt Guds vilja. Där förkunnas det att i dejtingsammanhang ligger ansvaret för att skydda varandras heder och dygd på både den unga mannen och den unga kvinnan. Det beskrivs även att det är unga män som oftast tar initiativet till att dejta, vilket vidare reproduceras bilden av att männen är de som går till handling, den aktiva. Vilken klädsel som är lämplig beskrivs även i broschyren, där det konstateras att åtsittande, genomskinlig eller avslöjande klädsel är olämplig. Specifika riktlinjer gällande klädsel ges till unga kvinnor, där det förkunnas att en ung kvinna inte bör bära korta shorts eller korta kjolar, tröjor som visar magen, axlarna eller är lågt skurna fram eller bak. Det förkunnas att även unga män ska
se anständiga ut, men inte med några specifika råd gällande mäns kläder. Både män och kvinnor förväntas bära rena och snygga kläder, och att inte bära extrema kläder eller frisyrer. Tatueringar och piercingar anses vanpryda ens utseende, och unga kvinnor beordras att endast använda ett par örhängen. När det kommer till att unga män
administrerar sakramentets förrättning förväntas de klä sig med värdighet. Riktlinjerna för unga kvinnor gällande klädsel är således mycket mer detaljerade och specifika än de till unga män.
Broschyren riktar sig specifikt till unga män gällande det aronska prästadömet, i vilket de förväntas vara rena och värdiga för att som missionär kunna representera Herren (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 2014).
6. Analys
6.1 Hur mansidealet kan förstås inom mormonismen utifrån diskursanalysen Mormonismen framhäver mannens roll som fader och make som central inom
religionen. Faderns roll är så pass central och av så stor vikt att en fader som inte följer Herrens bud anses kunna riskera att leda sina egna barn till undergång. Mormons bok, Läran och Förbunden samt Den kostbara pärlan framhäver vidare alla mannen som den handlingskraftiga aktören inom familjen, den som leder och förser. Mannens heliga plikt är att försörja sin familj. En genomsyrande och stark norm skapar således förväntan på att ens mans största syfte i livet är att finna sig en fru för att kunna skapa avkommor för att i slutändan uppnå gudomlighet i efterlivet.
Som tidigare nämnt utvecklade Foucault ett diskursbegrepp med ett regelsystem där vissa kunskaper legitimeras medan andra utesluts, där det då är möjligt att upptäcka vem eller vilka som erhåller rätten att uttala sig med auktoritet. Försanthållanden, som föregås av diskursen, har makten att kontrollera och kategorisera människor utifrån utestängningsmekanismerna (Bergström, Ekström 2018, s. 258). Vad är det då som kopplas till mannen inom mormonismen som definieras som sjukt/friskt, tradition/inte tradition, rätt/fel eller som förbjuds? En man som ingår i något annat än ett
heterosexuellt och monogamt äktenskap definieras inom mormonismen som avskyvärt.
Vidare förkunnas det att en man inte ska känna begär till någon eller något annat än sin hustru. Mannens roll som make innebär att han troget ska stå bredvid sin hustru.
Mannens roll som fader tillskrivs även en oerhört stor vikt där faderns inflytande på familjen bör vara präglat av renhet. Mannen som fader förväntas även att försvara sin
familj, även i hotfulla situationer som kan kräva blodsutgjutelse.
Utestängningsmekanismerna kan således kategoriseras som följande;
Norm/rättfärdigt för mannen
● Heterosexualitet
● Det monogama äktenskapet
● Maken och fadern som försörjande och beskyddande
● Maken och fadern har stor makt över familjens öde
● Värdig klädsel i prästadömsämbetet
Fel/syndigt/förbjudet för mannen
● Homosexualitet
● Att inte sträva efter att ingå i ett äktenskap och skapa en familj
● Att känna begär till någon eller något annat än sin hustru
● Att inte ta sitt ansvar som familjens beskyddare
Denna kunskap som reglerar vad som är acceptabelt eller inte är det som skapar subjektspositioner (Bergström & Ekström 2018, s. 258). Beroende på vilken
subjektsposition en individ tillskrivs så påverkas förväntningen och/eller föreställningen på individen utifrån subjektspositionen (Boréus 2015, s. 165). Antagandet av en
subjektsposition möjliggör och begränsar således en individs handlingar (Bergström &
Ekström 2018, s. 264).
Subjektspositioner som tillskrivs mannen inom mormonismen
● Make
● Fader
● Guds son
● Försörjare
● Beskyddare
● Pastor
● Apostel
● Profet
Genom ekvivalenskedjor är det möjligt att undersöka vilken mening dessa subjektspositioner ges, eftersom omkringliggande begrepp skapar mening för
identitetsbegreppet. De manliga subjektspositionerna knyts till andra begrepp, således är det av relevans att analysera vilka omkringliggande begrepp som reproduceras.
Ekvivalenskedjorna, (som fastställer hur identiteten förstås), och vilket får effekter för hur identiteterna representeras, är dessa;
● Krigare (Mosiahs bok 10:3-13)
● Redskap i Guds händer (Almas bok 35:7–16 338)
● Starka män (Helamans bok 11:27–12:1)
● Hedervärda och visa män (Läran och förbunden 101:59–74)
● Högpräster, presidenter (Läran och förbunden 102:1–10 224)
● Patriark (Neil L. Andersen 2021)
Hur man talar om mannen inom mormonismen är tydligt präglat av patriarkala
värderingar där mannen förväntas vara ledaren i familjen, samt den som erhåller makten och auktoriteten att ingå i ett prästadömsämbete. Mannen förväntas vidare beskydda och försörja sin familj, vilket utgör en konservativ syn på mansrollen. Mannens roll som make och fader lyfts som att vara av särskild stor vikt, både för familjelivet och för tron.
Man talar framför allt om mannen som aktör, den som utför handlingar, krigar, predikar, och erhåller uppenbarelser från Gud. Genom den konstituerande sidan (begrepp
begripliggörs utifrån vad det inte är), kan mannens roll tydligt förstås. De
subjektspositioner och ekvivalenskedjor som lyfts som det legitima och det rättfärdigas motsatser består av ensamma män, svaga män, män som inte tar ansvar över eller beskyddar sin familj, män som inte förkunnar Guds bud, män som ägnar sig åt otrohet eller tillber falska Gudar. Hur man inom mormonismen talar om män och vilka
konsekvenser det får påverkas även av vad som inte sägs samt det underförstådda.
6.2 Hur kvinnoidealet kan förstås inom mormonismen utifrån diskursanalysen Kvinnoidealet är tydligt präglat av den essentialistiska och romantiserade bilden av kvinnan som moder. Genom mormonismens språkbruk sätts moderskapet på en
piedestal, en position som anses vara ordinerad av Gud, där det allra största syftet för en kvinna i livet är att vara hustru och moder. Kvinnan bör vidare komplettera sin man, samt förkunna evangeliet till sina barn i hemmet. Kvinnan förväntas vidare upprätthålla
sin dygd genom bland annat personlig renhet och värdig klädsel.
Utestängningsmekanismerna gällande kvinnan kan således kategoriseras som följande;
Norm/rättfärdig för kvinnan
● Det monogama äktenskapet
● Moderskapet för familjens bästa
● Dygd
● Kyskhet
● Renhet
Fel/syndigt/förbjudet för kvinnan
● Äktenskapsbrott
● Abort
● Utmanande klädsel
● Promiskuitet
● Fåfänga
● Orent och vulgärt språk
● Sexuell omoral
Subjektspositioner som tillskrivs kvinnan inom mormonismen
● Hustru
● Moder
● Syster
● Dotter
● Proselyterande missionär
● Maninna (Mose 3:20-4:6)
Ekvivalenskedjor utifrån subjektspositionerna
● Familjens ankare
● Jungfru (1 Nephi 5:11-6:1)
● Vårdare
● Fagra döttrar (Mosiahs bok 18:34–19:14)
● Skökor (Mosiahs bok 11:14–24)
● Ogudaktiga skökor (Almas bok 39:9–19)
● Tjänarinna (Läran och förbunden 132:47–55)
På liknande sätt som faderskapet tillskrivs att vara av stor vikt anses moderskapet vara detsamma, där man talar om att kvinnan får uttryck för sin fulla potential som moder i hemmet. Språkbruket inom mormonismen visar att riktlinjerna och förväntningarna är mer detaljerade och specifika när det kommer till frågor om hur kvinnan ska leva och uppföra sig, exempelvis genom förkunnandet om hur en kvinna bör klä sig och upprätthålla den egna kyskheten och dygden. När auktoriteter inom kyrkan talar om kvinnan är det ofta kopplat till uppfattningar om de egenskaper hon har som anses vara medfödda. En kvinnas moral och vårdande personlighet anses vara medfött, vilket i sin tur utgör anledningen till de specifika plikter inom hemmet som anses vara en kvinnas.
6.3 Vilka maktrelationer reproduceras utifrån mormonismens språkbruk?
Det som först och främst tidigare konstaterats är att man inom mormonismen tillämpar en essentialistisk syn på kön. Således tillskrivs mannen och kvinnan olika roller, utifrån egenskapen av det kön de tillhör, de religiösa skrifterna samt uttalanden från auktoriteter inom kyrkan påverkar alltså relationen mellan könen. Båda könen romantiseras utifrån rollen som fader och moder, men där kvinnans naturliga plats anses vara i hemmet medan mannens är att förkunna Guds ord i kyrkan. Effekten av diskursen blir att
kvinnan missgynnas när det kommer till maktpositioner inom kyrkan, (eller i arbetslivet i stort) eftersom hennes naturliga och viktigaste plats anses vara i hemmet. Detta
eftersom diskursen bygger på föreställningar och utgångspunkter om kvinnans naturligt inneboende vårdande egenskaper. Genom diskursanalysen tydliggörs det att mannen tillskrivs större auktoritet än kvinnan, exempelvis genom de subjektspositioner som ger auktoritet inom kyrkan, något som inte tillskrivs kvinnan. Fler negativt betingade subjektspositioner och ekvivalenskedjor återfinns även utifrån kvinnan, vilket speglar hur mormonismens religiösa urkunder samt förkunnanden från auktoriteter inom kyrkan oftare talar om hur kvinnan inte ska bete sig, när det kommer till mannen talar man oftare om hur han kan vara rättfärdig. Maktrelationerna framkommer allra tydligast i de från Gud ordinerade rollerna, där mannens roll automatiskt innebär en större auktoritet och makt, vilket blir diskursens försanthållanden. Hur man talar om något skapar mening, vilket är diskursanalysens kärna. De effekter och konsekvenser som språket får för könsrollerna inom mormonismen är att mannen och kvinnan tillskrivs strikta roller som de förväntas leva efter. Det finns således inte utrymme för en kvinna att klättra högt inom kyrkan på samma sätt som mannen, och mannen anses inte kunna ersätta en
kvinna i hemmet. De anses vara ömsesidigt beroende av varandra, men tilldelas olika möjligheter som utvecklat en maktobalans.
7. Diskussion
7.1 Resultaten och analysen i förhållande till den tidigare forskningen Resultaten och analysen i denna undersökning förhåller sig främst till den tidigare forskningen på så sätt att den bekräftar den maktobalans som beskrivs. Redogörelsen i den tidigare forskningen för mormonismen som patriarkal bekräftas vidare av resultaten och analysen. Stevensons forskningsartikel där han redogör för hur dygdbegreppet i förhållande till mannen utvecklats under 1800-talet blir intressant på så sätt att det material jag undersökt inte detaljerat förkunnar hur den manliga dygden ser ut, då dygd framförallt är ett begrepp inom mormonismen som kopplas ihop med kvinnan. Detta innebär att kontexten av 1800-talets USA var av särskild relevans för dygdbegreppets utveckling under 1800-talet. Stevensons forskningsartikel känns ännu mer relevant efter denna undersökning eftersom frågan om den manliga dygden inte har varit möjlig att ingående förklara utifrån diskursanalysen av mormonismens religiösa urkunder samt förkunnanden från auktoriteter inom kyrkan, eftersom det helt enkelt är ett ämne som inte tas upp. Detta är dock något som i sin tur säger något om hur den manliga dygden ges mening, genom det faktum att den knappt nämns.
Klines konstaterande att könen inom mormonismen tillskrivs olika roller bekräftas även genom resultaten och analysen, där man menar att könens olika roller inte innebär att de inte är jämlikar. Även mormonismens uppfattning om de medfödda kvinnliga egenskaperna har varit möjlig att bevisa genom diskursanalysen.
Givens redogörelse för Joseph Smiths teologi gällande idén om den himmelska modern, vilket i sin tur lett till inkluderandet av kvinnor i kyrkan (pga att det reflekterar det gudomliga mönstret av den perfekta unionen mellan mannen och kvinnan),
förkunnas även av kyrkan. Kyrkan argumenterar för att kvinnors ges plats, även om de inte har möjligheten att uppnå lika hög position inom kyrkan som männen.
Rays tidigare forskning där hon redogör för hur mormonismen präglas av en manlig hierarki kan även styrkas av de resultat och genom analysen av denna undersökning. De språkliga framställningarna där mannen framställs som bättre lämpad för
prästadömsämbeten på grund av essentialistiska uppfattningar om kön bidrar till att männen erhåller de högsta positionerna i hierarkin.
James S. McGraws, Jessica Chinns och Anette Mahoneys forskningsartikel gällande HBTQ-personer inom mormonkyrkans känsla av inre konflikt (som konstaterar att språkbruket gällande HBTQ-personer inom kyrkan leder till psykisk ohälsa hos dess HBTQ-medlemmar) kan även genom denna undersöknings resultat och analys förstås.
Homosexualiteten ses som syndig just eftersom den står i motsats till det heliga
heterosexuella äktenskapet. När det talas om det monogama, heterosexuella äktenskapet som det legitima blir motsatsen i enlighet med diskursanalys det illegitima.
Heather M. Francis, Justin R. Garcias, Beth E. Meyersons, Andrea K. Chomistek och Emily Abbruzzis studie av hur sexuellt tillfredsställda kvinnor och män som ingått i äktenskap i mormonkyrkan i staten Utah i USA är förhåller sig till denna undersöknings resultat och analys på så sätt att den konstaterar att det inom mormonismen finns tydliga socialiserade könsroller vilket påverkar sexualiteten och romantiska relationer (där heterosexualiteten är obligatorisk). Att könsrollerna är socialiserade kan i sig förstås utifrån diskursteorin, eftersom den utgår från att språk fungerar som meningsskapande, samt att språket begränsar och erbjuder möjligheter baserat på identitetskonstruktioner (subjektspositioner). Språket inom mormonismen påverkar i allra högsta grad hur kön förstås.
7.2 Uppfyllandet av syftet och frågeställningarna
Syftet med denna undersökning har uppfyllts och frågeställningarna besvarats genom redogörelsen för mormonismens religiösa urkunder samt förkunnanden från auktoriteter inom kyrkan. Genom diskursanalysen har jag visat på vilka konsekvenser som kommer med den typ av språkbruk som används för att beskriva kvinnor och män, vilket
kortfattat är ett essentialistiskt synsätt på kön där rollen som fader och moder
romantiseras. Omkringliggande begrepp ger mening till identitetskonstruktionen, vilket påverkar hur kvinnor och män uppfattas, vilket i sin tur påverkar de förväntningarna som medföljer beroende på vilket kön man som mormon är kvinna eller man.
Maktrelationerna reproduceras även utifrån språkbruket, då språkliga framställningar förkunnar de olika roller som de olika könen har och anledningen till det.
Mormonismen präglas även av en manlig hierarki, vilket innebär att det är männen som har makten att uttala sig med hänvisning till uppenbarelser från Gud.
7.3 Utfallet av vald metod och valt teoretiskt perspektiv
Diskursteorin handlar i grund och botten om studerandet av maktrelationer i samhället, och har visat sig vara särskilt relevant för mitt syfte att synliggöra könsnormer inom mormonismen, vilka maktrelationer dessa kan föregås av och vilka effekter det får. Hur språkliga framställningar påverkar hur kön görs går tydligt att kombinera med
diskursteorins intresse för hur språkbruket skapar och reproducerar maktrelationer.
Eftersom diskursanalysen både är en metod och en teori har det varit fördelaktigt att kombinera dessa och tillämpa på denna undersökning, vilket vidare särskilt lämpar sig för det kvalitativa tillvägagångssättet eftersom den utgår från tolkning av text.
Diskursanalysen har varit mycket användbar för att genom ett nytt perspektiv kunna ge förklaringar till hur könsrollerna inom mormonismen ser ut samt synliggöra de
maktrelationer som reproduceras. Ingenstans i tidigare forskningen kunde jag finna ett undersökning av frågan om könsroller inom mormonismen genom diskursanalys, och därav kan denna undersökning ha bidragit med kunskapsutveckling inom området genom det nya perspektivet. Diskursanalysen och diskursteorin har möjliggjort att konkret visa på hur språkliga framställningar inom mormonismen samt förkunnanden från auktoriteter inom kyrkan påverkar könsrollerna samt vilka konsekvenser det får.
8. Slutsatser, avslutning och framtida forskning 8.1 Slutsatser
Slutsatserna som genom denna undersökning går att dra är att språkliga framställningar inom mormonismen samt förkunnanden från auktoriteter inom kyrkan skapar mening på så sätt att det påverkar könsrollerna, främst på så sätt att hur man talar om män och kvinnors medfödda egenskaper (den essentialistiska synen på kön) som rättfärdigar de olika könsrollerna. Vidare upprätthåller språkbruket könsmaktsordningen, och
religionen präglas av patriarkala värderingar. Man talar om kvinnan som vårdande och moderlig, vilket rättfärdigar att hennes plats anses vara i hemmet. Man talar om mannen som den starka aktören, den som förser, vilket rättfärdigar att hans rättmätiga plats anses vara i kyrkan (ofta med auktoritetsposition). Vidare anser man att mannen och kvinnan på detta sätt är ömsesidigt beroende av varandra samt kompletterar varandra, vilket i slutändan är en förutsättning för att efter döden uppnå gudomlighet.
8.2 Avslutning
I dagens moderna (och i Sveriges fall) sekulära samhälle är mormonismens könsroller konservativa och patriarkaliskt hierarkiska, bland annat med tanke på att kvinnor inte kan ingå i prästadömsämbeten. Till skillnad från de tecken vi kan se som tyder på att män och kvinnor i Sverige (även inom religiösa organisationer) mer och mer rör sig utanför vad de traditionellt stereotypa könsrollerna ordinerar så klänger sig
mormonismen kvar vid konservativa könsroller och värderingar. Exempelvis så
fördömer mormonismen att kvinnor antar egenskaper som traditionellt sett kopplas ihop med manligt beteende, därefter är det inte orimligt att anta att mormonska missionärer i Sverige arbetar i motvind när det kommer till att sprida budskapet gällande dessa könsroller.
8.3 Framtida forskning
Gällande vidare forskning inom det fält jag undersökt anser jag att det skulle vara av relevans att göra ännu en djupdykning i varje religiös urkund samt av de förkunnanden från auktoriteter inom kyrkan gällande frågan om kön där varje specifikt material ges större utrymme, detta eftersom det finns så pass mycket material att tillgå gällande frågan. Jag har i denna undersökning lyft det allra tydligaste förkunnandena och de språkbruket kopplat till kön som ofta upprepats, och således tvingats göra ett urval där mycket intressant material inte har varit möjligt att analysera i denna undersökning.
Vidare skulle en inriktning kunna vara att fokusera kring ett av könen för att kunna göra en diskursanalys på ännu djupare nivå. Ett framtida forskningsfält skulle även kunna vara att undersöka skillnader i konsekvensen av uttalanden från män och kvinnor från kyrkan, då männen tilldelas en högre uppsatt position.
9. Källförteckning
Andersen, L. Neil. 2021. Ett Guds barns personliga resa. I: Generalkonferens. Utah, USA.
https://www.churchofjesuschrist.org/study/general-conference/2021/04/26andersen?lang
=swe
Bednar, A. David. 2021. Mitt evangeliums principer. I: Generalkonferens. Utah, USA.
https://www.churchofjesuschrist.org/study/general-conference/2021/04/56bednar?lang=
swe
Boréus, Kristina & Bergström, Göran. (red.). 2018. Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Christoffersson, D. Todd. 2013. Kvinnans moraliska styrka. I: Generalkonferens. Utah, USA.
https://www.churchofjesuschrist.org/study/general-conference/2013/10/the-moral-force- of-women?lang=sw
Eyring, B. Henry. 2018. Kvinnor och evangelielärande i hemmet. I: Generalkonferens.
Utah, USA.
https://www.churchofjesuschrist.org/study/general-conference/2018/10/women-and-gos pel-learning-in-the-home?lang=swe
Francis, Heather M., Garcia, Justin R., Meyerson, Beth E., Chomistek, Andrea K., Abbruzzi, Emily. 2019. They Shall Be One: Sexual Satisfaction Among Men and Women Married in the LDS Faith. Journal of Sex and Marital Therapy. 45 (1): 60-72.
doi:10.1080/0092623X.2018.1484402.
Givens, Fiona. 2016. “THE PERFECT UNION OF MAN AND WOMAN”:
RECLAMATION AND COLLABORATION IN JOSEPH SMITH’S THEOLOGY MAKING. Dialogue: A Journal of Mormon Thought. 49 (1): 1-26.
Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. 2014. Budskap till ungdomar från första presidentskapet.
https://www.churchofjesuschrist.org/study/manual/for-the-strength-of-youth/message-to -the-youth-from-the-first-presidency?lang=swe. (Hämtad 2021-05-11).
Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. 2021. Den kostbara pärlan.
https://www.churchofjesuschrist.org/study/scriptures/pgp?lang=swe. (Hämtad 2021-06-02).
Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. 2018. Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga i Sverige.https://www.jesukristikyrka.org/about(Hämtad 2021-03-29).
Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. 2021. Joseph Smiths lärdomar om prästadömet, templet och kvinnor.
https://www.churchofjesuschrist.org/study/manual/gospel-topics/joseph-smiths-teaching s-about-priesthood-temple-women?lang=swe. (Hämtad 2021-05-12).
Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. 2021. Läran och Förbunden.
https://www.churchofjesuschrist.org/study/scriptures/dc-testament/dc/1?lang=swe.
(Hämtad 2021-06-02).
Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. 2021. Mormons bok.
https://www.churchofjesuschrist.org/study/scriptures/bofm?lang=swe. (Hämtad 2021-06-02).
Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. 2017. Välkommen.
https://www.jesukristikyrka.org/acp/bc/cp/Europe/Sweden/Messages/Brochure-Sweden- swe.pdf. (Hämtad 2021-03-29).
Karlén, Johanna. 2020. Är den fjärde vågen av feminism här? Den svenska feministiska rörelsen mellan åren 2009-2019 utifrån ett komparativt perspektiv av de tre historiska vågorna av feminism.
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1439177/FULLTEXT01.pdf
Kline, Caroline. 2014. The Mormon Conception of Women’s Nature and Role: A Feminist Analysis. Feminist Theology: The Journal of the Britain & Ireland School of Feminist Theology. 22 (2): 186-202.
Maynes, J. Richard. 2017. Att förtjäna Herrens och din familjs tillit. I:
Generalkonferens. Utah, USA.
https://www.churchofjesuschrist.org/study/general-conference/2017/10/earning-the-trust
-of-the-lord-and-your-family?lang=swe&fbclid=IwAR2ZtxOm6ABgDMecg81djDQx3 bIXOTK0P7akP7-hjGlgLUysqH0L89PWR0w
McGraw, James S., Chinn, Jessica., Mahoney, Anette. 2020.Historical, Doctrinal, and Empirical Insights into Latter-day Saint Sexual Minorities' Psychological and
Interpersonal Functioning. Journal of GLBT Family Studies.17 (2): 168-195. doi:
10.1080/1550428X.2020.1800545.
Melchior, Sigrid. 2019. Lattepappor finns snart i hela EU.
https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/lattepappor-finns-snart-i-hela-eu-25907(Hämtad 2021-03-29).
Monson, S. Thomas. 2013. O kommen, I Guds män. I: Generalkonferens. Utah, USA.
https://www.churchofjesuschrist.org/study/general-conference/2013/04/come-all-ye-son s-of-god?lang=swe
Nelson, M. Russell. 2015. En vädjan till mina systrar. I: Generalkonferens. Utah, USA.
https://www.churchofjesuschrist.org/study/general-conference/2015/10/a-plea-to-my-sis ters?lang=swe
Nordberg, Marie. 2004. ‘Kvinnlig maskulinitet’ och ‘manlig femininitet’; en möjlighet att överskrida könsdikotomin?. Kvinnovetenskaplig tidskrift 1-2 (04): 47-65. urn:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Akau%3Adiva-20916.
Ray, Donna E. 2020.Christianity in the Margins: Mormons in the Middle East.
Theological Review. 41 (1): 3-25.
https://web.a.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=7&sid=9f9d7991-0604-426e-8871- bf0c06abebe3%40sdc-v-sessmgr01&bdata=JkF1dGhUeXBlPXNoaWImc2l0ZT1laG9z dC1saXZl#AN=145018615&db=aph.
Stevenson, Russel. 2014. Manly Virtue: Defining Male Sexuality in
Nineteenth-Century Mormonism. Dialogue: A Journal of Mormon Thought. 47 (1): 48-82.
https://web.b.ebscohost.com/ehost/detail/detail?/vid=11&sid=cc75a5d0-c98a-47e e-a009-4f0e147c9fb5%40pdc-v-sessmgr03&bdata=JkF1dGhUeXBIPXNoaWlmc 2I0ZT1laG9zdC1saXZI#AN=96992206&db=aph. (Hämtad 2021-03-21).
Svensson, Peter. 2019. Diskursanalys. Lund: Studentlitteratur AB.
Sveriges radio. 2020. Nu är fler kvinnor än män präster i Svenska kyrkan.
https://sverigesradio.se/artikel/7516986(Hämtad 2021-03-29).
Sveriges radio. 2007. Suad Mohamed Sveriges första kvinnliga imam.
https://sverigesradio.se/artikel/1447119(Hämtad 2021-03-29).
