Dagkirurgiska patienters upplevelser av postoperativ smärta vid ortopedi- och bukkirurgi med beaktande av kön och ålder

(1)

Dagkirurgiska patienters upplevelser av postoperativ smärta vid ortopedi- och bukkirurgi med beaktande av kön och ålder

Författare Handledare

Paula Settergard Camilla Fröjd

Examensarbete i Vårdvetenskap Examinator

Inriktning Anestesisjukvård Ewa Billing

Avancerad nivå, 15 hp VT 2011

Specialistsjuksköterske- programmet

(2)

SAMMANFATTNING

Nyckelord

Dagkirurgi, postoperativ smärta, kvinnor, män.

Syftet var att belysa dagkirurgiska patienters subjektiva upplevelser av postoperativ smärta efter ortopedi-och bukkirurgi och om det fanns någon skillnad i upplevelsen beroende på kön och ålder.

Urvalet var icke slumpmässigt med systematiskt kvoturval och studien innefattade 87 patienter som genomgått ortopediskt eller bukkirurgiskt ingrepp. Data samlades in från patientenkäter som delades ut i samband med utskrivning. Mätmetoden VAS tillämpades i enkäten för att mäta patienternas smärta.

Resultatet i studien visar att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan kvinnor och mäns upplevelser av smärta under dag 1-7.

Det framkom att patienter som genomgått ortopedi hade signifikant mer smärta dag 7 i jämförelse med de patienter som genomgått bukkirurgi.

I studien framkom att det fanns ett signifikant negativt samband mellan ålder (kategorier) och upplevd smärta dag 7.

Patienterna i den dagkirurgiska gruppen hade signifikant lägre smärta dag 7 i jämförelse med dag 1.

De patienter som genomgått ortopedi samt de yngre patienterna i studien hade mer ont dag 7 medan patienterna i den dagkirurgiska gruppen hade en smärtnivå som minskade successivt och dag 7 var den som lägst.

Det förefaller som att smärtlindringen dag 7 av yngre patienter och patienter som genomgått ortopedi är ett område som kan förbättras

(3)

ABSTRACT

Keywords

Day surgery, postoperative pain, women, men.

The aim of the study was to elucidate day surgery patients´ subjective experiences of

postoperative pain after orthopedic and abdominal surgery and if there was any difference in the experience according to sex and age.

Selection was not random and the study included 87 patients. Data were collected from patient questionnaires. VAS method was applied in the questionnaire to measure patients´

pain.

The outcomes of the study show that there was no significant difference between women´s and men´s experiences of pain during days 1-7.

It was found that patients undergoing orthopedic surgery had significantly more pain on day 7 compared to those patients who underwent abdominal surgery.

There was a significant negative correlation between age and perceived pain on day 7.

Patients in day surgery group had significantly less pain on day 7 compared with day 1.

The patients who have undergone orthopedic surgery and younger patients had more pain on day 7 while the patients in day surgery group had a pain level decreased gradually and on day 7 was the lowest.

It appears that pain relief on day 7 of younger patients and patients who have undergone orthopedic surgery is an area that can be improved.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND 1

Dagkirurgi 1

Postoperativ smärta efter dagkirurgi 1

Upplevd smärta upp till 7 dagar postoperativt 2

Upplevd smärta efter bukkirurgiska ingrepp 3

Upplevd smärta efter ortopediska ingrepp 4

Upplevd postoperativ smärta relaterat till kön och ålder 6

Problemformulering 8

Syfte 8

Frågeställningar 9

METOD 9

Design 9

Urval 9

Datainsamlingsmetod 10

Procedur 10

Bearbetning och analys 11

Etiska överväganden 11

RESULTAT 12

Postoperativ smärta hos den dagkirurgiska gruppen dag 1-7 12 Jämförelse mellan kvinnliga och manliga patienters upplevelse av smärta 13 Skillnad i smärtupplevelse mellan ortopedi-och bukkirurgipatienter 16

Samband mellan upplevd smärta och ålder 20

Skillnad i smärtupplevelse hos dagkirurgigruppen mellan dag 1 och dag 7 22

(5)

DISKUSSION 22

Resultatdiskussion 23

Metoddiskussion 25

Kliniska implikationer 26

Slutsats 27

REFERENSER 28

BILAGOR

Bilaga 1: Enkät för patienter som genomgått dagoperation

Bilaga 2: Information till personalen vid postoperativa avdelningen Bilaga 3: Informationsbrev till patienten

(6)

1

BAKGRUND

Dagkirurgi

Det finns flera synonymer för begreppet dagkirurgi och den exakta definitionen kan variera.

Dagkirurgi definieras i denna studie av författaren som att patienten skrivs in och opereras samt skrivs ut under samma dag som genomförd kirurgi.

Majoriteten av svenska sjukhus har dagkirurgi som en integrerad del av sin

operationsverksamhet. Verksamheten omfattar diverse kirurgiska specialiteter där ortopedi och allmän kirurgi är de mest framträdande.

Enligt officiell svensk statistik utförs cirka 50 % av alla kirurgiska ingrepp i Sverige inom dagkirurgisk verksamhet.

Kriterium för patienter som skall genomgå dagkirurgi i Sverige bedöms på de flesta

dagkirurgiska enheter genom American Society of Anesthesiologists (ASA) klassificering, BMI och anestesiform (1).

Klassificeringen innebär en bedömning av patientens allmänna hälsotillstånd omedelbart före anestesiinledningen. Påverkan av det aktuella hälsotillståndet kan bestå av den aktuella sjukdomen som patienten skall opereras för eller av annan patologisk process.

Kirurgiska ingrepp som laparoskopisk cholecystektomi, axel kirurgi och bråckoperation har genomgått en förändring under senare år från att tidigare ha utförts på inneliggande patienter till att i dag utföras som dagkirurgiskt ingrepp och detta även på äldre patienter (1).

Postoperativ smärta efter dagkirurgi

Smärta är en subjektiv upplevelse och är ett vanligt förekommande problem efter dagkirurgi och många patienter rapporterar moderat till svår smärta postoperativt.

En studie genomförd i Finland som beskriver hälsorelaterad livskvalitet hos 500 patienter, varav 126 var dagkirurgiska, studerade de patienter som genomgått dagkirurgi och skrivits ut under samma dag som genomförd kirurgi. Studiens resultat påvisade att smärta och sömn var de mest besvärande problemen efter dagkirurgi (2).

(7)

2

Studier som fokuserat på rutiner kring den dagkirurgiska processen i Sverige visar att smärta är den huvudsakliga orsaken till återinläggning efter artroskopiska ingrepp, bråckoperationer och cholecystektomier. Den mest frekventa orsaken till oväntad återinläggning efter

dagkirurgi i Sverige sker på grund av smärtproblematik efter ortopedisk kirurgi (1,3).

Upplevd smärta upp till 7 dagar postoperativt

Efter dagkirurgi och annan typ av kirurgi rapporterar patienter om svåra smärtupplevelser trots avancerade anestesi- och analgesitekniker. Svår smärta har visat sig upp till den sjunde dagen postoperativt.

Studier visar att en riskfaktor för svår smärta i hemmet efter dagkirurgi är högt skattad smärta innan utskrivning. En prospektiv observationsstudie genomförd i USA med syfte att

undersöka smärta och andra symtom som påverkar processen för återhämtning efter dagkirurgi påvisade att hög nivå av skattad smärta visade sig i hemmet 24 timmar efter utskrivning (4,5).

En studie genomförd i Sverige med 355 deltagande konsekutiva patienter som genomgått dagkirurgi som ljumskbråcksoperation, artroskopiskt ingrepp eller kosmetisk

bröstrekonstruktion visade att smärta var det mest dominerande postoperativa symtomet. En vecka efter kirurgi rapporterade 40 % av patienterna fortfarande besvär av smärta. Preoperativ smärta associerades med ökad smärtnivå i den tidiga postoperativa fasen, på postoperativa avdelningen och en vecka efter kirurgi (6).

I en studie genomförd vid universitetet i Montréal upplevde mer än 40 % av de 89 patienter som genomgått dagkirurgiska ingrepp moderat till svår smärta under sin sjukhusvistelse. De patienter som upplevde svår smärta under sin sjukhusvistelse hade sannolikt ökad grad av smärta under de två första dagarna postoperativt. Under de första 24 timmarna efter

utskrivning upplevde 40 % av antalet patienter moderat till svår smärta. Smärta relaterad till hudincisionen var det mest framträdande symtomet efter 24, 48 timmar och 7 dagar efter kirurgi. Smärtan minskade över tid men den var svår nog att påverka det dagliga livet för flertalet patienter 48 timmar samt efter 7 dagar postoperativt (4).

VAS- skalan är en linje som är 100 millimeter. Med hjälp av skalans gradering kan smärtintensitet bedömas. Mild smärta (VAS<=40 mm). Moderat smärta (VAS>=40 mm).

Svår smärta (VAS >=60mm). Outhärdlig smärta (VAS>=80 mm).

(8)

3

I Sverige genomfördes en studie på 185 slumpmässigt urvalda patienter som genomgått elektiv ortopedi, urologiska, övre gastrointestinala samt endokrina kirurgiska ingrepp avseende deras bedömning av smärta. Dessa patienter förväntades ha en vårdtid på minst tre dygn efter kirurgi. På postoperativa avdelningen 4 timmar efter genomförd kirurgi, skattade 62 % av patienterna ingen eller mild smärta ( VAS < 40 mm ) och 39 % av patienterna skattade moderat till svår smärta ( VAS >= 40 mm ). I denna tidiga postoperativa fas upplevde 5 % av patienterna outhärdlig smärta ( VAS >= 80 mm ). 24 timmar efter

genomförd kirurgi hade antalet patienter med ingen eller mild smärta inte förändrats avsevärt ( 59 % ). Dock skattade 7 % av patienterna outhärdlig smärta ( VAS >= 80 mm ). 48 timmar efter kirurgi hade antalet patienter med ingen eller mild smärta ökat till 72 % och endast 2 % av dessa rapporterade outhärdlig smärta. 72 timmar efter kirurgi rapporterade 87 % ingen eller mild smärta och endast 16 % skattade moderat till svår smärta (7).

Vid Torontos sjukhus för dagkirurgi studerades 1017 randomiserat utvalda patienter. Smärta relaterad till hudincisionen vid kirurgi var det mest frekventa rapporterade symtomet

postoperativt. I studien framkom att det fanns en ökad incidens för högre smärta relaterad till hudincisionen 24 timmar postoperativt hos de patienter som genomgått laparoskopi, ortopedi och allmän kirurgi i jämförelse med de patienter som genomgått ögonkirurgi och dilatation eller skrapning av uterus (8).

En studie genomförd i USA på 175 patienter som genomgått vanligt förekommande

dagkirurgiska ingrepp visade att 60 % av patienterna rapporterade moderat till svår smärta och 20 % rapporterad svår smärta 24 timmar postoperativt (5).

Upplevd smärta efter bukkirurgiska ingrepp

Postoperativ smärta är ett symtom efter bukkirurgi bland annat relaterat till hudincisionen.

Laparoskopisk cholecystektomi är numera ett vanligt dagkirurgiskt ingrepp som används för behandling av gallstenssjukdom och antalet patienter som opereras inom dagkirurgisk verksamhet ökar.

Studier visar att det är inte är ovanligt att patienter som genomgått laparoskopisk

cholecystektomi under dagkirurgi är i behov av att kvarstanna för vård under natten eller kräver återinläggning efter utskrivning på grund av postoperativ smärta (9,10,11).

(9)

4

En prospektiv randomiserad studie undersökte fördelar med mini laparoskopisk teknik versus konventionell laparoskopisk teknik vid cholecystektomi. 79 patienter deltog i studien och randomiserades till 1 av de 2 teknikerna. Den genomsnittliga smärtskattningen dag 1

postoperativt var signifikant lägre i gruppen av patienter som genomgått mini laparoskopisk teknik. Det var ingen signifikant skillnad mellan grupperna i smärtskattning för postoperativ smärta relaterad till hudincisionen vid kirurgi dag 3 och 7 postoperativt (12).

I Nederländerna genomfördes en studie där laparoskopisk cholecystektomi jämfördes i utförande mellan dagkirurgi och klinisk observation under 24 timmar. 74 patienter med symtomatisk gallstenssjukdom randomiserades till laparoskopisk cholecystektomi under dagkirurgi eller under klinisk observation på sjukhus i 24 timmar postoperativt. De två studiegrupperna var jämförbara i sammansättning av kvinnor och män. I båda grupperna visade smärtskattning enligt VAS liknande minskande smärta under de första 48 timmarna efter kirurgi (13).

I Egypten genomfördes en studie mellan oktober 2008 och januari 2010 vars syfte var att utvärdera olika faktorer som påverkar incidensen och intensiteten för postoperativ axelsmärta efter laparoskopisk cholecystektomi. 100 konsekutiva patienter randomiserades till grupper beroende på olika pnemoperitonum tryck. I studien framkom att 62 patienter led av

postoperativ axelsmärta under de 12 första timmarna efter operation. Axelsmärtan startade 2-6 timmar postoperativt, ökade efter 12 timmar och minskade sedan successivt (14)

I Danmark studerades och opererades 35 patienter i åldrarna 18-80 år för bråck genom

laparoskopisk teknik. I studien framkom att patienterna skattade signifikant mer smärta under aktivitet än i vila. Det högsta median värdena för VAS observerades på dagen för operation, VAS=78 under aktivitet och i vila var VAS=39. Median värdet för skattad smärta enligt VAS vid utskrivning under aktivitet var 60 respektive 31 under vila (15).

En amerikansk studie genomförd på patienter som genomgått vanligt förekommande dagkirurgiska ingrepp påvisade att smärtnivån överlag var högre efter bråckoperation (5).

Upplevd smärta efter ortopediska ingrepp

Postoperativ smärta är ett betydande problem för patienter som genomgått ortopedi. Den dagkirurgiska ortoped patienten har ofta genomgått ett mindre omfattande kirurgiskt ingrepp i jämförelse med den inneliggande ortoped patienten, men risken för smärtproblematik kvarstår postoperativt.

(10)

5

I Tel Aviv genomfördes en observationsstudie mellan 2008 och 2009 med syftet att jämföra omedelbar postoperativ smärtintensitet efter ortopedi och allmän kirurgi. Studien omfattade totalt 1867 patienter som genomgått laparotomi och 1593 patienter som genomgått ortopedi.

Svår smärta visade sig hos 123 patienter som genomgått laparotomi och hos 202 patienter som genomgått ortopedi. I studien framkom att bland de patienter som led av svår smärta skattade ortopedpatienterna högre VAS värde 3 timmar efter operation trots högre doser av smärtlindrande läkemedel i jämförelse med laparotomipatienterna (16).

Vid Torontouniversitet vid den dagkirurgiska enheten genomfördes en prospektiv studie på 3045 män och 6963 kvinnor under en period av 2 år. Studien visade att incidensen för svår smärta var 5,3 % på postoperativa avdelningen och 5,3 % 24 timmar postoperativt. I studien framkom att på den postoperativa avdelningen hade ortopedpatienter högst incidens för svår smärta (16,1 %) och allmän kirurgiska patienter hade en incidens för svår smärta på (11,5 %).

Axelkirurgi visade sig vara det mest smärtsamma ortopediska ingreppet (17).

En studie genomförd i Canada visade att 48 patienter som genomgått axelkirurgi som dagkirurgiskt ingrepp upplevde signifikant mer smärta och besvär relaterade till smärta 24 timmar efter operation fram till dag 7 postoperativt i jämförelse med 78 patienter som genomgått handkirurgi och 54 patienter som genomfört laparoskopisk cholecystektomi.

Samtliga patienter upplevde moderat till svår smärta efter 24 timmar, 48 och 72 timmar samt 7 dagar efter utskrivning. Smärtan reducerades snabbare speciellt efter 72 timmar och 7 dagar postoperativt i grupperna som genomgått handkirurgi och laparoskopisk cholecystektomi. De patienter som genomgått laparoskopisk cholecystektomi hade störst reducering av smärta speciellt efter 72 timmar och efter dag 7 postoperativt (18).

Akut postoperativ smärta i vila undersöktes i en studie genomförd i Storbritannien på 38 patienter som genomgått total knäplastik och 67 patienter som genomgått total höftplastik.

Mediantiden för dessa patienters sjukhusvistelse var 5 dagar. Dag 1 postoperativt skattade 47

% av de patienter som genomgått höftplastik moderat till svår smärta enligt VAS, 11 % av dessa skattade moderat till svår smärta dag 3 postoperativt. 58 % av de patienter som

genomgått knäplastik skattade moderat till svår smärta dag 1 postoperativt och 43 % skattade moderat till svår smärta dag 3 postoperativt (19).

En prospektiv randomiserad( RCT) genomförd i Storbritannien på 50 patienter som

genomgått artroskopisk knäkirurgi som dagkirurgi och 50 patienter som kvarstannade över

(11)

6

natten efter knäkirurgi för vård påvisade ett medelvärde för skattning enligt VAS –skala på 3,5 respektive 2,7 (20).

En studie genomförd i USA utgjordes av 48 kvinnor och 50 män som genomgått ortopedisk fot- eller ankeloperation. Patientgrupperna var antingen dagkirurgiska eller inneliggande en natt på sjukhus. Resultatet i studien visade att patienterna i allmänhet upplevde en högre smärtintensitet än väntat 3 dagar postoperativt. Högst smärtintensitet visade sig hos

patienterna 3 dagar postoperativt. Studien påvisade att de inneliggande patienterna tenderade att ha högre smärtintensitet enligt VAS. Dagkirurgiska patienter skattade antingen god smärtkontroll eller inadekvat smärtkontroll (21).

Vid Helsingfors universitetssjukhus genomfördes en studie som innefattade102 patienter som genomgått omfattande ortopedi eller kärlkirurgi. Patienterna studerades på fyra

vårdavdelningar, varav 3 var ortopediska avdelningar och 1 var en avdelning för kärlpatienter.

Av samtliga patienter uppgav 28 % att de led av svår smärta under dagen för operation.

Medelvärdet enligt VAS för alla 4 vårdavdelningar under den första 24 timmar perioden postoperativt var VAS 2. På de ortopediska vårdavdelningarna var VAS värdet över 6 hos 28 av 88 patienter och 15 av dem hade mer än 1 VAS värde över 6. VAS värde 4 eller mer på de ortopediska vårdavdelningarna rapporterades hos 44 av 88 patienter och 21 patienter skattade mer än 3 VAS värden högre än 4. Vårdavdelningen för kärlkirurgi hade ingen patient som skattade VAS 6 eller mer (22).

Upplevd postoperativ smärta relaterat till kön och ålder

Ökad ålder associeras med ökad smärtproblematik. Det råder skilda meningar huruvida kvinnor och män upplever smärta olika.

I en studie genomförd i Montréal på patienter som genomgått dagkirurgiska ingrepp framkom att det fanns en ökad sannolikhet för att män skulle uppleva moderat till svår smärta under det andra dygnet efter kirurgi i jämförelse med kvinnor (4).

En studie genomförd i Finland som beskriver hälsorelaterad livskvalitet hos 500 patienter, varav 126 av dessa var dagkirurgiska, påvisade att ökad ålder associerades med ökade problem avseende smärta hos patienter som genomgått dagkirurgi (2).

Vid Torontouniversitet genomfördes en studie på 6963 kvinnliga och 3045 manliga

dagkirurgiska patienter. Studien visade att på postoperativa avdelningen led signifikant fler

(12)

7

manliga patienter av svår smärta i jämförelse med kvinnliga patienter. Patienter med svår smärta var signifikant yngre i jämförelse med patienter utan svår smärta (17).

Vid Torontos sjukhus för dagkirurgi studerades 1017 randomiserat utvalda patienter. Dessa studerades avseende postoperativa symtom. Smärta var ett vanligt symtom. Yngre patienter visade sig besväras av minst ett mer postoperativt symtom i jämförelse med äldre patienter.

Manliga patienter rapporterade minst ett mer postoperativt symtom i jämförelse med kvinnliga patienter (8).

100 patienter varav 46 män och 54 kvinnor genomgick laparoskopisk cholecystektomi. Dessa studerades avseende könsskillnader och postoperativ smärta efter laparoskopisk

cholecystektomi. Smärtskattning enligt VAS visade att kvinnor skattade signifikant och konstant högre i jämförelse med män 24 och 48 timmar efter operation. Ingen signifikant skillnad kunde urskiljas mellan kvinnor och män enligt smärtskattning på VAS 72 och 96 timmar efter operation (23).

En egyptisk studie undersökte faktorer som påverkar incidensen och intensiteten för postoperativ axelsmärta efter laparoskopisk cholecystektomi. Studien bestod av100

konsekutiva patienter och mellan könen var det en signifikant skillnad i axelsmärta vid olika tidpunkter postoperativt. Kvinnor skattade konstant högre VAS-smärta än män 12, 48 timmar och 3 dagar efter operation (14).

En observationsstudie genomförd i Tel Aviv jämförde omedelbar postoperativ smärtintensitet efter ortopedi och allmän kirurgi. Studien omfattade totalt 1867 patienter som genomgått laparotomi och 1593 patienter som genomgått ortopedi. I patientgruppen som upplevde svår smärta och som genomgått laparotomi var förhållande 2,15 kvinnor per man medan

förhållandet i ortopedi gruppen var 1,27 kvinnor per man (16).

En prospektiv studie genomfördes i USA med syfte att utvärdera upplevelse av smärta.

Studien utgjordes av 48 kvinnor och 50 män med en genomsnittlig ålder av 46,5 år som genomgått ortopedisk fot- eller ankeloperation Patienternas ålder och kön hade ingen signifikant effekt på graden av smärta (21).

I Sverige vid ett stort universitetssjukhus genomfördes en studie av äldre människors beskrivning av smärta efter ortopedisk kirurgi. Studien omfattade 60 patienter med en genomsnittlig ålder av 77 år som genomgått höftkirurgi. Av patienterna hade 38 stycken fått höftprotes och 22 patienter hade opererats för höftfraktur. Patienterna som opererat

(13)

8

höftfraktur var äldre (81år) än patienterna som opererat höftprotes (75år). Skattad smärta relaterad till operation var högre i patientgruppen som opererat höftprotes i jämförelse med patientgruppen som opererat höftfraktur. I studien framkom ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor angående skattad smärta för stunden, skattad smärta innan skada/operation och skattad smärta vid rörelse (24).

Problemformulering

Utifrån den litteratur och forskning som finns presenterad kring dagkirurgi och postoperativ smärta framkommer att moderat och svår postoperativ smärta efter dagkirurgi är ett vanligt problem. Det finns omfattande forskning om postoperativ smärta och behandlingseffekter av olika typer av analgetikabehandling postoperativt i samband med kirurgi. Patienter som genomgått dagkirurgi lider av smärta trots avancerade anestesitekniker och smärtbehandling postoperativt. I relation till forskning om postoperativ smärta och smärtbehandling finns det mindre omfattande forskning om patienters upplevelser av smärta efter olika typer av dagkirurgiska ingrepp. Skillnader i smärtupplevelse mellan män och kvinnor samt

åldersgrupper efter dagkirurgi finns inte presenterat i någon större omfattning i litteraturen.

Det är inte fastställt om någon kirurgisk specialitet är mer smärtsam än någon annan eller om någon specialitet ger upphov till ökade nivåer av smärta på dagen för genomförd kirurgi samt utöver den första postoperativa dagen. Det finns inga uttalade normer för vilken

smärtintensitet och duration av smärta i hemmet som kan betraktas som oacceptabel och som anledning för återinläggning efter olika dagkirurgiska operationstyper.

Det är därför intressant att undersöka upplevelsen av smärta efter ortopediska och bukkirurgiska dagkirurgiska ingrepp, efter det att patienterna skrivits ut.

Syfte

Syftet med studien är att belysa dagkirurgiska patienters subjektiva upplevelser av postoperativ smärta efter ortopedi-och bukkirurgi och om det finns någon skillnad i upplevelsen beroende på kön och ålder.

(14)

9

Frågeställningar

1 Vilken smärta har de dagkirurgiska patienterna postoperativt dag 1-7?

2 Upplever manliga och kvinnliga dagkirurgiska patienter som genomgått ortopedi-eller bukkirurgi smärta olika?

3 Finns det någon skillnad i smärtupplevelse mellan patienter som genomgått ortopedi versus bukkirurgi?

4 Finns samband mellan upplevd smärta och ålder?

5 Finns det någon skillnad i smärtupplevelse i jämförelse mellan dag 1 och dag 7 hos de dagkirurgiska patienterna?

METOD

Design

Denna studie är enkätstudie med kvantitativ ansats. Studien är en jämförande deskriptiv empirisk tvärsnittsstudie.

Urval

Denna studie genomfördes på en postoperativ vårdavdelning i Uppsala län under perioden 110301 till och med 110415 2011. Data samlades in från patientenkäter som delats ut i samband med utskrivning. Urvalet skedde icke slumpmässigt med systematiskt kvoturval.

Studien innefattade patienter som genomgått ortopediskt eller bukkirurgiskt ingrepp som dagkirurgi. Exklusionskriterier var patienter yngre än 18 år och patienter med kognitiv nedsättning. Sammanlagt delades 156 patientenkäter ut. Under tiden för studien exkluderades 7 patienter, (2 patienter var under 18 år, 2 patienter hade kognitiv nedsättning och 3 patienter exkluderades på grund av bristande språkkunskaper). Studien utgjordes av 87 patienter varav 42 män och 45 kvinnor. 61 av patienterna hade genomgått ortopedi och 26 patienter hade genomgått bukkirurgi.

(15)

10

Datainsamlingsmetod

Metoden är enkät som formulerats med tio frågor och fokuserar på fyra specifika teman.

Temaområden i studien berör kön och gäller fråga 1, fråga 2 gäller ålder, fråga 3 gäller typ av kirurgi och frågorna 4-10 avser upplevelse av smärta. Enkäten utformades av författaren i denna studie, se bilaga 1.

1. Kön.

2. Ålderskategorier 18-50 år, 51-65 år, samt äldre än 65 år.

3. Ortopedi eller bukkirurgi.

4. Upplevd smärta enligt VAS- skalan från utskrivningstillfället, dag 1.

5. Upplevd smärta dag 2.

9. Upplevs smärta dag 6.

Frågorna 4-10 i enkäten består av en linjär sträcka motsvarande VAS skalan som dagligen kryssas i av patienten under en vecka och vid middagstid. Dag 1 är utskrivningsdagen från den postoperativa avdelningen.

VAS-skalan är en linje som är 100 millimeter. Den vänstra sidan representerar ”ingen smärta”

och den motsatta ”värsta tänkbara smärta”. Patienten sätter ett kryss på linjen där han/hon uppfattar sin smärta. Sedan mäts sträckan där patienten satt sitt kryss. I studiens resultat redovisas skattad smärta av VAS i millimeter.

VAS-skalan är ett instrument som ofta används i forskning och i klinisk verksamhet för att skatta smärta och med hjälp av skalan kan variationer i smärtintensitet bedömas. Dess validitet och reliabilitet har testats och VAS anses vara ett lämpligt instrument för att mäta postoperativ smärta (25,26).

Procedur

Enkäterna lämnades ut av personalen på den postoperativa avdelningen till patienten i samband med utskrivning efter dagkirurgi. Patienterna som ingår i studien har genomgått ortopedi eller bukkirurgi. Datagranskningen omfattar 7 dygn, det vill säga upplevelse av

(16)

11

smärta jämförs från dagen för utförd kirurgi till dag 7, avseende kirurgiskt ingrepp, kön och ålder. Dag 1 i denna studie avser dagen för kirurgi och dag 7 således 6 dagar efter genomförd operation. Författaren menar att det sannolikt inte är någon större skillnad mellan studiens dag 7 (6 postoperativt) och dag 7 postoperativt i litteraturen, varför resultaten dem emellan

kommer att diskuteras i denna studie.

Skriftlig och muntlig information lämnades till personalen innan studiens start om enkätens innehåll, dess genomförande och syfte, se bilaga 2. Personalen och patienten gick tillsammans igenom enkätens olika frågor och ett brev särskilt riktat till patienten, se bilaga 3. Patienten informerades samtidigt om att deltagandet i enkäten var frivilligt, att svaren skickades in anonymt, syftet med enkäten och att det var ett examensarbete. Patienten uppmanades att efter en vecka när samtliga frågor besvarats återsända enkäten i ett bifogat frankerat kuvert till den postoperativa avdelningen.

Enkäterna lämnades ut från 110301 till och med 110415. Personalen på den postoperativa avdelningen förde dagligen pinnstatistik för att få en uppfattning om bortfall på grund av exklusionskriterier och för att kontrollera antal utdelade enkäter samt svarsfrekvens.

Enkäterna lämnades ut anonymt och därför fanns inte möjlighet till påminnelse om enkätsvar.

Sammanlagt delades 156 patientenkäter ut och 7 patienter exkluderades från studien på grund av ålder och språksvårigheter. 87 patienter besvarade enkäten vilket innebär en svarsfrekvens på 56 %.

Bearbetning och analys

Analyserna skedde via SPSS, Microsoft Excel och utgörs av deskriptiva analyser samt parametriska test för att beräkna skillnader. Den statistiska signifikansen är provad med t-test och Pearsons korrelationskoefficient och signifikansnivån är satt till <0,05.

Frågeställning 1 analyseras med deskriptiv statistik.

Frågeställning 2, 3 och 5 besvaras med t-test.

Frågeställning 4 besvaras med Pearsons korrelationskoefficient.

Etniska överväganden

Denna studie är inte granskad av etisk kommitté men är muntligt godkänd av verksamhetschef och medicinskt ansvarig på enheten där studien ägt rum. I studien är enkäten utformad så att patienternas anonymitet och integritet bevaras. Inga personuppgifter förutom ålder och kön

(17)

12

finns antecknade i enkäten. Frågorna bedöms inte vara av etiskt känslig natur och är inte heller obehagliga eller kränkande. I brevet till patienten ges information om syftet med studien, att deltagandet är frivilligt, att patienten har rätt att avbryta sin medverkan, att lämnade uppgifter inte kommer att användas för något annat syfte än för forskning och att patienten har möjlighet att ta del av den slutliga rapporten (27).

RESULTAT

Studiens material utgörs av 87 patientenkäter vilket motsvarar ett bortfall på 44 %. I denna studie ingår 87 patienter (kvinnor n= 45, män n= 42). Antalet patienter som genomgått

ortopedi var (n= 61) och (n=26) patienter hade genomgått bukkirurgi. Patienterna i studien är fördelade i ålderskategorier, 18-50 år=28 patienter, 51-65=45 patienter, äldre än 65 år= 14 patienter.

Postoperativ smärta hos den dagkirurgiska gruppen dag 1-7

I nedanstående tabell 1 och figur 1 beskrivs hur samtliga patienter i studien upplevde smärta under de 7 dagarna.

Dag 1 var det genomsnittliga VAS värdet 38,5 ( SD 27,0 ). Dag 2 är genomsnittet av VAS 41,2 ( SD 25,8 ). Dag 1 och dag 2 skattade 25 % av den totala dagkirurgigruppen VAS 60-100 och 3 % skattade VAS 60-100 dag 7.

Tabell 1 Samtliga patienters upplevelse av smärta enligt VAS-skalan dag 1-7.

87 patienter

dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 dag 7 mean 38,46 41,15 34,64 28,08 23,55 18,94 15,86 std.deviation 26,974 25,777 24,315 22,078 20,594 19,962 17,813

max 98 100 100 77 71 85 84

min 0 0 0 0 0 0 0

smärta 0-39,antal 47 40 51 61 66 73 80

smärta 40-59, antal 18 25 21 17 14 8 4

smärta 60-100, antal 22 22 15 9 7 6 3

smärta 0-39, % 54% 46% 59% 70% 76% 84% 92%

smärta 40-59, % 21% 29% 24% 20% 16% 9% 5%

smärta 60-100, % 25% 25% 17% 10% 8% 7% 3%

(18)

13 0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

dag1 dag2 dag3 dag4 dag5 dag6 dag7

smärta 0-39 smärta 40-59 smärta 60-100

Figur 1 Upplevd procentuell smärta för samtliga patienter dag 1-7 enligt VAS-skalan.

Jämförelse mellan kvinnliga och manliga patienters upplevelse av smärta

I nedanstående tabell 2 och 3 framgår hur kvinnliga respektive manliga patienter upplevde smärta. Dag 1 har kvinnor ett genomsnittligt VAS- värde på 34,7( SD 25,5 ). Dag 2 är

genomsnittet av VAS 39,1( SD 27,9 ). VAS 60-100 skattas av 16 % av kvinnorna dag 1, 27 % dag 2 och 4 % dag 7. Figur 2 visar resultatet av kvinnors procentuella upplevda smärta enligt VAS dag 1-7.

Dag 1 har män ett genomsnittligt VAS-värde på 41,9 ( SD 28,3 ). Dag 2 är genomsnittet av VAS 43,4 ( SD 23,2 ). VAS 60-100 skattas av 36 % av männen dag 1, 24 % dag 2 och 2 % dag 7. Figur 3 visar resultatet av männens procentuella upplevda smärta enligt VAS dag 1-7..

I figur 4 visas kvinnors och mäns genomsnittligt upplevda smärta. Dag 7 var kvinnornas smärta 15,6 ( SD 15,8) och männens 16,0 ( SD 19,9).

I figur 5 jämförs procentuellt männen och kvinnornas upplevda smärta enligt VAS 60-100.

(19)

14

Tabell 2 Kvinnors upplevelse av smärta enligt VAS-skalan dag 1-7.

45 kvinnor

max 92 100 100 77 71 72 63

min 0 0 0 0 0 0 0

smärta 0-39,antal 24 21 29 33 35 39 41

smärta 40-59, antal 14 12 8 7 8 3 2

smärta 60-100, antal 7 12 8 5 2 3 2

smärta 0-39, % 53% 46% 64% 73% 78% 86% 92%

smärta 40-59, % 31% 27% 18% 16% 18% 7% 4%

smärta 60-100, % 16% 27% 18% 11% 4% 7% 4%

Tabell 3. Männens upplevelse av smärta enligt VAS-skalan dag 1-7.

42 män

max 98 98 84 76 71 85 84

min 1 1 1 0 0 0 0

smärta 0-39,antal 23 19 22 28 31 34 36

smärta 40-59, antal 4 13 13 10 6 5 5

smärta 60-100, antal 15 10 7 4 5 3 1

smärta 0-39, % 55% 45% 52% 67% 74% 81% 86%

smärta 40-59, % 9% 31% 31% 24% 14% 12% 12%

smärta 60-100, % 36% 24% 17% 9% 12% 7% 2%

(20)

15 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Procent smärta 0-39

smärta 40-59 smärta 60-100

Figur 2. Upplevd smärta för kvinnliga patienter (n=45) dag 1-7 enligt VAS-skalan.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Figur 3. Upplevd smärta för manliga patienter (n=42) dag 1-7 enligt VAS-skalan.

(21)

16 0

5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Smärta VAS

genomsnitt kvinnor genomsnitt män

Figur 4. Genomsnittligt upplevd smärta för manliga och kvinnliga patienter.

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Procent

procentuellt kvinnor procentuellt män

Figur 5. Kvinnor och mäns upplevda smärta 60-100 på VAS-skalan procentuellt.

Vid beräkning av den signifikanta skillnaden framkommer att någon sådan inte finns vid jämförelse mellan kvinnor och mäns upplevelse av smärta dag 1-7 i denna studie.

Skillnad i smärtupplevelse mellan ortopedi- och bukkirurgipatienter

I nedanstående tabell 4och 5 framgår hur de patienter som genomgått ortopedi och bukkirurgi upplevde smärta.

(22)

17

Dag 1 är genomsnittet av VAS i gruppen av ortopedipatienter 40,1 ( SD 27,3 ). Dag 2 är genomsnittet 42,7 ( SD 27,4 ). Dag 1 och dag 2 skattar 28 % VAS 60-100 och 5 % skattar VAS 60-100 dag 7.

I gruppen av bukkirurgipatienter är genomsnittet av VAS dag 1 33,5 ( SD 26,1 ). Dag 2 är genomsnittet av VAS 37,5 ( SD 21,2 ). 19 % av patienterna skattade VAS 60-100 dag 1 och dag 2 och 0 % skattade VAS 60-100 dag 7.

I figur 6 visas ortopedipatienternas procentuella upplevda smärta enligt VAS dag 1-7 och i figur 7 visas motsvarande för bukkirurgipatienterna.

I figur 8 visas genomsnittliga VAS värden för gruppen av ortopedipatienter och gruppen av bukkirurgipatienter under samtliga 7 dagar.

Tabell 4 Ortopedipatienters upplevelse av smärta enligt VAS-skalan dag 1-7.

61 ortopedipatienter

max 98 100 100 77 71 85 84

min 0 0 0 0 0 0 0

smärta 0-39,antal 29 25 34 41 46 49 51

smärta 40-59, antal 15 19 16 12 10 7 7

smärta 60-100, antal 17 17 11 8 5 5 3

smärta 0-39, % 47% 41% 56% 67% 76% 81% 84%

smärta 40-59, % 25% 31% 26% 20% 16% 11% 11%

smärta 60-100, % 28% 28% 18% 13% 8% 8% 5%

(23)

18

Tabell 5 Bukkirurgipatienters upplevelse av smärta enligt VAS-skalan dag 1-7.

26 bukkirurgipatienter

dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 dag 7

mean 33,46 37,54 33 27,04 23,58 15,46 10

std.deviation 26,138 21,219 19,936 18,604 19,317 16,478 10,119

max 98 83 78 70 62 72 38

min 0 0 2 2 0 0 0

smärta 0-39,antal 18 15 17 20 20 24 26

smärta 40-59, antal 3 6 5 5 4 1 0

smärta 60-100, antal 5 5 4 1 2 1 0

smärta 0-39, % 69% 58% 66% 77% 77% 92% 100%

smärta 40-59, % 12% 23% 19% 19% 15% 4% 0%

smärta 60-100, % 19% 19% 15% 4% 8% 4% 0%

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Figur 6. Upplevd smärta för ortopedipatienter (n=61) dag 1-7 enligt VAS-skalan

(24)

19 0

20 40 60 80 100 120

Figur 7. Upplevd smärta för bukkirurgipatienter (n=26) dag 1-7 enligt VAS-skalan

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

SmärtaVAS

ortopedipatienter bukkirurgipatienter

Figur 8 Genomsnittligt VAS värde för ortopedipatienter och bukkirurgipatienter.

Resultatet visar att de patienter som genomgått ortopedi (n=61) har signifikant mer smärta dag 7 i jämförelse med de patienter som genomgått bukkirurgi (n=26). M=18,5 (SD 19,8) vs M=10 (SD 10,1), t= 2,08, df =84, p <0,05

Studien påvisar att det inte finns någon signifikant skillnad i smärta mellan de patienter som genomgått ortopedi eller bukkirurgi under någon av dagarna 1-6.

(25)

20

Samband mellan upplevd smärta och ålder

I nedanstående tabell 6, 7 och 8 framgår hur de olika ålderskategorierna i studien upplevde smärta.

Ålderskategorin 18-50 utgörs av 28 patienter där det genomsnittliga värdet av VAS dag 1 är 43,1 ( SD 27,8 ). Dag 2 är genomsnittet av VAS 46,8 ( SD 27,5 ). I denna ålderskategori skattar 29 % VAS 60-100 dag 1, 28 % dag 2 och 7 % skattar VAS 60-100 dag 7.

Ålderskategorin 51-65 innefattar 45 patienter och det genomsnittliga värdet av VAS dag 1 är 35,8 ( SD 26,4 ). Genomsnittet av VAS är 38,9 ( SD 24,2 ) dag 2. I denna grupp av patienter skattar 24 % VAS 60-100 dag 1, 22 % dag 2 och 2 % skattar VAS 60-100 dag 7.

Ålderskategorin som består av patienter äldre än 65 år innefattar 14 patienter och det

genomsnittliga VAS värdet för gruppen är 35,6 ( SD 27,5 ) dag 1. Dag 2 är det genomsnittliga värdet 37,1 ( SD 26,8 ). Dag 1 skattar 21 % VAS 60-100, 29 % dag 2 och 0 % skattar VAS 60-100 dag 7.

I figur 9 visas genomsnittligt upplevd smärta för de olika åldersgrupperna dag 1-7 enligt VAS.

Tabell 6 Ålderskategori 18-50 år upplevelse av smärta enligt VAS-skalan dag 1-7.

28 patienter åldersgrupp 18-50

max 98 100 100 77 71 85 84

min 0 0 0 0 0 0 0

smärta 0-39,antal 13 10 14 19 21 23 24

smärta 40-59, antal 7 10 9 5 3 1 2

smärta 60-100, antal 8 8 5 4 4 4 2

smärta 0-39, % 46% 36% 50% 68% 75% 82% 86%

smärta 40-59, % 25% 36% 32% 18% 11% 4% 7%

smärta 60-100, % 29% 28% 18% 14% 14% 14% 7%

(26)

21

Tabell 7 Ålderskategori 51-65 år upplevelse av smärta enligt VAS-skalan dag 1-7.

45 patienter åldersgrupp 51-65

max 98 83 78 76 71 67 63

min 0 0 1 0 0 0 0

smärta 0-39,antal 26 23 27 30 33 36 40

smärta 40-59, antal 8 12 11 11 9 7 4

smärta 60-100, antal 11 10 7 4 3 2 1

smärta 0-39, % 58% 51% 60% 67% 73% 80% 89%

smärta 40-59, % 18% 27% 24% 24% 20% 16% 9%

smärta 60-100, % 24% 22% 16% 9% 7% 4% 2%

Tabell 8 Ålderskategori över 65 år upplevelse av smärta enligt VAS-skalan dag 1-7.

14 patienter åldersgrupp över 65 år

max 78 75 73 60 50 25 22

min 2 2 2 2 2 0 0

smärta 0-39,antal 8 7 10 12 12 14 14

smärta 40-59, antal 3 3 1 1 2 0 0

smärta 60-100, antal 3 4 3 1 0 0 0

smärta 0-39, % 58% 50% 72% 86% 86% 100% 100%

smärta 40-59, % 21% 21% 7% 7% 14% 0% 0%

smärta 60-100, % 21% 29% 21% 7% 0% 0% 0%

(27)

22 0

5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Smärta VAS

åldersgrupp 18-50 åldersgrupp 51-65 åldersgrupp > 65

Figur 9 Genomsnittligt upplevd smärta för de olika åldersgrupperna dag 1-7 enligt VAS- skalan.

Studien påvisar att det finns ett signifikant negativt samband mellan åldersgrupper och upplevd smärta dag 7. r=-0,22, p <0,05

Inga signifikanta samband kunde påvisas dag 1-6.

Skillnad i smärtupplevelse hos dagkirurgigruppen dag 1 och dag 7

I studien framkom att det var en signifikant lägre smärta dag 7 i jämförelse med dag 1. M=

38,5 ( SD 27,0 ) vs M=15,9( SD 17,8).( t= 7,69, df= 85, p< 0,001).

DISKUSSION

Syftet var att belysa dagkirurgiska patienters subjektiva upplevelser av postoperativ smärta efter ortopedi-och bukkirurgi och om det fanns någon skillnad i upplevelsen beroende på kön och ålder.

Resultatet i studien visar att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan kvinnor och mäns upplevelser av smärta under dag 1-7.

(28)

23

Det framkom att patienter som genomgått ortopedi hade signifikant mer smärta dag 7 i jämförelse med de patienter som genomgått bukkirurgi.

I studien framkom att det fanns ett signifikant negativt samband mellan ålder (kategorier) och upplevd smärta dag 7.

Patienterna i den dagkirurgiska gruppen hade signifikant lägre smärta dag 7 i jämförelse med dag 1.

Resultatdiskussion

I denna studie framkommer att 25 % av de dagkirurgiska patienterna skattar VAS 60-100 dag 1 och dag 2. Detta resultat stöds delvis av en finsk studie som påvisar att hög procentuell andel patienter led av svår smärta på dagen för genomförd kirurgi (22). Studier genomförda i Amerika och Canada visar att hög nivå av smärta visade sig i hemmet 24 timmar efter utskrivning (5,18). Utifrån detta resultat menar författaren att orsaken till den upplevda höga smärtan bör analyseras för att om möjligt vidta lämpliga åtgärder för att motverka

postoperativ smärta i hemmet.

Författaren har inte kunnat finna studier som belyser att den skattade smärtan är låg på dagen för genomförd kirurgi samt dag 1 postoperativt.

Dag 1 i studien rapporterade en högre andel män i jämförelse med kvinnor smärta 60-100.

Någon signifikans kunde dock inte påvisas. Studiens resultat kan ta stöd i litteraturen av en canadensisk studie som rapporterar att signifikant fler män led av svår smärta på dagen för genomförd kirurgi i jämförelse med kvinnliga patienter (17).

Motsatsen påvisas i en egyptisk studie som visat att kvinnor skattat konstant högre smärta i jämförelse med män 12 timmar efter operation (14).

I jämförelsen mellan kvinnor och mäns upplevelse av smärta i studien har inte någon statistisk signifikant skillnad kunnat påvisas. Studiens resultat styrks av en svensk och en amerikansk studie som inte kunnat påvisa könsskillnader avseende postoperativ smärta (21,24).

Det finns dock studier som visar att det finns signifikanta skillnader mellan könen. En studie belyser att kvinnor skattat signifikant högre smärta än män och en annan påvisar att

signifikant fler män led av svår smärta.(17,23).

(29)

24

Könsperspektivet i denna studie menar författaren är relevant utifrån att kvinnor och män har rätt till en god och jämlik vård. Detta kan ta stöd av socialstyrelsens publikation som

beskriver jämställd vård utifrån ett könsperspektiv. Socialstyrelsen betonar i denna att det är viktigt att fokusera på hur vårdens resultat ser ut i ett könsperspektiv, detta mot bakgrund av att kvinnor och män har olika behov och förutsättningar (28).

Under dag 1 och dag 2 påvisas att 28 % av ortopedipatienterna skattar VAS 60-100 i jämförelse med 19 % av bukkirurgipatienterna. Resultatet kan till viss del jämföras med studier som visat att patienter som genomgått ortopedi har högre smärta på dagen för genomförd kirurgi i jämförelse med patienter som genomgått allmän kirurgi.(16,17).

Författaren har inte kunnat hitta studier som påvisar att den upplevda smärtan är högre samma dag som genomförd operation hos patienter som genomgått bukkirurgiskt ingrepp i jämförelse med patienter som genomgått ortopedi.

Studien påvisar att de patienter som genomgått ortopedi led av signifikant mer smärta dag 7 jämfört med de patienter som genomgått bukkirurgi. Detta menar författaren är ett

observandum som bör närmare analyseras för att förbättra smärtlindringen för

ortopedipatienter. Resultatet överensstämmer i stort med en studie genomförd i Canada som jämförde smärta mellan två ortopediska ingrepp samt ett bukkirurgiskt ingrepp. I studien framkom att patienterna som genomgått en typ av ortopedi (axelkirurgi) upplevde signifikant mer smärta dag 7 postoperativt (18).

Studier som visar att patienter som genomgått ortopedi led av signifikant lägre smärta dag 7 och att patienter som genomgått bukkirurgi led av signifikant mer smärta dag 7 postoperativt har inte kunnat hittas av författaren.

Författaren menar att besvärande postoperativ smärta dag 7 påverkar patientens dagliga liv och skulle kunna leda till återinläggning, fördröja mobilisering efter ortopedi och därmed återgång till arbete. Åsikten kan relateras till en canadensisk studie som påvisar att

postoperativ smärta var svår nog att påverka det dagliga livet dag 7 postoperativt samt två svenska studier som beskriver att smärtproblematik är en vanlig orsak till återinläggning efter ortopedisk kirurgi (1,3,4).

Studien påvisar att det finns ett signifikant negativt samband mellan åldersgrupper och upplevd smärta dag 7, det vill säga att åldersgruppen 18-50 år upplever högre smärta dag 7 i

(30)

25

jämförelse med de övriga åldersgrupperna och åldersgruppen äldre än 65 år upplever lägre smärta än övriga.

Resultatet stöds av studier som påvisar att yngre patienter upplever sin smärta högre efter kirurgi i jämförelse med äldre patienter (17,8,24).

En finsk studie beskriver däremot att ökad ålder associeras med ökad postoperativ smärta (2).

I denna studie kan yngre patienter associeras med hög smärta dag 7. En tänkbar förklaring till detta menar författaren skulle kunna vara att en stor andel av denna grupp har genomgått ortopediskt ingrepp (75 %) för vilket en signifikant ökad smärta dag 7 påvisats.

I studiens resultat framkom att patienterna hade signifikant lägre smärta dag 7 i jämförelse med dag 1.

Resultatet kan till viss del bekräftas av en kanadensisk studie som beskriver att smärtupplevelsen snabbt reducerades efter dag 7 postoperativt (18).

Detta anser författaren vara ett positivt resultat då det innebär att patientens postoperativa återhämtning förbättrats. En studie genomförd i Montréal beskriver att smärta efter dagkirurgi efter 7 dagar postoperativt var svår nog att påverka det dagliga livet (4).

Metoddiskussion

Studiens urval var patienter som genomgått dagkirurgi av typen ortopedi eller bukkirurgi med undantag av patienter yngre än 18 år och patienter med kognitiv nedsättning. Enkäten delades ut till 156 patienter och 87 av dessa svarade vilket innebär en svarsfrekvens på 56 % och ett bortfall på 44 %.

Författaren menar att populationens relativt låga antal och framförallt bortfallets storlek kan ha påverkat studiens statistiska styrka och resultat och därmed kan resultatet inte anses generaliserbart. Att generalisera resultaten till att gälla alla patienter kan inte göras om bortfallet är stort och en bortfallsanalys inte genomförts (29). En fullständig analys av såväl det interna som det externa bortfallet har inte varit möjlig att genomföra i denna studie på grund av att det inte funnits tillgång till data som exempelvis könsfördelning och

åldersfördelning på antalet utdelade enkäter samt om patienter avböjt att delta i studien. En förklaring till bortfallet tror författaren delvis kan vara att enkäten krävde tid och engagemang från de deltagande patienterna under 7 dagar. En annan förklaring kan vara den stressiga

(31)

26

arbetssituationen för personalen på den postoperativa avdelningen vid utlämnandet av enkäten som gjort att urvalskriterierna inte kunnat följas fullt ut och att tid inte funnits för en

nödvändig information till patienten. Samtidigt har andra studier pågått vid avdelningen vilket kan ha påverkat personalens engagemang.

Studien genomfördes på ett länssjukhus i en mindre stad. Med tanke på att sjukhuset är

specialiserat på dagkirurgi inom länet anser författaren att studiens vårdmiljö är överförbar till större verksamheter runt om i landet. Detta kan relateras till statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) som uttrycker att det inte bara är studiens urval av försöksdeltagare och behandlare som skall vara överförbart utan också vårdmiljön (30).

En metodsvaghet är att författaren inte beräknade hur många patienter som behövdes för att kunna påvisa en skillnad av en viss storlek innan studien påbörjades. SBU menar att forskaren måste beräkna hur många deltagare studien behöver för att kunna uppnå statistisk styrka, detta därför att en undersökning med för litet deltagarantal har för låg styrka och ger osäkra resultat (31).

Mätmetoden VAS tillämpades i studien för att mäta patienternas smärta. Författaren valde VAS därför att VAS är ett användarvänligt och väl beprövat mätinstrument och dess validitet och reliabilitet har testats (25,26).

Författaren anser att det som mäts är relevant och det innebär att enkätens validitet svarar väl mot studiens syfte. Reliabiliteten i enkäten kan anses vara god menar författaren då

mätmetoden kan bedömas ha god mätsäkerhet. Detta trots att upprepade mätningar enligt VAS kan resultera i olika VAS-värden men det kan i sin tur bero på att smärtan ändrats.

Kliniska implikationer

Författaren menar att det i större omfattning vore intressant att ytterligare undersöka och belysa patienters upplevelse av smärta efter dagkirurgi. För att minska risken för att

dagkirurgiska patienter skall besväras av svår smärta i hemmet behövs fortsatta studier för att utveckla omvårdnadsåtgärderna till dessa patienter. Denna typ av studie kan användas i den kliniska verksamheten för att utveckla riktlinjer och rutiner riktade mot smärta för att hålla den postoperativa smärtan under kontrollerade former.

(32)

27

Slutsats

De patienter som genomgått ortopedi samt de yngre patienterna i studien hade mer ont dag 7 medan patienterna i hela den dagkirurgiska gruppen hade en smärtnivå som minskade successivt och dag 7 är den som lägst. Det förefaller som att smärtlindringen dag 7 av yngre patienter och patienter som genomgått ortopedi är ett område som kan förbättras. Resultatet i studien kan kanske leda till ett fortsatt utvecklingsarbete av hantering av postoperativ smärta och det innebär en förbättring av den postoperativa vårdens kvalitetssäkring.

.

(33)

28

REFERENSER

1. Stromberg M.W., Segerdahl M, Rawal N, Jakobsson J, Brattwall M. Clinical Practice and Routines for Day Surgery in Sweden: Implications for Improvement in Nursing Interventions. Journal of Peri Anesthesia Nursing. 2008; 23(5): 311-320.

2. Suhonen R, Livonen M, Välimäki M. Day-case surgery patients´ health- related quality of life. International Journal of Nursing Practice. 2007; 13(2): 121-129.

3. Stromberg M.W., Segerdahl M, Rawal N, Jakobsson J, Brattwall M. Clinical practice and routines for day surgery in Sweden: results from a nation-wide survey. Acta Anaesthesiologica Scandinavia Foundation. 2008; 52(1): 117-124.

4. Beauregard L, Pomp A, Chonière M. Severity and impact of pain after day-surgery.

Canadian Journal of Anaesthesia. 1998; 45(4) : 304-311.

5. Pavlin J, Chen C, Penaloza DA, Buckley P. A survey of Pain and Other Symtomps that Effect the Recovery Process after Discharge from an Ambulatory Surgery Unit.

Journal of Clinical Anesthesia. 2004 ; 16 (3): 200-206.

6. Stromberg M.W., Segerdahl M, Rawal N, Jakobsson J, Brattwall M. Patient´s assessment of 4-week recovery after ambulatory surgery. Houltz. Acta

Anaesthesiologica Scandinavia. 2011; 55(1): 92-98.

7. Svensson I, Sjöström B, Haljamäe H. Assessement of Pain Experiences after Elective Surgery. Journal of Pain and Symtom Management. 2000; 20(3): 193-201.

8. Chung F, Un V, Su J. Postoperative symptoms 24 hours after ambulatory anaesthesia.

Canadian Journal of Anaesthesia. 1996; 43(11): 1121-1127.

9. Lau H, C. Brooks D. Predictive Factors for Unanticipated Admissions After Ambulatory Laparoscopic Cholecystectomy. Archives Of Surgery. 2001; 136(10):

1150-1153.

(34)

29

10. Bisgaard T, Klarskov B, Kehlet H, Rosenberg J. Recovery after uncomplicated laparoscopic cholecystektomy. Danish Medical Research Council Journal. 2002;

132(5): 817-825.

11. Sherigar M, Irwin G W, Rathore MA, Khan A, Pillow K, Brown MG. Ambulatory Laparoscopic Cholecystektomy Outcomes. Journal of the Society of

Laparoendoscopic Suregeons. 2006; 10(4): 473-478.

12. Novotsky W, Kercher W, Czerniach R, Kaban K, Khera S, Gallagher-Dorval A, Callery P, Litwin E.M., Kelly J. Advantages of Mini-laparoscopic vs Conventional Laparoscopic Cholecystectomy. Results of a Prospective Randomized Trial. Archives Of Surgery. 2005; 140(12): 1178-1183.

13. Keulemans Y, Eshuis J, de Haes H, de Wit L T, Gouma D J. Laparoscopic

Cholecystektomy: Day-Care Versus Clinical Observation. Gouma. Annals of Surgery.

1998; 228(6): 734-740.

14. Kandil T S, Hefnawy E E. Shoulder Pain Following Laparoscopic Cholecystektomy:

Factors Affecting the Incidence and Severity. Journal of Laparoendoscopic &

Advanced Surgical Techniques. 2010; 20(8): 677-682.

15. Eriksson J R, Poornoroozy P, Jorgensen L N, Jacobsen B, Friis-Andersen H U,

Rosenberg J. Pain, quality of life and recovery after laparoscopic ventral hernia repair.

Hernia. 2009; 13(1):13-21.

16. Ekstein M.P., Weinbroum A.A..Immediate Postoperative Pain in Orthopedic patients Is More Intense and Requires More Analgesia than in Post –Laparotomy Patients. Pain Medicine 2011; 12(2): 308-313.

17. Chung F, Ritchie E, Su J. Postoperative Pain in Ambulatory Surgery. Anesthesia &

Analgesia. 1997; 85(4): 808-816.

(35)

30

18. Watt-Watson J, Chung F, Chan W.S. V, McGillion M. Pain management following discharge after ambulatory same-day surgery. Journal of Nursing Management. 2004;

12(3): 153-161.

19. Wylde V, Rooker J, Halliday L, Blom A. Acute postoperative pain at rest after hip and knee arthroplasty: severity, sensory qualities and impact on sleep. Orthopaedics &

Traumatology: Surgery & Research. 2011; 97(2): 139-144.

20. Waeale A.E., Ackroyd C.E., Mani G.V, Winston I.G.. Day-case or short-stay admission for arthroscopic knee surgery: a randomised controlled trial. Winson.

Annals of the Royal College of Surgeons of England. 1998; 80(2): 146-149.

21. Chou L.B., Wagner D, Witten D.M., Martinez-Diaz G.J., Brook N.S., Toussaint M, Caroll I.R.. Postoperative Pain Following Foot and Ankle Surgery: A Prospective Study. Fot Ankle International. 2008; 29(11): 1063-1068.

22. Niemi-Murola L, Pöhyhia R, Onkinen K, Rhen B, Mäkelä A, Niemi T.T. Patient Satisfaction with Postoperative Pain Management-Effect of Preoperative Factors.

Journal of Pain Management Nursing. 2007; 8(3): 122-129.

23. Uchiyama K, Kawai M, Tani M, Ueno M, Hama T, Yamaue H. Gender differences in postoperative pain after laparoscopic cholecystectomy. Surgical Endoscopy. 2006;

20(3): 448-451.

24. Bergh I, Gunnarson M, Allwod J, Odén A, Sjöström B, Steen B. Descriptions of pain in elderly patients following orthopaedic surgery. Scandinavia Journal of Caring Science. 2005; 19(2): 110-118.

25. Li L, Liu X, Herr K. Postoperative Pain Intensity Assessement: A Comparison of Four Scales in Chinese Adults. Pain Medicine. 2007; 8(3): 223-234.

26. Price D.D., McGrath P.A., Rafii A, Buckingham B. The Validation of Visual Analogue Scales as Ratio Scale Measures for Chronic and Experimental Pain. Pain.

1983; 17(1): 45-56.

(36)

31

27. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [webbsida] 2010 [läst 2010-03-09];[17 sidor]. Tillgänglig:

http://www.codex.vr.se/forskninghumsam.sthml.

28. Wigzell K, Asplund K. Jämställd vård?-Könsperspektiv på hälso-och sjukvården.

Socialstyrelsen. 2004; 103(3): 16.

29. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier. 2 uppl. Stockholm:

Natur och kultur; 2003. s 105.

30. Statens beredning för medicinsk utvärdering [webbsida] 2011[läst 2011-05-06];[3 sidor].

Tillgänglig: http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/vetenskap-och-praxis/Galler-ronen-har- och...

31. Statens beredning för medicinsk utvärdering [webbsida] 2003[läst 2011-05-06];[4 sidor].

Tillgänglig: http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/vetenskap-och-praxis/2053/

.