Tullen informerar
Tullen tiedottaa Customs Information
Fritt för publicering 10.2.2020 kl. 9.00
ÅRSPUBLIKATION 2019: preliminära uppgifter
VÄRDET PÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED TVÅ PROCENT 2019 Underskottet i handelsbalansen var betydligt mindre än året innan
Enligt Tullens preliminära uppgifter ökade värdet av Finlands varuexport år 2019 med två procent. Värdet på exporten uppgick till något över 64,9 miljarder euro. Värdet på varuimporten minskade däremot med en procent. Värdet på importen uppgick till 65,6 miljarder euro. Året innan, 2018, växte både exporten och importen med sju procent. År 2017 ökade exporten med 15 procent och importen med 14 procent.
Underskottet i handelsbalansen minskade betydligt i fjol jämfört med året innan. Handelsbalansen visade enligt Tullens preliminära uppgifter ett underskott på 710 miljoner euro år 2019. Underskottet i handeln med EU-länderna minskade i fjol till knappt 1,2 miljarder euro medan handeln med länderna utanför EU visade ett överskott på 455 miljoner euro. År 2018 visade handelsbalansen ett underskott på 2,9 miljarder euro. Underskottet i handeln med EU-länder uppgick till 1,8 miljarder euro och underskottet i handeln med länderna utanför EU till en miljard euro. År 2017 visade handelsbalansen ett underskott på nästan 2,8 miljarder euro.
Exporten till EU-länderna ökade med två procent år 2019. Exporten till euroområdet växte med tre procent. Exporten till länderna utanför EU ökade också med två procent. Importen från EU-länderna låg på ungefär samma nivå som året innan. Importen från övriga länder minskade med tre procent. År 2018 växte exporten till EU-länderna med sex procent. Exporten till länderna utanför EU steg med åtta procent. Importen från EU-länderna ökade år 2018 mindre än exporten, med fem procent. Importen från länderna utanför EU växte samtidigt med nio procent.
I nästan alla huvudnäringsgrenar blev tillväxten för värdet på exporten långsammare eller vände nedåt i januari–november 2019 jämfört med motsvarande tidsperiod året innan, med undantag av exporten av transportmedel, elektrotekniska produkter och livsmedel. Exporten av skogsindustriprodukter sjönk med fem procent. Exporten av maskiner och apparater växte med två procent och exporten av transportmedel med sex procent i januari–november. Exporten av motorfordon ökade med fem procent och av övriga transportmedel 12 procent. I december inföll en fartygsleverans på 931 miljoner euro, vilket kommer att innebära en rejäl ökning i den totala exporten av transportmedel för hela året 2019. Exporten av metallindustriprodukter steg med två procent. Värdet på exporten av oljeprodukter växte också med två procent, men vad gäller den övriga kemiska industrin svängde exporten däremot nedåt med två procent. Tullen publicerar detaljerade lands- och varuuppgifter om utrikeshandeln för hela fjolåret den 28 februari 2020.
Värdet på varuimporten vände nedåt i januari–november 2019. Importen av såväl konsumtionsvaror som livsmedel växte med en procent i januari–november i fjol. Importen av transportmedel växte med åtta procent. Däremot minskade importen av produktionsförnödenheter för industrin med sex procent. Importen av investeringsvaror minskade med två procent och importen av bränsle och smörjmedel med fyra procent.
Tullen Semaforbron 12 PB 512 00101 HELSINGFORS växel 0295 5200 Totalutveckling, miljoner euro (siffrorna för år 2019 baserar sig på preliminär statistik)
Ändring i
%
2018 2019 2019
Export (fob) 63 682 64 915 2
Import (cif) 66 585 65 625 -1
Handelsbalans - 2 903 - 710
Figur 1. Finlands export, import och handelsbalans månadsvis, 2017–2019, miljoner euro.
Figur 2. Finlands export, import och handelsbalans årsvis, 200–2019, miljarder euro.
Maskin- och fordonsindustrins andel av varuexporten fortfarande störst
Maskin- och fordonsindustrins andel av den totala varuexporten var 22,3 procent beräknat med uppgifterna för januari–november 2019. Andelen steg med en procentenhet från året innan och varugruppen var utgående från CPA-klassifikationen alltjämt den största industrigrenen inom exporten. Skogsindustriprodukternas andel av den totala varuexporten sjönk år 2019 från föregående års 20,6 procent till 19,3 procent. Skogsindustrin var den näst största industrigrenen inom exporten. Den kemiska industrins andel, som minskade en aning till 19,2 procent, var emellertid nästan lika stor. Dessa tre industrigrenar svarade för 61 procent av Finlands totala varuexport. Metallindustrins andel var 15,8 procent och el- och elektronikindustrins 11,5 procent. Förändringarna var mycket små jämfört med året innan.
‐1000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000
2017 2018 2019
Milj. e
Handelsbalans Export Import
‐5 5 15 25 35 45 55 65 75
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 mrd e
Handelsbalans Import Export
Figur 3. Olika industrigrenars (CPA) andelar av den totala exporten 2000–2019 (1-11), i procent.
Tillväxttakten i varuexporten avtog eller vände nedåt inom flera av de viktigaste exportsektorerna
I januari–november 2019 ökade tillväxten i exporten av maskiner, apparater och transportmedel i sin helhet till tre procent.
Tillväxten för hela året 2018 uppgick till två procent. Exporten av industrimaskiner och -apparater växte inte alls i jämförelse med januari–november året innan. Däremot steg exporten av elektriska maskiner och apparater med fem procent. Exporten av nätverksutrustning för mobilteknologin växte med sju procent. Exporten av transportmedel växte i januari–november med sex procent. Exporten av motorfordon ökade med fem procent.
Värdet på exporten inom skogsindustrin minskade i sin helhet med fem procent i januari–november 2019. År 2018 ökade exporten av skogsindustriprodukter med en tiondel. Värdet på exporten av pappersmassa sjönk med sju procent. Minskningen berodde helt på att exportpriserna sjönk, exportmängderna växte med över en tiondel. Exporten av såväl sågvaror som trävaror sjönk med fem procent. Värdet på exporten av papper och papp minskade med fyra procent.
I januari–november 2019 ökade värdet på exporten av oljeprodukter med två procent. År 2018 ökade värdet på exporten av oljeprodukter med 12 procent. Exporten av produkter från den övriga kemiska industrin vände nedåt med två procent. Exporten av baskemikalier minskade med fem procent, exporten av plast med fyra procent och exporten av läkemedel med 11 procent.
Även tillväxten i exporten av metallindustriprodukter avtog i sin helhet i januari–november 2019. Tillväxten var två procent jämfört med en förändringsprocent på 12 procent för exporten år 2018. Exporten av järn och stål ökade med nio procent och exporten av övriga metaller sjönk med tio procent. Exporten av metallprodukter ökade med två procent.
Exporten av instrument och mätare växte i januari–november i fjol med 11 procent och exporten av livsmedel med 15 procent.
Exporten av malmer och metallskrot minskade med tre procent.
0 5 10 15 20 25 30 35
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 1‐11
%
El‐ och elektronikindustri Metallindustri Maskin‐ och fordonsindustri
Skogs‐ och pappersindustri Kemisk industri Övrigt
Tullen Semaforbron 12 PB 512 00101 HELSINGFORS växel 0295 5200 Figur 4. Förändring i exporten av de viktigaste exportvarorna 2010–2019 (1–11), i procent.
Uppåtgående trend för import av industrimaskiner och -apparater samt transportmedel
I sin helhet växte importen av maskiner, apparater och transportmedel med tre procent i januari–november 2019. Importen av industrimaskiner och -apparater ökade med sju procent i förhållande till motsvarande tidsperiod året innan. Däremot var importen av elektrotekniska apparater fem procent mindre. Importen av transportmedel växte med åtta procent.
Värdet på importen av olja och oljeprodukter minskade med fyra procent och importen av kemiska ämnen och produkter sjönk med två procent. Importen av livsmedel växte med en procent. Importen av metaller och metallprodukter minskade med 18 procent.
Figur 5. Förändring i importen av de viktigaste importvarorna 2010–2019 (1–11), i procent.
EU-ländernas andel av Finlands utrikeshandel nästan 60 procent
EU-ländernas andel av Finlands varuexport minskade år 2019 en aning från föregående års 59,5 procent till 59,3 procent. Inom importen ökade EU-ländernas andel däremot något från föregående års 59,7 procent till 60,5 procent.
Andelarna i handeln med länderna utanför EU förändrades på motsvarande sätt. I fjol utgjorde denna handel 40,7 procent av exporten och 39,5 procent av importen, medan andelarna år 2018 var 40,5 procent vid export och 40,3 procent vid import.
Tyskland är vår största handelspartner
Tyskland var enligt uppgifterna för januari–november 2019 såväl vårt största exportland som vår största handelspartner. Landets andel av den totala varuexporten var lika stor som motsvarande andel år 2018, dvs. 15,1 procent. Med en andel på 10,4 procent var Sverige igen vårt näst största exportland och även vår näst största handelspartner. Förenta staternas andel steg till 7,5 procent och
‐50
‐30
‐10 10 30 50 70
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
1‐11
%
Skogsindustriprodukter Oljeprodukter Kemiska ämnen och produkter
Metaller och metallprodukter Industrimaskiner och ‐utrustning Elektriska maskiner och apparater
Transportmedel Mät‐ och kontrollinstrument
‐45
‐35
‐25
‐15
‐5 5 15 25 35 45
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
1‐11
%
Livsmedel Olja‐ och oljeprodukter Kemiska ämnen och produkter
Metaller och metallprodukter Maskiner och utrustning Transportmedel
landet var vårt tredje största exportland. Nederländernas andel var 6,2 procent och Rysslands 5,7 procent. Kinas andel minskade en aning till 5,4 procent och Storbritanniens till 4,3 procent.
Tyskland förblev även vårt största importland i januari–november 2019. Landets andel av den totala varuimporten var 15,7 procent.
Ryssland var vårt näst största importland med en andel på 13,4 procent och Sverige vårt tredje största importland med en andel på 11,2 procent. Kina var vårt fjärde största importland med en andel på 7,5 procent och Nederländerna vårt femte största importland med en andel på 5,2 procent i januari–november i fjol. Förenta staternas andel av den totala varuimporten var 3,5 procent.
Figur 6. Tysklands, Nederländernas, Förenta staternas, Rysslands, Kinas, Storbritanniens och Sveriges andel av Finlands varuexport 2010–2019 (1–11), i procent.
Varuexporten till Tyskland i januari–november 2019 förblev på samma nivå som året innan, och exporten till Sverige växte med en procent. Samtidigt växte däremot exporten till Förenta staterna med 13 procent, men exporten till Nederländerna minskade med åtta procent. Exporten till Ryssland steg med 11 procent. Exporten till Kina minskade med tre procent och exporten till Storbritannien med fyra procent.
Importen från Tyskland vände nedåt med en procent i januari–november 2019, men däremot växte importen från Sverige i lika stor grad. Importen från Ryssland minskade med fem procent och importen från Nederländerna med sju procent. Importen från Kina växte med fem procent och importen från Förenta staterna med sex procent. Importen från Frankrike steg med 16 procent, men importen från Storbritannien sjönk med fyra procent. Tullen publicerar landspecifik utrikeshandelsstatistik för hela året 2019 den 28 februari 2020.
Figur 7. Förändring i värdet på Finlands export till Tyskland, Nederländerna, Förenta staterna, Ryssland, Kina, Storbritannien och Sverige 2010–2019 (1-11), i procent.
0 2 4 6 8 10 12 14 16
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
1‐11
%
Kina Tyskland Storbritannien Nederländerna Ryssland Sverige USA
‐50
‐30
‐10 10 30 50
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
1‐11
%
Kina Tyskland Storbritannien Nederländerna Ryssland Sverige USA
Tullen Semaforbron 12 PB 512 00101 HELSINGFORS växel 0295 5200
Utveckling av varuexporten i EU-länderna år 2019
EU-ländernas (EU28) sammanlagda varuexport växte i januari–november 2019 med två procent.1 Finlands varuexport steg under motsvarande period med en procent. I ungefär en tredjedel av EU-länderna växte exporten endast med en procent eller inte alls. Vid en jämförelse mellan EU-länder placerade sig exporttillväxten i Finland i januari–november 2019 i den lägsta tredjedelen och var svagare än EU-ländernas totala export i genomsnitt. Endast tre EU-länder nådde en exporttillväxt på över sex procent. Året innan var Finlands exportutveckling under samma period den nionde starkaste och år 2017 var exporttillväxten den näst starkaste bland alla EU-länderna.
Exporten emellertid växte eller stannade på samma nivå som året innan i alla EU-länder utom i Cypern. Förutom Finland hade även fyra andra EU-länder, t.ex. Tyskland, en exporttillväxt på en procent. I fyra EU-länder, t.ex. i Storbritannien och Estland, växte exporten överhuvudtaget inte. Mest steg exporten i Irland och Luxemburg. I övriga av Finlands största handelspartner var exporttillväxten en aning snabbare än i Finland. I Sverige, Nederländerna och Italien växten exporten med två procent och i Frankrike med tre procent. Bland de nordiska länderna hade Danmark den snabbaste exporttillväxten.
Figur 8. Förändring av exporten i EU28-länder år 2019 (1-11), i procent.
Källa: Eurostat news release 9/2020
Obs! Exporten i Cypern sjönk med 31 procent.
Förfrågningar Telasuo Christina, tfn 040 332 1828 Kaarna Anssi, tfn 040 332 8153
E-post: fornamn.efternamn@tulli.fi
1 Källa: Eurostat news release 9/2020
0 0 0 0
1 1 1 1 1
2 2 2 2 2
3
4 4 4
5 5 5 5 5 5
7
9 9
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
BE Belgien GB Storbritannien EE Estland GR Grekland DE Tyskland ES Spanien SK Slovakien LV Lettland FI Finland IT Italien SE Sverige AT Österrike NL Nederländerna RO Rumänien FR Frankrike PT Portugal HU Ungern CZ Tjeckien BG Bulgarien DK Danmark HR Kroatien PL Polen LT Litauen MT Malta SI Slovenien LU Luxemburg IE Irland
%
