Systematiskt kvalitetsarbete på Smultronet 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete

på Smultronet 2013/2014

Lära av varandra

Lust, glädje, lek och nyfikenhet Utmanande lärmiljöer

Allas lika värde – olikheter berikar

Lära och växa tillsammans Inflytande och delaktighet

Varmt, tryggt och tillåtande klimat

Barnperspektiv och Barns perspektiv

Vi lär varje dag hela livet

Verksamhetsidé

Verksamhetsidén och dess innebörd lever genom oss som arbetar i verksamheten och ska vara en drivkraft

Förskolan i nord En mötesplats för lärande

Målområden utifrån arbetsplan:

Lärmiljöer/inomhus; språk och skapande (eget prioriterat mål)

Barns inflytande

Värdegrundsarbete och demokrati Entreprenöriellt lärande

Grön flagg/ NO teknik (eget prioriterat mål)

Barn i behov av särskilt stöd

Lärmiljöer/inomhus;

språk

Mål från förskolans läroplan, Lpfö-98/10 Förskolan skall sträva efter att varje barn :

• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.

•utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, utrycka tankar, ställa frågor, argumentera och

kommunicera med andra.

Egna mål utifrån Lpfö-98/10 Vad vill vi ge barnen?

Språk:

Vi vill ta tillvara barnens nyfikenhet och stimulera barnens

språkutveckling. Göra lärandet på ett naturligt och utmanade sätt.

Lära barnen att lyssna på varandra och lära oss att man inte behöver tycka och tänka lika.

Hur/vad gör vi?

•Lånar böcker i boklåda till tema (biblioteket).

•Använder oss av bokpåsar, bord/flanosagor, språkpåsar.

•Synliggör/tydliggör i miljön vilka aktiviteter som finns med bilder och text.

•Märker/skriver upp t.ex. regler med barnen.

•Utmanar barnen med frågor som stimulerar barnen att prata; t.ex.

– hur tänkte du? Vad tycker du? Osv

• När någon pratar lyssnar vi och lär oss att vänta på sin tur.

• Respekterar att man kan tycka och tänka olika.

Bokpåsar på smultronet.

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.”Lpfö-98

Idag har ditt barn fått med sig en ”bokpåse” hem.

I den påsen ska ni tillsammans med barnet välja ut en bok som vi kan läsa på äldsta barnens fredagssamling och läsvila.

Välj en bok som är lämplig för c:a 3 år och en bok som ditt barn tycker om.

Bokpåsarna delas ut på måndagar och ska vara med tillbaka på fredagen samma vecka.

Syftet med att barnen ska få ta med sig en egen bok är bl.a att ge barnen ett visst eget inflytande över vad de vill samtala/läsa om, stimulera språk och språkutveckling, dela med sig till andra och låta andra ta del av något som inte är förskolans.

Den här instruktionen och förklaringen har barnen fått ta med hem till föräldrarna/vårdnads- havarna som en

bakgrundsförklaring till varför vi gör det vi gör.

(Pappret ligger i boktygpåsen)

Vad heter din bok?

- grävskopan, dom gräver i boken.

Vad heter din bok?

-Pippi Långstrump.

I boken får Tommy och

Annika nya kamrater.

De äldsta barnen och vi pedagoger har ett rullande schema på vem som ska ta med sig en egen vald bok. Boken läser pedagogen och vi pratar om vad boken handlade om. Vi tar kort på boken och den som har haft med den får sedan själv berätta vad som

händelseförloppet.

-

hundarna.

När vi läser ur boken lyssnar alla och sedan kan vi prata om vad som hänt och vad som sagts. Dessutom finns en bra och naturlig koppling till att belysa ett händelseförlopp. T.ex. kan vi som pedagoger välja en bok som belyser någon form av kränkande behandling. Vi som pedagoger utmanar även med frågor som får barnet att tänka till lite extra. Barnen tycker också om att fråga:

-Vad gör/ säger dom, varför gör dom så, o.sv.

- Mitt namn där, Albin där.

Barnen har varit delaktiga i det som har skrivits och vi har skrivit på olika sätt. Alla barn som tar buffé har signerat reglerna på sitt sätt med sitt namn.

För att kunna kommunicera och visa vad man vill, kanske inte kunna förmedla det verbalt, har vi

synliggjort vad man

kan

miljö så att man också/istället kan peka på. Det finns även möjlighet att ha egna idéer om vad man vill göra. (Vi har även lila och gula rummet.)

- Jag vill göra den, pussla den.

I en pärm har vi tagit kort på aktiviteter som spel och pussel. Det finns även pussel på två låga hyllor där tanken är att främst de yngsta barnen ska kunna välja vad de vill utmana i sitt lärande. Eftersom vi vill ta ner vald aktivitet till barnen och undvika att de klättrar har utarbetat denna pärm.

- Där e den, den hus där, mim osså.

Det är viktigt att kunna gå undan och ”läsa” själv, berätta och få en förförståelse för skriven text. Det finns böcker tillgängligt som är

anpassade till barnens olika behov; storlek och format, samt innehållsmässigt.

Det är

nog inte

min hand, den är så

stor!

Undrar om det är

min hand?

Där är min hand

Var är min hand?

Vi har skrivit regler tillsammans om hur man kan vara en bra kompis. För att signera valde vi att trycka med vår hand istället för att

skriva.

- Samma där, grisen där.

Ibland när vi t.ex. läser/tittar i en bok tillsammans ser vi att barnen gör kopplingar till en och samma sak som finns i olika konstellationer. Det blir intressant för alla att ta del av, ett lärande som får en annan

dimension.

- Där jag ritar min

traktor.

Resultat

Barnen visar intresse för det vi gör tillsammans. Vi visar intresse för barnens sätt att lära och ger dem utrymme för att lära på egna sätt. Att lyssna på/till

varandra är lite svårt. Barnen vill gärna prata alla på en gång. Det är viktigt att vi lär oss att lyssna på en i taget som pratar.

När vi tydliggör med bilder får alla barn komma till tals på sitt sätt, alltefter förmåga.

Vi ser det som att vi har en syn på barn som medmänniskor och en syn på kunskap där barn betraktas som aktiva i sitt lärande.

Att kommunicera med bilder vad som finns att leka/lära med i vår

inomhusmiljö har även (förutom för barnen) varit tydligt för alla pedagoger inkluderat våra vikarier.

Analys

Målet att vi lyssnar, samtalar och reflekterar tillsammans ser vi fungerar bättre, men det är svårt för vissa barn. T.ex kan ett barn säga till ett annat barn att : -jag ska bara prata färdigt, sen är det din tur. (främst de äldre barnen).

De yngre barnen lyssnar intresserat när vi t.ex. har bordsaga. De tittar, lyssnar och ler igenkännande om det är en saga de har hört förut. På så sätt ser vi tydligt att barnen lär sig genom upprepningar och de gärna vill låna ”rekvisita” och berätta själva och för varandra på sitt eget upplevda sätt.

Att vi vuxna lyssnar och ser vad/hur barnen har förstått och att de vill visa hur är en feedback. Genom att t.ex fått bilden av hur en gris ser ut, vill visa oss genom att hämta andra grisar i andra material när vi läser en bok är ett sätt att ge barnen utrymme till att visa ett eget lärande. Vi ser hur barnet blir stolt och kan dessutom förmedla lärandet till andra barn. Att vi som pedagoger har en viktig roll ser vi hos barnen på deras sätt att visa intresse. Aktiva, engagerade och intresserade

pedagoger ger detsamma till barnen.

Lärmiljöer/inomhus;

skapande

Mål från förskolans läroplan, Lpfö-98/10 Förskolan skall sträva efter att varje barn:

•Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många

uttrycksformer som lek, bild , rörelse, sång och musik, dans och drama.

Egna mål utifrån Lpfö-98/10 Vad vill vi ge barnen?

Skapande:

Att skapa med olika uttrycksformer och på så sätt främja barnens utveckling och lärande. Erbjuda fantasi, inlevelse, samarbete och egna initiativ.

Hur/vad gör vi?

• Tryck på olika sätt med t.ex. löv, äpple, händer, former.

• Känna, skapa, uppleva att arbeta med färg, lera och play-do deg.

• Rytmik/rörelse till ”mini-röris” och ”titta jag kan”;

musikrytmikbok för de yngsta.

Vi har skapat med löv och barnen har varit delaktiga på olika sätt i hela processen.

- Liten hand.

- Den sitter

fast.

- Det låter där, många ”må”.

Löven som blev över från våra tryck torkade vi och smulade sönder i en plastficka som vi sedan hällde färg i.

-Nee blev inte kladdig !

När vi har tryckt våra händer som signatur på vår värdegrundstavla är det kul att fortsätta trycka, för att få göra det man kan och känner igen är ett roligt lärande.

-Vet du min bästa färg?

-Nej, svarar pedagog.

-Jag vet. Lila!

Olika aktiviteter där vi vill ge barnen ett roligt och lustfyllt skapande. Bl.a. fingerfärg, vattenfärg och målning av små lerfigurer.

Flygplan gör jag, apa där.

Måla, prova och upptäcka nya sätt att måla på.

Sitta på huk och måla på sten, sitta och känna med händer, stå och måla tillsammans utan att måla på kompisens

teckning o.sv.

det va gul;titta

det blev grön.

-jag

-jag har gjort en racerbana där.

-

-bana.

med start och mål

för tåg.

-lastbil., cykel

och traktor.

- Vi bekantar oss med lera. Tittar på, känner och undersöker, upptäcker och reflekterar.

- ”Kladdigt , mmmm, ussch, konstigt, detta??” Var några av

barnens kommentarer.

- Flygplan gör jag; apa där.

- Tårta med ost och glass.

-” Där”

- ”Me-me”

me-me ”. - En drake.

- Så, en traktor, rullar!

- Bil här.

- En gris har jag gjort.

En fjäril, nallebjörn,

en orm där bakom.

-En födelsedagstårta.

Ser du med godisar i.

Vi bakar, känner på, delar och upplever på olika sätt med play-doo deg.

Dela, trycka och göra mönster är spännande. Få uppleva på sitt eget sätt.

Rytmik/rörelse till ”mini-röris” och ”titta jag kan”; musikrytmikbok för de yngsta.

-På dej, många där.

-Nallen sover.

Resultat

Att skapa med olika uttrycksformer och främja barnens lärande har lett till att barnen i större utsträckning vill prova på. Vi har upprepat och barnen har fått prova på i sin ”egen takt”. Att vara passivt aktiv är viktigt att få vara för att sedan vilja göra själv. Lyssna in barnet och erbjuda. Viktigt att ta ställning till barnens tidigare erfarenheter, aktiviteter och vilket innehåll som är väsentligt att ta del av och när detta bör ske; samtidigt som barnen griper naturliga tillfällen i flykten.

Analys

Att barnen har fått prova i sin egen takt har lett till att när de känner sig mogna kommer de och visar oss t.ex. förkläde och vill måla.

När vi blandar åldrar på barnen är de äldre förebilder och vi ser hur de inspirerar de yngre barnen(eller nya barn). Att barnen får lära på sitt eget sätt ser vi

utvecklar deras skapande förmåga. De kan ta fram papper och säga –”måla”. Vi uppmuntrar barnen att berätta vad de har målat och de är oftast bestämda med vad de har målat. Ett bra tillfälle att lyssna på varandra, eftersom det är en naturligt intressant situation.

Lek/rörelse/drama, speciellt rörelse till ”röris” ser vi att en del barn tycker extra mycket om, då de pekar på stereon och börjar göra ”pippi-tofsar”.

Vi som pedagoger fokuserar på vad det är att kunna något; kanske bara vilja sitta och titta på för att nästa gång vilja prova på. Vi vet att det kan ta olika lång för olika barn.

Mål från Förskolans läroplan, Lpfö -98/10 Förskolan skall sträva efter att varje barn:

•Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation”.

•Utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö.

Barns inflytande

(pedagogernas förhållningssätt)

Egna mål utifrån Lpfö 98/10:

Vad vill ge barnen?

En verksamhet där vi respekterar varandra och känner delaktighet, där vi kan påverka vår situation. Lära sig ta ansvar för sina handlingar.

•På vilket sätt stöder våra lärmiljöer detta lärande?

•Hur tränar sig barnen i att ta egna beslut och göra egna val?

•Hur hjälper vi barnen att få förståelse för sig själva och sin omvärld?

Vi har skrivit regler tillsammans som hjälper barnen att ta ansvar för sina handlingar och förstå sin omvärld.

Dessutom har man möjlighet att uttrycka tankar och kunna påverka sin situation tillsammans med pedagog.

På vänster sida bygger vi stort och på den högra sidan bygger vi mindre.

-Högt vi bygger!

-Bara hääär.

(inte på andra sidan den röda tejpen).

Genom att ha tydliga regler och att aktivt arbeta med dem förstår barnen t.ex. var de kan bygga med den ”stora

byggen” och var de kan bygga med den ”lilla byggen”. Det hjälper barnen att få förståelse för sig själva och sin

omvärld.

Pärm som visar bilder på spel och pussel.

Ett exempel på hur vår lärmiljö kan erbjuda barnen att ta egna beslut, och erbjuda barnen att göra ett eget aktivt val.

-

Vi har skrivit gemensamma regler om hur vi gör när vi äter.

Barnen har kommit med idéer och uttryckt sina tankar. Vi har sammanställt reglerna tillsammans. Alla har sedan signerat med sitt namn. Ett sätt att hjälpa barnen ta ansvar för sina handlingar, att följa det som vi har bestämt tillsammans.

- Där mitt namn, Albin

där.

Att få prova när man själv vill och på så sätt få inflytande över sin situation är ett sätt att träna sig i att göra och ta egna beslut. Vad vill jag?

Viktigt att bli hörd och respekterad för det man tycker.

- Vill bara titta.

Viktigt att få göra på sitt eget sätt. Genom kroppsspråk visar de yngsta barnen om de vill delta aktivt eller passivt i en aktivitet. Pojken på bilden är 1,3 år och vill inte trycka med äpplet, men måla med pensel. Göra det som man

känner igen och är trygg med, påverka sin egen situation och känna sig trygg i den.

Resultat

I våra lärmiljöer har vi synliggjort vad man kan göra, resp. vilka regler som gäller och var saker hör hemma. Detta har vi gjort genom att visa bilder och på så sätt

förtydliga för barnen så att de lättare ska förstå sin omvärld. Bilder hjälper barnen att kunna ta ansvar för att plocka undan efter sig vid egen vald aktivitet. Vi har varit delaktiga som pedagoger och visat, samtalat och involverat barnen i hur de kan påverka val av t.ex. aktiviteter. De äldre barnen har varit förebilder, men det är

fokuserade pedagoger som har tydliggjort/synliggjort/upprepat vad som erbjuds i resp.

miljö. Barnen visar/pekar på vad de vill göra och när vi benämner och samtidigt säger vad det heter ser vi att barnen själva säger vad de vill(de äldsta).

Analys

Vi ser att även de barn som inte uttrycker sig verbalt kan förmedla vad de vill göra. Det kan vara barn som är sena i språkutveckling, barn som har ett annat språk och/eller de yngsta barnen. Ett sätt som hjälper barnen att förstå sin omvärld här på förskolan och kunna

påverka sin situation. Som pedagoger har vi fokuserat på att lära/visa barnen vad det finns att göra i rep. miljö för att barnen ska förstå varför dessa bilder hänger där de gör. Det har lett till att barnen vet vad/var man kan hitta/göra olika aktiviteter. Att följa regler och

hänvisa till vad vi har bestämt tillsammans har resulterat i att barnen rättar varandra när något annat barn gjort fel. Vi har gett positiv feedback vid sådana tillfällen. Samtidigt som en del barn har testat och sett om vi är uppmärksamma på deras handlingar och är

konsekventa.

Värdegrundsarbete / Demokrati

Mål utifrån Lpfö-98/10

Förskolan skall sträva efter att varje barn

•Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp”.

•Att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.

Egna mål utifrån Lpfö-98/10

Vad/hur gör vi?

•Involvera barnen i att skriva regler i olika miljöer; ex vid matsituation, hur man är en bra kompis, stopp/sluta regeln.

•Synligöra och aktualisera vad vi har bestämt.

•Kartläggningsfrågor med de äldsta barnen.

•Observationer med de yngre barnen.

•Vi som pedagoger har fokus/närvaro på barnen.

•Samarbetsaktiviteter

Vi har skrivit regler tillsammans om hur man kan vara en bra kompis. Barnen (de äldsta) har kommit med egna förslag och vi signerat med våra händer.

När vi har målat eller ätit färdigt är det viktigt att vi tillsammans hjälps åt och gör i ordning efter oss.

Ett sätt att ta ansvar för sin/våra handlingar.

-Den gula där, så.

- däär

-garaaage

-fötter dääär.

Ex. på hur vi kan förstå skyldigheter och inte förstöra för

varandra.

Vi har uppmuntrat barnen på olika sätt till samarbete och att dela med sig, vänta på sin tur.

Barnen har fått ta med sig en leksak att visa för sina

kompisar.

Bredvid lek och samspelslek. Sakerna på förskolan är våra och inte mina.

Man behöver inte alltid säga något, bara titta.

- Nu min

Kartläggningsfrågor som vi använder med de äldsta barnen inför bl.a

utvecklingssamtal.

De yngre barnen som inte förstår frågornas innebörd iakttar vi och observerar. På så sätt kan vi se om någon är rädd för något annat barn.

Resultat

Vi har arbetat mycket med att involvera barnen i att förstå och ta till sig hur vi är med och mot varandra. Ibland har det varit svårt att se/höra och uppfatta vad som har hänt i olika situationer om det varit många barn och för få pedagoger. Detta gäller speciellt utomhus, eftersom vi hela tiden delar upp barnen i mindre grupper inomhus. De äldsta barnen som har gått från bredvidlek till samspelslek har börjat lära sig leken och hur den bäst fungerar. Samspel, ömsesidighet och turtagande har vi tränat mycket genom att spela spel och leka lekar som bygger på just detta för att vi ska ha trevligt och roligt tillsammans.

Förutsättning för att kunna göra kartläggningsfrågorna har varit kommunikation verbalt. Där har det tydligt framkommit att några barn varit rädda för ett annat barn. Genom att vara nära det barnet har vi kunnat stoppa ev. negativa händelser.

Genom observationer har vi sett yngre barn dra sig undan eller inte vilja komma in om de ser ett visst barn. Vi har då pratat och barnen visar stopp/sluta med handen även om de inte kan säga det; och vid dessa tillfällen är det viktigt med närvarande pedagoger.

Analys

I

mot varandra ser vi att de har fått en viss förståelse för varför vi inte kan bete oss hur som helst mot varandra. Men att kunna förstå att det gör ont eller man blir ledsen på någon annan än sig själv är svårt eftersom de gör om det vi just pratat om att man inte får göra eller skrattar.

Vi ser att upprepningar gör att barnen bättre förstår att det är viktigt att vara en bra kompis som de har varit med och berättat om hur den ska vara. Barnen lyssnar och vi ser att de vet men att de gärna vill höra om igen, de testar. När vi ser att barnen har förstått rättar de varandra eller säger till oss att något barn gör fel.

Vi har belyst och berättat att alla saker på förskolan är våra, inte ”mina” och barnen kan säga till varandra – ”den är inte din, det är förskolans”.

Entreprenöriellt lärande

Förståelse för sig själv och sin omvärld

Förmåga att lösa problem på egen hand eller tillsammans med andra.

(Problemlösning)

Mål från Lpfö-98/10

Förskolan skall sträva efter att varje barn

• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.

Egna prioriterade mål utifrån Lpfö-98/10

•Får hjälp att förstå sin omvärld

•Hur ser vi att barnen erbjuds företagsamhet, kreativitet och problemlösning?

Vi har gjort regler tillsammans om hur man är en bra kompis och signerat med våra händer.

Att bygga och skapa på egen hand. Få tänka, och konstruera själv eller utefter en

ritning.

- Min båt. Min byggt själv. Samma!

- En trappa

vi byggt.

-det går inte sitter fast.

Ett barn går lugnt och sansat av sin cykel och löser problemet genom att flytta undan sin cykel som den andra satt fast i. De andra barnen tittar/iakttar och förstår på sitt sätt.

-Nu

sätta

baka.

-Pippi där,håret.

Ett barn vill göra Pippi och börjar med att klippa. Fortsätter sedan med säga sätta fast den och får lim. Skapar och är tyst.

-Nu, Pippi där,

färdig.

- min säng, min hand sover där.

- En rutschkana har jag byggt.

-Där är grävskopan,ser

du?

Resultat

Att ge barnen tid och låta dem tänka innan vi ger någon färdig lösning är en förutsättning för att de ska kunna se samband och förstå sin omvärld på nya sätt.

Vissa barn är otåliga och blir arga när det inte blir som de har tänkt. Vi kan då ställa frågor till barnet för att uppmuntra/inspirera till att klara av något uppstått problem själv. T.ex. –vad händer om?

-hur tänker du? –hur gör man för att?

Att vi ger barnen tid är en förutsättning för att vi ska kunna se en process som blir ett resultat för barnen. Där tränas också uthållighet och viljan att göra något färdigt.

Analys

Varje barn behöver tid/ utrymme,närvaro och uppmuntran av pedagog/er för att klara av saker själv och lära sig förstå sin omvärld. En engagerad pedagog ger engagerade och intresserade barn. T.ex. när vi har skrivit regler tillsammans har vissa av barnen efteråt skrivit egna regler och velat att vi ska läsa vad de har skrivit. Ett annat exempel är om ett barn kommer in under pågående lek så är det viktigt att vi introducerar hen om vad pågår i leken. Vi märker då att förutsättningarna blir bra då leken fortsätter.

I våra miljöer finns utrymme för kreativitet och inom reglerna som vi har ser vi att barnen är fantasifulla och har mycket idéer. T.ex. tar de fram papper och sax, klipper och pekar/säger sedan att de vill ha lim och limma.

De gör även kopplingar till tidigare erfarenheter. Bilder som vi dokumenterar ser barnen och på så sätt kommer de ihåg vad de tidigare lekt/byggt, de pekar och berättar/visar.

Vi ser att barn i olika gruppkonstallationer oftast berikar varandra, men inte när de är i för stor grupp. De äldre barnen kan bli irriterade på de yngre och vill att vi ska ta bort hen, men är vi med blir det en bättre förutsättning. Man

härmar och inspirerar varandra.

Grön flagg och no/teknik

Hållbar utveckling/tema konsumtion

Mål från Förskolans läroplan, Lpfö -98/10 Förskolan skall sträva efter att varje barn:

•Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor ,natur och samhälle påverkar varandra.

Egna prioriterade mål utifrån Lpfö-98/10 Vad/ hur gör vi?

• Lär oss om återvinning/ återbruk. (Koppla till skapande lärmiljö.)

•Var kommer maten ifrån; matens ursprung?

• Vad blir du glad/ ledsen av?

• Vara rädd om vår natur och miljö; lära sig att ta ansvar.

På återvinningsstationen hos oss på förskolan och den stora

återvinningsstationen i samhället.

Barnens kommentarer:

-Varför gör vi så här?

-Vi gör så hemma.

-Papper där.

-Tomt nu.

Vi tittar på film om livet på en bondgård.

Var kommer maten ifrån? Var får vi t.ex. mjölk och kött ifrån?

Kommentarer från barnen:

-Fa fa har kossor.

-Mjölken där.

Vad ska vi göra med våra mjölkkartonger?

Förslag från barnen:

-Kossor -Traktor

-Lagård

-Lagård

-He llo kitty

Efter ett demokratiskt beslut bestämde vi oss för att bygga en lagård och i den ska

det vara många djur!

- Vi ska bygga ett hus som man kan ha till lagård.

Lagården är färdig.

Barnens kommentarer:

Leker med kossorna i lagården och med grisorna. Leker med lego på bordet och kossorna. Mu säger kossorna. Kossorna sover.

Vi återanvänder material. Tryck med löv,

målning på tapetrulle, knastra sönder torra löv i plastficka, byggt bondgård av återvunna mjölkkartonger, sått i mjölkkartonger.

-Jag blir glad med mamma.

- Jag blir ledsen när jag trillar.

Vad blir ”jag” glad/ ledsen av?

- Jag blir ledsen när min

bror nyper mig.”

-Jag blir glad av att leka med min bror och min pappa, han är snäll och

när tomten kommer.

- Jag blir glad av att titta på mitt kort och få

plåster.

- Tycker om apelsin, blir glad när tomten kommer. På förskolan.

- Vet inte när jag blir ledsen.

- Jag är glad.

Rädd, ledsen när tomten

kommer.

Vi sår tillsammans med barnen och känner på jorden(de som vill).Vad behöver fröet/

för att kunna växa? Vad ska det bli av det som kommer upp?

Hur känns det att ta på? Kan det växa i en glasburk utan jord? Varför?

Resultat

Vi upplever att det funnits ett intresse hos barnen i vårt tema konsumtion och grön flagg.

När vi pratade om känslor var det inget barn som blev glad av att köpa saker och det tyckte vi var positivt. De sa dessutom olika saker som berättade om för varandra.

Vi har genom experiment inspirerat och barnen har varit delaktiga i processerna. De tycker att det är spännande och är förväntansfulla.

Barnen har tyckt att soppsortera, bekanta sig med bonden Åse och alla hennes maskiner, städa och plocka upp skräp varit roligt.

Vi har haft visst samarbete med andra avdelningen.

Interaktion, kommunikation, igenkännande(och upprepningar)delaktighet och utmaningar är några faktorer som gör barnen intresserade. Är det något barn som inte är intresserat är det i sin tur en utmaning för pedagogen.

Analys

Vi ser att barnen är så intresserade av vara med i experiment, de vill hjälpa till att hälla t.ex jord, vatten när vi har sått.

Turordning är viktigt för att det ska fungera och de säger – snart min tur. När vi låter barnen vara med på aktivt sätt ser vi att de är hjälpsamma och säger

- jag kan ta den! (när vi lyfter t.ex sopor). De berättar för oss när de slänger sopor i papperskorgen och vi tycker att det är en bra handling!

När vi har sått undrar barnen hur växer det, och de är intresserade av att ta/känna och vattna.

Barn i behov av särskilt stöd

Mål utifrån Lpfö-98/10:

•Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan.

Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar.

Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva att vara en tillgång i gruppen.

•Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.

Egna mål utifrån Lpfö

•Att vi med hjälp av annan yrkesproffesion ska få den hjälp som vi

behöver för att nå målet att få en förståelse för sig själv och sin omvärld samt utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga.

•Arbetslaget ska ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag.

Resultat

De barn som vi har haft funderingar på och upplevt behöver mer stimulans/observation har vi rådfrågat och fått vägledning av specialpedagog .

Vi har i samråd med specialpedagog ( även föräldrar/vårdnadshavare och andra

proffesioner) utvecklat (och ska fortsätta att utveckla) de delar i verksamheten som är relevanta för barnens olika förutsättningar och behov.

Analys

Stödet från specialpedagog gör att vi känner oss mer säkra och trygga i vår egen

yrkesproffesion. Det visar sig genom ett tydligt arbetssätt där vi vet att vi ger barnen med de särskilda behoven en bra verksamhet utifrån våra förutsättningar. D.v.s. att de

aktuella barnen får stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar.

Utvärdering

Vårt sätt att leka och lära utifrån läroplanens målområden och i detta

integrera omsorg har vi arbetat mycket medvetet med. Vi har varit bra på att ta tillvara den lilla gruppens kompetens och ge barnen lärutrymme genom samspel barn-barn, pedagog-barn och barn-pedagog. Det kollektiva lärandet faller sig naturligt, vi tittar/iakktar, lyssnar/reflekterar och lär av varandra i olika gruppindelningar.

Att ha en pedagog som tar ansvar för att dagens rutiner (bl.a. blöjbyten) utförs gör att övriga pedagoger kan koncentrera sig mer, vi ser att när vi är

fokuserade är barnen också det. En väl planerad verksamhet där det finns utrymme för flexibilitet och pedagogerna vet vad som är planerat och vad de ska göra/vara är en grund för en bra verksamhet. Vi har en syn på barn som medmänniskor och en syn på kunskap där barn betraktas som aktiva i sitt lärande och fokuserar på vad det innebär att kunna något. Att förstärka positiva handlingar är viktigt!

Vår verksamhetside i r:o är att :

Förskolan i nord är en mötesplats för lärande där vi bl.a. lär av varandra varje dag hela livet, där olikheter ses som en tillgång och berikar , där det finns barns perspektiv/barnperspektiv, utmanade lärmiljöer i ett tryggt och tillåtande

klimat där det finns glädje, lust, lek och nyfikenhet. Alla ska ha det bra hos oss.

Åtgärd för utveckling

Lärmiljöer : Språk:

•utveckla vårt användande av TSS, lära oss mer tecken och använda som en naturlig del i vår verksamhet.

•Använda vår surfplatta och digitala fototavla på ett medvetet sätt.

Skapande:

•Fortsätta låta barnen prova nya tekniker/material i mindre grupper.

•Återvinning av material.

Barns inflytande:

•Uppdatera regler allteftersom det uppkommer en situation som blir fel. T.ex. vid matsituationen.

•Titta på ”färgtavlan” med bilder på till resp. rum, diskutera och synligöra vad gör vi i denna miljö?

•Diskutera i arbetslaget när/om vi ska ändra på överenskomna regler. (T.ex. i gröna och gula rummet. ) vi måste vara konsekventa så att barnen förstår vad som gäller.

Värdegrundsarbete/demokrati: Anteckna och berätta mer för varandra om olika händelser och hur vi förhåller oss till situationer som uppstått. Ha få och tydliga regler; detta för att ha en likvärdig barnsyn och så barnen ska förstå hur vi får en verksamhet tillsammans där alla har det bra. Använda Bamsematerial.

Entreprenöriellt lärande : Mer bygg- och konstruktion! Göra mer inspirerande byggmiljöer, utmana och inspirera både i miljö och i våra förhållningssätt. ”Vad innebär det att kunna något?”

Grön flagg och No/teknik

Fortsätta med grön flagg och hållbar utveckling. Diskutera målområden till konsumtion.

Barn med särskilda behov: utveckla vårt användande av TSS, lära oss mer tecken och använda som en naturlig del i vår verksamhet

Övrigt: Diskutera vår verksamhetside för r:o nord.