Om hälsa och livskvalitet
Bengt Brülde
Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Högskolan Väst
Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet
Frågorna
Vad är hälsa? Vari består en persons hälsa?
(Hur kan hälsa mätas, och i vilken grad är det mätbart?) Vad är livskvalitet?
Hur ser relationen mellan hälsa och livskvalitet ut?
Inte
Hur ska hälsotillstånd och hälsoskillnader förklaras?
Hur främjar man bäst hälsa, hos individer eller grupper?
Hälsofrågan
• Vari består en persons hälsa? Hur definiera begreppet ”hälsa”?
Med tanke på att hälsa är en variabel: Vilka förändringar ska räknas som hälsoförändringar?
• Ta hänsyn både till den somatiska och den psykiska hälsan
• Manifest eller grundläggande hälsa?
Varför definiera ”hälsa”?
Poängen är även här rent praktisk: Vi vill finna en
definition som gör att alla de verksamheter och
projekt som har hälsa som målsättning får en så
rimlig inriktning som möjligt.
Fyra sätt att definiera ”hälsa”
• Biomedicinska definitioner
• Funktionella definitioner, i termer av holistisk funktionsförmåga
• I termer av välbefinnande
• Pluralistiska definitioner: olika kombinationer av de
tre första
Biomedicinska definitioner av hälsa
En person har god hälsa då det inte finns några störningar i hennes anatomiska eller biofysiska strukturer och/eller deras funktioner
• Denna hälsodefinition är atomistisk eller reduktionistisk, då personens (helhetens) hälsa reduceras till delarnas ”hälsa”.
• Definitionen bygger på (a) tanken att god hälsa är detsamma som frånvaro av sjukdom och (b) apparatfelsteorin om sjukdom
Funktionella definitioner av ”hälsa”
.
Att en person har god hälsa innebär att hon fungerar väl eller normalt (som helhet), att hon har en god funktionsförmåga.
Att ha full hälsa är detsamma som att kunna göra eller uppnå vissa saker under vissa typer av omständigheter.
Hur väl en person fungerar är även begreppsligt beroende av vilka dispositioner, reaktionsmönster, föreställningar och
attityder som hon har.
Vad kan den som har full hälsa göra eller åstadkomma ?
• Uppfylla sina önskningar (uppnå sina mål)
• Förverkliga sina vitala mål
• Göra det människor i allmänhet kan göra
• Prestationsförmåga
• Basala förmågor
… och under vilka omständigheter?
• De faktiska omständigheterna
• Standardomständigheter
• Rimliga omständigheter
• Många olika typer av omständigheter
Att definiera ”hälsa” i termer av välbefinnande
.
Hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (WHO 1948)
• Hur dra gränsen mellan det välbefinnande (lidande) som är
”hälsorelaterat” och det som inte är det?
Hälsorelaterat välbefinnande har oftast inre orsaker och är associerat med prestationsförmåga.
• Viktigt att skilja mellan hälsa och livskvalitet.
Att mäta hälsa
.
• Poängen med att mäta hälsa? Av
utvärderingsskäl, som grund för prioriteringar osv.
• Att mäta hälsa i princip vs. i praktiken
Mätbarhetsfrågan
.
Är det möjligt att mäta hälsa ens i princip, och i så fall i vilken grad?
• Interpersonell mätbarhet: I vilken grad kan man mäta olika personers hälsa på en och samma skala?
• Intrapersonell (intertemporal) mätbarhet: I vilken grad
kan man mäta en och samma persons hälsa vid olika
tidpunkter på en och samma skala?
Att mäta hälsa i praktiken
.
Hur ska man mäta hälsa i praktiken?
• Hur ska man gå tillväga när man konstruerar instrument för att mäta hälsa?
• Hur ska man ta ställning till befintliga instrument?
Livskvalitetsfrågan I
”Livskvalitet” står för det värde ett liv har för personen som lever detta liv
• ”Livskvalitet” är en värdeterm: En persons livskvalitet är hög om hon har ett bra liv och låg om hennes liv är dåligt
• Den relevanta typen av värde är värde-för, inte moraliskt eller estetiskt värde
• Det handlar om vad som har finalt värde för oss (värde som mål snarare än som medel). En persons livskvalitet beror på hur
mycket positivt respektive negativt finalt värde hennes liv innehåller
Livskvalitetsfrågan II
• Livskvalitetsfrågan handlar om vad det är som ytterst gör livet värt att leva, inte hur vi bör leva våra liv. Det är inte heller någon empirisk fråga
• Det handlar om att hitta kriterier med vars hjälp man
kan avgöra hur bra någon har det, inte hur man skall
gå tillväga för att få ett bättre liv
Tre centrala frågor
Tre frågor som en livskvalitetsteori måste besvara:
• Vad är det som har finalt värde (positivt eller negativt) för en person?
• Hur ska man avgöra hur finalt bra eller dåligt ett visst sakförhållande är för en viss person?
• Hur ska man avgöra var på livskvalitetsskalan en person
befinner sig vid en viss tidpunkt, dvs. hur bra hennes liv är vid denna tidpunkt?
Teorier om livskvalitet I
Det finns olika idéer om vad som gör ett liv bra för den som lever det, vad som har finalt värde för oss Ett vanligt sätt att klassificera dessa teorier:
• Hedonismen (och andra lyckoteorier),
önskeuppfyllelseteorin, den objektivistiska
pluralismen
Hedonismen
• Ren hedonism: Att ha det bra är detsamma som att må bra. Det spelar ingen roll varför vi mår som vi gör
• Modifierad hedonism: Inget annat än behag och obehag kan ha finalt värde för en person. Men en behaglig upplevelses värde beror inte bara på hur behaglig den är
• Det finns många olika slags välbehag, sinnlig njutning är bara en variant
• Två teorier om vari en upplevelses behaglighet består:
kvalitetsteorin vs. preferensteorin
Lyckoteorin
Den rena lyckoteorin: En persons livskvalitet är beroende av hur lycklig hon är, och inget annat
Men vad är lycka?
• Affektiva teorier: Lycka som subjektivt välbefinnande
• Lycka som livstillfredsställelse, att gilla sitt liv som helhet
• Hybridteorin: Lycka som en kombination mellan livstillfredsställelse och subjektivt välbefinnande
Önskeuppfyllelseteorin (preferentialismen)
• Den obegränsade teorin: Det enda som är finalt bra för oss är att vi får våra intrinsikala önskningar
uppfyllda, och det enda som kan vara finalt dåligt för oss är att vi får våra intrinsikala aversioner uppfyllda
• Likheter med hedonismen: Vi vill må bra, och det är oftast behagligt att få sina önskningar uppfyllda
• Men det finns viktiga skillnader: exemplet otrohet
Den objektivistiska pluralismen
Det finns ett antal saker som har objektivt värde för oss, som är bra och dåliga för oss
• oavsett vad vi själva vill och inte vill
• oavsett vilka effekter det har på vårt välbefinnande
Det finns flera objektiva värden, t.ex. intima relationer till andra, meningsfullt eller kreativt arbete, personlig
utveckling, frihet, kunskap, att man fungerar väl, ett
moraliskt leverne och verklighetskontakt. Ju mer en
person har av dessa värden, desto bättre är hennes liv
Livskvalitet som autentisk lycka
När är en persons lycka autentisk?
• Lyckan är informerad, värderingen bygger på korrekta föreställningar
• Värderingen bygger på en rimlig (och autonomt vald?) evaluativ standard
En persons livskvalitet i hög grad är beroende av hennes lyckonivå, men inte enbart
Sambandet mellan hälsa och livskvalitet (t.ex. lycka)
• En begreppslig relation? Bara delvis: Vissa former av subjektivt välbefinnande ingår i båda.
• Hälsa en orsak till livskvalitet? En persons lyckonivå är delvis beroende av hennes hälsotillstånd, men andra faktorer väger tyngre.
• Lycka en orsak till hälsa? En persons hälsotillstånd är delvis beroende av hennes lyckonivå, men det finns många andra faktorer av betydelse.
• Hälsans bestämningsfaktorer sammanfaller med lyckans
bestämningsfaktorer? Jo, i hög grad, även om faktorernas vikt skiljer sig åt.
