Structor Riskbyrån AB, Solnavägen 4, 113 65 Stockholm, Org.nr. 556872-1251, www.structor.se
RAPPORT
Riskbedömning för detaljplan Sollentuna brandstation
Rapportnummer: 1079-101
Datum 2016-10-26
Beställare: Brandkåren Attunda
Kenneth Bergqvist Box 464
191 24 Sollentuna
Vår uppdragsansvarige: Joel Omran
072 – 241 25 17
joel.omran@structor.se
Structor Riskbyrån
2 (45)
Datum Revidering Status Författad av Granskad av
2016-10-26 Slutgiltig handling Sofia Johansson Henrik Mistander 2016-10-07 Granskningshandling Sofia Johansson Henrik Mistander
Structor Riskbyrån AB Solnavägen 4
113 65 Stockholm Org.nr. 556872-1251 www.structor.se
Structor Riskbyrån
3 (45)
Sammanfattning
Denna rapport upprättas på uppdrag av Brandkåren Attunda. Uppdraget består i att beskriva och bedöma olycksriskpåverkan från transporter av farligt gods samt andra riskfyllda verksamheter i planområdets närhet på detaljplanen för del av Häggvik 2:1, Sollentunas nya brandstation.
Planerad bebyggelse ska innehålla kontor, logement, takterrass och vagnhall.
Syftet med uppdraget är att skapa ett underlag för att Sollentuna kommun ska kunna hantera olycksrisker förknippade med transporter av farligt gods samt andra riskfyllda verksamheter i planområdets närhet på ett tillfredställande sätt enligt Plan- och bygglagen. Målet är att bedöma den föreslagna markanvändningens lämplighet genom att beakta individ- och samhällsrisknivåer för planområdet och vid behov föreslå sådana riskreducerande åtgärder som rimligen krävs.
Planområdet ligger direkt norr om trafikplats Häggvik. Planområdet är beläget öster om E4 och norr om Häggviksleden som båda är rekommenderade transportleder för farligt gods samt väster om Norrvikenleden som är en sekundär transportled för farligt gods. Förbifart Stockholm kommer att ansluta i trafikplats Häggvik från söder.
Resultatet visar på förhöjda individ- och samhällsrisknivåer och följande åtgärder har därför föreslagits:
- Placering av ventilationsintag bort från E4.
- Avstängningsbar ventilation.
- Utrymning från byggnader ska möjliggöras i byggnadssida som vetter bort från E4.
- Bebyggelsefritt avstånd 25 meter från påfartens kommande läge.
- Ingen stadigvarande vistelse mellan byggnad och E4 samt Häggviksleden.
- Dörr i fasad mot E4 skall endast användas för utrymning.
- Ej öppningsbara fönster i fasad mot E4 och Häggviksleden eller endast öppningsbara med nyckel/verktyg.
Om dessa åtgärder inarbetas i planförslaget bedöms rimlig hänsyn ha tagits till principerna som föreslås i tillämpade riskvärderingskriterier. Sollentuna kommun har därmed möjlighet att vid antagande av detaljplanen acceptera den ökning av individ- och samhällsrisk som exploateringen bidrar med om bedömning görs att nyttan som exploateringen bidrar med överväger.
Samhällsrisken överstiger även efter implementering av ovan beskrivna åtgärder en direkt acceptabel nivå, men är inte heller oacceptabelt hög. Risken hamnar inom det område där nivån kan tolereras om inga ytterligare åtgärder kan vidtas eller om kostnaderna för sådana är orimligt stora. Inga ytterligare åtgärder har identifierats som bedöms ha en stor nytta (riskreducerande effekt) och en rimlig kostnad.
Structor Riskbyrån
4 (45)
Innehåll
1 INLEDNIN G ... 5
1.1 SYFTE OCH MÅL ... 5
1.2 AVGRÄNSNINGAR... 5
1.3 UNDERLAGSMATERIAL... 5
1.4 DISPOSITION... 5
2 OMRÅDESBESKRIVNIN G ... 6
2.1 OMGIVNINGSBESKRIVNING... 6
2.2 PLANOMRÅDE OCH PLANERAD MARKANVÄNDNING... 6
3 OMFATTNIN G OCH DJUP AV RISKHANTERING... 8
3.1 KRAVBILD ... 8
3.2 METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 9
4 RISKIDEN TIFIERIN G ...11
4.1 RISKKÄLLOR ...11
4.2 SKYDDSVÄRT...12
4.3 IDENTIFIERADE HÄNDELSER OCH OLYCKSSCENARIER...12
5 RISKANALYS ...13
5.1 INDIVIDRISK ...13
5.2 SAMHÄLLSRISK...14
5.3 OSÄKERHETER OCH KÄNSLIGHETSANALYS ...15
6 RISKVÄRDERING OCH RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER...18
6.1 RISKVÄRDERING ...18
6.2 ÅTGÄRDER...18
7 SLUTSATSER ...19
8 REFERENSLISTA ...20
BILAGA A OLYCKSSCENARIER...21
BILAGA B FREKV ENSBERÄKNINGAR FÖR OLYCKA – INDATA OCH METOD...22
BILAGA C FREKV ENSBERÄKNINGAR FÖR OLYCKSSCENARIER – HÄNDELSETRÄDSMETODIK ...24
BILAGA D KONSEKV ENSBERÄKNINGA R ...30
BILAGA E BERÄKNIN G AV RISKN IVÅER ...33
BILAGA F RESULTAT FÖR RESPEKTIVE VÄG SEPARAT ...41
BILAGA G REFERENSLISTA BILAGA A, B, C, D OCH E...44
Structor Riskbyrån
5 (45)
1 Inledning
Denna rapport upprättas på uppdrag av Brandkåren Attunda. Uppdraget består i att studera olycksriskpåverkan från transporter av farligt gods samt andra riskfyllda verksamheter i planområdets närhet på detaljplanen för del av Häggvik 2:1, Sollentunas nya brandstation.
1.1 Syfte och mål
Syftet med uppdraget är att skapa ett underlag för att Sollentuna kommun ska kunna hantera olycksrisker förknippade med transporter av farligt gods samt andra riskfyllda verksamheter i planområdets närhet på ett tillfredställande sätt enligt Plan- och bygglagen. Målet är att bedöma den föreslagna markanvändningens lämplighet genom att beakta individ- och samhällsrisknivåer för planområdet och vid behov föreslå sådana riskreducerande åtgärder som rimligen krävs.
1.2 Avgränsningar
Riskbedömningen är avgränsad till att behandla olyckshändelser med en direkt påverkan på människor. Eventuella hälsoeffekter till följd av långvarig exponering behandlas inte (t.ex. buller, elektromagnetisk strålning och avgaser). Hänsyn tas inte heller till attentat eller händelser som genomförs med uppsåt.
1.3 Underlagsmaterial
Följande underlagsmaterial har funnits tillgängligt vid genomförandet av denna riskbedömning:
- Situationsplan Sollentuna brandstation, utemiljö 1
- Trafikverket (2011). E4 Förbifart Stockholm – Riskbedömning för driftskedet på farligt gods transporter på ytvägnätet2
- Trafikverket (2011). E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan, Delsträcka 6: Hansta till Häggvik3
Övriga underlagsmaterial som använts vid riskbedömningen refereras till löpande i texten.
1.4 Disposition
Riskbedömningen har lagts upp enligt följande:
Kapitel 1 omfattar bakgrund och introduktion till uppdraget.
Kapitel 2 ger en beskrivning av detaljplanen och dess omgivning. Detta ger en bild av kommande markanvändning samt fungerar som underlag till riskidentifieringen.
Kapitel 3 beskriver uppdragets omfattning av riskhantering samt vilket metodval som gjorts.
Kapitel 4-6 omfattar en riskanalys med uppskattning och värdering av erhållna risknivåer. Vid behov anges förslag på åtgärder.
Structor Riskbyrån
6 (45)
2 Områdesbeskrivning
I detta kapitel beskrivs planområdet samt dess närmsta omgivning.
2.1 Omgivningsbeskrivning
Det aktuella planområdet för Sollentuna brandstation är lokaliserat i södra Häggvik i Sollentuna kommun, se Figur 1. Planområdet ligger direkt norr om trafikplats Häggvik. Planområdet är beläget öster om E4 och norr om Häggviksleden som båda är rekommenderade transportleder för farligt gods samt väster om Norrvikenleden som är en sekundär transportled för farligt gods4. Förbifart Stockholm kommer att ansluta i trafikplats Häggvik ifrån söder2.
2.2 Planområde och planerad markanvändning
Planerad bebyggelse ska innehålla kontor, logement, takterrass och vagnhall. Logementen planeras på östra sidan, bort från E4. Kontorsbebyggelsen planeras i nordvästra delen av byggnaden mot E4 och skall ha glasfasad, övriga delar av byggnad planeras ha tegelfasad. I det sydöstra hörnet av planområdet finns en övningsyta som vid behov skall kunna bebyggas med ytterligare en vagnhall.
Minsta avstånd från E4 till bebyggelse är 50 meter, från Häggviksleden 70 meter, från påfarten från Häggviksleden på E4 norrut är 25 meter och från Norrvikenleden 30 meter. E4 är belägen högre än planområdet, Häggviksleden är belägen lägre, påfarten från Häggviksleden på E4 norrut både lägre och högre och ingen höjdskillnad finns mot Norrviksleden, se Figur 2.
Planområde
Figur 1. Aktuellt planområde markerat.
Structor Riskbyrån
7 (45)
Figur 2. Situationsplan för planområdet med avstånd till E4 och Häggviksleden ut markerade1.
50 meter
30 meter 25 meter
70 meter
Structor Riskbyrån
8 (45)
3 Omfattning och djup av riskhantering
I detta kapitel beskrivs uppdragets omfattning av riskhantering i förhållande till gällande kravbild och tidigare utredningar. Likaså beskrivs genomförandet och vilken metodik som används.
3.1 Kravbild
Att beakta olycksrisker i de avvägningar som görs vid fysisk planering bottnar i krav i plan- och bygglagen5 (PBL) och miljöbalken6 (MB). Kraven innebär att bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämning och erosion.
Riskbedömningen avser att uppfylla de krav på riskhantering som Länsstyrelsen i Stockholms län ställer i riskpolicyn Riskhantering i detaljplaneprocessen7, beakta rekommendationerna i den nya rapporten Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods8 samt rekommendationerna i Riskhänsyn vid ny bebyggelse9. Dessa riktlinjer anger dels riskhanteringsavstånd, dels rekommenderade skyddsavstånd.
Länsstyrelsen i Stockholm anger att ett bebyggelsefritt skyddsavstånd på minst 25 meter skall finnas längs primära transportleder för farligt gods. Längs transportleder för farligt gods bör tät kontorsbebyggelse inte vara belägen närmare än 40 meter från vägkant och sammanhållen bostadsbebyggelse inom 75 meter, se Figur 3. Även om avstånden hålls kan särskilda krav behöva ställas på bebyggelsens utformning.
Rekommendationerna ovan uppfylls inte för planområdet då byggnaden är belägen 25 meter från påfarten från Häggviksleden på E4 norrut. Logementen som planeras räknas i denna detaljplan som bostäder. Till följd av detta genomförs en kvantitativ riskbedömning.
Figur 3. Rekommenderade skyddsavstånd mellan vägar för transporter av farligt gods och olika typer av markanvändning. Avstånden mäts från närmaste vägkant.
Structor Riskbyrån
9 (45)
3.2 Metod och genomförande
För att skapa ett beslutsunderlag avseende hantering av olycksrisker genomförs i detta uppdrag en riskbedömning enligt de principer som presenteras i riskhanteringsprocessen enligt ISO 31 00010, se Figur 4. Riskbehandlingen kräver beslutsfattande och ligger på kommunen att hantera genom utformning av planen eller planbestämmelser.
Figur 4. Riskhanteringsprocessen anpassad utifrån ISO 31 00010. Denna rapport hanterar de delar som benämns
”Riskbedömning”.
3.2.1 Riskidentifiering
Riskidentifieringen omfattar en genomgång av potentiella riskkällor i planområdets omgivning.
Identifieringen görs med utgångspunkt i avstånd respektive rekommenderade skyddsavstånd mellan de olika riskkällorna och planområdet. Nedanstående riskkällor beaktas i risk- identifieringen:
- Rekommenderade transportleder för farligt gods11. Beaktas inom 150 meter från plan- området11.
- Riskfyllda verksamheter. De verksamheter som beaktas utgörs av de som presenteras i länsstyrelsens WebbGIS4 och omfattar s.k. farliga verksamheter enligt Lag om skydd mot olyckor, 2 kap 4§, bensin- och drivmedelstationer4, inom ca 100 m från planområdet9 samt verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen4. Verksamheter med tillstånd enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor beaktas även.
3.2.2 Riskanalys
Nedan beskrivs vilken metodik som används för att uppskatta och värdera risker förknippade med de farligt gods-transporter som beaktas i riskbedömningen.
Riskanalysen utförs kvantitativt genom att de två riskmåtten individ- och samhällsrisk beräknas.
Bedömningen omfattar riskpåverkan på människa inom planområdet. Beräkningar genomförs som uppskattar hur riskpåverkan ackumuleras från riskkällorna då planområdet ligger i vinkel mellan flera riskkällor.
Behandlas i avsnitt 4
Behandlas i avsnitt 5
Behandlas i avsnitt 6
Structor Riskbyrån
10 (45)
- Individrisk är sannolikheten (ofta presenterad som frekvensen per år) för att en fiktiv person som ständigt befinner sig på en specifik plats omkommer. Individrisken är plats- specifik och tar ingen hänsyn till hur många personer som kan påverkas av skadehän- delsen. Syftet med riskmåttet är att tillse att enskilda individer inte utsätts för icke- tolerabla risker.
- Samhällsrisk utgörs av sannolikheten för att ett visst antal personer omkommer till följd av en olycka. Samhällsriskmåttet tar hänsyn till befolkningstäthet och studeras över ett område som normalt är en kvadratkilometer stort. Risken redovisas ofta som en s.k. F/N- kurva som visar den ackumulerade frekvensen (per år) för ett visst utfall mätt i antal döda.
3.2.3 Riskvärdering
För riskvärderingens jämförelse med riskkriterier kommer de nivåer och principer som föreslås av DNV12 att användas, se Figur 5. Dessa är tillämpbara för de två riskmåtten individrisk och samhällsrisk.
Figur 5. Riskvärderingskriterier anpassade utifrån DNV12. ALARP-området definieras på samma sätt för individ- som samhällsrisk.
Som utgångspunkt för identifiering av lämpliga riskreducerande åtgärder används rapporten Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner13 och Transporter av farligt gods – Handbok för kommunernas planering14.
Structor Riskbyrån
11 (45)
4 Riskidentifiering
I detta avsnitt presenteras de riskkällor som har identifierats och vad som definieras som skyddsvärt. Dessutom anges vilka möjliga händelser eller olycksscenarier som kan uppstå samt om händelserna kommer att beaktas vidare i analysen.
Det valda studerade horisontåret är år 2035. För detta år finns trafikmängder för de aktuella vägsträckorna som kommer från utredningar rörande Förbifart Stockholm3.
4.1 Riskkällor
Riskkällor belägna bortom 500 meter beaktas inte i denna analys då de inte bedöms påverka samhällsrisken för planområdet. Nedan redovisas riskkällor inom 500 meter från planområdet.
För utförligare beskrivning av indata och antaganden (t.ex. vad det gäller flödet av farligt gods) i beräkningar, se Bilaga B3.
4.1.1 E4
E4 utgör riksintresse för kommunikation och är en rekommenderad transportled för farligt gods4. Förbifart Stockholm kommer att ansluta i trafikplats Häggvik från södergående riktning.
Trafikmängderna för den aktuella vägsträckan år 2035, då förbifart Stockholm anslutit, prognostiseras enligt Trafikverket till att E4 trafikeras av runt 137 000 fordon per dag.
4.1.2 Häggviksleden
Även Häggviksleden är en rekommenderad transportled för farligt gods4. Prognostiserade trafikflöden för år 2035 förväntas uppgå till 78 000 fordon per dygn3.
4.1.3 Påfart från Häggviksleden på E4 norrut
Påfarten från Häggviksleden mot E4 norrut är en rekommenderad transportled för farligt gods.
Den har prognostiserade trafikflöden på 4 000 fordon per dygn3. 4.1.4 Norrvikenleden
Norrvikenleden utgör en sekundär transportled för farligt gods4, vilket innebär att typ och mängd farligt gods som transporteras på vägen styrs av vilka målpunkter som finns i närområdet.
Identifierade målpunkter för transporter på Norrvikenleden utgörs av två drivmedelsstationer och bygghandeln Ahlsell AB som har LBE-tillstånd. Prognostiserade trafikmängder för den aktuella vägsträckan år 2035 är 20 000 fordon3.
4.1.5 Drivmedelsstation
Riskpåverkan från Circle K Sollentuna Häggvik behandlas inte vidare i denna analys då drivmedelsstationen är belägen över 100 meter från planerad byggnad9.
4.1.6 Övriga LBE-verksamheter
Övriga verksamheter med LBE-tillstånd är belägna så att de inte bedöms ha en påverkan direkt på planområdet. De verksamheter som ligger så de kan få transporter längs Norrvikenleden beaktas, se Avsnitt 4.1.4.
4.1.7 Starkströmsledning
Starkströmsledningen som passerar planområdet ligger mer än omkring 30 meter från planerad bebyggelse. Därmed uppfylls elsäkerhetsavståndet på minst 10 meter15.
Structor Riskbyrån
12 (45)
4.2 Skyddsvärt
Skyddsvärt i denna riskbedömning utgörs av människors hälsa och säkerhet. I planområdet planeras kontor och logement (bostäder). Människor kommer således att vistas i området såväl nattetid som dagtid.
4.3 Identifierade händelser och olycksscenarier
Följande händelser kommer att beaktas vidare i analysen: Händelser med farligt gods-transporter, d.v.s. scenarier som kan ge upphov till brand, explosion samt toxisk påverkan. Samtliga olycksscenarion som kan förekomma i olyckor vid transporter av farligt gods presenteras i Bilaga A.
Riskbedömningen kommer därmed vidare att studera påverkan från vägtransporter med farligt gods på E4, Häggviksleden, påfart från Häggviksleden på E4 norrut samt Norrvikenleden.
Structor Riskbyrån
13 (45)
5 Riskanalys
I följande avsnitt redovisas resultat från genomförd riskanalys. Resultaten presenteras utifrån de beräknade riskmåtten individ- och samhällsrisk. Beräkningarna genomförs utifrån kända förutsättningar, för utförligare beskrivning och indata se Bilaga B. En sammanslagning av individ- och samhällsriskbidrag för riskkällor genomförs för att få den totala risknivån. Individ- och samhällsriskbidrag för respektive väg redovisas även separat i Bilaga F.
5.1 Individrisk
Sammanslagningen av individrisken genomförs för bebyggelsens mest utsatta punkter, de punkter som är belägna närmst vägarna, se Figur 6. Detta innebär att ingen övrig plats i byggnaden bedöms ha en högre risknivå än de studerade punkterna. I Figur 7 presenteras resultaten för individrisk- beräkningarna.
Figur 6. Situationsplan med utsatta punkter för beräkning av individrisknivå.
1
2
3 4
Structor Riskbyrån
14 (45) Figur 7. Individrisknivån i de mest utsatta punkterna.
Resultatet visar att individrisken är belägen i ALARP-området för punkt 1 och 2. Utifrån det bedöms individrisknivån vara förhöjd för större delen av byggnaden mot E4. För punkt 3 och 4 belägna mot längs bort från E4 är individrisken att beakta som acceptabelt låg.
Det största bidraget till individrisknivån kommer från brandfarliga gaser (ADR-S klass 2.1) som transporteras på E4. Betydande individriskbidrag kommer även från brandfarliga vätskor (klass 3) som transporteras på påfarten från Häggviksleden mot E4 norrut samt på Norrvikenleden.
5.2 Samhällsrisk
En sammanslagning av samhällsriskbidrag från de studerade vägarna genomförs för att få den totala samhällsrisken i det studerade området. I Figur 8 presenteras resultaten för samhällsrisken för planområdet.
1,47E-07 1,46E-07
9,05E-08 7,96E-08
1,E-8 1,E-7 1,E-6 1,E-5 1,E-4
10 20 30 40 50
Individrisk [per år]
Punkt 1
Övre kriterie Undre kriterie Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Punkt 4 Oacceptabel risk
ALARP-område
Acceptabel risk
Structor Riskbyrån
15 (45)
Figur 8. Samhällsrisken för den studerade kvadratkilometern kring planområdet.
Resultatet visar att samhällsrisken är förhöjd för den studerade kvadratkilometern kring planområdet. Det är främst olyckor med brandfarliga gaser (klass 2.1) som påverkar samhällsrisk- nivån.
5.3 Osäkerheter och känslighetsanalys
Resultaten i riskbedömningar bör alltid betraktas med vetskap om de osäkerheter som finns i de många antaganden och ingångsvärden som använts vid analysen. De antaganden och ingångs- värden som bedöms vara särskilt förknippade med osäkerheter är:
- Vilka klasser och mängder av farligt gods som transporteras - Befolkningstäthet i området
För att säkerställa att riskerna i övrigt inte underskattas har de gjorda antagandena varit konservativa. Baserat på detta kan det antas att den verkliga risknivån i detta avseende inte överstiger den beräknade. För att kontrollera hur resultaten beror på vissa av de gjorda antagandena görs en kvantitativ känslighetsanalys.
I följande avsnitt redovisas resultat från genomförd känslighetsanalys. Känslighetsanalyser genomförs för ett nationellt genomsnitt för farligt gods som baseras på MSB:s statistik från 2006 avseende lastbilstrafiken i Sverige samt ytterligare ökad befolkningstäthet. Resultaten presenteras utifrån de beräknade riskmåtten individ- och samhällsrisk.
- Känslighetsanalys 1 - Utbyggnadsalternativ 2035 med nationellt snitt för farligt gods För att ta reda på hur fördelningen av farligt gods-klasser påverkar risknivån beaktas ett nationellt genomsnitt av farligt gods som baseras på MSB:s statistik från 2006 avseende lastbilstrafiken i Sverige som använts i riskbedömningen för Förbifart Stockholm2. Se vidare i Bilaga B kring de indata och antaganden som valts till beräkningarna.
- Känslighetsanalys 2 - Utbyggnadsalternativ 2035 med ökad befolkningstäthet
En känslighetsanalys där befolkningstätheten ökar till ett generellt värde för stad16 på 2500 personer/km2 för områden som i utbyggnadsalternativet har haft en lägre befolkningstäthet, förutom för naturreservatet som fortfarande antas vara obebyggt. Se Bilaga E för utförligare beskrivning och indata. Känslighetsanalysen för förändrad befolkningstäthet påverkar inte individrisken och därför redovisas den endast för samhällsrisken.
1,E-10 1,E-09 1,E-08 1,E-07 1,E-06 1,E-05 1,E-04 1,E-03
1 10 100 1000
Olycksfrekven per år
Antal omkomna
Övre kriterie Undre kriterie Samhällsrisk Oacceptabel risk
ALARP-område
Acceptabel risk
Structor Riskbyrån
16 (45) 5.3.1 Individrisk
I Figur 9 presenteras resultaten för känslighetsanalys 1 av individrisken. Känslighetsanalys 1 med ökad befolkningsdata påverkar inte individrisken.
Figur 9. Individrisk beräknad för känslighetsanalys 1.
Resultatet visar även här att individrisken är belägen i ALARP -området för punkt 1 och 2, samt för punkt 3 och 4 belägen i området för acceptabel risk. Fördelning påverkar inte individrisken märkbart, individrisken för känslighetsanalys 1 är dock aningen förhöjd i förhållande till individrisken för utbyggnadsalternativet, se Figur 7. Skillnaden är dock försumbar. Skillnaderna mellan individrisknivåerna beror på ändrad fördelning av transporter av farligt gods. Den största förändringen rörande individrisknivån kommer från brandfarliga vätskor (klass 3) från påfarten från Häggviksleden på E4 norrut.
1,62E-07 1,61E-07
8,90E-08
4,94E-08
1,E-8 1,E-7 1,E-6 1,E-5 1,E-4
10 20 30 40 50
Individrisk [per år]
Punkt 1
Övre kriterie Undre kriterie Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Punkt 4 Oacceptabel risk
ALARP-område
Acceptabel risk
Structor Riskbyrån
17 (45) 5.3.2 Samhällsrisk
I Figur 10 presenteras resultaten för känslighetsanalysen för samhällsrisken. Det som visas är känslighetsanalys 1 och känslighetsanalys 2.
Figur 10. Samhällsrisken beräknad för utbyggnadsalternativ 2035 och känslighetsanalys 1 och 2.
Samhällsrisknivåerna för känslighetsanalys 1 och 2 är belägna i ALARP-området. Beräkningarna för känslighetsanalys 1 är något lägre än för utbyggnadsalternativ 2035. Detta beror på en ändrad fördelning av transporter av farligt gods med; en betydligt större andel brandfarliga vätskor (klass 3) som har en mindre påverkan på samhällsrisken, samt en mindre andel brandfarliga gaser (klass 2.1) än i utbyggnadsalternativ 2035 som har stor påverkan på samhällsrisken.
Den något ökade befolkningstätheten i känslighetsanalys 2 ger ingen tydlig ökning av samhälls- risknivån.
5.3.3 Resultat av känslighetsanalys
Resultatet av känslighetsanalys 1 visar på en högre individrisknivå och en lägre samhällsrisknivå då en ändrad fördelning av transporter av farligt gods har använts i beräkningarna. Detta beror på en ändrad fördelning av transporter av farligt gods med; en betydligt större andel brandfarliga vätskor (klass 3) i känslighetsanalys 1, samt en mindre andel brandfarliga gaser (klass 2.1) i känslighetsanalys 1 än i utbyggnadsalternativ 2035.
Resultatet av känslighetsanalys 2 visar att en något höjd befolkningstäthet ger en mindre ökning av samhällsrisknivån för området.
Skillnaden mellan känslighetsanalyserna och utbyggnadsalternativ 2035 är små. Därmed kan utbyggnadsalternativ 2035 anses giltigt och robust och det innebär att dessa resultat används för vidare slutsatser om behov av riskreducerande åtgärder.
1,E-10 1,E-09 1,E-08 1,E-07 1,E-06 1,E-05 1,E-04 1,E-03
1 10 100 1000
Olycksfrekven per år
Antal omkomna
Övre kriterie
Undre kriterie
Utbyggnadsalternativ 2035
Känslighetsanalys 1
Känslighetsanalys 2 Oacceptabel risk
ALARP-område
Acceptabel risk
Structor Riskbyrån
18 (45)
6 Riskvärdering och riskreducerande åtgärder
I följande avsnitt redovisas riskvärdering och behov av riskreducerande åtgärder utifrån resultat.
6.1 Riskvärdering
Resultatet visar att individrisken är belägen i ALARP-området för större delen av byggnaden mot E4. För den del av byggnaden belägen längs bort från E4 mot Norrvikenleden är individrisken att beakta som acceptabel. Samhällsrisknivån ligger i ALARP-området. Den höga samhällsrisken beror på en stor persontäthet inom ett större område kring detaljplaneområdet som även inbegriper delar av Häggviks handelsplats samt stora kontorsfastigheter. Föreliggande detaljplan har en negativ men mindre påverkan på samhällsrisknivån. Det är därför inte möjligt att genom åtgärder inom detaljplaneområdet reducera samhällsrisknivån till en acceptabel nivå. Sammantaget bedöms resultatet från beräkningarna medföra att åtgärder bör vidtas ur ett kostnad/nytta- perspektiv vid exploatering av planområdet.
Det största bidraget till risknivåerna i anslutning till planområdet kommer från olyckor med transporter av brandfarliga gaser (ADR-S klass 2.1). Nedan redovisas förslag på åtgärder för att sänka främst individrisknivån. Det är svårt att vidta åtgärder som ger stor påverkan på samhälls- risken då den beaktar risknivån i hela området (en kvadratkilometer) och inte planområdet separat.
Föreslagna åtgärder med avseende på individrisken har dock även en positiv inverkan på samhällsrisken.
6.2 Åtgärder
Nedan redovisas förslag på åtgärder främst för individrisken med en positiv inverkan på samhällsrisken.
6.2.1 Utformningsåtgärder
Utformningsåtgärder gör det möjligt att minska konsekvenserna av en olycka. De utformnings - åtgärder som bedöms minska risken är:
- Placering av ventilationsintag bort från E4.
- Avstängningsbar ventilation.
- Utrymning från byggnader ska möjliggöras i byggnadssida som vetter bort från E4.
- Bebyggelsefritt avstånd 25 meter från påfartens kommande läge.
- Ingen stadigvarande vistelse mellan byggnad och E4 och Häggviksleden.
- Dörr i fasad mot E4 skall endast användas för utrymning.
Rörande utemiljön vid takterrassen bedöms den föreslagna utformningen medföra en avskärmning i form av en upphöjd fasad mot de större vägarna, vilket bedöms erbjuda en viss skyddseffekt.
6.2.2 Fasadåtgärder
Fasadåtgärder gör det möjligt att minska konsekvensen av en olycka. De fasadåtgärder som bedöms minska risken är:
- Ej öppningsbara fönster i fasad mot E4 och Häggviksleden. Fönster som behöver vara öppningsbara för att klara fönsterputsning är endast öppningsbara med nyckel/verktyg.
Detta hanteras organisatoriskt så att de i daglig verksamhet är stängda.
Structor Riskbyrån
19 (45)
7 Slutsatser
Resultatet visar på förhöjda individ- och samhällsrisknivåer och åtgärder har därför föreslagits enligt Avsnitt 6.2 ovan. Om dessa åtgärder inarbetas i planförslaget bedöms rimlig hänsyn ha tagits till principerna som föreslås i tillämpade riskvärderingskriterier. Sollentuna kommun har därmed möjlighet att vid antagande av detaljplanen acceptera den ökning av individ- och samhällsrisk som exploateringen bidrar med om bedömning görs att nyttan som exploateringen bidrar med överväger.
Samhällsrisken överstiger även efter implementering av ovan beskrivna åtgärder en direkt acceptabel nivå, men är inte heller oacceptabelt hög. Risken hamnar inom det område där nivån kan tolereras om inga ytterligare åtgärder kan vidtas eller om kostnaderna för sådana är orimligt stora. Inga ytterligare åtgärder har identifierats som bedöms ha en stor nytta (riskreducerande effekt) och en rimlig kostnad.
Structor Riskbyrån
20 (45)
8 Referenslista
1 Tengbom (2016). Situationsplan Sollentuna brandstation, utemiljö. Arbetskopia 2016-09-12.
2 Trafikverket (2011). E4 Förbifart Stock holm – Risk bedömning för driftsk edet på farligt gods transporter på ytvägnätet. 0S147311. Trafikverket 2010-06-30 (Rev B 2011-05-01).
3 Trafikverket (2011). E4 Förbifart Stock holm, Arbetsplan, Delsträck a 6: Hansta till Häggvik.
Utställelsehandling 2011-05-05, revidering 2012-02-10.
4 Länsstyrelsen (2015) Länsstyrelsens WebbGIS, [Elektronisk] Tillgänglig: http://ext- webbgis.lansstyrelsen.se/Stockholm/Planeringsunderlag/ 2016-09-02.
5 Plan- och bygglag (2010:900)
6 Miljöbalk (1998:808)
7 Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, (2006). Risk hantering i detaljplaneprocessen – Risk policy för mark användning intill transportleder för farligt gods. Faktablad 2006:000.
8 Länsstyrelsen Stockholms län (2016). Rik tlinjer för planläggning intill vägar och järnväga r där det transporteras farligt gods. Löpnummer: Fak ta 2016:4.
9 Länsstyrelsen i Stockholms län (2000). Risk hänsyn vid ny bebyggelse intill väg och järnväg för transport av farligt gods samt intill bensinstationer. Rapport 2000:01, Länsstyrelsen i Stockholms län.
10 SIS (2010). Svensk Standard SS-ISO 31000:2009. Risk hantering – Principer och rik tlinjer. Utgåva 1, ICS: 03.100.01; 04.050. Stockholm: Swedish Standards Institute (SIS).
11 Trafikverket (2015) NVDB på web. [Elektronisk] Tillgänglig:
https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket 2015-10-06.
12 Räddningsverket (1997). Värdering av risk . FoU RAPPORT, DNV. ISBN 91-88890-82-1. Karlstad:
Statens räddningsverk.
13 Boverket & Räddningsverket (2006). Säk erhetshöjande åtgärder i detaljplaner – Vägledningsrapport.
Karlstad: Räddningsverket.
14 SKL (2012). Transporter av farligt gods – Handbok för k ommunernas planering. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.
15 Elsäkerhetsverkets författningssamling 2008:1 - Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda.
16 Räddningsverket (1996). Farligt gods – risk bedömning vid transport. Karlstad, Statens räddningsverk.
Structor Riskbyrån
21 (45)
Bilaga A Olycksscenarier
I denna bilaga presenteras de olycksscenarier som kan förekomma i olyckor vid transport av farligt gods i Tabell 1 nedan.
Tabell 1. Allmänna beskrivningar av olycksscenarier för de olika klasserna av farligt gods. Generella bedömningar av påverkan baseras på tillgänglig litteratur1,2,3.
ADR-S klass Beskrivning 1 - Explosiva
ämnen och före mål
Explosioner till följd av olyckor med ADR-klass 1 påverkar omgivningen genom tryckpåverkan, värmestrålning och splitter. Vid stora mängder explosiva varor kan skador från tryckvågen uppstå på flera hundratals meter, och splitterskador på uppemot en kilometer.
2 – Gase r Olycksförloppen vid olyckor med gaser varierar beroende på vilken typ av gas som är inblandad.
2.1 - Brandfarliga gaser
Olyckor med brandfarliga gaser inkluderar olika brandförlopp som kan påverka omgivningen genom värmestrålning eller tryckpåverkan. Vid ett läckage som antänds omgående uppstår en jetflamma som orsakar värmestrålning mot omgivningen. Om ingen antändning sker kan den utsläppta gasen bilda ett brännbart gasmoln som förflyttar sig med vinden och vid senare antändning orsakar en gasmolnsexplosion.
Gasmolnsexplosionen orsakar värmestrålning och under vissa mycket specifika förhållanden även tryckvågor mot omgivningen. I sällsynta fall kan även en typ av explosion som kallas BLEVE (Boiling Liquid Expandning Vapor Explosion) uppstå. Dessa tre scenarier kan medföra påverkan på några hundratals meter om den brandfarliga gasen transporteras i stora mängder i tank.
2.2 – Icke giftig, icke brandfarlig gas
Den påverkan på omgivningen som kan uppstå vid olyckor med denna riskgrupp är främst kopplad att kraftig uppvärmning kan leda till kärlsprängning samt omkringflygande kärldelar eller splitter.
2.3 – Giftiga gaser En olycka med giftig gas kan leda till påverkan på omgivningen om ett läckage leder till att ett giftigt gasmoln kan sprida sig från olycksplatsen. Spridningen av den giftiga gasen beror bland annat på läckagestorlek och väderförhållanden. Påverkan på människor kan uppkomma på flera hundratals meter.
3 – Brandfarliga vätskor
Olycksförlopp med brandfarliga vätskor innebär typiskt att ämnet vid läckage strömmar ur tanken och breder ut sig på marken och formar en pöl. Pölens utbredning beror på underlagets utformning (lutning, diken, porositet med mera). Om det sker en antändning uppstår en pölbrand, som påverkar omgivningen inom ett par tiotals meter genom värmestrålning från flammor och produktion av skadlig rök.
4 – Brandfarliga fasta ämnen
Olyckor som involverar brandfarligafasta ämnen kan påverka omgivningen inom något tiotal meter främst genom värmestrålning och giftiga brandgaser.
5 – O xiderande ämnen och organiska pe roxider
Oxiderande ämnen är brandfrämjande ämnen som vid avgivande av syre (oxidation) kan initiera eller understödja brand i andra ämnen samt i vissa fall leda till explosioner. Organiska peroxider är mycket reaktiva och dess termiska instabilitet kan medföra att ämnet sönderfaller, i vissa fall explosionsartat.
Påverkan på omgivningen kan alltså uppstå genom värmestrålning vid bränder eller tryckpåverkan och splitter vid explosioner. Påverkan på människor kan sträcka sig upp till femtio meter från olyckan.
6 – Giftiga och smittfarliga ämnen
Giftiga substanser som troligen kan orsaka allvarlig ohälsa eller död, eller smittfarligt ämne, bedöms vid ett olycksscenario påverka människor endast vid direkt kontakt med ämnet.
7 – Radioaktiva ämnen
Ämnen som genom sitt sönderfall producerar alfa-, beta- eller gammastrålning transporteras inte på sådant sätt så att de kan medföra akut påverkan på människor vid ett tidbegränsat olycksscenario. Allvarliga skador på människor bedöms generellt uppkomma vid långvarig exponering, vilket inte beaktas i denna riskbedömning.
8 – Frätande ämnen
Ämnen som i flytande eller fast form kan skada levande vävnad eller utrustning bedöms vid ett olycksscenario påverka människor endast vid direkt kontakt med ämnet
9 – Ö vriga farliga ämnen
Ett vanligt exempel på ADR-S klass 9 är asbest. Allvarliga skador på människor bedöms generellt uppkomma vid långvarig exponering, vilket inte beaktas i denna riskbedömning.
Structor Riskbyrån
22 (45)
Bilaga B Frekvensberäkningar för olycka – indata och metod
I denna bilaga beskrivs inledande metod och underlag (indata och antaganden) för de beräkningar som gjorts. För fortsatt beräkning av frekvenser för olika möjliga olycksscenarier som kan påverka människor, används händelseträdsmetodik, se Bilaga C. Resultaten redovisas i rapportdelen. För beräkningar av hur ofta olyckor med farligt gods förväntas inträffa används den metod som presenteras i Farligt gods – riskbedömningar vid transport4. För de aktuella vägarna presenteras viktiga indata till beräkningarna som är hämtade därur. Sedan presenteras indata och antaganden för trafikflöde och transporter av farligt gods. Slutligen presenteras en beskrivning av indata och antaganden för känslighetsanalys 1. Känslighetsanalys 2 beskrivs i Bilaga E.
Enligt uppgifter från 2010 trafikeras den aktuella sträckan av E4 av runt 74 110 fordon per dag, varav 11 % tung trafik5 vilket bedöms bestå av samma andel tung trafik år 2035. Enligt uppgifter från 2015 trafikeras den aktuella sträckan av Häggviksleden av runt 30 000 fordon per dag, varav 7 % tung trafik6 vilket också bedöms bestå av samma andel år 2035.
Viktiga indata till beräkningar för de aktuella vägarna presenteras i Tabell 2 nedan.
Tabell 2. Indata till frekvensberäkningar för utbyggnadsalternativ 2035.
Variabel E4 Häggviksleden Påfart från
Häggviksleden på E4 norrut
Norrvikenleden
ÅDT år 2035 [fordon/dygn]
137 000 fordon7 78 000 fordon7 4 000 fordon7 20 000 fordon7
Andel tung trafik
11 % 7 % 7 % -
Hastighet [km/h] 110 km/h 70 km/h 70 km/h 50 km/h
Vägsträcka [km] 1 km 1 km 1 km 0,5 km
Antal fordon med farligt gods [antal/dygn]
372 135 7 1
Typer av farligt gods
Alla Alla Alla Klass 3
Bebyggelsemiljö4 Landsbygd Landsbygd Landsbygd Tätort (stad)
Gatu-/väg typ4 Motorväg Motorled Motorled Gata/väg
Olyckskvot [-]4 0,26 0,37 0,37 1,20
Andel
singelolyckor [-]4
0,60 0,40 0,40 0,15
Index för farligt gods olycka [-]4
0,42 0,25 0,25 0,03
Farligt gods-statistiken för Norrviksleden är platsspecifik då en inventering av OK-Q8 och Circle K har genomförts se Tabell 3. Ett nationellt genomsnitt för transporter av farligt gods används för E4, Häggviksleden och påfarten från Häggviksleden på E4 norrut som är baserat på den statistik som Trafikanalys samlar in med avseende lastbilstrafiken i Sverige8. Under 2014 var det totala antalet fordonskilometrar med lastbil runt 3 miljarder kilometer varav 74 miljoner utgjordes av transporter med farligt gods. Detta motsvarar en andel på omkring 2,5 % av det totala antalet
Structor Riskbyrån
23 (45)
lastbilskilometrar. Andel lastbilar antas vara 11 %, 7 % respektive 7 % av den förväntade trafikmängden på 137 000, 78 000 respektive 4 000 fordon år 2035, vilket ger ett ÅDT på 15 070, 5 460 respektive 280 lastbilar. Detta motsvarar omkring 372, 135 respektive 7 transporter med farligt gods per år, se Tabell 3.
Tabell 3. Uppskattade mängder transporter med farligt gods [passager/år] på de aktuella vägarna år 2035 beräknat utifrån ett nationellt genomsnitt8.
ADR-S klass
Antal fordons- kilometer för respektive ADR-klass
Andel [%]
E4
[passager/år]
Häggviksleden [passager/år]
Påfart från Häggviksleden på E4 norrut [passager/år]
Norrvikenleden [passager/år]*
1 26 000 0,04 48 17 1 0
2 25 504 000 34,3 46 598 16 883 866 0
3 27 828 000 37,5 50 844 18 421 945 3609
4 195 000 0,3 356 129 7 0
5 2 863 000 3,9 5 231 1 895 97 0
6 266 000 0,4 486 176 9 0
7 0 - 0 0 0 0
8 14 368 000 19,3 26 252 9 511 488 0
9 3 210 000 4,3 5 865 2 125 109 0
Totalt 74 260 000 100 135680 49 158 2 521 360
*Siffra utifrån inventering: Ca 8-10 drivmedelsleveranser per månad sker till OK-Q811, till Circle K antas en dubbel mängd transporter ske. Bygghandeln Ahlsell har LBE-tillstånd men i små mängder så de antas ingå i uppskattade mängder.
I Trafikanalys statistikredovisas alla underkategorier i ADR-klass 2 gemensamt. För att särskilja på dessa kategorier används därför den inbördes fördelning av gaser som uppmättes vid studien 200610. I denna studie innehöll 23.6 % av klass 2-transporterna varor i kategori klass 2.1 och 0.2
% av varorna var i klass 2.3. Övriga klass 2-transporter utgjordes av varor i klass 2.2.
Samma fördelning som riskbedömningen för Förbifart Stockholm har använt för farligt gods används som känslighetsanalys11. Fördelningen är för flödet av farligt gods år 2006, från MSB kartläggning, för ett nationellt snitt, se Tabell 4.
Känslighetsanalys 1
Tabell 4. Transporter med farligt gods på de aktuella vägarna utifrån MSB:s kartläggning som används i riskbedömningen för Förbifart Stockholm 11.
ADR-S klass Andel [%]
1 0,1
2 7,7
3 69,6
4 0,4
5 0,6
6 0,2
7 0
8 12,5
9 8,9
Totalt 100
Structor Riskbyrån
24 (45)
Bilaga C Frekvensberäkningar för olycksscenarier – Händelseträds- metodik
För fortsatt beräkning av frekvenser för olika möjliga olycksscenarier som kan påverka människor, används händelseträdsmetodik. I avsnitten nedan presenteras händelseträd för de olika klasserna av farligt gods som förekommer.
Explosiva ämnen (ADR-S klass 1)
För att en olycka som involverar explosiva ämnen ska leda till en explosion krävs att det transporterade godset påverkas (genom t.ex. en kraftig stöt eller brand).
Ett jämförelsevärde att förhålla sig till gällande stötpåkänning angavs av HMSO12 baserat på brittisk data från 1950-1990. Där var sannolikheten för en stötinitierad detonation till följd av en kollision mindre än 0,2 %. Med hänsyn till utvecklingen inom trafiksäkerhet och fordonskonstruktion som skett sedan det statistiska underlaget, bedöms det vara konservativt att använda en halverad sannolikhet på 0,1 % för att en kollision leder till en stötinitierad detonation.
Svensk statistik visar på att sannolikheten för att ett fordon inblandat i trafikolycka ska börja brinna är cirka 0,4 %13. Vidare antas (som i Göteborgs fördjupade översiktsplan2), att sannolikheten för att en brand sprider sig och leder till en explosion är 50 %.
Figur 11. Händelseträd för olyckor med explosivt ämne.
Brandfarliga gaser (ADR-S klass 2.1)
De händelseförlopp som kan uppkomma vid olyckor med brandfarlig gas har identifierats som:
jetflamma, gasmolnsexplosion och BLEVE. Ett möjligt förlopp illustreras av händelseträdet i Figur 12.
Structor Riskbyrån
25 (45) Figur 12. Händelseträd för olyckor med brandfarlig gas.
Sannolikheten för läckage från gastanken antas vara 1/30 av sannolikheten för läckage från en tank med vätska4. Sannolikhetsfördelningen för de olika typerna av antändning antas är anpassade utifrån Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail14. Följande sannolikheter är resultatet av en sammanvägning av de två uppsättningar med sannolikheter som presenteras i den rapporten för ”Litet utsläpp” respektive ”Stort utsläpp”:
Omedelbar antändning: 15 %
Fördröjd antändning: 65 %
Ingen antändning: 20 %
Vidare antas grovt att en av hundra (1 %) jetflammor är så riktad att den genom kraftig uppvärmning orsakar en BLEVE i en närliggande tank (eller om jetflamman reflekteras, en BLEVE som involverar den aktuella tanken själv).
Giftiga gaser (ADR-S klass 2.3)
Ett giftigt gasutsläpp kan till följd av ett läckage bilda ett giftigt gasmoln som förflyttar sig med vinden i omgivningen. Spridningsvinkeln på molnet, och hur långt det når, beror bland annat på läckagets storlek och vilket utflöde av gas som uppkommer. Sannolikheten för läckage från gastanken antas vara 1/30 av sannolikheten för läckage från en tank med vätska4.
Structor Riskbyrån
26 (45) Figur 13. Händelseträd för olycka med giftig gas.
Brandfarliga vätskor (ADR-S klass 3)
Ett identifierat olycksscenario utgörs enligt tidigare av ett utsläpp med brandfarlig vätska som bildar en pöl och som vid en antändning orsakar en pölbrand. Sannolikheten för att ett läckage uppstår, givet att en olycka med en tankbil inträffar, antas vara enligt Index för farligt gods olycka (se Tabell 2 och Figur 14). Givet att ett sådant läckage har inträffat antas sannolikheten för en antändning av pölen vara en trettiondel (3,3 %)12. Händelseträdet i Figur 14 visar hur händelseförloppet kan utvecklas.
Figur 14. Händelseträd för olyckor med brandfarlig vätska.
Brandfarliga fasta ämnen (ADR-S klass 4)
Olyckor med brandfarliga fasta ämnen kan påverka omgivningen om det sker en antändning, vilket kan resultera i en kraftig brand även om inget läckage uppstått. Sannolikheten för antändning, givet att en olycka skett antas likt tidigare utifrån svensk statistik vara 0,4 %15. Förenklat antas alla sådana bränder leda till att de transporterade brandfarliga fasta ämnena deltar i branden.
Structor Riskbyrån
27 (45) Figur 15. Händelseträd för olycka med brandfarligt fast ämne.
Oxiderande ämnen och organiska peroxider (ADR-S klass 5)
Olyckor med oxiderande ämnen och organiska peroxider kan orsaka kraftiga bränder och under särskilda förhållanden leda till explosioner. En antändning och explosion kan ske i samband med en olycka där det utsläppta oxiderande ämnet (eller den organiska peroxiden) först blandas med ett organiskt flytande ämne. Blandningen som bildas utgör då ett kraftfullt sprängämne. Vidare kan en explosion uppkomma efter kraftig brandpåverkan även om någon blandning med organiskt material inte skett.
Ammoniumnitrat är vid transport uppvärmt till cirka 135°C, då ämnet är flytande med relativt hög densitet (27 m3 väger cirka 40 ton).
Sannolikheten för läckage antas vara samma som för gastankar enligt ovan (1/30 av sannolikheten för läckage från en tank med vätska4). Sannolikheten för att det i samband med utsläppet av ADR- S klass 5 också förekommer ett utsläpp av exempelvis ADR-S klass 3 (flytande organiskt material), och att blandning mellan dem kan ske uppskattas till 50 %16. Sannolikheten för en påföljande antändning av blandningen uppskattas vara jämförbar med sannolikheten för antändning av ett utsläpp av brandfarlig vätska (3,3 %12). En sådan antändning antas resultera i en explosion.
Sannolikheten för antändning som följer en olycka med läckage men utan blandning uppskattas på samma sätt som för antändning av fordon ovan till 0,4 %13. Sannolikheten för att den då uppkomna branden ska sprida sig till att påverka lasten uppskattas grovt till 50 %12. För att en brand som spridit sig och påverkar lasten ska leda till en explosion krävs att temperaturen överstiger 190°C under en längre tidsperiod. Det eventuella sönderfallet avstannar ofta om värmekällan avlägsnas17. Olycksstatistik för olyckor med ADR-S klass 5 visar också på att det är relativt långa olycksförlopp med brinntider på 1-16 timmar innan detonation. Grovt antas hälften av dessa bränder leda till en sådan kraftig påverkan att en detonation (explosion) uppkommer (50
%). Detta gäller för de fall där ett utsläpp av ADR-S klass 5 också inträffat och en kraftig brand antas uppstå kring lastbilen. I de fall något utsläpp inte inträffat bedöms det grovt vara hälften så sannolikt att en brandpåverkan skulle leda till en explosion (25 %). De bränder som inte leder till någon explosion antas i modellen ändå påverka omgivningen med värmestrålning och brandgaser i en omfattning som är jämförbar med en pölbrand (ADR-S klass 3).
Structor Riskbyrån
28 (45)
Figur 16. Händelseträd för olycka med oxiderande ämne eller organisk peroxid.
Giftiga eller smittfarliga ämnen (ADR-S klass 6)
Skador på människor till följd av olyckor med giftiga eller smittfarliga ämnen bedöms enligt tidigare endast kunna uppstå där stänk från ämnet hamnar. Det innebär att det endast är i flytande form som ämnena kan medföra en akut påverkan på människor i omgivningen. Uppgifter16 gör gällande att omkring 23 % av den tranpsorterade mängden ADR-S klass 6 utgörs av flytande ämnen. Sannolikheten för att ett läckage uppstår, givet att en olycka med en tankbil inträffar, antas vara enligt Index för farligt gods olycka (se Tabell 2 och Figur 17).
Figur 17. Händelseträd för olycka med giftigt eller smittfarligt ämne.
Structor Riskbyrån
29 (45)
Radioaktiva ämnen (ADR-S klass 7)
Skador till följd av utsläpp av radioaktiva ämnen beaktas enligt ovan (Tabell 1) inte i denna riskbedömning.
Frätande ämnen (ADR-S klass 8)
Skador på människor till följd av olyckor med frätande ämnen bedöms enligt tidigare endast kunna uppstå där stänk eller iväg kastat ämne hamnar. En förutsättning är därmed att ett läckage uppstår. Sannolikheten för att ett läckage uppstår, givet att en olycka med en tankbil inträffar, antas enligt Index för farligt gods olycka (se Tabell 2 och Figur 18).
Figur 18. Händelseträd för olyckor med frätande ämnen.
Övriga farliga ämnen och föremål (ADR-S klass 9)
Beaktas (enligt Tabell 1) inte i denna riskbedömning.Structor Riskbyrån
30 (45)
Bilaga D Konsekvensberäkningar
I denna bilaga beskrivs metod och underlag (indata och antaganden) för de beräkningar som gjorts avseende konsekvenser av de identifierade olycksscenarierna. Resultaten redovisas i rapportdelen.
Konsekvenserna av de identifierade typerna av olycksförlopp har tidigare beräknats bland annat i samband med att Länsstyrelsen i Skåne län upprättade sina Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen1 (RIKTSAM). Nedanstående fördelningar är anpassade utifrån resultaten däri. Med konsekvensavstånd menas här det avstånd inom vilket människor förväntas omkomma till följd av påverkan från olycksförloppet (exempelvis genom värmestrålning, tryckpåverkan eller toxicitet – beroende på olyckans karaktär).
Figur 19. Använda fördelningar av konsekvensavstånd för explosion (ADR-S klass 1). Kurvan ”Poly. (Antagen fördelning)” visar en trendlinje som endast inkluderats för visualisering av fördelningen.
Avseende olyckor med brandfarlig gas används de konsekvensberäkningar som gjorts för Förbifart Stockholm i samband med upprättande av Arbetsplan11, se Figur 20.
Figur 20. Använda fördelningar av konsekvensavstånd för BLEVE, gasmolnsexplosion samt jetflammor (ADR -S klass 2.1).
