llmänna intressen - Den bebyggda miljön
Rotebro
Rotebio centrum har under den senaste 1 O-årspe- rioden fått tillskott av nya bostäder och service samt ett upprustat och omdanat torg. Ett stort behov finns att fortsätta den påbörjade stadsförnyelsen för att skapa ett attraktivare Rotebro. Torget kan göras mer kringbyggt utan att kontakten med andra sidan järnvägen bryts, varken visuellt eller fysiskt. Rote- brovägen bör rustas upp till en stadsgata, den bör göras vackrare och förses med kantstensparkering.
Längs Rotebrovägen finns gott om utrymme för kompletteringsbebyggelse av olika slag, från bostä- der till verksamheter för idrott.
Öster om järnvägen bör den f ö r d j u p a d e över- siktsplanen från 1993 ligga till grund för fortsatta stadsbyggnadsstudier. Planens striktare gatuväv och kvartersindelning kan troligen komma ä n n u när- mare järnväg och väg E 4 . I samband med detta rus- tas denna del av Norrvikenleden upp till stadsgata.
O m r å d e t ska även i fortsättningen i huvudsak vara ett verksamhetsområde. Bostäder b ö r kunna prövas i mindre omfattning för att koppla samman gamla Rotsunda med Rotebro cen-
trum, vilket skulle ge
området mer liv och * ^
•**\
5*
sm
rörelse. Beroende på hur Upplands Väsby kommuns planer på bebyggelse i Älvsundadalen utvecklas bör på sikt en urban spridningskorridor, bestående av ett stråk med goda kollektiva- och gång.- och cykel- förbindelser i blandad bebyggelse, utvecklas mellan Rotebro centrum och bebyggelsen i Älvsundadalen.
Förbindelsen måste passera väster om Rotsundas villabebyggelse mot järnvägen.
Mellan väg E4 och Norrviken studeras vidare hur bebyggelsen på sikt kan sträcka sig ner till vattnet och koppla samman centrala Rotebro med N o r r v i - kens vatten. Stora krav måste här ställas på utform- ning och på att verksamheter vid vattnet lockar människor från hela kommundelen. Stranden som ska vara en del av ett större s a m m a n h ä n g a n d e stråk, ska även framledes ha en lummig grön karaktär. För närvarande råder viss osäkerhet om hur ny bebyg- gelse och jästfabrikens verksamhet kan kombineras.
Kommunens uppfattning är dock att det går att komma tillrätta med doftproblematiken, som hit- tills vållat bekymmer, och att jästfabriken på sikt inte skall behöva vara ett hinder för en utveckling av området. Länsstyrelsen har avvikande uppfatt- ning, se granskningsyttrandet sid 97.
\
Utvecklingen intill järn- vägen kan påverkas av pågående utred- ningsarbete angående riksintresset Ostkust- banan, se sid 28.
Framtidsbild.
Möjlig utveckling mot 2030 -
itr. \
31- 3p
sä34 Översiktsplan för Sollentuna kornmun
