Kommunrevisorerna i Eda kommun har granskat kommunens årsredovisning för I granskningsarbetet har revisorerna biträtts av konsulter från KPMG.

2021-04-01

Kommunrevisionen

Till: Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen

Revisionsrapport över årsredovisning 2020

Kommunrevisorerna i Eda kommun har granskat kommunens årsredovisning för 2020. I granskningsarbetet har revisorerna biträtts av konsulter från KPMG.

Utifrån granskningen kan revisorerna konstatera att årsredovisningen och den samman- ställda redovisningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av kommunens och koncer- nens finansiella resultat och ekonomiska ställning. Vi noterar att styrelsen i Vallfjällets Skicenter AB ännu inte fastställt sin årsredovisning och revisorn i bolaget har således hel- ler inte lämnat sin revisionsberättelse. Vi bedömer risken för förändringar på den bokfö- ring som ligger till grund för den sammanställda redovisningen som liten och att eventu- ella påverkan på kommunkoncernen inte skulle bli materiell.

Kommunens balanskravsresultat är positivt med 9,9 mnkr där 6,3 mnkr måste återställas nästa år, och 1,8 mnkr skall återställas inom två år enligt kommunallagen.

Revisorerna väljer att inte göra någon bedömning av om resultatet av de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt är tillräckligt för att uppnå god eko- nomisk hushållning. Detta eftersom vi bedömer målstyrningen som otydlig samt att kommunstyrelsen inte gjort någon egen bedömning av resultatet som vi revisorer kan utgå ifrån.

För ytterligare bakgrund till våra bedömningar hänvisar vi till den bilagda revisionsrap- porten.

Vi önskar att kommunstyrelsen inkommer med synpunkter och kommentarer till våra iakt- tagelser senast 30 juni 2020.

Kommunens revisorer,

Granskning av bokslut och

årsredovisning per 2020-12-31

Eda kommun

1 april 2021

Sammanfattning

På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Eda kommun har KPMG granskat kommunens årsredovisning för räkenskapsåret 2020.

Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen.

Kommunens revisorer ska enligt kommunallagen 12 kap bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande.

Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen.

Årsredovisningen

Vi bedömer, att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.

Kommunens balanskravsresultat är negativt med -8,1 mnkr där 6,3 mnkr måste återställas 2021 och ytterligare 1,1 mnkr under 2022.

God ekonomisk hushållning

Enligt bestämmelser i kommunallagen (KL) ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen.

Vi noterar att kommunen för 2020 inte fastställt någon strategisk plan för 2020 där övergripande mål normalt framgår. Kommunen hänvisar till beslut från 2018 avseende strategisk plan 2019 som även avser

perioden 2020-2021. Vi anser att det finns ett stort förbättringsarbete för kommunen att göra med anledning av målstyrning med koppling till god ekonomisk hushållning.

Finansiella mål

Kommunstyrelsen bedömer att två av tre av de finansiella målen uppnås under 2020. Man konstaterar samtidigt att statsbidragen avseende den pågående pandemin har stor del i att målen uppfylls.

Kommunstyrelsen gör inte någon bedömning om man bedömer att kommunen uppfyller begreppet god ekonomisk hushållning utifrån resultatet av de finansiella målen eller inte.

Vi har därför inte gjort någon egen bedömning om kommunen uppfyllt god ekonomisk hushållning eller inte.

Verksamhetsmässiga mål

Revisorernas uppdrag är att bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade verksamhetsmässig målen för den god ekonomisk hushållningen. Det framgår inte av

budgetdokumntet att de verksamhetsmässiga målen är ställda utifrån god ekonomisk hushållning. I årsredovisningen ger inte

kommunstyrelsen uttryck för någon egen sammanfattande bedömning av utfallet av de verksamhetsmässiga målen och om resultatet av dessa innebär att kommunen uppfyllt god ekonomisk hushållning eller inte.

Vi har därför inte gjort någon egen bedömning av dessa mål eller om kommunen uppfyllt god ekonomisk hushållning eller inte.

Karlstad 2021-04-01

Nils Nordqvist Auktoriserad revisor

Innehåll

Bakgrund

— 1.1 Syfte och revisionsfråga 4

— 1.2 Revisionskriterier 4

— 1.3 Metod och avgränsningar 5

Resultat av granskningen

— 2.1 Förvaltningsberättelse 6

— 2.2 Redovisningsprinciper 6

— 2.3 Balanskrav 7

— 2.4 Bedömning av fullmäktiges mål med betydelse av god ekonomisk hushållning 8

— 2.5 Resultaträkning 10

— 2.6 Balansräkning 11

— 2.7 Investeringsredovisning 12

— 2.8 Driftredovisning 13

— 2.9 Kassaflödesanalys 14

— 2.10 Sammanställd redovisning 14

Bakgrund

1.1 Syfte och revisionsfråga

Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och god redovisningssed i kommuner och regioner. Resultatet av vår granskning utgör underlag för

revisorernas utformning av revisionsberättelsen.

Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen.

Lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597) (LKBR), började gälla från och med 1 januari 2019.

1.2 Revisionskriterier

Bedömningsgrund för vårt uttalande avseende huruvida

årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad i enlighet med gällande lagar och regler bygger på följande revisionskriterier:

• Kommunallag (KL) och kommunal bokförings- och redovisningslag (LKBR)

• God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal

Redovisning (RKR) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

• Interna regelverk och instruktioner

• Fullmäktigebeslut

Vi har av Eda kommuns revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2020. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2020.

Kommunens revisorer ska enligt 12 kap Kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen.

Bakgrund fortsättning

1.3 Metod och avgränsningar

Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKR och Skyrev.

Detta innebär att granskningen inte uppfyller de krav som ställs på en auktoriserad revisor eller ett auktoriserat revisionsbolag enligt revisorslagen eller internationella standarder för revision (ISA). Det innebär att vi inte uttalar oss över årsredovisningen så som vi gjort om dessa krav varit uppfyllda.

Granskningen av årsredovisningen omfattar:

• Förvaltningsberättelse

• Resultaträkning

• Balansräkning

• Kassaflödesanalys

• Noter

• Drift- och investeringsredovisning

• Sammanställda räkenskaper

Granskningen har genomförts genom:

• Dokumentstudier av relevanta dokument inklusive årsredovisningen

• Intervjuer med berörda tjänstepersoner

• Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen

• Avstämning av väsentliga poster i resultat- och balansräkning mot erforderliga underlag

• Översiktlig analys av övriga poster

2. Resultat av granskningen

2.1 Förvaltningsberättelse

Enligt 4 kap. 1 § LKBR ska en årsredovisning innehålla en förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, noter, driftredovisning, investeringsredovisning och sammanställda räkenskaper (om sådana upprättas enligt 12 kap 2 § LKBR).

RKR preciserar i RKR R15 vad förvaltningsberättelsen ska innehålla. Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av LKBR, utan betraktas som underlag till kommunens förvaltningsberättelse. Vi har inte granskat nämndvis redovisning.

Bedömning:

Vi kan inte se att kommunen på ett tydligt sätt uppdaterat sin årsredovisning utifrån de förändrade kraven som den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning anger. De information som skall ingå i olika kapitel enligt den nya lagen finns i de flesta fall i årsredovisningen men på andra ställen och under andra rubriker i årsredovisningen, Eda kommuns förvaltningsberättelse följer således inte LKBRs nya krav. Den nya lagen trycker speciellt på riskanalyser dessa saknas i årsredovisningen.

Vi bedömer utifrån ovanstående genomgång att förvaltningsberättelsen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av kommunen men är inte upprättad enligt LKBR och rekommendation R15 förvaltningsberättelse.

2.2 Redovisningsprinciper

I årsredovisningen anges under avsnittet ”Redovisningsprinciper” att redovisningen upprättats enligt god kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med LKBR och RKR:s rekommendationer.

I vår granskning har vi stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer via intervjuer med redovisningsansvariga samt översiktlig avstämning av kommunens årsredovisning mot RKR:s gällande rekommendationer.

Bedömning:

Vår bedömning utifrån väsentlighetsprincipen är att kommunen i huvudsak efterlever RKRs rekommendationer.

Hyreskontrakt och leasing av bilar och fastigheter ses normalt som finansiell leasing vilket innebär att en fiktiv anläggningstillgång och skuld skall redovisas och skrivas av över återstående hyresperiod. Vi noterar att kommunen under 2020 hanterar kostnaden för leasing av bilar som en finansiell leasing men ingen justering eller genomgång har gjorts avseende hyreskontrakt av fastigheter. Detta skulle kunna vara ett avsteg från RKR R5, vi rekommenderar därför kommunen att gå igenom sina hyreskontrakt för att bedöma om dessa skulle kunna innebära väsentliga fel i kommunens räkenskaper.

2. Resultat av granskningen forts.

2.3 Balanskrav

En kommun ska enligt KL göra en avstämning av balanskravet och redovisa denna i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat enligt KL 8 kap 5§. RKR har lämnat information om beräkning och redovisning av balanskravet utifrån tolkning av förarbeten till reglerna om balanskrav i LKBR och KL.

I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi.

Kommunen redovisar en avstämning av balanskravet enligt KL i förvaltningsberättelsen. Kommunens överskott för året uppgår till 12,2 mnkr. Vid avstämning av balanskravet avgår årets realisationsvinster 2,3 mnkr från årets resultat, i enlighet med gällande principer. Justerat resultat enligt balanskravet uppgår därmed till 9,9 mnkr. Kommunen presenterar att en del av de underskott som finns med från föregående år är justerat men presenterar inte vilket år underskotten uppstått. Framgår dock att kommunen har ett totalt underskott om 8,1 mnkr att återställa.

Bedömning:

Det har i vår granskning inte framkommit någon ytterligare post att ta hänsyn till vid beräkning av balanskravsresultatet. Vi bedömer att balanskravet är korrekt beräknat och det framgår vilka år som underskotten har uppstått. Detta är intressant då underskotten skall återställas inom tre år. De underskott om 8,1 mnkr som finns kvar att återställa har uppkommit 2018 (6,3 mnkr) och 2019 (1,8 mnkr).

2. Resultat av granskningen forts.

2.4 Bedömning av fullmäktiges mål med betydelse av god ekonomisk hushållning

Kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i KL 10 kap. 2-6 §§ (hel- och delägda kommunala bolag, stiftelser och föreningar).

I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi.

Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen.

2.4.1 Finansiella mål

Kommunen har beslutat om tre finansiella mål för god ekonomisk hushållning, målen och resultaten av målen är enligt följande:

Målsättning Uppföljning

Under perioden 2020 – 2022 skall verksamheternas nettokostnader inklusive avskrivningar inte överstiga 97,5% av skatteintäkter och generella statsbidrag.

Utfallet 2020 är 97,4 %. Målet har uppfyllts för det aktuella året.

För planperioden framåt (2020-2022) prognostiseras ett utfall utifrån budgeterade resultat på 98,7 %.

Resultatnivån för respektive år under planperioden ska inte vara lägre än 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag.

Ett resultat på 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarar 2020 ett resultat på 8 215 tkr. Det redovisade resultatet för 2020 är 12 229 tkr. Målet har uppfyllts.

Kommunens låneskuld skall inte öka. Ett nytt lån har upptagits under 2020.

Målet har inte uppfyllts.

Två av tre finansiella mål är uppfyllda.

Vårt uppdrag är inte att utvärdera målen utan resultaten av målen, men vi anser att målet om att inte öka låneskulden kan ses över då kommunen de senaste åren har varit i behov av att ta lån, möjligen kan ett soliditets mål bättre uppfylla syrningen kommunen är ute efter.

Vidare är det märkligt att resultatmålet inte följer plan för kommunens budgeterade resultat under perioden 2020-2022.

Resultatmål och budget borde överensstämma.

2. Resultat av granskningen forts.

2.4.2 Verksamhetsmål

Vi noterar att kommunen för 2020 inte fastställt någon strategisk plan, i planen beslutar fullmäktige normalt övergripande mål för kommande år.

Kommunen hänvisar till beslut från 2018 avseende strategisk plan för 2019 som även avser perioden 2020-2021. I den strategiska planen för 2019 framgår ett antal övergripande mål. Dessa bryts sedan ned till verksamhetsmål i de olika verksamhetsområdena där sedan ett antal aktiviteter fastställs för att nå dessa. För att bilda sig en uppfattning kring måluppfyllelsen finns också ett antal indikatorer som mäts och utvärderas som underlag till bedömning om målet uppnås eller inte.

Utifrån kommunens övergripande vision redogörs i den strategiska planen för 2019-2021, för de mål och kännetecken som skall prägla kommunens verksamheter. Ur dessa övergripande riktlinjer har sedan kommunstyrelsen och respektive utskott härlett ett antal verksamhetsmål och indikatorer kopplade till målen.

Bedömning

Vi anser att det finns ett stort förbättringsarbete för kommunen att göra med anledning av målstyrning med koppling till god ekonomisk hushållning.

Flera av verksamheterna har tagit fram mål och mätbara indikatorer för sina verksamheter, men av årsredovisningen finns ingen koppling till fullmäktige mål (övergripande mål) eller begreppet god ekonomisk hushållning. Även om årsredovisningen innehåller en informativ redogörelse för verksamheternas inriktning och resultat för 2020, försvåras vår bedömning av de övergripande verksamhetsmålen, dels av att det inte går att identifiera vilka verksamhetsmål som är kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning och därmed föremål för revisorernas lagenliga bedömning, och dels saknas kommunstyrelsen egen bedömning av måluppfyllnaden och om kommunen bedöms uppfylla god ekonomisk hushållning. Av dessa skäl har vi valt att inte uttala oss om överensstämmelsen med kommunfullmäktiges verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk uppföljning (eller övergripande mål som kommunen kallar dom).

Avseende kommunens finansiella mål skriver kommunen i sin utvärdering att två av tre av de finansiella målen uppnås under 2020. Dock kommenterar kommunen att en stor anledning till att målen uppnås är de generella statsbidrag som utbetalats under 2020 kopplat till pandemin.

Således gör kommunstyrelsen inte heller någon bedömning om man uppfyller begreppet god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet.

2. Resultat av granskningen forts.

2.5 Resultaträkning

Resultat på 12,2 mnkr överstiger budget med 3,9 mnkr och är 14,8 mnkr bättre än föregående år.

Kommunens nettokostnad (inkl. finansnetto) i relation till skatteintäkter och statsbidrag uppgick till 97,7 % för 2020. Detta är ett trendbrott mot tidigare år då nyckeltalet har varit över 100 %. Nettokostnadsandelen är ett viktigt nyckeltal som beskriver driftkostnader i förhållande till de intäkter kommunen har. Om kommunen överstiger 100 % innebär det att den löpande driften är dyrare än de skatteintäkter som kommunen erhåller.

Vi kan konstatera att årets resultat i hög utsträckning är påverkat av Corona-pandemin. I viss mån har detta genererat ökade kostnader men i andra sammanhang minskat kostnader, för resor, konferenser och andra evenemang. Inom de områden där kommunen haft ökade kostnader har kommunen också mottagit generösa statliga stöd, både sjuklöner, inköp av skyddsutrustning och andra kostnader inom vård har

kompenserats av staten. Dessutom har staten betalat ut extra generella statsbidrag, för Edas del på 17 mnkr.

Bedömning:

Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat och att noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster.

2. Resultat av granskningen forts.

2.6 Balansräkning

Kommunen har gjort ett överskott under 2020 men även över tid har resultatet tyvärr varit negativt. Ett underskott över tid bidrar till att kommunen får en stadigt minskande soliditet, i år påverkar dock genomförda investeringar och upptaganden av nya lån soliditeten mer än resultatet.

Soliditeten för 2020 sjunker från 32 % till 30 %, medräknat de pensionsåtaganden som är bokförda som ansvarsförbindelse. En stark soliditet stärker kommunens ställning inför framtida utmaningar.

Långfristiga skulder har ökat kopplat till ett nytt lån om 50 mnkr och anläggningstillgångar har ökat främst kopplat till investeringar i om- och utbyggnad av förskolan Hjorten i Charlottenberg samt förvärvet av fastigheten Prästkragen 3 (kommunhuset). I övrigt finna inga väsentliga förändringar i balansräkningen under 2020.

Det finns en avsättning på 5,9 mnkr (6,3 mnkr) avseende återställande av soptipp. Någon uppdaterad beräkning har inte skett under de senaste åren. Vi rekommenderar kommunen att revidera beräkningen under 2021. I övrigt har vi i vår granskning inte noterat några väsentliga fel på balansposter. Pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelser uppgår till 186,7 mnkr att jämföra med 189,6 mnkr 2019.

Bedömning

Som vi noterade i avsnitt 2.2 finns avvikelser från god sed vad gäller leasing. Vi bedömer dock inte att dessa avsteg genererar väsentliga fel i vare sig resultat- eller balansräkningen. Vi rekommenderar kommunen att gå igenom de väsentliga

leasingkontrakt man har, även avseende fastigheter, för att säkerställa att effekten av en redovisning till finansiell leasing inte skulle få väsentlig resultatpåverkan på kommunen.

Vår bedömning av balansräkningen är således att den i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital.

.

2. Resultat av granskningen forts.

2.7 Investeringsredovisning

Enligt LKBR 10:2 ska investeringsredovisningen innehålla en samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet.

Enligt RKR R14 Drift- och investeringsredovisning ska utfallet kunna stämmas av mot årsredovisningens övriga delar och fullmäktiges budget samt plan för investeringsverksamheten. Vidare framgår det att fleråriga pågående och under året avslutade investeringar ska kunna stämmas av samt ska investeringsredovisningen även ska omfatta kommunala koncernföretags investeringar som fullmäktige tagit ställning till.

Investeringsredovisning ingår på olika ställen i årsredovisningen; det finns en kort beskrivande text i förvaltningsberättelsen, i

räkenskapsmaterialet finns ett diagram som jämför budget och utfall för investeringar i sin helhet inom olika verksamhetsområden så som serviceverksamhet och affärsverksamhet. Utöver detta skriver verksamheterna i sina verksamhetsberättelser kort om investeringarna inom sitt område. Kommunen har investerat för 75,5 mnkr vilket är 47,3 mnkr lägre än budgeterat. Större projekt utgörs om- och utbyggnad av förskolan Hjorten i Charlottenberg, förvärv av fastigheten Prästkragen 3 (kommunhuset) och nya IVPA-fordon till räddningstjänsten.

Bedömning

Information om investeringar finns således på flera platser i årsredovisningen. Vi önskar en tydligare analys och beskrivning kring kommunens investeringar samlat i en investeringsredovisning i kommunens årsredovisning, en redovisning som är anpassas till de nya krav som kommer från LKBR och den uppdaterade rekommendation från RKR (Rekommendation R14).

2. Resultat av granskningen forts.

2.8 Driftredovisning

Enligt LKBR 10:1 ska driftredovisningen innehålla en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som har fastställts för den löpande verksamheten. Enligt RKR R14 Drift- och investeringsredovisning ska utfall kunna stämmas av mot årsredovisningens övriga delar och fullmäktiges budget.

De största negativa avvikelserna mot budget, ligger precis som under 2019 under Bildning med -3,9 mnkr (-7,1 mnkr) och inom Vård och stöd med -9,3 mnkr (- 4,5 mnkr). Samhällsbyggnad redovisar nettokostnader som är 10,6 mnkr (2,9 mnkr) lägre än budget.

Inom bildning bidrar kostnader inom främst grundskolan till den negativa avvikelsen. Enligt verksamheten har man på de enheter som avviker från budget fått minska i personalstyrka. Det finns också en utmaning i fler elever som har behov av särskilt stöd och därmed behov av en högre personaltäthet. Vård och stöd har haft höga kostnader inom främst IFO och konstaterar kort att man haft fler och svårare fall än budgeterat. Avseende samhällsbyggnad finns det flera anledningar till budgetöverskottet men de två största är överskott i

renhållningsverksamheten kopplat till större mottagning av material än budgeterat och reavinst från en försäljning av en affärsfastighet som inte var budgeterad.

Bedömning

Information om driften i de olika verksamheterna finns på flera platser i årsredovisningen. Vi önskar en tydligare analys och beskrivning kring kommunens verksamheter samlat i en driftredovisning i kommunens årsredovisning, en redovisning som är anpassas till de nya krav som kommer från LKBR och uppdaterade rekommendation från RKR (Rekommendation R14).

2. Resultat av granskningen forts.

2.9 Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen synes överensstämma med RKRs rekommendation R13. Årets kassaflöde är positivt med 34,7 mnkr och har ökat kommunens likvida medel till 60,9 mnkr vid årets utgång. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgår till 53,8 mnkr, årets

investeringar har belastat likviditeten med -77,8 mnkr vilket främst beror på investeringar. Kassaflödet från finansverksamheten uppgår till 58,7 mnkr och beror främst på nyupptagna lån och investeringsbidrag.

Bedömning

Vår bedömning är att kassaflödesanalysen redovisar kommunens och koncernens finansieringar och investeringar på ett riktigt sätt.

Kassaflödesanalysen har upprättats i enlighet med gällande rekommendation samt överensstämmer i allt väsentligt med övriga delar i årsredovisningen.

2.10 Sammanställd redovisning

Den sammanställda redovisningen har såvitt vi kunnat finna upprättats i enlighet med RKRs rekommendation R16. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska resultat, ställning och åtaganden.

Enligt LKBR 12 kap 2 § ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personerna vilka har en väsentlig betydelse för kommunen. Enligt RKR R16 framgår att betydande inflytande förutsätts föreligga när den kommunala koncernens andel av företagets omsättning eller omslutning överstiger 5 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Företag som samägs med annan kommun och vars verksamhet är en kommunal angelägenhet, ska anses ha särskild betydelse för kommunens verksamhet.

Den sammanställda redovisningen visar på ett positivt resultat om 13,6 mnkr, Eda Energi AB och Teknik i Väst AB redovisar ett nollresultat, Eda Bostads AB:s resultat blev + 1,4 mnkr, resultatet för Valfjället Skicenter AB var – 3,1 mnkr. Redovisningen är i allt väsentligt korrekt och kommunen har i sin årsredovisning sammanfogat kommunens och dotterbolagens redovisning till en gemensam resultat- och balansräkning.

Vi noterar att styrelsen i Vallfjällets Skicenter AB ännu inte fastställt sin årsredovisning och revisorn i bolaget har således heller inte lämnat sin revisionsberättelse. Med andra ord är den sammanställda redovisningen baserad på bokslut som inte är slutgiltiga. Vi bedömer dock risken för förändringar på den bokföring som ligger till grund för den sammanställda redovisningen som liten och att dess eventuella påverkan på kommunkoncernen inte skulle bli materiell. Kommunen måste framgent dock kommunen att planera så att dessa situationer inte uppstår framgent.

Bedömning

Vi har inte funnit några avvikelser i vår översiktliga granskning avseende sammanställda räkenskaper. Men vi hade önskat ett bättre information kring de kommunala bolagen i årsredovisningen. Det bör framgår vilka bolag som ingår i kommunkoncernen och

ägarförhållanden. Även information om de kommunala bolagen med en ekonomisk genomgång samt en presentation av väsentliga händelser

The KPMG name and logo are registered trademarks or trademarks of KPMG International.

The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity.

Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation.

kpmg.com/socialmedia

© 2021 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.