Befolkningsprognos. för Borgå stad fram till år 2040

(1)

Befolknings- prognos

för Borgå stad fram till år

2040

(2)

Befolkningsprognos för landskapen 2017–2040

och Nyland

(3)

 Enligt MDI:s prognos kommer befolkningen i Nyland under åren 2017–2040 att växa med:

+292 622 invånare +17,7 procent

 Enligt prognosen kommer det att bo

sammanlagt 1 948 246 invånare i Nyland år 2040.

 I trendalternativet kommer Nylands befolkning att öka med 19,3 procent.

 Nylands befolkning kommer att öka med 19

704 personer färre i scenariot med lägre

nativitet jämfört med basscenariot. Den relativa tillväxten blir 1,2 procent mindre.

Prognos för landskapet Nyland

1948246 1928542

1600000 1650000 1700000 1750000 1800000 1850000 1900000 1950000 2000000

MDI:n ennuste MDI:n ennuste -5% syntyvyys Trendivaihtoehto TK2015

MDI:s prognos MDI:s prognos födelsetal -5 % Trendalternativ TK2015

(4)

Den kvantitativa och relativa befolknings-

utvecklingen i landskapen under

åren 2017–2040

6 178

20,9

PROGNOS FÖR LANDSKAPEN 2017–

2040

Kvantitativ förändring (abs.)

PROGNOS FÖR LANDSKAPEN 2017–2040 Relativ förändring (%)

(5)

Befolkningsförändring (%) bland personer i arbetsför ålder, barn och äldre per landskap 2017–2040

45,4 11,6 %

14,9

+ 3 + 1 + 19

BEFOLKNINGSPROGNOS 2017–

2040

Förändring i % för den arbetsföra befolkningen (15–64 år)

BEFOLKNINGSPROGNOS 2017–2040 Förändring i % för personer under 15 år

BEFOLKNINGSPROGNOS 2017–2040 Förändring i % för personer över 65 år

(6)

Faktorer i befolkningsutvecklingen i befolkningsprognosen för landskapen 2017–2040

71 2339 3 768

BEFOLKNINGSPROGNOS 2017–2040 Naturlig befolkningstillväxt 2017–2040

BEFOLKNINGSPROGNOS 2017–2040 Nettoflyttning mellan kommunerna 2017–2040

BEFOLKNINGSPROGNOS 2017–2040 Nettomigration 2017–2040

(7)

De viktigaste punkterna i prognoserna för landskapen

1.

Enligt MDI:s prognos kommer befolkningen att öka i endast fyra landskap under åren 2017–2040. Relativt sett kommer befolkningen att växa mest i Nyland och på Åland samt måttligt i Birkaland och Egentliga Finland. Befolkningen i dessa fyra

landskap kommer att växa med totalt 328 000 invånare.

2.

I alla andra landskap kommer befolkningen enligt prognosen att minska under åren 2017–2040. I sju landskap kommer

befolkningen att minska med över tio procent, och i två av dessa till och med över 15 procent. I de 15 landskap som krymper kommer befolkningen att minska med nästan 240 000 invånare.

3.

Antalet arbetsföra (15–64-åringar) kommer att öka endast i Nyland, Birkaland och på Åland under åren 2017–2040. I Birkaland kommer antalet arbetsföra att börja minska under 2030-talet. I två landskap kommer antalet arbetsföra att sjunka med upp till en fjärdedel jämfört med i dag.

4.

Enligt prognosen kommer antalet personer under 15 år att öka endast på Åland, där antalet barn kommer att öka under hela perioden. I sex landskap kommer antalet barn att minska med omkring en tredjedel (över 30 procent).

5.

Antalet personer i pensionsåldern (personer över 65 år) kommer att öka i alla landskap. Kvantitativt och relativt sett kommer antalet äldre att öka mest i de landskap, där det även

för tillfället finns få personer i pensionsåldern, såsom i Nyland och Norra Österbotten. Ökningen av antalet äldre kommer att vara måttlig i de landskap som tidigare har upplevt en

motsvarande förändring, såsom i Kajanaland.

6.

Befolkningen kommer att minska i de flesta landskap särskilt på grund av en negativ naturlig befolkningstillväxt (födda- döda). Den naturliga befolkningstillväxten kommer att vara positiv endast i tre landskap under åren 2017–2040. Med

undantag av tre landskap var den naturliga befolkningstillväxten den mest betydande faktorn som minskar befolkningen i de landskap som krymper.

7.

Nettomigrationen kommer att vara positiv i alla landskap under prognosperioden. I hälften av landskapen kommer nettomigrationen att kompensera för den utflyttning som beror på flyttrörelserna inom landet.

8.

Enligt MDI:s prognos kommer mer än var tredje (35 procent) finländare att bo i Nyland år 2040 (nu 30 procent). Mer än varannan (55,8 procent) kommer att bo inom tillväxttriangeln (Nyland, Egentliga Finland, Birkaland och Egentliga

Tavastland).

(8)

Befolkningsprognos för Borgå stad 2017–2040

(9)

Prognos för Borgå

 Enligt MDI:s prognos kommer befolkningen i Borgå stad under åren 2017–2040 att växa med:

+6 861 invånare +13,2 procent

 Enligt prognosen kommer det att bo sammanlagt 57 020 invånare i Borgå stad år 2040.

 Trendprognosen grundar sig på antagandet att

flyttningsrörelsen mängdmässigt kommer att hålla sig på en motsvarande nivå som under åren 2010–2017 under hela perioden fram till år 2040. Därför är trendprognosen svagare än MDI:s prognos. Enligt trendprognosen skulle befolkningen i Borgå öka med endast 3,2 procent.

 Om födelsetalet sjunker med fem procent skulle det innebära att befolkningsutvecklingen i Borgå blir mindre än 523 personer (0,9 procent).

 Enligt MDI:s prognos kommer Borgå stad att växa betydligt kraftigare än enligt Statistikcentralens prognos år 2015. Enligt MDI:s prognos kommer det att bo 3 137 personer fler i Borgå stad år 2040 än vad Statistikcentralens prognos från år 2015 visar.

 Enligt prognosen kommer befolkningen i Borgå att växa under hela perioden.

57020 56497

48000 49000 50000 51000 52000 53000 54000 55000 56000 57000 58000

MDI:n ennuste -5% syntyvyys Trendiennuste TK2015

MDI:s prognos Födelsetal -5 % Trendalternativ TK2015

(10)

Årlig

befolkningstillväxt i Borgå

 Diagrammet visar befolkningstillväxten per år i Borgå enligt MDI:s prognos.

 Befolkningstillväxten i Borgå kommer att vara starkt positiv under hela perioden.

 Enligt MDI:s prognos kommer befolkningen i Borgå att växa med i medeltal 298

invånare under prognosperioden. Trenden för befolkningstillväxten är växande under hela perioden: tillväxten sker i synnerhet i början av perioden.

 Befolkningen i Borgå kommer att växa med i medeltal 0,57 procent under åren

2017–2040. 0

50 100 150 200 250 300 350 400 450

Toteutunut väestönlisyäs Ennuste

Realiserad befolkningstillväxt Prognos

(11)

Faktorer i

befolkningsutvecklingen

 Befolkningen i Borgå ökar tack vare flyttrörelserna inom landet samt nettomigrationen.

 Under åren 2017–2040 kommer Borgå stad enligt MDI:s prognos att få en inflyttning på 5 251 personer tack vare den inhemska

flyttningsrörelsen och 3 364 personer tack vare den internationella flyttningsrörelsen.

 Den inhemska flyttningsrörelsens andel i befolkningstillväxten kommer att vara 61 procent och nettomigrationens andel 39 procent.

 Den naturliga befolkningstillväxten kommer att vara märkbart negativ under åren 2017–2040.

 Antalet barn som föds i Borgå har sjunkit kraftigt på 2010-talet.

År 2017 föddes 21 procent färre barn i Borgå än år 2010.

Prognosens antagande är att fertiliteten kommer att hållas på samma nivå som under de senaste åren. Därför kommer antalet födda i Borgå att öka måttligt under undersökningsperioden, eftersom flyttningsrörelsen ökar antalet invånare i fertil ålder i Borgå.

 Antalet döda kommer att öka kraftigt under

undersökningsperioden på grund av att befolkningens

åldersstruktur blir äldre. Mortaliteten kommer under hela perioden att vara högre än nativiteten.

Nativitet och mortalitet

5251

3364

-1755

-4000 -2000 0 2000 4000 6000

Maan sisäinen

muuttoliike Nettosiirtolaisuus Luonnollinen väestönlisäys

Totalt åren 2017–2040

300 350 400 450 500 550 600 650 700

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040

Toteutunut syntyneet Toteutunut kuolleet Syntyneet Kuolleet

Realiserat födda Realiserat döda Födda Döda

Inhemsk flyttningsrörelse Nettomigration Naturlig

befolkningstillväxt

(12)

In- och utflyttning inom landet

 Diagrammet nedan visar in- och utflyttningen mellan Borgå och övriga landet enligt MDI:s prognos. Det bör beaktas att prognosen inte exakt beskriver variationerna på årsnivå utan endast den övergripande trenden för en längre period.

 Enligt prognosen kommer inflyttningen att öka jämnt fram till 2030- talet, varefter antalet inflyttade kommer att minska måttligt.

Inflyttningen till Borgå är i medeltal 2 273 personer årligen.

 Utflyttningen från Borgå kommer att minska kraftigt under prognosperioden. Den minskade utflyttningen beror på att de flyttbenägna åldersgrupperna minskar: i framtiden kommer det att

finnas färre flyttbenägna personer. Utflyttningen från Borgå är i medeltal 2 044 personer årligen.

 Diagrammet visar den inhemska nettomigrationen för Borgå årligen under perioden 2018–2040.

 Enligt MDI:s prognos kommer inflyttningen till Borgå att öka betydligt under perioden. Tillväxten är jämn under hela perioden.

 Borgå kommer enligt prognosen att få en inflyttning på i medeltal 228 personer per år under åren 2017–2040.

 Inflyttningen till Borgå grundar sig långt på den förväntade tillväxten för huvudstadsregionen, vilken även ökar Borgås dragningskraft då en del av de växande flyttströmmarna söker sig till Borgå. Dessutom

kommer det faktum att de flyttbenägna åldersgrupperna krymper att leda till att utflyttningen från Borgå minskar, i alla fall tillfälligt.

Inhemsk nettoflyttning

1800 1900 2000 2100 2200 2300 2400

In- och utflyttning

Tulo Lähtö

0 50 100 150 200 250 300 350

Nettoflyttning

Netto Netto

Inflyttning Utflyttning

(13)

Sysselsättningsgrad som eftersträvas för att den ekonomiska försörjningskvoten ska hållas på

samma nivå som år 2017

 Diagrammet nedan visar på vilket sätt sysselsättningsgraden i Borgå borde utvecklas i framtiden för att den ekonomiska försörjningskvoten i staden ska hållas på minst samma nivå som år 2017. Den ekonomiska försörjningskvoten beskriver andelen personer i arbetsför ålder i relation till den övriga befolkningen och är en av de bästa indikatorerna för områdets livskraft.

 År 2017 var Borgå stads ekonomiska försörjningskvot 126,4, vilket betyder att det i Borgå fanns 126,4 arbetslösa och personer utanför arbetskraften per 100 sysselsatta personer. Värdet är ett av de starkaste i hela landet. År 2017 var sysselsättningsgraden i Borgå 75,3 procent.

 Eftersom andelen personer i arbetsför ålder kommer att minska under prognosperioden borde sysselsättningsgraden i Borgå öka stadigt under hela perioden. År 2040 borde sysselsättningsgraden i Borgå vara minst 78,7 procent för att den ekonomiska försörjningskvoten i staden ska hållas på nuvarande nivå.

Cirkeldiagrammen visar andelen barn, arbetsföra och personer i pensionsåldern av befolkningen i Borgå för åren 2017 och 2040.

Under åren 2017–2040 kommer

 antalet personer under 15 år att minska med 390 personer (-4,5 procent)

 antalet personer i arbetsför ålder att öka med 2 576 personer (+8,3 personer)

 antalet personer i pensionsåldern (över 65) att öka med 4 675 personer (+45,9 procent).

För tillfället är omkring var femte Borgåbo över 65 år. År 2040 kommer lite mer än var fjärde att vara över 65 år.

Åldersstrukturen i Borgå år 2017 och år 2040

78,7 %

75%

76%

77%

78%

79%

Vaadittu työllisyysaste

18 %

62 % 20 %

Befolkningen 2017

Alle 15 15-64 Yli 65

15 %

59 % 26 %

Befolkningen 2040

Alle 15 15-64 Yli 65

Under 15 15–64 Över 65 Under 15 15–64 Över 65

Nödvändig sysselsättningsgrad

(14)

Försörjningskvoternas utveckling i Borgå

 Diagrammet visar den demografiska försörjningskvoten (antalet icke arbetsföra per 100 personer i arbetsför ålder) och äldreförsörjningskvoten (antalet personer över 65 år per 100 personer i arbetsför ålder) i Borgå under åren 2015–

2040 på basis av MDI:s prognos.

 Den demografiska försörjningskvoten i Borgå motsvarar för tillfället den genomsnittliga nivån i hela landet, och utvecklingen kommer att fortsätta på samma sätt som i genomsnitt i hela landet. År 2040 kommer det att bo 67,7 icke arbetsföra per 100 arbetsföra i Borgå: den demografiska försörjningskvoten kommer att sjunka med 13,3, procent under åren 2017–2040.

 Äldreförsörjningskvoten i Borgå ligger för tillfället aningen under hela landets nivå. Äldreförsörjningskvoten i Borgå kommer att försvagas på samma sätt som

försörjningskvoten för hela landet. År 2040 kommer äldreförsörjningskvoten i Borgå fortsättningsvis att vara aningen mer ”konkurrenskraftig” än den nationella nivån.

Äldreförsörjningskvoten i Borgå kommer att försvagas med totalt 34,8 procent under åren 2017–2040.

Därmed kommer det då att bo 43,9 personer över 65 år per 100 personer i arbetsför ålder i Borgå.

20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040

Vanhushuoltosuhde Vanhushuoltosuhde koko maa Väestöllinen huoltosuhde Väestöllinen huoltosuhde koko maa Äldreförsörjningskvot Äldreförsörjningskvot hela landet

Demografisk försörjningskvot Demografisk försörjningskvot hela landet

(15)

Utveckling av antalet personer under 7 år och i åldern 7–17-år

Diagrammet visar utvecklingen av åldersgrupperna personer under 7 år och personer i åldern 7–17 år i Borgå under perioden 2010–2040 på basis av MDI:s prognos.

 Antalet barn under 7 år har sjunkit i Borgå under 2010-talet. Antalet

personer under 7 år har minskat med 6,7 procent (269 personer) under åren 2010–2017. På grund av den sjunkande nativiteten är de kommande

ålderskohorterna mindre.

 Enligt MDI:s prognos kommer antalet personer under 7 år att minska fram till början av 2020-talet. År 2023 kommer det enligt prognosen att finnas 16 procent (-631) färre barn än år 2010. Efter detta kommer flyttningsrörelsen att måttligt öka antalet personer under 7 år: enligt prognosen kommer antalet barn att vara 7,7 procent längre år 2040 än år 2010.

 Den sjunkande nativiteten märks inte ännu i åldersgruppen 7–17-åringar:

enligt MDI:s prognos kommer åldersgruppens storlek att öka ända fram till 2020-talet. Toppåret 2021 kommer det enligt prognosen att finnas 2,4 procent (+164) fler 7–17-åringar än år 2017.

 Den sjunkande nativiteten kommer att märkas i antalet 7–17-åringar på 2020- talet: åldersgruppens storlek kommer att sjunka fram till 2030-talet. Under åren 2020–2034 kommer åldersgruppens storlek att minska med 10,5 procent (-737). Efter detta kommer åldersgruppens storlek återigen att börja öka.

 Om nativiteten antingen ökar eller minskar i framtiden från 2018 års nivå, kommer det att märkas tydligt i utvecklingen av åldersgruppen personer under 18 år.

3000 3300 3600 3900 4200 4500 4800 5100 5400 5700 6000 6300 6600 6900 7200

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040

Toteutunut alle 7 Toteutunut 7-17 Alle 7 7-17

Realiserat under 7 Realiserat 7–17 Under 7 7–17

(16)

Utvecklingen av unga och unga vuxna

Diagrammet visar utvecklingen av åldersgrupperna 18–24 år och 25–34 år under åren 2010–2040 i Borgå.

 Utvecklingen av antalet unga (18–24 år) har varierat under 2010-talet och kommer att variera även under den närmaste tiden. De unga står i hög grad för utflyttningen från Borgå på grund av det begränsade

utbildningsutbudet. Enligt MDI:s prognos kommer de ungas åldersgrupp att variera mellan 3 577 personer (år 2020) och 4 145 personer (år 2033). Antalet unga minskar i början av undersökningsperioden, men börjar växa från och med år 2020. Tillväxten avtar på 2030-talet, när 2010-talets åldersgrupper med låg nativitet kommer in i flyttbenägen ålder.

 Unga vuxna i åldern 25–34 år står för en stor del inflyttningen till Borgå.

Åldersgruppen är viktig med tanke på den framtida utvecklingen,

eftersom de ungas val när det gäller boplats har stor multiplikatoreffekt.

Antalet unga vuxna har ökat under 2010-talet, och ökningen kommer enligt prognosen att fortsätta under hela perioden. Ökningen kommer att vara varierande på 2020-talet, men under 2030-talet kommer åldersgruppen i fråga att växa kraftigt: ökningen beror främst på den ökande inflyttningen i den här åldersgruppen.

 De kommande förändringarna i nativiteten påverkar inte längre nämnvärt utvecklingen av antalet 18–34-åringar under åren 2017–2040.

3000 3300 3600 3900 4200 4500 4800 5100 5400 5700 6000 6300 6600

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040

Toteutunut 18-24 Toteutunut 25-34 18-24 25-34 Realiserat 18–24 Realiserat 25–34 18–24 25–34

(17)

 Diagrammet visar utvecklingen av den vuxna befolkningen, det vill säga åldersgrupperna 35–49 år och 50–64 år, i Borgå under åren 2010–2040.

 Antalet 35–49-åringar har minskat betydligt i Borgå under 2010- talet. Enligt MDI:s prognos kommer dock antalet 35–49-åringar att börja öka i början av 2020-talet. Enligt prognosen kommer det då att bo tio procent fler 35–49-åringar i Borgå än år 2017. Ökningen av åldersgruppen beror på den ökade inflyttningen av 35–49-åringar samt på de unga vuxna som är i åldern 25–34 år i början av

perioden.

 Utvecklingen av antalet 50–64-åringar kommer att vara relativt jämn fram till mitten av 2030-talet. Efter detta börjar

åldersgruppen att växa. Enligt prognosen kommer det att bo

omkring fem procent fler 50–64-åringar i Borgå år 2040 än år 2017.

 Under prognosperioden hinner de förändringar som har skett i nativiteten på 2010-talet inte märkas i åldersgruppen 30–64-åringar.

Utvecklingen av de vuxna åldersgrupperna

9000 9300 9600 9900 10200 10500 10800 11100 11400

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040

Toteutunut 35-49 Toteutunut 50-64 35-49 50-64 Realiserat 35–49 Realiserat 50–64 35–49 50–64

(18)

 Diagrammet visar utvecklingen av åldersgruppen över 65 år i Borgå under åren 2010–2040.

 Antalet 65–74-åringar som bor i Borgå har ökat kraftigt under åren 2010–2017 (+43 procent/+1 841 personer). Åldersgruppen kommer att växa fram till början av 2020-talet. Under åren 2020–2040 kommer åldersgruppens storlek att variera mellan 6 000 och 6 350 invånare: variationen beror långt på storleksskillnaderna i de kommande ålderskohorterna. Flyttningsrörelsen kommer under hela perioden att vara liten i åldersgruppen 65–74-åringar.

 Antalet personer över 75 år kommer att växa ”explosionsartat”

under åren 2017–2040. År 2017 bodde 4 046 personer över 75 år i Borgå. Fram till år 2040 kommer antalet personer över 75 år att fördubblas (+109 procent). Utvecklingen av antalet personer över 75 är sannolik, eftersom det inom åldersgruppen i fråga inte sker nästan någon flyttningsrörelse.

 I åldersgrupperna över 65 år torde den inhemska samt den internationella flyttningsrörelsens inverkan förbli liten: den kommande befolkningsutvecklingen i de äldre åldersgrupperna är nästan helt beroende av de kommande åldersgruppernas storlek samt av hur mortaliteten utvecklas.

Utvecklingen av åldersgrupperna över 65 år

3000 3500 4000 4500 5000 5500 6000 6500 7000 7500 8000 8500 9000

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040

Toteutunut 65-74 Toteutunut Yli 75 65-74 Yli 75 Realiserat 65–74 Realiserat över 75 65–74 Över 75

(19)

Sammanfattning av prognosen för Borgå

1.

Borgå stad kommer enligt MDI:s prognos att växa betydligt under åren 2017–

2040. Befolkningen i Borgå kommer enligt prognosen att öka med 6 831 personer (13,2 procent). Befolkningen i Borgå kommer att öka stadigt under hela prognosperioden och uppnå gränsen 57 000 invånare år 2040.

Tillväxten i Borgå kommer att vara klart snabbare än vad Statistikcentralens befolkningsprognos från 2015 visar.

2.

Den goda befolkningstillväxten i Borgå grundar sig främst på inflyttningen inifrån landet: inflyttningen kommer enligt prognosen att öka i synnerhet i Helsingforsregionen. Helsingforsregionen kommer enligt prognosen att få en befolkningstillväxt på omkring 300 000 invånare fram till år 2040, vilket även ökar flyttströmmarna och vidareflyttningen till Borgå. Borgå kommer att integreras ännu mer i Helsingforsregionens arbetsmarknad tack vare effekterna av flyttningsrörelsen, pendeltrafiken och den ökade arbetsrelaterade rörligheten. Med tanke på den kommande

befolkningsutvecklingen i Borgå är mängden in- och utflyttning till och från huvudstadsregionen en avgörande faktor. Dessutom ökar invandringen befolkningen i Borgå, men dess betydelse är mindre än flyttningsrörelsen inom landet.

3.

Liksom i resten av landet har nativiteten minskat kraftigt i Borgå på 2010- talet. Den naturliga befolkningstillväxten i Borgå kommer att vara mindre än väntat. Antalet födda kommer att vara mindre än antalet döda under hela prognosperioden. Den låga nativiteten återspeglas i den kommande

utvecklingen av de unga åldersgrupperna, i synnerhet i utvecklingen av antalet personer under 18 år. Om nativiteten under perioden hålls på samma nivå som år 2018, kommer antalet födda att öka en aning under

perioden tack vare inflyttningen av unga vuxna. Dock kommer antalet födda troligtvis inte att nå samma nivå under hela perioden som i början av 2010-talet.

4.

Befolkningsstrukturen i Borgå åldras på samma sätt som i resten av landet:

år 2017 var var femte Borgåbo över 65 år och år 2040 kommer var fjärde att vara över 65 år. Antalet personer över 65 år kommer att öka med nästan 50 procent under perioden. I motsats till många andra regioner förbättras situationen i Borgå tack vare att den arbetsföra befolkningen ökar samtidigt:

antalet personer i arbetsför ålder kommer enligt prognosen att öka med 8,3 procent under perioden. Antalet barn kommer att minska något.

Försörjningskvoterna i Borgå kommer att försämras på grund av den stora ökningen av antalet äldre personer. Om man önskar bibehålla den ekonomiska försörjningskvoten i Borgå på dagens nivå, borde sysselsättningsgraden stiga med 3,4 procentenheter fram till år 2040.

5.

I Borgå kommer i synnerhet antalet unga vuxna i åldern 25–34 att öka under åren 2017–2040. Detta kommer att ge positiva multiplikatoreffekter med tanke på regionens kommande utveckling. Inflyttningen av unga vuxna inverkar positivt på antalet kvinnor i potentiellt fertil ålder. Bland de olika åldersgrupperna i Borgå kommer gruppen över 75 år att öka mest. Den aktuella åldersgruppens relativa andel kommer att fördubblas jämfört med i dag.

(20)

Bilagor

(21)

Hur framställdes befolkningsprognosen?

 Framställandet av befolkningsprognosen grundade sig på tre faktorer i befolkningsutvecklingen: 1) den naturliga befolkningstillväxten (nativitet och mortalitet), 2) nettoflyttningen mellan kommunerna (in- och utflyttning) och 3) nettomigrationen (emigration och immigration).

 Befolkningsprognosen har framställts som en beräkning och projektion som grundar sig på den relativa flyttbenägenheten. Utvecklingen av varje ettårsåldersgrupp projiceras på följande år, med beaktande av dödligheten och flyttningsrörelsen inom varje åldersgrupp. På detta sätt skapas en dynamisk prognos, som beaktar förändringarna i områdets åldersstruktur och deras inverkan på den naturliga

befolkningstillväxten samt på flyttningsrörelsen.

 Antagandet i MDI:s prognos är att den relativa flyttbenägenheten hos de som flyttar inom landet kommer att hållas på motsvarande nivå under hela undersökningsperioden som i genomsnitt under åren 2015–2017. MDI:s prognos ger en exakt och dynamisk bild av

befolkningsutvecklingen som beaktar effekterna av de regionvisa variationerna i åldersstrukturerna på befolkningsutvecklingen i alla undersökta områden.

 Antagandet vad gäller nativiteten är att fertilitetsgraderna efter åldersgrupp kommer att hållas på samma nivå som år 2018 i

åldersgruppen 15–30 år och på samma nivå som åren 2016–2018 bland personer över 30 år. Fertilitetsgraderna grundar sig på antalet födda i Borgå.

 Mortaliteten grundar sig på dödsriskerna under åren 2010–2017 för befolkningen i Nyland, med beaktande av de ändringar som skett på 2010-talet, de regionala särdragen samt den förväntade ökade livslängden under åren 2017–2040.

 Antagandet vad gäller nettomigrationen är att immigrationen och emigrationen hålls på samma nivå som under åren 2010–2018, med undantag av 2016 som påverkas av den exceptionellt stora invandringen år 2015.

(22)

Hur beräknades nativiteten?

 Nativiteten grundar sig på antalet kvinnor i åldern 15–49 i området vilket multipliceras med ett (special)fruktsamhetstal per femårsåldersgrupp.

 För varje undersökt område har ett eget specialfruktsamhetstal räknats ut, varvid de områdesvisa skillnaderna i nativitet tas i beaktande. Nativiteten i Borgå stad grundar sig på det egna antalet födda i Borgå.

 För åldersgruppen 15–30 år har det regionala (förhands)fruktsamhetstalet för år 2018 använts och för åldersgrupperna över 30 år har medeltalet för de tre föregående åren använts.

 Fruktsamhetstalen efter åldersgrupp antas hållas på motsvarande nivåer under hela perioden.

 Förändringarna i nativiteten förklarar tydligt skillnaderna i olika prognoser. Nativiteten har sjunkit kraftigt i hela landet under

2010-talet.

(23)

Hur beräknades mortaliteten?

 Mortaliteten beräknades för varje åldersgrupp utifrån dödsriskerna i ettårsåldersgrupperna under åren 2010–2017, vilka grundar sig på de områdesvisa femårsåldersgrupperna i relation till fördelningen av mortaliteten i hela landet inom femårsåldersgruppen. Mortaliteten i Borgå grundar sig på mortaliteten i Nyland, utan Helsingforsregionen.

 Eftersom det förekommer betydande skillnader mellan områden, har alla dödsrisker multiplicerats med

koefficienter för att motsvara mortaliteten i området under de föregående åren. Koefficienterna grundar sig på antalen döda i det undersökta området eller på områdets mortalitet som motsvarar mortaliteten i ett område med mindre befolkningsunderlag.

 I mortaliteten har den minskade mortaliteten under åren 2010–2017 beaktats.

 I beräkningarna av mortaliteten beaktas den förväntade ökade livslängden som har beräknats utifrån Statistikcentralens material om förändringen i dödsriskerna under åren 2018–2040.

 Den ökade mortaliteten, som beror på att befolkningen åldras, är en viktig faktor som kommer att inverka på

befolkningsutvecklingen i framtiden.

(24)

Hur beräknades flyttningsrörelsen mellan kommunerna?

 I MDI:s prognos grundar sig flyttningsrörelsen mellan kommunerna på den relativa flyttbenägenheten.

Flyttbenägenheten grundar sig på flyttningsrörelsen under åren 2015–2017.

 Hela landet är indelat i 48 omflyttningsområden, för vilkas invånare flyttbenägenheten efter åldersgrupp och kön har beräknats i relation till alla andra omflyttningsområden. Flyttbenägenheten grundar sig på

femårsåldersgrupper, men i åldersgrupper med högre flyttbenägenhet (15–34 år) grundar sig flyttbenägenheten på ettårsåldersgrupper. De som har flyttat inom området och till området utifrån beräknas med hjälp av

koefficienter som har räknats ut för samma period och som anger varje kommuns in- och utflyttning inom området och utanför området.

 Modellen för MDI:s prognos beaktar effekten av åldersgruppens storlek på antalet flyttare och effekten av

åldersgruppens utveckling på antalet flyttare. Dessutom beaktar prognosen effekterna av in- och utflyttningens riktning: om den största delen av inflyttningen till ett visst område sker från ett fåtal områden, är utvecklingen av flyttningsrörelsen i detta område mycket beroende av befolkningsutvecklingen i dessa några områden.

 Flyttbenägenheten samt flyttningsrörelsens ålders- och könsfördelning antas bibehållas på samma nivå under hela

perioden.

(25)

Hur beräknades nettomigrationen?

 Den kommande internationella flyttningsrörelsen antas hållas på motsvarande nivå volymmässigt som genomsnittet under åren 2010–2018. År 2018 utgör den förhandsinformation som finns tillgänglig.

 Antagandet är att volymen, ålders- och könsstrukturen på nettomigrationen kommer att hållas på samma nivå under hela perioden. I prognosen beaktas immigrationen och emigrationen separat.

 År 2016 har lämnats helt utanför beräkningarna på grund av den ovanligt stora invandringen till Finland under 2015, vilken syns i statistiken för år 2016.

 Nettomigrationen har beräknats i femårsåldersgrupper för varje åldersgrupp, med antagandet att invandringen

fördelar sig jämnt över varje åldersgrupp inom femårsåldersgruppen.

(26)

Antaganden i Statistikcentralens och MDI:s befolkningsprognos 1 (2)

KOMPONENT STATISTIKCENTRALENS BEFOLKNINGSPROGNOS MDI:S BEFOLKNINGSPROGNOS

NATIVITET Kommuner med fler än 35 000 invånare utgör egna fertilitetsområden. Kommuner med färre invånare slås ihop med kommuner med en motsvarande fertilitetsnivå till fertilitetsområden med 35 000–70 000 invånare. För kvinnor i åldern 14–50 år har fruktsamhetstal efter åldersgrupp beräknats för de fem föregående åren.

Nativiteten antas hållas stabil under hela perioden.

Områden med fler än 50 000 invånare utgör egna

fertilitetsområden. Områden med färre invånare slås ihop med större, motsvarande områden. För kvinnor i åldern 15–49 beräknas fruktsamhetstal efter

femårsåldersgrupper, antingen på basis av föregående år eller de tre föregående åren. Nativiteten antas hållas stabil under hela perioden.

MORTALITET Hela landet har indelats i 20 mortalitetsområden.

Kommuner med invånarantal på mer än 175 000 utgör egna fertilitetsområden. Mindre kommuner slås ihop till mortalitetsområden med 150 000–400 000 invånare.

Kommunens mortalitetsområde beror inte på det geografiska läget utan grundar sig på det

åldersstandardiserade dödstalet för åren 2008–2014.

Mortaliteten har beräknats för de fem föregående åren.

På grund av den slumpmässiga variationen har

mortaliteten bland 0–17-åringar och över 90-åringar beräknats på nationell nivå.

Mortaliteten grundar sig på mortaliteten för åren 2010–

2017 där den sjunkande mortaliteten under den här

perioden har tagits i beaktande. Som mortalitetsområde

fungerar i regel ett förutsebart område, om områdets

befolkningsunderlag är tillräckligt. För områden med

mindre befolkning har mortaliteten för ett större område

använts för att undvika slumpmässig variation på så sätt

att områdets egna mortalitetstal har använts i grupperna

med högst mortalitet. Mortaliteten hos personer under 20

år och över 90 år grundar sig emellertid på hela landets

värden för att undvika slumpmässig variation. Antagandet

att mortaliteten minskar i takt med att livslängden ökar

grundar sig på Statistikcentralens prognos om lägre

dödsrisk.

(27)

KOMPONENT STATISTIKCENTRALENS

BEFOLKNINGSPROGNOS MDI:S BEFOLKNINGSPROGNOS NETTOFLYTTNING

MELLAN

KOMMUNERNA

Kommunerna har delats in i 84 utflyttningskategorier på basis av 0–6- och 16–44-åringars benägenhet till utflyttning åren 2010–2014. Kommuner med 35 000 invånare bildar

utflyttningsområden för sig, medan mindre kommuner har slagits samman till större områden utifrån flyttbenägenheten i området. Dessutom har hela landet delats in i 15 stora

omflyttningsområden. I befolkningsprognosen räknas

flyttningarna mellan stora omflyttningsområden med hjälp av sannolikheter för omflyttning. Kommunernas

inflyttningsandelar har beräknats för varje ålders- och könsgrupp a) bland de flyttare som stannat i det egna stora omflyttningsområdet och b) bland inflyttarna från andra stora omflyttningsområden. Sannolikheterna för flyttning grundar sig på de fem föregående åren. Sannolikheterna för flyttning antas hållas på samma nivåer under hela perioden

.

I MDI:s befolkningsprognos grundar sig flyttningsrörelsen på den relativa flyttbenägenheten per åldersgrupp i medeltal under åren 2015–2017.

Hela landet är indelat i 48 omflyttningsområden, för vilkas befolkning flyttbenägenheten efter åldersgrupp har beräknats i relation till alla andra omflyttningsområden. Flyttbenägenheten har beräknats både efter åldersgrupp och kön. Flyttbenägenheten antas hållas på

motsvarande nivå under hela perioden. Flyttbenägenheten anger hur många personer från varje åldersgrupp som flyttar till vilket område under det aktuella året.

NETTOMIGRATION

Nettomigrationen i hela landet antas vara 14 000 personer år 2015 och därefter 17 000 personer per år. Ålders- och

könsfördelningen i immigrationen motsvarar fördelningen under åren 2010–2014. Immigrationen fördelas på de stora omflyttningsområdena med hjälp av

immigrationsandelskoefficienten för varje område.

Omflyttningen i de stora områdena fördelas på kommunerna utifrån andelskoefficienterna för inflyttningen.

Immigrationen grundar sig på immigrationen till det förutsebara området och emigrationen från regionen. Andelen beräknas med hjälp av medeltalet för åren 2010–2018 utan urbaniseringsscenariot för år 2016. Åldersstrukturen i immigrationen och emigrationen grundar sig på fördelningen av omflyttningen i femårsåldersgrupperna under åren 2010–

2017 (fördelningen av immigration och emigration är olika). Volymen och strukturen på immigrationen och emigrationen antas hållas på samma nivåer under hela perioden.

Antaganden i Statistikcentralens och MDI:s befolkningsprognos 2 (2)

(28)