Motiv till en 1:1 satsning gällande digitala enheter för åk 4-9 samt förtätning av digitala verktyg från förskolan till årskurs 3

1

2

Motiv till en 1:1 satsning gällande digitala enheter för åk 4-9 samt förtätning av digitala verktyg från förskolan till årskurs 3

Den digitala kompetensen är idag en nyckelkompetens för att uppnå goda studieresultat och komma in på arbetsmarknaden. Tomelilla kommuns elever ska ha ett fullgott utbyte av informationssamhället och genom att införa digitala verktyg skapar vi på sikt en högre måluppfyllelse. Den statliga Mediautredningen (2015) understryker vikten av ett stort övergripande mediapolitiskt ansvar med motiveringen att motverka utanförskap, både i det sociala livet och i demokratiska processer. Det är därför mycket viktigt för Tomelilla kommun att fortsätta arbeta för att få medborgare med en god digital kompetens, med start redan i förskolan.

Tomelilla kommuns IKT-plan syftar till att införa digitala verktyg för att förändra elevernas lärmiljö och förbereda dem för fortsatta studier och arbetsliv. Enligt Skolverkets allmänna råd (2014) gällande extra anpassningar och särskilt stöd i skolan ska skolan arbeta inkluderande och ge likvärdig utbildning. För elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ger digitala verktyg som används av alla elever och pedagoger en högre delaktighet och möjlighet till inlärning på sina villkor. Möjligheten att inkludera även nyanlända snabbt i undervisningen underlättas av tillgång till digitala verktyg.

Antalet kommuner som satsar på 1:1 har ökat lavinartat från bara några enstaka skolor 2009 till 250 kommuner med inledda eller planerade satsningar på egen dator för varje elev 2013 (DiU, 2013)¹. Detta är även en konkurrensfaktor i rekrytering av pedagogisk personal. Digital

kompetens är en av de kompetenser som EU framhåller som en nyckelkompetens för livslångt lärande.²

Anknytning till skolans styrdokument

I läroplanerna för förskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola klarläggs värdegrund och uppdrag - skolans verksamhet och undervisning ska ge en likvärdig utbildning och anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. I läroplanen för förskolan beskrivs vidare att förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma

referensram som alla i samhället behöver. Förskolans mål är att barnen utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. I övergripande mål och riktlinjer för skolan klarläggs att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

I nuläget diskuteras nationellt även att förändra läroplanen på så sätt att programmering ska ingå i elevers utbildning. Skolans styrdokument kommer i framtiden att kräva ett förändrat arbetssätt

1 S.11 Att förändra skolan med teknik - BORTOM ”EN DATOR PER ELEV” – Grönlund, Åke

http://skl.se/download/18.492990951464200d71485310/1402989583700/Bok_och_antologi_Unos_Uno_SKL.pdf

2 http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=uriserv:c11090

3

med högre grad av samarbete mellan elever gällande gemensamt skapande och laborativt lärande där det förutsätts att eleverna har en digital lärmiljö.

Vision

Barn och utbildning har en vision som innebär att informations- och kommunikationsteknik ska vara ett naturligt verktyg i det dagliga pedagogiska arbetet. Skolan ska tillhandahålla en flexibel lärmiljö som rustar eleverna med nödvändiga kunskaper i en föränderlig värld. Därför ska IKT- verktyg som ett redskap för lärande och undervisning vara ett inslag som används på ett genomtänkt och evidensbaserat sätt i samspel mellan elever och personal för att skapa en innovativ och kreativ lärmiljö.

Mål

Samtliga elever som lämnar skolan i Tomelilla ska besitta en digital kompetens och på detta sätt få ett fullgott utbyte av informationssamhället och kunna delta i sociala och demokratiska processer i samhället.

Därför ska varje elev som lämnar skolan i Tomelilla behärska följande genom att använda digitala verktyg:

 Söka och hantera information.

 Känna till regler kring upphovsrätt, etik och säkerhet på nätet.

 Kunna hämta material från olika källor och göra en källkritisk bedömning.

 Dokumentera sitt lärande och vara aktiv i sin egen lärprocess t.ex. kommunicera uppgifter till sin lärare.

 Kommunicera internt och extern t.ex. med e-post.

 Använda sociala medier på ett etiskt och säkert sätt.

 Skapa genom estetiska uttryck t.ex. film, bild och musik.

 Göra presentationer som innehåller flera olika illustrationer t.ex. tabeller, bild, diagram och film.

 Förstå och använda olika program och appar.

 Vara en kreativ medskapare till ett varierat lärande.

4

Strategier för måluppfyllelse

För att identifiera utvecklingsområden har IKT-gruppen genomfört SKL:s Lika-skattning.

Ledning

Skolans huvudman och ledning ska ha en god bild av nuläget när det gäller skolans digitalisering.

De leder utvecklingen och fattar strategiska beslut som stimulerar innovation och underlättar för skolan att dra full nytta av digitaliseringens möjligheter. På ledningsmöten, arbetslagsmöten, APT och konferenser ska IKT vara en återkommande punkt.

Rektor/ förskolechef på skolor och förskolor ska uppmuntra användning och

kompetensutveckling inom IKT i skolan. Rektor/ förskolechef föregår med gott exempel och är digitalt aktiv i sin kommunikation med medarbetare och vårdnadshavare. IKT ska finnas med som en del av medarbetarsamtal och kompetensutvecklingsplaner.

I verksamhets- och enhetsbudget ska det finnas resurser avsatta till IKT när det gäller hårdvara, mjukvara och kompetensutveckling. I skolans centrala budget ska det finnas resurser avsatta för kostnaden för IKT-handledare på skolorna.

Projektgrupp IKT-grupp

För att Tomelillas skolor ska arbeta strategiskt behöver det finnas en central IKT-grupp där skolans IKT-utvecklare sammankallar, dokumenterar och samordnar arbetet. Därutöver ska en rektor, IKT-handledarna samt representanter med spetskompetens inom olika områden såsom teknik och specialpedagogik delta.

IKT-gruppens uppgifter blir:

 Att samordna och arbeta övergripande för att nå mål och visioner i IKT-planen för Tomelillas skolor/ förskolor.

 Vara systemägare av lärplattform.

 Stödja utvecklingen av det pedagogiska arbetet i lärplattformen.

 Omvärldsbevaka när det gäller IKT i skolan samt söka knyta an till forskning därom.

 Ge support i IKT-pedagogiska frågor.

 Handleda sina kolleger, organiserat som ett kollegialt lärande enligt modell från Skolverkets Läs- och Mattelyft.

 Delta i egen kompetensutbildning och erbjuda kompetensutveckling till kollegor.

 Samordna olika nätverk för IKT-intresserade i skolverksamheten.

 Representera skolans IKT-behov gentemot andra verksamheter.

 Samordna inköp och beställningar av hård- respektive mjukvara.

 Samarbeta med kommunens IT-avdelning.

5

Pedagogisk verksamhet/användning

Den digitala satsningen i Tomelilla kommun ska utmynna i ett förändrat arbetssätt och förändrad lärmiljö. Samtliga barn som föds idag är digitalt infödda. Det vill säga födda in i det digitala

samhället, där digitala verktyg för att skapa nätverk, kommunicera, producera och hämta information är en del av livet. De är inte bara konsumenter utan också producenter av digitala medier.

Mot denna bakgrund måste IKT ingå som en naturlig del i den pedagogiska verksamheten.

Därför är det av yttersta vikt att personalen i Tomelilla skolor använder IKT och media på ett genomtänkt sätt. Kompetensutveckling och kontinuerliga diskussioner kring möjligheter och begränsningar med IKT behövs för att skapa och behålla detta genomtänkta arbetssätt.

”IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor pedagogisk potential om läraren har IT- kompetens och reflekterar över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med ny teknik”

(Skolverket, 2009)

Pedagoger

Pedagogernas fokus ska ligga på ett förändrat arbetssätt som ger ett mer likvärdigt och elevaktivt arbetssätt genom gemensamma digital samarbetsytor. Detta ska bland annat synas på följande sätt:

 Sättet pedagoger utformar sina uppgifter.

 Sättet pedagoger väljer olika verktyg och arbetssätt för att bedöma vilket/vilka som ger bäst måluppfyllelse för alla elever i gruppen.

 Att pedagogerna använder de lärplattformar/system som skolan tillhandahåller.

 Digitala läromedel används.

 Ergonomiutbildning hålls för eleverna.

 Nätetik tas upp kontinuerligt med start redan i förskolan.

 Skolor och förskolor arbetar med webbplatser, bloggar, sociala medier eller liknande som möjliga vägar att presentera barnens, personalens, skolors och förskolors arbete.

 Pedagogerna använder och är förebilder i ett varierat användande av olika digitala

lärresurser (databaser, strömmande media, appar mm). De digitala verktygen används när det ger ett mervärde.

 Genom framför allt kollegialt lärande utbyts erfarenheter lokalt, nationellt och globalt.

 Informationssökning och källkritik tas upp som en naturlig del i alla arbetsområden där det är aktuellt. Källkritik och informationssökning sker i samarbete med t.ex.

skolbibliotekarie.

 Elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska ha tillgång till alternativa verktyg och använda dessa på lektionerna i samarbete med pedagogisk personal.

6

Kompetensutveckling

Skolledning och pedagoger behöver en omfattande kompetensutveckling parallellt med införandet av en 1:1-satsning åk 4-9 samt förtätning av digitala verktyg från förskolan till åk 3 . Den modell som anses mest effektiv är att utbilda handledare som i sin tur utbildar kollegor. Tid för detta måste styras av rektor/förskolechef. Därefter ska det kontinuerlig arrangeras

kompetensutveckling för pedagogerna som utgår från likvärdighet och delaktighet för eleverna.

Pedagogernas fortbildning ska innefatta digitala arbetssätt och digitala verktyg som uppfyller Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar inom gruppens ram. Speciallärare och specialpedagoger ska få utökade kunskaper i digitala arbetssätt och verktyg för särskilt stöd.

Kompetensutbildning ska även ges gällande de system som Tomelillas skolor använder sig av t.ex. Infomentor och digitala kalendrar och e-post.

Infrastruktur

För att eleverna ska kunna hantera de digitala verktygen krävs en utbyggnad av den digitala infrastrukturen i Tomelilla kommun. För att elevernas inlärning ska bli effektiv behöva följande möjligheter:

 Möjlighet att kunna skriva ut från olika digitala verktyg, oavsett om det är bärbar dator eller lärplatta.

 En MDM-lösning för att kunna hantera klassuppsättningar av lärplattor.

 Näten behöver uppgraderas och utrustas i takt med att användningen förändras.

 Ett öppet nät ska finnas för användning av elevers/pedagogers privata utrustning med wifi, om de ska användas i undervisning (BYOD-bring your own device).

 Personalen ska ha lagringsmöjligheter på kommunens servrar och i en molntjänst.

 Lagringsutrymmen ska vara möjliga att nå hemifrån.

 Bibehållen servicenivå av IT-avdelningen.

 Alla pedagoger ska ha tillgång till egen bärbar dator eller motsvarande.

 I förskolan ska det finnas en lärplatta per 5 barn.

 Åk f-3 ska det finnas en lärplatta per 2 elever.

 Åk 4-9 ska det finnas en bärbar dator eller lärplatta till varje elev.

 Alla elever i grundsärskola ska ha minst samma tillgång till digitala verktyg för att säkerställa delaktighet och optimal utveckling.

 Fritidshemmen förutsätts använda åk f-3:s lärplattor efter skoltid men även ha tillgång till egna.

 Det ska finnas tekniska möjligheter att arbeta med film, foto och ljud på skolorna, förskolorna och fritidshemmen

 Skolor, förskolor och fritidshem ska vara väl utrustade med projektorer, ljudutrustningar, interaktiva skrivtavlor eller liknande.

7

 Skolornas, förskolornas och fritidshemmens digitala system och lärarresurser ska vara lättillgängliga och användarvänliga.

 Det ska finnas tillgång till kvalitetssäkrade lärresurser, t.ex. material från AV-Media och skolbibliotek.

Uppföljning och konsekvensanalys

På varje förskola och skola ska SKLs Lika-skattning göras en gång per år där enheterna kan se hur långt de har kommit i sin utveckling och var nya satsningar bör ske. Lika-skattningen ska ligga till grund för analys och revidering av IKT-planen som ska göras av IKT-gruppen, för att sätta upp mål för läsårets IKT-arbete.

Före införandet ska varje enhet göra en risk- och konsekvensanalys gällande införandet av 1:1 alternativt förtätningen av digitala lärverktyg. ”Unos Uno årsrapport 2013” från Örebros universitet kan användas för att förutse och förebygga risker och konsekvenser.

8

Bilaga

Ansvarsområden

Skolchef - Skolchefen lyssnar in behov och önskemål från medarbetarna och ger möjlighet till kollegialt lärande, diskussioner och fortbildning för skolledarna i Tomelilla kommun.

IKT-Utvecklare – Arbetar på uppdrag av skolchef och skolledare. Uppdraget är att driva fortbildning efter verksamheternas behov, driva projekt, skriva kommungemensamma dokument och delta i olika nätverk. Med utgångspunkt i de behov som framkommer i LIKA-bedömningen, arbetar IKT-gruppen med utformning och uppdatering av IKT-planen som presenteras för skolchefen.

Skolledare - leder med IT, agerar som förebilder och använder själv IT som ett redskap i sitt arbete, fortbildar sig regelbundet inom IT och lärande. IT-kompetens diskuteras på

medarbetarsamtal och pedagogisk användning av verktyg finns med som en del i lärares kompetensutvecklingsplaner. "Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel"³

IKT-handledare – arbetar med ett brinnande intresse för IKT, och är drivande i det kollegiala lärandet. Deras erfarenheter delar de med sig av i IKT-gruppen för att på så sätt få en spridning i kommunen, mellan skolor och förskolor.

Skoldatatek - finns som en övergripande resurs för skolledare, förskolechefer, pedagoger och elever. Skoldatateket har en utökad specialpedagogisk kompetens när det gäller digitala arbetssätt, verktyg och programvaror. Skoldatateket arrangerar fortbildning med målet att gemensamma synsätt och arbetssätt skapa likvärdighet och delaktighet för eleverna. Skoldatateket arrangerar fortbildning för pedagoger i digitala arbetssätt och digitala verktyg för att uppfylla Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar inom klassens ram. Skoldatateket fortbildar speciallärare och specialpedagoger i digitala arbetssätt och verktyg för särskilt stöd. Skoldatateket är

samarbetspartner med AVmedia, läromedelsproducenter, habilitering, BUP och hörselpedagog med mål att säkerställa alla elevers delaktighet och optimala utveckling mot målen. Skoldatateket rådgör även enskilda elever och vårdnadshavare.

Specialpedagoger/speciallärare – har ett tätt samarbete med Skoldatateket.

Specialpedagogerna/speciallärarna har utökad kompetens kring alternativa verktyg och kan i samarbete med Skoldatateket rekommendera, utbilda och utvärdera vilka alternativa verktyg som passar individen bäst utifrån dess specifika behov.

Pedagoger – arbetar aktivt i de system och med de pedagogiska verktyg som kommunen har investerat i.

3 LGR 11 2.8 Rektors ansvar

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=GR

9

Ord- och begreppsförklaringar

Digital kompetens - Med digital kompetens avses förmåga att tillägna sig och behandla digital information, producera och bearbeta digital information, kommunicera genom digitala medier samt digitalt omdöme, med vikt vid färdigheter i etisk reflektion.

Digital lärresurs - Med digital lärresurs avses digitalt material som kan vara stöd i lärprocessen.

En digital lärresurs ska kunna användas av många, vara möjlig att bearbeta och förändras samt kunna återanvändas. Den kan vara en bild, en film, ett ljud eller en animation, till en mer sammansatt resurs, exempelvis en webbplats eller en applikation.

Digitala verktyg - innefattar förutom datorer, lärplattor, och smarta telefoner även verktyg som hörselverktyg, projektorer, aktiva tavlor, läspennor, scannerutrustning med mera.

Elever - När begreppet elever används omfattas även barn i förskolan

Infrastruktur - Omfattar både hård struktur såsom bredband, fiber, lagring och mjuk struktur som mjukvara, funktioner och databaser.

MDM - Mobile Device Management är ett sätt att kontrollera och installera på flera olika lärplattor centralt.

Pedagog - När begreppet pedagog används omfattas lärare, personal i förskolan och fritidspedagoger.

Skola - När begreppet skola används omfattas även grundsärskola, förskola, förskoleklass och fritidshem.