Verksamhetsberättelse vof 2009
2010-12-13 Dnr VON/2010:13-011
Vår handläggare
Lars Erik Backlund
Godkänd av vård- och omsorgsnämnden 2011-01-20, § 18
Inriktningsplan för vård- och omsorgsnämndens verk- samhetsområde 2011 – 2014
Inledning
Framtidsanalyser har visat att medborgarna kommer att ha nya attityder, krav och förväntningar. Detta gäller även framtidens brukare. Människors tolerans mot ohälsa kommer att minska vilket kommer att innebära ett större tryck på vård och omsorg.
Yngre generationer har högre förväntningar och har större benägenhet än äldre att framföra klagomål. Det är inte en självklarhet att man kommer att godta dagens nivå på insatser eller deras kvalitet. Morgondagens vård och omsorg möter medborgare som har en stark vilja att vara oberoende, att inte behöva bli omhändertagen av anhö- riga. Medborgare som kräver sina rättigheter
Det finns en risk för att utrymmet för finansiering av offentliga tjänster kommer att minska. Den demografiska utvecklingen tillsammans med ökade förväntningar på välfärdstjänster kommer att kräva politiska beslut både nationellt och lokalt.
Omvärldsfaktorer Informationssamhället
Information sprids via digitala medier, en stor del av dagens kommunikation sker via teknik. Medborgarnas möjligheter att själva söka kunskap ökar vilket innebär en större tillgång till information om hälsa som innebär en större medvetenhet och där- med högre krav. Människor som inte har samma tillgång till datorer riskerar samtidigt att hamna i utanförskap.
Tillgänglighet
Om samhället anpassas så att människor med funktionsnedsättningar har tillgång till samhället kan fler medborgare uppnå en högre grad av autonomi och självständighet.
Det innebär att mindre insatser krävs av offentliga verksamheter för att fler ska kunna uppnå goda levnadsförhållanden.
Ett tillgängligt samhälle innebär även att personer med funktionsnedsättningar är del- aktiga på sin fritid och har tillgång till föreningsliv, kulturliv och olika aktiviteter.
Hjälpmedelsinstitutet samordnar utvecklingsprogrammet Teknik för äldre. Program- met stödjer utvecklingen av användarvänligt teknikstöd för äldre.
4-11 Inriktningsplan 2011-
Mångfald
En följd av invandringen är att det framtida samhället kommer att präglas av större mångfald som innebär stora variationer när det gäller kulturer, levnadssätt och språk.
Äldres hälsa
Medellivslängden stiger och de äldre är friskare. Vården och omsorgen om de allra äldsta är samtidigt ett centralt utvecklingsområde. Andelen äldre med stora vård och omvårdnadsbehov kommer att öka under de närmaste decennierna. Många äldre är multisjuka vilket är en försvårande faktor.
Allt fler äldre får vård och omsorg i sitt eget hem. Antalet vårdplatser på sjukhus har minskat och patienterna får lämna sjukhuset allt snabbare. Allt fler äldre får sjuk- vårdsinsatser i såväl ordinärt som särskilt boende.
Arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning
En undersökning som arbetsförmedlingen och SCB gjorde 2008 visar att ungefär en halv miljon personer med funktionsnedsättning i riket har nedsatt arbetsförmåga.
Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport Levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning att personer med insatser enligt SoL och LSS har en betydligt lägre arbetsmarknadsanknytning än andra grupper av personer med funktionsnedsätt- ning.
Framtida arbetsmarknad och kompetens
Enligt SCB bedöms bristen på arbetskraft med kompetens för arbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg att bli omfattande då tillgången inte alls växer i samma omfattning som efterfrågan.
Förbättringsarbete, effektivisering och kvalitet
Många kommuner och landsting bedriver förbättringsarbete som har som syfte att uppnå bästa möjliga kvalitet med väl avvägda resurser. Socialstyrelsen och SKL har inlett ett arbete med öppna jämförelser, här jämförs kvalitet och effektivitet mellan kommuner och verksamheter.
Kunskapsbaserad praktik präglar i ökande utsträckning såväl hälso- och sjukvård som socialtjänst men särskilt inom socialtjänsten behövs mer forskning och studier.
Regeringen har utsett en särskild utredare för bildandet av en ny oberoende gransk- ningsmyndighet.
Värdegrund inom äldreomsorgen
En värdegrund för äldreomsorgen har införts i socialtjänstlagen. Regeringen föreslår även värdighetsgarantier och värdegrundsmärkning.
Jämställdhet
Det är fler män och pojkar än kvinnor och flickor som får insatser inom handikapp- omsorgen. Inom äldreomsorgen är det fler kvinnor än män som får insatser. Det finns
4-11 Inriktningsplan 2011-
undersökningar som visar att män får fler timmar hemtjänst än kvinnor trots samma vårdtyngd.
Trygghetsbostäder
Med trygghetsbostäder avses bostadslägenheter och utrymmen för de boendes målti- der, samvaro, hobby och rekreation där det finns personal dagligen.
Anhörigvård
Anhöriga svarade år 2000 för ungefär 70 procent av den totala hjälpvolymen till per- soner 75 år och äldre som bodde i ordinärt boende. Det är främst makar och sambo- ende som hjälper varandra. Personer med funktionsnedsättning får i stor utsträckning stöd via SoL och LSS. Även när samhället går in med stora stödinsatser täcker ofta hjälpen endast en del av dygnets 24 timmar. Många anhöriga, särskilt föräldrar till hemmaboende vuxna barn lever under fysiskt, psykiskt och socialt påfrestande för- hållanden.
Lagstiftning och rättspraxis Lagen om valfrihetssystem (LOV)
• Sedan 2009 gäller lagen om valfrihetssystem (LOV). Lagen är tillämplig inom hälso- och sjukvård, LSS, äldre- och handikappomsorg och övrig socialtjänst.
Socialtjänstlagen ( SoL)
• Lex Sarah ändras den 1 juni 2011. Personal inom socialtjänsten skall rapportera missförhållanden, risk för missförhållanden som skall avhjälpas. Allvarligt missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande liksom avhjälpande av dessa missförhållanden skall anmälas till socialstyrelsen (gäller även LSS).
• Enligt ändring i socialtjänstlagen 2009 ska kommunen erbjuda anhörigstöd.
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS och Lag om assistansersättning (LASS)
• I en dom 2007 fastslog regeringsrätten att bosättningskommunen har ansvar för insatser enligt LSS. Detta gäller även om en annan kommun placerat brukaren. So- cialdepartementet har föreslagit ändrad lagstiftning så att den placerande kommu- nens ansvar för insats kvarstår tills brukaren sökt om förhandsbesked och beslutet verkställts.
• Tillägg om krav på information till barn och möjlighet för barnet att framföra sina åsikter införs i LSS fr.o.m. 2011.
• Regelverket i LASS övergår fr.o.m. 2011 till Socialförsäkringsbalken.
• Utförare av personlig assistans ska fr.o.m. 2011 ha tillstånd av socialstyrelsen.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
• Barn till föräldrar som har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsätt- ning skall särskilt uppmärksammas när det gäller information och stöd.
• Patientsäkerhetslagen ersätter fr.o.m. 2011 Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS).
4-11 Inriktningsplan 2011-
Övrigt
• Socialstyrelsen har (2010) upphävt föreskrifter om tvångsmedel och skyddsåtgär- der för personer med åldersdemens. Verksamheter inom omsorger om äldre och personer med funktionsnedsättning har inget stöd för frihetsinskränkande åtgärder.
• Ett förslag till ny förvaltningslag har lämnats till regeringen i en utredning våren 2010.
Internationella dokument och system
• FN:s barnkonvention från 1989.
• FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning från 2006.
• WHO:s klassifikationssystem ICF (Internationell klassifikation av funktionstill- stånd, funktionshinder och hälsa). ICF – CY för barn och ungdomar finns på svenska sedan 2010.
Sociala och ekonomiska förhållanden för Katrineholms invånare
Utbildningsnivån är lägre för befolkningen i Katrineholms kommun än för riket eller länet i genomsnitt. Andelen förvärvsarbetande är lägre, medelinkomsten är lägre än för riket. Ohälsotalet är högre än för riket, mycket högre för kvinnor och jämförelse- vis högt för män.
Andelen personer med sjuk- och aktivitetsersättning är högre än för riket.
Framtida målgrupp
Den demografiska utvecklingen
Sveriges befolkning beräknas öka med drygt en halv miljon invånare under det kom- mande decenniet. Prognosen för Katrineholm visar dock att befolkningsmängden kommer att vara relativt stadig med drygt 32 000 invånare. Antalet utrikes födda har ökat i Katrineholm. Ökningen sker i alla åldersgrupper inklusive gruppen som är 65 år och äldre.
Brukare med insats enligt LSS
Andelen brukare med LSS insats är högre i Katrineholm än i riket och förväntas att förbli så även den kommande femårsperioden. En viss ökning, motsvarande den i ri- ket, kommer att ske.
Brukare med insats enligt SoL
Antalet personer med psykisk funktionsnedsättning i Katrineholm är, enligt en in- ventering 2010, lägre än förväntat med hänsyn tagen till beräkningar på nationell nivå. Inventeringen visar dock att det finns behov av fler insatser än vad som nu ges.
4-11 Inriktningsplan 2011-
Äldreomsorg
Antalet äldre över 80 år kommer inte att öka under den kommande femårsperioden.
Först efter 2020 kommer en påtaglig ökning att ske. Bland de äldre synes behovet av särskilda insatser för personer med demenssjukdom att öka. Andelen äldre som är födda utomlands förväntas öka.
Bostadsanpassning och färdtjänst.
Antalet personer i behov av bostadsanpassning ökar medan antalet personer berätti- gade till färdtjänst minskar. Störst andel av de personer som beviljas bostadsanpass- ning och färdtjänst utgörs av personer som är 80 år och äldre. Boende i småhus är också en betydande andel av bostadsanpassningen, vilket då omfattar även yngre per- soner.
Slutsatser
• Framtidens brukare kommer att ha högre förväntningar och krav på vården och omsorgen. Den digitala tekniken ger möjligheter till att på egen hand söka kun- skap. Svaga grupper riskerar dock att ställas utanför dessa nya möjligheter.
• Ett samhälle med såväl ökad fysisk tillgänglighet som god tillgänglighet till information minskar behovet av särskilda insatser för personer med funktions- nedsättning i alla åldrar. Tillgänglighet till fritids – och kulturaktiviteter ger del- aktighet i samhällslivet.
• Antalet utlandsfödda har ökat och därmed kommer handikappomsorgen och äldreomsorgen att möta allt fler med annan kulturell och språklig bakgrund.
• De äldre är i dag friskare än tidigare generationer. De allra äldsta har dock stora behov av vård och omsorg. Personer med psykisk funktionsnedsättning har även en sämre somatisk hälsa än befolkningen i övrigt.
• Allt fler behöver insatser i sitt eget hem. Anhöriga svarar för minst 2/3 av vården och omsorgen.
• Personer med stora och varaktiga funktionshinder har mycket begränsad tillgång till arbetsmarknaden.
• En minskande andel i förvärvsarbetande ålder
• På nationell nivå ställs tydligare krav på kvalitet och effektivitet. En nationell värdegrund för äldreomsorgen har införts.
innebär svårigheter att rekrytera kompetent personal till den framtida vården och omsorgen.
• Den sociala och ekonomiska strukturen bland befolkningen i Katrineholm har betydelse för hälsan och därmed behovet av vård och omsorg.
• Antalet personer som behöver insatser enligt LSS och socialförsäkringsbalken inom handikappomsorgen fortsätter att öka såväl i riket som i Katrineholms kommun. Behovet av insatser för psykiskt funktionshindrade ökar trots att andelen personer är lägre än förväntat.
4-11 Inriktningsplan 2011-
• Antalet äldre över 80 år som behöver insatser från äldreomsorgen ökar inte under det kommande decenniet. Andelen äldre med demenssjukdom väntas dock öka.
Inriktning för vården och omsorgen
• En bättre tillgänglighet i samhället och ett utvecklat teknikstöd till personer med funktionsnedsättning i alla åldrar ger större möjligheter till autonomi och bidrar till förmågan att sköta den personliga omvårdnaden.
• Åtgärder vidtas för att öka kunskapen om andra kulturer och att hålla beredskap att ge vård och omsorg till personer med annat språk och annan kultur. Utlands- födda personer ska ha tillgång till professionell omvårdnad. I den kompetens som finns i kommunen ska även finnas tillgång till personer med annan kulturell bakgrund.
• Fortsatt och intensifierat samarbete med andra huvudmän och verksamheter så att insatser till de mest sjuka äldre och personer med psykisk funktionsnedsätt- ning samordnas.
• Ökat och utvecklat samarbete med myndigheter och organisationer för att bereda personer med funktionsnedsättning tillgång till den ordinarie arbets- marknaden.
• Kvalitetsarbete, utveckla verksamheter där behov visar sig vid jämförelse med andra, utvärdera egen verksamhet och verksamheter inom systemet med valfri- het samt följa utvecklingen av evidensbaserad praktik.
• Följa vårdens och omsorgens inriktning och effekter för flickor och kvinnor respektive pojkar och män.
• Anhöriga står för merparten av stöd och hjälp inom vården och omsorgen, det är viktigt att följa dels behovet av avlastning dels behovet av andra former av anhörigstöd. Alla insatser som finns inom äldre – och handikappomsorgen bör vara väl kända och lätt tillgängliga.
• Stärkt och utvecklat folkhälsoarbete i syfte att uppnå en jämlik hälsa i äldre - och handikappomsorgen. Fortsatt kvalitetsutveckling utifrån salutogent/ hälso- främjande förhållningssätt för såväl brukare, närstående, ledning och personal.
__________________
