• No results found

Anvisningar till kursen. Människa, Teknik, Organisation och Säkerhet (7,5 hp) Masterprogrammet PAO Vårterminen 2011

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Anvisningar till kursen. Människa, Teknik, Organisation och Säkerhet (7,5 hp) Masterprogrammet PAO Vårterminen 2011"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen

Anvisningar till kursen

Människa, Teknik, Organisation och Säkerhet (7,5 hp)

Masterprogrammet PAO Vårterminen 2011

(2)

Människa, Teknik, Organisation & Säkerhet VT-11 (Period II) Kursens innehåll

Kursen förmedlar ett förebyggande perspektiv på ledning, styrning och utövande av säkerhetsrelaterad verksamhet baserat på social-, organisations- och kognitionspsykologi.

Beteendevetenskapliga perspektiv blir viktigare i takt med att tekniska / organisatoriska system växer, interagerar och blir mer komplexa. Nya system introduceras i existerande organisationsstrukturer, institutionaliserade organisationsformer uppluckras till förmån för lösa / tillfälliga konstellationer. Detta ger nya ramar för organisationers verksamhet med risker för felhandlingar på individnivå och i organisatoriskt beslutsfattande. Förebyggande säkerhetshänsyn blir således viktigare. Kursen behandlar generellt samspelet människa- teknik-organisation (MTO), samt specifikt organisationspsykologiska aspekter på beslutsfattande verksamhetsstyrning, risk- och händelseanalys och kvalitetssäkring.

Undervisning

Kursen är planerad för ca 10 - max15 deltagare. Den arrangeras i form av en seminarieserie där varje seminarietillfälle fokuserar på något väsentligt säkerhetsrelaterat tema enligt

läsanvisningar och schema. Seminarierna är obligatoriska. De inleds med en föredragning om ca 1 tim av någon inom temat särskilt bevandrad person. Resten av tiden ägnas åt en

diskussion baserad på vad som föredragits samt på anvisat läsunderlag i form av artiklar, bokkapitel, etc. eller eventuellt någon tillämpningsövning. Därför förväntas kursdeltagarna för att kunna bidra till diskussionen vara väl inlästa på anvisat underlag. Kursen avslutas med ett examinationsseminarium som baseras på redovisning och diskussion av individuellt författade papers.

Kursens lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas deltagarna kunna:

* Redogöra för grundläggande teorier och förklaringsmodeller av relevans för säkerhetstänkande i organisationer.

* Redovisa kännedom om psykologiska faktorer som kan antas påverka riskperception, beslutsfattande och riskbeteende.

* Redovisa förståelse av säkerhetsrelaterat beteende i termer av organisationspsykologiska fenomen och villkor.

* Redogöra för väsentliga principer och arbetssätt i tillsynsverksamhet rörande säkerhetsaspekter av organisationers verksamhet.

Kunskapskontroll och examination

På kursen tillämpas ett sjugradigt, målrelaterat betygssystem (se nedan). Kursens uppläggning innebär att man läser, diskuterar och examineras kontinuerligt. Kursexaminationen bygger på (1) medverkan i diskussionsseminarier och (2) individuellt författat paper.

1. Diskussionsseminarier

För att få slutbetyg på kursen krävs att följande kurskrav är uppfyllt:

• Aktivt deltagande i samtliga seminarier (frånvaro vid mer än ett tillfälle kompenseras med extrauppgift)

För detta kurskrav används endast betygen ”godkänd” och ”underkänd (med möjlighet till komplettering)”. Bedömning sker med utgångspunkt från följande kriterier:

(3)

• Förmåga att föra en ämnesrelevant diskussion

• Inslag av reflektion och eget resonemang 2. Individuellt författat paper

Kursens slutexamination utgörs av ett individuellt författat paper som utgår från något/några av de centrala teman eller begrepp som kursen behandlar. Detta paper, som ska ha en

omfattning av 5-7 sidor (enkelt radavstånd, inklusive referenser), examineras och betygsätts med den sjugradiga ECTS-skalan (A, B, C, D, E, Fx, F). Bedömning av paper sker med utgångspunkt från följande kriterier:

• Relevant koppling till frågeställning

• Koppling till kurslitteraturen och annan litteratur relevant för uppgiften

• Tydlighet och struktur i framställningen

• Inslag av reflektion/problematisering och eget resonemang

Gradering på hela betygsskalan sker med utgångspunkt från kvaliteten i det individuella papret (enligt ovan) och med hänsyn tagen till den muntliga redovisningen vid

examinationsseminariet.

Betygskriterier

Betygsättningen utgår från följande betygskriterier:

A. De förväntade studieresultaten har uppfyllts i exceptionellt hög utsträckning

Studenten kan kombinera begrepp, teorier och modeller för att förklara verkliga exempel, men också peka ut begränsningar i begreppens/teorierna/modellernas förklaringsvärde, antingen utifrån det verkliga exemplets art eller alternativt teoretiskt synsätt. Studenten argumenterar och diskuterar självständigt i förhållande till litteraturen på ett sätt som skapar nya synteser och tankegångar som går utöver kurslitteraturen

B. De förväntade studieresultaten har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Studenten kan kombinera och jämföra begrepp, teorier och modeller för att förklara verkliga exempel. Studenten argumenterar och diskuterar självständigt på ett sätt som går utöver kurslitteraturen och i viss mån skapar nya synteser.

C. De förväntade studieresultaten har uppfyllts i hög utsträckning

Studenten kan applicera begrepp, teorier och modeller från litteraturen för att förklara verkliga exempel. Studenten kopplar i viss mån självständigt ihop olika teorier och tankegångar som presenteras i litteraturen.

D. De förväntade studieresultaten har uppfyllts helt godtagbart

Studenten kan redogöra för begrepp, teorier och modeller med egna ord. Studenten kan använda dessa för att diskutera verkliga exempel.

E. De förväntade studieresultaten har uppfyllts, trots vissa brister

Studenten kan definiera begrepp och redogöra för vad teorier och modeller avser att förklara. Studenten kan i viss mån använda sådana tankegångar för att beskriva skeendet i verkliga exempel.

(4)

Fx. Otillräckligt

Lärandemålen har inte uppfyllts. Insatsen på ett eller flera områden bedöms som att det finns ”vissa brister som måste åtgärdas”, men inget område har bedömts som ”ej godtagbart”. Komplettering krävs.

F. Helt otillräckligt

Lärandemålen har inte uppfyllts och bedöms inte vara möjliga att uppfylla. Insatsen på ett eller flera områden bedöms som ”ej godtagbart”.

Kurslitteratur Huvudbok:

Glendon, I., Clarke, S. & McKenna, F. (2006) ”Human safety and risk management”, 2nd Ed., Boca Raton, FL, Taylor & Francis. (ca 800 s)

Finns att köpa på t.ex. Bokus, Adlibris och Bokia Vetenskapliga artiklar :

Etienne, J. (2008) Knowledge transfer in organisational reliability analysis: From post-

accident studies to normal operations studies. Safety Science, 46, 1420-1434. (LADDAS NER via SU-konto)

Falk, B. & Montgomery, H. (2007) Developing traffic safety interventions from conceptions of risks and accidents Science Direct: Transportation Research Part F 10, 414–427,

(LADDAS NER via www.elsevier.com/locate/trf

Hollnagel, E. (2003) Att förstå olyckor: Lätt att bli ”syndabock” i effektiv organisation.

Nucleus, Nr 1/2003, s 12-17. (UTDELAS)

Lindblom, L. & Hansson, S. (2005) Efficient inspections. In O. Svensson, I. Salo,

P.Oedewald, T. Reiman, A. Skjerve (Eds.) Nordic Perspectives on Safety Management in High Reliability Organizations: Theory and Applications. Valdemarsvik, Akademitryck.

(UTDELAS)

Navestad, T. (2008) Safety Cultural Preconditions for Organizational Learning in High-Risk Organizations. Journal of Contingencies and Crisis Management, 16(3), 154-163. (LADDAS NER via SU-konto)

Pidgeon, N. & O´Leary, M. (2000) Man-made disasters: Why technology and organizations (sometimes) fail. Safety Science, 34, 15-30. (LADDAS NER via SU-konto)

Svenson, O. (2001) Accident and incident analysis based on the accident evolution and barrier function (AEB) model. Cognition, Technology & Work, 3, 42-52. (UTDELAS)

Svenson, O. & Salo, I. (2003) Om mänskliga beslutsprocesser: Beslutskonflikt – en fråga om värderingar. Nucleus, Nr 1/2003, s 26-31. (UTDELAS)

(5)

Referenslitteratur / tidskrifter exempel (LADDAS NER via SU-konto)

Safety Science (T.ex. temanummer om Safety Culture: Safety Science 2000, vol. 34, 1-3) Journal of Risk Research; Journal of Safety Research; Safety Management

Lärare:

I kursen medverkar främst externa lärare / experter från myndigheter och andra universitet (se schema).

Kursansvarig är Johnny Hellgren, Psykologiska institutionen, SU;

Rum 360 Frescati hagv. 14, 2tr, t.vä.

Tel: 08 161388

Email: jhn@psychology.su.se

Människa, Teknik, Organisation & Säkerhet (Halvfart period II VT-11) SCHEMA

30. 3 kl 13-16 R357 Kursintroduktion; Organisationspsykologiska betingelser för felhandlingar; Ingemar Torbiörn, Psykol. inst. SU

(Läs: Glendon Kap 8+9; Artiklar av Etienne och av Pidgeon &

O´Leary)

6.4 kl 13-16 R357 Säkerhetsperspektiv; Calle Rollenhagen, KTH (Läs Glendon Kap 1+2 ; Artikel av Hollnagel) 13. 4 kl 13-16 R357 Säkerhetskultur som fenomen och tillämpning

Lena Kecklund MTO Säkerhet AB

(Läs Glendon Kap 11; Artikel av Navestad;

Se Temanr av Safety Science 2000)

20. 4 kl 13-16 R357 Human Reliability Analysis (HRA); Anna Bärjegård, SSM (Läs Glendon Kap 4 )

27. 4 kl 13-16 R357 Händelseanalys; Sanny Shamoun, Haverikommissionen (Läs Glendon Kap 4; Artikel av Svenson, 2001)

4. 5 kl 13-16 R357 Beslutsfattande och Riskperception;

Ilkka Salo, Lunds universitet

(Läs Glendon Kap 3+4; Artikel av Svenson & Salo)

11.5 kl 13-16 R357 Riskbeteende: exempel trafiken; Birgitta Falk, Psykol. inst. SU) (Läs Glendon Kap 5+6 ; Artikel av Falk)

18. 5 kl 13-16 R357 Säkerhetsledning och tillsyn; Per Olof Sandén, SSM;

(Läs: Glendon Kap 9+10; Artikel av Lindblom & Hansson) 8. 6 kl 9 -16 R357 Examination av Paper ( OBS! Heldag )

References

Related documents

(Å andra sidan lär man sig aldrig så mycket som när man inte ger upp. Det gör svaren extra värdefulla, när man får dem, på ett eller annat sätt. Om det finns svar.) Kurser

Studenten visar förståelse och kan självständigt redogöra för skillnader mellan centrala begrepp, teorier och modeller samt applicerar centrala begrepp på egna

Studenten visar förståelse och kan självständigt redogöra för skillnader mellan centrala begrepp, teorier och modeller samt applicerar centrala begrepp på egna

Studenten kan applicera begrepp, teorier och modeller från litteraturen för att förklara verkliga exempel. Studenten kopplar i viss mån självständigt ihop olika teorier och

Studenten kan kombinera begrepp, teorier och modeller för att förklara verkliga exempel, men också peka ut begränsningar i begreppens/teorierna/modellernas förklaringsvärde,

Studenten kan applicera begrepp, teorier och modeller från litteraturen för att förklara verkliga exempel. Studenten kopplar i viss mån självständigt ihop olika teorier

För att ha förutsättningar att begränsa an- talet personer utanför skolan bifogas två entrébiljetter till anhöriga.. Du väljer själv vilka anhöriga du vill bjuda med dig men

Under vecka 20 kommer detaljerad information skickas ut till alla elever, med tider för ankomst och utspring samt övrigt praktiskt som rör studentfirandet 2020. Vi förbehåller