• No results found

Organisationspsykologi

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Organisationspsykologi"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen

Anvisningar till kursen

Organisationspsykologi

(7,5 hp)

Masterprogrammet och Forskarutbildningen Höstterminen 2012

Kursansvariga: Magnus Sverke och Johnny Hellgren

(2)

KURSANVISNINGAR HT 2012

Välkommen till kursen i organisationspsykologi, som ges inom både master- och

forskarutbildningen. Här följer det viktigaste av det du behöver veta för kursperioden, som sträcker sig från den 12 november 2012 till den 16 januari 2013.

Kursens innehåll

Det finns flera olika sätt att teoretiskt beskriva organisationer och olika sätt att faktiskt

organisera verksamhet. Inom ”modernt management-tänkande” rör man sig ofta med begrepp som ytterst rör psykologiska fenomen. Forskning och litteratur om management tenderar att anta en mer beteendevetenskaplig karaktär. Verkligheten föregår dock ofta forskningen, d v s

forskningen anlitas för att förklara vad som hänt och ge innebörd åt existerande begrepp. Utifrån ett forskningsperspektiv belyser och granskar kursen några centrala begrepp och fenomen inom organisationspsykologin, sådana som är generellt relevanta eller som aktualiseras via nya organisationsmodeller och omvärldsbetingelser.

Kursens uppläggning

Kursen arrangeras i form av en seminarieserie, där föreläsningar blandas med

litteraturdiskussioner. Den inledande introduktionsföreläsningen ger en bakgrund till området organisationspsykologi. De följande seminarietillfällena inleds med en föreläsning medan den efterkommande diskussionen baseras på vetenskapliga artiklar/bokkapitel, som behandlar teman eller delteman inom ramen för seminariets övergripande rubricering. Detta förutsätter att

kurslitteraturen läses in i förväg och kursen examineras också löpande genom inlämning av skriftlig analys av litteraturen för seminarierna. Kursen avslutas med ett

examinationsseminarium som baseras på redovisning och diskussion av individuellt författade papers.

Kursens förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs förväntas deltagarna kunna:

 Redogöra för grundtankarna i standardmodeller om individer i organisationer

 Beskriva olika former för styrning av organisationer

 Analysera hur individens attityder och beteenden kan påverkas genom olika typer av styrning av organisationer

 Redogöra för centrala utvecklingslinjer för organisationspsykologin

 Diskutera vad ”moderna fenomen” inom organisationspsykologin representerar och kritiskt reflektera kring deras ursprung

Kursansvariga

Magnus Sverke, professor Johnny Hellgren, docent

FHv 14, rum 354 FHv 14, rum 360

16 14 19 16 13 88

magnus.sverke@psychology.su.se jhn@psychology.su.se

Övriga medverkande lärare

Constanze Leineweber, docent, Stressforskningsinstitutet (constanze.leineweber@stressforskning.su.se)

Ingemar Torbiörn, professor emeritus, Psykologiska institutionen (itn@psychology.su.se)

(3)

Litteratur

Kursen tar sin utgångspunkt i artiklar och bokkapitel (”state-of-the-art”, review, metaanalys, forskningsartiklar) i anslutning till diskuterade fenomen. Tidskriftsartiklarna kan laddas ned (exempelvis genom att söka i E-tidskrifter på Mitt SU). Härutöver används en kursbok som tar upp organisationsteoretiska perspektiv och kopplar dessa till individnivå.

Kursbok

Pfeffer, J. (1997). New directions for organization theory: Problems and prospects. New York:

Oxford University Press.

Artiklar

Förkortningar bakom referensen används som litteraturhänvisning i schemat.

Aguilera, R., Rupp, D., Williams, C., & Ganapathi, J. (2007). Putting the S back in Corporate Social Responsibility: A multilevel theory of social change in organizations. Academy of Management Review, 32 (3), 836–863. (A)

Bowen, D.E., & Ostroff, C. (2004). Understanding HRM–firm performance linkages: The role of the “strength” of the HRM system. Academy of Management Review, 29 (2), 203–221.

(B)

Colquitt, J.A., Conlon, D.E., Wesson, M.J., Porter, O.L.H., & Ng, K.Y. (2001). Justice at the millennium: A meta-analytic review of 25 years of organizational justice research. Journal of Applied Psychology, 86 (3), 425-445. (C)

Geurts, S. A. E., & Demerouti, E. (2003). Work/Non-work interference: A review of theories and findings. In M. Schabracq, J. A. M. Winnubst, & C. L. Cooper (Eds.), The Handbook of Work and Health Psychology (pp. 279–312). Chichester: Wiley. (G)

Locke, E.A., & Latham, G.P. (2004). What should we do about motivation theory? Six recommendations for the twenty-first century. Academy of Management Review, 29 (3), 388–403. (L)

Huselid, M. A. (1995) The importance of human resource management practices on turnover, productivity, and corporate financial performance. Academy of Management Journal, 38, 635–672. (H)

Moran, E. T. Volkwein, J. F. (1992). The cultural approach to the formation of organizational climate. Human Relations, 45, 19-47. (M)

Schneider, B., Ehrhart, M. G., & Macey, W. H. (2013, in press). Organizational climate and culture. Annual Review of Psychology (posted online 120730). (S)

SCHEMA

Datum Tid Lokal Innehåll Lärare Pfeffer Artiklar

12/11 13-16 357 Introduktion: Organisationer som fenomen

MS 1, 3, 8 --

19/11 13-16 153 Att styra med kultur JH 4, 5 S, M

26/11 13-16 357 Konflikt mellan arbete och privatliv: Vad kan organisationen göra?

CL MS

2 A, G

3/12 13-16 U22 Human Resources Management IT 4, 7 B, H 10/12 13-16 357 Lön, motivation och rättvisa MS 5, 6 C, L

9/1 12.00 Sista tid för att cirkulera paper

16/1 9-16 357 Examination MS/JH 9 --

Seminarierum 357 och 153 ligger på Frescati Hagväg 14, U22 på Frescati Hagväg 8 För hänvisningar till litteratur, se litteraturlistan

Lärare: MS=Magnus Sverke, JH=Johnny Hellgren, IT=Ingemar Torbiörn, CL=Constanze Leineweber

(4)

Examination

På kursen tillämpas ett sjugradigt, målrelaterat betygssystem för masterstuderande (se nedan) medan betygen godkänd/icke godkänd används för forskarstuderande. Kursens uppläggning innebär att man läser, diskuterar och examineras kontinuerligt. Kursexaminationen bygger på (1) medverkan i diskussionsseminarier, (2) individuellt författade analyser av seminarielitteratur samt (3) individuellt författat paper.

Kurskrav

För att få slutbetyg på kursen krävs att följande kurskrav är uppfyllda:

 Aktivt deltagande i samtliga seminarier (frånvaro kompenseras med extrauppgift)

 Opposition på kurskamrats paper vid examinationsseminariet

För dessa kurskrav används endast betygen ”godkänd” och ”underkänd (med möjlighet till komplettering)”. Bedömning sker med utgångspunkt från följande kriterier:

 Förmåga att föra en ämnesrelevant diskussion i tal och skrift

 Inslag av reflektion och eget resonemang Betygsgrundande uppgifter

Skriftligt PM

Till respektive seminarietillfälle inlämnas ett PM (1-2 sidor) som problematiserar

huvudbudskapet i seminarietillfällets artiklar och sätter dessa i relation till varandra liksom till huvudboken. Respektive PM betygssätts med den sjugradiga ECTS-skalan (A, B, C, D, E, Fx, F) för masterstuderande och med godkänd/icke godkänd för forskarstuderande. Bedömning av paper sker med utgångspunkt från följande kriterier:

 Presentation av huvudbudskap i respektive artikel

 Förmåga att analysera skillnader och likheter mellan artiklarna, även i relation till huvudboken

 Problematisering och inslag av egna resonemang Individuellt författat paper

Kursens slutexamination utgörs av ett individuellt författat paper som utgår från något/några av de centrala begrepp som kursen behandlar samt dess/deras organisationsteoretiska bakgrund.

Detta paper, som ska ha en omfattning av 6–8 sidor (enkelt radavstånd, inklusive referenser), examineras och betygsätts med den sjugradiga ECTS-skalan (A, B, C, D, E, Fx, F) för

masterstuderande och med godkänd/icke godkänd för forskarstuderande. Bedömning av paper sker med utgångspunkt från följande kriterier:

 Problematisering av området och identifiering av frågeställning

 Koppling till relevant kurslitteratur

 Koppling till annan litteratur relevant för uppgiften

 Tydlighet och struktur i framställningen

 Inslag av reflektion och eget resonemang

Underlag för examinationsseminariet utgörs av deltagarnas individuellt författade papers. Paper cirkuleras i gruppen enligt schemat. Var och en är ansvarig för att lägga upp sitt paper på Mondo1.

1 Externa studenter som inte har inloggningsrättigheter till Mondo går in på www.psychology.su.se och klickar sig vidare via Mondo-länken. Väl där får man välja ”login others” och sedan länken ”Register a Guest Identity”.

Därefter får man kontakta vår IT-administratör Henrik Dunér (hdr@psychology.su.se) och meddela namn, användarnamn och att det handlar om masterkursen. Sedan kan man fortsättningsvis komma åt kursmaterial via

”login others”. Men det kan alltså vara bra att vara ute i god tid.

(5)

Betygskriterier

Betygsättningen utgår från följande betygskriterier (masterstuderande)2: A. De förväntade studieresultaten har uppfyllts i exceptionellt hög utsträckning

Studenten kan kombinera begrepp, teorier och modeller för att förklara verkliga exempel, men också peka ut begränsningar i begreppens/teoriernas/modellernas förklaringsvärde, antingen utifrån det verkliga exemplets art eller alternativt teoretiskt synsätt. Studenten argumenterar och diskuterar självständigt i förhållande till litteraturen på ett sätt som skapar nya synteser och tankegångar som går utöver kurslitteraturen

B. De förväntade studieresultaten har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Studenten kan kombinera och jämföra begrepp, teorier och modeller för att förklara verkliga exempel. Studenten argumenterar och diskuterar självständigt på ett sätt som går utöver kurslitteraturen och i viss mån skapar nya synteser.

C. De förväntade studieresultaten har uppfyllts i hög utsträckning

Studenten kan applicera begrepp, teorier och modeller från litteraturen för att förklara verkliga exempel. Studenten kopplar i viss mån självständigt ihop olika teorier och tankegångar som presenteras i litteraturen.

D. De förväntade studieresultaten har uppfyllts helt godtagbart

Studenten kan redogöra för begrepp, teorier och modeller med egna ord. Studenten kan använda dessa för att diskutera verkliga exempel.

E. De förväntade studieresultaten har uppfyllts, trots vissa brister

Studenten kan definiera begrepp och redogöra för vad teorier och modeller avser att förklara.

Studenten kan i viss mån använda sådana tankegångar för att beskriva skeendet i verkliga exempel.

Fx. Otillräckligt

Lärandemålen har inte uppfyllts. Insatsen på ett eller flera områden bedöms som att det finns

”vissa brister som måste åtgärdas”, men inget område har bedömts som ”ej godtagbart”.

Komplettering krävs.

F. Helt otillräckligt

Lärandemålen har inte uppfyllts och bedöms inte vara möjliga att uppfylla. Insatsen på ett eller flera områden bedöms som ”ej godtagbart”.

Sammanvägning av betygsgrundande uppgifter

Betyg för masterstuderande vägs de betygsgrundande uppgifterna enligt följande:

{([PM1 + PM2 + PM3 + PM4]/4) + Uppsats}/2 För forskarstuderande krävs att alla uppgifter är godkända.

2 För forskarstuderande används endast betygen godkänd (vilket motsvarar betygsnivåerna A-E) och icke godkänd.

References

Related documents

Även könsfaktorn visade sig vara obetydlig för studenternas omställning till distansarbete, eftersom inga tydliga samband hittades från resultatet. Generellt hade studenterna

Då skulle vi förutom att få en flexibel lösning (att kunna ta isär borden till biosittning) även få grupper där studenterna satt i cirkel med sex personer kring varje bord. Vid

(Å andra sidan lär man sig aldrig så mycket som när man inte ger upp. Det gör svaren extra värdefulla, när man får dem, på ett eller annat sätt. Om det finns svar.) Kurser

Studenten visar förståelse och kan självständigt redogöra för skillnader mellan centrala begrepp, teorier och modeller samt applicerar centrala begrepp på egna

Studenten visar förståelse och kan självständigt redogöra för skillnader mellan centrala begrepp, teorier och modeller samt applicerar centrala begrepp på egna

Studenten kan applicera begrepp, teorier och modeller från litteraturen för att förklara verkliga exempel. Studenten kopplar i viss mån självständigt ihop olika teorier och

För att ha förutsättningar att begränsa an- talet personer utanför skolan bifogas två entrébiljetter till anhöriga.. Du väljer själv vilka anhöriga du vill bjuda med dig men

Under vecka 20 kommer detaljerad information skickas ut till alla elever, med tider för ankomst och utspring samt övrigt praktiskt som rör studentfirandet 2020. Vi förbehåller