Äldreomsorgen
1993, 1998 & 2003
i Stockholms stad
Sven Erik Wånell
Rapporter / Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2004:11 ISSN 1401-5129
FÖRORD
Äldrecentrum tog inom ramen för projektet Äldre och Folkhälsa fram data om hur äldreomsorgen utvecklats i Stockholms stad mellan 1993 och 1998. Underlaget var statistiken för oktober månad respektive år från Stockholms stads utrednings och statistikkontor (USK). USK har nu tagit fram data även för oktober 2003.
Framtagandet av datamaterialet har utförts av Birgitta Ljungdahl, Stockholms stads Utrednings- och Statistikkontor. Birgitta Ljungdahl har också lämnat värde- fulla synpunkter på rapporten.
Syftet med denna rapport är att belysa hur äldreomsorgen fördelar sig efter ålder, kön, socioekonomisk grupp och nationalitet samt hur utvecklingen varit mellan åren 1993, 1998 och 2003.
Stockholm 2004-12-03
Sven Erik Wånell Direktör
SAMMANFATTNING 6
BAKGRUND, MATERIAL 8
ÄLDREOMSORGEN 2003 10
Ålder, kön och hushållstyp 11
Skillnader i nyttjande mellan låg- och höginkomsttagare 14
Skillnader beroende av ursprungsland 15
UTVECKLINGEN MELLAN 1993, 1998 OCH 2003 16
Fler har äldreomsorg 16
Fler får sin hjälp i ordinärt boende 17
Hemtjänst vanligare i den äldsta åldersgruppen 18
Färre makar har hjälp 22
Låginkomsttagarnas andel av äldreomsorgstagarna har minskat 23 Yngre invandrare ökar sin andel av äldreomsorgstagarna 23
SLUTSATSER OCH DISKUSSION 24
Tydliga mönster vilka som har äldreomsorg 24 Sammanboende har mer sällan insatser från äldreomsorgen 24
Fler kvinnor än män har äldreomsorg 24
Vanligare att låginkomsttagare har äldreomsorg 24
Jämförelse 1993-2003 25
Jämförelse med nationella data 26
BILAGA 28
Sammanfattning
Äldreomsorgstagaren är en äldre, ensamboende kvinna med låg inkomst Att andelen med äldreomsorg ökar kraftigt med stigande ålder är väl känt, och en naturlig följd av att sjuklighet och funktionsnedsättningar blir vanligare högre upp i åren. Väl känt är också att ensamboende kvinnor har äldreomsorg i högre ut- sträckning än ensamboende män. Detta gäller dock främst i åldern 85 år och upp- åt. I åldersgruppen 65-74 år har tvärtom en något högre andel av de ensamboende männen äldreomsorg än ensamboende kvinnor.
Ensamboende har äldreomsorg i väsentligt högre utsträckning än sammanboende.
I åldersgruppen 65-74 år var det tre gånger vanligare att en ensamboende kvinna hade hjälp än att gifta/sammanboende hade det, för de ensamboende männen var det nästan sju gånger vanligare.
I åldersgruppen 65-74 år har sju gånger fler män och sex gånger fler kvinnor i den lägsta inkomstgruppen äldreomsorg än dem i den högsta inkomstgruppen. Denna skillnad jämnas ut något, men det är en klar skillnad i andel med äldreomsorg mellan inkomstgrupperna även i åldern 85 år och uppåt.
Andelen äldreomsorgstagare har ökat
Andelen äldreomsorgstagare av ålderspensionärerna (65+) har ökat mellan 1993 och 2003, från 15,3 procent till 18,4 procent. Ökningen förklaras till stor del av allt fler ”äldre-äldre” i Stockholms stad. Även med hänsyn till det är utvecklingen annorlunda än i landet i stort, där det varit en minskning från 19 procent till 16,1.
Ökningen i andel äldreomsorgstagare ligger helt på de ensamboende, medan an- delen sammanboende som har äldreomsorg har minskat under åren 1993-2003, en utveckling som stämmer väl med rikstrenden. Denna utveckling, som pågått hela tioårsperioden, synes inte ha påverkats av satsningen på anhöriga, ”anhörig 300”.
Makar förväntas även när båda är skröpliga klara att hjälpa varandra. Det finns anledning att uppmärksamma konsekvenserna av detta.
Fler får begränsade insatser
I ordinärt boende har andelen med begränsade insatser ökat i alla åldersgrupper.
Jämförelserna är något osäkra pga. ändrad indelning av omsorgsnivåerna i Stock- holms stad. Helt klart är dock att det varit en ökning av andelen med hjälp enbart dagtid vardagar, och ökningen verkar vara störst avseende dem med hjälp i mindre omfattning, max två dagar/vecka. Denna utveckling avviker mot utvecklingen i hela landet, där gruppen med lite insatser nedprioriterats till förmån för personer med stora omsorgsbehov.
Färre får vård och omsorg i särskilt boende
Andelen som får heldygnsomsorg i särskilt boende (sjukhem, ålderdomshem, gruppboende, servicehus) ökade mellan 1993 och 1998, men har minskat mellan 1998 och 2003.
Yngre ålderspensionärer födda utom Västeuropa ökar andelsmässigt Andelen äldreomsorgstagare ökar snabbare bland äldre födda utom Västeuropa jämfört med äldre födda i Sverige, Norden eller övriga Västeuropa. Främst är detta en följd av åldersstrukturen. Fler äldre med utländsk bakgrund börjar nu uppnå hög ålder och därmed komma upp i den ålder där äldreomsorg är vanlig.
Även med hänsyn till detta är det numera vanligare att äldre födda utom Västeu- ropa har insatser från äldreomsorgen än att äldre från Sverige och övriga Västeu- ropa har det. En faktor som medverkar kan vara hälsosituationen. Hälsoskillnader och för vissa grupper ett skörare socialt nätverk kan vara en del av förklaringarna till den ökande andelen äldreomsorgstagare bland personer födda utom Västeuro- pa.
Bakgrund, material
Med denna rapport följer Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum upp en studie som genomfördes 2000 med en jämförelse mellan äldreomsorgen åren 1993 och 1998 i Stockholms stad. Stockholms stads utrednings- och statistikkontor (USK) har bearbetat Stockholms stads statistik för äldreomsorgen för oktober månad åren 1993, 1998 och nu för 2003. De variabler som användes vid fördelningen av me- del till stadsdelsnämnderna har använts, vilket styrt valet av basår (1993 var första året systemet med fördelningsnycklar användes). Det har också styrt val av vari- abler. Inkomstgränserna har således legat fast, vilket innebär att antalet personer i den lägsta inkomstgruppen sjunkit och antalet i den högsta ökat (se bilagan).
I denna studie har följande variabler i fördelningsnyckelsystemet använts:
• Ensamboende män/kvinnor
• Flerboende män/kvinnor (gifta eller sambeskattade)
• Samtliga personer Personerna har delats in i
• tre åldersgrupper, 65-74 år, 75-84 år, 85- år samt alla 65- år
• tre inkomstklasser (årsinkomst): -79 999 kr, 80 000-189 999 kr, 190 000 kr - För flerboende har den högsta inkomsten valts. Motivet är att inkomst i denna rapport valts som socialt mått. Hos den äldre pensionärsbefolkningen är mannens inkomst vanligen högre än kvinnans, och i de fallen är mannens inkomst ett bättre mått på makarnas sociala bakgrund.
Andelen som haft äldreomsorg i resp. befolkningsgrupp har tagits fram, varvid äldreomsorgen delats upp i följande kategorier:
• Hemtjänst i ordinärt boende, nivå 2, 2-3, 4-5, 6-8 för åren 1993 och 1998, nivå 2-3, 2-4, 5, 6 för 2003.
• Hemtjänst i servicehus, samma indelning som i ordinärt boende samt äldre- omsorgstagare som bor i servicehus men inte har hemtjänst.
• Särskilt boende med heldygnsomsorg i sjukhem, ålderdomshem och grupp- boende, nivå 8 1993 och 1998, nivå 6 år 2003.
Nivå 1:
1993 och 1998: tillfälliga insatser;
2003: trygghetslarm (för att underlätta jämförbarhet med tidigare år är personer med enbart trygghetslarm inte medräknade i denna rapport) och boende i service- hus utan hemtjänst (medräknade enbart i figur 4);
Nivå 2:
1993 och 1998: serviceinsatser högst ett par timmar/vecka;
2003: enbart leverans av matlåda eller hjälp max 2 timmar per månad Nivå 3:
1993 och 1998: service och omsorg dagtid vardagar;
2003: hjälp en-två gånger per vecka (nivå 2 och 3 år 2003 motsvarar ungefär nivå 2 år 1993 och 1998)
Nivå 4- 5:
1993 och 1998: service och omsorg dagtid vardagar samt kvällar och/eller helg;
nivå 4 2003: hjälp dagtid 3-5 vardagar (motsvarar ungefär nivå 3 åren 1993 och 1998)
nivå 5 2003: hjälp även helger och/eller kvällar (motsvarar nivå 4 och 5 åren 1993 och 1998)
Nivå 6-8:
1993 och 1998: service och omsorg dygnet runt.
2003: enbart nivå 6 finns, svarar mot nivå 6-8 tidigare år
Vidare har USK tagit fram data om äldreomsorg uppdelat efter personer födda i Sverige, personer födda i övriga Norden och Västeuropa samt personer födda i övriga länder.
Först redovisas äldreomsorgskonsumtionen 2003, därefter en jämförelse mellan åren. Alla uppgifter avser andel som har viss typ av äldreomsorg inom den aktu- ella befolkningsgruppen om inte anat anges. I bilaga redovisas mer utförliga ta- beller.
Äldreomsorgen 2003
Oktober 2003 hade 22 129 personer, 19 procent av ålderspensionärerna i Stock- holms stad någon form av äldreomsorg. Tre av tio av dem som hade äldreomsorg hade insatser max två gånger per vecka dagtid vardagar (nivå 2 eller 3) eller en- bart insatsen dagverksamhet, ungefär lika många hade hjälp varje dag vardagar och/eller även kvällar/helger (nivå 4-5), och nästan fyra av tio hade hjälp dygnet runt (nivå 6) i ordinärt boende, korttidsboende eller (vanligen) i särskilt boende.
Figur 1 Andel med äldreomsorg av befolkningen 65 år och äldre, oktober 2003 efter omsorgsnivå, procent
Drygt hälften, 11 569 personer, hade hemtjänst i ordinärt boende, knappt var sjät- te, 3 355 personer, hade hemtjänst i servicehus och knapp en tredjedel, 6 672 per- soner hade heldygnsomsorg/permanentboende i övriga former av särskilt boende.
Figur 2 Andel efter omsorgsform av personer med äldreomsorg, oktober 2003, efter omsorgsform, procent
Av dem som hade hemtjänst i ordinärt boende hade hälften hjälp max två gånger per vecka dagtid vardagar. Hjälp dygnet runt (nivå 6) var ovanligt i ordinärt boen- de (figur 3).
I servicehusen hade en högre andel hjälp kvällar/nätter eller helger (figur 4).
I särskilt boende med heldygnsomsorg har alla hjälp i nivå 6.
53%
15%
30%
2%
hemtjänst i ordinärt boende
hemtjänst i servicehus
dygnetrunt omsorg i särskilt boende
korttidsboende 5,7
5,9 7,4
nivå 2-3 samt enbart dagverksamhet nivå 4-5
hemtjänst i nivå 6, korttidsboende och heldygnsomsorg
Figur 3 Andel med hjälp i viss omsorgsnivå av hemtjänsttagare i ordinärt boende i oktober 2003
Figur 4 Boende i servicehus utan hemtjänst och med hemtjänst i viss omsorgsni- vå oktober 2003. Andel av alla boende i servicehus inkl. dem utan hemtjänst
Ålder, kön och hushållstyp
I åldersgruppen 65-74 år hade fem procent någon form av äldreomsorg (de med enbart trygghetslarm ej medräknade), medan drygt hälften i åldersgruppen 85 år och uppåt hade äldreomsorg.
Figur 5 Andel av befolkningen 65 år och äldre som i oktober 2003 hade äldreom- sorg, efter ålder, procent
26%
21%
5%
28%
20%
ingen hemtj nivå 2-3 nivå 4 nivå 5 nivå 6 49%
10%
37%
4%
nivå 2-3 nivå 4 nivå 5 nivå 6
4,9
17,9
52,5
0 10 20 30 40 50 60
65-74 år 75-84 år 85 år -
Procent
Kvinnor hade i högre utsträckning äldreomsorg än män, främst i den äldsta ål- dersgruppen, 85 år och uppåt. I åldern 85 år och äldre hade nästan sex kvinnor av tio äldreomsorg, mot drygt en tredjedel av männen (tabell 1). Skillnaderna mellan könen var densamma för såväl hemtjänst i ordinärt boende, servicehus som hel- dygnsomsorg i särskilt boende.
Tabell 1 Andel av kvinnor respektive män som hade äldreomsorg oktober 2003 i resp. åldersgrupp, procent
65 – 74 år 75 – 84 år 85 – år
Kvinnor 5,2 20,3 57,6
Män 4,5 13,8 37,5
Om jämförelse enbart görs mellan ensamboende män och kvinnor minskar skill- naden mellan könen (tabell 2). En förklaring till det är att äldre män i betydligt större utsträckning är gifta/sammanboende än kvinnorna. Männen har därför ofta en hustru som vårdar dem, medan änkorna blir beroende av äldreomsorgen. Det kvarstår dock en stor skillnad i den högsta åldersgruppen. Delvis beror den på fler kvinnor än män i de allra högsta åldrarna. En annan förklaring är att fler kvinnor har nedsättningar i sin ADL-förmåga jämfört med män.
Tabell 2 Andel av ensamboende kvinnor resp. män som hade äldreomsorg okto- ber 2003 i resp. åldersgrupp, procent
65 – 74 år 75 – 84 år 85 – år
Kvinnor 7,3 24,6 60,5
Män 8,6 23,9 50,6
I åldern 65-84 år hade ungefär lika stor andel insatser max två gånger per vecka (nivå 2-3) som mer omfattande hjälp (nivå 4-8). I åldern 85 år och uppåt hade en högre andel hjälp i nivå 4-8, särskilt gäller det de ensamboende männen (figur 6).
Figur 6 Andel av ensamboende män/kvinnor i befolkningen med hemtjänst i nivå 2-3 resp. 4-8 i ordinärt boende efter ålder oktober 2003, procent
Det var betydligt vanligare för ensamboende att ha äldreomsorg än för samman- boende (figur 7). I åldersgruppen 65- 74 år var det tre gånger vanligare att en en- samboende kvinna hade hjälp än gifta/sammanboende, för männen var det nästan sju gånger vanligare. I den äldsta åldersgruppen var andelen med äldreomsorg dubbelt så stor för ensamboende jämfört med gifta/sammanboende (figur 8-10).
0 2 4 6 8 10 12 14 16
kv 65-74 år män 65-74 år kv 75-84 år män 75-84 år kv 85- år män 85- år pro cent
nivå 2-3 nivå 4-8
Figur 7 Andel av befolkningen 65 år och äldre som hade äldreomsorg oktober 2003, efter ålder, kön och ensam/sammanboende, procent
Figur 8 Andel med äldreomsorg, ensam- resp. flerboende efter boendeform och kön i befolkningen, åldersgruppen 65-74 år oktober 2003, procent.
Figur 9 Andel med äldreomsorg, ensam- resp. flerboende efter boendeform och kön i befolkningen, åldersgruppen 75-84 år oktober 2003, procent.
Figur 10 Andel med äldreomsorg, ensam- resp. flerboende efter boendeform och kön i befolkningen, åldersgruppen 85- år oktober 2003, procent.
0 10 20 30 40 50 60 70
kvinnor 65- 74 år
kvinnor 75- 84 år
kvinnor 85 år -
män 65-74 år män 75-84 år män 85 år - Procent
ensam- boende samman- boende
0 10 20 30 40 50 60
ensamb kv flerbo kv ensamb man flerbo man
Procent
heldygnsomsorg särskilt boende hemtjänst servicehus hemtjänst ordinärt boende 0
10 20 30 40 50 60
ensamb kv flerbo kv ensamb man flerbo man
Procent
heldygnsomsorg särskilt boende hemtjänst servicehus hemtjänst ordinärt boende 0
10 20 30 40 50 60
ensamb kv flerbo kv ensamb man flerbo man
Procent
heldygnsomsorg särskilt boende hemtjänst servicehus hemtjänst ordinärt boende
I de högre åldrarna är andelen som får sin äldreomsorg i särskilt boende med hel- dygnsomsorg högre. Sammanboende som har äldreomsorg får den i högre ut- sträckning i särskilt boende med heldygnsomsorg än ensamboende. Däremot får sammanboende i mindre utsträckning sin äldreomsorg genom servicehus än vad som är fallet för ensamboende.
Skillnader i nyttjande mellan låg- och höginkomsttagare
Vanligare bland låginkomsttagare att ha äldreomsorg
Det är stor skillnad mellan de tre inkomstgrupperna1 i andel med äldreomsorg. I oktober 2003 hade 36 procent av personerna med en bruttoinkomst under 80 000 kr äldreomsorg, att jämföra med knappt tio procent för ålderspensionärer med inkomst över 190 000 kr. Inom alla de tre studerade åldersgrupperna är skillna- derna stora, den relativa skillnaden är störst i den yngsta åldersgruppen.
Figur 11 Andel av befolkningen som hade äldreomsorg oktober 2003, efter ålder och inkomst, procent
Skillnaderna är något större för män än för kvinnor. En jämförelse mellan ensam- boende män och kvinnor i åldern 65-75 år visar att andelen med äldreomsorg var drygt sju gånger högre i den lägsta inkomstgruppen jämfört med den högsta för män medan andelen för kvinnor var knappt sex gånger högre. Även i de högre åldersgrupperna är skillnaderna mellan de olika inkomstgrupperna större för män- nen.
Fler låginkomsttagare bor på servicehus
Det skiljer sig något mellan inkomstgrupperna vilken form av äldreomsorg man har. Äldreomsorgstagarna i den högsta inkomstgruppen får i något större omfatt- ning hemtjänst i ordinärt boende än omsorgstagarna i den lägsta inkomstgruppen.
Denna skillnad finns i alla tre åldersgrupperna och för såväl män som kvinnor.
En ännu tydligare skillnad är att personerna i den högsta inkomstgruppen inte bor på servicehus i samma utsträckning som de båda övriga inkomstgrupperna. Av samtliga som hade äldreomsorg i den högsta inkomstgruppen hade tolv procent hemtjänst i servicehus, att jämföra med 22 procent i den lägsta inkomstgruppen och 21 procent i mellangruppen.
1 - 79 999 kr i sammanräknad årsinkomst, 80 000- 189 999 kr; 190 000- kr 13,4
28,7
64,2
6,9
19,7
52,3
2,1
11,7
41
0 10 20 30 40 50 60 70
65- 74 år 75- 84 år 85- år
Procent
-79 999 kr 80 000 - 189 999 kr 190 000- kr
Figur 12 Andel av befolkningen som hade äldreomsorg efter var de bodde okto- ber 2003 (ordinärt boende, servicehus resp. övriga särskilda boendeformer) och inkomst, procent
Skillnader beroende av ursprungsland
Av samtliga ålderspensionärer födda i Sverige hade i oktober 2003 19,1 procent hemtjänst eller heldygnsomsorg i särskilt boende. Av personer födda i övriga Norden och Västeuropa2 var andelen 13,7 procent och av ålderspensionärer födda i övriga länder var andelen 16,8 procent. Detta förklaras helt av att de som inte är födda i Sverige genomsnittligt sett är yngre, vilket syns när jämförelser görs för respektive åldersgrupp (tabell 3).
Tabell 3 Andel äldreomsorgstagare efter ålder och födelseland oktober 2003, procent
Åldersgrupp Sverige Övriga Norden&
Västeuropa Övriga länder
män 65-74 år 4,2 4,4 4,0
män 75-84 år 12,5 13,3 16,1
män 85- år 35,7 32,3 45,0
kvinnor 65-74 år 4,8 4,4 7,4
kvinnor 75-84 år 19,9 18,4 20,4
kvinnor 85- år 57,0 56,1 56,1
Samtliga 19,1 13,7 16,8
Andelen äldreomsorgstagare bland personer födda utom Västeuropa är något hög- re i samtliga åldersgrupper förutom kvinnor 85 år och äldre. För kvinnor i åldern 65-74 år och för män 85 år och äldre är andelarna betydligt högre för dem som har ett ursprungsland utanför Västeuropa.
2 I ”Övriga Norden och Västeuropa” har här inräknats Finland, Norge, Danmark, Island, Tyskland, Schweiz, Österrike, Holland, Belgien, Luxemburg, Frankrike, Storbritannien, Irland, Spanien,
17,2
8,5 12,4 12,1
5,2 5,9 7,1
1,2
2,9
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
ordinärt boende servicehus övriga säbo
Procent
-79999
80 000 - 189 999 kr 190 000 kr
Utvecklingen mellan 1993, 1998 och 2003
Bakgrund
Under perioden 1993-1998 skedde flera förändringar som kan påverka vilka som har äldreomsorg, och hur mycket. Under denna period infördes en uppdelning av den tidigare hemvårdsassistentfunktionen i två yrkesgrupper, biståndsbedömare och hemvårdschefer. Att anbudsupphandla äldreomsorg fick sitt genomslag under dessa år. Stockholms stad brottades i likhet med övriga kommuner med en kärv ekonomi. Allt detta kan antas ha påverkat biståndsbedömningen. Ett nytt taxesy- stem för äldreomsorgen infördes vid periodens början vilket kan ha påverkat efter- frågan på äldreomsorg. De äldres hälsa har i vissa avseenden förbättrats, vilket kan ha minskat behovet av äldreomsorg. Samtidigt har det dock skett en förskjut- ning i befolkningssammansättningen så att antalet yngre ålderspensionärer mins- kat medan de som är 80 år och uppåt ökat (figur 26 i tabellbilagan). Detta till- sammans med att vårdtiderna inom den slutna sjukvården har minskat har ökat behovet av insatser från äldreomsorgen.
Mellan 1998 och 2003 har det skett två större förändringar, som kan ha påverkat efterfrågan på äldreomsorg, dels införande av kundvalssystem i hemtjänsten år 2002, dels förändring av taxesystemet med anledning av ny lagstiftning, som för Stockholms stads del främst ledde till sänkta avgifter för personer med god in- komst och hög omvårdnadsnivå, genom införande av en så kallad maxtaxa.
Fler har äldreomsorg
Andelen av ålderspensionärerna som hade någon form av äldreomsorg (exkl. en- bart trygghetslarm) har ökat mellan de tre åren. År 1993 hade 15,3 procent av ål- derspensionärerna hemtjänst i ordinärt boende eller servicehus eller heldygnsom- sorg i övriga former av särskilt boende, år 1998 var andelen 17,5 procent och i oktober 2003 var den 19,0 procent. Ökningen beror till stor del på en åldrande befolkning i Stockholms stad. När jämförelse görs för olika åldersgrupper fram- kommer att den enda tydliga ökningen under tioårsperioden skett för den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, och då mellan 1993 och 1998 (tabell 4).
Tabell 4 Andel med äldreomsorg (exkl. enbart trygghetslarm) av befolkningen 65 år och äldre, efter ålder, procent
åldersgrupp okt-93 okt-98 okt-03
65-74 år 4,6 4,8 4,9
75-84 år 18,8 16,6 17,9
85 år - 47,0 53,9 52,5
Det har under denna tioårsperiod skett en förskjutning mot hjälp i högre omsorgs- nivåer. Mellan 1998 och 2003 har det dock inte skett någon ökning av andelen äldre som har heldygnsomsorg, däremot en ökning av dem med hjälp enbart dag- tid vardagar.
Figur 13 Andel äldreomsorgstagare av befolkningen 65 år och äldre år 1993, 1998 och 2003 efter omsorgsnivå, procent (all äldreomsorg i såväl ordinärt som särskilt boende).
Fler får sin hjälp i ordinärt boende
Andelen som hade hemtjänst i ordinärt boende har ökat, särskilt mellan 1998 och 2003, medan andelen som fick korttidsboende eller heldygnsomsorg i särskilt bo- ende exkl. servicehus har minskat marginellt mellan 1998 och 2003 (figur 14).
Figur 14 Andel äldreomsorgstagare av befolkningen 65 år och äldre år 1993, 1998 och 2003 efter boendeform, procent.
År 1993 hade något fler sin äldreomsorg i ordinärt boende, 7,9 procent mot 7,5 procent i särskilda boendeformer inkl. servicehus och korttidsboende. År 1998 var förhållandet omvänt, 8,5 procent av ålderspensionärerna hade sin hjälp i ordinärt boende, 9 procent i särskilt boende. År 2003 var andelen som fick sin hjälp i ordi- närt boende ånyo högre, 10 procent jämfört med 9 procent som fick insatsen i sär- skilt boende (figur 15).
7,9
2,7
4,7 8,5
2,7
6,3 10,0
2,9
6,1
0 2 4 6 8 10 12
hemtjänst i ordinärt boende hemtjänst i servicehus övriga särskilda boendeformer Procent
okt-93 okt-98 okt-03 6,1
3,4
5,7 5,7
4,5 6,9 7,3
4,8
7,3
0 1 2 3 4 5 6 7 8
hjälp vardagar dagtid hjälp även kvällar/helger hjälp även nattetid Omsorgsnivå
Procent
okt-93 okt-98 okt-03
Figur 15 Andel av befolkningen 65 år och äldre som i oktober 1993, 1998 resp.
2003 fick sin äldreomsorg i ordinärt resp. i särskilt boende inkl servicehus, pro- cent
Minskningen i särskilt boende med heldygnsomsorg (inkl. korttidsboende) var störst i den högsta åldersgruppen, 85 år och uppåt (figur 16).
Figur 16 Andel av befolkningen 65 år och äldre som bodde i särskilt boende med heldygnsomsorg (exkl. servicehus) oktober 1993, 1998 och 2003 efter ålder
Hemtjänst vanligare i den äldsta åldersgruppen
För hemtjänst i ordinärt boende har det skett en ökning jämfört med 1993 och 1998 i den högsta åldersgruppen, medan andelarna 1993 var högre i de båda andra åldersgrupperna.
1,0
5,4
17,9
1,3
5,4
22,3
1,3
5,1
19,0
0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0
65-74 år 75-84 år 85 år-
Procent
okt-93 okt-98 okt-03
7,9 7,4
8,5 9,0
10,0
9,0
0 2 4 6 8 10 12
hemtjänst i ordinärt boende vård och omsorg i särskilt boende Procent
okt-93 okt-98 okt-03
Figur 17 Andel av befolkningen 65 år och äldre som hade hemtjänst i ordinärt boende oktober 1993, 1998 och 2003 efter ålder
Vanligare att ha begränsade insatser
Den största förändringen har skett i gruppen som enbart haft insatser av begränsad omfattning, dvs. hjälp en eller två gånger per vecka. Nivåerna är inte helt jämför- bara mellan 1993/1998 och 2003, men tendensen är tydlig (figur 18). Ökningen är tydligast i den äldsta åldersgruppen (figur 19).
Figur 18 Andel av befolkningen 65 år och äldre som hade hemtjänst max två da- gar per vecka i ordinärt boende respektive servicehus, nivå 2 i oktober 1993 och 1998 och nivå 2-3 oktober 2003, procent
3,7
0,7 3,4
0,6 4,6
0,8
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5
ordinärt boende servicehus
Procent
okt-93 okt-98 okt-03 2,9
10,5
20,5
2,7
8,8
23,4
3,0
10,1
24,9
0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0
65-74 år 75-84 år 85 år-
Procent
okt-93 okt-98 okt-03
Figur 19 Andel av befolkningen 65 år och äldre som hade hemtjänst max två dagar per vecka i ordinärt boende, nivå 2 oktober 1993 och 1998 och nivå 2-3 oktober 2003, i respektive åldersgrupp, procent.
Av dem som hade hemtjänst har fler erhållit sin hjälp i vad som tidigare benämn- des nivå 2 och nu nivå 2 och 3, dvs. hjälp max två dagar per vecka. Vanligen av- ser detta insatser av mer servicekaraktär (städning, dagligvaruinköp, leverans av matlåda och liknande). Personer med behov av personlig omsorg behöver hjälp dagligen eller åtminstone varje vardag. Nivåerna är inte helt jämförbara över tid, men tendensen torde således vara att det skett en ökning av hemtjänst med främst serviceinsatser.
Andelen av hemtjänsttagarna i ordinärt boende som hade hjälp i lägsta insatsnivån sjunker med stigande ålder. Skillnaden mellan åldersgrupperna var dock tydligare 1993 än 2003 (tabell 5). I servicehus är det inte lika vanligt att ha begränsade in- satser någon eller ett par gånger per vecka (tabell 6).
Tabell 5 Andel av dem som hade hemtjänst och bodde i ordinärt boende och som hade insatsen i nivå 2 oktober 1993 och 1998 och nivå 2-3 oktober 2003, efter ålder, procent.
Åldersgrupp okt-93 okt-98 okt-03
65-75 år 52 41 47
75-84 år 50 44 51
85 år- 40 35 43
Alla 47 40 46
Tabell 6 Andel av dem som hade hemtjänst och bodde i servicehus och som hade insatsen i nivå 2 oktober 1993 och 1998 och nivå 2-3 oktober 2003, efter ålder, procent.
Åldersgrupp okt-93 okt-98 okt-03
65-75 år 29 14 33
75-84 år 28 28 32
85 år- 23 21 25
Alla 26 22 28
1,5
5,3
8,2
1,1
3,9
8,2
1,4
5,2
10,8
0 2 4 6 8 10 12
65-74 år 75-84 år 85 år -
Procent
okt-93 okt-98 okt-03
Andelen av samtliga 65 år och äldre med insatser i ordinärt boende och servicehus kvällar och/eller helger har likaså ökat, men inte i samma utsträckning som den mer begränsade hjälpen upp till max två gånger per vecka.
Figur 20 Andel av alla 65 år och äldre som hade hemtjänst kvällar och/eller nät- ter i ordinärt boende respektive servicehus, nivå 4-5 oktober 1993 och 1998 och nivå 5 oktober 2003, procent
Andelen av dem som hade hemtjänst och hade hjälp kvällar/helger i oktober 2003 är något lägre än motsvarande månad 1998 medan andelen 2003 är högre än okto- ber 1993 (tabell 7).
Tabell 7 Andel av dem som hade hemtjänst och bodde i ordinärt boende och som hade hjälp kvällar och/eller nätter, nivå 4-5 oktober 1993 och 1998 och nivå 5 oktober 2003, efter ålder, procent.
Åldersgrupp okt-93 okt-98 okt-03
65-75 år 24 37 33
75-84 år 27 34 33
85 år- 37 44 38
Alla 29 39 35
Andelen av dem med hemtjänst i ordinärt boende som haft hjälp även nattetid har konstant varit låg, kring fyra procent av hemtjänsttagarna.
2,3
1,1 3,3
1,2 3,5
1
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4
ordinärt boende servicehus
Procent
okt-93 okt-98 okt-03
Färre makar har hjälp
Andelen makar/sammanboende som hade äldreomsorg har minskat mellan 1993 och 2003 för nästan alla omsorgsformer och åldersgrupper. För ensamboende har andelen med äldreomsorg ökat i de äldsta åldersgrupperna, medan det skett en minskning i åldersgruppen 65-74 år, dock inte lika markant som för gifta/sam- manboende.
Figur 21 Procentuell förändring 1993-2003 av andelen med äldreomsorg i ål- dersgruppen 65-74 år efter kön och hushållstyp. Procent.
Figur 22 Procentuell förändring 1993-2003 av andelen med äldreomsorg i ål- dersgruppen 75-84 år efter kön och hushållstyp. Procent.
Figur 23 Procentuell förändring 1993-2003 av andelen med äldreomsorg i ål- dersgruppen 85- år efter kön och hushållstyp. Procent.
-30 -20 -10 0 10 20 30
ensamboende män 85- ensamboende kvinnor 85-
flerboende män 85- flerboende kvinnor 85- Procent
-30 -25 -20 -15 -10 -5 0 5 10
ensamboende män 75- 84 år
ensamboende kvinnor 75-84 år
flerboende män 75-84 år
flerboende kvinnor 75- 84 år Procent
-30 -25 -20 -15 -10 -5 0
ensamboende män 65- 74 år
ensamboende kvinnor 65-74 år
flerboende män 65-74 år
flerboende kvinnor 65- 74 år Procent
Låginkomsttagarnas andel av äldreomsorgstagarna har minskat
Alla de tre studerade åren var det betydligt vanligare att personer med låg inkomst hade äldreomsorg. Eftersom inkomstnivåerna legat fast är grupperna inte helt jäm- förbara. Detta påverkar jämförelserna, och kan förklara den ökade andelen äldre- omsorgstagare i den högsta inkomstgruppen men knappast minskningen i den lägsta.
Figur 24 Andel äldreomsorgstagare av befolkningen 65 år och äldre efter in- komst oktober 1993, 1998 och 2003; procent.
Bland dem som har hemtjänst är det vanligare att de med hög inkomst har den lägsta insatsnivån än att de med lägst inkomst har det. Relationen mellan in- komstgrupperna under den undersökta tioårsperioden har varit relativt konstant även om andelarna skiftar mellan de olika åren.
Tabell 8 Andel av dem som hade hemtjänst och bodde i ordinärt boende och som hade insatsen i nivå 2 oktober 1993 och 1998, nivå 2-3 och enbart nivå 2 oktober 2003, efter ålder, procent.
Inkomstgrupp okt-93 okt-98
okt-03 nivå 2-3
okt-03 nivå 2
65 år-, inkomst -79 tkr 43 35 38 9
" 80-189 tkr 50 41 48 15 " 190- tkr 53 43 49 17
Skillnaderna i andel mellan de tre inkomstgrupperna minskar vid en åldersstan- dardisering. Andelen 85 år och äldre är lägst i den högsta inkomstgruppen. Även när jämförelser görs för respektive åldersgrupp kvarstår dock en tydlig skillnad.
Yngre invandrare ökar sin andel av äldreomsorgstagarna
Andelen med äldreomsorg har ökat för personer födda i länder utanför Västeuro- pa, och också för personer födda i Sverige, medan andelen äldreomsorgstagare minskat bland dem födda i nordiska och övriga västeuropeiska länder. Detta är liknande trend som mellan 1993 och 1998. Ökningen för personer från ”övriga länder” sammanhänger bl.a. med att fler från dessa länder kommit upp i högre åldrar. Andelen äldreomsorgstagare är, vid en åldersstandardisering, högre bland personer från ”övriga länder” ä bland personer födda i Sverige.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
- 79 tkr 80-189 tkr 190 - tkr
Procent
okt-93 okt-98 okt-03
Slutsatser och diskussion
Tydliga mönster vilka som har äldreomsorg
Att andelen med äldreomsorg ökar kraftigt med stigande ålder är väl känt, och en naturlig följd av att sjuklighet och funktionsnedsättningar blir vanligare högre upp i åren.
Sammanboende har mer sällan insatser från äldreomsorgen
Det är stora skillnader mellan ensamboende och sammanboende i andel med äld- reomsorg, tydligast i åldersgrupperna 65-84 år. Sammanboende som har äldreom- sorg hade den i högre utsträckning i särskilt boende med heldygnsomsorg jämfört med ensamboende. Däremot är det ovanligare att sammanboende bor i servicehus.
En förklaring till skillnaden mellan ensamboende och sammanboende i det ordinä- ra boendet kan vara att så länge omsorgsbehovet är begränsat förväntas även skröpliga makar kunna stötta varandra och klara sig, men när omsorgsbehovet blir alltför stort för att detta ska kännas möjligt är alternativet vanligen att den ena parten flyttar till ett särskilt boende med heldygnsomsorg.
Fler kvinnor än män har äldreomsorg
Betydligt fler kvinnor än män har äldreomsorg. I de äldsta åldrarna dominerar kvinnorna. Många av dem är änkor. Men även ensamboende kvinnor i den äldsta åldersgruppen, 85 år och uppåt har äldreomsorg i högre utsträckning än ensambo- ende män i den åldern. I åldersgruppen 75-84 år är skillnaden relativt liten, i den yngsta, 65-74 år, har en något högre andel ensamboende män än ensamboende kvinnor äldreomsorg. Kvinnorna har i alla åldersgrupper högre andel med insats i nivå 2-3 (hjälp dagtid vardagar) än männen.
Att en högre andel kvinnor i de äldsta åldrarna har äldreomsorg kan bero på att kvinnor större utsträckning än män har rörelsehinder, smärta och liknande pro- blem som är hinder i vardagen och sätter ned förmågan att klara sig själv. En del- förklaring är också den höga andelen kvinnor i de allra äldsta åldrarna (95+, se tabellbilaga 12).
Vanligare att låginkomsttagare har äldreomsorg
I åldersgruppen 65-74 år har sju gånger fler män och sex gånger fler kvinnor i den lägsta inkomstgruppen äldreomsorg än dem i den högsta inkomstgruppen. Denna skillnad jämnas ut något, men det är en klar skillnad i andel med äldreomsorg mellan inkomstgrupperna även i den äldsta åldersgruppen, 85+.
Skillnaden är större än skillnaderna i självskattad hälsa mellan äldre med låg re- spektive hög inkomst i åldersgruppen 65-74 år.3 Att yngre pensionärer med god ekonomi i så liten utsträckning har äldreomsorg kan sannolikt inte enbart förklaras med skillnader i ohälsa.
3 Rik och frisk, delrapport 3 Äldre och Folkhälsa, Äldrecentrumrapport 2000:4
Ett antagande har varit att personer med god inkomst skulle ha möjlighet att ordna serviceinsatser till lägre kostnad än vad avgiften för hemtjänsten är, och att det skulle kunna vara ett av skälen till den lägre andelen hemtjänsttagare bland dem med hög inkomst. Detta antagande motsägs dock av att en högre andel av dem med hög inkomst som har hemtjänst har den i form av serviceinsatser jämfört med dem med lägre inkomst.
Ett antagande som stundom hörs i debatten är att i en krympande ekonomi blir biståndsbedömningarna mer restriktiva, men att den som har en god utbildning och är van att tala för sig då kan få sitt behov av bistånd tillgodosett i större ut- sträckning än andra. Denna hypotes får inget stöd av de data denna studie visar.
Det finns vissa skillnader i vilken typ av omsorg man har. I servicehus är äldre med låga inkomster överrepresenterade. I vilken mån detta beror på att äldre med god ekonomi också har andra alternativ såsom seniorbostäder som upplåts med bostadsrätt är svårt att bedöma.
Högre vårdtyngd på servicehus?
Hemtjänsttagarna på servicehus har i väsentligt högre utsträckning hjälp kvällar, helger och nätter än hemtjänsttagare som bor i ordinärt boende. Detta kan bero på ett större omsorgsbehov hos dem som bor i servicehus. Data från Äldrecentrums forskningsprojekt SNACK4 visar dock att skillnaderna i omsorgsbehov är klart mindre än skillnaderna i hur mycket hjälp den enskilde får. En förklaring kan vara att närheten till personal i servicehus leder till mer generösa biståndsbeslut.
Jämförelse 1993-2003
Andelen äldreomsorgstagare har ökat
Andelen äldreomsorgstagare har, när hänsyn tas till att det under tioårsperioden 1993 till 2003 blivit fler äldreäldre, inte förändrats markant. Den ökning som skett ligger helt på de ensamboende, medan andelen sammanboende som har äldreom- sorg har minskat under åren 1993-2003.
Utvecklingen att färre gifta/sammanboende får hjälp har pågått hela tioårsperio- den. Den synes inte ha påverkats av satsningen på anhöriga, ”anhörig 300”. Makar förväntas även när båda är skröpliga klara att hjälpa varandra. Det finns anledning att uppmärksamma konsekvenserna av detta.
En förskjutning har skett från heldygnsomsorg till mindre omfattande insat- ser.
I ordinärt boende har andelen med lite hjälp, vanligen serviceinsatser, ökat i alla åldersgrupper. Andelen med omsorg kvällar och/eller helger har ökat men inte i samma utsträckning, medan hjälp dygnet runt i särskilt boende har minskat något mellan 1998 och 2003.
4
Denna utveckling överensstämmer med den bild SNAC-studien ger för Kungs- holmen för åren 2001-2003, med en ökning av personer med relativt begränsade hemtjänstinsatser i ordinärt boende. Utvecklingen för serviceboende i servicehus uppvisar inte lika tydliga mönster.
Färre får vård och omsorg i särskilt boende.
Personer som får vård, omsorg och service i särskilt boende (sjukhem, ålderdoms- hem, gruppboende, servicehus) ökade mellan 1993 och 1998, men har minskat mellan 1998 och 2003.
Under hela 1990-talet fick en ökande andel äldre särskilt boende. Under senare år har plats i särskilt boende beviljats mer restriktivt, samtidigt som möjligheterna att ge hjälp i hemmet ökat, bl.a. genom utbyggnad av kvälls- och nattpatruller och hemsjukvård. Det finns dock studier som visar att dessa insatser ofta är dåligt samordnade och utformade så att de inte kan ge den äldre samma trygghet som i ett ålderdomshem eller sjukhem5.
Yngre ålderspensionärer födda utom Västeuropa ökar andelsmässigt Andelen äldreomsorgstagare ökar snabbare bland äldre födda utom Västeuropa jämfört med äldre födda i Sverige, Norden eller övriga Västeuropa. Främst beror detta på att det tidigare inte fanns så många ”äldre-äldre” i denna grupp. Denna utveckling kommer att ställa äldreomsorgen för utmaningar att klara att ge omsorg med språk- och kulturkompetens.
Hälsosituationen är mycket olika mellan personer med utländsk bakgrund beroen- de på varifrån de kommer och hur arbetssituationen varit i Sverige. Hälsoskillna- der och för vissa grupper ett skörare socialt nätverk kan också vara en del av för- klaringarna till den ökande andelen äldreomsorgstagare bland personer födda utom Västeuropa.
Jämförelse med nationella data
I hela Sverige hade andelen 65 år och äldre med äldreomsorg minskat från 19 pro- cent årsskiftet 1993/94 till 16,9 procent årsskiftet 1997/98. Till oktober 2003 har minskningen fortsatt, till 15,5 procent. Som framgår av tabell 9 skiljer sig denna utveckling väsentligt från utvecklingen i Stockholms stad.
Tabell 9 Andel med hemtjänst och dagverksamhet samt korttidsboende och per- manentboende i särskilt boende av ålderspensionärer 65 år och äldre i Stockholm oktober 1993, 1998 och 2003 samt i hela Sverige 1993-12-31, 1997-12-31 och den 1 oktober 2003
Hemtjänst
(inkl. dagverksamhet)
Särskilt boende
(inkl. korttidsboende)
Totalt
Stockholm Sverige6 Stockholm Sverige6 Stockholm Sverige6
1993 7,9 10,6 7,4 8,4 15,3 19,0
1997/98 8,5 8,4 9,0 8,5 17,5 16,9
2003 10,0 8,4 9,0 7,7 19,0 16,1
Andelarna för den nationella statistiken avser 31/12 resp. 1/10, medan andelarna för Stockholm avser en hel månad. Enligt den nationella statistiken var andelen med äldreomsorg per den 1 okto-
5 Ulla Gurner och Mats Thorslund, Dirigent saknas; Natur&Kultur
6 Socialtjänststatistiken, oktober 2003, Socialstyrelsen:
ber 2003 i Stockholms stad för hemtjänst 10,1 procent av alla 65 år och äldre, för särskilt boende 9,7 procent, totalt 19,8 procent. Skillnaden förklaras främst av att personer boende på servicehus men utan hemtjänst inte ingår i denna studie. Deras antal uppgår till 1 034 personer (0,9 procent av befolkningen 65 år och äldre.). Andelen enbart dagverksamhet har för hela riket för 1 oktober 2003 skattats till 0,1 procent. Korttidsboende utgör 0,5 procent av de 7,7 procent för riket i särskilt bo- ende.
År 1993 låg Stockholm klart under riksnivån, nu ligger Stockholm på riksnivån för 1993 medan riket är nere på den nivå Stockholm hade 1993.
Den tydliga ökningen av andel med hemtjänst i Stockholms stad avviker markant från den minskade andelen i landet i stort, en minskning som var särskilt tydlig under 1990-talet, men sedan avtagit. En minskning av andelen med särskilt boen- de har skett både i Stockholms stad och landet i stort, men har varit snabbare i landet.
Bilaga
Tabell 10 Totala antalet äldreomsorgstagare 1993, 1998 och 2003
1993 1998 2003 ökning/
minskning 1993-2003
andel 1993
andel 1998
andel 2003 Befolkning åldern 65 –
år 137 263 126 471 116 566 - 15 %
Äldreomsorgstagare 20819 22141 22 129 6 % 15,2 17,5 19,0
varav hemtjänst i ordi-
närt boende 10835 10746 11 697 8 % 7,9 8,5 10,0
varav hemtjänst i servi-
cehus 3737 3465 3 313 - 11 % 2,7 2,7 2,9
varav särskilt boende
med heldygnsomsorg 6512 8021 7 119 9 % 4,7 6,3 6,1
Tabell 11 Antal personer 65 år och äldre i Stockholms stad i resp. inkomstgrupp år 1993, 1998 och 2003, samtliga och de med äldreomsorg
Sammanräknad inkomst,
samtliga 1993 1998 2003
Inkomst - 79 999 kr 30 228 16 639 12 080 Inkomst 80 000 – 189 999 kr 78 968 63 586 51 591 Inkomst 190 000 kr - 28 067 46 246 52 895 Äldreomsorgstagarna
Inkomst - 79 999 kr 9 962 6 767 4 285 Inkomst 80 000 – 189 999 kr 9 330 11 786 12 048 Inkomst 190 000 kr - 1 527 3 588 5 155
Figur 25 Befolkningen 65 år och äldre 1993, 1998 och 2003
Befolkningen 65- år efter ålder i Stockholms stad 31 dec 1993, 1998 och 2003
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000
65 år 67 år 69 år 71 år 73 år 75 år 77 år 79 år 81 år 83 år 85 år 87 år 89 år 91 år 93 år 95 år 97 år 99 år ålder
antal
1993 samtl 1998 samtl 2003 samtl
Tabell 12 Antal äldre efter kön, ettårsklasser, samt andel inom resp. femårsklass uppdelat på män och kvinnor
1993 1998 2003 5-årsklasser 2003
% inom 5- årsklassen män kvinnor samtl män kvinnor samtl män kvinnor samtl män kvinnor män kvinnor
65 år 2773 3510 6283 2216 2739 4955 2511 2912 5423 22 22
66 år 2731 3526 6257 2276 2950 5226 2353 2751 5104 21 21
67 år 2809 3730 6539 2224 3040 5264 2205 2699 4904 20 20
68 år 2896 3847 6743 2304 3050 5354 2149 2541 4690 19 19
69 år 2984 4156 7140 2207 3082 5289 1990 2487 4477 11208 13390 18 19
70 år 3019 4123 7142 2345 3256 5601 1894 2506 4400 20 19
71 år 2951 4161 7112 2285 3235 5520 1931 2703 4634 20 20
72 år 3194 4559 7753 2335 3454 5789 1901 2776 4677 20 21
73 år 3237 4759 7996 2403 3510 5913 1890 2770 4660 20 20
74 år 2491 3782 6273 2433 3706 6139 1838 2767 4605 9454 13522 19 20
75 år 2349 3943 6292 2451 3665 6116 1893 2885 4778 20 19
76 år 2307 3777 6084 2321 3641 5962 1795 2867 4662 19 19
77 år 2090 3486 5576 2463 3883 6346 1823 3011 4834 20 20
78 år 1949 3478 5427 2434 4060 6494 1888 3015 4903 20 20
79 år 1759 3448 5207 1864 3172 5036 1858 3138 4996 9257 14916 20 21
80 år 1706 3358 5064 1653 3252 4905 1821 3052 4873 23 21
81 år 1579 3393 4972 1592 3018 4610 1667 2904 4571 21 20
82 år 1370 2948 4318 1410 2690 4100 1650 3078 4728 21 21
83 år 1219 2930 4149 1238 2647 3885 1621 3116 4737 20 21
84 år 1046 2725 3771 1085 2524 3609 1188 2365 3553 7947 14515 15 16
85 år 799 2429 3228 960 2393 3353 1022 2353 3375 26 25
86 år 700 2104 2804 836 2339 3175 943 2110 3053 24 23
87 år 514 1880 2394 692 1919 2611 765 1796 2561 20 19
88 år 460 1524 1984 576 1799 2375 634 1651 2285 16 18
89 år 357 1281 1638 444 1516 1960 507 1464 1971 3871 9374 13 16
90 år 258 1113 1371 302 1292 1594 399 1305 1704 32 28
91 år 211 820 1031 289 1094 1383 344 1186 1530 28 25
92 år 135 650 785 155 848 1003 223 897 1120 18 19
93 år 95 462 557 161 617 778 157 736 893 13 16
94 år 72 357 429 99 485 584 127 612 739 1250 4736 10 13
95 år 42 268 310 55 376 431 75 426 501 35 31
96 år 34 179 213 45 256 301 58 334 392 27 24
97 år 21 140 161 29 151 180 25 228 253 12 16
98 år 11 94 105 13 105 118 23 135 158 11 10
99 år 7 40 47 6 75 81 12 107 119 6 8
100- år 13 95 108 12 120 132 19 153 172 212 1383 9 11
Tabell 13 andel av befolkningen som har äldreomsorg (hemtjänst i ordinärt bo- ende eller servicehus eller heldygnsomsorg i särskilt boende) efter hushållstyp, kön, ålder och inkomst, oktober 2003 (exkl. dagverksamhet och korttidsboende) Ensamboende Högsta inkomst i hushållet, tkr/år
Kön Ålder -79,9 80,0-189,9 190,0- Total
Män 65-74 16,9 11,9 3,8 8,5
75-84 34,7 26,2 18,1 23,4
85- 55,9 51,7 45,9 49,6
Total 27,6 25,1 15,0 20,7
Kvinnor 65-74 16,1 7,9 3,7 7,1
75-84 31,8 24,5 19,1 24,1
85- 67,4 58,3 53,5 59,7
Total 43,9 30,3 17,8 29,0
Total 65-74 16,4 9,1 3,7 7,6
75-84 32,3 24,9 18,8 24,0
85- 66,7 57,3 50,9 58,1
Alla ensamboende 41,0 29,2 16,8 26,8
Gifta/sambeskattadeHögsta inkomst i hushållet, tkr/år
-79,9 80,0-189,9 190,0- Total
Män 65-74 4,2 2,4 0,8 1,3
75-84 10,2 7,2 5,4 6,2
85- 24,5 23,3 19,2 21,3
Total 8,4 8,2 4,0 5,4
Kvinnor 65-74 8,4 2,5 1,4 2,1
75-84 17,3 10,8 8,1 9,7
85- 26,3 32,5 31,8 31,6
Total 13,6 10,0 5,5 7,4
Total 65-74 6,7 2,5 1,1 1,7
75-84 14,3 8,9 6,6 7,8
85- 25,6 26,8 23,7 25,3
Alla sammanboende 11,5 9,0 4,6 6,3
Alla Högsta inkomst i hushållet, tkr/år
-79,9 80,0-189,9 190,0- Total
Män 65-74 12,5 7,8 1,7 4,2
75-84 25,4 15,5 9,4 12,8
85- 46,5 38,9 31,9 36,1
Total 20,9 16,7 7,5 11,7
Kvinnor 65-74 13,9 6,4 2,4 5,0
75-84 29,7 21,5 13,9 19,8
85- 65,7 56,2 48,4 56,9
Total 39,6 26,3 11,8 22,5
Total 65-74 13,4 6,9 2,1 4,6
75-84 28,7 19,7 11,7 17,2
85- 64,2 52,3 41,0 51,5
Alla 35,5 23,4 9,7 18,4
Tabell 14 Andel av befolkningen som har hemtjänst i ordinärt boende efter hus- hållstyp, kön, ålder och inkomst, oktober 2003 (exkl. dagverksamhet)
Ensamboende Högsta inkomst i hushållet, tkr/år
Kön Ålder -79,9 80,0-189,9 190,0- Total
Män 65-74 7,6 6,6 2,8 4,8
75-84 17,1 12,6 10,8 12,2
85- 25,2 22,3 25,2 23,7
Total 12,9 11,9 8,8 10,6
Kvinnor 65-74 10,1 5,3 2,7 4,7
75-84 18,0 14,7 13,0 14,8
85- 27,8 28,4 29,6 28,5
Total 20,6 16,4 11,1 15,6
Total 65-74 9,2 5,7 2,7 4,8
75-84 17,9 14,3 12,2 14,1
85- 27,7 27,5 28,2 27,7
Alla ensamboende 19,2 15,4 10,3 14,3
Gifta/sambeskattade Högsta inkomst i hushållet, tkr/år
Kön Ålder -79,9 80,0-189,9 190,0- Total
Män 65-74 2,8 1,4 0,5 0,8
75-84 7,0 3,6 3,0 3,4
85- 18,1 11,4 10,2 11,0
Total 5,9 4,1 2,2 2,9
Kvinnor 65-74 7,7 1,7 0,9 1,5
75-84 12,8 6,0 5,3 5,9
85- 13,8 19,2 16,3 17,4
Total 10,2 5,8 3,3 4,5
Total 65-74 5,7 1,6 0,7 1,1
75-84 10,3 4,7 4,0 4,5
85- 15,4 14,4 12,4 13,5
Alla sammanboende 8,4 4,9 2,7 3,6
Alla Högsta inkomst i hushållet, tkr/år
Kön Ålder -79,9 80,0-189,9 190,0- Total
Män 65-74 6,0 4,3 1,2 2,4
75-84 13,3 7,6 5,4 6,7
85- 23,1 17,4 17,3 17,7
Total 10,5 8,1 4,3 6,1
Kvinnor 65-74 9,4 4,3 1,7 3,4
75-84 17,3 12,8 9,3 12,1
85- 27,3 27,7 26,5 27,4
Total 19,1 14,3 7,3 12,2
Total 65-74 8,1 4,3 1,5 3,0
75-84 16,4 11,2 7,4 10,1
85- 26,9 25,3 22,4 24,9
Alla 17,2 12,4 5,9 9,9
