Antagen av ON, Bjurholms kommun 2011-04-06
Handlingsprogram Mäns våld mot kvinnor och barn som bevittnat våld
Vindeln, Vännäs och Bjurholms kommuner i samarbete med
Hälsocentralen Tre Älvar
Innehållsförteckning sid
1. INLEDNING 3
2. Kvinnofrid - en bakgrund 5
3. Våldets normaliseringsprocess - ett sätt att förstå kvinnomisshandel. 6
4. Vad ska och kan Socialtjänsten göra? 11
5. Handlingsprogram för socialtjänsten, avseende stöd till misshandlade
kvinnor och deras familjer. 12
6. Rutiner för det långsiktiga arbetet - viktigt att tänka på 15
7. Rutinschema för polis och åklagare 19
8. Rutinschema för sjukvården 20
9. Läkarundersökning 22
10. Anmälningsskyldighet/sekretess 24
11. Familjerådgivningen 24
12. Brottsoffermyndigheten 25
13. Brottsofferjouren 25
14. Kvinnofridslinjen 25
15. Migrationsverket 25
16. Riskbedömning 26
1. INLEDNING
Syftet med handlingsprogrammet är att höja medvetandenivån och kunskapen om våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld och dess konsekvenser hos myndigheter och andra organisationer som berörs av problematiken.
Syftet är även att belysa integration, hedersrelaterat våld, hederskulturer och mångfaldsfrågor och att få till stånd ett väl fungerande samarbete mellan berörda myndigheter och
organisationer.
Hos varje myndighet eller organisation skall det finnas en kontaktperson att vända sig till när frågor ska ställas och/eller problem behöver diskuteras.
Handlingsprogrammet skall också fungera vägledande för olika myndigheters agerande.
Kontaktpersoner för respektive myndighet/organisation:
Socialtjänsten, Vännäs Kommun www.vannas.se
Växel 0935-140 00 Reception 0935-143 11
Individ- och familjeomsorg - Cathrine Teglund Familjecenter - Kristina Moberg
Äldreomsorg - Yvonne Strömberg Handikappomsorg - Elisabeth Byström Socialtjänsten, Bjurholms kommun www.bjurholm.se
0932-140 00 Växel
Individ- och familjeomsorg - Jhonas Nilsson
Äldre- och handikappomsorg - Britt-Inger Astergren Socialtjänsten Vindelns kommun
www.vindeln.se Växel 0933-140 00
Individ- och familjeomsorg - Jenny From
Äldre- och handikappomsorg - Karina Wahlberg Hälsocentralen Tre Älvar
Växel 090-785 00 00 Gabriella Redstig
Viktiga kontaktuppgifter
Barnahus 090-16 10 02
Barnombudsmannen www.bo.se
BRIS (Barnens rätt i samhället) 08-598 888 10
Brottsofferjouren 090-12 10 71
Brottsofferportalen http://www.brottsofferportalen.se/
Centrum mot våld 1177
Integrations - Jämställdhetsdepartementet www.regeringen.se Välj ”regeringskansliet med departementen” och sedan ”Integrations- och jämställdhetsdepartementet” Därefter ”ansvarsområden”- ”jämställdhet”
Kvinnofridslinjen 020-50 50 50
www.kvinnofridslinjen.se
Kvinnofridsportalen www.kvinnofrid.se
Kvinnojouren Umeå 090-77 97 00
Kvinnojourer, övriga www.roks.se och www.kvinnojour.com Män för jämställdhet http://www.mfj.se/
Mansjouren 090-17 80 50 / 070-257 43 13 / 08-30 30 20 växel www.mansjouren.ac.se
Nationellt Centrum för Kvinnofrid http://www.nck.uu.se/
Polismyndigheten 114 14, Akut 112
Socialjouren i Umeå 090-16 30 50
Vardagar mellan kl 16.00-24.00 Helger – 14.00-02.00
Övrig tid – kontakta polismyndigheten. 114 14/112
Terrafems jourtelefon (hedersrelaterat våld) 020-52 10 10 Tolkjouren – 090-13 30 95, Semantix – 0770-45 74 00
Ungdomsmottagningarnas hemsida http://www.umo.se/
2. Kvinnofrid - en bakgrund
FN:s Definition av våld mot kvinnor
Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet.
Ur FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (1993)
Ny lagstiftning
Kvinnovåldskommissionens huvudbetänkande ”Kvinnofrid”, SOU 1995:60 har inneburit att våld och kränkning mot kvinnor uppmärksammats. Ny lagstiftning har införts till skydd för kvinnor och regeringen riktar via tillsynsmyndigheter förväntningar på en rad myndigheter att förebygga våld och att skydda, stödja och hjälpa utsatta kvinnor. En ny paragraf infördes i Socialtjänstlagen den 1 juli 1998 och har därefter förtydligats och ändrats ett antal gånger. den nuvarande lydelsen trädde i kraft den 1 juli 2007
SoL 5 kap 11 §
Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.
Lagändringarna klargör socialnämndens ansvar för att stödja och hjälpa kvinnor som är eller har varit utsatta för våld i hemmet. Paragrafen har också genom lagändringen uttryckligen slagit fast socialtjänstens ansvar för den grupp barn som bevittnar våld av eller mot närstående vuxna.
I Brottsbalken har en lag om Kvinnofridskränkning införts den 1 juli 1998 och innehåller i stort en skärpning av lagstiftningen. Lagen behandlar upprepad kränkning mot en före detta, eller nuvarande fru eller sambo. Kvinnofridskränkning avsedd att skada personens integritet eller självkänsla kan bestraffas med upp till 6 års fängelse. Domstolarna ska kunna se hela den brottslighet som en person blir utsatt för och räkna ihop enskilda lindrigare brott till grov kvinnofridskränkning.
Sedan den 1 januari 1999 har ny lag införts som innebär förbud mot köp av sexuella tjänster.
Jämställdhetslagen har skärpts avseende sexuella trakasserier. Arbetsgivaren är skyldig att vidta aktiva åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för sexuella trakasserier.
Förebyggande åtgärder
I regeringens proposition 1997/98:55 påtalas brister vad gäller arbetet med kvinnor som utsätts för våld, och bl. a påpekas vikten av att berörda myndigheter utarbetar åtgärdsprogram/
handlingsplaner för arbetet med utsatta kvinnor. Man pekar också på vikten av samverkan mellan myndigheter samt berörda frivilligorganisationer. Åklagarmyndigheter, polis, BRÅ, Kriminalvårdsstyrelsen, Brottsoffermyndigheten och Länsstyrelser ska regelbundet redovisa
åtgärder till regeringen, samt ett arbete för förbättrad statistik ska påbörjas. Regeringen vill att forskning om våld mot kvinnor utvecklas samt att en ny särskild brottsofferundersökning görs. Man vill även att en kartläggning och utvärdering av behandlingsmetoder för män görs.
Regeringen påpekar i sin proposition vikten av stöd till frivilligorganisationerna och det förebyggande arbetet i syfte att förhindra våld mot kvinnor.
Bemötande
Regeringen påpekar med underlag från kvinnovåldskommissionens huvudbetänkande, vikten av ett bra bemötande mot kvinnor som utsätts eller misstänks utsättas för våld.
Utbildningspengar kommer att satsas för fortbildning på central, regional och lokal nivå. Man vill även att jämställdhet och våld mot kvinnor blir bättre belysta i utbildningar och bl a nämns socionomutbildningen. En central kristelefon är inrättad för utsatta kvinnor. Ett ökat ekonomiskt stöd till kvinnojourer och brottsofferjourer har föreslagits från regeringen.
Socialtjänsterna i Vännäs Bjurholm och Vindeln samt Hälsocentralen Tre Älvar har bidragit med material till detta handlingsprogram vilket syftar till att ge vägledning till alla
medarbetare som möter våldsutsatta kvinnor och barn och deras familjer.
3. Våldets normaliseringsprocess - ett sätt att förstå kvinnomisshandel.
Eva Lundgren, docent och kvinnoforskare vid sociologiska institutionen vid Uppsala Universitet, kallar den psykiska nedbrytningen av misshandlade kvinnor för våldets normaliseringsprocess. Våld integreras i relationen och blir ett normalt inslag i vardagen.
Kvinnan kan inte längre avgöra var gränsen går för vad som är normalt eller inte. Mannens syfte med våldet kan förstås som att han med våld försöker bibehålla makt och kontroll över kvinnan för att därigenom upprätthålla bilden av sig själv som man. Följande är i stora drag hämtat ur skriften ”När vi möter en misshandlad kvinna” från Operation Kvinnofrid, 1997 och bygger på Eva Lundgrens teori om våldets normaliseringsprocess.
Mannens strategi för att uppnå sitt mål är:
• Kontrollerat våld. Det är riktat mot kvinnan, det sker ofta utan vittnen, mannen
bestämmer graden av våld. Det är inte ovanligt att misshandeln avslutas med en våldtäkt när mannen blivit sexuellt upphetsad av våldet.
• Kontrollerad isolering. Mannen förhindrar eller försvårar kvinnans umgänge med vänner och släktingar. Han förhör henne, låser in henne och förnedrar henne inför bekanta.
• Kontroll genom omväxlande ömhet och våld. Mannen vill vara den enda som tröstar kvinnan, och binder på så sätt henne till sig.
I våldsprocessen utvecklar kvinnan strategier, dels för att förhindra att våld uppstår, dels för att överleva relationen:
• Kvinnan tränger bort orsaken till våldet. I början kan hon förklara våldet som en olyckshändelse, men med tiden förekommer våldet i relationen utan några förklarliga orsaker. Gränserna för vad kvinnan normalt inte accepterar suddas ut. Hon börjar bygga upp skuldkänslor inför våldet och känner sig ansvarig för det som sker.
• Kvinnan tappar referensramar. När kvinnan psykiskt utplånas tappar hon referensramar för vad som är en normal och ickenormal mansroll. Hon anpassar sig till och underkastar sig mannen.
• Kvinnan isoleras. Genom isolering från sociala kontakter kommer mannen att känslomässigt dominera kvinnan och hon blir alltmer beroende av honom.
• Kvinnan utsätts för växling mellan våld och värme. Genom känslomässiga svängningar sjunker successivt kvinnans självförtroende tills hon helt anpassat sig till mannens våld och hans motiv för våldet. Hon börjar se på sig själv med mannens ögon. Det känslomässiga beroendet till honom förstärks.
Den summariska beskrivningen ovan är i själva verket en långvarig process som gradvis påverkar kvinnans personlighet och självförtroende. Kunskap om processen hjälper oss med svaret på den vanligt förekommande frågan ”varför lämnar hon honom inte?”. Kraften som behövs för förändring försvinner successivt och den negativa självbilden förstärks. I det här läget är det oerhört svårt, om inte omöjligt, för kvinnan att själv förändra sin situation. Det är här socialtjänsten, sjukvården m fl. kommer in i bilden, och som med ett professionellt förhållningssätt kan hjälpa henne ur sin utsatta position. Hon kan med vårt stöd få hjälp att inse vad mannen gjort och gör med henne och därmed söka kraft till förändring.
Våldsproblem
Våld är våld och våld är utövarens ansvar. När det gäller våld skriver Isdal (200), att det finns tre punkter eller processer som är en universalmedicin mot våld, nämligen att;
• bryta tystanden
• placera ansvaret
• bearbeta
• Osynliggörandet av våldet är otroligt omfattande, och genom osynliggörande kan våldet fortsätta. Osynliggörandet sker genom att våldet döljs och förtigs, genom att det omtolkas eller bagatelliseras, eller genom att ansvar läggs någon annanstans, så att våldet inte blir något problem för utövaren.
Våld är ett psykologiskt problem enligt Isdal (2001). Som andra psykologiska problem har våldet sitt ursprung i en kombination av inlärningshistoria, livsvillkor, maktförhållanden och situationsbetingade förhållanden. Våld kan i likhet med ångest eller andra psykologiska problem ses som ett symptom på att något är eller har varit fel eller skevt i personens liv. Våld är ett försök att bemästra maktlöshet och kan utveckla sig till ett varaktigt reaktionsmönster, om det redan från början är ett framgångsrikt sätt att lösa problem. Våldsproblem är olika, de utspelar sig i olika situationer och är knutna till olika former av vanmakt.
Isdal, (2001) menar att våld kan delas in i fyra kategorier: situationsvåld, relationsvåld, funktionsvåld och traumavåld.
Situationsvåld
Situationsvåld är det vi vanligtvis förbinder med ett aggressionsproblem: en person som blir aggressiv i alla situationer då vederbörande blir frustrerad eller osäker. En person som lätt griper till våldsamma eller aggressiva handlingar i alla möjliga situationer, och en person som tänder lätt och går till angrepp i situationer där han känner sig maktlös, har
situationsvåldsproblem (Isdal, 2001).
Relationsvåld
Relationsvåld är våld som äger rum inom nära relationer eller maktsystem, i regel från någon som är starkare eller har mer makt mot någon som är svagare eller har mindre makt.
Karaktäristiskt för ett relationsvåldsproblem är att vålds- och aggressionsreaktionerna är selektiva, det vill säga att de bara uppträder inom relationen och inte eller i minimal
utsträckning annars i livet. Som exempel kan nämnas kvinnomisshandel och barnmisshandel.
Relationsvåldet har sitt ursprung i vanmakt som antingen är personlig eller relationell. Den personliga vanmakten kan röra sig om problem med dålig självtillit, personlig osäkerhet eller litenhetskänsla. De nära relationerna blir platsen där självtilliten återupprättas genom att våldet ger en känsla av betydelse och makt. Relationell vanmakt är en vanmakt, som är knuten till speciella svårigheter med nära relationer när det gäller teman som närhet, trygghet och beroende, eller det kan varar en vanmakt, som uppstår på grund av ett stelt och strängt förväntningssystem till relationer och hur ”underordnade” ska uppföra sig (Isdal, 2001).
Funktionsvåld
Funktionsvåld är det våld som hjälper en att uppnå förmåner man behöver eller för att undgå straff. Motvåld kan vara ett typiskt exempel på funktionsvåld, där våldet blir ett verktyg för att uppnå erkännande, samhörighet, position och respekt, pengar, status eller rykte, eller det gör att man undgår förödmjukelse, att man inte tappar ansiktet eller position. Funktionsvåldet har rimligtvis sitt ursprung i bristen på de förmåner våldet kan ge, och maktlösheten, som ligger bakom detta våld, kan betraktas som social och identitetsmässig. Genom våldet skapas både värdighet, identitet och livsinnehåll. Typiskt för funktionsvåldet är en eller annan form av socialt, personligt eller ekonomiskt tillkortakommande eller livsvillkor som hindrar självrealisering. Våldet blir det som ger en det man behöver för att ha känslan av att vara något eller att vara en del av något (Isdal, 2001).
Traumavåld
Traumavåld är våld som står i direkt förhållande till ett tidigare allvarligt trauma. Våldet löses ut när något aktiverar tidigare starkt traumatiska erfarenheter. Den vanmakt som utlöser traumavåld kan betraktas som antingen total eller existentiell. Känslomässigt sett ät temat liv och död, och våldets funktion överlevnad eller att förhindra den totala katastrofen. När händelser utlöser ett traumatiskt minne, aktiveras känslorna från den gång händelsen ägde rum. I praktiken betyder detta att den som utövar våld upplever situationen i dag på samma känslomässiga sätt som då traumat skedde. Han känner sig lika rädd och liten som den gången, och han upplever hotet i dag som lika stort och farligt som den gången. Detta blir farligt därför att han känslomässigt uppträder som ett barn i våldsögonblicket, medan han har fysik och krafter som en vuxen människa (Isdal, 2001).
Förnekande, bagatellisering och minimalisering
Sammanfattningsvis menar Isdal, 2001 att förnekande, bagatellisering och minimalisering går ut på att reducera våldet till något så litet eller oväsentligt att det inte längre utgör något problem. Därmed är det egentligen inte något att bry sig om (Isdal, 2001).
Hot och våld i samkönade relationer
När man träffar en våldsutsatt kvinna eller man ska man inte utgå ifrån att hon eller han lever i en relation med en man eller pojkvän respektive hustru eller flickvän. Försök att använda ord som partner istället för ett könsbestämt ord. Det kan möjliggöra att den du träffar berättar hur det verkligen förhåller sig. Samtidigt ska man vara uppmärksam på om någon berättar om sin relation utan att använda namn eller personliga pronomen. Det kan vara ett tecken på att man vill dölja verkligheten. Våldet tar sig likadana uttryck i en samkönad relation men det kan också förekomma att ens partner hotar att avslöja ens läggning till någon som är betydelsefull i ens liv, men som inte vet om vilken sexuell läggning man har. I en studie av våld i
samkönade relationer visar det sig att gruppen homo-, bi- och transsexuella (hbt - personer) söker hjälp i mindre utsträckning än gruppen heterosexuella. Man är rädd för att diskrimineras och för att bli avvisad. Studien visar också att man önskar att bli bemött av professionella personer med grundläggande hbt-kompetens, när man söker hjälp där man bor (Holmberg &
Stjernqvist, 2008).
Migration
Migration är enligt Al-Baldawi, 2001, en komplicerad, dynamisk och i vissa fall långvarig process. Migration är en rörelse i tid och rum samt en resa mellan olika kulturer och
samhälleliga socioekonomiska system. Mötet med en ny kultur, samhällets organisation och arbetsmarknadsstruktur kräver en anpassning från nyinflyttade individer och familjer.
Anpassning och integration är svåra processer som kräver en individuell beredskap, ett flexibelt socialnätverk samt ett dynamiskt och mångfaldigt mottagande.
Migrationsprocess
Migrationsprocessen skapar förändringar i individens inre och yttre värld, ger långvarig stress och inre och yttre otrygghet, vilket ökar den individuella sårbarheten. Detta kan leda till olika sociala, psykologiska, psykosomatiska reaktioner och funktionella och dysfunktionella anpassningsstrategier.
Migrationsprocessen startar med en Hemlandsfas med kriser, separationer och uppbrytning från det invanda.
Hedersrelaterat våld
1. Hedersrelaterat våld är en straffhandling utförd i ett kollektiv gentemot en medlem som genom sina handlingar offentligt utmanar och bryter mot regler, normer och traditioner som av kollektivet betraktas som principiella (Al-Baldawi, 2001).
2. Hedersrelaterat våld observeras som ett socialt fenomen i alla länder. fenomenet tillämpas av olika grupper oberoende av socioekonomisk, religiös, etnisk och kulturell bakgrund.
3. Beslutet och planeringen av kollektivets våldsakt mot medlemmen är ofta hemlig medan genomförandet är offentligt. Kollektivets medlemmar kan variera vad gäller acceptans av beslutet fastän alla är skyldiga att följa beslutet. Den medlem som vägrar att följa beslutet riskerar själv bli straffad.
4. Alla medlemmar, oavsett kön riskerar att bli straffade i fall de utmanar kollektivets principer offentligt. I strikt patriarkala förhållanden tillhör män den offentliga sfären av gruppen och straffas därför ofta internt inom gruppen. Straff av kvinnor, som räknas som en del av den privata sfären av gruppen, sker däremot ofta offentligt.
5. Straffets typ och styrka kan variera från social isolering och bortstötning, till mord. Detta beror ofta på olika faktorer såsom gruppen samt karaktär av handling. Sexuella handlingar utanför äktenskapet tillhör de mest allvarliga brotten. I dessa fall är risken stor att
individen straffas med döden. Medlemmar som bryter mot kollektivets normer men inte utmanar det offentligt, får oftast ett mildare straff. Graden av offentlighet av individens handlingar utgör ofta grunden för gruppens agerande.
Vad bör man tänka på när man möter en kvinna som är utsatt för hedersrelaterat förtryck och våld?
Det är extra viktigt att ställa konkreta frågor till kvinnan gällande våldet. Man ska vidare bekräfta att det är hot och våld hon blivit utsatt för. Detta är viktigt eftersom hon troligtvis möts av en bagatellisering av våldet, inte bara av sin man utan också av sin släkt. Kvinnorna behöver också information om sina rättigheter i samhället och om rätten att få bestämma över sitt liv. Man behöver också ta reda på hur nätverket ser ut kring kvinnan, både i Sverige och utomlands. Man ska undersöka vem eller vilka som bestämmer i familjen och vilka som kan vara farliga för henne. Finns det någon i familjen eller släkten som har separerat tidigare och hur gick det för den personen? Kvinnorna är ofta dåligt integrerade i samhället och har isolerats vilket innebär at de behöver mycket stöd och hjälp för att komma igång och leva ett självständigt liv. Kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld är liksom kvinnor generellt som utsatts för våld i nära relationer också i behov av att bearbeta våldet och bygga upp sin självkänsla (Grände, Lundberg & Eriksson, 2009).
4. Vad ska och kan Socialtjänsten göra?
Barnen
När vi kommer i kontakt med kvinnan måste vi alltid ställa oss frågan: ”Finns det barn i denna miljö?” Att ha sett sin mamma bli misshandlad kan jämställas med att barnet självt blivit utsatt för övergrepp och misshandel. I och med att kvinnan befunnit sig i en situation inte helt olik tortyroffrens och med tiden blivit nedbruten, kan det innebära att hon inte har förmågan att även se sina barns utsatthet. Socialnämnden har lagstadgad skyldighet att skydda minderåriga från psykisk eller fysisk misshandel och att ”i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsyn tagits till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet” (5 kap 1 § SoL). Att se sin mamma bli misshandlad indikerar en allvarlig risk att utvecklas ogynnsamt. Barnen kan behöva skydd utanför hemmet i ett akut skede och även hjälp och behandling i syfte att bearbeta upplevelser och intryck.
Kvinnan
Den utsatta kvinnan ska bemötas på ett respektfullt och stödjande sätt. Hon är i regel skuldtyngd och ser inte sällan den uppkomna situationen som hennes fel. Det är viktigt att påminna sig våldsspiralens konsekvenser och att det kommer att kräva mycket tid för att kvinnan ska kunna förändra sin självbild. Hon kan behöva akut skydd för sig och barnen. Hon kan behöva hjälp till sjukvården för att få skador omsedda och dokumenterade. Hon kan behöva hjälp till bostad, eventuellt flytt till annan kommun. Hon kan behöva byta identitet.
Hon kan behöva en kontinuerlig kontakt med socialsekreterare, och det är viktigt att hon får behålla kontakten med samma socialsekreterare över tid för att få stöd i sin utveckling. Hon ska inte ha samma socialsekreterare som mannen och i regel heller inte gå i parsamtal. Våldet kan öka om vi låter par sitta tillsammans i samtal. För många kvinnor upplevs parsamtal som ett nytt övergrepp.
Mannen
Även om mannens brott mot kvinnan aldrig går att försvara, är det viktigt att undersöka på vilket sätt mannen kan behöva hjälp. Han har rätt till stöd och hjälp, kontinuerlig kontakt hos socialsekreterare eller annan behandlare. Mannen kan må bra av att prata enskilt om sina upplevelser. Socialtjänsten har av tradition ett familjeperspektiv i sitt arbete, vilket är bra, men bl. a Kvinnovåldskommissionen pekar på vikten av att i dessa sammanhang låta kvinnan och mannen ha separata kontakter. Förövare och offer ska inte samtidigt delta i samtal.
Forskning och erfarenheter från socialarbetare, psykologer, psykoterapeuter m fl. pekar på att det är ett onormalt stort kontrollbehov som utlöser att mannen misshandlar kvinnan. Ur detta perspektiv bör vi motivera även honom att söka hjälp för att förändra sitt beteende och sin självkänsla. Han kan ha missbruksproblem, vilket han har rätt att få hjälp med. För en man med invandrarbakgrund kan det vara viktigt att förtydliga den svenska lagstiftningen och brottet i att bruka våld och att hjälpa honom att hitta sin roll i det svenska samhället.
5. Handlingsprogram för socialtjänsten, avseende stöd till misshandlade kvinnor och deras familjer.
Vägledning för socialsekreterare:
I det akuta skedet
Två personer ska finnas med vid dessa ärenden. En socialsekreterare ska inte åka ensam. Det är viktigt att insatsen påbörjas i det akuta skedet, när familjen sannolikt är mest motiverad att ta emot hjälp. Samråd ALLTID med polisen före utryckning (i de fall där anmälan inte kommer från polisen).
Åtgärder
• Ansvarig socialsekreterare utses omgående och bör fortsättningsvis arbeta i ärendet
• Ställ genast frågan om barn funnits med vid våldssituationerna och gör en omedelbar bedömning kring barnets situation här och nu och eventuellt behov av akut skydd, stöd och omhändertagande.
• Avgör om kvinnan behöver tolk, och använd aldrig en släkting eller närstående. Kontakta tolkförmedlingen Semantix – 0770-45 74 00, Tolkjouren – 090-13 30 95
• Tala med parterna i skilda rum
• Hjälp kvinnan att komma till akuten för att få skador omsedda, fotograferade och
dokumenterade. Mannen ska inte närvara vid undersökningen. Det är bra om kvinnan kan bli inlagd ett dygn, bl. a för att t ex blåmärken inte är synliga förrän efter ett dygn. Begär att läkaren skriver ett läkarintyg. Journalanteckningar räcker inte för ett rättsintyg.
• Stöd kvinnan i att göra polisanmälan. Det måste vara hennes eget beslut, men erbjud dig att sitta med som stöd. Kvinnans vilja ska alltid beaktas. Sekretesslagen ger dock möjlighet att anmäla brott mot kvinnans vilja om det avser brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år.
• Vid behov, ordna akut boende för kvinnan- och barnen
• Glöm inte mannen. Samtala om händelsen, drogernas roll och rädslan. Erbjud ev. transport till beroendepsykiatriska enheten, psykakuten eller centrum mot våld för vidare bedömning och ställningstagande. Erbjud fortsatt samtalskontakt. Förövare och offer ska inte ha
samma person i samtalskontakt.
• Om händelsen inträffar under en helg, håll kontakt med familjen i avvaktan på nästa ordinarie arbetsdag.
Skydd åt barnet/ barnen
• Om barnet/barnen behöver akut skydd undersök möjligheterna i deras nätverk:
dagmamma, släkting, vän, förskola för att möjliggöra mammans kontakter med socialtjänst, sjukvård och polis i akutskedet.
• Placering tillsammans med mamman på familjegården Skogsdungen, i jourlägenhet, centrum mot våld eller hos kvinnojouren kan bli aktuellt.
• Om barnen för kortare tid ska placeras utan mamman, undersök åter möjligheterna i deras naturliga nätverk, jourfamiljehem eller Skogsdungen.
• Samtala med/ lyssna till barnen och bedöm om de behöver ytterligare samtalsstöd exempelvis genom Barnahus eller skolkurator, eller någon annan hjälp utöver det socialsekreterare har möjlighet att ge.
• Om båda föräldrarna är vårdnadshavare till minderåriga barn kan vi inte neka att
informera fadern om på vilken adress barnen befinner sig, om det inte är förknippat med stor fara. En LVU-placering kan bli aktuell om bedömningen är att barnet behöver skyddas. Detta förutsatt att vårdnadshavarna/vårdnadshavare inte har förmåga att på egen hand skydda barnet.
Skydd åt kvinnan
• Vid behov ordna akut boende för kvinnan. Undersök om hon känner till Kvinnojouren och/eller centrum mot våld och vill ha deras hjälp. Om kvinnan erbjuds jourboende, säkerställ möjligheten att personalförstärka så att stöd finns och att kvinnan inte lämnas helt ensam.
• Om kvinnan behöver hämta personliga tillhörigheter så låt henne inte gå ensam.
• I det akuta skedet kan kvinnan vara i behov av ekonomisk hjälp. Mannen kan ha tagit över ekonomin i hemmet.
Informera om möjligheten till skydd. Besöksförbud, skyddad adress, hemligt
telefonnummer, telefonsvarare. Trygghetspaket för utom- och inomhusbruk kan efter ansökan lånas av polisen i de flesta fall. Hos skattemyndigheten kan kvinnan vid ny adress få spärrmarkering som skydd. Upprepa informationen vid olika tillfällen. Hjälp henne med det praktiska om hon inte orkar själv. Information angående skyddade adressuppgifter finns på Skatteverkets hemsida/privat/folkbokföring/skyddade personuppgifter.
Skydd vid postgång för personer med skyddad identitet:
• Posten läggs i ett kuvert och adresseras endast med mottagarens personnummer
• Kuvertet med personnummer läggs i ett annat kuvert och skickas till:
Förmedlingsärenden, Skatteverket, 971 82 Luleå. OBS! Detta avser postgång till personer med beslut från skatteverket om skyddade adressuppgifter.
11 kap 1,2 §§ utredning gällande barnet/ barnen
• Överväga om en utredning ska inledas enligt SoL 11 kap 1,2 §§ och klargör utredningens syfte och hur den kommer att gå till. Skilj på vårdnadshavare och icke vårdnadshavare.
Kartlägg barnens situation, föräldrarnas omsorgsförmåga samt barnens behov av insatser.
• Det är viktigt att våldet i familjen stoppas och att barnen får prata om den ambivalens de känner inför föräldrarna. Det kan vara lika traumatiskt att bevittna våld som att själv bli utsatt.
• Lyssna till och samtala med de äldre barnen om den troliga hjälplöshet och skam de upplevt.
11 kap 1 § utredning gällande kvinnan
• Samtala med kvinnan utan mannens närvaro.
• Glöm inte kvinnans samtycke till utredning om det gäller henne själv. Samtala först kring det kortsiktiga perspektivet. Skynda inte på henne genom att tala om för henne att hon ska lämna mannen, utan vänta in tills hon själv är mogen för beslut.
• Utred kvinnans situation och behov av mer långsiktig hjälp och stöd.
• Tänk på att mannen kan ha hotat med att barnen kommer att tas ifrån kvinnan och att hon kan vara rädd att han nu ska lyckas.
• Tänk på att kvinnan är i kris, var tydlig och information kan behöva upprepas. Ge kvinnan ordentligt med tid att berätta om det som hänt. Poängtera att det är förbjudet i lag att slå och hota. Tala om för henne att misshandeln inte är hennes fel.
11 kap 1 § utredning gällande mannen
• Gäller utredningen mannen krävs hans samtycke till denna. Samtala med mannen om händelsen, ev. droger, rädslan, etc.
• Undersök om han vill ha hjälp. Praktisk hjälp eller samtalsstöd hos socialsekreterare, familjerådgivning, psykiatri, Centrum mot våld (Mansmottagningen), kontaktperson, med mera kan vara exempel på stödinsatser. Erbjud fortsatt kontakt.
• Samtala med mannen separat.
6. Rutiner för det långsiktiga arbetet - viktigt att tänka på
Om du som socialsekreterare har kontakt med kvinnan sedan tidigare och misstänker att kvinnan lever i en relation där hon blir misshandlad, fråga då rakt på sak: ”Har du blivit slagen?” Fokusera alltså på våldet och benämn våld med exakta ord beroende på vad som inträffat, till exempel, hotad, slagen, puttad, klämd, sparkad eller verbalt kränkt. Undvik ordet fysisk eller psykisk misshandel. Med tanke på det som tidigare sagt om våldets
normaliseringsprocess, upplever många misshandlade kvinnor inte slag och knuffar som just misshandel.
Vilken hjälp behöver kvinnan för att på sikt klara sin situation och häva sitt negativa beroende av mannen? Vilket nätverk har hon och på vilket sätt kan det hjälpa henne? Finns släkt/vänner som hon förlorat som hon skulle vilja återknyta kontakt med?
Socialtjänsten har möjlighet att tillsätta en kontaktperson, vilken kan vara till hjälp och stöd för den misshandlade kvinnan och hennes familj. För kvinnan kan det till exempel dels innebära någon att tala med, dels göra saker tillsammans med under till exempel kvällar och helger. Kontaktpersonen kan också vara till hjälp när det gäller barnen samt att följa kvinnan till olika myndigheter och vara ett stöd vid eventuell rättegång.
Håll regelbunden kontakt med kvinnan och erbjud stöd. Det kan vara egna stödsamtal eller samtalskontakter med Psykiatrin, ASTA-teamet, Familjerådgivningen med flera. Tänk på att kvinnan ofta är ambivalent. Det tar tid för henne att se sin situation, våga lita på omgivningen och att ta sig ur en relation där våld förekommer.
Hon behöver få prata både om det som varit eller är bra och det som är dåligt i relationen med mannen. Sätt kvinnan i centrum under samtalen - inte mannen. Det kan vara ovant och
provokativt för kvinnan att få frågor om egna känslor och att hävda de egna behoven, men viktigt. Hon behöver tid för att förstå vad hon varit utsatt för. Andras påpekanden om hur omöjlig hennes situation är, kan fördröja hennes arbete med att börja ta ansvar för sitt eget liv.
Ofta går då energin åt att i stället försvara mannen och relationen till honom. Med långsiktigt stöd kan hon med tiden själv komma till insikt och planera för sitt liv.
Misshandlade kvinnor återvänder inte sällan till männen som utövar våld. Vi kan lättare förstå detta fenomen om vi har våldets normaliseringsprocess i åtanke. Det är viktigt att kvinnan vet var hon framöver kan vända sig. Minderåriga barn ska alltid skyddas från våldet.
Om kvinnan har barn, eller barn funnits med i våldssammanhang är det avgörande att föra in samtalet på barnet/barnen. Många tränger bort vad deras barn utsatts för och tror inte att deras barn märkt något av våldet. De vill och orkar inte tala om det eller se det. Stöd mammorna i att prata med barnen om vad som hänt. Det bekräftar barnens upplevelser och deras inre bilder. Även mycket små barn har visat sig må bra av det. Att rådgöra med Barn- och ungdomspsykiatrin eller att begära deras behandlingsinsatser kan vara nödvändigt.
Samarbetet mellan socialsekreterare som handlägger försörjningsstöd och vård- och
behandlingsärendet är viktigt. Hur ser boendet ut? Kvinnan kan behöva hjälp att behålla eller byta lägenhet. Många kvinnor har inga pengar, mannen kontrollerar ofta hennes rörelsefrihet genom att ta hand om ekonomin. Fråga om kvinnan står på det gamla hyreskontraktet. Om mannen inte betalar får hon hyresskuld. Detsamma gäller telefon och gemensamma skulder.
Mannen och kvinnan kan behöva hjälp i att sära på ekonomin.
Ge kvinnan information om den rättsliga processen, skadestånd mm när hon är mottaglig för den informationen.
Samarbetssamtal vid misstankar om våld eller annan kränkande behandling
Av 5 kap 3§ Socialtjänstlagen framgår att kommunen är skyldig att erbjuda samarbetssamtal till föräldrar i syfte att nå enighet i frågor gällande vårdnad, boende och umgänge.
Samarbetssamtal kan erbjudas via socialtjänst eller familjerådgivning. Det är dock mycket viktigt att de kvinnor och män som blivit utsatta för våld, hot, kontroll eller någon annan kränkande behandling av den andra parten, inte utsätts för ytterligare kontroll eller hot i samband med samarbetssamtal.
Om samtalsledaren inför samarbetssamtal misstänker att våld, hot eller kränkande behandling förekommit bör enskilda samtal erbjudas för att få klarhet i om gemensamma samarbetssamtal ska genomföras. Överenskommelser gällande boende och umgänge kan träffas trots att
föräldrarna inte träffas vid samarbetssamtalen. Samtalsledaren bör även under pågående samarbetssamtal ställa frågor om detta. Om det under pågående samarbetssamtal framkommer att våld, hot eller annan kränkande behandling förekommit skall samtalsledaren göra en bedömning huruvida samarbetssamtalen skall fortsätta. Om parterna ändå vill komma på samarbetssamtal skall en bedömning göras om vilka säkerhetsåtgärder som behöver vidtas.
Det kan exempelvis vara nödvändigt att ta emot föräldrarna vid olika tider eller att den som utsatts för våld eller hot har sällskap av annan till och ifrån samtalen.
Frågan om hot, våld eller annan kränkande behandling blir mycket viktig att lyfta då
samarbetssamtal skall hållas på uppdrag av tingsrätt. Vid dessa tillfällen kan parterna känna sig tvingade att delta i samarbetssamtal av rädsla för att det annars får negativa konsekvenser vid eventuell vårdnads, boende och umgängesutredning. Man kan inte ta för givet att denna fråga utretts innan tingsrätten lämnar i uppdrag åt kommunen att hålla samarbetssamtal med parterna. Frågan om hot eller våld har förekommit i relationen bör därför regelmässigt tas upp med parterna innan samtalen påbörjas.
Om en förälder uppger att det har förekommit våld eller hot ska samtalsledaren alltid - Göra en bedömning i om samarbetssamtal ska hållas.
- Om bedömning görs att samarbetssamtal skall hållas trots att det framkommit att hot eller våld har förekommit i relationen skall en bedömning göras över vilka
säkerhetsåtgärder som behöver vidtas i samband med samarbetssamtalen.
- Samtalsledaren får aldrig försöka övertala en person som blivit utsatt för hot eller våld att delta i samarbetssamtal med förövaren.
- Samtalsledaren ska försöka kartlägga i vilken utsträckning barnen har bevittnat våld, hot eller annan kränkande behandling samt om barnet själv har blivit utsatt.
- Om det framkommer att barn har bevittnat våld och hot eller om det själv har blivit utsatt för våld eller hot skall en bedömning göras om en utredning enligt 11:1,2 SoL skall inledas gällande barnet (i de kommuner som har funktionsindelning skall anmälan göras till socialtjänst).
Familjerådgivningen
Familjerådgivning ger huvudsakligen hjälp åt par i samlevnadskonflikter/kriser. Man kan även ta emot enskilda.
Ibland visar det sig att det förekommer våld i familjen som söker hjälp vid
familjerådgivningen. Våldet kan se olika ut. Det är därför viktigt att välja metod utifrån den bedömning som gjorts av parternas förutsättningar att arbeta med sin problematik.
Ibland är det av största vikt att träffa parterna var för sig. Dels när det finns misstanke om fysisk/psykisk misshandel och när kvinnan av rädsla inte vågar berätta och dels när man befarar att kvinnans situation ytterligare försämras av gemensamma samtal.
Familjerådgivningen omgärdas av stark sekretess, bygger på frivillighet och erbjuder de sökande att vara anonyma. Detta hindrar inte att familjerådgivningen är skyldig att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att en underårig utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet. Detta regleras i SoL 14 kap 1 §.
För boende i Vännäs kan tidsbeställning göras direkt hos familjerådgivaren på Familjecenter i Vännäs. Telefon 0935-143 41.
Boende i Bjurholms kommun kan vända sig till Familjerådgivningen i Umeå, Renmarkstorget 6, 903 31 Umeå, telefon 090-16 36 70 Familjecenter i Vännäs
Boende i Vindelns kommun kan vända sig till Familjerådgivningen i Umeå, Renmarkstorget 6, 903 31 Umeå, telefon 090-16 36 70
Äldre- och Handikappomsorgen
Av Socialstyrelsens allmänna råd gällande arbetet med våldsutsatta kvinnor framgår att det stöd och den hjälp som erbjuds skall vara utformade utifrån den bästa tillgängliga kunskapen, samt att man i verksamheten skall beakta både grupper och enskildas behov, inklusive
särskilda behov t ex ålder och funktionsnedsättning. Att upptäcka och identifiera våldsutsatta kvinnor i dessa grupper kan vara svårt då dessa grupper ofta kan ha ett mer begränsat nätverk som uppmärksammar deras situation. Personal inom äldre- och handikappomsorgen har därför en viktig uppgift i att upptäcka och identifiera våld i nära relationer. Det är också viktigt att ha
i åtanke att funktionsnedsatta kvinnor kan utsättas för våld av olika slag på inom kommunens egna verksamheter eller hos andra vårdgivare.
Äldre
Äldre är en grupp som kan ha begränsat nätverk av olika anledningar vilket försvårar
upptäckt. Det är en tyst grupp som i mindre utsträckning än andra vänder sig till myndigheter för att söka hjälp. Äldre kvinnor har ofta låg pension och kan stå i ekonomiskt
beroendeställning till sin man.
Funktionsnedsatta
Beroende på vilken funktionsnedsättning man har kan man ha olika begränsningar att föra sin egen talan ifråga om hjälpbehov eller kontakter med myndigheter.
Vid misstanke om våld
Vid misstanke om våld i nära relation är det viktigt att misstanken följs upp med enskilt samtal med kvinnan där hon ges möjlighet att berätta om sin situation utan att mannen eller någon nära anhörig är med. Informera om att hjälp finns att få. Om våld förekommit eller förekommer motivera till, och förmedla kontakt med individ- och familjeomsorgen. Om kvinnan inte önskar ytterligare kontakter utöver den etablerade bör kontakt tas med individ- och familjeomsorg för rådgivning kring stöd och hjälp som finns att få. Om kvinnan inte önskar stöd eller hjälp är det viktigt att återkomma till frågan i ett senare skede. Vid misstanke om barn som bevittnat våld i nära relation skall en anmälan göras till socialtjänstens individ- och familjeomsorg enligt 14 kap 1§ SoL
Läkarundersökning
Motivera kvinnan att genomgå en läkarundersökning utan dröjsmål där skadorna dokumenteras, även om hon i det aktuella läget inte vill göra en polisanmälan. Om polisanmälan görs skall läkare uppsökas utan dröjsmål då det kan dröja innan rättsintyg begärs in. Begär att läkaren skriver ett läkarintyg. Rättsintyg kommer senare att begäras in av den läkare som undersökt kvinnan. Läkarintyg och rättsintygets utformning finns beskrivet under rutinschema för sjukvården.
Polisanmälan
Om våld förekommit skall kvinnan stödjas i att göra en polisanmälan. Detta bör vara hennes eget beslut då en anmälan medför förhör, rättegång mm där kvinnan kan känna sig ifrågasatt.
Det är därför viktigt att erbjuda sitt stöd genom hela processen. Sekretesslagen hindrar inte att en anmälan görs mot den enskildes vilja för brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än ett år.
Rättsintyg
Om kvinnan gör en polisanmälan avseende misshandeln skall polis/åklagare begära ett rättsintyg. Rättsintygets utformning finns beskrivet under rutinschema för sjukvården.
Övrig personal inom socialtjänsten
För alla personer som arbetar i en verksamhet som kommer i kontakt med barn och ungdom gäller, jml. SoL 14 kap 1 §, skyldighet att anmäla om man i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd.
Personalen kan också utgöra ett stöd för kvinnan. Berättar eller antyder kvinnan att hon blir slagen, så är det viktigt att lyssna på henne. Förklara att hon har rätt att få hjälp. Personalen
ska erbjuda stöd i att ta kontakt med individ- och familjeomsorgen, och även vid behov erbjuda sig att följa med henne. Om kvinnan inte önskar stöd eller hjälp är det viktigt att återkomma till frågan i ett senare skede.
Läkarundersökning
Motivera kvinnan att genomgå en läkarundersökning utan dröjsmål där skadorna dokumenteras, även om hon i det aktuella läget inte vill göra en polisanmälan. Om polisanmälan görs skall läkare uppsökas utan dröjsmål då det kan dröja innan rättsintyg begärs in. Begär att läkaren skriver ett läkarintyg. Rättsintyg kommer senare att begäras in av den läkare som undersökt kvinnan. Läkarintyg och rättsintygets utformning finns beskrivet under rutinschema för sjukvården.
Polisanmälan
Om våld förekommit skall kvinnan stödjas i att göra en polisanmälan. Detta bör vara hennes eget beslut då en anmälan medför förhör, rättegång mm där kvinnan kan känna sig ifrågasatt.
Det är därför viktigt att erbjuda sitt stöd genom hela processen. Sekretesslagen hindrar inte att en anmälan görs mot den enskildes vilja för brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än ett år.
Rättsintyg
Om kvinnan gör en polisanmälan avseende misshandeln skall polis/åklagare begära ett rättsintyg. Rättsintygets utformning finns beskrivet under rutinschema för sjukvården.
7. Rutinschema för polis och åklagare
Syftet med polisutredningen är att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brott, om tillräckliga skäl föreligger för åtal och förbereda målet så att bevisningen kan läggas fram i ett sammanhang för domstolen.
Det är därför angeläget att polisanmälan görs på ett tidigt stadium så att den misstänkte inte kan påverka utgångsläget för polisutredningen. Denne kan förstöra bevismaterial, påverka den utsatta kvinnan, vittnen och övriga som kan lämna uppgifter om övergreppet.
Polisutredningen kan också tillföra socialnämnden underlag för åtgärder som kan medföra att övergrepp mot kvinnan inte upprepas.
Polisutredningen leds av åklagare. Polisen strävar efter att omgående påbörja sin utredning när anmälan skett.
Vid förhör bör ett förhörsvittne närvara. När den som skall höras är en kvinna bör ett kvinnligt vittne anlitas om det begärs och lämpligen kan ske.
Vid förhören går man igenom det som hänt i detalj och relationen mellan kvinnan
(målsäganden) och mannen (den misstänkte) undersöks. Det är därför ofta ofrånkomligt att kvinnan utsätts för många och svåra frågor. För kvinnans tilltro till de brottsutredande myndigheterna är det viktigt att hon förstår varför dessa frågor måste ställas och att hon inte utsätts för onödigt lidande.
Som ett led i att ge den våldsutsatta kvinnan bättre hjälp och stöd i samband med
polisutredningen har polisen en författningsgrundad skyldighet att informera kvinnan om:
• att åklagaren under visa förutsättningar kan föra talan om enskilt anspråk och om möjligheterna att få ersättning enligt brottskadelagen
• de regler som gäller för att förordna målsägandebiträde
• de regler som gäller för meddelande av besöksförbud
• reglerna för stödperson
• om möjligheterna att få allmän rättshjälp och rådgivning
• vilka myndigheter, organisationer och andra som kan lämna stöd och hjälp.
• de regler som gäller för att erhålla larmutrustning s.k. ”trygghetspaket”
Dessutom skall kvinnan tillfrågas om hon vill bli underrättad om beslut i ärendet, t ex:
• att förundersökning inte skall inledas
• att inledd förundersökning skall läggas ned
• att åtal inte skall väckas
• tidpunkt för huvudförhandling i målet
• dom i målet
Om det är påkallat ska kvinnan också underrättas om en anhållen eller häktad person avviker.
Den som hörs under polisutredning i brottsmål har rätt till ersättning för inställelse. Ersättning kan utgå för bl. a resekostnader, kostnad för minskad inkomst eller annan ekonomisk förlust.
Kvinnan (målsägaren) måste själv begära sådan ersättning inom 2 veckor från förhöret.
Rättsintyg skall begäras hos den läkare som undersökt kvinnans skador från misshandeln eller övergreppet. När polisen är klar med förhören av målsägande, misstänkt och eventuella vittnen underställs materialet åklagaren. Denne beslutar då om den misstänkte skall friges eller kvarhållas. Åklagaren är även den som beslutar om åtal.
Tel till polisen: 114 14 Vid akuta ärenden 112
8. Rutinschema för sjukvården
Bemötande och omhändertagande på hälsocentralen
Finns misstanke om att kvinnan utsatts för våld, ska hon anvisas plats i undersökningsrum, och inte vänta i väntrummet.
Enskilt samtal
• Enskilt samtal med kvinnan.
• Mannen avvisas vänligt men bestämt från undersökningsrummet.
• Lämna inte kvinnan ensam i rummet, se till att någon sjukvårdspersonal finns närvarande.
Fråga rakt på sak
• Fråga rakt på sak: ”Har du blivit slagen”?
• Våga även fråga om kvinnan blivit utsatt för våld när hon söker för diffusa symtom.
• Förklara för kvinnan med enkla ord vad som kommer att ske vid undersökningen och tala om varför undersökningen skall göras.
• Uppmana kvinnan att ta av sig sina kläder; iakttag om det finns blåmärken eller andra märken på kroppen som kan vara nya eller uppkomna vid tidigare tillfällen.
Lyssna aktivt och visa förståelse
• Ge dig tid att lyssna aktivt och visa förståelse.
• Nekar kvinnan till misshandel, framhåll trots detta möjligheterna till hjälp.
• Lämna informationsbroschyr!
Kritisera inte
• Kritisera inte mannen och inte heller kvinnan för deras relation, undvik egna värderingar.
• Fråga rakt på sak; ”Använder du lugnande mediciner”? ”Använder du alkohol”? Ta reda på mycket!
• Om alkohol finns med i problembeskrivningen, påpeka att det inte har betydelse i rättegångssammanhang – man får ändå aldrig utöva fysiskt (slå) eller psykiskt våld mot någon.
Informera om kurator och annan hjälp
• Erbjud alltid kvinnan kontakt med kurator
• Informera om möjligheten till stöd och hjälp av andra, t ex kvinnojour, socialtjänst och brottsoffermyndigheten, lämna informationsbroschyrer och erbjud samarbete med dessa.
• Psykiatriska kliniken erbjuder hjälp dygnet runt. Möjlighet till inläggning på socialmedicinska indikationer finns. Ta kontakt med Psykiatrijouren.
• Vilken är den socialmedicinska indikationen? existerar den? och vad innehåller den?
Kan kvinnan/barnet återvända till hemmet?
• Ta reda på hur eventuella barn har det i familjen. Var ska kvinnan och i förkommande fall barnet/barnen ta vägen om fortsatt sjukhusvård är nödvändig för kvinnan.
• Överväg om kvinnan behöver motiveras till att ta emot vård eller fortsatt stöd, om hon inte önskar stöd. Använd din övertalningsförmåga om det kan behövas. Tänk på barnperspektivet!
• Vid behov, överväg om anmälan till socialtjänsten är nödvändig beträffande barnen.
Kontakta i så fall socialtjänsten för vidare handläggning och åtgärder (socialjouren om avtal finns, och socialtjänsten inte är tillgänglig).
Tolk
• Kalla på tolk om kvinnan är invandrare och har svårt att förstå eller göra sig förstådd.
9. Läkarundersökning
Läkarens undersökning skall omfatta:
• Anamnes – noggrann, utan närvaro av anhörig. Iakttag stor försiktighet med upplysning från anhörig, då denne kan vara vållande till misshandeln;
• Kroppsundersökning – noggrann, hela kroppsytan ska undersökas.
• Alla skador, även de som inte behandlas ska dokumenteras.
• Färgfotografering av yttre skador, helfigur och närbilder
• Tid för återbesök ska alltid ges för att framhålla allvaret i den misshandel kvinnan blivit utsatt för
• Kläderna undersöks i syfte att finna spår eller skador som är av betydelse för bedömning vid eventuell rättslig prövning.
• Sexuellt övergrepp eller misstanke om det – Akut remiss till gynekolog.
• Om sjukskrivning är aktuell, undvik diagnos som kan skada kvinnan, t ex
”misshandel”.
Kom ihåg
• Att sexuella övergrepp är vanliga vid misshandel.
• Att det är vanligt med slag och sparkar mot huvudet vid misshandel.
• Att de psykiska följderna ofta är minst lika svåra som de fysiska. Även ett
psykosocialt omhändertagande är därför av största vikt, i första hand genom snabb kuratorskontakt.
• Om patienten vägrar undersökning så får den inte genomföras.
Observera också
• att det är vanligt att den misshandlade kvinnan ger vilseledande uppgifter om skadornas uppkomst, bland annat av rädsla för förövaren och på grund av skam.
Rättsintyg
Förutom behandlingsskyldighet har läkaren även skyldighet att på begäran av rättsvårdande myndighet (polis/åklagare) utfärda rättsintyg. Denna begäran kan komma lång tid efter undersökningstillfället varför det är av största vikt att alla skador är väl dokumenterade.
Fotografier är i det här sammanhanget av stort värde.
Observera
Att dokumentation av mindre, inte behandlingskrävande, skador också är av stor vikt då de kan ge besked om våldets art. Vid till exempel sexuella övergrepp kan greppmärken eller blåmärken förekomma på lårens insidor, på halsen eller i sätesregionen.
Ange också om skadorna kan överensstämma med uppgivet uppkomstsätt.
Ange om skadorna varit livshotande samt om risk för framtida fysiska och psykiska men bedöms föreligga.
Rättsintygets utformning Inledning
• Tid och plats för undersökningen
• Om den undersökte är misstänkt antecknas fullständigt namn, personnummer och adress. I de fall den undersökte är målsägande antecknas endast fullständigt namn.
• I förkommande fall polisens K-nummer
• Identifieringssätt
• Vem som begärt undersökningen
• Om någon annan varit närvarande vid undersökningen.
• Vem som utfört undersökningen.
Bakgrund
Hänvisning till besiktningsanmodan, anmälan, förhör, vittnesberättelse, kompletterande uppgifter framkomna i samband med undersökningen.
Protokoll
Undersökningens omfattning – hela kroppsytan eller ej. Punktvis redovisning av fynd och skador på svenska. Ev. laboratorieprov – och resultat. Ev. fotodokumentation – och ritade skisser.
Utlåtande
Utvärdering och konklusion i relation till bakgrundshistoria/-, misstänkt händelse, utformade i att-satser.
• Finns det skador? Vilka? Var på kroppen?
• Finns tecken på sjukdom eller missbildning?
• Skadornas ålder?
• Skadornas uppkomstsätt/ typ av våld?
• Egen eller annan handåverkan?
• Tolkning eller laboratorieprov?
• Finns hållpunkt för att sexuellt övergrepp ägt rum vid angiven tidpunkt/tidsrum?
• Vad kan detta ha bestått i?
• Missöde eller uppsåt?
• Livsfara?
• Risk för bestående kroppsliga men?
• Är fynden förenliga med bakgrundshistorien?
• Om inte, finns annan rimlig förklaring?
• Ev. kan undersökningsfynden ge hållpunkt för gärningsmannens identitet.
• Har målsäganden behov av stöd och hjälp av ett målsägandebiträde under förundersökning och rättegång? (Svaret bör vara ja).
10. Anmälningsskyldighet/sekretess inom sjukvården
Polisanmälan• Sjukvårdspersonal har alltid rätt att göra polisanmälan om kvinnan ger sitt samtycke.
Uppmana kvinnan att göra polisanmälan.
• Uppgift som angår misstanke om brott, för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än 1 års fängelse, får lämnas till polis eller åklagare. Observera dock att det inte föreligger någon skyldighet att lämna sådana uppgifter.
• När det gäller barn och ungdom under 18 år som utsatts för misshandel eller sexualbrott kan polisanmälan göras av sjukvårdspersonal.
Anmälningsskyldighet till socialkontoret
Vid misstanke om att barn kan fara illa, föreligger anmälningsskyldighet!
Om kvinnan uppger att barnen misshandlas eller det framgår att barnen på något sätt kan fara illa skall alltid anmälan göras, enl. 14 kap 1 § Socialtjänstlagen.
Tänk på att barn som blir vittne till våld i familjen ofta upplever detta lika traumatiskt som om barnet själv skulle bli föremål för våldet.
Inom sjukvården
Vid överrapportering från akutmottagning/vårdcentral till annan klinik ska ansvarig sjuksköterska underrättas om att kvinnan varit utsatt för misshandel.
Ansvarig sjuksköterska ska informera all berörd avdelningspersonal att patienten utsatts för misshandel.
Utom sjukvården
Det är viktigt att samverka med andra. Detta kan dock endast göras med kvinnans
medgivande. Tänkbara samverkanspartner kan vara; socialtjänst, polis, skola, barnomsorg och kvinnojour etc.
11. Familjerådgivningen
Familjerådgivningen är en fristående verksamhet som arbetar under total sekretess och som i första hand vänder sig till vuxna par, eller enskilda.
Familjerådgivningen bidrar till konstruktiva lösningar av problem och konflikter i framför allt parrelationer och individuellt.
I Vännäs erbjuds familjerådgivning på Familjecenter. Tidsbeställning på telefon 0935-143 41.
Bjurholms kommun köper familjerådgivningen av Umeå kommuns Familjerådgivning eller av Vännäs Familjecenter. Tidsbeställning kan göras på telefon 090-16 36 70 alt 0935-143 41.
Vindelns kommun köper familjerådgivningen av Umeå kommuns Familjerådgivning.
Tidsbeställning kan göras på Tfn 090-16 36 70.
12. Brottsoffermyndigheten
BrottsoffermyndighetenRättegångsskolan
En pedagogisk röd tråd lotsar deltagaren genom det som händer före, under och efter en rättegång
Webbplats: http://www.rattegangsskolan.se
13. Brottsofferjouren
Brottsofferjouren är en ideell organisation, religiöst och politiskt obunden, alltså ingen myndighet.
Den består av stödpersoner som har viss utbildning i att hjälpa människor som varit utsatta för chockartade upplevelser som t ex våldsbrott. Deras råd, stöd och hjälp är kostnadsfri.
Stödpersonerna har avgett tysthetslöfte.
Du når jouren på tel måndagar mellan 18.00-20.00 090-12 10 71, eller på adress Ridvägen 10 (polishuset).
14. Kvinnofridslinjen
Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för den som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp.
Den som är anhörig eller vän är välkommen att ringa till kvinnofridslinjen som har öppet dygnet runt. Samtalet gratis oavsett var den som ringer bor. Samtalet syns inte på
telefonräkningen.
Telefon: 020-50 50 50.
15. Migrationsverket
Migrationsverket prövar ansökningar från dem som ska;
• Vill besöka Sverige
• Vill Flytta till Sverige för att bilda eller leva med sin familj
• Vill studera eller arbeta i Sverige
• Ska hämta ett adopterat barn
Dessutom registrerar migrationsverket EU/EES - medborgare som vill bo i Sverige.
Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att:
• Ta ut och hjälpa kvotflyktingar att komma till Sverige,
• Prova asylansökningar
• Ansvara för boendet
• Ansvara för försvarsverksamheten
• Bistå vid återvändande till hemlandet.
• När utländska medborgare fått tillstånd prövar Migrationsverket ansökningar från dem som vill bli Svenska medborgare samt underlättar återvandringen för dem som vill återvända till hemlandet
Våldsperspektiv före beslut
• Den som söker tillstånd intervjuas om relationen hur den uppkommit och om den är frivillig.
• Utredning av föräldraskap och vårdnad
• Personen i Sverige tillfrågas om tidigare relationer och domar för brott.
• Kontroll i brotts- och misstankeregister görs.
Våldsperspektiv efter beslut Huvudregel
• Två års uppehållstillstånd första gången
• Förlängning därefter bara om förhållandet består Undantagsregel
• Förhållandet har upphört främst på grund av utlänningen eller utlänningens barn utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid.
• (Starka skäl, särskild anknytning till Sverige)
16. Riskbedömning
Riskbedömningsinstrument finns tillgängliga på kommunens hemsida (bjurholm.se) samt i de lokala rutinerna.
