• No results found

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande

behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015

(2)

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Förskolan

Ansvariga för planen

Irene Aronsson Camilla Georgsson Förskolechef i samarbete med arbetslagen på förskolan.

Vår vision

På Bikupans förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för det dem är oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder samt att inget barn blir diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling

Planen gäller från

2014-08-01

Planen gäller till

2015-08-01

Läsår

Barnens delaktighet

vi arbetar med barns delaktighet genom samtal med barnen, tex hur man är en bra kompis och hur vi är mot varandra. En gång/år intervjuas samtliga barn på syskonavdelningen om hur de trivs på förskolan. På småbarnsavdelningen är pedagogerna nära barnen och vägleder dem i leken, hur man är mot varandra. Korrigerar och berömmer beteenden.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Genom information i månadsbrev och föräldramöten och/eller utvecklingssamtal samt spontana samtal. Enkätundersökning genomförs varje år.

Personalens delaktighet

Irene och Camilla delger pedagoger i arbetslagen om innehållet i Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan på APT. All personal skall sätta sig in i likabehandlingsplanen och arbeta med att målet för handlingsplanen uppnås.

Förankring av planen

Vi informerar via månadsbrev och föräldramöten. Vi berättar på samlingarna om

likabehandlingsplanen och dess innehåll. Samtlig personal är delaktig i barnens lek och berättar om planen när det är aktuellt.

(3)

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Personal:

Personalen har, på respektive avdelning, diskuterat/reflekterat och utvärderat planen. Därefter har ansvariga för planen sammanställt och lämnat den till förskolechefen. Framöver kommer vi att ha en stående punkt på dagordningen på APT för att aktuellisera planen i personalgruppen,

samt fortlöpande utvärdering.

Barn:

De yngre barnen har blivit intervjuade kring deras dag på förskolan. Vi gör det genom att använda en barnintervju med glada och ledsna ansikten där barnen väljer.

Barnen är även delaktiga genom personalens arbetssätt utifrån planen.

Vårdnadshavare:

Vårdnadshavare är delaktiga genom att vi anslår likabehandlingsplanen i tamburen och lagt ut den på hemsidan.

Vårdnadshavare är delaktiga genom att svara på attitydundersökningen som går ut till

alla vårdnadshavare till barn i förskolan. Vi delger resultatet av attitydundersökningen på höstens föräldramöte.

Åtgärder för att öka delaktigheten:

Likabehandlingsplanen finns med i dagordningen på APT.

Planen kommer att skrivas in som en aktivitet under aktuella mål i det systematiska kvalitetsarbetet.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Personalen har avdelningsvis gått igenom likabehandlingsplanen och utvärderat.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Kränkande behandling:

Vi har inte fullt ut uppnått målet (syskonavdelning) att alla ska bli trygga och respekterade. Vi har varit medvetna om situationen och vidtagit en rad åtgärder men ändå inte nått ända fram. Exempel på aktiviteter är: specialpedagogisk handledning, ständiga diskussioner i barngrupperna om hur man är en bra kompis, resursförstärkning med 40%, läst böcker och sjungit kompissånger samt

utvecklingssamtal och dagliga samtal med vårdnadshavare.

Kön, könsidentitet och könsuttryck samt sexuell läggning:

Vi upplever att alla barn blir respekterade för den man är. Vi ser detta genom att alla barn leker i olika konstellationer, tjej-tjej, kille-kille, tjej-kille, stora-små.

Etnisk tillhörighet:

Vi upplever att inga barn känner sig diskriminerade pga sin etniska tillhörighet.

Religion och annan trosuppfattning:

(4)

Vi upplever att inga barn känner sig diskriminerade pga. av sin religion eller annan trosuppfattning. Vi har haft god kontakt med föräldrar, där vi har fått goda råd ang. traditioner/mat som är lämpliga att uppmärksamma/inte uppmärksamma.

Funktionsnedsättning:

Vi har delvis nått målet. En del aktiviteter har kunnat anpassas utifrån barnets förutsättningar, ibland tvärtom. Vi har bland annat planerat miljön utifrån det enskilda barnet så att det stimuleras och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Vi har haft god kontakt med vårdnadshavare om vi behövt rådfråga om något.

Ålder:

Vi har inte fullt uppnått målet. Vi bemöter inte barnen utifrån var de är i sin utveckling fullt ut. Vi har barn i olika åldersgrupper t.ex. vilan/läsvilan, skaparrummet.

Vi har öppnat upp grinden ute på gården mellan små och syskonavdelningen vilket vi upplevt som positivt.

Vi tycker att det blivit mindre konflikter mellan barnen, fler lekmöjligheter samt kompisrelationer.

Barnen visar mer hänsyn till varandra.

Konflikterna bakom kullen har minskat.

Bra att alla lär känna alla i huset, barn/barn, barn/vuxen - bättre sammanshållning/stämning.

Årets plan ska utvärderas senast

2015-06-30

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Arbetslagen går igenom planen och lämnar skriftlig utvärdering till ansvariga för planen senast 150430. Camilla, Irene och Magnus sammanställer resultatet. Barnen på syskonavdelningarna intervjuas med hjälp av enkät "glada och ledsna ansikten. Vårdnadshavarens utvärdering sker i samband med dagliga samtal, attitydundersökningen samt dialog vid föräldramöte.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Camilla, Irene och Magnus

(5)

Främjande insatser

Namn

Kränkande behandling

Områden som berörs av insatsen

Etnisk tillhörighet

Mål och uppföljning

I vår förskola ska alla respektera varandra. Vårt mål är att alla barn och vårdnadshavare ska känna sig trygga, lära känna varandra och inte bli utsatta för kränkande behandling av barn eller vuxna.

Insats

Alla vuxna på förskolan föregår med gott exempel och visar barnen hur man är mot varandra.

Diskutera och samtala med barnen om hur man är en bra kompis. Lära barnen sätta/visa stopp, när något inte känns bra. Pedagogerna är närvarande och aktiva i barnens lek och vägleder vid behov. Vi påminner varandra om vårt förhållningssätt och vår attityd i det dagliga arbetet. Vi arbetar aktivt att uppmärksamma barns positiva beteende. Vi hjälper barnen i konflikthantering, att lösa uppkomna situationer på ett kreativt sätt. Vi informerar vårdnadshavare om hur vi arbetar med att stärka barnets positiva beteende och hur man är en bra kompis. Det är viktigt att tänka på att vara mer närvarande med en del barn som behöver extra stöd och att sprida ut oss i de olika rummen.

Vi läser "kompisböcker" och dramatiserar för att ge underlag till att prata med barnen

om situationer som ger barnen olika upplevelser (känslor, empati, dela med sig, turtagning etc) och hur man kan hantera detta.

Ansvarig

Förskolechef, arbetslagen, Irene och Camilla sammanställer

Datum när det ska vara klart

Uppföljning av arbetet görs i arbetslaget, Irene och Camilla sammanställer.

Namn

Kön, Könsidentitet och könsuttryck samt sexuell läggning

Områden som berörs av insatsen

Kön och Könsidentitet eller könsuttryck

Mål och uppföljning

I förskolan ska alla bli respekterade för den man är, oavsett kön. Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Vi arbetar för att bryta föreställningen om hur pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Alla har lika värde.

(6)

Insats

Vi behandlar barnen som individer och har samma förväntningar på dem. Vi erbjuder aktiviteter utifrån intresse och förmågor. Förskolan tillhandahåller samma sorts marerial för alla barn. Vi är tillåtande i barnens lek och vilja till att prova nya saker, kläder med mera. Vi pratar med barnen om att det är okej att klä ut sig utanför traditionella mönster. Vi pratar med barnen om att man får tycka om vem man vill. Vi svarar på barnens frågor när de kommer. Vi kommer att låna böcker som visar olika typer av familjebildningar.

Ansvarig

Förskolechef, arbetslagen, Irene och Camilla sammanställer.

Datum när det ska vara klart

Uppföljning görs i arbetslagen. Irene och Camilla sammanställer.

Namn

Etnisk tillhörighet

Områden som berörs av insatsen

Etnisk tillhörighet

Mål och uppföljning

I vår förskola ska alla barn oavsett etnisk tillhörighet ha samma rättigheter och möjligheter. Inga barn ska känna sig diskriminerade på grund av sin etniska tillhörighet.

Insats

Vi arbetar för att stärka varje barns kulturella identitet. Vi arbetar för att barn ska våga använda sig av sitt eget modersmål. Vi arbetar med miljöerna genom att köpa in en världskarta och ta fram jordgloben. Vi lånar böcker på barnens modersmål. Vi kommer att arbeta för att kunna erbjuda modersmålsstöd i förskolan.

Ansvarig

Förskolechef,arbetslagen och Irene och Camilla sammanställer

Datum när det ska vara klart

Uppföljning görs i arbetslagen. Irene och Camilla sammanställer.

Namn

Religion och annan trosuppfattning

Områden som berörs av insatsen

(7)

Religion eller annan trosuppfattning

Mål och uppföljning

Inga barn ska känna sig diskriminerade på grund av sin religion och annan trosuppfattning.

Insats

Vi respekterar varje familjs rätt till sin religion eller trosuppfattning. Vårdnadshavare delges information vid inskolning om högtider och födelsedagar via Bikupanhäftet.

Ansvarig

Förskolechef, arbetslagen och Irene och Camilla sammanställer.

Datum när det ska vara klart

Uppföljningen görs i arbetslaget, Irene och Camilla sammanställer.

Namn

Funktionsnedsättning

Områden som berörs av insatsen

Funktionsnedsättning

Mål och uppföljning

Alla barn ska kunna delta i verksamhetens aktiviteter utifrån sina förutsättningar.

Insats

Vi arbetar för att alla barn ska kunna delta i verksamhetens aktiviteter utifrån sina förutsättningar.

Vi använder tecken som stöd i kommunikation. Vi köper in teckenböcker. Vi arbetar enskilt med barn i behov av särskilt stöd.

Ansvarig

Förskolechef, arbetslagen, Irene och Camilla sammanställer.

Datum när det ska vara klart

Uppföljning görs i arbetslagen och Irene och Camilla sammanställer.

Namn

Ålder

Områden som berörs av insatsen

Ålder

(8)

Mål och uppföljning

Inga barn ska känna sig diskriminerade på grund av sin ålder.

Insats

Vi bemöter barnen utifrån var de är i sin utveckling och inte enbart utifrån ålder.

Vi skapar fler möjligheter/tillfällen för barn i olika åldrar att utvecklas och lära i samspel med varandra.

Eftersom det ibland finns risk att de äldsta barnen på småbarnsavdelningen inte utmanas i tillräcklig grad tänker vi på att ha tillfällen med aktiviteter för bara de äldsta.

Ansvarig

Förskolechef, arbetslagen, Irene och Camilla sammanställer.

Datum när det ska vara klart

Uppföljning görs i arbetslagen och Irene och Camilla sammanställer.

(9)

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Samtal med barnen. Barnobservationer. Daglig kontakt med vårdnadshavare samt utvecklingssamtal.

Diskussion i arbetslaget. Attitydundersökning.

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen

Vi samtalar med barnen när kränkande situationer uppstår. Vårdnadshavare besvarar en attitydundersökning en gång om året. Barnintervjuer på syskonavdelningarna. Barnen har tillsammans med pedagoger kontinuerliga kompissamtal.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Genom samtal med barnen när kränkande situationer uppstår. Daglig kontakt med alla som vistas i verksamheten. Arbetslagsträffar tillsammans med förskolechef.

Resultat och analys

Funktionsnedsättning:

Vi ser ibland att barn retar barn med funktionsnedsättning. Vi upplever en brist i att inte all personal som arbetar med barn som har tecken som stöd har samma kunskap. Detta gör att all personal inte har lika lätt att förstå och kommunicera med barnet.

Kön:

Vi upplever att alla barn blir respekterade för den man är. Barnen leker i alla konstellationer. Vi strävar efter att vid fler tillfällen ha öppna dörrar mellan syskonavdelningarna för att gynna leken i olika konstellationer.

Etnisk tillhörighet:

Vi upplever att inga barn känner sig diskriminerade av sin etniska tillhörighet. Det är viktigt att stärka de barn som har ett annat modersmål. Det är även viktigt att ha en bra kommunikation med

vårdnadshavarna. Därför ska vi alltid fråga om tolk önskas vid utvecklingssamtal och föräldramöten.

För att stärka barnet förordar vi alltid modersmålsstöd i förskolan.

Religion och annan trosuppfattning:

Vi upplever att inga barn känner sig diskriminerade pga sin religion eller annan trosuppfattning.

Ålder:

Vår upplevelse är att det finns risk att de äldsta barnen på småbarnsavdelningen ibland får otillräckliga utmaningar. Vi tänker därför på att ha tillfällen med aktiviteter för bara de äldsta.

(10)

Förebyggande åtgärder

Namn

Motverka kränkande behandling

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Vårt mål är att förebygga all form av kränkande behandling på förskolan. Kontinuerlig uppföljning sker genom samtal med barn, vårdnadshavare och all personal på förskolan.

Åtgärd

Pedagoger finns alltid i barnens närhet, både inne och ute. Personalen arbetar förebyggande genom att intervjua och observera risker som finns i barngruppen. Kompissamtal.

Samarbetsövningar/drama/lekar. Personal har extra tillsyn över de platser som upplevs otrygga, tex. bakom kullen, bakom förråden samt vid uteköket. Att lära barnen sätta ord på sina känslor och åsikter.

Motivera åtgärd

Åtgärden är viktig både för de barn som ha funktionsnedsättning och övriga barn som behöver utveckla sin sociala kompetens.

Ansvarig

Gemensamt ansvar i arbetslaget.

Datum när det ska vara klart

Fortlöpande.

Namn

Språkstödjande aktiviteter för barn med annat modersmål

Områden som berörs av åtgärden

Etnisk tillhörighet

Mål och uppföljning

Målet är att barn med annat modersmål ska ha förutsättningar att förstå och vara delaktiga i lek och aktiviteter.

Målet är att kommunikationen med barnen, vårdnadshavare ska fungera utan missförstånd.

Etnisk tillhörighet:

(11)

Vi upplever att inga barn känner sig diskriminerade av sin etniska tillhörighet.

Religion och annan trosuppfattning:

Vi upplever att inga barn känner sig diskriminerade pga sin religion eller annan trosuppfattning.

Ålder:

Vår upplevelse är att det finns risk att de äldsta barnen på småbarnsavdelningen ibland får otillräckliga utmaningar. Vi tänker därför på att ha tillfällen med aktiviteter för bara de äldsta.

Åtgärd

För att stärka barnet förordar vi alltid modersmålsstöd i förskolan.

Vi frågar alltid om tolk önskas vid utvecklingssamtal och föräldramöten.

Motivera åtgärd

Det är viktigt att stärka de barn som har ett annat modersmål. Det är även viktigt att ha en bra kommunikation med vårdnadshavarna så att de får samma information som övriga och känner sig trygga med förskolan.

Ansvarig

Förskolechef, samtlig personal

Datum när det ska vara klart

fortlöpande

(12)

Rutiner för akuta situationer

Policy

Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Personalen håller uppsikt över alla platser där barn lekar inom- och utomhus. Det finns alltid minst en pedagog i närhet av barnen. Personal ska vara närvarande och lyhörda i barns lek. Observationer av barns lek och klimatet i barngruppen. Barn som blivit kränkt eller känner till någon kränkning tar kontakt med en vuxen. Samtal med barnen om trivsel och trygghet.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

All personal på förskolan samt förskolechef.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn

Personal tar reda på vad som hänt i situationen, pratar med barnen som berörts. Samtal i

arbetslaget. Arbetslaget vidtar lämpliga åtgärder. Förskolechef informeras. Samtal med berörda barn, vårdnadshavare och berörd pedagog. Dokumentation. Om kränkningarna fortsätter kallar

förskolechefen till ett nytt möte. Handlingsplan upprättas vid behov. Vid behov sker anmälan till Individ och familjeomsorgen (IFO).

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

All personal ingriper omgående för att stoppa en kränkning och meddelar förskolechefen om händelsen. Förskolechefen ansvarar för att en utredning görs där båda parter får komma till tals.

Förskolechefen dokumenterar och kontaktar vårdnadshavare och följer upp ärendet.

Rutiner för uppföljning

Uppföljningssamtal genomförs av berörd pedagog. Har kränkningarna inte upphört tas kontakt med förskolechef för vidare beslut. Ytterligare kontakt med vårdnadshavare tas av berörd pedagog för att bekräfta att kränkningarna upphört och ärendet kan avslutas.

Rutiner för dokumentation

Ansvarig pedagog och förskolechef dokumenterar händelsen som inträffat. Blanketter finns i datorn/stortorget. Dokumentation skall arkiveras hos förskolechefen.

Ansvarsförhållande

All personal ansvarar för att stoppa kränkningar. Arbetslaget ska vidta åtgärder vid

uppmärksammande kränkningar. Förskolechef informeras och ansvarar för dokumentation när kränkningar inte upphört.

References

Related documents

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon