KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN STOCKSÄTTER LÄSÅRET

(1)

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN STOCKSÄTTER

LÄSÅRET 2014-2015

(2)

Innehållsförteckning

Inledning...3

Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning ...3

Underlag och rutiner...4

Organisation och förutsättningar ...4

Normer och värden...5

Verksamhetsmål...5

Process/insatser...5

Resultat...5

Analys...5

Utvärdering...6

Åtgärder för utveckling...6

Utveckling och lärande...6

Verksamhetsmål...6

Resultat...7

Analys...7

Utvärdering...7

Barns inflytande ...7

Verksamhetsmål...8

Resultat...8

Analys...8

Utvärdering...9

Förskola och hem...9

Resultat enkät ...9

Verksamhetsmål...9

Resultat...10

Analys...10

Utvärdering...10

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet ...10

Verksamhetsmål...11

Resultat...11

Analys...11

Utvärdering...11

Kultur- och utbildningsförvaltningens mål ...12

Bedömning av förskolans kvalitet ...13

Sammanfattning...15

(3)

Inledning

Förskolans värdegrund

• Vi hjälper, bryr oss och tar hand om varandra och vår natur/miljö.

• Alla är lika mycket värda och vi ser varandras olikheter som en tillgång.

• På vår förskola tar vi tillvara på barns nyfikenhet och lust till att leka och lära.

• Vi erbjuder en trygg miljö där barn ges möjligheter att utvecklas efter sina egna behov och förutsättningar.

Varje punkt i värdegrunden handlar om och är utformade utifrån dessa begrepp.

• Hänsyn, solidaritet, omsorg, socialutveckling och delaktighet.

• Allas lika värde, egenvärde, jämställdhet och hänsyn.

• Livslångt lärande, barns inflytande, verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik, lustfyllt lärande, tilltro till sin egen förmåga.

• Omsorg, utveckling – fysiskt, psykiskt och socialt, lärande och inflytande.

Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Utveckling och lärande

Språk

Under läsåret har vi fortsatt att arbeta tematiskt.

Vi har arbetat med bilder, stödtecken, flanosagor, böcker, sagoskapande, rim – och motsatsord, mungymnastik, intervjuer har fortgått med förskolans äldsta barn.

Matematik

Matematik har inte varit ett prioriterat mål under läsåret.

Inflytande

På förskolan Stocksätter har arbetet med inflytande varit ett prioriterat mål under detta läsår.

Barnen har haft stora möjligheter att påverka sin vardag i förskolan. Vi fortsätter att vara nära barnen i deras lek för att kunna vidareutveckla barnens intressen.

Normer och värden

Vi använder oss av intervjuer och pedagogisk dokumentation för att synliggöra barnens tankar och reflektioner.

Vi har vidareutvecklat arbetet med samarbetsövningar och konflikthantering.

Förskola och hem

På förskolan fortsätter vi använda oss av mail som information/kontakt mellan förskola och hem.

Vårdnadshavare har erbjudits utvecklingssamtal.

Vi har bjudit in barnen och deras familjer till Luciafirande, pepparkaksbak och vårfest.

(4)

Underlag och rutiner

• Dokumentation av barns utveckling och lärande.

• Reflektioner och diskussioner i arbetslaget.

• Observationer av barn.

• Enkät till vårdnadshavare och pedagoger.

• Utvecklingssamtal med barnens vårdnadshavare.

• Intervjuer.

• Loggbok.

Organisation och förutsättningar

Förskolan är inrymd i Stocksättersskolan och har plats för drygt 60 barn. Den är organiserad som en enhet med tre “hemvister” inne i skolbyggnaden och med en fristående avdelning, (Dungen), i ett eget hus på gården. Dungen har en uttalad "Natur och miljö"-profil.

Förskolan ligger i ett mångkulturellt område och 47% av barnen har utländsk härkomst och talar nio olika språk, förutom svenska. Modersmålstränare finns att tillgå i vissa

språkgrupper.

En omorganisation gällande barngrupperna gjordes till läsåret 2014-2015, tidigare hade vi arbetet åldershomogent men dåvarande förskolechef förespråkade 1-5års avdelningar och i och med att vi tyckte det stundtals var ”tufft” på 1-2års avdelning valde vi att prova.

Gruppindelningen blev 1-4 år på Spindeln och Snigeln samt en 5årsgrupp på Hasselmusen.

Organisationen byggde också på att jobba i tvärgrupper. Pedagogernas upplevelse var ganska snart att de mellanstora barnen var ”förlorare” i denna verksamhet. För att hitta bättre förutsättningar för dem och tillåtande miljöer började man stänga av rummen med grindar så att material, byggen kunde stå framme utan att de små barnen förstörde, det togs även fram material när ”småbarnen” sov. Likaså upplevde pedagogerna att de små barnen fick mer tid av pedagogerna än mellanbarnen. Till kommande läsår går vi tillbaka till åldershomogena grupper, vi ska ha en verksamhet som ger de bästa förutsättningarna för barnen. Dungen har barn mellan 2½-5 år.

Öppning och stängning samordnas med fritidshemmet, samt att vi samarbetar med närliggande förskolor vid klämdagar och lov.

Under läsåret har vi haft gemensamma nätverksträffar 1gång i veckan med pedagoger från Hammaren och förskolechef. De områden vi nätverkat om är Pedagogisk dokumentation och mångkultur. Vi har valt dessa då de har varit prioriterade att utveckla.

Vi har fått Ipads/lärplattor under året vilket gett oss större förutsättningar för ett enklare systematiskt kvalitetsarbete.

Närheten till den spontana idrottsplatsen, lekparker, elljusspår är mycket uppskattat av både barn och pedagoger.

Enheten har tillgång till en vikariesamordnare. Det finns ett elevhälsoteam som kan konsulteras vid behov. Det är främst specialpedagogen men även kurator och talpedagog (talpedagog tjänsten försvann under sen vintern) som arbetar gentemot

förskoleverksamheten. Rutiner för samverkan med BVC och socialtjänsten finns.

(5)

Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och

• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Verksamhetsmål

”förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra”

”...utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker att förstå andras perspektiv... , ”...utveckla sin identitet...”

Process/insatser

• Arbete i smågrupper och i olika gruppkonstellationer

• Samarbetsövningar och lekar

• Samtal och samlingar med fokus på känslor, tankar och åsikter

• Massage

• Förstärka barnens goda handlingar

• Veckans kompis Resultat

Barnens vilja att hjälpa och trösta varandra har ökat. De har börjat lyssna på varandra och accepterat någon annans önskan. Vi har sett att barnens förmåga att samarbeta har utvecklas och allra bäst har det fungerat utomhus.

Analys

Genom att uppmuntra barnen till att samarbeta i mindre grupper och dela på gemensamt material har barnen upptäckt värdet av att samarbeta. Barnen har på så vis upptäckt att fler barn kan vara med. Barnen inspirerar varandra och vidareutvecklar leken. Då gäller det att vi pedagoger är lyhörda så vi kan tillföra material så att barnen har en möjlighet att föra leken framåt. Barnens förmåga att samarbeta utomhus underlättas av att det inte finns några begränsade ytor. Barnen har möjlighet att dela på sig på ett annat sätt och de får då leka mer i fred. De kan samsas bättre om lekmaterialet utomhus. Ett exempel där vi ser att samarbetet utvecklats utomhus är hur våra barn använder våra”taxicyklar” (som är för minst två barn) som förut ofta var orsak till konflikter, vi ser nu att barnen ofta löser konflikterna själva genom att samtala med varandra och göra egna tur tagnings regler.

Att tillsammans med barnen kontinuerligt föra samtal och förtydliga med bilder och böcker om olika känslotillstånd har deras förståelse för empati ökat. Vi ser att barnen på hemvisterna är måna om varandra. De äldre barnen hjälper de yngre barnen tex vid påklädning och matsituationen. Vi som pedagoger har uppmuntrat och därigenom stärkt barnens agerande då

(6)

vi sett att de hjälpt varandra.

På hemvist Dungen har det varit mycket sjukdom och byte av pedagoger vilket har lett till att pedagogerna inte har kunnat arbetat som planerat.

Utvärdering

1 2 3

4

⁵

Åtgärder för utveckling

Vi fortsätter arbeta med att utveckla det sociala samspelet även i höst då vi ser att det är något som ständigt behöver finnas med i våra verksamhet.

Utveckling och lärande

Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och

inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter,

kunskaper och färdigheter.

Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv

• uttrycker sina känslor, tankar och åsikter

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge, riktning och grundläggande egenskaper hos mängd, antal , ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen

Verksamhetsmål

”utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.”

• Samlingar och pedagogiskt arbete i smågrupper och i olika gruppkonstellationer

• Intervjuer av barn enskilt

• Motsatsord, rimord, ordbilder, nilbilder, egna sagor, stödtecken, sagopåsar

• Arbete i projekt

(7)

Resultat

Vi har sett ökad kommunikation mellan barnen både verbalt och med hjälp av stödtecken.

Efter sin mognad har barnen börjat att argumenterat för sina åsikter. Genom observationer har vi sett att barnens intressen för att leka med ord har ökat.

Analys

Vi ser att alla vardagliga situationer där barnen har möjlighet att vara i mindre grupper skapar gynnsamma tillfällen för språkutveckling. Dessa tillfällen måste vi pedagoger uppmärksamma och ta tillvara på. Barnen ges möjligheter och tid att bli lyssnade på.

Vi har även utmanat barnen med HUR frågor, där de inte ska kunna svara JA eller NEJ. Det har vi gjort för att barnen ska kunna förstå och sätta ord på sina åsikter. Vi ser att utmana barnen på det här sättet gör att barnen vidareutvecklar sina tankar och funderingar.

När vi läser för barnen efter maten har vi valt att dela upp barnen i mindre grupper. Vi kan då anpassa böckerna efter barnens mognad och intresse. Vi har där också tagit tillvara på kompetensen hos en av våra arabisktalande vikarier som fått läsa för barnen som har arabiska som modersmål. Vi vet att det gynnar de tvåspråkiga barnens språkutveckling. Vi har blivit ytterligare medvetna om detta efter våra nätverksträffar kring boken ”Flera språk i förskolan”

En av hemvisterna har under läsåret arbetat med projektet Spöket Hugo, ett spöke som har kommit med olika språk- och matematiska uppdrag. Spöket Hugo engagerade barn och pedagoger vilket ledde till en gemensam saga. Barnen skrev även egna sagor. Spöket Hugo väckte barnens intresse och nyfikenhet till att leka med ord, bokstäver, skriva och ljuda.

Utvärdering

1 2 3

4

⁵

Fortsätta att arbeta med språkutveckling och använda oss av mer stödtecken och bilder för att förtydliga.

Försöka få in lärplattan mer i förskolans vardag i språkutvecklande syfte. Att vi tillsammans med barnen ska kunna reflektera och samtala kring t.ex. en bild, en händelse mm.

Barns inflytande

I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,

(8)

• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och

• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Verksamhetsmål

” Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande”.

”... utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö...”

”...få möjlighet att påverka sin situation.”

• Lyhörda pedagoger

• Aktiviteter där barnen får vara med och besluta om förskolans verksamhet

• Demokratiska val

• Veckans kompis Resultat

Barnen på förskolan har fått vara med och påverka innehåll och utformning av miljön.

På Spindeln och Snigeln har vi inte kunnat haft framme allt material vi önskat. Vid påminnelse har vi sett att barnen plockar undan efter avslutad aktivitet.

Analys

Genom att inte lika ofta använda ordet nej har pedagogerna på Hasselmusen skapat en mer tillåtande verksamhet. På så sätt har vi velat visa barnen att de har möjligheter att påverka sin vardag. Barnen har själva fått välja vad de vill jobba med under stor del av dagen, vilket har medfört att barnen fått ta ansvar för sina handlingar och förskolans miljö. I intervjuerna av veckans kompis har det framkommit att barnen känner att de får vara med att bestämma och att deras åsikter är viktiga och vi andra finner oss i det beslutade.

På Spindeln och Snigeln har vi inte kunnat ha allt material framme vilket beror på att vi haft stort åldersspann i grupperna, de yngsta barnen stoppar saker i munnen. Vi har istället plockat ner materialet som barnen efterfrågat. Efter lunch då de yngsta barnen sov såg vi tillfällen för de äldre barnen att få fler valmöjligheter och använda mer utmanande material.

Vi ser att barnen har uppskattat den stunden och är medvetna om att de kan arbeta med materialet i en friare och lugnare miljö.

Vi har genom observation och samtal med barnen lyssnat in vad barnen efterfrågar och visar intresse för. Vi har tagit tillvara på deras önskemål och gemensamt utformat vår miljö. Ett exempel är förskolans sjukhus. Tillsammans med barnen och med hjälp av vårdnadshavare har vi samlat in och tillverkat material för att slutligen kunna färdigställa sjukhuset. Då barnen varit med och påverkat sin miljö ser vi en utvecklande lek med färre konflikter.

Barnen inspirerar varandra med sina olika erfarenheter.

En bidragande orsak till att vi inte nått högre utvärderingsresultat kan ha varit att vi har haft hög sjukfrånvaro hos pedagogerna. Barngrupperna har blivit oroliga och vi har inte alltid kunnat arbeta med det vi planerat vilket skapat frustration hos oss pedagoger.

(9)

Utvärdering

1 2

3

⁴ ⁵

Fortsätta arbete med inflytande då vi ser att barnen blir mer aktsamma om sin miljö när de får vara med och påverka.

Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.

Resultat enkät

Förskolan Stocksätter 2014 28 inkomna svar 2015 27 inkomna svar

Enkät vårdnadshavare förskola 2015 2014

Personalen bemöter mitt barn på ett bra sätt. 25/27 28/28

Personalen bemöter mig på ett bra sätt. 24/27 28/28

Jag får kontinuerlig information om vad som händer i

mitt barns grupp. 21/27 28/28

Informationen till mig om förskolans/dbvs mål och verksamhet är bra.

24/27 28/28

Jag har en bra dialog i mina kontakter med förskolans personal.

23/27 28/28

Mitt barn har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten på förskolan/dbv

19/27 24/28

Verksamhetsmål

”Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal”

• Föräldrarna bjuds in till ett föräldramöte per år.

• Enkätundersökning till vårdnadshavare om hur de upplever bemötande, trygghet, information, utvecklingssamtal och inflytande.

• Utvecklingssamtal erbjuds en gånger per år.

(10)

Resultat

58% av vårdnadshavare besökte årets föräldramöte.

Vår strävan till att nå en hög svarsfrekvens på vår årliga föräldraenkät har dessvärre inte uppfyllts. I år fick vi in 27 svar av 64 möjliga d.v.s. 42%. Detta ger oss inte en så speciellt bra värdemätare på hur vi lyckas inom dessa utvalda delar av vårt arbete.

85% av inkomna svar visar att vårdnadshavarna är nöjda och känner tilltro till förskolan.

100% av vårdnadshavarna har blivit erbjudna att ha utvecklingssamtal men 12,5% valde att avstå samtal.

Analys

Av resultaten kan vi se att stor del av vårdnadshavarna är intresserade av att komma på utvecklingssamtal. Frågan vi ställer oss är -Hur ska vi få ALLA vårdnadshavare att förstå betydelsen av utvecklingssamtal? Behöver vi bli tydligare och förklara vad ett

utvecklingssamtal innebär? Brister kommunikationen pedagoger/vårdnadshavare emellan, då vi är en mångkulturell förskolan? Vi kan ändå utifrån våra enkätsvar se att 78% av

vårdnadshavare är delaktiga och kan påverka innehållet i samtalet. En del av vårt

vidareutvecklande arbete av utvecklingssamtal var att låta de äldsta barnen hålla och leda sitt samtal tillsammans med pedagog/vårdnadshavare. Efter samtal med vårdnadshavare och barn fick vi positiv feedback. Därför kommer vi fortsätta med detta arbetssätt även nästa år.

Vi önskar att återgå till enkäter i pappersform då vi såg att svarsfrekvens blev hög. Trots påminnelser och erbjudande om att få fylla i via förskolans dator så lyckades vi inte få en högre svarsfrekvens. Här ser vi ett problem då svarsfrekvensen är oförändrad från

föregående år och kan därför inte ligga som grund till vårt utvecklingsarbete kommande läsår.

Utvärdering

1 2

3

4 5

En åtgärd och en önskan då vi ej påverkar detta helt är att få återgå till pappersform på föräldraenkäterna så att vi får in flera svar som vi kan ha som underlag. En ny mall för utförande av utvecklingssamtal har tagits fram av en arbetsgrupp, som alla förskolor kommer att använda sig av.

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda

(11)

uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd.

Verksamhetsmål

”Arbetslaget skall utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skolan och fritidshemmet samt samverka med dem och tillsammans med personalen i förskoleklass, skolan och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans”. (LPFÖ 98 rev. 2010))

• Alla 6-åringar inom upptagningsområdet erbjuds en inskolning till förskoleklassen och i förekommande fall till fritidshemmet.

• Överlämnandesamtal individuellt för de barn som haft särskilda insatser

• Träff mellan förskoleklasspersonal och förskolepersonal i juni där förskolan berättar om vad barnen arbetat med under sin förskoletid

• Vi följer vår ”Handlingsplan för överinskolning av 6-åringar från förskola till förskoleklass” där vi har ett upplägg tidsmässigt och vilka som ansvarar för vad

• Genomförande av gemensamt pedagogiskt café vid ett tillfällen

Resultat

De blivande förskoleklassbarnen har under året haft gymnastik i skolans gymnastiksal vid ett tillfälle i veckan. På höstens pedagogiska café togs vikten av hur mottagandet av nyanlända går till. Vi diskuterade i smågrupper (pedagoger från skolan och förskolan) hur vi gör på våra respektive arbetsplatser.

Vi har arbetat efter vår handlingsplan för överinskolning till förskoleklass med gott resultat och fint samarbete.

Analys

Vi anser att det har varit mycket gynnsamma samtal under de pedagogiska caféerna som gett oss en bättre bild av varandras verksamheter och tankar kring lärandeprocesser. Vi på förskolan ser det som en självklarhet att hjälpa vårdnadshavare att ta kontakt med t.ex.

vårdcentralen, tandläkaren mm. Vilket fritidshemmet inte såg som en självklarhet. De gemensamma öppningarna och stängningarna samt närheten lokalmässigt till varandra öppnar upp för samarbeta på ett naturligt sätt.

Utvärdering

1 2 3

4

⁵

Vi har kommit en bra bit på väg och önskar fortsätta med arbetet kring samverkan.

(12)

Kultur- och utbildningsförvaltningens mål

• Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och hälsofrämjande

Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X

• Vårdnadshavare, barn och elever ska vara nöjda med våra förskolor och skolor Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X

•Vi ska ha en förskola som tar hänsyn till våra medborgares behov av barnomsorg alla tider på dygnet.

Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X

(13)

Bedömning av förskolans kvalitet

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Personalen erbjuder få tillfällen till träning i att leva sig in i andra barns situation. Få reflektioner görs tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning

Lite kommunikation finns och tillrättavisningar präglar kontakten mellan barn och vuxna

Personalen erbjuder till viss del till träning i att leva sig in i andra barns situation. Till viss del görs reflektioner tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning

Kommunikationen mellan personal och barn präglas av viss ömsesidig respekt

Personalen ger barnen många möjligheter att träna på att leva sig in i andra barns situation.

Många tillfällen ges också till att reflektera om kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning

Kommunikationen mellan vuxen och barn sker på barnens villkor med stor respekt för barnens egenvärde

Språklig begreppsförmåga

Barnen får få möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. Det finns få tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter Barnen får sällan leka med ord och träna ords betydelse

Barnen får vissa möjligheter att utveckla sitt intresse för

skriftspråk utifrån sin egen nivå. De får också vid vissa tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter.

Barnen får ibland leka med ord och träna ords betydelse

Barnen får många möjligheter att utveckla sitt intresse för

skriftspråk utifrån sin egen nivå. De får också många tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter.

Barnen får ofta leka med ord och träna ords betydelse

Matematisk begreppsförmåga

Barnen får sällan eller aldrig möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas sällan i möjligheterna att föra och följa

matematiska resonemang.

Barnen utmanas sällan i att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor.

Barnen får sällan träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar

Barnen får vissa

möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas också till viss del i möjligheterna att föra och följa

matematiska resonemang.

Barnen utmanas också till viss del att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får ibland träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar

Barnen får många möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas ofta i

möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas också ofta att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor.

Barnen får ofta träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras

problemställningar Barn får sällan Barn får ibland Barn får många

(14)

Naturvetenskapliga och

tekniska förmågor

möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar.

Barn utmanas sällan i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Barnen får sällan möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt

Barn utmanas ibland i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Barnen får också ibland möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt

Barn utmanas ofta i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Barnen får också många möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt

Barns inflytande

Barnen får sällan möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Få tillfällen ges att träna ett personligt

ansvarstagande. Barnen ges få möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete

Barnen får till viss del möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Vid vissa tillfällen ges barnen möjlighet att träna ett personligt

ansvarstagande. Barnen ges till viss del

möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar

beslutsfattande och samarbete

Barnen får många möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Många tillfällen ges att träna ett personligt

ansvarstagande. Barnen ges många möjligheter att

träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete

Pedagogisk dokumentation

Varje barns lärande följs i låg grad upp och

dokumenteras. Förskolan vidtar få aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Att genomföra ständiga förbättringar är inte naturligt för

verksamheten Förskolan har i låg grad en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns inga eller få tydliga rutiner för att

dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull.

Varje barns lärande följs till viss del upp och dokumenteras. Förskolan vidtar till viss del aktiva åtgärder för att

kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Ständiga förbättringar är till viss del naturligt för

verksamheten Förskolan har till viss del en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns till viss del tydliga rutiner för att

dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull.

Varje barns lärande följs upp och dokumenteras kontinuerligt. Förskolan vidtar hela tiden aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Ständiga förbättringar är naturligt för verksamheten Förskolan har en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull.

(15)

Sammanfattning

Redan efter min första tid som förskolechef i Förskoleområde1 såg jag vikten av att ha kontinuerliga nätverksträffar med pedagogerna. Vilket jag införde till hösten. Dessa träffar har varit på tisdagar, vi har jobbat med böckerna Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan och Flera språk i förskolan vilket vi sett som viktiga områden att utveckla.

Pedagogerna anser att dessa träffar har gett dem massor i det pedagogiska arbetet, vilket gör att vi kommer att fortsätta med nätverksträffar även till kommande läsår. Under våren var jag borta vid flera tillfällen processledarna höll då i träffarna vilket de har skött på bästa sätt.

Processledarens funktion har främst varit utvecklingsarbete kring det pedagogiska arbetet, dennes tid har legat på fredag förmiddag där även övriga processledare i förskoleområde 1 har haft sin tid. Att ha samma tid har gett förutsättningar för att mötas både med och utan förskolechef. Efter årsskiftet ökade processledarens tid från 2 till 4 timmar i veckan. Den tiden har fördelats på en heldag var tredje vecka. På den tiden har processledarna träffats i förskoleområde1 och jobbat med gemensamma saker som t.ex. handlingsplaner,

diskussioner kring lärande miljöer, pedagogisk dokumentation och utvecklingssamtal.

Processledarna och jag ser en stryka att ha en likvärdighet i vårt område.

Under året har Ipads/lärplattor inköpts vilket ses som ett mycket användbart verktyg både för pedagog och barn. Med Ipads/lärplattor kan man på ett enklare sätt arbeta med

pedagogisk dokumentation, reflektion över bilder och film.

Vi kommer under läsåret 2015-2016 fortsätta att utveckla arbetet med Ipads/lärplattor med bland annat gemensam kompetensutveckling och i arbetslaget samt köpa tillbehör som projektor för ytterligare utveckla verksamheten. Pedagogisk dokumentation är även ett område vi ska arbeta vidare med, då vi fortfarande inte ser det som helt naturligt i vardagen, En del kan vara att träffa andra pedagoger och diskutera detta samt att besöka verksamheter som har det som en naturlig del i verksamheten. Processledarna var på studiebesök under våren på förskolor som arbetade med pedagogisk dokumentation och en del av deras uppdrag kommer att vara att driva detta på sina verksamheter.

Under året arbetades det fram ett gemensamt dokument för samtliga förskolor i Hallsberg kring utvecklingssamtalet även det kommer vara prioriterat att arbeta med under hösten så att alla pedagoger känner sig trygga med materialet.

I samband med årets kvalitetsredovisning har pedagogerna använt sig av skattningsverktyget som var nytt förgående år. Jag anser att det nödvändigt göra om det till sitt ”eget” utifrån de verksamhetsmål man valt att fördjupa sig i, i dag är det utarbetat efter Ånge kommun.

Utöver detta verktyg har förskolan haft ett som de använt kontinuerligt i samband med reflektion i arbetslaget. Detta verktyg har varit grunden för det systematiska kvalitetsarbetet.

Att få barnen att förstå vikten av att hjälpa och lära av varandra har varit ett

utvecklingsområde på Stocksätter. Att pedagogerna varit närvarande (in lyssnande och lyhörda, en hjälpande hand, tro på barnen), har lett till att barnen blivit mer hjälpsamma och ser värdet att leka tillsammans samt att de har stor frihet i verksamheten.

• Fortsätta att utveckla det sociala samspelet

• Utveckla organisationen så att barnen får ännu bättre förutsättningar till lär tillfällen

(16)

(dela upp barnen ute/inne).

•

Utveckling och lärande

Barnen kommunikation har ökat vilket jag tror beror på att pedagogerna har

uppmärksammat barnens intressen och tillfört material samt att de delat upp barnen i mindre grupper där barnens blivit lyssnade och hörda på. Genom att pedagogerna ställt mer öppna frågor har barnen också utvecklat sina idéer och tankar.

Att ta tillvara på våra vikarier som annat modersmål än svenska genom att de t.ex. läser på sitt hemspråk ser jag som mycket positivt. Det gynnar våra tvåspråkiga barns

språkutveckling.

• Att använda oss mer av stödtecken och bilder

• Utveckla lärplattans användande i vardagen

• Arbeta i mindre grupper för att gynna språkutvecklingen

Barns inflytande Ett mål som jag (förskolechef) tydligt upplevt att pedagogerna strävat efter. Trots det upplever jag att resultatet inte blivit det man önskat. En stor del i att det blivit ett lägre resultat än önskat beror på mycket vikarier, de lärande miljöerna har inte kunnat anpassat på det sätt man önskat då barngrupperna har varit 1-4 år eller 2½-5år. Trots det så ser man i analysen att barnen har fått större val att påverka sin vardag liksom varit med att utforma förskolans miljö vilket lett till att barnen känner mer ansvar för sina handlingar och den miljö de vistas i.

Jag som förskolechef tänker att pedagogerna måste börja med sig själva och verkligen tänka efter och fundera över vad inflytande är för de själva (hur just jag tänker kring inflytande i pedagogisk verksamhet) och att jag är tydlig med hur jag ser på barns inflytande. Därefter ska reflektion och diskussion ständigt ske i arbetslaget, annars hamnar man i att barnen får vara med att påverka sin vardag, göra val, rösta etc. Barns inflytande i förskolan är för mig ett förhållningssätt kring tron på varje individ, tro på sig själv,lyhördhet och pedagogers närvaro som leder till en verksamhet som alltid är anpassad med material och miljö för de barnen som vistas där.

• Börja med sig själv som pedagog

• Reflektera i arbetslaget

•

Vårdnadshavarna är nöjda med förskolan och de har en god relation med varandra. Vår upplevelse är dock att vårdnadshavarna inte ser betydelsen av utvecklingssamtal, vi tror det kan bero på brister i kommunikationen mellan pedagoger och vårdnadshavare då flera av vårdnadshavarna har annat modersmål än svenska. Under årets utvecklingssamtal har de

(17)

äldsta barnen varit med, vilket vi upplevde som mycket positivt. Även de barn och

vårdnadshavare som haft dessa utvecklingssamtal var mycket positiva.

För att ytterligare arbeta aktivt med föräldrasamverkan har kommunen arbetat fram en gemensam mall för utvecklingssamtal.

• Barnen med på utvecklingssamtal utifrån ålder och mognad

• Visa intresse kring familjerna och lyssna in deras tankar kring verksamheten

Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshem Även under detta läsår har samarbetet fungerat bra. Vi kommer att fortsätta med pedagogiska caféer för pedagogerna då vi chefer fått god respons fån pedagogerna, värdet att träffas och hinna diskutera pedagogik med varandra. Övergången mellan förskola och förskoleklass har fungerat bra under våren/sommaren 2015 då man arbetat efter handlingsplanen. Att

pedagogerna reflekterat med barnen före, under och efter träffarna tror jag leder till att många barn känner sig trygga in för skolstarten.

• Då vi (rektor för Stocksätter skolan och förskolechef i förskoleområde 1) under året pratat mycket om ”vårt” mångkulturella område har vi tankar kring att hitta

samarbetsformer mellan förskola och skola som har med just mångkultur att göra, som t.ex. läsning, kulturfest

Till hösten kommer förskolan vara 2½ avdelningar då Dungen och Hammaren blir en gemensam förskola.

Hallsberg 2015-08-12 Helena Finnman Förskolechef