Kallelse Omsorgsnämnden

(1)

Kallelse Omsorgsnämnden

Tid

:

måndag 7 december 2020 kl. 15:30

Plats: Östra Roten och på distans via Teams, kommunhuset i Lilla Edet

Ärenden Föredragande

Formalia

1 Upprop

2 Val av justerare och fastställande av tid för justering

3 Godkännande av dagordning 4 Anmälan av jäv

Ärenden

5 Initiativärende - Inför språkkrav i svenska

för anställning inom omsorgen 2020/213 Ralja Angelis, utredare/

Verksamhetsutvecklare 6 Timbelopp för personlig assistans 2021 2020/253 Camilla Karlsson,

verksamhetschef VoO/

funktionshinder 7 Ändring av tidigare fattat beslut om att

begära in utdrag ur belastningsregistret vid samtliga nyanställningar inom vård och omsorg och funktionshinder

2020/250 Lotte Mossudd, förvaltningschef

8 Mål och resursplan 2021 för Socialnämnden

2020/236 Lotte Mossudd, förvaltningschef 9 Månadsuppföljning ekonomi för ON till

och med oktober 2020

2020/5 Lotte Mossudd, förvaltningschef 10 Rapport omställningsarbetet

omsorgsnämnden

2020/5 Lotte Mossudd, förvaltningschef 11 Kvalitetsuppföljning 2020 för

Omsorgsnämnden

2020/237 Lotte Mossudd, förvaltningschef 12 Beslutsuppföljning omsorgsnämnden 2020 2020/33 Lotte Mossudd,

förvaltningschef

(2)

funktionshinder 15 Redovisning av beslut om särskilt boende

för äldre (SÄBO) och kösituationen för plats på SÄBO

16 initiativärende - Personligt visir till

personal på kommunens särskilda boenden, SÄBO

2020/251 Camilla Karlsson, verksamhetschef VoO/

funktionshinder 17 Taxor och avgifter för 2021 inom

Omsorgsnämnden

18 Information - Covid-19

19 Anmälan av inkomna skrivelser 20 Redovisning delegationsbeslut

Lars Ivarsbo (C)

Ordförande

(3)

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr

2020-11-03 ON 2020/213

Initiativärende om att införa språkkrav för anställning inom omsorgen

Dnr ON 2020/213 Sammanfattning

Sverigedemokraterna har tagit upp ett initiativärende gällande att införa språkkrav i svenska för anställning inom omsorgen samt att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en plan för att genomföra språklyft för befintlig omsorgspersonal där behov finns.

Omsorgsnämnden beslutade den 28 september 2020 översända initiativärendet till förvaltningen för beredning.

I Socialstyrelsens allmänna råd (2011:12), om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre, framgår bland mycket annat att

personalen ska ha ”förmåga att förstå, tala, läsa och skriva svenska”. Det finns inga rekommendationer hur verksamheten ska säkerställa detta utan det är upp till varje verksamhet att ta ansvar för.

Att införa en språktest/språkkrav inför anställning bedöms vara tidskrävande ur

administrativ synpunkt. Resultatet, det vill säga effekten av införandet av ett språktest, ses dessutom som osäkert. Förvaltningen har istället processer som säkerställer att personalen har eller tillskansar sig den kunskap i yrkessvenska som är nödvändig i verksamheten.

Sedan september 2020 finns en central rekrytering som hanterar alla timanställda. Vid en första anställningsintervju får den sökande svara på frågor både skriftligt och

muntligt och en bedömning görs sedan av två rekryterare om den sökande har tillräcklig språkkunskap eller inte. En person som erbjuds timanställning får som huvudregel tre introduktionspass och därefter görs en avstämning med berörd chef om en fortsättning är aktuell. Även då tas frågan om språkkunskaperna upp. På så sätt säkerställs att personal som anställs kan svenska tillräckligt bra.

Det pågår flera kompetensutvecklingssatsningar i förvaltningen där personal som saknar undersköterskeutbildning blivit erbjudna att validera sin kunskap till undersköterska.

Detta är också ett forum där yrkessvenska kan studeras in.

För att ytterligare säkerställa att personal i verksamheten tillskansar sig nödvändig yrkessvenska planerar förvaltningen att via Vård och Omsorgscollege utbilda språkombud. Språkombudens roll i verksamheten blir att stötta språkutveckling hos medarbetare som har svenska som andraspråk och bristande kunskaper i svenska eller som av andra orsaker, exempelvis dyslexi, behöver stöd.

(4)

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 2020-11-03

Initiativärende från Sverigedemokraterna Inför språkkrav i svenska för anställning inom omsorgen inkommen 2020-09-22

Ekonomiska konsekvenser

Språklyft för befintlig omsorgspersonal där behov finns innebär en mindre kostnad om det hanteras genom språkombud. Om personal som anser sig ha otillräckliga

språkkunskaper i svenska skulle få tillgång till ett språklyft på betald arbetstid skulle den personen behöva ersättas med vikarie. Eftersom det skiljer sig mycket i

kunskapsnivåer och hur personer kan tillgodogöra sig kunskap går det inte i nuläget att räkna ut kostnaden.

Det kan eventuellt finnas möjlighet att använda statliga medel, då regeringen i

budgetpropositionen för 2021 föreslår en riktad satsning för att förbättra yrkessvenskan hos personal inom äldreomsorgen. Det gäller till exempel vårdbiträden och

undersköterskor som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket för det yrke de utövar. Satsningen beräknas omfatta 31 miljoner kronor per år 2021 och 2022 och förslaget är att stödet bör kunna gå till såväl befintliga som nya insatser.

Sociala konsekvenser

Språktest för personer som ska arbeta i omsorgen kan vara diskriminerande och innebära att personer som i övrigt är mycket lämpliga för arbete och har tillräckliga kunskaper för att utföra arbetet väljs bort.

Förslag till beslut

1. Omsorgsnämnden avslår Sverigedemokraternas yrkande att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en plan för att genomföra ett obligatoriskt språktest med språkkrav enligt Socialstyrelsens rekommendationer vid nyanställning i äldreomsorgen.

2. Omsorgsnämnden avslår Sverigedemokraternas yrkande att ta fram en plan för att genomföra språklyft för befintlig omsorgspersonal där behov finns.

3. Omsorgsnämnden uppdrar åt förvaltningen att fortsätta hantera olika typer av kompetensutvecklingsbehov i den kompetensutvecklingsplan som finns för verksamheten.

Ralja Angelis Utvecklare/Utredare ralja.angelis@lillaedet.se

Beslut expedieras till

Camilla Karlsson, verksamhetschef Vård och Omsorg/ funktionshinder

(5)

Inför språkkrav i svenska för anställning inom omsorgen

Med anledning av ovanstående yrkar Sverigedemokraterna Lilla Edet Att

Att

Frej Dristig (SD)

(6)

Timbelopp för personligassistans 2021

Då assistansberättigad väljer privat utförare ska kommunen utbetala ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Omsorgsnämnden föreslås fastställa

timersättningen för personlig assistans enligt 9 § 2 LSS utifrån kommunens

egenkostnad. Timersättningen föreslås för 2021 vara 289 kr och uppräknas årligen med avtalad lönekostnadsökning samt förändrat lagstadgat PO-pålägg.

Beslutsunderlag

Brev till assistansberättigade daterad 2020-11-16

Beräkning av assistansersättningens timbelopp 2020-11-11

Omsorgsnämnden antar förslag till ersättningsbelopp vid personlig assistans enligt 9 § 2 LSS

Camilla Karlsson

Verksamhetschef funktionshinder camilla.karlsson2@lillaedet.se

Beslut expedieras till Lotte Mossudd Socialchef

Camilla Karlsson Verksamhetschef

(7)

Datum: 2020 – 11 - 16

Till: Assistansberättigade

För kännedom till: Assistansföretag

Timbelopp för personlig assistans enligt LSS för 2021

Socialförvaltningen har för år 2021 fastställt timbelopp för kommunal assistansersättning enligt LSS till 289 kr.

Vid stöd enligt 9 § 2 LSS ersätts skäliga kostnader för assistans. Förvaltningens

beräkning¹av timbeloppet grundar sig på kommunens egenkostnad vid utförd assistans.

Beloppet uppräknas årligen med avtalad lönekostnadsökning samt förändrat lagstadgat PO-pålägg som grund.

Ersättning enligt ovan utbetalas för verkställda timmar som redovisas månadsvis.² Redovisningen skall undertecknas av den assistansberättigade eller dennes företrädare samt den personal som utfört assistansen.

Om det kan dokumenteras att det funnits särskilda skäl till förhöjda kostnader finns det möjlighet till förhöjd timersättning. Dessa merkostnader ska vara av samma art som de som Försäkringskassan medger förhöjd ersättning för.

Socialtjänsten kommer att utföra stickprovskontroller för att säkerställa att utbetald assistansersättning används till sådana insatser som regleras i meddelat biståndsbeslut.

Kontrollerna genomförs på samma grunder som Försäkringskassan genomför sina kontroller.

För att socialförvaltningen ska kunna betala ut assistansersättning till ditt assistansbolag krävs att bolaget är godkänt av Socialstyrelsen.

Med vänliga hälsningar

Donya Daneshmand

Enhetschef, Socialförvaltningen, Funktionshinderavdelningen Telefon: 0520- 65 96 77

Donya.daneshmand@lillaedet.se

1 Timbelopp personlig assistans LSS

2 Beräkningsunderlag

(8)

Delsumma lönekostnader 160,64 kr Delsumma lönekostnader 163,66 kr Delsumma lönekostnader 166,74 kr Delsumma lönekostnader 169,87 kr

Genomsnittligt PO 36,5% 58,63 kr Genomsnittligt PO 38,76% 63,43 kr Genomsnittligt PO 38,76% 64,63 kr Genomsnittligt PO 38,76% 65,84 kr Summa Lönekostnader 219,27 kr Summa Lönekostnader 227,09 kr Summa Lönekostnader 231,36 kr Summa Lönekostnader 235,71 kr

OH-kostnader 9% 19,73 kr OH-kostnader 9% 20,44 kr OH-kostnader 9% 20,82 kr OH-kostnader 9% 21,21 kr

Avrundat belopp 240 kr Avrundat belopp 248 kr Avrundat belopp 252 kr Avrundat belopp 257 kr

2018 2019 2020 2021

Grundlön per timme 138,92 kr Grundlön per timme 143,36 kr Grundlön per timme 146,94 kr Grundlön per timme 150,62 kr

OB tillägg 11,5% 15,98 kr OB tillägg 11,5% 16,49 kr OB tillägg 11,5% 16,90 kr OB tillägg 11,5% 17,32 kr

Semesterlön 14% 19,45 kr Semesterlön 14% 20,07 kr Semesterlön 14% 20,57 kr Semesterlön 14% 21,09 kr

Delsumma lönekostnader 174,34 kr Delsumma lönekostnader 179,92 kr Delsumma lönekostnader 184,41 kr Delsumma lönekostnader 189,03 kr

Genomsnittligt PO 38,76% 67,57 kr Genomsnittligt PO 39,17% 70,47 kr Genomsnittligt PO 40,15% 74,04 kr Genomsnittligt PO 40,15% 75,89 kr Summa lönekostnader 241,91 kr Summa lönekostnader 250,39 kr Summa lönekostnader 258,46 kr Summa lönekostnader 264,92 kr

OH kostnader, 9% 21,77 kr OH kostnader, 9% 22,53 kr OH kostnader, 9% 23,26 kr OH kostnader, 9% 23,84 kr

Avrundat belopp 264 kr Avrundat belopp 273 kr Avrundat belopp 282 kr Avrundat belopp 289 kr

(9)

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr

2020-11-05 ON 2020/250

Ändring av tidigare fattat beslut om att begära in utdrag ur belastningsregistret vid samtliga nyanställningar inom vård och omsorg och funktionshinder

Förvaltningen fick den 12 december 2019 i uppdrag att utreda för- och nackdelar med att begära utdrag ur belastningsregistret vid anställning i arbetet med vuxna inom vård och omsorg samt funktionshinderomsorgen.

Efter utredning fattade omsorgsnämnden den 2 mars 2020 beslut att begära in utdrag ur belastningsregistret vid samtliga nyanställningar inom vård och omsorg samt

funktionshinder. Omsorgsnämnden hade som utgångspunkt för beslutet att det inte fanns ett förbud mot att begära in utdrag och att det inom omsorgsnämndens

verksamheter ges insatser till skyddslösa och utsatta grupper. Dessa ska kunna lita på och känna sig trygg med den personal som har i uppdrag att erbjuda hjälp. Den

avvägning som gjordes var mellan skyddet för omsorgstagarna och skyddet för de som söker arbete och då bedömdes skyddet för omsorgstagarna väga över.

Det har nu framkommit att det, trots att många kommuner begär in utdrag ur belastningsregistret, saknas lagstöd för detta för arbete inom socialförvaltningens verksamheter förutom för arbete med barn.

I 11 § punkt 5 Förordning (1999:1134) om belastningsregister står bland annat att uppgifter ur belastningsregistret om brott som lett till någon annan påföljd än

penningböter ska lämnas ut om det begärs av en statlig eller kommunal myndighet som beslutar om anställning av personal inom vård av utvecklingsstörda i fråga om den som myndigheten avser att anställa. För att veta vilka yrkesgrupper detta omfattar behöver man förstå vad som menas med ” vård av utvecklingsstörda”. I propositionen till den nuvarande lagen om belastningsregister finns skrivningen ”vård av utvecklingsstörda”

med men det framgår inte vad som menas utan hänvisas bara till tidigare lagstiftning då begreppet fanns med även då. På sin höjd kan man tänka sig att viss LSS-verksamhet omfattas.

Bakgrund

2 kap. 6 § regeringsformen (1974:152) och artiklarna 7 och 8 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna¹ innehåller båda grundläggande

bestämmelser om rätten till privatliv och i EU:s stadga även rätten till skydd av sina personuppgifter. Riksdagen har genom lag beslutat om när en arbetsgivare inom de

1 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, EUT C 326, 26.10.2012, s. 391–407

(10)

Inom offentliga sektorn gäller objektivitetsprincipen som kommer till uttryck i 1 kap. 9

§ regeringsformen. Där föreskrivs att alla som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen ska iaktta saklighet och opartiskhet. I den kommunala sektorn finns utöver objektivitetsprincipen inte några generella regler i lag som reglerar kommunens anställningsprocesser. Beslutet att anställa en person är dock ett beslut enligt

kommunallagen och kan därför överprövas med en laglighetsprövning enligt 13 kap.

kommunallagen (2017:725).²

Uppgifter om den som har dömts eller på annat sätt lagförts för brott finns i det belastningsregister som förs av Polismyndigheten. För uppgifter i belastningsregistret gäller absolut sekretess. Uppgifter från belastningsregistret får därför endast lämnas ut med stöd av bestämmelser som bryter sekretessen.

I 9 § lag (1998:620) om belastningsregister finns bestämmelser som ger den enskilde rätt att få del av uppgifter ur belastningsregistret om sig själv och om några uppgifter finns även ska ses som den enskildes rätt till registerutdrag enligt 4 kap. 3 §

brottsdatalagen (2018:1177). Ett utdrag syftar till att den registrerade ska kunna kontrollera lagligheten i Polismyndighetens behandling.

Det finns sex specifika (begränsade) utdrag som den registrerade ska användas inför anställning, där var och ett begränsat utdrag är särskilt reglerat i lag.³ Bestämmelser som föreskriver en skyldighet för arbetsgivaren att kontrollera en arbetssökandes

belastningsregister finns för olika verksamheter, bland annat sådan verksamhet som innefattar arbete med barn: skolverksamhet, verksamhet som utför stöd och

serviceinsatser åt barn med funktionshinder och verksamhet avseende boenden som tar emot barn.

Arbetsgivare som inte omfattas av den författningsreglerade registerkontrollen har inte någon uttrycklig rätt enligt lag att begära att en arbetssökande eller en arbetstagare visar upp ett belastningsregisterutdrag inför eller under en anställning. Avsaknaden av en sådan reglering innebär inte att det finns ett uttryckligt förbud för en arbetsgivare att begära eller ta del av ett utdrag ur belastningsregistret som den enskilde själv har begärt ut med stöd av sin rätt till insyn för att kontrollera lagligheten av behandlingen hos polismyndigheten. Ett utdrag som den enskilde själv begär inkluderarar alla brott, även sådana brott som enbart medfört böter. Ett sådant utdrag är inte avsett för arbetsgivare, utan är ett utdrag som ska användas om en individ själv vill kontrollera sina uppgifter i belastningsregistret.

I den statliga utredningen om registerutdrag i arbetslivet (SOU 2014:48) föreslogs ett generellt förbud för arbetsgivare att begära att arbetstagare ska visa eller lämna ett utdrag ur belastningsregistret, om inte begäran har stöd i lag eller författning meddelad med stöd av lag. Merparten av remissinstanserna var positiva till utredningens förslag, men vissa instanser framförde att förslaget medförde behov av att för vissa aktörer utöka författningsstödet för registerkontroll. Därför tillsattes utredningen om

2 SOU 2014:48 s. 56

3 Se Prop. 2017/18:232 Brottsdatalagen, specialmotiveringen till 4 kap. 3 § brottsdatalagen, s. 466ff. och avsnitt 10.1 Tydligare reglering av enskildas rättigheter, s. 217f.

(11)

belastningsregisterkontroll i arbetslivet - behovet av ett utökat författningsstöd (SOU 2019:19). SOU 2019:19 presenterades den 29 april 2019 och skickades på remiss med sista svarsdatum 20 september 2019. Utredningen har gjort bedömningen att det behöver införas en ny lag som ger kommunerna möjlighet att inhämta registerutdrag inom verksamheter där personalen ska utföra insatser i hemmet åt äldre personer eller personer med funktionsnedsättning på motsvarande sätt som idag kan göras för de som arbetar nära barn. Utredningen förslår att den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari 2021. Tills dagens datum har regeringen dock inte lämnat någon proposition till riksdagen, utan ärendet bereds fortfarande inom regeringskansliet.

Mot bakgrund av att det inte finns någon lag som ger nämnden rätt att få ett utdrag ur den sökandes eller den anställdes belastningsregister finns det inte några förutsättningar för nämnden att behandla uppgifter om brott enligt art. 10 GDPR. Vidare bygger

omsorgsnämndens beslut från mars 2020 på att den enskilda ska använda sin rätt att kontrollera lagligheten i sina personuppgifter som är en rättighet enligt EU-rätten.

Nämnden ska som myndighet och representant för det allmänna skydda rätten till

privatliv. Kravet att den enskilde ska nyttja sin rätt till insyn innebär ett åsidosättande av den enskildes rätt till privatliv. Utifrån objektivitetsprincipen krav på saklighet och att kommunen inte har en legal rätt att kräva ett utdrag innebär det att det finns risk för att de sökande kommer behandlas olika vid ett anställningsärende.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 2020-11-05 Omsorgsnämndens beslut från 2020-03-02 Ekonomiska konsekvenser

Utdrag ur belastningsregistret i samband med anställning innebär en viss administrativ kostnad för förvaltningen. Denna kostnad bedöms dock vara marginell.

Det saknas i nuläget lagstöd för att kontrollera utdrag ur belastningsregistret för anställda inom äldreomsorgen. Den möjlighet som finns är att, på frivillig väg, be arbetssökande om utdraget ”Kontroll av egna uppgifter i belastningsregistret”. Utan nationella bestämmelser om registerutdrag för personer som ska arbeta i äldreomsorgen ökar risken för felaktiga urval, missgynnande av personer som inte vill visa ett utdrag ur belastningsregistret och diskriminering. Arbetsgivare får ta del av information om arbetssökande som inte är relevant för att kunna avgöra om en individ är lämplig för en tjänst eller inte.

Omsorgsnämnden upphäver beslut fattat 2020-03-02 § 28 att begära in utdrag ur belastningsregistret vid samtliga nyanställningar inom vård och omsorg samt funktionshinder och att detta endast görs då lagstöd finns.

Lotte Mossudd Socialchef

lotte.mossudd@lillaedet.se Beslut expedieras till

Lotte Mossudd, förvaltningschef

Camilla Karlsson, verksamhetschef Vård och Omsorg/funktionhinder

(12)

Omsorgsnämnden protokoll 2020-03-02

§ 28 Utdrag ur belastningsregister

Förvaltningen fick den 12 december 2019 i uppdrag att utreda för- och nackdelar med att begära utdrag ur belastningsregistret vid anställning i arbetet med vuxna inom vård och omsorg samt funktionshinderomsorgen.

Bakgrund

Det finns idag inte något förbud, men inte heller ett lagkrav att begära utdrag ur belastningsregistret för arbete med vuxna inom SoL och LSS. För arbete med eller i anslutning till barn och unga finns däremot det kravet. I Lilla Edets kommun finns idag rutinen att inhämta registerutdrag vid nyanställning, men inte löpande under en

anställning. Det finns ingen rutin i kommunen gällande arbete med vuxna inom SoL och LSS. Det är upp till varje kommun att besluta i den frågan, och kommuner gör olika.

Radioprogrammet Kaliber gjorde i september 2019 en enkät, där 200 kommuner svarade på frågan om de begär utdrag vid rekrytering för arbete med vuxna inom LSS personlig assistans. Över en tredjedel av de svarande kommunerna begärde alltid utdrag, medan hälften inte alltid gör det.

För- och nackdelar:

Att begära utdrag ur belastningsregistret kan ses som en olägenhet och en

integritetskränkning för den enskilde, och måste vägas mot nyttan för verksamheten.

Inom socialförvaltningen arbetas det ofta med personer som är i en beroendeställning till den som utför insatserna. Därmed kan det hävdas att det finns goda skäl att begära in utdrag ur belastningsregistret, trots den inskränkning i den personliga integriteten det innebär. Om information om förfarandet ges redan vid rekrytering, är sökande dock ändå medveten om förutsättningarna.

Nyttan bör också vägas mot det arbete och den process det innebär att begära in utdraget. Det krävs en rad ställningstaganden som får ligga till grund för en rutin där följande bör framgå:

- Målgrupp för begäran om utdrag: för alla ca 350 anställda eller endast nyanställda?

- Om och i så fall hur ofta ska ett nytt utdrag begäras in?

- Om det visar sig att en individ är aktuell i belastningsregistret- vem gör lämplighetsbedömning för anställning?

- Vilka kriterier, tex typ av brott, hur länge sedan det begicks osv, ska vara underlag för lämplighetsbedömningen?

(13)

Omsorgsnämnden protokoll 2020-03-02

Det finns inte någon garanti för att medarbetare i verksamheten inte har begått brott eller är under utredning. Förvaltningen har ett antal andra kvalitets- och

ledningsfunktioner för att säkra kvaliteten i omsorgen.

Beslutsunderlag

Beslut omsorgsnämnden 2019-12-09 § 119 Tjänsteskrivelse daterad 2020-01-29

Beslut

Omsorgsnämnden beslutar att begära in utdrag ur belastningsregistret vid samtliga nyanställningar inom vård och omsorg samt funktionshinder.

Beslutet expedieras till

Lotte Mossudd, förvaltningschef

Camilla Karlsson, verksamhetschef vård och omsorg/funktionshinder

(14)

Dialog om Socialnämndens Mål och resursplan 2021

Vilka är de största/viktigaste utmaningarna 2021 för socialnämnden?

Vilka mål ska nämnden ha 2021? Varför prioriteras respektive mål?

Vilka olika delområden är särskilt viktiga/kritiska inom respektive målområde och vilka effekter är önskvärda inom respektive målområde?

Har nämnden något särskilda uppdrag till förvaltningen 2021? Varför ges detta uppdrag och vilken är den tänkta effekten?

Vad behöver nämnden för att vara säkra på att verksamheten bedrivs enligt lagar, föreskrifter och plan?

Beslutsunderlag

Nämndens mål och resursplan 2020 Omsorgsnämnden

Förvaltningschef tar fram förslag till Mål och resursplan 2021 för socialnämnden bland annat med utgångspunkt från dialogen i omsorgsnämnden.

lotte.mossudd@lillaedet.se

(15)

Omsorgsnämnden Nämndens Mål och Resursplan 2020

Nämndens mål och resursplan 2020 Omsorgsnämnden

Beslutad av omsorgsnämnden 2019-11-04 Dnr: ON 2019/174

(16)

Innehållsförteckning

1 Nämndens verksamhet ...3

1.1 Nämndens grunduppdrag ...3

1.2 Verksamhetsbeskrivning ...4

1.3 Kommunfullmäktiges vision, övergripande målområden och eventuella uppdrag till nämnden ...5

2 Nuläge och förutsättningar ...5

3 Nämndens målområde ...7

3.1 Nämndens prioriterade mål ...7

4 Ekonomi ...8

5 Investeringar ...8

(17)

Nämndens mål och resursplan 2020

Planering utifrån styrmodellen ska ske i tre delar:

 Planering av nämndens grunduppdrag med tillhörande kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer

 Planering av prioriterade frågor i utvecklingsarbetet (nämndens prioriterade mål)

 Planering av ekonomiska ramar

1 Nämndens verksamhet 1.1 Nämndens grunduppdrag

Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad i lag sägs om socialnämnd avseende äldre- och funktionshindrade. Nämnden ansvarar också för den kommunala hälso- och sjukvården samt kommunens uppgifter enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), bostadsanpassningsbidrag, färdtjänst och riksfärdtjänst.

Utifrån grunduppdraget erbjuder omsorgsnämnden vård, service, omsorg, omvårdnad och rehabilitering för äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Insatser ges efter särskild biståndsbedömning.

(18)

1.2 Verksamhetsbeskrivning

Från slutet av september 2019 kommer Omsorgsnämndens två verksamheter vård och omsorg och funktionshinder att slås samman till en verksamhet med en verksamhetschef.

Verksamheterna ger insatserna till personer som har fått ett biståndsbeslut och som behöver stöd i sitt vardagsliv. Insatserna kan vara praktiska, sociala, medicinska, sjukvårdande, habiliterande och/eller rehabiliterande samt ska förebygga konsekvenser av funktionsnedsättning. Insatserna ska genomsyras av inflytande, delaktighet och respekt för den enskilde och verksamheterna ska präglas av tillgänglighet, hög kvalitet och kompetens. Brukarna ska uppleva meningsfullhet i stödet och känna sig trygga i möte med de som utför insatsen.

Vård och omsorg med ca 250 tillsvidareanställda som arbetar inom:

 tre särskilda boenden för äldre (SÄBO) med sammanlagt 122 permanenta platser och 11 korttidsplatser.

 tre hemtjänstdistrikt som senaste året gett insatser i hemmet till drygt 400 brukare

 kommunal hälso- och sjukvården (hemsjukvård och rehab) med ungefär 250 patienter inskrivna

 en kostenhet som lagar i snitt ca 400 portioner per dag

 två träffpunktslokaler

 demensteam

 dagverksamhet för dementa

 anhörigstöd

Funktionshinder med ca 70 tillsvidareanställda som arbetar inom:

 tre gruppbostäder med sex lägenheter i varje

 ett serviceboende med 14 lägenheter

 personlig assistans

 fyra daglig verksamhet som sysselsätter ca 45 personer

 korttidstillsyn, korttidsvistelse och avlösarservice, eller

 som kontaktpersoner

Omsorgsnämnden ansvarar också för handläggning av ansökningar enligt Socialtjänstlagen, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, Lag om färdtjänst, Lag om riksfärdtjänst och Lag om bostadsanpassningsbidrag.

Inom omsorgsnämnden finns en Medicinskt ansvarig sjuksköterska och en verksamhetsutvecklare IT och E-hälsa.

Styrande dokument

De lagar, förordningar och föreskrifter som främst styr Omsorgsnämndens verksamheter är:

 Socialtjänstlagen (SoL)

 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

 Patientsäkerhetslagen

 Patientlagen

 Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

(19)

 Lag om färdtjänst

 Lag om riksfärdtjänst

 Tandvårdslagen

 Livsmedelsmedelslagen

 Lag om bostadsanpassningsbidrag

 Ledningssystem för kvalitet inom Sol, LSS och HSL

 Föreskrifter om handläggning och dokumentation

1.3 Kommunfullmäktiges vision, övergripande målområden och eventuella uppdrag till nämnden

Kommunfullmäktige beslutade under 2006 om en vision för kommunens framtida tillstånd. Visionen består av fyra tillstånd som kommunen ska präglas av år 2020 Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet, Identitet. För att nå dit finns sex strategiska områden antagna: Medborgarkraft, Samarbete över gränserna, Attraktiv livsmiljö – goda boenden, Goda kommunikationer, Rätt kommunal service och Högre utbildningsnivå.

Målområden 2020:

 Bra boende och livsmiljö

 Ökad hälsa och välbefinnande

 Hållbar miljö

 Attraktivt företagsklimat

Uppdrag som berör Omsorgsnämnden 2020:

 Kommunen ska vara digitaliserad 2022 (Kommunstyrelsen ansvarar)

 Skapa en samlad städ- och anläggningsavdelning där kommunens städ-, fastighets och anläggningsskötare samlas (tekniska nämnden ansvarar)

 2021 års Mål- och resursplan ska ha en genomarbetad flerårsplan med flerårig drifts-, investerings- och exploateringsbudget som är förankrad i nämnder och förvaltningar (Kommunstyrelsen ansvarar men alla nämnder måste bidra.

Nämndens uppdrag är att inom tilldelad ram bedriva verksamhet enligt beslutade mål, strategier och verksamhetsplan. Alla nämnder ska arbeta för en god ekonomisk hushållning av kommunens resurser.

2 Nuläge och förutsättningar

God och nära vård har för Omsorgsnämnden inneburit stora och ökande kostnader sedan slutet av 2017. Flera personer på våra särskilda boenden med stora medicinska behov och mer sjukvård som bedrivs i hemmet är bidragande orsaker. För att möta det ökade behovet av insatser utan ökad budget behöver arbetssätt förändras och effektiveras. Alla verksamheter inom förvaltningen är berörda och behöver anpassa sig utifrån de förutsättningarna. Många åtgärder har tagits fram för att nå en ekonomi i balans. Dessa har dock än så länge inte varit tillräckligt och ekonomin är en fortsatt stor utmaning.

(20)

Kommunens kostnader för personlig assistans har ökat avsevärt 2019 samtidigt som försäkringskassan succesivt stramat åt sina regler. Ansvaret för insatsen personlig assistans är fördelat mellan kommun och staten (Försäkringskassan). Om en person bedöms behöva assistans mer än 20 timmar per vecka för det som i lagen kallas ”grundläggande behov” (personlig hygien, intagande av måltider, av- och påklädnad, kommunikation med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen) är det Försäkringskassans ansvar att utreda och bevilja ersättning. Om en persons

”grundläggande behov” däremot bedöms understiga 20 timmar per vecka är det helt och håller kommunens ansvar.

Det är inte bara demografin som sätter ökad press på kommunernas ekonomi, utan även medborgarnas ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen. Ett ökat generellt välstånd ökar såväl medborgarnas efterfrågan på offentliga tjänster som förväntningarna på hög kvalitet.

Kommuner och regioner står inför omfattande utmaningar bland annat kopplade till välfärdens långsiktiga finansiering, kompetensförsörjning och ökade krav på offentlig service. Digitalisering och användning av ny teknik för att erbjuda god service och för att hitta smarta och effektiva arbetssätt är en av nycklarna för att möta dessa utmaningar.

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting vill ta tillvara digitaliseringens möjligheter i socialtjänsten och hälso- och sjukvården och har beslutat att ställa sig bakom en gemensam vision för e-hälsoarbetet fram till 2025. Målsättningen i ”Vision e-hälsa 2025” är att år 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.

Befintliga lagstiftningar såsom exempelvis socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och hälso- och sjukvårdslagen ses över av regeringen. Resultatet av detta kan komma att påverka omsorgsnämndens ansvar och utförande av insatser.

Sjukfrånvaron inom omsorgsnämndens verksamheter är högre än i kommunen i övrigt, särskilt stor är den för stödbiträden inom funktionshinder där sjukfrånvaron också är högre än för stödbiträden i andra GR-kommuner. Verksamheterna kommer tillsammans med personalavdelningen från hösten 2019 att satsa på att minska sjukfrånvaron.

De flesta av Omsorgsnämndens verksamheter är schemalagda över dygnets alla timmar. Under en dag finns det timmar på dygnet som är mer belastade än andra, det vill säga att flera brukar har behov av stöd under samma tid. Andra timmar finns det knappt något behov av stöd alls. Den logistiska utmaningen är att schemalägga personalen så att man både kan tillgodose brukarnas behov och fylla personalens arbetstid med produktivt arbete. En god planering som utgår från brukarnas behov bedöms skapa en bättre kvalitet för de vi är till för. Det krävs dessutom som en av åtgärderna för en ekonomi i balans och för att komma ett steg vidare på heltidsresan. Vi behöver minska antalet timvikarier och planera smartare kring våra ordinarie medarbetare för att lösa frånvaro och anpassa bemanningen efter skiftande behov i verksamheten. Här spelar möjligheten att schemalägga resurspass och införande av 4-veckorsschema en avgörande roll.

På lite längre sikt kan man planera en bättre utemiljön kring våra SÄBO och gruppbostäder. De som finns idag ger inte så stor frihet för dementa och funktionshindrade som skulle behövas.

(21)

3 Nämndens målområde

 Ekonomi i balans

 Kompetensförsörjning

 Delaktighet/brukarmedverkan

3.1 Nämndens prioriterade mål

Ekonomi i balans Här formuleras målet

Varför har politiken prioriterat

detta målområde? Omsorgsnämndens kostnader har det senaste året ökat avsevärt.

Att nå en budget i balans är ett gemensamt ansvar och en stor utmaning.

Vilka olika delområden är särskilt viktiga/väsentliga/kritiska inom målområdet?

Smart effektiv bemanning Utnyttja resurserna på bästa sätt Förenkla biståndshandläggningen Vilka effekter är önskvärda inom

målområdet? Budget i balans med bibehållen kvalité

Kompetensförsörjning Här formuleras målet

Varför har politiken prioriterat

detta målområde? Det har varit och är svårt och ibland omöjligt att rekrytera medarbetare till omsorgsnämndens verksamheter.

Kompetent personal som kan leverera tjänster med kvalité.

Hållbar attraktiv arbetsmiljö.

Vilka effekter är önskvärda inom

målområdet? Attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera och behålla rätt medarbetare.

God kvalitet på insatserna.

Delaktighet/Brukarmedverkan Här formuleras målet

Varför har politiken prioriterat detta målområde?

Med begränsade resurser måste vi veta att vi gör det vi ska utifrån brukares behov och önskemål

Att brukare är nöjda med de insatser de får

Vilka effekter är önskvärda inom målområdet?

Rätt insatser i rätt tid för rätt personer

(22)

4 Ekonomi

Omsorgsnämnden Utfall 2018 Budget 2019 Budget 2020

Intäkter 46 323 42 670

Kostnader -276 882 -264 050

Nettokostnad -230 559 -221 380 -221 148

Kommentar till ovan tabell: Under 2019 har budgeten justerats med kompensation för löneökningar samt indexuppräkning med sammanlagt 4 053 tkr utöver beslutad ram, total ram efter justeringar 2019 är 221 380.

Budgetram 2019 221 380

Förändring budgetram -232

Budgetram 2020 221 148

Kommentar till ovan tabell: Inför 2020 har budgeten justerats med kompensation för löneökningar årets 3 första månader 2020, 1 348 tkr. Detta för att få en helårseffekt på löneökning 2019.

Kompensation för prisindex samt kompensation för kapitaltjänstkostnad uppgår till 1 790 tkr. Total ram efter justeringar 2020 är 224 518 tkr. I Kommunfullmäktiges beslut 2019-12-09 § 149 omfördelas 3 370 tkr från Omsorgsnämnden till Individnämnden. Biståndshandläggare var tidigare organiserade inom omsorgsnämnden och är numera placerade inom individnämndens område motsvarande 2 800 tkr. Kvalitetssamordnare är budgeterat till 570 tkr och tjänsten övergår från omsorgsnämnden till individnämnden. Total ram för omsorgsnämnden efter överföring är 221 148 tkr.

Driftsredovisning

tkr Budget 2020 Budget 2019

Verksamhet Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Skillnad Övergripande 1 984 -10 471 -8 487 2 015 -14 900 -12 885 +4 398 Vård och Omsorg 20 760 -170 002 -149 242 22 046 -168 816 -146 770 -2 472 Funktionshinder 16 968 -80 387 -63 419 18 609 -80 334 -61 725 -1 694 Summa 39 712 -260 860 -221 148 42 670 -264 050 -221 380 -232

5 Investeringar

Investeringar Budget 2020 Budget 2021 Budget 2022

Inventarier 430 220 45

Summa 430 220 45

(23)

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr

2020-11-20 ON 2020/5

Ekonomisk uppföljning för Omsorgsnämnden januari – oktober 2020

Ekonom har haft avstämning med alla enhetschefer, gått igenom utfall till och med oktober och gjort prognoser.

Den bifogade uppföljningen som redovisar Omsorgsnämndens utfall till och med oktober visar ett överskridande på 1 335 tkr. Tyvärr ser vi ökade kostnader inom hemtjänst och särskilt boende framför allt på grund av ökade sjuklönekostnader.

Kompensation för sjuklönekostnader i oktober finns inte med i utfallet.

Verksamheterna har under året påverkats stort av Covid-19 genom bland annat ökad sjukfrånvaro hos tillsvidareanställd personal men även hos timvikarier. Personal har inte kunnat användas mellan enheter på det sätt som planerats i omställningsarbetet och som är mest effektivt. Ett Coronateam fanns också fram till och med augusti för att kunna vårda Coronasjuka som skrivits ut från sjukhus och som behövde vårdas i hemmen.

Prognosen för Omsorgsnämnden för 2020 är ett överskridande med 4 269 tkr.

I prognosen är inte eventuell ersättning från staten p.g.a. Covid-19 medräknad.

Äldreomsorgen är den verksamhet som påverkats mest av Covid-19 och redovisar till och med oktober ett överskridande med 3 730 tkr. Prognosen för hela året är ett

överskridande med 3 455 tkr. Omställningsarbetet mot en ekonomi i balans har fortgått hela året och man kan se att kostnaderna för äldreomsorgen är 5 227 tkr lägre än samma period förra året.

Funktionshinder redovisar ett överskott till och med oktober på 2 395 tkr men prognostiserar ett underskott på helår på 814 tkr till följd av nya boende- och

insatsbeslut. Utfallet januari – oktober 2020 för funktionshinder är 3 990 tkr lägre än samma period förra året.

Prognosen är försämrad jämfört med uppföljningen efter september. Covid-19 påverkar fortsatt i hög grad.

Beslutsunderlag

Ekonomisk uppföljning till och med oktober

(24)

Omsorgsnämnden antecknar informationen.

(25)

2020

Helår 2020 2019

Utfall Budget Avvikelse 202001 202002 202003 202004 202005 202006 202007 202008 202009 202010 Budget Prognos Avvikelse Utfall Avvikelse Utfall 3100 Äldreomsorg -135 455 -131 725 -3 730 -13 107 -13 393 -12 648 -13 579 -11 673 -15 736 -15 149 -13 045 -13 605 -13 521 -158 094 -161 549 -3 455 -140 682 5 227 -167 605

3500 Funktionshinder -50 454 -52 850 2 395 -5 014 -5 354 -4 788 -5 114 -2 781 -6 538 -4 855 -6 359 -5 002 -4 651 -63 419 -64 233 -814 -54 444 3 990 -65 247 -185 909 -184 574 -1 335 -18 121 -18 746 -17 435 -18 693 -14 454 -22 273 -20 004 -19 404 -18 607 -18 171 -221 513 -225 782 -4 269 -195 126 9 217 -232 852

2019

2018 Utfall Budget Avvikelse 201901 201902 201903 201904 201905 201906 201907 201908 201909 201910 Budget Utfall Avvikelse Utfall Avvikelse Utfall 3100 Äldreomsorg -140 682 -132 859 -7 823 -13 844 -13 364 -13 435 -13 764 -13 603 -16 110 -17 013 -12 914 -13 239 -13 397 -159 655 -167 605 -7 950 -138 364 -2 319 -164 522 3500 Funktionshinder -54 444 -51 360 -3 084 -6 162 -4 624 -5 003 -5 698 -5 650 -5 780 -6 115 -6 235 -4 643 -4 535 -61 725 -65 247 -3 522 -54 953 509 -66 037 -195 126 -184 219 -10 907 -20 006 -17 988 -18 437 -19 461 -19 253 -21 890 -23 128 -19 149 -17 882 -17 932 -221 380 -232 852 -11 472 -193 316 -1 810 -230 559 Ansvarsnivå 1

Totalt

Ack. 201901 - 201910 Ansvarsnivå 1

Totalt

Ack. 201901 - 201910 Utfall -> Helår 2019 Ack. 201801 - 201810

Ack. 202001 - 202010 Utfall ->

(26)

Hemtjänst -33 243 -30 124 -3 119 -2 986 -2 943 -3 002 -3 347 -2 779 -3 934 -4 128 -3 358 -3 248 -3 518 -36 149 -38 549 -2 400 -30 369 -2 874 -36 440

Boenden ÄO -58 160 -56 054 -2 106 -6 054 -5 848 -5 338 -5 363 -5 065 -6 471 -7 179 -5 490 -5 669 -5 684 -67 265 -68 200 -935 -62 085 3 925 -72 470

Funktionshinder exkl LSS & pers.ass -31 501 -33 022 1 521 -3 284 -3 290 -3 261 -2 965 -3 029 -3 533 -3 399 -2 984 -2 821 -2 934 -39 627 -38 317 1 310 -33 213 1 712 -39 731

Övriga LSS-insatser -10 289 -10 029 -260 -486 -697 -1 197 -1 684 4 -1 284 -1 193 -2 470 246 -1 527 -12 035 -16 005 -3 970 -9 931 -358 -11 916

Personlig assistans -8 664 -9 798 1 134 -1 243 -1 367 -330 -466 245 -1 720 -263 -904 -2 427 -189 -11 758 -9 910 1 848 -11 300 2 635 -13 600

-185 909 -184 574 -1 335 -18 121 -18 746 -17 435 -18 693 -14 454 -22 273 -20 004 -19 404 -18 607 -18 171 -221 513 -225 781 -4 268 -195 126 9 217 -232 852 Totalt

(27)

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr

2020-11-20 ON 2020/5

Uppföljning av omställningsåtgärder för omsorgsnämnden för en ekonomi i balans

Med anledning av omsorgsnämnden stora budgetöverskridanden 2018 och 2019 har många åtgärder tagits fram och arbetet med att få effekt av dessa har pågått sedan slutet av 2018.

Sedan slutet av 2019 har ekonom haft avstämning med alla enhetschefer varje månad där de går igenom utfall och gör prognoser. Vid negativ avvikelse planeras för åtgärder.

I mitten av mars 2020 togs, med hjälp av konsult som kommunchef anlitat, en ny genomförandeplan för omställningsåtgärder fram. Denna följdes till att börja med upp i ledningsgruppen varje vecka samt stämdes av med konsult. Från sommaren 2020 följs omställningsåtgärderna upp i ledningsgruppen varje månad.

Verksamheterna, framför allt äldreomsorgen, har sedan mars 2020 påverkats stort av Covid-19. Det har bland annat medfört ökad sjukfrånvaro och övertidskostnader. På grund av risk för smitta har personal inte kunnat användas mellan enheter på det sätt som planerats och som är mest effektivt, vilket medfört högre personalkostnader. Efter sommaren då antalet fall av Corona gått ner i landet gjordes en prognos att kunna återgå till planeringen under hösten. Så blev dock inte fallet då smittan åter tog fart. Prognosen efter denna månads uppföljning är därför sämre än vid redovisningen på förra

nämndssammanträdet. Utfallet januari till oktober 2020 är dock lägre än utfallet samma period förra året.

Omställningsåtgärder

Tydligare fokus på rehabilitering och förebyggande insatser inom äldreomsorgen med målet om ett så självständigt liv som möjligt. Behov av kostsamma insatser ska skjutas upp.

- Annan inriktning och metodik i biståndshandläggningen. Alla utredningar ska innehålla en bedömning från rehab. Förändrad rollfördelning mellan

biståndshandläggare och verkställighet. Arbetet pågår.

- Anpassa antalet platser i särskilt boende efter behov. Arbetet pågår. Omsättningen på platserna på SÄBO har dock senaste året varit låg.

Optimera våra lokaler

- Planering pågår för omflyttningen som på sikt kan leda till att vissa lokaler kan lämnas.

(28)

De strategiska beslut som fattats efter samverkan med fackliga parter är:

- 4-veckor schema

- arbeta med planerad frånvaro vilket innebär att alla medarbetar behöver lägga in om ledighet 7 veckor innan

- samplanering- utifrån resurspass - central schemaläggning

En bemanningshandbok är framarbetad och håller på att gås igenom i ledningsgruppen.

Den innehåller strukturer, processer och rutiner runt bemanning och schemaläggning.

Utvärderingen av Lindkullen nya scheman med resurspass har gjorts.

Skapa framförhållning genom att utveckla en rullande behovsplanering för alla LSS- och SoL-insatser för personer med funktionsnedsättning.

Utredning av möjligheten att hitta kostnadseffektivt alternativ på hemmaplan för att kunna flytta hem boende till kommunen istället för att köpa platser externt pågår.

Utveckla effektiviteten i verkställigheten funktionshinder LSS och SoL - Utveckling av näringslivet som resurs för daglig verksamhet pågår.

Effektivisera system och systemansvar

- Nyckelfria lås till medicinskåp i alla lägenheter på SÄBO kommer att börja installeras före årsskiftet

- Nyckelfria lås i hemtjänsten börjar installeras efter årsskiftet

- LMO (Lifecare mobil omsorg) och IBIC kommer att införas under våren 2021 Stärka analys av struktur och innehåll

Uppföljningsplan med mål och vision har ännu inte tagits fram. Arbetet har försenats på grund av den hårda belastningen på verksamheterna på grund av Covid-19.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 2020-11-20 Ekonomiska konsekvenser

Det prognostiserade resultatet för Omsorgsnämnden 2020 efter uppföljning till och med oktober är ett överskridande med knappt 4,3 mnkr. Eventuell ersättning från staten med anledning av påverkan p.g.a. Covid -19 är inte medräknad i prognosen. Prognosen är sämre än efter uppföljning till och med september. Fortsatt stor påverkan på vissa verksamheter med anledning av Covid-19.

Enskilda bedömningar görs alltid när det gäller brukare. Vid åtgärder som påverkar personal görs risk- och konsekvensanalyser.

(29)

(30)

Kvalitetsuppföljning 2020 för Omsorgsnämnden

Sedan april 2020 har enhetscheferna inom socialförvaltningen följt upp kvalitén på sin enhet tillsammans med socialt ansvarig samordnare (SAS) och vid några tillfällen medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS).

Hittills har uppföljningarna skett månadsvis (april – november) och gruppvis med funktionshinder, SÄBO, hemtjänst och hemsjukvård.

Vid uppstarten fick varje chef fylla i en mall över kvaliteten i sin verksamhet; vad som fungerade bra, vad enhetschefen såg för problem och vilket stöd de behöver.

Generellt beskrev enhetscheferna initialt att verksamheterna hade relativt väl

fungerande kvalitet men med mindre brister. Alla verksamheter beskriver de speciella tider vi har nu med Covid-19. Det uppstår många frågor och oro och man arbetar med att säkerställa insatserna i verksamheterna.

En del i kvalitetsarbetet är avvikelsehanteringen, se bilaga Rutin för rapportering av annan avvikelse och Lex Sarah enligt SoL och LSS.

Kunskapen kring rapportering av händelser och avvikelsehantering har sett mycket olika ut. En del chefer har behövt mer stöd och kunskap och då har enskilda träffar bokats in. Cheferna säger att det är svårt att hinna med hanteringen av avvikelserna.

Efter de uppföljningar som skett hittills och de extra träffarna har hanteringen av rapporterna i avvikelsehanteringsprogrammet, Lifecare, ökat men det återstår en hel del för att nå dithän att alla avvikelser hanteras omgående.

Enhetscheferna beskriver att de följer upp de mottagna avvikelserna på sina APT och säger att personalen har kunskap kring rapportering men behöver bli mer trygga i rapporteringsförfarandet.

Enligt SAS rapporteras en del fel. Det finns tre olika rapporter att välja på. Inom SoL/LSS finns Lex Sarah eller annan avvikelse och inom HSL finns vårdskada. En del rapporter läggs in på fel lagområde, SoL/LSS rapporteras in som HSL och vise versa.

Till exempel är det relativt vanligt att medicinavvikelse har lagts in som annan avvikelse istället för som risk för vårdskada. Detta har dock blivit bättre med tiden.

Felinlagda rapporter skapar extra arbete för enhetscheferna då avvikelser måste hanteras i det inlagda lagområdet och behöver sedan läggas in på nytt i det andra området.

Det förekommer även att en hel del rapporteras in som Lex Sarah trots att det inte är missförhållande utan skulle rapporterats som annan avvikelse. Ibland rapporteras också

(31)

sådant som inte alls skulle rapporterats i Lifecare in utan istället hanterats som en verksamhetsfråga.

Exempel på rapporterade brister är bemötande, omvårdnad, dokumentation och insatser som inte hunnits utföras på ”rätt” tid.

Av det totala antalet inrapporterade avvikelser SoL och LSS finns mest inrapporterat från funktionshinder, ca. 60 %.

SAS beskriver att utredningsdelen av det som rapporterats in behöver bli bättre,

dokumentation, analys, bedömningar och uppföljningar. Under uppföljningarna har det kommit önskemål om att få vägledning från nämnden kring till exempel hur länge en person som larmar ska behöver vänta som längst eller hur nämnden ser på ensamarbete på natten.

Under året (januari 2020) har en anmälan gjorts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) av händelse som hade kunnat medföra allvarlig vårdskada (lex Maria). IVO fattade i juni beslut om att avsluta ärendet utan att vidta några ytterligare åtgärder då de bedömde att vårdgivaren fullgjort sin utrednings- och anmälningsskyldighet.

Under året (september 2020) har en anmälan enligt lex Sarah gjorts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gällande en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande. IVO fattade i oktober beslut om att avsluta ärendet utan att vidta ytterligare åtgärder då de bedömde att nämnden fullgjort sin utrednings- och anmälningsskyldighet i enlighet med 24 e-f §§ lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

I ett uppstartsläge för kvalitetsuppföljningar uppger SAS att dialogen generellt kring kvalitet har varit viktigt. Det finns en vana att prata ekonomi men inte alltid en lika stor vana av att prata kvalitet. Enligt SoL och LSS ska insatser och verksamheter inom socialtjänsten vara av god kvalitet och kvaliteten i verksamheterna ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ett arbete med kvalitetsuppföljningar bidrar till detta och ger på sikt ett tydligare och bra systematiskt kvalitetsarbete.

Beslutsunderlag

Rutin för rapportering av annan avvikelse och Lex Sarah enligt SoL och LSS

Bedömningsmatris för inrapporterade händelser annan avvikelse och lex Sarah inom SoL och LSS

Ekonomiska konsekvenser Inga

(32)

Ansvarig för dokument Upprättat datum Giltig t.o.m. Aktuell lagstiftning

Socialchef 2011-10-25 t.v. 14 kap 2–7 §§ SoL 24 a – 24 g §§ LSS SOSFS 2011:5 SOSFS

2011:9

Upprättad av Beslutad av Reviderad av Datum för revidering

Rutin för rapportering av annan avvikelse och lex Sarah enligt

socialtjänstlagen (SoL) och lag om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Syfte

Ge stöd och vägledning vid rapportering och handläggning av avvikelser. Syfte med att kontinuerligt rapportera och följa upp inträffade avvikelser är att:

 vidta förebyggande åtgärder för att förhindra eller minimera risken att det inträffar igen

 utveckla verksamheten

 dra lärdom av det inträffade Inledning

Alla som arbetar inom socialtjänsten eller verksamheter enligt LSS ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet (14 kap 3§ SoL, 24 a § LSS). I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) beskrivs kravet på

processer för att hantera olika former av avvikelser. Rapporteringen av avvikelser är en del i det systematiska kvalitetsarbetet och syftar till att upptäcka och förebygga kvalitetsbrister och systemfel så att verksamheten kan utvecklas och kvalitetssäkras. Det är viktigt att hitta

grundorsaken till att en avvikelse sker för att kunna vidta rätt åtgärder så att det inte upprepas. Det är viktigt att inte fokusera på vem som gjort fel, utan på vilka grundläggande kvalitetsförbättringar som behövs. När en avvikelse rapporteras är den som är närmast ansvarig för verksamheten skyldig att uppmärksamma detta och vidta åtgärder, t.ex. se över processer och rutiner så att dessa är ändamålsenliga och följs, för att säkra att verksamheten arbetar systematiskt för att förbättra kvaliteten.

Vad ska rapporteras?

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) delas avvikelser in i:

 klagomål och synpunkter

 missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden (lex Sarah)

Inom vår verksamhet kallar vi, i detta sammanhang, klagomål och synpunkter för annan avvikelse. I vårt verksamhetssystem Lifecare kommer vi antingen rapportera in:

 annan avvikelse eller

 lex Sarah (missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden)

När det i rutinen står ”avvikelser” menas således både annan avvikelse och missförhållande (lex Sarah).

(33)

Systematiskt kvalitetsledningssystem

Socialförvaltningen

I socialstyrelsens handbok för tillämpning av bestämmelserna om lex Sarah beskrivs förhållandet mellan klagomål och synpunkter (annan avvikelse), lex Sarah-rapport och lex Sarah-anmälan enligt denna bild:

Vem ska rapportera?

Alla anställda, uppdragstagare, praktikanter och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som fullgör uppgifter inom verksamheter som omfattas av socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska rapportera avvikelser (annan avvikelse och lex Sarah).

Avvikelser

En avvikelse uppstår om en verksamhet inte når upp till kvalitet, det vill säga inte efterlever krav och mål i föreskrifter eller beslut. En avvikelse uppstår också om personalen inte arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet.

Annan avvikelse

En annan avvikelse är en händelse:

 som inträffar och inte överensstämmer med verksamhetens processer, rutiner, riktlinjer, lagar och föreskrifter

Tillsammans ser personal och enhetschef över orsak och åtgärder och hur man ska förebygga framtida händelser.

Exempel på vad annan avvikelse kan vara:

 avsteg från bestämda rutiner

 utebliven insats

 avsaknad av genomförandeplaner

Allvarliga missförhållanden och risker för allvarliga missförhållanden lex Sarah anmälan (14 kap . 7 § SoL och 24 f § LSS)

Missförhållanden och risker för missförhållanden --”lex Sarah rapport” (14 kap. 3 § SoL och 24 b §

LSS)

Klagomål och synpunkter (Jfr 5 kap. 3 § SOSFS 2011:9)

(34)

 såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och

 som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.

Med en påtaglig risk för ett missförhållande, som också ska rapporteras, avses att det är fråga om en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande.

Exempel på handlingar och underlåtelser:

 Fysiska övergrepp (t.ex. slag, nypningar och hårdhänt handlag)

 Sexuella övergrepp (både fysiska sexuella övergrepp och sexuella övergrepp av psykisk karaktär, som sexuella anspelningar)

 Psykiska övergrepp (hot, hot om bestraffningar, trakasserier och kränkande bemötande. Det gäller oavsett om hot eller trakasserier framförs till personen direkt eller via internet)

 Brister i bemötande av anställda med flera (brist på respekt för självbestämmanderätt, integritet, trygghet och värdighet)

 Brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande (t.ex. att vägra ta emot eller utreda en ansökan, en otillräcklig utredning, långa handläggningstider, otydliga beslut, den enskilde får inte ett skriftligt beslut om avslag på sin ansökan eller otillåtna ändringar av gynnande beslut)

 Brister i utförande av insatser (insatser som utförts felaktigt eller inte alls)

 Brister i fysisk miljö, utrustning och teknik (t.ex. branta trappor eller trasiga handtag på grindar och fönster, anställda ser inte till att stänga grindar för branta trappor eller att felanmäla trasiga handtag på fönster)

 Ekonomiska övergrepp (stöld av pengar eller ägodelar, utpressning eller förskingring) Lex Sarah-rapport: är en rapport om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande enligt 14 kap. 3 § SoL respektive 24 b § LSS.

Lex Sarah-anmälan: är en anmälan av ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande till tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt 14 kap. 7 § SoL respektive 24 f § LSS.

Ansvarsfördelning

Den som uppmärksammar en avvikelse oavsett befattning ansvarar för att vidta omedelbara åtgärder och upprätta en avvikelserapport.

Medarbetare ansvarar för att:

 uppmärksamma och rapportera de avvikelser man upptäcker i verksamheten.

 omedelbart vidta åtgärder för den enskildes behov.

 upprätta en avvikelserapport via vårt intranät i avvikelsesystemet Lifecare, och utifrån sin kompetens ta ställning till om det inträffade är en annan avvikelse eller ett missförhållande (lex Sarah). Det är viktigt att poängtera att det är utredarens sak att bedöma allvarlighetsgraden i det inträffade.