I förordet t i l l detta l i l l a häfte säger utg., att vad som i främ- sta rummet föresvävat honom, varit avsikten att i någon mån förekomma de oftast berättigade klagomålen över elevernas otyd- liga, slarvigt skrivna siffror. För detta missförhållande bär helt säkert ej lärjungen i främsta rummet skulden. Orsaken är främst den, att i de skrivkurser, som vanligast användas v i d läroverken, övandet av sifferskrivning allt för sparsamt förekommer. För det andra avslutas undervisningen i välskrivning i 3:dje klassen, och detta är givetvis för tidigt, då j u handstilen på det stadiet ännu ej vunnit någon stadga och därför en del ovanor lätt insmyga sig. Härvidlag torde i stället 5:te klassen kunna anses lämplig som avslutningsklass, då man där helt säkert kan hos eleven förutsätta den mognad, som fordras för ett r i k t i g t begrepp om detta ämnes betydelse och stora praktiska värde. Ävenså bör mera v i k t läggas v i d att resp. välskrivningslärare få följa under- visningen i sina klasser från första året t. o. m. avslutningsklassen.
V a d nu herr Bäckströms sifferförskrift beträffar, fäster man sig först v i d att han utgått från den, enligt anm:ns åsikt, enda riktiga principen av ett mekaniskt återgivande; d. v. s. förebilden är tryckt på samma sida, där lärjungen skall skriva, och denne
tvingas härigenom t i l l största möjliga noggrannhet v i d efterbil- dandet. Efter övning av enstaka siffror övergår utgivaren t i l l uppställning av enklare tal, varigenom bibringas färdighet i att skriva siffror i sammanhängande följd. Siffrornas form är p r y d - lig. Häftet i fråga bör sålunda bereda en lämplig omväxling v i d undervisningen på klassrummet samt passa utmärkt t i l l ferie- arbete. N. G. E.
