Logistikens utveckling och Covid-19 påverkan på logistik
Robin Bäckström
Examensarbete för tradenom (YH) examen
Utbildningsprogrammet för internationell handel Vasa 20 21
Commented [ÅF1]: tradenom (YH) examen
EXAMENSARBETE
Författare: Robin Bäckström Utbildning och ort: Tradenom, Vasa Inriktningsalternativ: Internationell handel Handledare: Rosmeriany Nahan-Suomela
Coronas påverkan på logistik och lagring
_________________________________________________________________________
Datum Sidantal Bilagor
_________________________________________________________________________
Abstrakt
Arbetets mål är att se hur coronapandemin har påverkat logistiken runt i världen. Världen blir allt mindre och logistiken och förflyttningen av varor lokalt och speciellt globalt har blivit allt vanligare. Man försöker hela tiden hitta säkrare, snabbare, billigare och ekologiskare alternativ till en allt växande global logistik.
Historiskt sätt har produktionen varit rätt lokal till marknaden men detta är sällan sant i dagens läge. Företagens mål i dagens läge, även ifall man börjar lokalt siktar man ofta på större marknader vare sig då den inhemska marknaden eller globala marknaden.
Under Coronapandemin har vi upplevt en brist på många varor på grund av att företag har blivit tvingade att minska produktionen. Orsakerna till en minskad produktion är beroende på företag, vissa har varit tvungna att stänga på grund av restriktioner eller karantän, vissa har valt att minska produktionen och inköp för att minska risken i en osäker ekonomisk situation. Produktion och konsumtion har en direkt korrelation till logistik och syftet med arbetet är att se hur detta har påverkat olika företag inom branschen, mängden, priserna, olika processer och ifall land, flyg och sjötransport har haft liknande påverkningar.
Jag är även intresserad att se ifall Coronaläget har medfört möjliga förbättringar.
_________________________________________________________________________
Språk: svenska Nyckelord: Logistik, corona, Lagring
_________________________________________________________________________
BACHELOR’S THESIS
Author: Robin Bäckström
Degree Programme: Business administration
Commented [ÅF2]: Skriv coronapandemin ihop!! Inte med stor bokstav mitt i meningar!
Commented [ÅF3]: Inga citationstecken här!
Commented [ÅF4]: coronaläget
Obs! Granska hela arbetet och korrigera så du skriver uttryck med corona ihop!!
Commented [ÅF5]: Hall dig till corona med c! Annars nyckeorden med liten bokstav!
Specialization: International trade
Supervisor(s): Rosmeriany Nahan-Suomela
Coronas affect on logistics and warehousing
_________________________________________________________________________
Date Number of pages Appendices
_________________________________________________________________________
Abstract
The goal of this work is to see how the corona pandemic has affected logistics around the world. The world is becoming "smaller" by the minute and the logistics and movement of goods locally and especially globally has become an ever-growing need. They are constantly trying to find safer, faster, cheaper and more ecological alternatives to an ever-growing need for global logistics.
Historically, production has been fairly local to the market, but this is rarely the case now.
Companies' goal in today's market, even if you start locally, you often aim for larger markets, either the domestic market or the global market.
During the corona pandemic, we have experienced a shortage of many goods due to companies being forced to reduce production. The reasons for a reduction in production depend on companies, some have had to close due to restrictions or quarantine, some have chosen to reduce production and purchasing in order to reduce the risk in an uncertain financial situation. Production and consumption have a direct correlation to logistics and the purpose of the work is to see how this has affected different companies, quantity, prices, processes and whether land, air and sea transport have had similar effects.
I am also interested to see if the corona situation has led to possible improvements in the industry.
_________________________________________________________________________
Language: Swedish Key words: Logistics, Corona, Warehouse
_________________________________________________________________________
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Metod ... 2
1.3 Syfte med Arbetet ... 2
1.4 Forskningsfrågor ... 2
2 Logistik i grunden ... 3
2.1 Logistics 1.0, ... 4
2.2 Logistics 2.0 ... 5
2.3 Logistics 3.0 ... 6
2.4 Logistics 4.0 ... 7
3 Påverkan på naturen ... 10
4 Covid - 19 Påverkan på logistik ... 12
4.1 Import och Export under Covid-19 ... 12
5 Empiriska delen ... 19
Intervju av företag inom logistik ... Error! Bookmark not defined. 5.1 Lastbilsföretag ... 19
5.2 Bussföretag ... 21
5.3 Speditionsföretag ... 22
6 Resultat och diskussion ... 25
7 Slutsats ... 27
8 Litteraturförtäckning ... 28
1 Inledning
Detta examenarbete är inte gjort på uppdrag av något företag eller förening utan enbart utav intresse för logistiks branschen. Jag har nyligen börjat jobba själv inom branschen och han aldrig uppleva tiden före coronapandemin och ansåg slutarbetet vara ett perfekt tillfälle at se hur pandemin har påverkat branschen på kort och lång sikt.
Jag vill även se hur logistiken har allmänt utvecklats under åren och vad företagen anser att kommer at ske inom branschen inom nästa 5 år och sen på långt sikt inom nästa 20–30 år.
Hur har corona påverkat denna utveckling, har utvecklingen tagit steg tillbaka eller accelererat på grund av tvingad utveckling för att fortsätta sin verksamhet. Detta kommer att även vara intervjus frågor till företagen som jag planerar att intervjua i arbetet.
Ekologiska frågor är en allt populärare orolighet inom logistik. Utsläppen orsakar en dimma av ohälsosamma växthusgaser som man ofta ser ovanför stora städer speciellt i länder med mindre restriktioner på utsläppen. Detta försämrar luftkvaliteten och har en negativ påverkan på hälsan av personer som tvingas andas in dessa gaser men även orsakar hälsorisker för våran planet som syns i form av global uppvärmning. Enligt EPA (United states environmental protection agency) orsakar logistiken, över 50 % av NOx, över 30 % VOC:s och över 20 % PM utsläppen i USA. (epa.gov, 2021). Luftutsläppen är inte heller enda föroreningen som orsakas utan även, ljudföroreningar speciellt från flyg, ljus av belysningen på båtar och bilar, Dessa är inte dock allvarliga till samma nivå och anses inte vara problem på samma nivå.
1.1 Bakgrund
Valet att skriva om coronas påverkan på logistiken var aldrig en självklarhet. Jag gillade alltid logistikkurserna under studietiden och ansåg dem vara med det mest intressanta i skolningen. Jag hade enndå aldrig tänkt mig skriva om logistiks branschen förrän i sommar när jag börja jobba inom den.
Idèn kom egentligen från arbetsplatsen men inte som uppdrag bara som en idè till slutarbetet, och efter att jobbat inom branschen nu i ett halvt år har jag i helhet blivit mera intresserad av helheten och valde att jag vill skriva om logistik, jag ville också skriva om något aktuellt och jag ansåg att utvecklingen alltid är ett aktuellt ämne speciellt under coronatider som har tvingat företagen och industrier till olika utvecklingar, i vissa fall framåt och i vissa fall bakåt.
Commented [ÅF6]: coronapandemin
Commented [ÅF7]: Använd inte citationstecken om det inte är ett citat!
Commented [ÅF8]: Mellanslag mellan siffra och %
Commented [ÅF9]: Coronatider Rätta alltså överallt!!
1.2 Metod
Som metod för undersökningen har jag valt att undersöka statistik av import och export till Finland, hur har totala mängden och värde ändrats, har båda påverkats jämt eller har ena drabbats mera eller mindre. Statistiken kommer jag att ta från Tullens egen hemsida eftersom de erbjuder den för alla att läsa och den borde vara så nära korrekt vi kommer. Jag tänker också använda mig av intervjuer, jag tänker intervjua tre olika företag inom logistiken, jag vill hålla intervjuerna till lokala företag och från olika delar av branschen.
För teoridelen utgår jag från olika läroböcker och undersökningar, och vill med dessa förklara logistik och hur den fungerar i grunden för att läsaren skall sedan bättre förstå varför vissa saker påverkar varandra och är korrelerade. För statistik tänker jag som tidigare nämnd använda tullens egen statistik för import från Finland och export från Finland.
För den empiriska delen har jag valt en kvalitativ metod genom intervju istället för kvantitativ i form av en frågenkät genom mail. Jag valde en kvalitativ metod eftersom jag ville ha möjligheten att diskutera frågorna bättre och ställa tilläggs och stödfrågor vid behov. Jag tyckte det var även intressantare att få diskutera med företagen och få svaren direkt av deras VD än att få ofta förenklade svar genom email.
1.3 Syfte med arbetet
Jag vill se hur logistiken utvecklats genom åren, vad har påverkat utvecklingen och varför. I vilket stadie är vi just nu och vad är största fokus på inom logistik för tillfället. Jag är inte endast intresserad av logistiken historia och nutid utan vill även undersöka vart branschen är på väg och vad de lokala företagen anser om framtiden. Jag vill även undersöka vad är det största problemet och hotet för logistik på en global nivå men också en mera lokal nivå.
Sen är jag även intresserad att se hur Covid-19 pandemin har påverkat logistiken speciellt i Finland och vill även se hur lokala företag har upplevt pandemin och jämföra detta med en större bild till hela landets påverkan.
1.4 Forskningsfrågor
1. Hur har logistik utvecklats genom åren?
2. Vad är största hotet/problemet?
3. Covid-19 påverkan på logistik?
4. Hur ser framtiden ut inom logistik?
Commented [ÅF10]: Litet a
Commented [ÅF11]: Frågetecken efter frågorna!
2 Logistik i grunden
Jag anser att det är väldigt passande att börja med logistikens historia. Detta kapitel kommer att handla om logistikens historia och hur den har utvecklats från handels karavaner med kameler och hästar genom Asien och Europa till en halv automatiserat system med spårbara gods som skickar information till nätet vid varje skanning av godset.
Namnet logistik kommer från franska termen “logis” som hänvisar till militär truppers boende. och på 1800-talet introducerades namnet logistik av militären och definierades som planerande och för flyttning av trupper. 1964 var första gången logistik introducerades som en affärs process och kallades affärslogistik. Idag definieras logistik som “teori för organisation av transporter ofta för företag” (Svenska akademiens orböcker, 2021) En typ av logistik har alltid funnits från och med att man har sedan tusentals år tillbaka förflyttat sina djur till nya betesmarker enda till silkesvägen “silk road” som är den mest kända forntida handelsvägen som anknöt de forntida stora kinesiska civilisationerna med det Romerska riket, det var alltså en samling rutter mellan Asien och Europa som användes av handelsmän för att transportera och sälja sina “exotiska” produkter för dyrare priser.
Silkesvägen var ungefär 6 437 kilometer långt och man tog sig fram på fötter, kameler och hästar, silkesvägen användes från 130 f.kr – 1453 e.kr då det Ottomanska riket förbjöd handel med Asien. Rövare var vanliga på vägen och därför brukar man röra sig i större karavaner för att ha en större chans att skydda sitt gods. Vanligaste godsen som kom till Europa var silke som europeiska adeln gillade att klä sig i, olika kryddor, ädelstenar, te och porslin, till Asien var vanligaste godsen hästar, glasvaror och textilprodukter. Resorna kunde ta flera år och den mest kända att ha rest på silkes vägen var italienaren Marco Polo som med sin far som 17 åring gav sig iväg, det tog 3 år innan de eventuellt anlände till Kubai Khans palats i Xanadu. Marco valde att stanna kvar i Kina och deltog i uppdrag till olika delar av Asien som hade aldrig före blivit besökt av någon annan europeisk, han skrev en bok om sina äventyr och det är vad som gjorde honom och silkesvägen känd. (National
Geographic Society, 2019). Commented [ÅF12]: Sätt punkt efter alla hänvisningar!
(Britannica, 2021) Bild på olika rutter på silkesvägen.
Den moderna logistiken hur som hälst definieras ofta i 4 olika tidsperioder där vi är nu i
“logistics 4.0”.
2.1 Logistics 1.0,
Första industriella revolutionen på 1600-talet orsakade ett behov att transportera maskiner.
Före industriella revolutionen gjordes största delen av arbetet för hand men efter industriella revolutionen behövde man maskiner och råvaror förflyttade, produktionen ökade och slut produkterna behövde också förflyttas till kunderna.
Inom logistics 1.0 Var man egentligen endast intressrad av 3 P:na “Place, period&pace och Patter” Med “place” var man endast intresserad varifrån vart och erbjöd kunderna värde med att kunna transportera godset den biten. Period&Pace, focus på tiden, man erbjöd kunden värde genom tid, snabbare leveranser var förstås dyrare men kunde underlätta kundens flöde av gods, och till sist Pattern fokuserade på önskad form av gods.
Logistics 1.0 var alltså mera fokuserad på den fysiska delen av logistiken det vill säga transporten av gods från punkt A till punkt B inte personalen inom företagen som man hade mera av tack vare den industriella revolutionen och mindre folk som behövdes för andra
Commented [ÅF13]: Figur 1. Förklaring. (Hänvisning).
Korrigera överallt!
arbeten. Detta tillfredsställde behovet på marknaden som gjordes av kunder. Fokus var inte ännu mycket på din leverantör och man tänkte sällan bakåt i gods flödet. (Sally.s.kassen, 2019)
2.2 Logistics 2.0
På 1960-talet tog industrin sitt andra stora framsteg när man upptäckte massproduktionen och därmed producerade mycket mera och billigare, detta gav företagen möjligheten att bryta in sig på större marknader. Detta kallades för industri 2.0 och här anses även logistik 2.0 börja. Med en allt större behov att flytta gods behövde man även automatisera logistiken, automationen anses vara en revolution av logistiken och därav namnet 2.0.
1980-talet började företag kommunicera med varandra för att optimisera flödet av gods inom och utanför organisationerna och därav kom termen “supply chain management” som vi har troligen alla hört i något skede. Med supply chain management anses allt planering samt hantering av alla aktiviteter inom logistik, samt kommunikation med partners, tredje parter, leverantörer, kunder och så vidare.
Viktigaste inom logistics 2.0 är sist och slutligen inte framsteg inom den fysiska leveransen av gods eller automationen utan tillägget av process koordination (fjärde P), optimeringen med kommunikationen mellan leverantörer, kunder och tredjeparter som till exempel speditionsföretag, för ett mera smärtfritt flöde av gods och överlag en bättre optimering inom hela branschen. Det var alltså inte bara en process av att man körde ut produkter efter att de blev färdiga utan det var ett konstant flöde av råmaterial in och färdiga produkter ut i en jämn takt, optimera flödet så man aldrig hade brist på råmaterial men också flödet ut så man inte behövde ett stort lager, man började även optimera sina leveranser så att man aldrig körde tomt utan alltid hade även något på vägen tillbaka och på detta vis få ner kostnaderna.
För att detta skall funka behöver även kunden ett optimerat system eftersom ifall beställningarna slutar fylls ditt lager, medan ifall din leverantör inte har ett optimerat system där de kan garantera ett jämnt flöde av material finns risken att du blir utan till exempel råmaterial och produktionen står stilla, därför blev kommunikation mellan kunder och leverantörer allt viktigare och fokus var inte längre bara på den fysiska delen av transporten utan även personalen i företagen. (Sally.s.kassen, 2019)
Commented [ÅF14]: 1980-talet
Commented [ÅF15]: råmaterial
2.3 Logistics 3.0
Industri 3.0 började på grund av den första industriella roboten kom 1968 och NC maskiner blev introducerade till industrin och Logistik 3.0 kom till tack vare “Systems of logistics management”. Man märkte efter logistik 2.0 att eftersom företagen var uppdelade i olika delar som product utväckling, marknadsföring, produktion, operationer och logistik hantering, så kunde detta skapa problem med koordinationen som man utvecklade under logistik 2.0
Man introducerade det fämmte P;t, “Pliant flow” på Svenska Smidigt flöde för att ändra logistik koordination till “flow management” eller flödes hantering. Dett var mera en evolution av logistik istället för en revolution men här kom även mera i fokus andra processer inom företagen, “cash flow”, serviceflöde, flöde av beslut och idéer, man ville alltså ha en större del av företagen involverade i transporten för att undvika misskommunikation och på detta sätta underlätta koordinationen som redan blev utvecklad i logistik 2.0. (Sally.s.kassen, 2019)
Under finns tabeller och figurer som visar tidslinje samt typiska egenskaper för de tre olika evolutionerna före den moderna logistiken
Tabell 2.1 visar kortfattat olika fasernas focus.
(Sally.s.kassen, 2019)
Commented [ÅF16]: idéer
Commented [ÅF17]: Detta är inte figurer utan tabeller.
Skriv Tabell 1. Tabellrubrik. Ovanför tabellen. Samma sak för varje tabell!
Här ser vi även tidslinjer för olika evolutioner inom logistik och industri och kan se att de går hand i hand.
Figur 2.1 Visar olika logistik fasers tidpunkter.
(Sally.s.kassen, 2019)
Figur 2.2 Visar olika industri fasers tidpunkter.
(Sally.s.kassen, 2019)
2.4 Logistics 4.0
Commented [ÅF18]: Detta är dock en figur! Figur 2.
Förklaring o.s.v. under figuren.
Nu förflyttar vi oss bort från historia till nutid och “Logistics 4.0” där vi befinner oss idag.
Logistik 4.0 är inte längre enbart hantering om försörjningskedjan (SCM) utan handlar mera om hantering av värdekedjan (VCM). Logistik 4.0 introducerar oss till så kallade “smart logistics” och börjar egentligen vid samma tidpunkt som internet kom till. Lika som med tidigare evolutioner går logistik 4.0 hand i hand med industri 4.0, medan tidigare evolutioner har varit fysiska evolutioner mekanisering (industri 1.0), massproduktion (industri 2.0) och automatisering (industri 3.0) handlar den nya evolutionen om en digitalisering av både industri samt logistik.
Logistik 4.0 kan bli beskriven som en samling av cyber-fysiska system (CPS) där fysiska objekt samt processer blir länkade med virtuella informationsprocesser genom global eller sammankopplade informationsnätverk. Detta möjliggör en allt lättare spårning av gods under transporten, denna information kan även bli given till kunderna för att se var deras beställning är för tillfället. Produkterna kan egentligen bli spårade från att de blir skickade tills slutet av deras livscykel.
CPS följer med olika processer i verkligheten och kopierar informationen till den virtuella världen, och gör detta genom olika sensorer inom “internet of things” (IoT) när produkterna passerar en kontrollstation som till exempel en logistik HUB skannas produkten som anlänt och detta laddas automatisk upp till virtuella spårningen, samt när den blir skickad skannas den och syns nu som skickad. Produkterna behöver inte bli skannade enskilt utan beroende på försändelsen och i vilket skede av försändelsen den befinner sig i kan produkterna bli kopplade till exempel till en bil och när bilen passerar en kontrollstation vet IoT automatiskt att alla dessa produkter nu befinner sig där, detta kan även göras för båtar, tåg och flyg, med mera moderna IoT-streckkoder och sensorer behöver inte produkterna nödvändigtvis skannas längre, sensorerna skickar ut information automatiskt. I senare delar av försändelser när produkterna delas upp för att skickas till individuella kunder måste även spårningen delas till mindre partier. Denna information delas ofta med kunder genom till exempel ett spårningsnummer, ett exempel på detta är posten, du kan se exakt vilken tid din produkt anlänt till en kontrollstation och när den blivit skickat vidare. De erbjuder inte spårning i realtid, men alla bilar är utrustade med GPS men den exakta platsen av bilen blir oftast endast delad inom företagen för att underlätta fraktplaneringar men utser en risk ifall den blev delad till allmänheten. Liknande till spårningsnummer inom flygfrakt är AWB nummer, med dessa kan du på flygbolagens sida se var dina gods är, på vilket flyg, när de har blivit skickade och ända fram tills de har blivit utlåtna vid destinations flygfältet, liknande till postens bilar ges
Commented [ÅF19]: IoT-streckkoder
Korrigera på andra ställen om uttrycket förekommer!
platsen av flyg i luften inte ut i realtid, men även denna kan du hitta på sidor som till exempel flightradar 24.
Spårningen av god underlättar inte endast själva transporten utan eftersom det sätt upp till IoT även när gods anländer till ditt lager kan företaget virtuellt se exakt vad som finns i deras lager och hur mycket, genom denna information är det betydligt lättare för företag att planera in sina beställningar beroende på lager status av produkter. Med konstant utveckling kan man nu även sätta automatiska beställningar av produkter baserat på sitt lager, när IoT ser att du har lite kvar av en viss produkt i dit lager kan den automatiskt beställa mera, detta kräver en större grad av transparens mellan företagen eftersom man till en vis grad delar sitt lager status till leverantören, IoT är inte bara ett företags utan kopplar ihop allt elektronik som vi även använder på daglig basis, till exempel mobiltelefonen.
I nästa kapitel vill jag introducera logistiken största problem just nu och i framtiden och det som logistic 5.0 kommer att försöka lösa, det vill säga ekologiska problem av utsläpp från stora dieselmotorer och andra förbränningsmotorer som används inom olika delar av logistikflöde.
2.3 Figuren visar en relativt vanlig leverans och vid de röda märken är när information laddas upp till IoT.
3 Påverkan på naturen
I detta kapitel ser vi på logistikens påverkan på naturen, för tillfället ett av största problemen inom logistik och det som orsakar mest negativitet mot branschen.
Det är ingen hemlighet att nästan alla lastbilar använder stora dieselmotorer, flygplanen använder flygbränsle som producerar mera koldioxid per kilo än vanligt bränsle, och sist men inte minst använder de stora fraktfartygen spillolja som bensin, i princip det som blir över efter råoljeraffineringsprocessen.
Spilloljan som används i fraktfartygen kan ha upp till 2000 gånger mera svavel i sig en den normala dieseloljan vi använder i våra bilar. De största fraktfartygen i världen anses kunna orsaka samma mängd cancer och astma orsakande föroreningar som 50 miljoner bilar. De
Commented [ÅF20]: Figuren ska numreras och förklaras.
Se kommentar ovan!
15 största fraktfartygen anses kunna orsaka lika mycket utsläpp som alla bilar globalt. Men utan dem skulle vi inte ha upplevt en globalisering och ekonomi som vi har idag och världshandeln skulle vara en betydligt mindre andel av vår världsekonomi, vi har inte flygplan som skulle klara av samma storlekar och mängd som fartygen, och ifall flyg vore det huvudsakliga transportsättet för global transport skulle det vara otroligt dyrt och inte lika lönsamt för företag att sikta på den globala marknaden och för vissa branscher inte ens en möjlighet på grund av kostnaderna. Flygtransport funkar bra för brådskande leveranser och väldigt lätta och kompakta produkter, till exempel textilprodukter, men för bulkprodukter är sjötransport kostnadsmässigt överlägsen och därför utgör sjöfrakt 90% av den globala transporten.
En ökad världshandel har även get liv till allt fler och större fartyg och enda som hållet storleken på fartygen tillbaka är storleken på kanaler och hamnar. Till exempel byggs de flesta med tanke på Suezkanalen (Suezmax standard) som är den viktigaste kanalen för handel mellan Europa och Asien, de största fartygen är långt över Panamax standarden som rymmer endast fartyg som kan lasta 5000 containrar medan de största fartygen rymmer över 20 000 containrar. De största fartygen har motorer som utgör flera våningar och deras bränslebrukning uppgörs inte i liter/km eller liter/ timme utan i ton/timme av spillolja.
Fraktfartygens utsläpp är en av den minst reglerade aspekten inom den globala logistiken och spilloljan som används är av det sämsta slaget som kan användas men den är billig. Det är egentligen asfalt och Ifall det är kallt kan oljan hålla att gå på, våra runt 90 000 fartyg använder upp till 7,29 miljoner tunnor av den dagligen, det utgör 84% av Saudi-Arabiens oljeproduktion och de är en av världens största oljeproducenter. Fartygen använder upp till 370 miljoner ton bränsle varje år och producerar därmed 20 miljoner ton svaveloxider vilket är ca 260 gånger mera än alla bilar totalt och är därmed lätt den största förorenaren inom logistik, svaveldioxid påverkar hälsa och miljö, det leder till försurning av mark och vatten vilket sedan påverkar djur och växter i området. Enligt UN`s international maritime organisation 2007 skulle utsläppen kunna minskas 10% på gamla fartyg och upp till 40% på nya fartyg men teknologin är till stor del inte använt eftersom det är så oreglerat och ofta anses vara en frivillig implementering. Endast de allra nyaste fartygen har börjat implementera ekologiskare motorer och till exempel rökrenings system och kan därmed kalla sig “ekologiska” även ifall de är långt från det. (Mckinnon, 2015)
Utsläppen från dessa stora dieselfartyg har blivit kopplade till upp till 60 000 dödsfall årligen, och betydligt flera sjukdomar runt stora sjöfartsleder och hamnar. Det är ändå
Commented [ÅF21]: Bara efternamn i hänvisningen!
väldigt svårt att bevisa och få ett exakt nummer på detta eftersom utsläppen utgörs även av bilar, industri och andra föroreningar.
4 Covid - 19 Påverkan på logistik
Covid-19 påverkade oss alla mera eller mindre efter pandemins utbrott sent 2019. Flera företag blev tvingade att stänga på grund av restriktioner och karantäner orsakade av pandemin. Läget har normaliserats runt världen från ursprungliga utbrottet men vi påverkas även ännu idag av det ursprungliga utbrottet. Även ifall vi har vaccin idag är mask och distans rekommenderat på offentliga platser, stora samlingar rekommenderas inte, skolor och jobb i karantän, Covid-pass och så vidare. Förenämnda påverkningar är ganska självklara och rekommendationer vi fått, men andra påverkningar är även till exempel en stor brist på olika materiella saker, till exempel inom reservdelar av bilar, cyklar, byggnadsmaterial osv har det varit en betydlig bris på grund av en mindre produktion under Covid-19 pandemin, detta orsakats till en viss del av olika restriktioner och tvingade stängningar av företag, företag har ofta också valt att dra ner produktionen och spara pengar under en osäker ekonomisk situation. Detta förväntar man att skall även synas inom logistik eftersom industri och logistik är starkt korrelerat som hänvisat till tidigare i presentationen, och en mindre produktion ger upphov till mindre leveranser.
Sjöfrakten har även stora förseningar även idag, och är till en viss del orsakats av pandemin men också andra externa orsaker som till exempel suezkanal incidenten tidigare 2021 där den var stängd över 6 dagar på grund av containerfartyget Ever given som blockerade kanalen. Incidenten påverkade speciellt mycket Europa eftersom all gods från Asien var blockerad i nästan en vecka och det tar en lång tid att köra igen förseningar och vi upplever en orderstock på leveranser även idag. Asien påverkades inte lika mycket av brist på gods men brist av tomma containrar som de behöver för att exportera till hela världen.
4.1 Import och export under Covid-19
Statistiken är tagen från den Finska tullen av Finlands import och export från år 2018 till 2020 eftersom vi inte har hela årets 2021 jämför vi endast enstaka månader från i år till åren före. Jag valde att inkludera år 2018 eftersom jag ville ha ett år som inte präglades av
Commented [ÅF22]: Covid-pass
Commented [ÅF23]: Inte stor bokstav mitt i rubriken.
Covid-19, även ifall vi inte hade en pandemi i Finland ännu 2019 började den prägla andra delar av världen redan i slutet av 2019. Jag valde export och import och endast Finland eftersom det finns en otrolig mängd statistik om logistik från global logistik till enskilda företag, och det är omöjligt att sammanfatta världslogistiken på ca 10 sidor.
På nästa sida sed vi tårtdiagram som jämför transportsätten från 2018–2020, hur mänga miljoner ton samt den procentuella andelen som det transport sättet hade under året i Finland.
2018
Figur 4.1 Visar hur stor del av goods importeras och exporteras via respektive metod år 2018.
(Tulli, 2019) Commented [ÅF24]: Figurerna ska numreras och förklaras
under figurerna. Se kommentar ovan!! Läs skrivanvisningarna!!!
2019
Figur 4.2 Visar hur stor del av goods importeras och exporteras via respektive metod år 2019.
(Tulli, 2020)
2020
Figur 4.3 Visar hur stor del av goods importeras och exporteras via respektive metod år 2020.
(Tulli, 2021)
År 2018 hade Finland en total import och export på 108 miljoner ton, det var 5 procent högre än år 2017, exporten var ca 48 miljoner ton och importen ca 60 miljoner ton.
År 2019 hade Finland också en total import och export på nästan 108 miljoner ton, nästan exakt lika som 2018, vi hade dock en högre export som låg på 51 miljoner ton och import på 57 miljoner ton. Exporten steg med 5% medan importen sjönk med 5%.
År 2020, första året som Covid präglade även Finland direkt, vår totala import samt export sjönk med 6,4 % till 101 miljoner ton, exporten sjönk med 9,1% till 46 miljoner ton och importen med 4,1% till 55 miljoner ton. Dessa minskningar i Export och import skedde även under en tid då export och import har haft en relativt stadig ökning.
Flygtransport sjönk med 49,3% från år 2019, 2019 hade flygtransporten däremot ökat med 19% så detta var ett relativt stort tillbaka drag, mängden är ändå relativt liten i ton så det syns inte lätt i diagrammen eftersom hela flygtransporten ligger runt 0,2% av hela Finlands import och export. Orsaken till en minskad flygtransport ligger i att en stor del av
passangerar plan som används även för transport var stående på grund av reseförbud och därmed har flygtransporten haft brist på både destinationer och space. En annan orsak är kostnaderna, flygtransport är dyrt och används ofta endast för brådskande, små och lätta transporter och i en osäker ekonomisk situation har inte företag varit lika villiga att spendera extra pengar på flygtransport och har valt billigare alternativ som sjöfrakt.
Även sjöfrakt och landsvägstransport sjönk med 8–10% under 2020, ända transport metoden som såg en ökning och en rejäl sådan var tågtransport som ökade med 40,4% och detta är främst till Ryssland som vi använder tågtransport. En orsak till ökad tågtransport är även att vår trä, energi- och metallproduktexport minskade var de till största delen sjötransport, medan kemi produkters export ökade, dessa ä ren överlägsen majoritet också transporterat med sjötransport (4,8 miljoner ton) men även 670 tusen ton transporteras med tåg och landsväg.
När Covid-19 pandemin bröt ut skedde en stor minskning inom marknaden, industrin och därmed logistik, och sakta men säkert steg den till normal nivå och idag är logistik högre än före Covid-19 pandemin, (Tulli, 2021)
Den ökade transportmängden beror på olika faktorer men de största är ökade behovet av reservdelar och andra produkter inom olika sektorer då en sårad industri försöker bygga upp efter pandemin.
Nästa diagram visar export och import mängder i Euro från 2019–2021 per månad samt FTL mängder under början av Pandemin
Figur 4.4 Visar internationella FTL mängder under covidpandemin.
(International finance corporation, 2020)
Figur 4.5 Visar Finlands import och Export mängder för varje månad mellan 2019-2021.
(Tulli, 2021)
5 Empiriska delen
Jag har valt att intervjua 3 stycken olika företag inom olika delar av branschen för att fråga hur Covid-19 har påverkat dem och deras företag personligen och vad de anser att framtiden inom branschen är.
Företagen jag har valt är lokala företag 2 från Karleby och 1 från Vasa. Jag har valt lokala företag eftersom det var intressantare att höra hur lokala företag har upplevt Covid pandemin istället för att intervjua större företag som opererar i hela Finland eller flera länder.
Som första företag har jag valt Kokko-truck, Ett familjelastbilsföretag grundat 2016 i Kokkola som kör båden inhemskt och till utlandet.
Andra Företaget jag valt ä ren buss firma från Karleby, Kokko-bus, Även detta ett familjeföretag grundat 2013 och opererar på beställningar.
Tredje företaget jag valt att intervjua är Vasa spedition / Vaasa Huolinta, som är ett speditionsföretag som blivit grundat 1989, företaget jobbar inom “freight forwarding” och jobbar i alla delar av logistiks ledet, de fraktar inga produkter själva men koordinerar logistiken enligt kundens behov ända fram till kundens dörr ifall önskat. De kollar olika möjligheter, priser, tidtabeller till kunden och ordnar sedan frakten enligt kundens önskningar. De beställer alla upphämtningar, flyg, båtar, lastbilar och gör alla dokument till kunden. Jag ansåg detta vara ett perfekt företag att inkludera till intervjuerna eftersom de jobbar med alla delar av logistiken och det var intressant att höra hur de upplevt pandemin och var de tror att branschen är om 30 år.
5.1 Lastbilsföretag
Vad är den huvudsakliga sysselsättningen?
Commented [ÅF25]: Se kommentar ovan och se i skrivanvisningarna om hur det ska se ut då man har figurer!
Commented [ÅF26]: familjelastbilsföretag Commented [ÅF27]: inhemskt
Företaget är grundat 2016 i Kokkola och är ett familjedrivet företag. Huvudsakliga sysselsättningen är lastbilsfrakt både inhemskt och utlandstransporter. Största delen av utlands frakter är inom skandinaverna men till exempel i vintras var en stor del av resorna till Holland. Stor del av transporterna har haft med vindkraftverk i Finland att göra.
Hur har Covid-19 påverkat företaget?
I början av pandemin naturligtvis mindre frakter på grund av att stora industrier var stängda. Och företagen hade mindre behov av material och mindre att sälja. Men redan efter sommaren 2019 märkte man en stor tillökning på frakter och detta har stadigt växt och är för tillfället mera än före pandemins början. Europa speciellt drar bra när de bygger och öppna upp sin industri efter pandemin. Samma gäller Sverige, en betydlig ökning av gods till Sverige.
Produkterna man kör är till största delen de samma eftersom man har att göra med samma kunder so ingen skillnad i godsen.
Ändrades processen, kom det mera byråkrati efter Covid-19?
Nej inte för tillfället, Norge kräver en anmälan före man kommer in i landet.
Kom några positive utvecklingar från Covid?
Mera inhemska köp, man föredrar inhemska eller skandinaviska företag och status på finska och svenska chaufförer uppskattas i landet. Därav mera frakter för tillfället men på grund av stor brist på reservdelar inom olika branscher är frakterna oftast väldigt brådskande.
Vart är branschen på väg i framtiden, största möjligheterna och hoten?
Större blir större och mindre av familjeföretag, Väldigt svårt att tävla med stora företagens priser och tidtabeller. Ifall man inte har tillräckligt med bilar är det svårt att erbjuda frakter till olika destinationer med bra tidtabell samt konkurrenskraftigt pris.
Större företag köper upp mindre företag för att minska konkurrens och köper på detta vis också marknadsandelar till sig själva.
El-lastbilar är troligen framtiden men inte på en lång stund, samt själv körande lastbilar men inte under min tid som lastbilschaufför. Med långa distanser räcker inte batteriernas räckvidd ännu till samt kraften i motorerna är inte tillräcklig, med dessa blir bättre varje år.
Commented [ÅF28]: lastbilsfrakt Commented [ÅF29]: utlandstransporter
Commented [ÅF30]: svenska
Lastbilar behövs alltid, folk köper mera hela tiden längre ifrån och därefter måste mera och mera fraktas runt världen. Lastbilar behövs även på båt och flygfrakt.
5.2 Bussföretag
Namn, grundat och huvudsaklig sysselsättning?
Företaget är grundat 2013 i Karleby och är ett familjedrivet bus företag. Huvudsaklig sysselsättning är olika typer av beställnings resor för föreningar, lag, skolor, turist grupper och så vidare.
Hur påverkade Covid-19 mängder resor, o typer av resor?
Antalet resor i början var helt på noll, egentligen först i sommar började bokningar komma in. Med skolor stängda, inga turister och olika föreningar och lag på paus och förbjud på att samla sig i grupper kom det inte in bokningar alls.
I sommar hur som helst började fotbolls lagen spela matcher och man hade turneringar, men även ännu är turneringarna mera lokala och res distansen är inte lika lång.
Även ifall restriktionerna var lättade i sommar fans det inte mycket turistresor eftersom man inte vågade planera tillställningar på förhand eftersom man var osäker ifall man sen kan hålla dem.
Osäkerheten har alltså präglat branschen och det märks ännu, hockey och innebandy lagen har ännu höst varit tvungna att ställa in sina resor på grund av att de blivit exponerade för Covid.
Hur ser framtiden ut inom bussar?
Folk är väldigt ivriga att resa och jag tror att så fort Covid är helt över vill folk börja göra sina vanliga bussresor som alltid förr, skolorna kommer alltid att ha sina klassresor och idrottslagen behöver slippa till sina matcher. Bussar kommer alltid att finnas men typen av bussar kommer att ändra, el bussar och självkörande bussar är framtiden och de blir nästan som spårvagnar, speciellt rutt bussar som kör en viss rutt in i städer.
5.3 Speditionsföretag
Arbetar ni mest med inrikes eller internationell frakt, hur stor del av inrikes eller internationellt?
Överlägset internationellt, de flesta paket hämtas såklart antingen upp från Finland eller kommer till Finland så de är på sätt och vis inrikes men hur som hälst internationell frakt när den lämnar Finland eller kommer från ett annat land.
Mycket sällan fraktar vi från Finland till Finland, kanske 1 av hundra är från ett finskt företag till ett annat finskt företag, dessa beställs oftast direkt från lastbilsföretag av företagen själv då.
Vilka steg kommer in när man gör internationella transporter jämfört med inrikestransporter?
Jo, det beror såklart på vilken typ av försändelse, vart man ska och vilken frakttid som används. Om det stannar i EU förändras det verkligen inte mycket men när vi går utanför EU måste du göra exportpapper och få dem godkända innan du skickar något. Från land till land beror det på Kina till exempel är det väldigt viktigt att inkludera telefonnummer i flygfraktsedeln, till Brasilien behöver du ett CNPJ-nummer och så vidare. Om försändelserna ska levereras ända fram måste du också ha kontakt med en speditör i destinationslandet som kommer att importera produkterna och sedan ordna leverans från flygfältet till mottagaren. I vårt företag hanteras internationella försändelser på det sättet att vi förbereder alla dokument som behövs och använder våra egna ombud för att hantera importdelen. Vissa företag använder andra för att göra dokument åt dem, till exempel använder vissa oss när de ska leverera något till Norge så vi förbereder deras
exportdokument och skickar dem till dem, om de levererar något till Sverige behöver de bara en CMR eftersom det är EU och gör det själva eller deras kund gör det. Den behöver inte godkännas av tullen i förväg.
Vilka länder/regioner är mest knepiga och varför?
Brasilien, Kina och Ryssland, på grund av deras byråkrati. Kina är inga problem att skicka till men att få ut saker därifrån kan vara väldigt tidskrävande. Brasilien är inga problem att skicka till så länge du kan åka direkt till destinationsflygfältet men om du måste åka via ett annat brasilianskt flygfält blir det svårare eftersom deras byråkrati tvingar dem att importera produkten vid det första flygfältet och detta gör förseningar och ofta att den fastnar i terminalen, andra länder importerar den på destinationsflygplatsen. De kräver också extra nummer som CNPJ-numret. Att få ut saker från Brasilien kan ibland också vara väldigt knepigt. Ryssland går ofta bra men när något går fel kan det ibland vara riktigt svårt att samarbeta med dem.
Vilka politiska beslut fattas för att göra frakterna enklare?
EU-länder kan i stort sett skicka sina försändelser fritt till varandras länder utan extra pappersarbete eller byråkrati. AWB är desamma överallt också CMR så det gör det också lättare för alla att förstå.
Vilka är de svåraste situationerna? skräckhistorier?
När något har fastnat i ett främmande land och du inte får något svar från dem, vi har ett paket som har fastnat 1,5 år i tulldeklaration i Mellanöstern och inte fått någon riktigt förklaring till varför och vad man ska göra. Det finns egentligen inget att göra, ifall man inte får kontakt med sändare/mottagaren eller hjälp från landets tull. En annan är
korsmärkning, inte bara ett paket som har åkt till fel destination utan två, Destinationen kan egentligen finnas på andra sidan av världen, detta orsakar massförvirring och förseningar och extra kostnader.
Hur skiljer ni från dina rivaler?
Kundservice och pålitlighet, vi har nära kontakt med våra kunder och jämfört med till exempel större företag kan vi vara lite dyrare men vi håller oftare ETA och fastnar mindre i tullen.
Hur har Covi-19 påverkat logistik?
Mindre människor som jobbar, allt tar lite längre tid, utrymmesbrist på flygplan då företag har ställt in flera rutter för att skydda sig under de ekonomiskt utmanande tiderna. Men mest brist på folk i partnerföretag.
Priserna, priserna har ökat enormt under senaste året, detta på grund av ökat behov av transport och brist på rym och ökad bensinpris.
Vilket utrymme för förbättring finns?
Vår partner VCK förlitar sig mycket på sin automatisering men den fungerar inte fullt ut eftersom de inte alltid får de billigaste priserna eller alla rutter, planen är att deras program kommer via alla flygbolag och de behöver inte fråga dem men på grund av Covid-19 fungerar det inte riktigt eftersom priserna ändras dagligen. De har också ett avancerat lager med automation som borde göra mänskliga fel mindre sannolika men det är fortfarande ett pågående arbete.
Vilka förändringar sker inom sektorn, vilka möjligheter och hot finns?
De försöker börja använda mer elektriska lastbilar, flygplan och båtar. Allt försöker bli mer automatiserat och på så sätt minimera det mänskliga felet. Det största hotet för oss som ett litet företag är att större företag köper ut mindre företag, på 20 år ser jag att det finns färre företag men mycket större företag som opererar i flera länder. Några av de största företagen har också sin egen flotta för transport och använder inga andra transportföretag, Amazon är
ett enormt företag som bygger upp sin egen flygflotta för tillfället. Commented [ÅF31]: flygflotta
6 Resultat och diskussion
Logistik går hand i hand med industrin, det här är inget modernt fenomen utan sträcker sig ända tillbaka till den första industriella revolutionen och därmed industrin och produktionen har utvecklats har logistiken varit tvungen att komma efter för att kunna tillfredsställa det ökade behovet av transport. Med åren har logistik blivit en mera inbakat process i andra delar av företaget, inkluderat produktionen, resultatet är en ökad kommunikation och därmed ett mera smidigt flöde av gods där man inte vill bli tvungen att minska produktionen på grund av att man blir utan råvaror på grund av en dålig kommunikation inom företaget eller med leverantören.
Logistikens största problem fortsätter att vara natur påverkan, detta är inte bara ett framtidens problem utan ett problem vi redan haft länge. (Mckinnon, 2015) Logistics 5.0 kommer att föröka lösa detta. För tillfället är el motorer största hoppet men det anses ta ännu en längre tid före vi har möjligheten att förflytta oss helt till el.
Från intervjuerna samt tullen statistik kom det snabbt fram att Covid hade en betydlig påverkan på branschen till en början men återhämtade sig likasom marknaden väldigt snabbt och var i slutet av 2020 till sin normala nivå. Visst upplever vi vissa konsekvenser av pandemin som förseningar och brådskande leveranser som lastbilsföretaget Kokko-truck nämnde, högre priser som Vasa spedition nämnde och avbokade resor som Kokko-Bus nämnde. Men överlag är totala mängden frakter mera än före pandemin och branschen mår överlag bra.
Det som företagen från intervjuerna hade en gemensam åsikt om var att det blir allt svårare som liten företagare att tävlan inom branschen och båda uppskattar mindre småföretag att existera i framtiden och istället domineras av några massiva företag. Orsaken är att mindre företag inte kan tävla med priserna och erbjuda samma destinationer med samma tidschema som större företag. En del av världens största företag som till exempel Amazon har valt att bygga ut sin egen logistik flotta med egna flygplan och bilar och tar på detta sätt marknadsandelar av andra företag. (Palmer, 2021) Vasa spedition sa att de tävlar med sin kundservice och det kan man anta att ett mindre företag kommer att ha på sin sida även i framtiden.
En annan aspekt som man tycks vara enad om är ökad antal ekologiska alternativ till förbränningsmotorer, för tillfället ser det ut som elmotorer men detta är ännu en tid tills det kan möjliggöras. Logistics 5.0 kommer hur som helst vara stort fokuserad på ekologisk logistik.
Nästa steg inom logistik förutom ekologiskare medel anses vara en större automation, inte bara inom och skanning och tracking av produkter utan även inom lager och transport. Vi har gjort stora framsteg inom självkörande bilar och i framtiden kommer denna troligen implementeras till även lastbilar, båtar och flyg. Vi har även automatiska truckar som kan lasta av fartyg medan de skannar produkterna och sorterar dem i lager enligt detta, exempel av dessa automatiska lagersystem är amazon smart lager, de har robotar som kan sortera produkter själv utan mänsklig hjälp. När en beställning kommer hämtar en robot produkten istället för en person, detta är snabbar, billigare och minska mänskliga fel. De är hur som helst inte helt automatiska eftersom det är ännu personer som packar produkterna men de är på en god väg. (Amazon, 2021)
I framtiden kommer vi troligen ha ett lager som själv hämtar produkten, lastar den i en självkörande bil, som sedan tar den till närmaste logistik hubben blir avlastad av en automatisk truck och sista delen av leveransen görs med en automatisk drönare, utan att en enda människa har sett beställningen eller rört produkten. Detta är förstås spekulationer men en väg som speciellt amazon har valt att ta och de har kommit otroligt långt på den och det kommer att vara möjligt i framtiden, tidschemat till detta är svårt att förutspå. Vi har teknologin att redan nu göra det för ett enskilt skräddarsytt paket men att implementera för flera miljoner ton kommer att ta en längre tid. Detta måste vara otroligt säkert inte bara för leveransen utan även för andra människor som kan påverkas av självkörande bilar och drönare, före den är laglig att implementera.
7 Slutsats
Logistik är en bransch som hela tiden utvecklas och tvingas att utvecklas på grunda av vår ökad industri. Den tvingade framgången inom logistik för att möta behoven är en del orsak till de stora ekologiska problem vi ser inom branschen idag. Utan logistik skulle vi inte ha sett en så snabb globalisering som vi har sett på senaste 40–50 åren men det kommer alltid med sitt pris. Man är väldigt medveten om detta problem inom branschen och jobbar hela tiden på att lösa det. Eftersom minskningen på logistik inte är ett alternativ i den moderna världen söker man lösningar inom alternativa bränslen och motortyper som el motorer och el. Det är inget som kommer att lösas på nästa 10 år men det görs framsteg varje år inom mera ekologiska bränslen och motorer. Logistik som den ser ut idag är inte inom ramarna för en hållbar utveckling och behöver vara den största prioriteringen, automatisering och självkörande lastbilar är framtiden och later häftigt men borde inte prioriteras enligt mig över de riktiga problemen.
Även utan automatisering och självkörande bilar, har logistiken klarat av bättre än bra Covid pandemin och det var inte på grund av logistik problem vi hade minskad mängd av frakter utan problemet var inom minskad produktion i industrierna runt världen. När industrierna började öppnas upp igen var logistiken direkt färdig att ta emot behovet. So automatisering är inte direkt ett behov utan mer av en bekvämlighet och sätt att dra ner på kostnader och mänskliga fel. Därför anser jag att Logistik 5.0 borde vara helt fokuserad på ekologiska problemen istället för automatisering vilket vi redan har en hel del av idag.
8 Litteraturförteckning
Alan Mckinnon, M. B. (2015). Green logistics. In M. B. Alan Mckinnon, Green logistics (p. 448). Kogan Page; 3rd edition.
Amazon. (2021, January). Amazon Robotics Uses Amazon SageMaker to Enable ML Inferencing at Scale. p. 1.
Britannica. (2021). Silk Road. Encylvopedia Britannica, inc.
epa.gov. (2021). From epa.gov: https://www.epa.gov/smartway/why-freight-matters- supply-chain-sustainability
International finance corporation. (2020, june). International finance corporation. From International finance corporation: https://www.ifc.org/wps/wcm/connect/2d6ec419-
41df-46c9-8b7b-96384cd36ab3/IFC-Covid19-Logistics- final_web.pdf?MOD=AJPERES&CVID=naqOED5
National Geographic Society. (2019, july 26). National Geographic. From National Geographic: https://www.nationalgeographic.org/encyclopedia/silk-road/
Palmer, A. (2021, February 17). Amazon Air will have a ‘growth spurt’ this spring and could eventually resemble an airline, study says. CNBC, p. 1.
Sally.s.kassen, M. a. (2019). Logistics 4.0: definition and historical background.
Tulli. (2019, 3 26). Ulkomaankaupat kuljetukset. From Tulli:
https://tulli.fi/tilastot/ulkomaankaupan-kuljetukset?tab=2019 Tulli. (2020, 3 12). ulkomaankaupan kuljetukset. From Tulli:
https://tulli.fi/tilastot/ulkomaankaupan-kuljetukset?tab=2020 Tulli. (2021, 11 8). Tavaroiden ulkomaankaupan ennakotilastot. From Tulli:
https://tulli.fi/documents/2912305/3329333/Ennakkotilasto,+syyskuu+2021.pdf/20 212aec-7efd-d10f-7309-
c60e30115246/Ennakkotilasto,+syyskuu+2021.pdf?t=1636114309524 Tulli. (2021, 3 18).Ulkomaankaupat kuljetukset. From Tulli:
https://tulli.fi/tilastot/ulkomaankaupan-kuljetukset?tab=2021
Commented [ÅF32]: Litteraturförteckning
Bilaga 1
Frågor till lastbilsföretage
1. grundat
2. huvudsaklig sysselsättning
3. import eller export, eller inhemsk frakt 4. Hur har covid påverkat företaget?
5. Har du märkt minskning i antalet frakter?
6. har du märkt ändring i typ av gods du kör.
7. Ändrades processen på något sätt?
8. Blev det till exempel mera byråkratiskt efter covid 9. har läget normaliserat sig?
10. Anser du att det skedde alls “positiva” utvecklingar under Covid 11. Var är branschen om 5 år
12. Var är branschen om 30 år.
13. viktigaste hoten och möjligheter
14. Vilka är de mest utmanade situationerna man ställs inför i branschen?
Commented [ÅF33]: Svenska akademiens ordbok ska du inte ha med i litteraturförteckningen!
Bilaga 2
Frågor till bussföretaget
1. Namn 2. grundat
3. huvudsaklig sysselsättning
4. Kör du inhemskt eller även till utlandet 5. Hur har covid påverkat företaget?
6. Har du märkt minskning i antalet resor/personer på resor?
7. har du märkt ändring i typ av resor 8. Ändrades processen på något sätt?
9. Blev det till exempel mera byråkratiskt efter covid 10. har läget normaliserat sig?
11. Anser du att det skedde alls “positiva” utvecklingar under covid 12. var är branschen om 5 år
13. var är branschen om 30 år 14. viktigaste hoten och möjligheterna
15. Vilka är de mest utmanade situationerna man ställs inför som arbetar vid firman ifråga?
Bilaga 3
Frågor till speditionsföretaget
1. Grundat
2. Huvudsaklig sysselsättning
3. Arbetar ni mest med inrikes eller internationell frakt, hur stor del av inrikes eller internationellt?
4. Vilka steg spelar in när man gör internationella transporter jämfört med inrikestransporter?
5. Vilka länder/regioner är mest knepiga och varför?
6. Vilka politiska beslut fattas för att göra frakterna enklare?
7. Vilka är de svåraste situationerna? skräckhistorier?
8. Hur skiljer du dig från dina rivaler?
9. Vilka förändringar sker inom sektorn, vilka möjligheter och hot finns?
