Dnr Ten 2011/1212 Förslag till Avfallsföreskrifter för Järfälla kommun

(1)

Samrådsredogörelse_avfallsföreskrifter för Järfälla kommun 2012-03-23.doc

Bygg- och miljöförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 9tr

Teknik och Natur Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA

Ann Ljusnefors Norstedt, Enhetschef avfall Telefon växel: 08-580 285 00

Telefon: 08 580 285 00 (direkt) E-post: tekniskanamnden@jarfalla.se Webbplats: www.jarfalla.se

Fax: 08 58028899 Organisationsnummer: 212000-0043 Postgiro: 30918-7 Bankgiro: 239-2082

2012-03-23

Dnr Ten 2011/1212 Förslag till Avfallsföreskrifter för Järfälla kommun Samrådsredogörelse

____________________________________________________________________

Förslaget till avfallsföreskrifter har varit ute på samråd under tiden 2011-12-13 till och med 2012-02-27. Kommunens nämnder, berörda tjänstemän, SÖRAB, vissa företag, organisationer och föreningar har givits möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Miljö- och hälsoskydd, VA, Kundtjänst och förvaltningsjuristen har

deltagit i projektarbetet med att ta fram förslaget till nya föreskrifter. Information om samrådet har funnits på kommunens webbplats och annonserats i Lokaltidningen Mitt i Järfälla.

Vid samrådstidens utgång har följande lämnat synpunkter på förslaget:

1. Miljö- och bygglovsnämnden 2. SITA Sverige AB

3. SÖRAB

4. Naturskyddsföreningen i Järfälla Förslaget har lämnats utan erinran av:

1. Va- avdelningen, Bygg- och miljöförvaltningen 2. Park- och gata, Bygg- och miljöförvaltningen 3. Planavdelningen, Kommunledningskontoret

4. Bygglovavdelningen, Bygg- och miljöförvaltningen 5. Barn- och ungdomsnämnden

Nedan följer en sammanställning av framförda synpunkter tillsammans med avfallenhetens kommentarer. Alla inkomna skrivelser finns tillgängliga i Tekniska nämndens akt.

1. Miljö- och bygglovsnämnden Generella synpunkter

Det är viktigt att föreskrifterna är tydliga och lättolkade. Texten bör därför vara så entydig som möjligt med minsta möjliga utrymme för tolkningar och med

undvikande av otydliga ord som ”bör”. Det ska vara tydligt vad som är krav och hur man ska gå tillväga för att uppfylla dessa krav.

(2)

Avfallsplanen har människan i centrum som en av huvudinriktningarna. Man bör därför erbjuda tilläggstjänster mot särskild avgift där detta kan underlätta för avfallslämnarna.

Avfallsenhetens kommentar

Nuvarande föreskrifter är kompletterade med särskilda tillämpnings-

anvisningar. Detta gör det svårare att tolka vad som gäller. Det nya förslaget innebär att tillämpningsanvisningarna tas bort. Föreskrifterna blir därför något mer omfattande och innehåller i vissa fall uppgifter som behövs som

information. Förslaget innehåller även flera bilagor vars syfte bl.a. är att redovisa bestämmelserna på ett strukturerat och överskådligt sätt, som komplement till texten i enskilda paragrafer. Mer råd och anvisningar finns i kommunens ”Handbok för avfallsutrymmen” som kommer att revideras och i fortsättningen kallas ”Riktlinjer för avfallshantering”.

Ordet ”bör” förekommer endast sex gånger i paragraftexten och på sådana ställen där det inte går att byta ut mot ska. Det handlar i dessa fall om en önskan från kommunen om en viss hantering, t.ex. att hushåll bör sortera ut sitt matavfall för återvinning och att kvarn- och tanksystem bör användas i

livsmedelsanläggningar med stora mängder matavfall.

Vilka tilläggstjänster kommunen erbjuder regleras i avfallstaxan och

information om dessa tjänster ges i de vanliga informationskanalerna, t.ex. i avfallsalmanackan.

Synpunkterna föranleder inte någon ändring av förslaget.

5 § - Synpunkter

En tydlig beskrivning av vad som omfattas av begreppet hushållsavfall saknas i mil- jöbalken och har därför istället uttolkats i ett antal rättsfall och uttalanden från olika myndigheter och branschorganisationer. Detta har lett till att tolkningen av detta begrepp ibland skiljer sig mellan avfallsföretag och kommuner.

Det bör därför tydligt framgå vad Järfälla kommun anser omfattas av begreppet hus- hållsavfall så att en företagare i kommunen som vill få en viss sorts avfall hämtat enkelt kan veta om kommunen är skyldig att hämta detta slags avfall eller inte. Detta skulle också påtagligt förenkla tillsynen gentemot företag som hanterar sådant avfall som kommunen är skyldig att hämta.

Begreppen restavfall och matavfall används på flera platser i texten. De är inte helt entydiga och ger därför utrymme för tolkning. Om de ska användas bör de definieras entydigt. Man måste också använda olika begrepp för avfall där matavfall ingår i en fraktion med blandat (brännbart) avfall och där det rör sig om utsorterat matavfall (samt för sådant blandat hushållsavfall som är fritt från matavfall).

Nuvarande formulering av paragrafen

5 § Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet.

Med hantering av avfall avses 1) insamling, transport, återvinning, bortskaffande eller annan fysisk befattning med avfall, eller 2) åtgärder som inte innebär fysisk

(3)

befattning med avfall men som syftar till att avfall samlas in, transporteras, återvinns, bortskaffas eller byter ägare eller innehavare.

Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare.

Med nyttjanderättshavare avses den som har rätt att bruka eller nyttja fastighet.

Om inget annat sägs riktar sig förevarande föreskrifter till fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare.

För andra definitioner hänvisas till miljöbalken och till föreskrifter utfärdade med stöd av miljöbalken.

Avfallsenhetens kommentar

I nuvarande bilaga 3 finns sorteringsanvisningar och där redovisas också vilka avfallsslag som räknas som hushållsavfall i Järfälla och som därmed ska hämtas av kommunen. Utöver detta föreslås att föreskrifterna kompletteras med en ny bilaga 4 med definitioner och ordförklaringar och att § 5 kompletteras med information om detta. En sådan bilaga finns idag i nuvarande tillämpningsanvisningar, som föreslås upphöra.

Sista meningen i § 5 bör ändras till (ändrad text understruken)

För andra definitioner hänvisas till miljöbalken och till föreskrifter utfärdade med stöd av miljöbalken samt till bilaga 4.

Ordet ”bortskaffande” i sista meningen bör ersättas, med t.ex. ”deponering”, då begreppet bortskaffande vanligen syftar till alla slags slutliga metoder för bortskaffande av avfall.

6 § Kommunens ansvar omfattar transport och återvinning eller bortskaffande av hushållsavfall i den omfattning som anges i dessa föreskrifter samt i bilagor till föreskrifterna. Vid planering av verksamheten ska avfallshierarkin gälla som prioritetsordning (förebyggande av avfall, återanvändning, materialåtervinning, annan återvinning, t.ex. energiåtervinning, och bortskaffande).

Avfallenhetens kommentar

Orden återvinning och bortskaffande används i Miljöbalkens 8 § för att beskriva det ansvar som kommunen har. I bilagorna 2 och 3 till

Avfallsförordningen definieras hantering som utgör återvinning respektive bortskaffande. Orden förklaras lite förenklat i föreskrifternas bilaga 4, Definitioner och ordförklaringar.

Synpunkterna föranleder inte någon ändring av förslaget, annat än att bilaga 4 tillkommer.

Ska rätten att utfärda tillämpningsanvisningar finnas kvar? I de nuvarande föreskrif- terna har uppdelningen i föreskrifter och tillämpningsanvisningar uppfattats som otydlig och svårtolkad både av tillsynsmyndigheten och av enskilda verksamheter.

Det är bättre att avfallsföreskrifterna är tillräckligt omfattande och utöver detta en-

(4)

dast kompletteras av informationsmaterial från Tekniska nämnden, med exempel och förtydliganden som kan vara svåra att ta in i en författningstext utan att denna blir onödigt omfångsrik.

8 § Tekniska nämnden ansvarar för den skyldighet som kommunen har enligt 6 §.

Tekniska nämnden har rätt att inom ramen för dessa avfallsföreskrifter utfärda tillämpningsanvisningar om hantering av avfall. Insamling och transport av

hushållsavfall utförs av kommunen, SÖRAB eller av entreprenörer upphandlade av kommunen eller SÖRAB (nedan kallad entreprenören). För återvinning och

bortskaffande av avfall samarbetar kommunen med andra kommuner genom SÖRAB.

Tekniska nämnden har i och med fastställande av dessa föreskrifter

kommunfullmäktiges uppdrag att upprätta förslag till revidering av föreskrifterna.

Nuvarande tillämpningsanvisningar föreslås upphöra att gälla.

Föreskrifterna har i stället blivit lite mer omfattande och kompletterats med bilagor för att förtydliga vissa frågor. Som komplement finns råd och anvisningar i nuvarande ”Handbok för avfallsutrymmen” som kommer att revideras och i fortsättningen kallas ”Riktlinjer för avfallshantering”. Vid behov kan Tekniska nämnden ge särskilda kompletterande anvisningar av praktisk natur om det behövs. Sådana anvisningar får inte strida mot föreskrifterna.

Formuleringen i § 8 ändras så att det tydligare framgår att nuvarande tillämpningsanvisningar inte kommer att finnas kvar.

Texten i § 8 bör ändras till (ändrad text understruken)

8 § Tekniska nämnden ansvarar för den skyldighet som kommunen har enligt 6 §.

Tekniska nämnden har rätt att inom ramen för dessa avfallsföreskrifter vid behov utfärda särskilda kompletterande anvisningar av praktisk natur om hantering av avfall. Insamling och transport av hushållsavfall utförs av kommunen, SÖRAB eller av entreprenörer upphandlade av kommunen eller SÖRAB (nedan kallad

entreprenören). För återvinning och bortskaffande av avfall samarbetar kommunen med andra kommuner genom SÖRAB. Tekniska nämnden har i och med fastställande av dessa föreskrifter kommunfullmäktiges uppdrag att upprätta förslag till revidering av föreskrifterna.

____________________________________________________________________

Ordet ”avfallet” i den första meningen bör ersättas av ”sådant avfall som kommunen är skyldig att ta hand om”.

Det bör också läggas till under vilka omständigheter och hur kommunen kan tillåta att avfall hanteras av annan. Fall då detta kan vara aktuellt är då hushållsavfall utan olägenhet kan hanteras tillsammans med s.k. branschspecifikt avfall som ändå häm- tas, eller om någon annan än kommunen kan erbjuda en avfallslösning som uppen- bart medför mindre miljöbelastning än kommunens insamlingssystem.

(5)

10 § Avfallet får inte transporteras, tas om hand eller behandlas av någon annan än kommunen eller den kommunen anlitat för ändamålet, om inte annat anges i dessa avfallsföreskrifter.

Förslaget ändras i enlighet med synpunkterna och med avfallenhetens tillägg om undantag.

Avfall som kommunen är skyldig att samla in får inte transporteras, tas om hand eller behandlas av någon annan än kommunen eller den kommunen anlitar för ändamålet, om inte annat anges i dessa avfallsföreskrifter. Ansökan om undantag kan göras enligt 62-63 §§.

____________________________________________________________________

Andra stycket i paragrafen kan vara en onödig inskränkning för brukarna som inte självklart är motiverad utifrån syftet med det kommunala monopolet då den binder upp innehavare av fastigheter eller verksamheter på ett sätt som inte gäller för övriga fastighetsägare i kommunen. Bestämmelsen skulle även kunna motverka miljömäs- sigt bättre avfallshantering i enskilda fall, t.ex. för verksamheter. Detta bör kunna regleras på annat sätt, t.ex. genom samfällighetslösningar eller liknande. Texten bör därför tas bort från föreskrifterna.

16 § Järfälla kommun utgör ett hämtningsområde. Hämtning från fritidsbostad sker på samma sätt som från permanentbostad.

I de områden där kommunen är huvudman för insamlingssystemen, exempelvis sopsuganläggningar, ska avfall avlämnas i dessa system enligt kommunens anvisningar.

Sopsug med kommunalt huvudmannaskap är en ny företeelse. I områden där detta finns eller planeras vill kommunen av olika skäl begränsa manuell insamling och antalet fordonsrörelser. Anslutning till och användning av sopsugen kan dock regleras genom avtal och därför kan andra stycket tas bort.

Texten i § 16 bör ändras till

16 § Järfälla kommun utgör ett hämtningsområde. Hämtning från fritidsbostad sker på samma sätt som från permanentbostad.

___________________________________________________________________

Det bör framgå hur man går tillväga om man (ev. mot tilläggsavgift) vill få hämtning på andra tider, alternativt vid en särskild tidpunkt, t.ex. för att sophämtningen inte ska störa verksamheten.

(6)

19 § Hämtning kan pågå mellan kl. 07:00 och 21:00 vardagar samt helgdagar som infaller måndag – fredag. Hushållsavfallet ska vara tillgängligt för hämtning under denna tid, om inte annat meddelas av kommunen.

Hämtningsdag ska vara bestämd i förväg. Ändring ska meddelas fastighetsinnehavaren i god tid.

Hämtning som inte kan utföras till följd av otjänlig väderlek eller annan oförutsedd händelse utförs så snart det är möjligt.

Slam från enskilda avloppsanläggningar och fettavfall från fettavskiljare kan behöva hämtas akut, även på helger, och

fettavskiljare kan behöva tömmas på tidpunkt då inte servering pågår.

Detta är idag möjligt och särskilda avgifter för detta finns i avfallstaxan. Övrig ändring av, eller särskilda önskemål om

hämtningstider är som regel inte önskvärt eftersom det komplicerar planeringen av hämtningen. Möjlighet finns dock att ansöka om undantag. Texten bör kompletteras så att detta framgår.

19 § Hämtning kan pågå mellan kl. 07:00 och 21:00 vardagar samt helgdagar som infaller måndag – fredag. Slam från enskilda avloppsanläggningar och fettavfall kan hämtas akut på andra tider. Hushållsavfallet ska vara tillgängligt för hämtning under denna tid, om inte annat meddelas av kommunen. Ansökan om undantag från de av kommunen bestämda hämtningstiderna kan göras enligt 62-63 §§.

Hämtningsdag ska vara bestämd i förväg. Ändring ska meddelas fastighetsinnehavaren i god tid.

Hämtning som inte kan utföras till följd av otjänlig väderlek eller annan oförutsedd händelse utförs så snart det är möjligt.

___________________________________________________________________

Texten ger inte mycket ledning till en enskild fastighetsägare eller väghållare som ska dimensionera en väg. Om det inte är möjligt att ange en konkret vägstandard bör det åtminstone läggas till att tekniska nämnden på förfrågan ska kunna uppge hur en väg ska vara dimensionerad för att sophämtning ska vara möjlig.

26 § Enskild väg och tomtmark som utnyttjas vid hämtning av hushållsavfall ska vara dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar för de hämtningsfordon som normalt används i kommunen.

Föreskrifterna skulle bli alltför omfattande om alla detaljer ska vara med. Råd och anvisningar om hämtningsvägar finns i nuvarande

”Handbok för avfallsutrymmen”. Den kommer att revideras under året och i fortsättningen kallas ”Riktlinjer för avfallshantering”. Enskilda fastighetsägare eller väghållare kan alltid få råd av kommunen i enskilda frågor. Tekniska nämndens handläggare yttrar sig också i plan- och bygglovärenden.

(7)

____________________________________________________________________

”Kort” och ”utformad så att krav på god arbetsmiljö uppfylls” är ordalydelser som inte ger mycket ledning till en enskild fastighetsägare eller väghållare. Begreppen bör förtydligas så att de blir entydiga.

27 § Gångväg för hämtningspersonal och transportväg för hushållsavfall ska vara kort, jämn, hårdgjord, utan trappsteg och utformad så att krav på god arbetsmiljö uppfylls. Gång- och transportväg ska hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri.

Hur lång en gångväg kan vara beror på underlag, längd, typ av behållare som ska hämtas m.m. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsdos gäller. Det är därför olämpligt att i detalj ange detta i avfallsföreskrifterna. Detta ska bedömas från varje specifik situation.

Mer råd och anvisningar finns i nuvarande ”Handbok för avfallsutrymmen”. Den kommer att revideras under året och i fortsättningen kallas ”Riktlinjer för avfallshantering”.

____________________________________________________________________

Det är inte tydligt vad som menas med ”tillsyn” i sammanhanget. Fastighetsägarens ansvar för rengöring bör dessutom omfatta alla sopkärl, inte bara de som ägs av kommunen. Ansvaret för rengörning av container som tillhandahålls av kommunen bör ligga på kommunen, inte på entreprenören.

33 § Fastighetsinnehavaren har ansvar för tillsyn av samtliga behållare som

används för hushållsavfall som uppstår på fastigheten. Fastighetsinnehavaren svarar för rengöring av kärl som ägs av kommunen. Entreprenören svarar för rengöring av container som tillhandahålls av kommunen.

Eftersom ordet tillsyn kan missuppfattas föreslås en ändring av texten så att det framgår att fastighetsinnehavaren ska anmäla om behållare inte är funktionsduglig. Sopkärl ägs normalt av kommunen, se bilaga 2, Godkända avfallsbehållare m.m. Det går att köpa kärltvätt genom kommunens entreprenör. Containrar som tillhandahålls av kommunen ägs oftast av entreprenören men hyrs ut till fastighetsinnehavare genom kommunens försorg. Det är därför naturligt att entreprenören också svarar för rengöring av dessa. Hur det ska gå till är reglerat i entreprenadavtalet.

33 § Fastighetsinnehavaren ska anmäla till kommunen om avfallsbehållare, med undantag för behållare som denne själv äger, inte är funktionsduglig eller saknas.

(8)

Fastighetsinnehavaren svarar för rengöring av kärl som ägs av kommunen.

Entreprenören svarar för rengöring av container som tillhandahålls av kommunen.

____________________________________________________________________

Begreppet ”lyftbar” är otydligt och bör förtydligas till ”maskinellt lyftbar”

34 § Säck, som ska vara av engångstyp, får användas enbart om det inte är möjligt att använda andra behållartyper/hämtningssystem. Säck får inte användas vid ordinarie hämtning från en- och tvåbostadshus. Undantag görs för lyftbar storsäck för grovavfall och trädgårdsavfall.

Förslaget ändras i enlighet med synpunkterna. Även bilagorna 1 och 2 ändras.

34 § Säck, som ska vara av engångstyp, får användas enbart om det inte är möjligt att använda andra behållartyper/hämtningssystem. Säck får inte användas vid ordinarie hämtning från en- och tvåbostadshus. Undantag görs för maskinellt lyftbar storsäck för grovavfall och trädgårdsavfall.

____________________________________________________________________

Paragrafen är så allmänt utformad att den blir svår att använda vid tillsyn. Den bör därför konkretiseras eller tas bort.

37 § All utrustning ska utformas, installeras, underhållas, skötas och rengöras så att krav på god arbetsmiljö och tillgänglighet uppfylls samt att risk för driftsavbrott, olägenhet och olycksfall minimeras.

Paragrafen är viktig och bör inte tas bort. Viss vägledning ges i nuvarande ”Handbok för avfallsutrymmen”, efter revidering benämnd

”Riktlinjer för avfallshantering”.

____________________________________________________________________

Det framgår inte tydligt vad som gäller för verksamheter som inte sorterar ut matavfall (se även kommentar om begreppet ”matavfall” under § 5 ovan).

38 § Matavfall från sådan livsmedelsanläggning som avses i livsmedelslagen ska förvaras kylt eller i utrymme där det finns utrustning med jämförbar funktion.

Verksamheter som bara ger upphov till maximalt 45 liter utsorterat matavfall per vecka är undantagna från detta krav, om inte kommunen bestämmer annat.

(9)

Det har hittills varit svårt att klargöra vilka verksamheter som omfattas av kravet på att sortera ut sitt matavfall och om de ska ha kylt soprum eller inte. Efter diskussion med Miljö- och hälsoskydd föreslås nu att kravet gäller verksamheter som har mer än 140 l restavfall inklusive matavfall varje vecka. För definition av restavfall och matavfall se föreskrifternas nya bilaga 4. Även underjordsbehållare godtas som kyld förvaring. Vid olägenhet bör kommunen kunna kräva kyld förvaring oberoende av avfallsmängd.

38 § Matavfall från sådan livsmedelsanläggning som avses i livsmedelslagen ska förvaras kylt eller i utrymme där det finns utrustning med jämförbar funktion.

Underjordsbehållare godtas. Verksamheter som bara ger upphov till maximalt 140 l restavfall inklusive matavfall per vecka är undantagna från detta krav, om inte kommunen bestämmer annat. Om olägenhet uppstår kan kommunen kräva kyld förvaring oavsett avfallsmängd.

Det framgår inte hur tung en behållare får vara, eller vad som menas med ”uppenbara svårigheter”. Bestämmelsen blir därför svår att tillämpa.

39 § Behållare som ska tömmas får inte vara så tung att det blir uppenbara svårigheter att flytta den. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vikter samt om drag- och skjutmotstånd ska följas.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller vid bedömningen. De finns redovisade i ”Handbok för avfallsutrymmen”. Uppenbara svårigheter kan bero på fler faktorer än vikt t.ex., lutningsförhållanden,

dragmotstånd vid ojämnt underlag, typ av behållare m.m. Entreprenör, skyddsombud och Arbetsmiljöverket har stor vana att bedöma ärenden av denna typ, om kommunen behöver hjälp.

____________________________________________________________________

Det kan bli svårt att beräkna mängden utsorterat matavfall hos en verksamhet som inte sorterar ut sitt matavfall i dagsläget utan att göra en plockanalys. Bestämmelsen blir därför svår att tillämpa. Andra sätt att definiera denna gräns bör övervägas, t.ex.

att utgå från mängden blandat avfall eller antalet kärl.

47 § I sådan livsmedelsanläggning som avses i livsmedelslagen och där livsmedel tillhandahålls konsumenter, kunder, elever, patienter eller liknande ska matavfall sorteras ut. För verksamheter som bara ger upphov till maximalt 45 liter utsorterat matavfall per vecka är sortering av matavfall frivillig. Kommunen kan komma att besluta om att viss typ av utrustning ska användas. Vid stora mängder matavfall bör kvarn- och tanksystem, eller annan storbehållare användas.

(10)

Se synpunkter på och kommentar till § 38.

47 § I sådan livsmedelsanläggning som avses i livsmedelslagen och där livsmedel tillhandahålls konsumenter, kunder, elever, patienter eller liknande ska matavfall sorteras ut. För verksamheter som bara ger upphov till maximalt 140 l restavfall inklusive matavfall per vecka är sortering av matavfall frivillig. Kommunen kan komma att besluta om att viss typ av utrustning ska användas. Vid stora mängder matavfall bör kvarn- och tanksystem, eller annan storbehållare användas.

Begreppet ”grovavfall” är inte särskilt definierat i föreskrifterna. Det avser vanligen sådant avfall som är för stort för att lägga i det vanliga insamlingssystemet för hus- hållsavfall. Om särskild insamling ska ske av ”smått ej brännbart avfall” bör det få en egen definition och en egen rubrik i föreskrifterna.

Eftersom separat insamling av brännbart, respektive icke brännbart avfall medför påtagliga merkostnader för fastighetsägarna bör kommunen bara kunna kräva att grovavfall och ”smått ej brännbart avfall” sorteras i en brännbar respektive icke brännbar fraktion om det behövs för att möjliggöra återvinning av avfallet.

Idag sker sortering i efterhand av allt grovavfall varför avfallslämnarna för närva- rande bör befrias från skyldigheten att sortera detta i sina fastigheter. För hushåll i en- och tvåbostadshus har mängderna visat sig vara så små att man kan ifrågasätta om den miljömässiga nyttan med den separata insamlingen är större än kostnaderna.

50 § Grovavfall ska sorteras ut och hållas åtskilt från annat avfall. Med grovavfall jämställs även smått ej brännbart restavfall.

Grovavfall från en- och tvåbostadshus hämtas vid hämtningsfordonets

angöringsplats efter beställning. Gemensamma hämtningsplatser kan användas efter överenskommelse mellan fastighetsinnehavarna och kommunen. Grovavfallet ska vara sorterat i brännbart respektive ej brännbart grovavfall och varje del ska hållas åtskilt. Det ska, i den mån det är möjligt, buntas eller förpackas på lämpligt sätt.

Smått ej brännbart restavfall hämtas även i Grå box efter beställning.

Fastighetsinnehavare av flerbostadshus ska se till att hämtningsställe för grovavfall finns i bostadsområdet. Grovavfall hämtas enligt överenskommelse med

fastighetsinnehavaren. Vid hämtning ska grovavfall ligga i behållare som kommunen anvisar. Undantag får medges av entreprenör i särskilda fall. Grovavfall får vara sorterat i brännbart respektive ej brännbart grovavfall om fastighetsinnehavaren kan garantera att sorteringen är fullgod.

Grovavfall får också lämnas på återvinningscentral.

Vad grovavfall och smått ej brännbart restavfall är redovisas i bilagorna 3 och 4.

Grovavfall från en- och tvåbostadshus ska vara sorterat vid hämtning.

Det medför inte några stora kostnader för avfallslämnaren. Från

(11)

flerbostadshus är det upp till fastighetsinnehavaren om sortering ska ske.

Den kommunala insamlingen av trädgårdsavfall bör även omfatta trädgårdsavfall från hyresgästernas egna trädgårdar i områden med gemensamma soprum. Idag finns det inget bra system för insamling av detta avfall vilket leder till nedskräpning i dessa områden.

51 § Trädgårdsavfall ska sorteras ut och hållas åtskilt från annat avfall.

Trädgårdsavfall ska i första hand komposteras eller flisas på den egna fastigheten, om det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Trädgårdsavfall från normal skötsel av villaträdgårdar samt från koloniträdgårdar kan hämtas av kommunen. Hämtning av trädgårdsavfall utförs som abonnemang på regelbunden hämtning i kärl, eller efter särskild beställning. Vid enstaka hämtning ska trädgårdsavfallet ligga i behållare som kommunen anvisar eller vara buntat.

Säck, snöre eller annat som används vid emballering ska kunna brytas ned vid kompostering. Trädgårdsavfall i form av torra grenar, ris och kvistar får endast eldas på Valborgsmässoafton om det kan ske utan att olägenhet uppstår.

Räddningstjänstens aktuella brandriskvarning och övriga anvisningar måste beaktas.

Trädgårdsavfall får också lämnas på återvinningscentral.

Det är ganska få hyresgäster som har egna trädgårdar men om dessa vill få hämtning av trädgårdsavfall går det att lösa. Avfall som uppkommer vid städning av markytor i flerbostadshusområden är däremot inte hushållsavfall och ingår inte i kommunens ansvar.

Bestämmelsen om tillåten slanglängd bör grunda sig på vad som är praktiskt möjligt ur arbetsmiljösynpunkt, eventuellt med extra bemanning (som man kan ta betalt för i taxan). Den bör också vara angiven som ett skall-krav.

54 § Slam från enskilda avloppsanläggningar ska hämtas av kommunen i enlighet med det hämtningsintervall som anges i bilaga 1, om inte annat medgivits av kommunen.

Slamavskiljare och slutna tankar ska vara lätt tillgängliga för tömning. Lock, manlucka eller annan tömningsanordning ska kunna öppnas av en person och får inte vara blockerad inför tömning. Fastighetsinnehavaren ansvarar för

anläggningens skötsel och underhåll. Avstånd mellan hämtningsfordonets

angöringsplats och sugpunkten bör inte överstiga 10 meter. Om avståndet är så långt att hämtningen försvåras ska fastighetsinnehavaren underlätta arbetet genom egna särskilda kopplingar eller anslutningsslangar.

(12)

Urin får separeras om det kan tas omhand på den egna fastigheten.

2010 informerade Arbetsmiljöverket kommunerna om att den tunga slangdragningen vid slamsugning ska upphöra. Arbetet är tungt och kräver dragkrafter högt över de nivåer som finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Belastningsergonomi. Målet för 2011 var att

slangdragning ska understiga 10 meter och inte ske alls i kuperad terräng. Hur lång slangdragning som behövs beror på var

avloppsanläggningen är placerad i förhållande till hämtningsfordonets angöringsplats. Det är miljö- och bygglovsnämnden (eller

motsvarande) som en gång har gett och ger tillstånd till avloppsanläggningar. Det är inte så enkelt att flytta befintlig

slamavskiljare eller tank. Däremot kan anläggning förses med särskild permanent tömningsslang eller andra lösningar för att komma tillrätta med arbetsmiljöproblemen. Arbetsmiljöverket, entreprenören och avfallsenheten arbetar för närvarande med att försöka förmå fastighetsinnehavarna att förbättra situationen. Att ange godkänt avstånd för slangdragning som ett skall-krav kan medföra att enskilda avloppsanläggningar inte kan tömmas och därmed inte användas.

Den första meningen bör tas bort då den endast hänvisar till en reglering som redan är tvingande i sig. Den sista meningen bör tas bort då den inte reglerar hantering eller hämtning av avfall.

55 § Filtermaterial från fosforfällor och andra jämförbara filter ska hämtas i enlighet med det tillstånd som getts av miljö- och bygglovsnämnden och ska följa leverantörens anvisningar. Hämtningsintervall enligt bilaga 1 ska gälla, om inte annat medgivits av kommunen.

Filtermaterialet ska vara förpackat och tillgängligt på ett sådant sätt att hämtning kan utföras med kranfordon. Eventuella instruktioner som behövs i samband med hämtning ska tillhandahållas av fastighetsinnehavaren.

Efter hämtning av uttjänt filtermaterial bör nytt filtermaterial tillföras anläggningen genom fastighetsinnehavarens försorg.

Meningarna bör ses som en information till fastighetsinnehavare.

Se kommentar om slanglängd under § 54.

56 § Fettavfall från fettavskiljare ska hämtas av kommunen i enlighet med det hämtningsintervall som anges i bilaga 1, om inte annat medgivits av kommunen.

(13)

Hämtning av fettavfall ska ske så ofta att det inte medför tekniska problem i ledningsnät.

Fettavskiljare ska vara lätt tillgängliga för tömning. Lock, manlucka eller annan tömningsanordning ska kunna öppnas av en person och får inte vara blockerad inför tömning. Fastighetsinnehavaren ansvarar för anläggningens skötsel och underhåll.

Avstånd mellan hämtningsfordonets angöringsplats och sugpunkten bör inte överstiga 10 meter.

Spillfett såsom frityrolja får inte hällas direkt i avloppet. Från verksamheter ska spillfett som kan samlas upp i behållare lämnas till fettåtervinning. Mindre mängder spillfett som uppstår i kök eller vid annan livsmedelshantering kan samlas upp i tät plastflaska eller liknande och lämnas som restavfall. Maximalt en liter spillfett får lämnas på detta sätt vid samma hämtningstillfälle. Även godkänd kompost får användas.

Avfallenhetens kommentar Se kommentar till § 54.

Texten ”och om det på annat sätt inte kan bedömas som olämpligt” bör tas bort då den är så otydlig att den inte kan tillämpas vid tillsyn.

Nuvarande formulering av paragrafen:

57 § Döda sällskapsdjur från hushåll får grävas ner om det kan ske utan risk för människors hälsa eller miljön, och om det på annat sätt inte kan bedömas som olämpligt.

Kommunen bör kontaktas vid behov av information om annat omhändertagande.

Det kan finnas etiska skäl. Texten bör finnas kvar och ses som ett råd till djurägaren.

I sista meningen bör ordet omöjligt tas bort. I slutet på meningen bör det också läg- gas till ”och om det kan ske utan olägenhet för människors hälsa eller miljön”.

58 § Trädgårdsavfall får komposteras på den egna fastigheten utan särskild anmälan. Annat bortskaffande eller återvinning ska anmälas till kommunen.

Anmälan ska göras till miljö- och bygglovsnämnden enligt 62-62 §§. Följande krav ska gälla:

Kompostering av matavfall godtas på den egna fastigheten om det sker i en sluten, skadedjurssäker behållare som kan användas året om. Behållaren får ha springor som är maximalt fem (5) mm stora.

Kompostering av latrin godtas på den egna fastigheten om det sker i en av

kommunen godkänd behållare med tät bottenplatta. Kompostering och användning

(14)

av färdigkomposterad jord ska ske på ett sådant sätt att risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön, eller näringsläckage, inte uppstår.

Återvinning av filtermaterial från fosforfälla godtas på den egna fastigheten om det kan ske på ett sådant sätt att risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön, eller näringsläckage, inte uppstår.

Annat bortskaffande eller återvinning godtas bara om det är omöjligt eller orimligt av praktiska eller ekonomiska skäl att transportera bort avfallet från fastigheten.

Föreskrifterna bör ändras enligt synpunkterna.

Sista meningen i § 58 bör ändras till (ändrad text understruken):

Annat bortskaffande eller återvinning godtas bara om det är orimligt av praktiska eller ekonomiska skäl att transportera bort avfallet från fastigheten och om det kan ske utan olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Begreppet ”betryggande” bör ersättas med ”inte medför risk för olägenhet för männi- skors hälsa eller miljön”.

59 § Fastighetsinnehavare som själv kan ta hand om sitt hushållsavfall på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön kan efter ansökan, om det finns särskilda skäl, befrias från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, bortskaffande och återvinnig. Ansökan ska göras enligt 62-63 §§.

59 § Fastighetsinnehavare som själv kan ta hand om sitt hushållsavfall på ett sätt som inte medför risk för olägenhet för människors hälsa och miljön kan efter ansökan, om det finns särskilda skäl, befrias från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, bortskaffande och återvinnig. Ansökan ska göras enligt 62- 63 §§.

2. Sita Sverige AB

Sita tycker att det är ett väl genomarbetat förslag men har följande synpunkter.

Bilaga 1 och 2 - Synpunkter

I förslaget förekommer underjordsbehållare som godkänd behållare. Då utbudet på marknaden för krantömmande behållare (t.ex. underjordsbehållare) blir allt större förekommer numera också en hel del så kallade markbehållare på marknaden. D v s behållare som töms på samma sätt och med samma fordon som underjordsbehållare men som är placerade ovanpå mark. Sita föreslår att begreppet underjordsbehållare kompletteras/ändras så att det även inrymmer denna typ av behållare.

(15)

Sita noterar även att lyftdumperbehållare inte längre är en godkänd behållare för grovavfall. För en- och tvåbostadshus som vill ha en tillfällig container för grovavfall är detta ofta en mycket lämplig behållartyp

Övrigt

På sid 8(14) i paragraf 42 andra raden har det felaktigt blivit ordet ”höger” istället för

”högre”.

Det finns flera namn för de typer av behållare som helt eller delvis är nedgrävda i marken, t.ex. underjordsbehållare, markbehållare,

nedgrävda behållare och djupbehållare. Namnen används inte alltid konsekvent, eller på samma sätt i alla kommuner. Järfälla kommun har hittills valt att kalla alla liknande behållare för underjordsbehållare och kommer att fortsätta med det tills vidare.

Kommunen anser också att lyftdumperbehållare ska vara kvar och menar att de inryms i begreppet container.

I den nya bilaga 4, Definitioner och ordförklaringar, finns olika typerna av behållare med, bl.a. de som nämns här.

Ordet höger ändras till högre.

3. SÖRAB

SÖRAB har i stort ingen erinran mot förslaget men vill framföra några noteringar.

Komplettera sista meningen med uppgift om när avfallsplanen antagits.

Texten i § 1 bör ändras till (ändrad text understruken) 1 § För avfallshantering i Järfälla kommun gäller

- miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927),

- föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljö- balken,

- andra författningar som berör avfallshantering,

- bestämmelserna i dessa avfallsföreskrifter inklusive bilagor.

Tillsammans med avfallsplan för Järfälla kommun, antagen av kommunfullmäktige 2008-12-08, utgör dessa avfallsföreskrifter kommunens renhållningsordning.

Det är mer förståeligt att skriva när bestämmelserna börjar gälla (framgår av framsidan) och att de i annat fall har beslutats av fullmäktige.

(16)

Paragrafen behövs egentligen inte alls eftersom det är ett lagkrav och den kan därför tas bort. Det framgår av framsidan när de beslutas av fullmäktige och av § 66 när de träder i kraft.

Förklara gärna vad ”jämförligt avfall”, restavfall, SÖRAB och sopsuganläggning är.

Orden förklaras i den nya bilaga 4, Definitioner och ordförklaringar.

I § 6 står det om kommunens ansvar och i § 7 om kommunens skyldighet. Om tekniska nämnden fått uppdraget att svara för skyldigheten bör det stå § 7 och inte § 6 i första raden i § 8.

På rad 4 föreslås ett förtydligande: … utförs av kommunen, SÖRAB eller av entreprenörer (nedan kallad entreprenören) upphandlade av kommunen eller SÖRAB. För …

Synpunkterna beaktas och förslaget ändras.

I stycke 2 bör det stå fastighetsinnehavare och inte bara innehavare.

Innehavare följs senare i meningen av ”av den fastighet” och därför behöver det inte stå fastighetsinnehavare.

Texten kan förtydligas genom att skriva … i de insamlingssystem som kommunen, SÖRAB eller producenterna tillhandahåller och på det sätt som anges i dessa avfallsföreskrifter. Fastighetsinnehavare …

Synpunkterna beaktas och förslaget ändras.

Finns det någon rangordning mellan fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare när det gäller betalning av avfallsavgift?

I normalfallet betalas avfallsavgiften av fastighetsinnehavaren men i vissa fall, om kommunen har fått kännedom om detta, av

nyttjanderättshavaren. I de fall nyttjanderättshavaren inte betalar avfallsavgiften har kommunen rätt att fakturera fastighetsinnehavaren.

(17)

I stycke 2 står att fastighetsinnehavaren ska meddelas hämtningsdag i god tid. Gäller inte detta även nyttjanderättshavare?

Synpunkten beaktas och texten kompletteras.

Beskriv gärna vad behovshämtning är redan i § 5.

Komplettera gärna sista meningen med …tömning av tomt kärl placerat enligt ovan.

Behovshämtning finns med i den nya bilaga 4, Definitioner och

ordförklaringar. Synpunkten som rör sista meningen beaktas och texten kompletteras.

Förklara fast hämtning på tomt i § 5, hänvisa till § 31 eller flytta upp den texten till § 23.

Fast hämtningsintervall och hämtning på tomt förklaras i den nya bilaga 4, Definitioner och ordförklaringar. Eftersom § 23 handlar om hämtningsintervall och § 31 om hämtningsväg, hämtningsställe och behållarplats i första hand beaktas inte synpunkten.

Gäller det även nyttjanderättshavare på t.ex. verksamheter, att ansvara för att hämtningsvägen är framkomlig året om?

Det kan finnas avtal mellan fastighetsinnehavare och

nyttjanderättshavare som reglerar detta. Om sophämtning uteblir p.g.a.

bristfällig skötsel av hämtningsväg är det upp till dessa parter att lösa det.

Fastighetsinnehavaren är ansvarig för hämtningsställe. Vad gäller för verksamheter?

Det är ingen skillnad på bostäder och verksamheter i detta fall. I båda fallen kan det finnas avtal mellan fastighetsinnehavare och

nyttjanderättshavare som reglerar detta.

Behövs en särskild § om skyldigheter vid sopsug?

(18)

Sopsug ingår i begreppet installerad anordning.

Begreppet lägenhetsinnehavare används när det gäller hämtning av farligt avfall från enskild lägenhet i flerbostadshus. Hur skiljer sig det begreppet från

nyttjanderättshavare? Gäller vissa av reglerna i tidigare paragrafer även lägenhetsinnehavare?

En lägenhetsinnehavare är en nyttjanderättshavare men för att göra det särskilt begripligt i detta fall används begreppet lägenhetsinnehavare.

Det kan då inte missförstås. I andra paragrafer kan nyttjanderättshavare betyda bl.a. lägenhetsinnehavare, men oftast en annan slags hyresgäst eller liknande, t.ex. någon som hyr en villa som bostad, eller en

verksamhetsutövare som driver verksamhet i en del av en fastighet som någon annan äger.

48-51 §§ - Synpunkter

Det bör stå SÖRAB:s återvinningscentraler och inte bara återvinningscentral.

Synpunkten beaktas och förslaget ändras.

Allmänna synpunkter

Hur är tillämpningsföreskrifterna i förhållande till avfallsföreskrifterna? De bör stämmas av mot varandra.

Nuvarande tillämpningsanvisningar tas bort och ersätts med

kompletteringar i föreskrifterna samt råd och anvisningar i ”Handbok för avfallsutrymmen”. Handboken ska revideras i år och i fortsätningen kallas ”Riktlinjer för avfallshantering”.

4. Naturskyddsföreningen i Järfälla

Naturskyddsföreningen har i ett utförligt yttrande lämnat synpunkter på

avfallskvarnar, bästa möjliga resursutnyttjande, minsta möjliga miljöpåverkan, taxesättning för matavfallshämtning samt sopsugar. Sammanfattningsvis anges följande:

x Avfallskvarn för matavfall i bostäder endast efter dispens om de ansluts till det vanliga avloppet.

x Ekonomisk bonus för hushåll som källsorterar matavfall till separat kärl inom ramarna för självkostnadsprincipen.

x Att frågan om sopsugar leder till ökad återvinning utreds innan beslut tas.

x Att avfall inte skall spridas på åkermark. I stället skall matavfallet avskiljas och separat rötning ske vilket ger som slutprodukt biogödsel.

(19)

Alla synpunkter som framförs är inte direkt kopplade till innehållet i föreskrifterna.

Avfallsenheten vill ändå bemöta de viktigaste synpunkterna.

Naturskyddsföreningen menar att matavfall inte ska malas i avfallskvarn och sedan blandas med avloppsvatten eftersom det värdefulla materialet i så fall förorenas. Det rötslam som fås efter rötning är inte tillräckligt rent för att kunna spridas på

åkermark. Rötning av avloppsslam ger också lägre gasutbyte än rötning av rent matavfall.

Kommunens huvudinriktning är att matavfall ska samlas in i kärl. Det finns dock problem även med denna hantering, framför allt vad gäller arbetsmiljö och hygien, men även brist på lämpliga avfallsutrymmen.

Kärlhämtning kräver också fler fordonsrörelser. Användningen av avfallskvarnar ska ses som ett komplement och installation av kvarn kräver tillstånd från tekniska nämnden. Kommunen följer forskning och utveckling inom området och kommer att skärpa bestämmelserna om det behövs. För närvarande är det stort fokus på produktion av och efterfrågan på biogas för fordonsdrift. Då är det bättre att samla in matavfall för rötning genom avloppsnätet, än att matavfallet inte samlas in alls. Dessutom blir inte avloppsslammet sämre om matavfall ingår.

Det finns andra användningsområden för slam än spridning på åkermark.

Naturskyddsföreningen vill att taxan ska utformas så att det blir ekonomiskt fördelaktigt för kunden att sortera matavfall.

Avfallstaxan är ett självständigt dokument som fastställs av

fullmäktige. I avfallsföreskrifternas 11 § står att ”avgiften ska tas ut på ett sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas” och det bör vara bindande för framtida beslut om taxan.

Naturskyddsföreningen anser att användningen av sopsug behöver utredas mer och pekar då särskilt på planeringen av Barkarbystaden.

Avfallshämtning är fysiskt krävande och personalen utsatt för många risker i sitt arbete. För att förbättra hämtningspersonalens arbetsmiljö vill man påskynda övergången från manuell till maskinell och

automatisk insamling. Körning med tunga fordon i bostadsområden är också starkt ifrågasatt. Sopsug är ett lämpligt sätt att lösa dessa

problem. Kommunen arbetar målmedvetet för att så många olika avfallsfraktioner som möjligt ska kunna samlas in i sopsugsystem, så att källsortering möjliggörs. Med sådana system kommer hushållen att lättare kunna sortera sitt avfall, i stället för att gå iväg eller med bil ta sig till en återvinningsstation.

(20)

Per-Olof Kroon

Bygg- och miljödirektör

Expedieras Akten

Miljö- och bygglovsnämnden Barn- och ungdomsnämnden SITA Sverige AB

SÖRAB

Naturskyddsföreningen i Järfälla