Information för patienter som använder Sevelamer Sandoz 800 mg tabletter

Information för patienter som använder Sevelamer Sandoz 800 mg tabletter

För patienter

Utbildningsmaterial om riskfaktorer för peritonit och förebyggande av det hos patienter som genomgår peritoneal dialys

Detta utbildningsmaterial innehåller nyttig information om riskfaktorer för peritonit och om förebyggande av det hos patienter som genomgår peritoneal dialys.

Du hittar ytterligare information om peritonit i bipacksedeln för Sevelamer Sandoz 800 mg. Du bör läsa bipacksedeln omsorgsfullt emedan den innehåller viktig information för dig.

Följ noggrant alla instruktioner som läkaren, ditt apotek eller sjuksköterskan ger dig.

Peritoneal dialys

Ifall dina njurar inte förmår filtrera utsöndringsprodukter, salt och vätskor ur ditt blod på ett ändamålsenligt sätt så kan ett membran, peritoneum, som omger bukhålan och dom inre organen användas som et filter vid en process som kallas för peritoneal dialys. Utsöndringsprodukter, salt och vätskor i blodet kan lätt passera detta membran i till din bukhåla. En mjuk plasttub (en kateter) läggs i din bukhåla vid en operation och vid peritoneal dialys tillförs en steril vätska (dialysat) in i din bukhåla via katetern. Vätskan stannar i din bukhåla för ett tag och blodflödet för utsöndringsprodukter, salter och vätskor till denna vätska. Efter en tillräckligt lång tid innehåller vätskan i din bukhåla

utsöndringsprodukterna och vätskan i din bukhåla avlägsnas via ketetern^{1, 3, 4}. Peritonit

Peritonit är en infektion i peritoneum (membranet som omger din bukhåla och dom inre organen) som orsakas av bakterier eller av svampar. Fastän alla kan ådra sig peritonit är det en allmän åkomma hos patienter som genomgår peritoneal dialys. Då du har peritonit kan din dialysvätska bli grumligt eller den kan vita flingor, strängar eller klumpar. Peritonit förorsakar en ihållande, skarp och svår

generaliserad smärta^{1, 3}.

Risken för att utveckla peritonit är högre ifall du tidigare haft peritonit. Likaså har du större risk att få peritonit ifall du har cirros, blindtarmsinflammation, Crohn’s sjukdom, magsår, divertikulit eller bukspottkörtelinflammation.

Vad förorsakar peritonit hos patienter som genomgår peritoneal dialys?

Peritonit kan orsakas av dålig hygien, kontaminerade tillbehör eller av en oren omgivning där dialysen genomförs.

Hur kan peritonit förebyggas hos patienter som genomgår peritoneal dialys?

Ifall du genomgår peritoneal dialys kan peritonit förebyggas ifall du beaktar följande saker:

 Tvätta dina händer, också under naglarna och mellan fingrarna innan du berör din kateter.

 Rengör dagligen huden runt din kateter med ett antiseptiskt medel

 Försök att vara så ren som möjligt då du byter din dialyspåse

 Förvara dina tillbehör på ett rent ställe

 Be din dialysvårdsteam instruera dig om rätt vård av din dialyskateter

 Ifall du hur har något medicinskt tillstånd som ökar risken för peritonit kan läkaren ordinera ett antibiotikum för at förebygga peritonit

När bör du söka medicinskt hjälp?

Du bör kontakta läkare omedelbart ifall din dialysvätska är

 grumlig

 innehåller vita flingor, strängar eller klumpar

 har en konstig lukt

 eller området kring din kateter är rött och ömmar eller ifall du har

 obehag i magen

 uppsvälld mage

 ont i magen

 öm mage

 en hårt magtäcke

 förstoppning

 feber

 frossa

 styvhet

 dålig aptit

 illamående

 uppkastningar^{5, 6} Behandling av peritonit

Sjukvårdspersonalen informerar dig om hur peritonit behandlas. Ta alltid kontakt med sjukvårdspersonal för information av rätt vårdalternativ.

Behandlingen kan bestå av antibiotika. Eventuellet avlägsnas din kateter för några dagar och läkaren kan tillråda en annan form av dialys tills infektionen klingat av. Ett operativt ingrepp kan behövas för

att avlägsna infekterad vävnad, för att behandla den bakomliggande orsaken till infektionen, eller för att förhindra infektionen från att sprida sig. Ifall peritoniten kvarstår eller återkommer kan det hända att du bör upphöra med peritoneal dialys och övergå till en annan typ av dialys. Obehandlad kan din peritonit vara livshotande².

Att ta hem med sig

Var medveten om risken för peritonit och beakta en bra hygien då du genomför peritoneal dialys.

Referenser

1. Mayo Clinic. Peritoneal dialysis (issue date 21 May 2013). http://www.mayoclinic. com/health/peritoneal- dialysis/MY00282/METHOD=print[09/07/2013 11:32:48]. Date of the site visited: 9-7-2013.

2. Mayo Clinic. Peritonitis (issue date 09 July 2011). http://www.mayoclinic.com/health/

peritonitis/DS00990/METHOD=print&DSECTION=all[09/07/2013 13:25:01]. Date of the site visited: 9-7-2013.

3. Merck Manual Patients & Caregivers. Dialysis (issue date Feb 2013).

http://www.merckmanuals.com/home/kidney_and_urinary_tract_disorders/dialysis/dialysis.html?qt=hemodialysis&alt=

sh. Date of the site visited: 8-7-2013.

4. National Kidney Foundation. Peritoneal dialysis. http://www.kidney.org/atoz/content/peritoneal.cfm. Date of the site visited: 13-8-2013.

5. Package leaflet, M131 03. SVL. car. tab. 002. 03. core. Sevelamer carbonate. Date of the site visited: 1-7-2013.

6. Warady BA, Bakkaloglu S, Newland J, Cantwell M, Verrina E, Neu A, Chadha V, Yap HK, and Schaefer F.

Consensus guidelines for the prevention and treatment of catheter-related infections and peritonitis in pediatric patients receiving peritoneal dialysis: 2012 update. Perit. Dial. Int. 2012; 32 Suppl 2: S32-S86

För patienter

Utbildningsmaterial om riskfaktorer och om förebyggandet av dem i samband med en arterio-venös (AV) fistel hos patienter som genom-går hemodialys

Detta utbildningsmaterial innehåller nyttig information om riskfaktorer och om förebyggandet av dem i samband med en arteriö-venös (AV) fistel hos patienter som genomgår hemodialys.

Följ noggrant alla instruktioner som läkaren, ditt apotek eller sjuksköterskan ger dig.

Hemodialys

Ifall dina njurar inte förmår filtrera utsöndringsprodukter, salt och vätskor ur ditt blod på ett

ändamålsenligt sätt så kan en maskin ta över dessa funktioner. Din kropp tappas på blod och pumpas av en maskin till en dialysapparat (konstgjord njure) som befinner sig utanför din kropp. Efter att den kostgjorda njuren har filtrerat bort slaggsprodukter och salter återförs det renade blodet till

patienten^{3, 4}.

Hemodialys är en vanlig metod för behandling av avancerad njursvikt och kan hjälpa till med att kontrollera ditt blodtryck, upprätthålla rätt balans av vätskor och mineraler, så som kalium och natrium^{3, 4}.

För genomförandet av hemodialys behövs en upprepad tillgång till ditt bodflöde emedan ditt blod behöver pumpas ut ur din kropp för att filtreras några gånger per vecka. Det vanligaste

tillvägagångssättet är att skapa en AV-fistel^{3, 4}. Vad är en AV-fistel?

En AV-fistel är en konstgjord förbindelse mellan en artär och en ven. Den utförs av en kirurg. Då en AV-fistel skapas utvidgas venen genom att koppla den till en närliggande artär. Detta underlättar att införa en nål för dialys².

Vilka är komplikationerna med en AV-fistel?

Din AV-fistel kan orsaka flera lokala komplikationer. Dom vanligaste komplikationerna med en AV- fistel är^{4, 6}

 Infektion. Detta kan påträffa kring området för AV-fisteln.

 Blodkoagel. Sådana kan uppstå i AV-fisteln. Normalt finns dessa blodkoagel i själva AV-fisteln och rör sig inte till andra delar av kroppen. Dessa blodkoagel kan emellertid blockera fisteln.

 Blödningar. AV-fisteln kan blöda.

 Steal syndromet. I dylika fall får armen en otillräcklig blodtillförsel emedan AV-fisteln överför för mycket arteriellt blod till venen. Handen får inte tillräckligt med blod. Symtomen är kyla i fisteln och i fingrarna, smärta och stickningar, eller funktionsnedsättning i handen/fingrarna.

Speciellt äldre patienter med kärlsjukdomar eller diabetes löper högre risk för att utveckla steal syndromet¹.

 Stenos. Blodkärlet krymper och som ett resultat kan blodflödet avta eller blodkoagel kan bildas.

Hur kan komplikationerna med AV-fisteln förebyggas?

Säkerställ att⁵

 Dina händer och området för AV-fisteln är tvättade varje gång före en behandling

 Området kring AV-fisteln rengörs med ett aseptiskt medel innan den tillgodogörs

 Förebygg skador och undvik att skrapa eller att irritera din AV-fistel

 För inte in en kanyl genom ett ärr

 Använd AV-fisteln enbart för hemodialys ändamål

 Mät aldrig ditt blodtryck i den arm där AV-fisteln finns

 Använd inte spända kläder vid stället där AV-fisteln finns

 Sov inte på den arm där AV-fisteln finns

 Bär inte tunga föremål med armen där AV-fisteln finns

 Kontrollera regelbundet din puls

 Kontrollera dagligen spänsten an din AV-fistel När bör du söka medicinsk hjälp?

Du bör kontakta läkare så for du upplever⁴.

 Smärta

 Rodnad eller värme

 Sönderfall an närliggande hud

 Blåmärken

 Förlängd blödning från fisteln

 Snabbt växande uppsvullnad vid fisteln

 Förlust av puls eller vibrerande känsla som fisteln normal har Att ta hem med sig

Sköt om din AV-fistel och kontrollera AV-fisteln regelbundet.

Referenser

1. Konner K, Nonnast-Daniel B, and Ritz E. The arteriovenous fistula. J. Am. Soc. Nephrol. 2003; 14: 1669-1680 2. Mayo Clinic. Arteriovenous fistula (issue date 27 April 2012). http://www.mayoclinic.com/health/arteriovenous-

fistula/DS01171/METHOD=print[08/07/2013 10:33:51]. Date of the site visited: 8-7-2013.

3. Mayo Clinic. Hemodialysis (issue date 21 May 2013).

http://www.mayoclinic.com/health/hemodialysis/MY00281/METHOD=print&DSECTION=all[08/07/2013 10:30:29].

Date of the site visited: 8-7-2013.

4. Merck Manual Patients & Caregivers. Dialysis (issue date Feb 2013).

http://www.merckmanuals.com/home/kidney_and_urinary_tract_disorders/dialysis/dialysis.html?qt=hemodialysis&alt=

sh. Date of the site visited: 8-7-2013.

5. National Kidney and Urologic Diseases Information Clearinghouse. Vascular access for hemodialysis.

http://kidney.niddk.nih.gov/kudiseases/pubs/vascularaccess/#complications. Date of the site visited: 8-7-2013.

6. Stolic R. Most important chronic complications of arteriovenous fistulas for hemodialysis. Med. Princ. Pract. 2013; 22:

220-228

 Potilaille

Utbildningsmaterial om ökad risk för vitaminbrist hos patienter med kronisk njursjukdom som behandlas med sevelamer

Detta utbildningsmaterial innehåller nyttig information om ökad risk för vitaminbrist hos patienter med kronisk njursjukdom som behandlas med sevelamer. Du hittar ytterligare information om vitaminbrist in bipacksedeln för Sevelamer Sandoz 800 mg. Du bör läsa bipacksedeln omsorgsfullt emedan den innehåller viktig information för dig.

Följ noggrant alla instruktioner som läkaren, ditt apotek eller sjuksköterskan ger dig. Rådfråga dem ifall du är osäker eller ifall du har någon fråga.

Vad är en kronisk njursjukdom?

Normalt har alla personer två njurar. Huvudsakligen filtrerar njurarna slaggprodukter och överlopp av vatten från ditt blod, för att producera urin. Dom upprätthåller också den kemiska balansen i din kropp;

hjälper till med att kontrollera blodtrycket och producerar hormoner.

En kromisk njursjukdom innebär att njurarna är skadade och at de inte kan filtrera (alla) slaggprodukter och överloppsvatten ur ditt blod. Eftersom filtreringsfunktionen inte längre fungerar så effektivt

ansamlas slaggprodukter och vatten i din kropp. Detta kan orsaka (allvarliga) hälsoproblem^{2, 3}. Vissa typer av kroniska njursjukdomar kan behandlas. I behandlingen ingår mediciner för kontroll av blodtryck, blodsocker och för nedsättning av kolesterolhalt i blodet. Behandlingen fokuserar emellertid på att kontrollera symtomen av en kronisk njursjukdom, i syfte att reducera komplikationer och att förlångsamma sjukdomsförloppet^2,3.

Komplikationer vid kronisk njursjukdom

En kronisk njursjukdom kan skada nästan alla organ i din kropp. Möjliga komplikationer av en kronisk njursjukdom onkluderar^{2, 5}:

 Vätskeretention, vilket kan leda till svullnad i armar/ben, högt blodtryck ock vätskeansamling i lungorna

 Stegring av blodets kaliumhalt (hyperkalemi) vilket kan leda till störningar i hjärtats funktion, vilket kan vara livshotande

 Hjärt- och kärlsjukdomar

 Svagt skelett med risk för benbrott

 Anemi

 Nedsatt sexuell drift eller impotens

 Skador på ditt centrala nervsystem, vilket kan orsaka koncentrationssvårigheter, personlighetsförändringar eller kramper

 Nedsatt immunförsvar vilket kan göra dig mer utsatt för infektioner

 Perikardit, en infektion av hjärtsäcken (perikardiet) som är ett säcklikt membran som omger hjärtat

 Graviditetskomplikationer som medför risker för modern och för fostret

 Irreversibel skada på njurarna (slutstadie av njurinsufficiens), vilket eventuellt kan förutsätta antingen dialys eller njurtransplantation för överlevnad, men också skelettsjukdomar och undernäring kan uppkomma.

Vad är vitaminbrist?

Du får från maten nästan alla vitaminer du behöver⁶, men din kropp tillverkar vissa vitaminer.

Vitaminbrist är en brist på vitaminer som behövs för en god hälsa¹. De flesta vitaminer du får med din mat eller som du producerar lagras inte i din kropp och därför behöver du ett regelbundet intag av vitaminer. Vitaminbrist kan bero på flera orsaker så som otillräckligt intag av vitaminer, bristfälligt upptag av vitaminer, omvandling eller lagring av vitaminerna⁴.

Ökad risk för vitaminbrist hos patienter med kronisk njursjukdom

Patienter med kronisk njursjukdom är utsatta för vitaminbrist. Det finns flera orsaker till vitaminbrist hos patienter med kronisk njursjukdom⁶.

1. Du kanske behöver följa en diet på grund av din kroniska njursjukdom. Som en påföljd kanske du inte får tillräckligt eller förlorar vissa vitaminer

2. Du kanske inte känner dig tillräckligt bra för att äta regelbundet för att få tillräckligt utav dagliga vitaminer

3. En kronisk njursjukdom kan ändra på förmågan hos din kropp att tillverka eller aktivera vissa vitaminer (tex. D-vitamin)

4. Vissa läkemedel du tar, som tex. sevelamer, kan ändar på det sätt på vilket din kropp upptar eller omvandlar vitaminer

5. Slaggprodukter som ansamlas i din kropp på grund av din njursjukdom kan variera dagligen och ändra på det sätt på vilket din kropp utnyttjar sig av vitaminerna

6. Vitaminer kan gå till spillo i samband med dialysbehandlingen

Förebyggande av vitaminbrist hos patienter med kronisk njursjukdom som behandlas med sevelamer

Läkaren kan följa upp halten av D-vitamin i ditt blod och vid behov ordinera tillskott på D-vitamin.

Ifall du inte tar tillskott av multivitaminer kan du också få låga blodhalter av vitamin A, E, K samt folsyra, och därför kan din läkare vid behov ordinera vitamintillskott^{6, 7}.

Att ta hem med sig

Var medveten om att då du har en kronisk njursjukdom löper du risk att få vitaminbrist. Din läkare kan regelbundet följa upp dina vitaminhalter samt ordinera vitamintillskott till dig.

1. Collins English Dictionary. Vitamin deficiency. http://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/vitamin- deficiency[01/07/2013 13:51:20]. Date of the site visited: 1-7-2013.

2. Mayo Clinic. Chronic kidney failure (issue date 16 May 2013). http://www.mayoclinic.com/health/kidney- failure/DS00682. Date of the site visited: 1-7-2013.

3. MedlinePlus. Chronic kidney disease (issue date 20 May 2013).

http://www.nlm.nih.gov/medlineplus/chronickidneydisease.html. Date of the site visited: 1-7-2013.

4. Merck Manual Patients & Caregivers. Vitamins (issue date Feb 2013).

http://www.merckmanuals.com/home/disorders_of_nutrition/vitamins/overview_of_vitamins.html?qt=vitamin deficiency&alt=sh. Date of the site visited: 1-7-2013.

5. National Kidney Disease Education Program. Chronic Kidney Disease - What does it mean for me?

http://www.nkdep.nih.gov/resources/kidney-disease-mean-for-me.shtml. Date of the site visited: 1-7-2013.

6. National Kidney Foundation. Vitamins and Minerals in Kidney Disease.

http://www.kidney.org/atoz/content/vitamineral.cfm. Date of the site visited: 1-7-2013.

7. Package leaflet, M131 03. SVL. car. tab. 002. 03. core. Sevelamer carbonate. Date of the site visited: 1-7-2013.