KARRIÄRUPPFÖLJNINGSRAPPORT OM MAGISTRAR UTEXAMINERADE VID BIO- OCH MILJÖVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET

Eric Carver

Strategiskt stöd för undervisningen Tuukka Kangas

Informations- och analystjänster för ledningen

KARRIÄRUPPFÖLJNINGSRAPPORT OM MAGISTRAR UTEXAMINERADE 2003-2014

BIO- OCH MILJÖVETENSKAPLIGA VID FAKULTETEN VID HELSINGFORS

UNIVERSITET

• Rapportens tillgänglighet

• Baskunskap om universitetens karriäruppföljningsenkäter

• Beskrivning av rapporten

• Resultatet från karriäruppföljningsenkäterna för dem som utexaminerats från bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Studenter som utexaminerats 2003–2014:

• Karriäruppföljningsenkäternas respondenter

• Arbetsmarknadssituationen 5 år efter utexaminering för dem som utexaminerats 2014

• Nyckeltal från fem år i arbetslivet (beskrivning av karriären, företagsamhet, arbetslöshet)

• Förhållande mellan arbete och utbildning (motsvarighet mellan arbete och utbildningsnivå, belåtenhet med examen)

• Faktorer som påverkar sysselsättningen samt arbetslivets kompetensbehov

• Temaanalys: Att utveckla tillräckliga färdigheter

• En analys av de öppna svaren

• Registerbaserad uppföljning av sysselsättningen och arbetsmarknadssituationen (Statistikcentralen)

2

INNEHÅLL

RAPPORTENS TILLGÄNGLIGHET

• Rapporten innehåller tabeller och figurer som i sig inte är tillgängliga. De data som

tabellerna och figurerna baserar sig på finns dock som bilaga i rapportens sista avsnitt.

.

UNIVERSITETENS

KARRIÄRUPPFÖLJNING

• Nationella karriäruppföljningsenkäter:

• karriäruppföljning av magistrar 5 år efter utexaminering

• karriäruppföljning av doktorer 2–3 år efter utexaminering (de nyaste enkäterna 3 år)

• Universitetens nätverk för arbetslivs- och karriärtjänster Aarresaari ansvarar för enkäterna, universiteten ansvarar för utnyttjandet av sitt material

• Materialet på Töissä.fi baserar sig på karriäruppföljningar: http://www.toissa.fi/

• Tilläggsinformation om karriäruppföljningar: https://www.aarresaari.net/uraseuranta

• Nyaste materialet om magistrar: utexaminerade 2014 (svar 10–11/2019)

• Nyaste materialet om doktorer: utexaminerade 2016 (svar 10–11/2019)

30/11/2020 4

INSAMLING AV DATA GENOM

KARRIÄRUPPFÖLJNINGSENKÄTERNA

• Karriäruppföljningsenkäterna skickas till alla som ingår i målgruppen.

• Till målgruppen för karriäruppföljningen om magistrar hör alla som avlagt en högre högskoleexamen samt de som avlagt farmaceut- och barnträdgårdslärarexamen.

• Karriäruppföljningsenkäten för doktorer skickas till alla doktorer i målgruppen.

• Uppgifterna om de utexaminerade hämtas från den nationella databasen VIRTA (dit data samlas från universitetens studieregister).

• Respondenternas bakgrundsuppgifter kompletteras med data ur universitetens studieregister (huvudämne, utbildningsprogram, institution, fakultet).

• Adressuppgifter hämtas från befolkningsregistret.

• 2019 skickades enkäterna per textmeddelande (om telefonnumret fanns tillgängligt) eller per post (om numret inte fanns).

Dessutom skickade universiteten enkäten per e-post till dem som fanns i alumnregistret och tillhörde målgruppen.

• Datainsamlingen utfördes nationellt och centraliserat av Tammerfors universitets statistiktjänst TUPA och CSC – IT- centret för vetenskap, i samarbete med karriäruppföljningsgruppen vid universitetens nätverk för arbetslivs- och karriärtjänster Aarresaari.

•

KARRIÄRUPPFÖLJNINGSVERKSAMHETEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET

• Uppgifterna som samlas in genom karriäruppföljningsenkäter utnyttjas vid Helsingfors universitet bland annat för att utveckla utbildningen, i studenthandledningen, i karriärvägledningen och i forskningssyfte.

• Vid HU har karriäruppföljningen sedan 2016 ordnats som ett samarbete mellan flera enheter. Ansvaret för koordinering av verksamheten har tidigare legat hos Karriärservicen, men sedan början av 2019 är det Strategiskt stöd för undervisningen som ansvarar för koordineringen.

• I HU:s karriäruppföljningsgrupp för läsåret 2019–2020 ingår

• Eric Carver, Strategiskt stöd för undervisningen

• Tuukka Kangas, Informations- och analystjänster för ledningen

• Miika Mertanen, Karriärservicen

• Erkki Raulo, Forskningsservice

• Kati Salmivaara, Kommunikation

• Riikka Sarasjärvi, Forskningsservice

• Tarja Tuononen, Centret för universitetspedagogik HYPE

• Minnis Vierikko,

Alumnrelationer

6

ANVÄNDNING AV KARRIÄRUPPFÖLJNINGAR FÖR

UTVECKLING AV UTBILDNINGEN (T.EX. ENKÄTERNA OM MAGISTRAR)

200X–2014 Studier vid universitetet

Hösten 2019 enkät

Jämförs med

prognosinformation 1. Megatrender 2. Möjliga

framtidsscenarier

3. universitetets vision av utbildningen

Bör analyseras i en föränderlig kontext:

Universitetsutbildningens utveckling, ekonomins och arbetsmarknadens utveckling…

2014–2019

Magisterns tidiga karriär

(5 år efter utexaminering)

OM KARRIÄRUPPFÖLJNINGS- RAPPORTENS INNEHÅLL

• Fokus på rapportering av resultaten för den nyaste karriäruppföljningsenkäten (genomförd hösten 2019).

• Målgruppen för den riksomfattande karriäruppföljningen var alla som hade avlagt en högre högskoleexamen, farmaceutexamen eller barnträdgårdslärarexamen år 2014.

• I rapporten används också svar från tidigare karriäruppföljningsenkäter (utexaminerade 2003–2013) för jämförelse.

• Vid Helsingfors universitet används i resultatrapporteringen den fakultetsindelning som trädde i kraft 2017.

Psykologerna och logopederna ingår alltså i Medicinska fakulteten, medan de som utexaminerats från ämnena fonetik och kognitionsvetenskap räknas till Humanistiska fakulteten.

• När fakulteterna jämförs är det viktigt att observera att barnträdgårdlärare och farmaceuter med lägre högskoleexamen ingår i fakulteternas siffror.

• I rapporten på universitetsnivå jämförs fakulteterna sinsemellan, medan rapporterna på fakultetsnivå jämför de olika vetenskapsområdena.

• I enkäten för dem som utexaminerats 2014 var skillnaderna i svarsprocenten stora mellan fakulteterna.

8

ATT BEAKTA I

RAPPORTENS GRAFER

• I rapporteringen om arbetsgivarsektorn och det huvudsakliga arbetets karaktär används en modell där endast de 4–6 största klasserna bland svarsalternativen visas. Alla andra svar finns i kategorin övriga.

Lösningen underlättar tolkningen av graferna och de centralaste svarsalternativen.

• I rapporteringen på universitetsnivå om magistrar används huvudsakligen endast resultat från den nyaste enkäten. I rapporterna på fakultetsnivå summeras svaren från 2012, 2013 och 2014. Detta möjliggör en mera finfördelad rapportering om resultaten inom utbildningsområden med färre utexaminerade och respondenter årligen.

• I de grafer på universitetsnivå och forskarskolenivå som finns i rapporten om doktorer ingår huvudsakligen endast data om dem som utexaminerats 2016. I rapporteringen på fakultetsnivå används huvudsakligen data om dem som utexaminerats 2015–2016.

• I rapporteringen om de sex- och sjugradiga frågorna buntas svarsalternativen 4–6 ihop (helt av samma

åsikt, av samma åsikt, delvis av samma åsikt). Samma princip har använts också när svaren har grupperats

för jämförelse mellan fakulteter och vetenskapsområden.

KLASSIFICERING AV SVAR

Kategori Statistikcentralens 6- siffriga utbildningskod

Gamla huvudämnen

Biologi 742701 Ekologi och evolutionsbiologi, fysiologi, fysiologi och neurovetenskap, fysiologisk zoologi, fysiologisk

botanik, hydrobiologi, växtbiologi, morfologisk- ekologisk zoologi, genetik, systematisk-ekologisk botanik, allmän mikrobiologi, miljöbiologi

Biokemi ja –teknik 742702 Biokemi, bioteknik Miljövetenskaper 742703, 762203,

762203

Fiskerivetenskap, limnologi, miljöekologi,

miljöförändring och miljöpolitik, miljövårdsvetenskap,

akvatiska vetenskaper

KARRIÄRUPPFÖLJNINGSRAP PORT OM MAGISTRAR

UTEXAMINERADE 2003-2014 VID BIO- OCH

MILJÖVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID

HELSINGFORS UNIVERSITET

Tuukka Kangas

Informations- och analystjänster för ledningen

FÖRKLARINGAR

Symbol Betydelse

Antalet har stigit från föregående enkät och förändringen är statistiskt markant

Antalet har stigit från föregående enkät men förändringen är inte statistiskt markant

Ingen förändring har skett mellan enkäterna

Antalet har sjunkit från föregående enkät men förändringen är inte statistiskt markant

Antalet har sjunkit från föregående enkät och förändringen är statistiskt markant

SVARSPROCENTEN 1/2

Examensår

(året då enkäten genomförts)

Bio- och miljöveten-

skapliga

Veterinär-

medicinska Farmaceutiska Medicinska

Agrikultur- forstveten- skapliga

Matematisk- naturveten-

skapliga Totalt 2003

(2008) 83 (71 %) 33 (56 %) 131 (53 %) 116 (63 %) 117 (53 %) 149 (58 %) 1478 (56 %)

2005

(2010) 72 (52 %) 30 (63 %) 104 (55 %) 96 (54 %) 83 (43 %) 153 (53 %) 1305 (51 %)

2007

(2012) 69 (48 %) 26 (63 %) 100 (47 %) 110 (49 %) 107 (51 %) 170 (53 %) 1425 (50 %)

2009

(2014) 29 (54 %) 32 (53 %) 70 (40 %) 75 (38 %) 40 (44 %) 72 (42 %) 794 (45 %)

2011

(2016) 39 (36 %) 21 (55 %) 47 (26 %) 63 (30 %) 75 (39 %) 120 (44 %) 917 (38 %)

2012

(2017/18) 65 (52 %) 21 (47 %) 71 (32 %) 68 (32 %) 86 (38 %) 131 (42 %) 1109 (40 %)

2013

(2018) 72 (58 %) 28 (42 %) 70 (34 %) 91 (38 %) 116 (43 %) 132 (42 %) 1242 (42 %)

2014

SVARSPROCENTEN 2/2

Examensår

(året då enkäten

genomförts) Humanistiska Pedagogiska Juridiska Teologiska

Statsveten-

skapliga Totalt 2003

(2008) 261 (49 %) 243 (63 %) 110 (50 %) 62 (56 %) 173 (52 %) 1478 (56 %)

2005

(2010) 217 (48 %) 187 (51 %) 90 (45 %) 85 (52 %) 188 (53 %) 1305 (51 %)

2007

(2012) 244 (48 %) 216 (52 %) 111 (42 %) 85 (50 %) 187 (54 %) 1425 (50 %)

2009

(2014) 149 (47 %) 115 (48 %) 76 (42 %) 43 (43 %) 93 (48 %) 794 (45 %)

2011

(2016) 162 (40 %) 119 (39 %) 82 (34 %) 52 (42 %) 137 (41 %) 917 (38 %)

2012

(2017/18) 214 (43 %) 176 (46 %) 68 (29 %) 65 (42 %) 144 (40 %) 1109 (40 %)

2013

(2018) 239 (42 %) 169 (45 %) 89 (34 %) 70 (42 %) 166 (47 %) 1242 (42 %)

2014

(2019) 248 (47 %) 169 (41 %) 77 (28 %) 80 (45 %) 183 (46 %) 1202 (42 %)

Totalt

1734 1393 704 542 1271 9473 ₁₄

SVARSPROCENTEN

Examensår

(året då enkäten genomförts)

Bio- och

miljövetens-kapliga fakulteten

Biokemi ja –teknik Biologi Miljöveten-skaper Helsingfors universitet

2003

(2008) 83 (71 %) 11 (46 %) 52 (60 %) 20 (286 %) 1478 (56 %)

2005

(2010) 72 (52 %) 17 (71 %) 40 (49 %) 15 (47 %) 1305 (51 %)

2007

(2012) 69 (48 %)* 11 (48 %) 42 (44 %) 16 (64 %) 1425 (50 %)

2009

(2014) 29 (54 %) 6 (50 %) 18 (55 %) 5 (56 %) 794 (45 %)

2011

(2016) 39 (36 %) 4 (27 %) 27 (35 %) 8 (47 %) 917 (38 %)

2012

(2017/18) 66 (52 %)* 12 (52 %) 36 (48 %) 17 (61 %) 1109 (40%)

2013

(2018) 72 (58 %) 13 (57 %) 42 (56 %) 17 (65 %) 1242 (42 %)

2014

(2019) 59 (44 %) 9 (36 %) 35 (44 %) 15 (54 %) 1202 (42 %)

Yhteensä

RESPONDENTERNA

• Av respondenterna var 81 % kvinnor (av de utexaminerade 79 %)

• Av respondenterna var 97 % finska medborgare (av de utexaminerade 85 %)

• Respondenternas medelålder vid utexaminering var 28 år (de utexaminerades

medelålder var 28 år)

ARBETSMARKNADSSITUATIONEN 5 ÅR EFTER UTEXAMINERING FÖR DEM SOM

UTEXAMINERATS 2014

• 88 % sysselsatta, 3 % arbetslösa och 9 % utanför arbetskraften

• De sysselsattas andel av arbetskraften 96 %

• De största arbetsgivarsektorerna

Företag totalt 31 % Universitet 29 %

Kommuner/samkommuner 26 %

• Yleisin pääasiallinen työn luonne

Forskning 37 %

Planerings-, utvecklings- och förvaltningsuppgifter 14 % Undervisning eller fostran 12 %

• Månatlig medianlön 3 200 euro

ARBETSMARKNADSSITUATION NÄR ENKÄTEN GENOMFÖRDES BLAND

RESPONDENTERNA UTEXAMINERADE 2014

Andel [%] Fakulteten (N = 59) HU (N = 1194) Alla universitet (N = 6117) Andra universitet (N = 4923) Alla universitet, naturvetenskap (N = 622)

Permanent heltidsanställning 48 % 58 % 64 % 66 % 57 %

Tidsbunden heltidsanställning 29 % 21 % 16 % 14 % 20 %

Deltidsanställning 5 % 3 % 3 % 3 % 3 %

Självständig företagare/yrkesutövare/frilans 2 % 4 % 3 % 3 % 2 %

Flera samtidiga anställningar 0 % 1 % 1 % 1 % 1 %

Arbete med stipendium 2 % 1 % 1 % 1 % 3 %

Familjeledig (från anställning) 3 % 4 % 4 % 4 % 3 %

Sysselsatt/arbetspraktik 0 % 0,1 % 0,05 % 0,04 % 0 %

Sysselsatta totalt 88 % 92 % 93 % 93 % 90 %

Arbetslös arbetssökande 3 % 2 % 2 % 2 % 3 %

Arbetskraftsutbildning eller motsvarande 0 % 0,3 % 0,1 % 0,06 % 0 %

Arbetslösa totalt 3 % 2 % 2 % 2 % 3 %

Studier på heltid 5 % 2 % 2 % 2 % 5 %

Familjeledig (ingen anställning) 2 % 2 % 1 % 1 % 1 %

Utanför arbetskraften 0 % 0 % 0,07 % 0,08 % 0,2 %

Annat 2 % 2 % 2 % 1 % 1 %

Utanför arbetskraften totalt 9 % 6 % 5 % 5 % 7 % ¹⁸

ARBETSMARKNADSSITUATION NÄR ENKÄTEN GENOMFÖRDES BLAND RESPONDENTERNA

UTEXAMINERADE 2014

Andel [%] BIO- &

MILJ.

(59)

VET.

MED.

(26)

FARM.

(63)

HUM.

(247)

PEDA.

(167)

MEDI.

(69)

AGR.

FORST.

(105)

MAT.N AT.

(120)

JURI.

(77)

TEOL.

(79)

STATS.

(182)

HU (1194)

Permanent heltidsanställning 48 % 58 % 71 % 46 % 67 % 48 % 63 % 71 % 77 % 48 % 52 % 58 %

Tidsbunden heltidsanställning 29 % 23 % 10 % 26 % 17 % 30 % 15 % 18 % 9 % 33 % 23 % 21 %

Deltidsanställning 5 % 0 % 8 % 7 % 2 % 6 % 4 % 0 % 1 % 0 % 2 % 3 %

Självständig

företagare/yrkesutövare/frilans 2 % 12 % 2 % 5 % 2 % 3 % 8 % 2 % 4 % 1 % 3 % 4 %

Flera samtidiga anställningar 0 % 0 % 2 % 2 % 0 % 4 % 0 % 0 % 0 % 5 % 1 % 1 %

Arbete med stipendium 2 % 0 % 2 % 2 % 0,6 % 0 % 1 % 0,8 % 1 % 0 % 2 % 1 %

Familjeledig (från anställning) 3 % 8 % 0 % 2 % 7 % 7 % 2 % 3 % 5 % 0 % 7 % 4 %

Sysselsatt/arbetspraktik 0 % 0 % 0 % 0,4 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0,1 %

Sysselsatta totalt 88 % 100 % 94 % 90 % 95 % 99 % 92 % 93 % 97 % 87 % 90 % 92 %

Arbetslös arbetssökande 3 % 0 % 0 % 2 % 0 % 0 % 5 % 3 % 1 % 3 % 1 % 2 %

Arbetskraftsutbildning eller motsvarande 0 % 0 % 0 % 0,8 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0,5 % 0,3 %

Arbetslösa totalt 3 % 0 % 0 % 3 % 0 % 0 % 5 % 3 % 1 % 3 % 2 % 2 %

Studier på heltid 5 % 0 % 2 % 2 % 2 % 0 % 0 % 2 % 0 % 3 % 3 % 2 %

Familjeledig (ingen anställning) 2 % 0 % 5 % 2 % 1 % 0 % 0 % 0,8 % 1 % 6 % 3 % 2 %

VASTAUSHETKEN PÄÄTYÖNANTAJASEKTORI VALMISTUMISVUOSITTAIN

20

VASTAUSHETKEN PÄÄTYÖNANTAJASEKTORI

OPPIALOITTAIN

VASTAUSHETKEN TYÖN LUONNE VALMISTUMISVUOSITTAIN

22

VASTAUSHETKEN TYÖN LUONNE

OPPIALOITTAIN

PALKKA VASTAUSHETKELLÄ OPPIALOITTAIN

24

• Alternativen som bäst beskriver karriären efter utexaminering:

• Flera olika arbetsgivare, visstidsanställningar eller uppdrag eller arbete med stipendium. Inga nämnvärda avbrott 34 %

• Flera olika arbetsgivare eller arbetsuppgifter och mellan dem avbrott, studier eller arbetslöshetsperioder 25 %

• Utan avbrott anställd av samma arbetsgivare eller som företagare sedan jag utexaminerades 19 %

• Annat 15 %

• 54 % har upplevt arbetslöshet efter utexaminering

• 12 % av respondenterna har varit företagare, frilansar eller yrkesutövare

UTEXAMINERADE 2014

NYCKELTAL FEM ÅR EFTER UTEXAMINERING

TYÖURAN KOKONAISUUS VALMISTUMISVUOSITTAIN

26

TYÖURAN KOKONAISUUS OPPIALOITTAIN

ON OLLUT TYÖTTÖMÄNÄ VALMISTUMISEN JÄLKEEN, MUUT KUIN KESKUSTAKAMPUS

28

ON TOIMINUT YRITTÄJÄNÄ TAI

FREELANCERINA VALMISTUMISEN JÄLKEEN,

MUUT KUIN KESKUSTAKAMPUS

SUORITTANUT TIETEELLISIÄ JATKO-

OPINTOJA VALMISTUMISEN JÄLKEEN, MUUT KUIN KESKUSTAKAMPUS

30

SUORITTANUT OPINTOJA TÄHTÄIMESSÄ TOINEN KORKEAKOULUTUTKINTO, MUUT

KUIN KESKUSTAKAMPUS

Fakultet (antalet respondenter)

Har varit arbetslösa

Har varit företagare/

frilansar/yrkesutövare

Har genomfört vetenskapliga påbyggnads-studier

Har genomfört studier med sikte på annan högskoleexamen Bio- och miljövetenskapliga

(56–59) 54 % 12 % 31 % 20 %

Veterinärmedicinska (26) 23 % 73 % 26 % 0 %

Farmaceutiska (62-63) 18 % 8 % 11 % 8 %

Humanistiska (242-248) 50 % 32 % 16 % 11 %

Pedagogiska (163–169) 22 % 11 % 7 % 12 %

Medicinska (68-70) 13 % 23 % 20 % 6 %

Agrikultur-forstvetenskapliga (104-

106) 40 % 24 % 14 % 6 %

Matematisk-naturvetenskapliga

(120-121) 38 % 18 % 16 % 10 %

Juridiska (75-77) 27 % 12 % 10 % 10 %

Teologiska (78-80) 55 % 25 % 13 % 18 %

Statsvetenskapliga (172-183) 36 % 21 % 10 % 13 %

Helsingfors universitet (1169-1202) 36 % 22 % 14 % 11 %

FEM ÅR I ARBETSLIVET, DE SOM

UTEXAMINERATS 2014 ENLIGT FAKULTET

32

Frågorna är ställda på en sexgradig skala. I andelen ingår svarsalternativ 4–6 (ganska nöjd – mycket nöjd/delvis av samma åsikt – helt av samma åsikt)

• Arbetets kravnivå motsvarar väl universitetsutbildningen: 76 % av respondenterna

• Kan i sitt nuvarande arbete väl utnyttja de kunskaper och färdigheter som hen lärt sig vid universitetet: 88 %

• Utbildningen gav tillräckliga färdigheter för arbetslivet : 58 %

• Nöjda med examen med tanke på karriären: 73 %

FÖRHÅLLANDET MELLAN ARBETE OCH UTBILDNING BLAND DEM SOM

UTEXAMINERATS 2014

TYÖNI VASTAA VAATIVUUSTASOLTAAN HYVIN YLIOPISTOLLISTA KOULUTUSTANI

OPPIALOITTAIN

34

PYSTYN HYÖDYNTÄMÄÄN YLIOPISTOSSA OPPIMIANI TIETOJA JA TAITOJA

NYKYISESSÄ TYÖSSÄNI HYVIN

OPPIALOITTAIN

KOULUTUS ANTOI RIITTÄVÄT VALMIUDET TYÖELÄMÄÄN TIEDEKUNNITTAIN

36

SUOSITTELISIN KOULUTUSTANI MUILLE

TYÖNANTAJAT ARVOSTAVAT TUTKINTOANI TIEDEKUNNITTAIN

38

TUTKINTOONSA TYÖURAN KANNALTA

TYYTYVÄISET

TUTKINTOONSA TYÖURAN KANNALTA

TYYTYVÄISTEN OSUUS VASTAAJISTA, MUU KUIN KESKUSTAKAMPUS

40

Fakultet (antalet respondenter)

Kravnivån på arbetet motsvarar väl universitets-utbildningen*

Kan i sitt nuvarande arbete väl utnyttja de kunskaper och färdigheter som hen lärt sig vid universitetet*

Utbildningen gav tillräckliga färdigheter för arbetslivet*

Nöjda med examen med tanke på karriären*

Bio- och

miljövetenskapliga

(57-59) 76 % 88 % 58 % 73 %

Veterinärmedicinska (26) 96 % 96 % 77 % 100 %

Farmaceutiska (62-63) 86 % 92 % 90 % 89 %

Humanistiska (240-248) 73 % 78 % 54 % 73 %

Pedagogiska (167–169) 85 % 88 % 76 % 90 %

Medicinska (70) 97 % 97 % 80 % 91 %

Agrikultur-forstvetenskapliga

(101-106) 77 % 74 % 63 % 81 %

Matematisk-

naturvetenskapliga

(119-120) 83 % 85 % 65 % 89 %

Juridiska (76-77) 93 % 86 % 69 % 91 %

Teologiska (79-80) 84 % 78 % 59 % 78 %

FÖRHÅLLANDET MELLAN ARBETE OCH UTBILDNING,

DE SOM UTEXAMINERATS 2014 ENLIGT FAKULTET

• De viktigaste faktorerna som främjar sysselsättning

• Förmåga att berätta om egna färdigheter 85 %

• Ämneskombinationen i din examen 66 %

• Annan arbetserfarenhet 55 %

• De viktigaste kompetensområdena i nuvarande arbetsuppgifter:

• Förmåga att lära och tillägna sig nytt

• Självstyrning/initiativförmåga

• Problemlösningsfärdigheter

• Färdigheter i informationssökning

• Samarbetsförmåga

42

FAKTORER SOM PÅVERKAR

SYSSELSÄTTNINGEN SAMT ARBETSLIVETS KOMPETENSBEHOV, DE SOM

UTEXAMINERATS 2014

TYÖLLISTYMISEEN VAIKUTTAVAT TEKIJÄT

FAKTORER SOM PÅVERKAR

SYSSELSÄTTNINGEN, DE SOM UTEXAMINERATS 2014

BIO- &

MILJ.

VET.

MED.

FARM. HUM. PEDA. MEDI. AGR.

FORST.

MAT.

NAT.

JURI. TEOL. STATS. HU

Förmåga att berätta om

sitt kunnande 85 % 73 % 78 % 86 % 84 % 57 % 88 % 82 % 88 % 88 % 86 % 83 %

Annan arbetserfarenhet 55 % 54 % 57 % 70 % 70 % 41 % 69 % 62 % 86 % 73 % 72 % 67 %

Kontakter/kontaktnätverk 50 % 81 % 51 % 56 % 37 % 31 % 67 % 51 % 42 % 65 % 61 % 53 %

Ämneskombinationen i

examen 66 % 39 % 33 % 57 % 59 % 29 % 55 % 74 % 47 % 39 % 46 % 52 %

Praktik 50 % 58 % 64 % 37 % 41 % 54 % 45 % 36 % 47 % 45 % 50 % 45 %

Övriga studier/utbildningar 40 % 19 % 36 % 43 % 46 % 17 % 43 % 33 % 25 % 45 % 38 % 38 %

Internationell erfarenhet 41 % 19 % 11 % 34 % 14 % 9 % 32 % 28 % 42 % 25 % 34 % 28 %

Organisationsarbete/hobb

yer 26 % 23 % 14 % 24 % 23 % 13 % 26 % 17 % 13 % 50 % 31 % 24 %

Aktivitet/profilering i

sociala medier 17 % 12 % 8 % 14 % 12 % 1 % 19 % 11 % 11 % 18 % 19 % 14 %

44

Svarsalternativ på en 6-stegs skala 4-6 (ganska viktigt / viktigt / mycket viktigt). Färgdiagrambas: Skillnaden till den totala universitetsandelen är antingen 10% (om universitetsandelen är över 50%) eller 20% (om

universitetsandelen är mindre än 50%).

FAKTORER SOM PÅVERKAR SYSSELSÄTTNINGEN, DE SOM UTEXAMINERATS 2012-2014

Bio- och miljövetens-

kapliga fakulteten

Biokemi ja –teknik Biologi Miljöveten-

skaper ^HU

Förmåga att berätta om sitt kunnande 81 % 82 % 82 % 80 % 82 %

Annan arbetserfarenhet 62 % 74 % 59 % 59 % 66 %

Kontakter/kontaktnätverk 66 % 74 % 68 % 56 % 54 %

Ämneskombinationen i examen 55 % 47 % 54 % 61 % 50 %

Praktik 47 % 56 % 44 % 49 % 45 %

Övriga studier/utbildningar 41 % 53 % 41 % 33 % 37 %

Internationell erfarenhet 34 % 35 % 32 % 37 % 25 %

Organisationsarbete/hobbyer 24 % 18 % 23 % 33 % 23 %

Aktivitet/profilering i sociala medier

17 % 12 % 19 % 15 % 13 %

OSAAMISTUTKA

46

Kompetensradar

UTBILDNINGEN GAV

TILLRÄCKLIGA FÄRDIGHETER FÖR ARBETSLIVET

Tuukka Kangas

Informations- och analystjänster för ledningen

ALLMÄNT

• I detta avsnitt bedöms påståendet ”Utbildningen gav tillräckliga färdigheter för arbetslivet”.

• Svarsalternativen på en sexgradig skala instämmer inte alls – instämmer helt

• Om inget annat anges är svaren instämmer delvis, instämmer och instämmer helt grupperade tillsammans.

• Påståendet finns med i de fyra senaste enkäterna, så de som utexaminerats 2011–2014 finns med.

• Om examensåret inte utgör en klassificerande variabel finns alla svaren med som standard oavsett examensår.

48

JAKAUMA OPPIALOITTAIN

VILKEN KOPPLING FRÅGAN OM UTVECKLING AV TILLRÄCKLIGA FÄRDIGHETER HAR TILL DE ANDRA FRÅGORNA

50

Variabel Svar

Fått tillräckliga

färdigheter

Alla svar

Arbetets kravnivå motsvarar utbildningen³ Ja 84 % 75 %

Nej 16 % 25 %

Kan väl utnyttja de kunskaper och

färdigheter som hen lärt sig vid universitetet

Ja 92 % 84 %

Nej 8 % 16 %

Andelen respondenter som är nöjda med sin examen med tanke på arbetskarriären

Ja 88 % 68 %

Nej 12 % 32 %

Jag skulle rekommendera min utbildning för andra

Ja 89 % 69 %

Nej 11 % 31 %

Arbetsgivare uppskattar min examen Ja 93 % 68 %

Nej 7 % 32 %

Utbildningen gav tillräckliga färdigheter för arbetslivet 56 %

1 Svarsalternativen 4–6 på en sexgradig skala (ganska nöjd/nöjd/mycket nöjd; instämmer delvis/instämmer/instämmer helt).

2 Inkluderar endast de personer som angett att de fått tillräckliga färdigheter för arbetslivet.

3 Examensåren 2012–2014

VILKEN KOPPLING FRÅGAN OM UTVECKLING AV TILLRÄCKLIGA FÄRDIGHETER HAR TILL DE ANDRA

Variabel Svar Fått tillräckliga

färdigheter

Alla svar

Har varit arbetslösa Ja 51 % 51 %

Nej 49 % 49 %

Har genomfört studier med sikte på annan högskoleexamen

Ja 14 % 16 %

Nej 86 % 84 %

Har genomfört vetenskapliga påbyggnadsstudier

Ja 32 % 31 %

Nej 68 % 69 %

Utbildningen gav tillräckliga färdigheter för 56 %

UPPLEVT LÄRANDE VID UNIVERSITETSSTUDIER

• Man har jämfört dem som svarat att de instämmer helt eller instämmer i påståendet om tillräckliga färdigheter med andra.

• De som svarat att de instämmer upplever att särskilt följande arbetslivsfärdigheter har utvecklats under universitetsstudierna

• Självstyrande/eget initiativtagande, pkraktiskt kunnande, teoretiskt kunnande, problemlösningsfärdigheter och stresstålighet,

• De som svarat allmänt instämmande har bedömt att arbetslivsfärdigheterna har utvecklats mer än de andra respondenterna. Skillnaden till dem som inte instämmer alls eller inte instämmer är ännu större.

52

EN ANALYS AV DE ÖPPNA SVAREN

Tuukka Kangas

Informations- och analystjänster för ledningen

Tarja Tuononen

Centret för universitetspedagogik HYPE

Eric Carver

Strategiskt stöd för undervisningen

VARFÖR VARIERAR RESPONDENTERNAS BEDÖMNINGAR I FRÅGA OM NÖJDHET MED EXAMEN, NÖJDHET MED

ARBETSKARRIÄREN OCH FÄRDIGHETER FÖR ARBETSLIVET SÅ STORT?

EN ANALYS AV DE ÖPPNA SVAREN I KARRIÄRUPPFÖLJNINGSENKÄTEN

• Analysen omfattar de öppna svaren från utexaminerade från Bio- och miljövetenskapliga, Humanistiska,

Matematisk-naturvetenskapliga, Juridiska och Teologiska fakulteten samt klasslärarna åren 2011, 2012, 2013 och 2014 (karriäruppföljningsenkäter till magistrar 2016–2019). Mer information on analysen om respektive fakultet finns i fakultetsrapporterna.

• I analysen utreddes faktorer som påverkar respondenternas bedömning av hur nöjda de är med sin examen och arbetskarriär samt de färdigheter som deras utbildning gett för arbetslivet. För analysen valde man medvetet ut både utbildningsområden som förbereder för ett visst yrke eller en viss uppgift (s.k. professionsområden) och områden som förbereder för mångsidiga expertuppgifter (s.k. generalistområden).

• I karriäruppföljningsenkäten för magistrar blir man inte uttryckligen ombedd att motivera sitt svar på frågan om utbildningen gav tillräckliga färdigheter för arbetslivet. Respondenterna kunde däremot motivera sina svar på två frågor som anknyter till temat:

• Hur nöjd är du som helhet med den examen du avlade 201X med tanke på din arbetskarriär? Motivera ditt svar.

• Hur nöjd är du med din arbetskarriär hittills? Motivera ditt svar.

54

DE CENTRALA ANALYSRESULTATEN:

FAKTORER KNUTNA TILL STUDIER OCH STUDIETIDEN

1. Olika förväntningar på utbildningen och arbetskarriären

Det finns olika förväntningar på utbildningen och arbetskarriären mellan och även inom de olika utbildningsområdena. Detta märks till

exempel i hur starkt respondenterna önskade att utbildningen skulle ha gett dem praktiska färdigheter för att arbeta i ett visst yrke eller med vissa arbetsuppgifter. En del förväntade sig en starkare direkt arbetsrelevans av studierna, andra inte. De olika förväntningarna märks till exempel i hur man förhåller sig till studiernas inriktning mot en forskarkarriär. De respondenter som siktat mot doktorsstudier och en

forskarkarriär från början var mycket nöjda med magisterstudiernas starka teori- och forskningsorientering. De respondenter som inte ville ha en karriär som forskare hade önskat sig mer praktiska kunskaper och färdigheter som skulle kunna tillämpas i andra arbetsuppgifter än forskning.

2. Egen aktivitet, arbetserfarenhet och nätverk som uppstått under studierna

Många respondenter tog upp att aktiviteter under studietiden och framför allt arbetserfarenhet och nätverk hade betydelse för

arbetskarriären och sysselsättningen. Arbetserfarenhet från studietiden ansågs också viktigt för att utveckla de egna kunskaperna och färdigheterna samt en yrkesidentitet. Arbetserfarenhet hjälpte studenterna att förena teori och praktik under studierna.

3. Olika erfarenheter av studierna, den kompetens man utvecklat och studiernas förhållande till arbetslivets behov

En analys av de öppna svaren avslöjade att respondenternas uppfattning varierar även när de har liknande utbildning och arbetsuppgifter. I svaren bedömdes utbildningens innehåll ur arbetslivets och praktikens perspektiv på väldigt olika sätt.

4. Man hade behövt mer stöd för planeringen av studierna och karriären

Många respondenter hade önskat sig mer stöd för planeringen av studierna och karriären under studietiden – i detta avseende är skillnaden mellan generalistområden och professionsområden inte stor. Till exempel de utexaminerade från Humanistiska och Juridiska fakulteten

DE CENTRALA ANALYSRESULTATEN:

FAKTORER KNUTNA TILL SYSSELSÄTTNING OCH ARBETE

56

5. Arbetsmarknadssituationen

Ämnen som framträder tydligt i de öppna svaren är arbetsmarknadssituationen efter utexaminering, sysselsättning och erfarenhet från arbetsmarknaden. En del av de respondenter som haft svårt att hitta jobb och som varit arbetslösa anser att sysselsättningsproblemen beror på brister i utbildningen eller ett överskott av arbetskraft inom den egna branschen. Till exempel många som är missnöjda med sin examen inom naturvetenskaper eller teologi anser att utbildningsmängderna inom området är för stora. Även de utexaminerade från Humanistiska fakulteten hade upplevt svårigheter med att hitta jobb inom sitt område.

6. Olika erfarenheter av arbetet och olika belastning

Respondenter som upplevt sitt arbete som belastande eller till exempel varit utbrända är ofta kritiska i sin bedömning av de färdigheter som utbildningen gett för arbetet. Till exempel många juris magistrar och klasslärare som upplevt sitt arbete som belastande hade önskat att utbildningen gett dem bättre arbetslivsfärdigheter och i synnerhet färdigheter för att klara av utmanande situationer.

7. Studierna brister i att ge praktiska kunskaper och färdigheter för arbetet

Ett tema som förekom ofta i analysen av de öppna svaren oavsett fakultet var en åtminstone delvis kritisk bedömning av de praktiska färdigheter som utbildningen gav. Man hade önskat att utbildningen skulle ha innehållit mer praktiska kunskaper som framhävs i

arbetsvardagen, som samarbets- och kommunikationsfärdigheter eller problemlösnings- eller projekthanteringsfärdigheter. Inom vissa specifika områden lyfte man fram den snabba förändringen i fråga om arbetslivets kompetensbehov eller teknologin, vilket gjorde att vissa saker man lärt sig i utbildningen inte längre var relevanta (till exempel datavetenskap).

8. Bristande företagarfärdigheter

De respondenter som varit företagare efter utexamineringen hade önskat sig mer företagarkompetens i studierna. Även till exempel generalister med examen från Humanistiska fakulteten hade önskat sig mer information om företagande.

NÖJDHET MED EXAMEN, NÖJDHET MED ARBETSKARRIÄREN OCH TILLRÄCKLIGA FÄRDIGHETER FÖR ARBETSLIVET

– ANALYSEN AV DE ÖPPNA SVAREN AVSLÖJAR FLERA FAKTORER SOM FÖRKLARAR DEN STORA SPRIDNINGEN BLAND SVAREN

200X–2014 Studier vid universitetet

Hösten 2019:

enkät

2014–2019

Magisterns tidiga karriär (5 år efter utexaminering)

6. Olika erfarenheter av arbetet och varierande belastning 1. Olika förväntningar på

utbildningen och arbets- karriären

5. Arbetsmarknadssituationen

7. Studierna brister i att ge praktiska kunskaper och färdigheter för arbetet

2. Egen aktivitet, arbetserfarenhet och nätverk som uppstått under studierna

8. Bristande företagarfärdigheter (om man är företagare

)

3. Olika erfarenheter av studierna, den kompetens man utvecklat och studiernas förhållande till arbetslivets behov 4. Man hade behövt mer stöd för planeringen av studierna

REKOMMENDATIONER

TILL UTBILDNINGSPROGRAMMEN



• Ge ökat stöd för planering av studierna och karriären genom hela studietiden, även inom s.k.

professionsområden som utbildar direkt till ett visst yrke:

• Att kartlägga, analysera och överväga olika karriäralternativ

• Spegla kartläggningen av karriäralternativ mot studentens självkännedom, intressen, värderingar samt kunskaper och färdigheter

• Framför allt naturvetenskaper: behandla doktorsutbildningen och forskarkarriären som ett karriäralternativ på ett mångsidigt och realistiskt sätt under grundexamensstudierna

• Lärarstudenter: behandla skolans och undervisningens vardag på ett mångsidigt och realistiskt sätt under studierna, även belastningen i lärarens arbete och hur man hanterar utmanande situationer.

• Stärka utbildningens kompetensbaserade grund ännu mer. Praktiskt kunnande i studierna, stöd för reflektion över lärandet och återspegling av utbildningens lärandemål mot kompetensbehoven i olika arbetsuppgifter.

• Arbetslivserfarenhet som en del av studierna. Projektkurser och annat samarbete med arbetslivets organisationer, praktik som ingår i studierna, reflektion över arbetserfarenhet inom det egna området i studierna (t.ex. en portfolio).

• Stöd för studenternas aktivitet under studierna (bl.a. förtroendeuppdrag, fritidsaktiviteter).

58

REGISTERBASERAD UPPFÖLJNING AV

SYSSELSÄTTNINGEN OCH

ARBETSMARKNADSSITUATIONEN

Tuukka Kangas

Informations- och analystjänster för ledningen

ARBETSMARKNADSSITUATIONEN 1, 3 OCH 5 ÅR EFTER UTEXAMINERING FÖR

DE UTEXAMINERADE 2011 OCH 2012

Arbetsmarknadssitu ation

1 år efter utexaminering 3 år efter utexaminering 5 år efter utexaminering

Sysselsatt 43 % 34 % 44 %

Sysselsatta studerande

32 % 37 % 24 %

Arbetslösa 6 % 9 % 9 %

De sysselsattas andel av

arbetskraften

93 % 89 % 88 %

Studier på heltid 6 % 8 % 6 %

Annat eller okänd 8 % 5 % 5 %

Flyttat från landet 6 % 8 % 11 %

Antal: 235

60

ARBETSMARKNADSSITUATIONEN 1 ÅR EFTER UTEXAMINERING PER DISCIPLIN,

EXAMENSÅREN 2015 OCH 2016

Vetenskapso mråde

Sysselsatt Sysselsatta studerande

Arbetslösa Studier på heltid

Annat eller okänd

Flyttat från landet

Biokemi och bioteknik (N = 39)

28 % 38 % 8 % 8 % 5 % 13 %

Biologi (N = 117)

44 % 33 % 8 % 3 % 7 % 5 %

Miljövetenskape r (N = 73)

55 % 21 % 11 % 1 % 4 % 8 %

BIO & MILJÖ (229)

45 % 30 % 9 % 4 % 6 % 7 %

HU (5868) 66 % 16 % 6 % 3 % 5 % 4 %

DE SYSSELSATTAS ANDEL AV ARBETSKRAFTEN

62

Examensår 1 år efter utexaminering 3 år efter utexaminering 5 år efter utexaminering

2009 98 % 98 % 98 %

2010 97 % 92 % 95 %

2011 91 % 90 % 84 %

2012 95 % 87 % 91 %

2013 87 % 89 %

2014 88 % 96 %

2015 87 %

2016 94 %

ARBETSMARKNADSSITUATIONEN ENLIGT MEDBORGARSKAP, DE

UTEXAMINERADE 2009–2012

Arbetsmarknadssitu ation

1 år efter utexaminering 3 år efter utexaminering 5 år efter utexaminering

Medborgarskap Finskt Annat Finskt Annat Finskt Annat

Sysselsatt 44 % 22 % 38 % 7 % 47 % 22 %

Sysselsatta studerande

31 % 41 % 34 % 48 % 25 % 26 %

Arbetslösa 4 % 4 % 7 % 7 % 7 % 4 %

De sysselsattas andel av

arbetskraften

95 % 94 % 91 % 89 % 91 % 92 %

Studier på heltid 7 % 11 % 8 % 7 % 6 % 0 %

Annat eller okänd 7 % 7 % 5 % 7 % 6 % 11 %

ÅRSINKOMST (GENOMSNITT) PER DISCIPLIN, DE UTEXAMINERADE 2011-

2012

Vetenskapsområde 1 år efter

utexaminering

3 år efter

utexaminering

5 år efter

utexaminering

Biokemi och bioteknik (N = 26-29) 28 000 26 000 37 000

Biologi (N = 100-117) 26 000 31 000 35 000

Miljövetenskaper (N = 28-33) 27 000 31 000 33 000

Bio- och miljövetenskapliga (N = 160- 175)

26 000 30 000 35 000

Helsingfors Universitet (N = 4233-4319) 36 000 40 000 43 000

64

SENARE EXAMEN, PER DISCIPLIN, SITUATIONEN 2017, EXAMENSÅREN

2009–2012

Vetenskapsområde Ingen examen Lägre

högskoleexame n

Högre

högskoleexame n

Doktorsexamen

Biokemi och bioteknik (N = 72)

75 % 0 % 1 % 24 %

Biologi (N = 255)

79 % 0 % 4 % 16 %

Miljövetenskaper (N = 74)

91 % 0 % 3 % 7 %

Bio- och miljövetenskapliga (N = 401)

80 % 0 % 4 % 16 %

Helsingfors Universitet (N = 9439)

89 % 0,3 % 6 % 5 %

66

BILAGOR

HUVUDARBETSGIVAREN VID

SVARSTIDPUNKTEN PER EXAMENSÅR

Företag Kommun/s amkommu n

Organisatio n/stiftelse/f örsamling/

motsvaran de

Universitet Staten Eget

företag/jag sysselsatte mig själv

Yrkeshögs kola

Annan

2014 31 26 3 29 7 2 2

2013 30 14 6 29 13 3 2 3

2012 25 13 7 38 11 2 5

2011 13 16 16 38 13 6

2009 26 26 17 22 4 4

2007 34 19 6 31 6 3

Företag Kommu n/samk ommun

Organisati on/stiftelse /församling /motsvaran de

Universitet Staten Eget

företag/jag sysselsatte mig själv

Yrkeshögs kola

Annan

Biokemi och bioteknik 29 12 3 44 3 6 0 3

Biologi 31 19 4 34 8 1 2 2

Miljövetenskaper 24 20 11 17 22 2 0 4

Bio- och

miljövetenskapliga 28 17 7 32 10 2 1 3

Helsingfors universitet 31 29 12 11 10 3 1 3

68

HUVUDARBETSGIVAREN VID SVARSTIDPUNKTEN PER

DISCIPLIN, EXAMENSÅREN 2012-2014

ARBETETS KARAKTÄR VID

SVARSTIDPUNKTEN PER EXAMENSÅR

Kundarb ete/patie ntarbete

Planerin gs- /utveckli ngs- /förvaltn ingsupp gifter

Lednings- /chefsuppg ifter

Kyrkligt arbete

Konsultatio n/utbildnin g

Juridiskt arbete

Marknadsf öring/försäl jning Annat

Undervisni ng/fostran

Uppgifter inom finansierin g/ekonomif örvaltning

Konstnärli gt arbete

Kontorsup

pgifter Forskning

Kommunik ations- /mediearb ete

2014

7 14 0 0 7 0 7 8 12 0 2 3 37 3

2013

6 6 2 0 8 0 5 11 9 0 2 6 44 2

2012

7 22 2 0 5 0 0 5 5 0 0 2 48 3

2011

6 16 3 0 6 0 3 0 16 0 0 3 38 9

2009

4 13 0 0 4 0 4 17 17 0 0 4 35 0

2007

8 10 2 0 10 0 3 5 8 2 0 0 48 5

ARBETETS KARAKTÄR VID

SVARSTIDPUNKTEN PER DISCIPLIN, EXAMENSÅREN 2012-2014

Kundarb ete/patie ntarbete

Planerin gs- /utveckli ngs- /förvaltn ingsupp gifter

Lednings- /chefsuppg ifter

Kyrkligt arbete

Konsultatio n/utbildnin g

Juridiskt arbete

Marknadsf öring/försäl jning Annat

Undervisni ng/fostran

Uppgifter inom finansierin g/ekonomif örvaltning

Konstnärli gt arbete

Kontorsup

pgifter Forskning

Kommunik ations- /mediearb ete

Biokemi och bioteknik

9 3 0 0 12 0 6 6 3 0 0 3 59 0

Biologi

7 13 2 0 2 0 4 10 13 0 1 3 42 3

Miljövetenskap

er 4 24 0 0 13 0 2 7 4 0 2 7 33 4

Bio- och miljövetensk

apliga 7 14 1 0 7 0 4 8 9 0 1 4 43 3

Helsingfors universitet

15 14 5 2 5 6 3 5 21 0.9 0.7 4 14 5

70

LÖN VID SVARSTIDPUNKTEN PER DISCIPLIN, EXAMENSÅREN 2012-2014

-2500 2500-2999 3000-3499 3500-3999 4000-4999 5000-

Biokemi och bioteknik

21 21 7 14 18 18

Biologi

10 31 27 17 10 6

Miljövetenskaper

9 14 26 20 20 11

Bio- och miljövetenskapliga

12 25 22 17 14 10

Helsingfors universitet

ARBETSKARRIÄRENS OAVBRUTENHET PER EXAMENSÅR

Annat

I huvudsak utanför

arbetskraften:

till exempel studier och/eller

föräldraledighe t merparten av tiden

Arbetslöshet med korta avbrott i form av

visstidsanställningar, praktikperioder samt korttidsanställningar eller frilansjobb

Flera olika

arbetsgivare eller visstidsanställningar eller uppdrag eller arbete med

stipendium. Inga nämnvärda avbrott

Flera olika

arbetsgivare eller arbetsuppgifter och mellan dem avbrott, studier eller

arbetslöshetsperiod er

Utan avbrott anställd av samma

arbetsgivare eller som företagare sedan jag

utexaminerades

2014

15 5 2 34 25 19

2013

11 3 4 39 22 21

2012

2011

72

ARBETSKARRIÄRENS OAVBRUTENHET PER DISCIPLIN,

EXAMENSÅREN 2012-2014

Annat

I huvudsak utanför

arbetskraften:

till exempel studier och/eller

föräldraledighe t merparten av tiden

Arbetslöshet med korta avbrott i form av

visstidsanställningar, praktikperioder samt korttidsanställningar eller frilansjobb

Flera olika

arbetsgivare eller visstidsanställningar eller uppdrag eller arbete med

stipendium. Inga nämnvärda avbrott

Flera olika

arbetsgivare eller arbetsuppgifter och mellan dem avbrott, studier eller

arbetslöshetsperiod er

Utan avbrott anställd av samma

arbetsgivare eller som företagare sedan jag

utexaminerades

Biokemi och bioteknik

18 3 0 35 24 21

Biologi

12 7 4 35 19 22

Miljövetenskaper

6 2 4 37 29 22

Bio- och miljövetenskapliga

12 5 3 36 22 22

Helsingfors universitet

ANDELEN SOM UPPLEVT ARBETSLÖSHET PER FAKULTET OCH EXAMENSÅR

2003 2005 2007 2009 2011 2012 2013 2014

Bio- och miljövetenskapliga

41 30 38 32 51 50 51 54

Veterinärmedicinska

6 7 15 14 17 43 15 23

Farmaceutiska

3 6 6 3 15 15 19 18

Humanistiska

38 32 44 43 50 48 43 50

Pedagogiska

26 23 29 26 26 30 20 22

Medicinska

6 8 8 10 14 14 11 13

Agrikultur-

forstvetenskapliga 26 28 41 42 40 34 34 40

Matematisk-

naturvetenskapliga 22 30 23 26 38 36 41 38

Juridiska

31 27 30 29 13 19 33 27

Teologiska

34 35 39 44 33 37 43 55

Statsvetenskapliga

27 27 27 40 36 34 35 36

Helsingfors universitet

25 25 29 29 33 34 33 36⁷⁴

ANDELEN FÖRETAGARE/FRILANSARE PER FAKULTET OCH EXAMENSÅR

2003 2005 2007 2009 2011 2012 2013 2014

Bio- och miljövetenskapliga

9 11 7 7 26 14 21 12

Veterinärmedicinska

56 69 52 56 71 90 75 73

Farmaceutiska

2 3 2 1 4 8 4 8

Humanistiska

25 22 21 25 37 33 37 32

Pedagogiska

8 9 8 8 15 11 15 11

Medicinska

28 25 28 27 24 21 20 23

Agrikultur-

forstvetenskapliga 19 15 19 8 15 22 23 24

Matematisk-

naturvetenskapliga 7 8 10 12 19 14 11 18

Juridiska

12 8 6 8 19 15 21 12

Teologiska

8 11 9 7 12 23 19 25